Anslag till Sveriges lantbruksuniversitet, m.m.
Betänkande 1993/94:UbU5
Utbildningsutskottets betänkande
1993/94:UBU05
Anslag till Sveriges lantbruksuniversitet, m.m.
Innehåll
1993/94 UbU5
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag i budgetpropositionen att anvisa drygt en miljard kronor till Sveriges lantbruksuniversitet och ca 290 miljoner kronor till Skogs- och jordbrukets forskningsråd, kollektiv forskning samt Lantbruksakademien. Socialdemokraterna har avgivit en reservation för ytterligare 2 miljoner kronor till lantbruksuniversitetet för att förstärka resurserna för forskning om alternativ till burhållning av höns. Utskottet behandlar samtidigt ett antal motioner om skogsforskning och skoglig utbildning, framför allt lokaliseringen av dessa verksamheter. De flesta motionerna avser Sydsverige. Samtliga motioner avstyrks med tämligen utförliga beskrivningar av statsmakternas beslut om resurser för skogsforskning samt en lägesbeskrivning när det gäller planerade förändringar av utbildningen på skogsområdet. Ytterligare några motioner med synpunkter bl.a. på jordbruksforskningens organisation avstyrks. NIONDE HUVUDTITELN
Proposition 1993/94:100 bil.
10 Sveriges lantbruksuniversitet Regeringen har under anslaget I 1 (s. 98--99) föreslagit att riksdagen till Sveriges lantbruksuniversitet för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 1 014 964 000 kr. Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forskning Regeringen har under anslaget I 2 föreslagit (s. 100--101) att riksdagen till Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forskning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 183 960 000 kr. Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Förvaltningskostnader Regeringen har under anslaget I 3 (s. 101--102) föreslagit att riksdagen till Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Förvaltningskostnader för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 18 097 000 kr. Stöd till kollektiv forskning Regeringen har under anslaget I 4 (s. 102--103) föreslagit att riksdagen till Stöd till kollektiv forskning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 88 000 000 kr. Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien Regeringen har under anslaget I 5 (s. 103--104) föreslagit att riksdagen till Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 832 000 kr.
Motionerna
1993/94:Ub618 av Stina Eliasson och Tage Påhlsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett skogsindustriellt kompetenscentrum i organiserad samverkan mellan industrin, Mitthögskolan och tekniska fakulteter, lokaliserat till Jämtlands och Västernorrlands län. 1993/94:Ub623 av Kjell Nilsson m.fl. (s) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ett helhetsgrepp på den skogliga FoU-verksamheten, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering till Växjö av den sydsvenska skogsforskningen, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering av skogsteknikerutbildning till Växjö, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering av en del av jägmästarutbildningen till Växjö, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering av ett skogligt FoU-centrum till Växjö. 1993/94:Ub626 av Jan-Olof Franzén m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förläggning av skoglig forskning och utbildning till Växjö. 1993/94:Ub627 av Bo Forslund m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att andelen samhällsmedel för skogsindustriell forskