Anslag till Sveriges lantbruksuniversitet, m.m.
Betänkande 1994/95:UbU14
Utbildningsutskottets betänkande
1994/95:UBU14
Anslag till Sveriges lantbruksuniversitet, m.m.
Innehåll
1994/95 UbU14
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag till Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), 1,4 miljarder kronor, och Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR), 230 miljoner kronor. Detta innebär att SLU åläggs en besparing på 104 miljoner kronor och SJFR en besparing på 54 miljoner kronor. I en gemensam reservation föreslår Moderata samlingspartiet och Centerpartiet att anslaget till SLU räknas upp med 30 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Miljöpartiet föreslår att närmare 1,7 miljarder kronor anvisas till SLU. När det gäller SJFR föreslår Moderaterna att riksdagen skall anvisa 30 miljoner kronor mer än vad regeringen har föreslagit. Miljöpartiet vill att riksdagen skall anvisa totalt 449 miljoner kronor till SJFR.
Utskottet tillstyrker också regeringens förslag att det nuvarande statliga bidraget till Stiftelsen lantbruksforskning på 42 miljoner kronor skall avvecklas. Mot detta reserverar sig Centerpartiet, som anser att riksdagen bör öka det berörda anslaget (Stöd till kollektiv forskning) med 20 miljoner kronor och att ökningen skall avse bidrag till stiftelsen.
Förutom den del av budgetpropositionen som avser utbildning och forskning inom Jordbruksdepartementets verksamhetsområde behandlar utskottet 32 motionsyrkanden. I många av dessa föreslås uttalanden av riksdagen om större spridning av SLU:s verksamhet i landet, främst mer lokalisering i södra Sverige. Ett enigt utskott avstyrker samtliga sådana yrkanden med hänvisning till att det är SLU som bestämmer hur verksamheten vid universitetet skall organiseras.
Sammanlagt har nio reservationer fogats till betänkandet.
Proposition 1994/95:100 bilaga 10
Sveriges lantbruksuniversitet
Regeringen har under anslaget H 1 (s. 104--106) föreslagit att riksdagen till Sveriges lantbruksuniversitet för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 1 420 657 000 kr.
Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forskning
Regeringen har under anslaget H 2 (s. 106--108) föreslagit att riksdagen till Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forskning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 229 935 000 kr.
Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Förvaltningskostnader
Regeringen har under anslaget H 3 (s. 108) föreslagit att riksdagen till Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Förvaltningskostnader för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 15 399 000 kr.
Stöd till kollektiv forskning
Regeringen har under anslaget H 4 (s. 108--110) föreslagit att riksdagen till Stöd till kollektiv forskning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 69 000 000 kr.
Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien
Regeringen har under anslaget H 5 (s. 110) föreslagit att riksdagen till Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 287 000 kr.
Motionerna
1994/95:Ub605 av Sivert Carlsson och Eskil Erlandsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av skoglig utbildning och forskning i södra Sverige.
1994/95:Ub606 av Bertil Persson och Ingvar Eriksson (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att en större del av Lantbruksuniversitetets resurser överförs till Alnarp.
1994/95:Ub609 av Eskil Erlandsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om omfördelning av forskningsresurser inom skogsbruket.
1994/95:Ub610 av Rune Rydén och Peter Weibull Bernström (m) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Lantbruksuniversitetets rätt att besluta om besparingarnas genomförande.
1994/95:Ub618 av Pär-Axel Sahlberg och Ingegerd Sahlström (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tvärvetenskaplig forskning för att utreda grundorsaken till "Hallandssjukan" på gran.
1994/95:Ub631 av Birgit Henriksson och Tomas Högström (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fortsatt skoglig utbildning i Skinnskatteberg.
1994/95:Ub632 av Jan-Olof Franzén och Ingvar Eriksson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förläggning av ett sydsvenskt skogligt forsknings- och utbildningscentrum till Växjö.
1994/95:Ub634 av Carl G Nilsson (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nya forskningsuppgifter för Lantbruksuniversitetet, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av konkurrenskraft gentemot utländska universitet.
1994/95:Ub661 av Eva Eriksson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Skara som jordbruksutvecklingscentrum.
1994/95:Ub668 av Ulla-Britt Hagström m.fl. (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den snäva tilldelningen för Västsverige vid den regionala fördelningen av Sveriges lantbruksuniversitets medel.
1994/95:Ub679 av Ronny Olander (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om SLU:s verksamhet.
1994/95:Ub698 av Eva Eriksson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det angelägna i att pågående forskningsprogram inom SFL skall kunna genomföras.
1994/95:Ub707 av Sinikka Bohlin och Alf Eriksson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skogsforskningen.
1994/95:Ub712 av Rolf Gunnarsson och Christel Anderberg (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett centrum vid den skogsvetenskapliga fakulteten i Garpenberg för forsknings- och utvecklingsarbete med inriktning på småskogsbruket.
1994/95:Ub719 av Per Erik Granström m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att SLU bör utvecklas i riktning mot ett internationellt naturresursuniversitet med regional närvaro, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att SLU bör skapa en stark replipunkt i Dalarna genom breddning av sin etablering i regionen.
1994/95:Ub721 av Erik Arthur Egervärn (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om högskoleutbildning inom hippologi.
1994/95:Ub730 av Lennart Brunander m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen till Sveriges lantbruksuniversitet för budgetåret 1995/96 anvisar 30 000 000 kr utöver vad regeringen har föreslagit, således sammanlagt 1 450 657 000 kr, 2. att riksdagen till Stiftelsen lantbruksforskning anvisar 20 000 000 kr för budgetåret 1995/96.
1994/95:So464 av Marianne Andersson och andre vice talman Görel Thurdin (c) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förutsättningar för Tungmetallcentrum i Uppsala att fortsätta sitt arbete.
1994/95:So486 av Thomas Julin m.fl. (mp) vari yrkas 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att stöd bör ges till kunskapscentrum på central och regional nivå, där toxikologer, tandläkare och läkare samarbetar för att ta fram förbättrade diagnos- och behandlingsmetoder, och att verksamheten vid Metallbiologiskt centrum i Uppsala måste garanteras även framgent.
1994/95:Jo210 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas 25. att riksdagen till konto H 1. Sveriges lantbruksuniversitet anvisar 1 674 657 000 kr för budgetperioden, varav 150 000 000 kr öronmärks för utbildning och forskning rörande resurshushållande konventionellt och ekologiskt lantbruk enligt förslag i motionen, 26. att riksdagen till konto H 2. Skogs- och jordbrukets forskningsråd anvisar 449 000 000 kr för budgetperioden, varav 150 000 000 kr öronmärks för utbildning och forskning rörande resurshushållande konventionellt och ekologiskt lantbruk enligt förslag i motionen.
1994/95:Jo238 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas 21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den besparing som nu ålagts SLU skall avse perioden fram t.o.m. 1998, 22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att SLU-verksamhet vid Bispgården inte bör prioriteras på annat sätt än verksamhet på andra orter.
1994/95:Jo259 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas 14. att riksdagen beslutar att under anslaget H 1. Sveriges lantbruksuniversitet inom Jordbruksdepartementet anvisa ett i förhållande till regeringens förslag ökat anslag med 30 000 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen, 15. att riksdagen beslutar att under anslaget H 2. Skogs- och jordbrukets forskningsråd inom Jordbruksdepartementet anvisa ett i förhållande till regeringens förslag ökat anslag med 30 000 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen.
1994/95:Jo260 av Kerstin Warnerbring (c) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av bevarade resurser till SLU:s verksamhet vid Alnarp.
1994/95:Jo263 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om öronmärkta anslag till SLU och SJFR för utveckling av ekologiskt lantbruk.
1994/95:Jo278 av Helena Nilsson (c) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fördelningen av medel till livsmedelsforskningen.
Utskottet
Sveriges lantbruksuniversitet och Skogs- och jordbrukets forskningsråd
Den regionala fördelningen av resurserna, m.m.
I ett antal motioner begärs uttalanden av riksdagen om ändrad regional fördelning av Lantbruksuniversitetets (SLU) resurser för forskning och utbildning. Motionerna 1994/95:Ub605 (c), 1994/95:Ub609 (c), 1994/95:Ub618 (s) och 1994/95:Ub632 (m) tar alla sikte på ökade resurser för skogsforskning och skoglig utbildning i södra Sverige. Motionärerna pekar på att ifrågavarande utbildning nästan uteslutande är förlagd till mellersta och norra Sverige och menar att det råder obalans när det gäller fördelningen av resurser. Den sydsvenska skogen skiljer sig i biologiskt avseende från skogen i norr, bl.a. när det gäller produktionsförmåga och artrikedom. Mot bakgrund av luftföroreningarna och en ny typ av allvarliga skogsskador i södra Sverige, den s.k. Hallandsssjukan, krävs mer koncentration av resurser till Sydsverige. Tvärvetenskaplig forskning för att utreda grundorsaken till sjukan bör komma till stånd. Enligt motion 1994/95:Ub632 bör ett centrum för forskning kopplas till befintliga verksamheter i Växjö och Alnarp.
Utskottet har vid flera tillfällen haft anledning att behandla motionsledes framförda förslag vilka i huvudsak överensstämmer med de nu aktuella motionerna. Senast och tämligen utförligt togs frågan om lokalisering av skogsforskning och skoglig utbildning i södra Sverige upp av utskottet under föregående riksmöte (bet. 1993/94:UbU5). Utskottet erinrade om de förslag som regeringen hade lagt fram i den forskningspolitiska propositionen år 1993 och som riksdagen biföll (prop. 1992/93:170, bet. UbU13, rskr. 389). Dessa avsåg bl.a. omprioriteringar till förmån för skogsvetenskaplig forskning och särskilda resurser för sydsvensk skogsforskning. Utskottet konstaterade också att det, mot bakgrund av statsmakternas beslut, gjordes medvetna satsningar på ifrågavarande forskning.
I likhet med vad utskottet har framhållit i andra sammanhang vill utskottet även nu stryka under det sydsvenska skogsbrukets och den sydsvenska skogsnäringens betydelse och instämmer därmed i motionärernas uppfattning i den delen. Det är viktigt att FoU-insatserna på skogsområdet görs i olika delar av landet. Emellertid ankommer det på SLU att besluta om forskningens organisation och lokalisering. Riksdagen bör kunna utgå från att universitetet strävar efter att åstadkomma en så ändamålsenlig verksamhet som möjligt och att universitetet inom ramen för sina resurser beaktar bl.a. de synpunkter som framförs i de nu aktuella motionerna. Utskottet vill erinra om vad utskottet tidigare (bet. 1992/93:UbU13) har framhållit, nämligen att SLU har en unik ställning som ensamt ansvarigt universitet i landet för högre utbildning och forskning inom en samhällssektor och att detta innebär ett särskilt ansvar när det gäller organisation och lokalisering av verksamheten.
Med anledning av vad i ett par av motionerna sägs om forskning med anledning av den s.k. Hallandssjukan har utskottet inhämtat följande.
Hallandssjukan yppar sig som onormala kådflöden på gran. Namnet har sin grund i att de första rapporterna om sjukan kom från Hallands län. Ett bland forskare föreslaget namn är kådflödessjukan. Främst genom riksskogstaxeringen har den sedermera noterats även i övriga delar av Sverige. I början av år 1994 togs ett gemensamt initiativ av den skogsvetenskapliga fakulteten och Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR) att göra en utredning i syfte att utröna orsaken till kådflöden samt att föreslå fortsatt forskning och lämna skogsskötselrekommendationer för skadade bestånd. I februari 1995 sammanställdes en slutrapport. Utredningen har genomförts med medel från SJFR och SLU.
Med det anföra avstyrker utskottet motionerna 1994/95:Ub605, 1994/95:Ub609, 1994/95:Ub618 och 1994/95:Ub632.
Frågan om fördelning av ytterligare resurser till södra Sverige tas upp i ytterligare några motioner, men med hänsyn främst tagen till verksamheten i Alnarp. I motion 1994/95:Ub606 (m) utgår motionärerna från Sydsveriges betydelse när det gäller jordbruket och skogsproduktionen och anför att det nu är angeläget att Alnarps unika möjligheter utnyttjas. Alnarp bör knytas samman med de betydande resurser som redan finns vid Lunds universitet och ha en koppling till såväl skånsk förädlingsindustri som förpackningsindustri. Ett tillkännagivande av riksdagen med likartad innebörd begärs i motion 1994/95:Jo278 (c) yrkande 2. Mot bakgrund av den forskning som bedrivs på livsmedelsområdet i Alnarp, vid Lunds universitet och tekniska högskola föreslår motionären att Alnarp får status av ett regionalt kompetenscentrum. Det konstateras i motion 1994/95:Jo260 (c) yrkande 3 att SLU:s verksamhet i Alnarp har stor betydelse för det skånska lantbrukets utveckling. Motionären föreslår att riksdagen uttalar sig om behovet av bevarade resurser för enheten i Alnarp. Enligt motion 1994/95:Ub634 (m) yrkande 2 är SLU:s framtida konkurrensförmåga inom EU gentemot andra universitet en viktig fråga. Alnarp måste räkna med konkurrens om studenternas gunst från danska och tyska universitet. Avgörande för studenternas val av universitet kommer att vara de olika alternativens rykte och kvalitet.
Utskottet hänvisar inledningsvis till vad i det föregående har anförts om betydelsen av skogsforskning i södra Sverige. Vidare vill utskottet erinra om vad utskottet för ett år sedan redovisade om satsningar på enheten i Alnarp och den till enheten hörande försöksparken i Asa i Kronobergs län (bet. 1993/94:UbU5). Utskottet har sedermera erfarit att SLU har inrättat en högskolelektorstjänst i Alnarp och att det finns planer på att där placera en professur på det skogliga området. Styrelsen för universitetet kommer under innevarande vår att ta upp frågan om att bedriva forskarutbildning i Alnarp.
När det gäller samarbete mellan högskolor och näringsliv har utskottet i olika sammanhang påpekat att ömsesidigt utbyte av erfarenheter och forskningsresultat är angeläget för att öka vårt lands konkurrenskraft. Inte minst framhölls detta i samband med riksdagens senaste beslut om forskningspolitiken (prop. 1992/93:170, bet. UbU15, rskr. 388). I den del av forskningspropositionen som avsåg SLU anförde regeringen att den mer produktionsinriktade försöksverksamheten i allt högre grad borde finansieras av näringen och på sikt finansieras av resp. bransch. Utskottet hade inget att erinra häremot. Det ankommer på högskolan själv, i detta fall SLU och universitetet i Lund, att finna ändamålsenliga former för samarbete med industrin. Utskottet avstyrker bifall till förslaget om ett uttalande av riksdagen i frågan. Ej heller bör riksdagen uttala sig om hur forskningsresurserna skall fördelas i landet.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub606, 1994/95:Ub634 yrkande 2, 1994/95:Jo260 yrkande 3 och 1994/95:Jo278 yrkande 2.
I motionerna 1994/95:Ub661 (fp) och 1994/95:Ub668 (kds) föreslås att riksdagen gör uttalanden om SLU:s resurser i västra Sverige. Enligt den förra bör formerna för att stärka FoU vid enheten i Skara utredas. Där är man långt framme, hävdar motionären, i fråga om teknik och samlad kompetens, vilket även gäller livsmedelsföretagen i regionen. Enligt den senare motionen får Västsverige alltför litet resurser. Endast 3 % av SLU:s medel går till Västsverige, där en tredjedel av jordbrukets produktion sker. Denna senare borde vara en parameter för att stimulera och utveckla av motionärerna exemplifierade expertfunktioner inom regionen.
Utskottet erinrar om vad utskottet i det föregående anfört om samarbete mellan högskola och näringsliv. Det står alltså SLU fritt att ta de initiativ som man anser lämpliga för att tillsammans med företagen i regionen utveckla FoU vid enheten i Skara. Utskottet ställer sig avvisande till motionärernas idé om hur SLU:s resurser borde fördelas. Utskottet har redan haft anledning att erinra om SLU:s särskilda ansvar som ensamt ansvarigt för utbildning och forskning inom en samhällssektor när det gäller organisation och lokalisering av sin verksamhet. Mot regionala intressen bör emellertid SLU naturligtvis hävda de särskilda inomdisciplinära krav som verksamheten ställer och ta ansvar för att organisationen har en rimlig geografisk täckning utan att resurserna för den skull splittras. Med det anförda avstyrks de båda förevarande motionerna.
I motion 1994/95:Ub719 (s) yrkande 2 redovisas planer på att skapa ett kretsloppscentrum i Vassboområdet genom samverkan mellan landsting, kommuner och de högskolor som är verksamma i regionen. Detta förutsätter att SLU:s verksamhet i Dalarna breddas och att forskningskapaciteten i Garpenberg i huvudsak bibehålls.
Utskottet har tidigare haft anledning att framhålla Garpenbergsanläggningens betydelse som en enhet i det samarbete som har utvecklats mellan högskolorna i Falun/Borlänge och Gävle/Sandviken och att den är en resurs som bör kunna utnyttjas även i fortsättningen (bet. 1992/93:UbU13). Utskottet har självklart inget att erinra mot de planer som redovisas i motionen, men anser inte att riksdagen bör uttala sig om utökad verksamhet i Garpenberg eller om den framtida forskningskapaciteten därstädes. Därför bör yrkandet avslås.
Riksdagen beslutade för ett år sedan att för innevarande budgetår anvisa medel för högskoleutbildning inom hästområdet (prop. 1993/94:157, bet. 1993/94:UbU9, rskr. 307). Utskottet ansåg inte att riksdagen skulle uttala sig i frågan om lokaliseringen av den planerade utbildningen. Ifrågavarande utbildning har sedermera startat i Flyinge. Mot bakgrund av dessa förhållanden avstyrker utskottet bifall till yrkandet i motion 1994/95:Ub721 (c) om ett uttalande av riksdagen att -- som utskottet har uppfattat yrkandet -- Wångens Häst- och utbildningscentrum i Jämtlands län skall medverka i utbildningen.
I ett par motioner anförs synpunkter på SLU:s övergripande verksamhet. Ett uttalande av riksdagen om nya forskningsuppgifter för SLU begärs i motion 1994/95:Ub634 (m) yrkande 1. Från lantbruket och trädgårdsföretagen måste komma kvalitetsprodukter, som både inhemska och utländska konsumenter gärna köper. Många av miljöfrågorna berör landsbygden, det gäller landskapet, tätortsmänniskornas behov av rekreationsområden etc. Motionären anser att detta rör forskningsområden som faller sig naturliga för SLU. Enligt yrkande 1 i motion 1994/95:Ub719 (s) bör SLU utvecklas i riktning mot ett internationellt naturresursuniversitet med regional närvaro. SLU måste öppna sig mot andra sektorer och branscher än de där man har sina traditionella kontakter, t.ex. kommunsektorn med dess ansvar för fysisk planering, energi- och vattenförsörjning m.m.
Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.
Riksdagen godkände våren 1993 vad regeringen hade anfört om det övergripande målet för SLU:s verksamhet (prop. 1992/93:170, bet. UbU13, rskr. 389). Det fastslogs bl.a. att SLU genom forskning, utbildning och information skall öka kunskaperna och förutsättningarna för en varaktig och effektiv biologisk produktion och om hur denna skall bedrivas och utnyttjas. Verksamheten bör bli alltmer inriktad på naturresursernas användning och forskning för en bättre miljö. Forskningsinsatserna måste styras av krav på omsorg om miljön i vid bemärkelse. Det betonades att forskningsstrategin måste vara tvärsektoriell för att det skall vara möjligt att lösa olika miljöproblem. Det framtida odlingssystemet måste ge förutsättningar för biologisk mångfald, ett öppet och varierat landskap rikt på kulturvärden.
I nu förevarande proposition anför regeringen att det överordnade målet för forskningen vid SLU bl.a. är att stödja den gemensamma EU-politiken inom området och att svara för samhällets behov av sunda livsmedel och andra bioråvaror som producerats med minimal miljöpåverkan (s. 103).
Utskottet är inte berett att före nästa forskningspolitiska beslut föreslå ett uttalande av riksdagen som ändrar de för två år sedan fastlagda övergripande målen för SLU:s verksamhet. Självklart står det universitetet fritt att inom ramen för dessa samarbeta med organ och myndigheter i olika regioner av landet på sådant sätt att det främjar verksamheten inom berörd sektor.
Mot bakgrund av vad som anförs i motion 1994/95:Ub719 vill utskottet peka på att det av årsredovisningen för SLU 1993/94 framgår att den lantbruksvetenskapliga fakulteten har satsat resurser på bl.a. ett tema benämnt Landskapsplanering, landskapsvård, betesdrift. Vidare framgår att fakulteten har startat ett program om integrering av lantbruk och befintliga bostadsområden.
Med hänvisning till det anförda avstyrks motionerna 1994/95:Ub634 yrkande 1 och 1994/95:Ub719 yrkande 1.
Metallbiologiskt Centrum i Uppsala bedriver ett omfattande tvärvetenskapligt forsknings- och utvecklingsarbete med utgångspunkt i pågående forskning inom naturvetenskap, medicin och miljö, heter det i motion 1994/95:So646 (c). Ett av de viktigaste forskningsområdena är att diagnostisera tungmetallbelastning hos människor och djur samt att utveckla mätmetoder som kan användas i den öppna vården. Det är angeläget, anser motionärerna, att Metallbiologiskt Centrum får förutsättningar att fortsätta detta arbete (yrkande 4). Ett likartat yrkande framförs i motion 1994/95:So486 (mp), där motionärerna begär ett uttalande av riksdagen om vad i motionen anförs om att stöd bör ges till kunskapscentrum på central och regional nivå, där toxikologer, tandläkare och läkare samarbetar för att ta fram förbättrade diagnos- och behandlingsmetoder (yrkande 7).
Utskottet har tidigare vid ett par tillfällen behandlat förslag rörande Metallbiologiskt Centrum och då framhållit att verksamheten där är viktig. Våren 1993 tillstyrkte utskottet regeringens förslag i forskningspropositionen att särskilda medel skulle tillföras SLU för att säkra basfinansieringen vid centrum (prop. 1992/93:170, bet. UbU13, rskr. 389). Centrum är ett samverkansorgan för forskning och information om hur spårelement påverkar hälsan hos människor och djur i vilket medverkar flera myndigheter, bl.a. Uppsala universitet. Utskottet utgick för ett år sedan och utgår fortfarande från att berörda myndigheter prövar möjligheterna att göra erforderliga insatser för ifrågavarande forskning. Något uttalande av riksdagen om vikten av fortsatt stöd anser utskottet inte vara påkallat, varför de båda yrkandena bör avslås.
Utskottet övergår till att behandla regeringens anslagsberäkningar under SLU och SJFR.
Sveriges lantbruksuniversitet
Från anslaget bekostas utbildning, forskning och försöksverksamhet samt djursjukvård vid SLU.
Regeringen anför att anslaget till SLU bör räknas ner med 104 miljoner kronor (beräknat på tolv månader) med hänsyn till de omfattande besparingar som måste göras på statsbudgeten. Det ankommer på SLU att självt besluta om hur besparingarna skall genomföras. Regeringen framhåller bl.a. att det är nödvändigt att frågan om den kortare skogsutbildningen snarast blir löst. Besparingarna måste i vissa fall leda till regionala koncentrationer. SLU måste i dessa frågor ta ett regionalpolitiskt ansvar, vilket kan ske på olika sätt. I samband med att den kortare skogliga utbildningen omformas är det t.ex. viktigt att garantera fortsatt verksamhet av något slag i Bispgården, heter det i propositionen.
Under anslaget har, som en del av statens arbetsmarknadsåtgärder, 8,4 miljoner kronor beräknats för ytterligare 150 studieplatser under kommande läsår. Regeringen föreslår att riksdagen till Sveriges lantbruksuniversitet anvisar ett ramanslag på 1 420 657 000 kr.
I motion 1994/95:Jo259 (m) motsätter sig motionärerna alltför drastiska nedskärningar. Sådana kommer snabbt att rasera forskningsverksamheten. Enligt yrkande 14 i motionen bör riksdagen anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 30 miljoner kronor ökat anslag. Lika stor ökning föreslås det i motion 1994/95:Jo730 (c) yrkande 1. Det är enligt motionärerna av största vikt att utbildningarna inom jord- och skogsbrukssektorn bibehåller hög standard. SLU är viktigt för utveckling av ekologisk odling, framhåller de. I motion 1994/95:Jo210 (mp) yrkande 25 föreslås att riksdagen anvisar 1 674 657 000 kr. Av ökningen (254 miljoner kronor) jämfört med regeringens förslag bör 150 miljoner kronor avse utbildning och forskning rörande resurshållande konventionellt och ekologiskt lantbruk. En övergång till ekologisk odling och djurhållning kräver stöd till rådgivning, utbildning och forskning. Utan en rejäl ökning av insatserna blir det omöjligt för många jordbrukare att ställa om driften.
Utskottet delar regeringens uppfattning att kraftiga besparingar är nödvändiga mot bakgrund av det svåra statsfinansiella läge som Sverige befinner sig i och instämmer i att det ankommer på SLU att avgöra hur dessa skall genomföras. Utskottet erinrar om att även de högskolor och universitet som lyder under Utbildningsdepartementet får vidkännas besparingar såväl vad gäller grundutbildningen som forskningen. Beräknat på det närmast följande budgetåret är dessa procentuellt avsevärt mindre än de besparingar som nu föreslås för SLU. Emellertid föreligger för Utbildningsdepartementets område även en samlad beräkning av besparingar fram t.o.m. budgetåret 1998.
Enligt utskottets mening skulle verksamheten vid SLU gagnas av att regeringen redovisar en samlad syn på den högre utbildningen och forskningen, gemensam för de båda departementen. Utskottet erinrar om att regeringen den 23 mars 1995 har beslutat att se över strukturen för forskningsfinansiering (dir. 1995:41) och utgår från att även SLU och SJFR kommer att omfattas av denna översyn.
Utskottet, som i det följande behandlar motionsledes framförda synpunkter på frågan om fortsatta besparingar och hur besparingarna skall genomföras, föreslår att riksdagen bifaller regeringens förslag att under förevarande anslag anvisa 1 420 657 000 kr. Därmed avstyrks motionerna 1994/95:Ub730 yrkande 1, 1994/95:Jo210 yrkande 25 och 1994/95:Jo259 yrkande 14.
Frågan om fortsatta besparingar på SLU tas upp i motionerna 1994/95:Ub679 (s) och 1994/95:Jo238 (m) yrkande 21. Motionärerna anser att det med hänsyn till konsekvenserna för såväl personal som verksamhet är angeläget att den ålagda besparingen uttryckligen anges gälla fram till och med år 1998.
Utskottet inser att den i det föregående tillstyrkta besparingen kommer att medföra stora ingrepp i SLU:s verksamhet. Detta framhåller även regeringen. Utskottet erinrar om vad regeringen anfört beträffande samlad besparing fram t.o.m. budgetåret 1998 inom grundutbildningen och fakultetsanslagen för universitet och högskolor inom Utbildningsdepartementets verksamhetsområde (prop. 1994/95:100 bil. 9 s. 85). Någon motsvarande beräkning, vilket utskottet redan har påpekat, föreligger inte för SLU. Utskottet har uppfattat detta på sådant sätt att ytterligare sparbeting för tiden till och med år 1998 inte avses komma i fråga.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 1994/95:Ub679 och 1994/95:Jo238 yrkande 21.
Enligt motion 1994/95:Jo263 (kds) yrkande 12 bör en viss del av anslagen till SLU och SJFR öronmärkas för utveckling av ekologiskt lantbruk. En målsättning bör vara 10 %.
Utskottet har i det föregående erinrat om den övergripande målsättningen för SLU:s verksamhet (s. 8 f.). Utskottet har inhämtat att ca 20 miljoner kronor (exkl. lokalkostnader) av den lantbruksvetenskapliga fakultetens resurser används för verksamhet med ekologisk odling uttryckligen angivet som mål. Därjämte förekommer en rad projekt med anknytning till samma mål inom ämnen som växtförädling, mikrobiologi och kemi. Anslaget för forskning vid den lantbruksvetenskapliga fakulteten (exkl. lokalkostnader) omfattar ca 200 miljoner kronor, vilka medel även avser trädgård och landskapsarkitektur. Utskottet vill för egen del konstatera att det inte är möjligt att dra en bestämd gräns mellan sådan forskning som uttryckligen tar sikte på alternativ/ekologisk odling och den forskning vars resultat kan främja sådan odling utan att främst ha haft den som mål. Utskottet förutsätter att SLU i linje med den målsättning som statsmakterna lagt fast för verksamheten, innefattande bl.a. att forskningen skall klargöra de grundläggande sambanden mellan produktivitet och de biologiska systemens uthållighet och säkra miljövänlig produktion, avsätter resurser för utveckling av ekologisk odling i den omfattning som tillgången på medel och forskare på området tillåter. Utskottet avstyrker med det anförda bifall till motionärernas förslag om öronmärkning av medel för visst utvecklingsarbete.
I några motioner anförs synpunkter på genomförandet av besparingarna mot bakgrund av vad regeringen anför härom i propositionen.
I motion 1994/95:Ub707 (s) framhåller motionärerna att det ankommer på SLU att besluta om hur besparingarna skall genomföras. Mot bakgrund av att skogsindustrin och skogsbruket tillhör de viktigaste näringarna, anser de emellertid att dessas betydelse bör återspeglas i andelen av SLU:s verksamhet.
Omnämnandet av Bispgården i propositionen har föranlett förslag -- framförda i motionerna 1994/95:Ub610 (m) yrkande 2 och 1994/95:Jo238 (m) yrkande 22 -- att riksdagen skall uttala sig för SLU:s rätt att besluta om besparingarnas genomförande. Bispgården bör inte prioriteras på annat sätt än verksamhet på andra orter. Även i motion 1994/95:Ub631 (m) åberopas vad regeringen anför om Bispgården. Motionärerna anser att skoglig utbildning i Skinnskatteberg (skogsmästarlinjen) under alla förhållanden bör vara kvar.
Utskottet har i det föregående haft anledning att peka på vad regeringen anfört om att det ankommer på SLU att självt besluta om hur besparingarna skall genomföras och därvid instämt i vad regeringen säger. Utskottet har sålunda ingen annan uppfattning än motionärerna i detta avseende. När det gäller avveckling av verksamheter till följd av besparingskraven kommer detta med all säkerhet att i vissa fall leda till regionala koncentrationer. SLU har därvid att väga in sitt särskilda ansvar såsom enda universitet i landet med utbildning inom en samhällssektor och som sådant beakta de regionalpolitiska aspekterna. SLU:s unika ställning i detta avseende har det funnits anledning att erinra om i andra sammanhang, även i det föregående i detta betänkande (s. 6). Någon särskild åtgärd från riksdagens sida med anledning av vad som framförts i motionerna eller av vad regeringen anfört i den nu aktuella frågan anser utskottet att det inte finns skäl till, varför riksdagen bör avslå motionerna 1994/95:Ub610 yrkande 2, 1994/95:Ub631 och 1994/95:Jo238 yrkande 22.
Då utskottet anser att riksdagen med anledning av de nu aktuella besparingskraven ej heller bör uttala sig till förmån för viss forskning, så att den drabbas mindre än annan, bör även motion 1994/95:Ub707 avslås.
Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forskning
De övergripande målen för Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR) är att främja och stödja i första hand grundläggande och långsiktig forskning som gagnar ett hållbart nyttjande av biologiska naturresurser med särskild inriktning på de areella näringarna. Rådet skall verka för att informationen om forskning och forskningsresultat sprids.
Med hänsyn till de omfattande besparingar som måste göras på statsbudgeten föreslår regeringen att anslaget till SJFR skall räknas ner med 54 miljoner kronor, beräknat på 12 månader. Av anslaget finansieras 42,2 miljoner kronor med miljöavgifter på handelsgödsel och bekämpningsmedel. Denna summa bör enligt regeringen tillgodoräknas statskassan, resterande besparingar får göras på SJFR:s ordinarie forskningsmedel. Regeringen begär att 229 935 000 kr anvisas under anslaget.
Enligt Moderaterna gör regeringen en omotiverat stor neddragning och föreslår i motion 1994/95:Jo259 yrkande 15 att förevarande anslag ökas med 30 miljoner kronor jämfört med förslaget i propositionen. Miljöpartiet föreslår i motion 1994/95:Jo210 yrkande 26 att riksdagen under anslaget skall anvisa 449 miljoner kronor, en ökning med 219 065 000 kr jämfört med regeringens förslag. Av anslaget bör 150 miljoner kronor öronmärkas för utbildning och forskning rörande resurshållande konventionellt och ekologiskt lantbruk i enlighet med vad som anförs i motionen.
Utskottet delar regeringens uppfattning när det gäller krav på besparingar även på SJFR och har därmed inget erinra mot regeringens medelsberäkning för nästa budgetår. Riksdagen bör därför anvisa de av regeringen begärda medlen och därjämte avslå motionerna 1994/95:Jo210 och 1994/95:Jo259 i nu berörda delar.
Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Förvaltningskostnader
Anslaget skall täcka SJFR:s förvaltningskostnader. Under anslaget har beräknats vissa kostnader för medverkan i EU:s forskningsprogram.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 15 399 000 kr under anslaget.
Utskottet tillstyrker förslaget.
Stöd till kollektiv forskning
Från anslaget anvisas medel till stöd för kollektiv jordbruksteknisk forskning samt stöd till viss skogsforskning. Vidare anvisas medel för kollektivt forsknings- och utvecklingsarbete inom jordbruks- och växtförädlingsområdena.
Under anslaget finns för innevarande budgetår uppfört anslagsposterna jordbruksteknik (3,7 miljoner kronor), skogsforskning (24,3 miljoner kronor), trädgårdsforskning (11 miljoner kronor), växtförädling (7 miljoner kronor) och Stiftelsen Lantbruksforskning (42 miljoner kronor). Utom såvitt avser den sistnämnda posten beräknar regeringen oförändrade belopp för perioden juli 1995--juni 1996, sammanlagt 46 miljoner kronor, för hela 18-månadersperioden 69 miljoner kronor. Mot bakgrund av de omfattande besparingar som måste göras på statsbudgeten anser regeringen att bidraget till Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF) bör avvecklas. Bidraget har sitt ursprung i 1990 års livsmedelspolitiska beslut och har utgjort en kompensation för de s.k. inomramsmedlen som då avvecklades. Då Sverige nu ävergår till EU:s gemensamma jordbrukspolitik CAP, gäller inte längre 1990 års beslut.
I motion 1994/95:Ub730 (c) yrkande 2 föreslås att riksdagen till SLF anvisar 20 miljoner kronor för det kommande budgetåret. Om regeringens förslag att helt dra in anslaget till SLF genomförs, kommer flera, som motionärerna ser det, angelägna forskningsprojekt inte att kunna fullföljas. Liknande uppfattning beträffande det angelägna i att pågående projekt inom SFL skall kunna genomföras framförs i motion 1994/95:Ub698 (fp). Regeringen bör återkomma med förslag om medel, totalt 40,7 miljoner kronor, för de två närmast följande budgetåren.
Utskottet vill med anledning av motionerna och regeringens förslag anföra följande.
Stiftelsen Lantbruksforskning är Lantbrukarnas Riksförbunds (LRF) och lantbrukskooperationens gemensamma organ för att finansiera forskning och utveckling. SLF:s huvudmän är RLF, Svenska Mejeriernas Riksförening, Slakteriförbundet, Svenska Lantmännens Riksförbund, Föreningsbanken AB, Skogsägarnas Riksförbund och Sveriges Stärkelseproducenter. SLF utför ingen egen forskning utan ger bidrag till FoU-projekt som främst utförs vid universitet, högskolor och forskningsinstitut för att få fram resultat och kunskap som stärker lantbrukets konkurrenskraft och bidrar till att utveckla nya verksamheter. Som redan framgått har SLF under ett antal år beviljats medel från statsbudgeten, från budgetåret 1993/94 42 miljoner kronor per år.
Regeringen anförde i den forskningspolitiska propositionen våren 1993 att den mer produktionsinriktade försöksverksamheten i allt högre grad borde finansieras av näringen, och på sikt helt finansieras av respektive bransch (prop. 1992/93:170 avsnitt 9 Jordbruksdepartementets verksamhetsområde, s. 365). Denna regeringens bedömning föranledde ingen erinran från riksdagens sida. Utskottet framhöll vid behandlingen av propositionen att det är angeläget att förändringarna sker på sådant sätt och i sådan takt att värdefulla erfarenheter och tillgångar tas till vara (bet. UbU13 s. 9). Utskottet har erfarit att det sedermera och mot bakgrund av vad som sades i det forskningspolitiska beslutet har gjorts en utredning inom LRF och SLF (Finansiering av för lantbruksnäringen angelägen forskning inom primärproduktionen, Lantbrukarnas Riksförbund, Näringspolitiska sektorn 1995-02-02) där det ges förslag om hur man inom lantbruksnäringen skall kunna finansiera för näringen angelägen forskning. Man har därvid utgått från att statens bidrag skulle vara kvar under de år som den nuvarande forskningspolitiska propositionen gäller. Utredningen föreslår bl.a. teknik och system för insamling av FoU-medel genom frivilliga kollektiva produktavgifter.
Utskottet har ingen annan uppfattning än att det på livsmedelsområdet är angeläget att kunskapsuppbyggnaden fortsätter när det gäller den senare delen av livsmedelskedjan. Mot bakgrund av det mycket ansträngda läget för statens finanser är det samtidigt utskottets uppfattning att näringen nu alltmer måste ta sitt ansvar beträffande Sveriges möjligheter att hävda sina livsmedelsprodukter i en utländsk konkurrens. Den av utskottet anförda utredningen och dess förslag ligger, som utskottet har uppfattat det, helt i linje därmed.
Med det anförda ansluter sig utskottet till regeringens uppfattning att förevarande anslag bör räknas ner med 42 miljoner kronor jämfört med anslaget för innevarande budgetår och att besparingen skall avse en avveckling av bidraget till SLF. Utskottet avstyrker därmed bifall till motionerna 1994/95:Ub698 och 1994/95:Ub730 yrkande 2 och föreslår att riksdagen till Stöd för kollektiv forskning anvisar 69 miljoner kronor.
Utskottet behandlar i detta sammanhang motion 1994/95:Ub712 (m) med förslag om ett tillkännagivande till regeringen om ett centrum vid den skogsvetenskapliga fakulteten i Garpenberg för forsknings- och utvecklingsarbete med inriktning på småskogsbruket. Motionärerna menar att en mindre del av stödet till den kollektiva skogsforskningen bör omfördelas för ändamålet.
Av propositionen framgår att SJFR har träffat avtal med Stiftelsen Skogsbrukets forskningsinstitut om gemensam finansiering av viss skogsforskning för tiden den 1 juli 1993--den 30 juni 1996. SJFR kommer under budgetåret 1995/96 att medverka i finansieringen genom att bidra med 24,3 miljoner kronor, vilket motsvarar den anslagspost för skogsforskning som utskottet i det föregående har redovisat. Motionen avstyrks därmed.
Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien
Skogs- och lantbruksakademiens uppgift är att med stöd av vetenskap och praktisk erfarenhet till samhällets gagn främja jord- och skogsbruk samt därtill knuten verksamhet. Från anslaget betalas kostnader för akademiens ordinarie tjänstemän, ersättning åt skoglig expertis, bidrag till bibliotek m.m. samt vissa kostnader för utländskt forskarutbyte och utländska forskarkontakter.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ett förslagsanslag till akademien på 1 287 000 kr.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande skogsforskning och skoglig utbildning i södra Sverige att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub605, 1994/95:Ub609, 1994/95:Ub618 och 1994/95:Ub632,
2. beträffande verksamheten i Alnarp att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub606, 1994/95:Ub634 yrkande 2, 1994/95:Jo260 yrkande 3 och 1994/95:Jo278 yrkande 2,
3. beträffande Lantbruksuniversitetets resurser i västra Sverige att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub661 och 1994/95:Ub668,
4. beträffande Lantbruksuniversitetets verksamhet i Dalarna att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub719 yrkande 2,
5. beträffande högskoleutbildningen inom hästområdet att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub721,
6. beträffande Lantbruksuniversitetets övergripande verksamhet att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub634 yrkande 1 och 1994/95:Ub719 yrkande 1,
7. beträffande Metallbiologiskt Centrum att riksdagen avslår motionerna 1994/95:So464 yrkande 4 och 1994/95:So486 yrkande 7,
res. 1 (mp)
8. beträffande anslagsbeloppet under Sveriges lantbruksuniversitet att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1994/95:Ub730 yrkande 1, 1994/95:Jo210 yrkande 25 och 1994/95:Jo259 yrkande 14 till Sveriges lantbruksuniversitet för budgetåret 1995/96 under nionde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 1 420 657 000 kr,
res. 2 (m, c) res. 3 (mp)
9. beträffande fortsatta besparingar på Lantbruksuniversitetet att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub679 och 1994/95:Jo238 yrkande 21,
res. 4 (m, c, kds) res. 5 (mp) - motiv. - villk. 3
10. beträffande öronmärkta anslag att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo263 yrkande 12,
res. 6 (kds)
11. beträffande genomförandet av besparingarna att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub610 yrkande 2, 1994/95:Ub631, 1994/95:Ub707 och 1994/95:Jo238 yrkande 22,
12. beträffande anslagsbeloppet under Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forskning att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1994/95:Jo210 yrkande 26 och 1994/95:Jo259 yrkande 15 till Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forskning för budgetåret 1995/96 under nionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 229 935 000 kr,
res. 7 (m) res. 8 (mp)
13. beträffande anslagsbeloppet under Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Förvaltningskostnader att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Förvaltningskostnader för budgetåret 1995/96 under nionde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 15 399 000 kr,
14. beträffande anslagsbeloppet under Stöd till kollektiv forskning att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1994/95:Ub698, 1994/95:Ub712 och 1994/95:Ub730 yrkande 2 till Stöd till kollektiv forskning för budgetåret 1995/96 under nionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 69 000 000 kr,
res. 9 (c)
15. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien för budgetåret 1995/96 under nionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1 287 000 kr.
Stockholm den 20 april 1995
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Beatrice Ask (m), Bengt Silfverstrand (s), Berit Löfstedt (s), Eva Johansson (s), Rune Rydén (m), Andreas Carlgren (c), Agneta Lundberg (s), Ulf Melin (m), Margitta Edgren (fp), Torgny Danielsson (s), Britt-Marie Danestig-Olofsson (v), Tomas Eneroth (s), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Gunnar Goude (mp), Inger Davidson (kds) och Majléne Westerlund Panke (s).
Reservationer
1. Metallbiologiskt Centrum (mom. 7)
Gunnar Goude (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Utskottet har" och på s. 10 slutar med "bör avslås" bort ha följande lydelse:
Utskottet tillstyrker motionärernas förslag om ett uttalande av riksdagen som innebär att verksamheten vid Metallbiologiskt Centrum måste garanteras även framgent. Utskottet hänvisar till den mycket utförliga beskrivning av läget när det gäller användningen av amalgam som tandfyllningsmaterial som ges i motionerna. Situationen är utomordentligt allvarlig, och utskottet finner det i dag mer påkallat än tidigare att kraftfulla åtgärder vidtas för att lindra de miljö- och hälsoproblem som vi kommer att leva med även efter ett stopp för användningen av amalgam. Det ligger inte inom utbildningsutskottets område att gå närmare in på de medicinska problemen och Socialstyrelsens ansvar därvidlag. Utskottet nöjer sig med att erinra om vad i motion 1994/95:So486 återges om WHO:s uppfattning. Dentala amalgam uppges av WHO kunna utgöra den största enskilda källan till kvicksilverexponering för människor i allmänhet, t.o.m. större än övriga källor sammantagna (luft, vatten, föda).
Utskottet delar motionärernas uppfattning att centrala och regionala kunskapscentra måste inrättas. Utgångspunkten skall vara att förbättra kunskapsläget angående biverkningar av tandvårdsmaterial. Metallbiologiskt Centrum i Uppsala är en viktig resurs i det sammanhanget, och riksdagen bör sålunda uttala sig för att verksamheten vid detta centrum måste garanteras fortsatt stöd. Med det anförda tillstyrker utskottet de båda förevarande motionerna i berörda delar.
dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
7. beträffande Metallbiologiskt Centrum att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:So464 yrkande 4 och 1994/95:So486 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
2. Anslagsbeloppet under Sveriges lantbruksuniversitet (mom. 8)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Andreas Carlgren (c), Ulf Melin (m) och Hans Hjortzberg-Nordlund (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Utskottet delar" och på s. 11 slutar med "yrkande 14" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att regeringens förslag till besparing under förevarande anslag är alltför drastiskt. Den vetenskapliga verksamhet som gäller odlings- och växtförhållanden måste vara spridd över hela landet med hänsyn till varierande växtbetingelser. För utvecklingen av jord- och skogsbruksforskningen är det därför mycket viktigt att SLU:s regionala verksamhet inte äventyras genom alltför stor resursminskning. Med hänvisning härtill bör riksdagen besluta en ökning av anslaget till SLU med 30 miljoner kronor jämfört med förslaget i propositionen. Utskottet tillstyrker sålunda motionerna 1994/95:Jo259 yrkande 14 och 1994/95:Jo730 yrkande 1. Motion 1994/95:Jo210 yrkande 25 bör avslås.
dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
8. beträffande anslagsbeloppet under Sveriges lantbruksuniversitet att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub730 yrkande 1 och 1994/95:Jo259 yrkande 14, med anledning av regeringens förslag och med avslag på motion 1994/95:Jo210 yrkande 25 till Sveriges lantbruksuniversitet för budgetåret 1995/96 under nionde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 1 450 657 000 kr,
3. Anslagsbeloppet under Sveriges lantbruksuniversitet (mom. 8)
Gunnar Goude (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Utskottet delar" och på s. 11 slutar med "yrkande 14" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser inte att riksdagen bör ansluta sig till regeringens uppfattning om besparingar på SLU.
Det svenska lantbruket är i dag inte långsiktigt hållbart. Specialisering med stora spannmålsgårdar på slätten och animaliegårdar i skogs- och mellanbygder omöjliggör ett lantbruk med naturliga kretslopp. Jordbruket har gjort sig alltmer beroende av ändliga resurser såsom fossila bränslen både för transporter, lantbruksmaskiner och tillverkning av konstgödsel. Sverige måste få ett lantbruk som är långsiktigt uthålligt. Hela denna fråga har utvecklats utförligt i motion 1994/95:Jo210. Svårigheterna vid en omläggning från konventionell odling till ekologisk skall inte underskattas. De olika brukningsmetoderna kräver helt olika tänkesätt och det krävs kunnande. Utskottet anser att en utökad rådgivning, utbildning och forskning rörande resurshushållande konventionellt och ekologiskt lantbruk är nödvändigt för att omställningen till ett hållbart lantbruk skall underlättas. Rådgivningsverksamheten är ytterst viktig.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet sålunda att riksdagen avslår regeringens förslag om besparing på anslaget till SLU och bifaller yrkande 25 i motion 1994/95:Jo210 med förslag att anvisa 1 674 657 000 kr. Av dessa medel bör 150 miljoner kronor öronmärkas för utbildning och forskning rörande resurshushållande konventionellt och ekologiskt lantbruk i enlighet med vad som anförs i motionen. Motionerna 1994/95:Jo259 och 1994/95:Ub730 avstyrks i motsvarande delar.
dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
8. beträffande anslagsbeloppet under Sveriges lantbruksuniversitet att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Jo210 yrkande 25 och med avslag på regeringens förslag och motionerna 1994/95:Ub730 yrkande 1 och 1994/95:Jo259 yrkande 14 dels till Sveriges lantbruksuniversitet för budgetåret 1995/96 under nionde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 1 674 657 000 kr, dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om särskilda medel,
4. Fortsatta besparingar på Lantbruksuniversitetet (mom. 9)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Andreas Carlgren (c), Ulf Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m) och Inger Davidson (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Utskottet inser" och slutar med "yrkande 21" bort ha följande lydelse:
De av utskottet i det föregående tillstyrkta besparingarna kommer att medföra stora ingrepp i SLU:s verksamhet. Regeringen har inte -- till skillnad från vad som gjorts i bilaga 9 till budgetpropositionen såvitt avser grundutbildning och fakultetsanslagen inom Utbildningsdepartementets verksamhetsområde -- redovisat någon samlad besparing fram t.o.m. budgetåret 1998. Med hänsyn till konsekvenserna för såväl personal som verksamhet och för att undanröja osäkerhet beträffande de närmast följande budgetåren bör riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub679 och 1994/95:Jo238 yrkande 21 som sin mening ge regeringen till känna att den nu ålagda besparingen skall gälla t.o.m. budgetåret 1998.
dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
9. beträffande fortsatta besparingar på Lantbruksuniversitetet att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub679 och 1994/95:Jo238 yrkande 21 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
5. Fortsatta besparingar på Lantbruksuniversitetet (mom. 9, motiveringen)
Under förutsättning av bifall till reservation 3
Gunnar Goude (mp) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Utskottet inser" och slutar med "yrkande 21" bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående motsatt sig besparingar på Lantbruksuniversitetet. I stället har utskottet tillstyrkt förslaget i motion 1994/95:Jo210 om en avsevärd höjning av anslaget och har även ställt sig bakom den av motionärerna anförda motiveringen när det gäller betydelsen av SLU:s verksamhet. Mot bakgrund av utskottets ställningstagande äger frågan om fortsatt besparing på ifrågavarande anslag ingen aktualitet. Eventuell fråga om besparingar framdeles får prövas av riksdagen i vanlig ordning. Motionerna 1994/95:Ub679 och 1994/95:Jo238 yrkande 21 bör sålunda avslås.
6. Öronmärkta anslag (mom. 10)
Inger Davidson (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Utskottet har" och på s. 12 slutar med "visst utvecklingsarbete" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att en viss del av anslagen till SLU och SJFR bör öronmärkas för utveckling av ekologiskt lantbruk syftande till uthållighet och biologiskt fullvärdiga livsmedel. En målsättning bör vara 10 %. Riksdagen bör med bifall till motion 1994/95:Jo263 yrkande 12 som sin mening ge regeringen detta till känna.
dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
10. beträffande öronmärkta anslag att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Jo263 yrkande 12 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
7. Anslagsbeloppet under Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forskning (mom. 12)
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "Utskottet delar" och slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i regeringens uppfattning att det bör ske en kraftig besparing även under anslaget till SJFR. Emellertid anser utskottet att regeringen föreslår en alltför stor neddragning av rådets resurser. Utskottet tillstyrker förslaget i motion 1994/95:Jo259 om ett med 30 miljoner ökat anslag jämfört med regeringens förslag. Därmed avstyrks yrkande 26 i motion 1994/95:Jo210.
dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
12. beträffande anslagsbeloppet under Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forskning att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Jo259 yrkande 15, med anledning av regeringens förslag och med avslag på motion 1994/95:Jo210 yrkande 26 till Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forskning för budgetåret 1995/96 under nionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 259 935 000 kr,
8. Anslagsbeloppet under Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forskning (mom. 12)
Gunnar Goude (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "Utskottet delar" och slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:
Med hänvisning till vad i motion 1994/95:Jo210 anförs om SLU:s mycket viktiga verksamhet tillstyrker utskottet yrkande 26 i motionen om ett anslag till SJFR på sammanlagt 449 miljoner kronor. Av beloppet bör 150 miljoner kronor avse särskilda medel för forskning rörande resurshushållande konventionellt och ekologiskt lantbruk i enlighet med vad som anförs i motionen. Regeringens förslag och motion 1994/95:Jo259 yrkande 15 bör avslås.
dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
12. beträffande anslagsbeloppet under Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forskning att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Jo210 yrkande 26 och med avslag på regeringens förslag och motion 1994/95:Jo259 yrkande 15 till Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forskning för budgetåret 1995/96 under nionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 449 000 000 kr,
9. Anslagsbeloppet under Stöd till kollektiv forskning (mom. 14)
Andreas Carlgren (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med "Utskottet har" och slutar med "miljoner kronor" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottet bör en besparing göras under förevarande anslag och avse anslagsposten Stiftelsen Lantbruksforskning. Dock avstyrker utskottet regeringens förslag att hela bidraget till stiftelsen skall avvecklas. Utskottet anser visserligen att jordbruksnäringen alltmer bör ta sitt ansvar beträffande Sveriges möjligheter att hävda sina livsmedelsprodukter i en utländsk konkurrens. Dock bör -- med tanke på att flera pågående projekt annars riskerar att inte kunna fullföljas -- en mer begränsad neddragning av anslaget göras än den som regeringen föreslår. Utskottet tillstyrker med hänvisning härtill yrkande 2 i motion 1994/95:Ub730 med förslag att 20 miljoner kronor tillförs anslaget såsom bidrag till SLF för budgetåret 1995/96. Därmed tillgodoses till en del syftet i motion 1994/95:Ub698 om att pågående forskningsprojekt inom SFL skall kunna genomföras.
dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
14. beträffande anslagsbeloppet under Stöd till kollektiv forskning att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub730 yrkande 2, med anledning av regeringens förslag och motion 1994/95:Ub698 samt med avslag på motion 1993/94:Ub712 till Stöd till kollektiv forskning för budgetåret 1995/96 under nionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 89 000 000 kr,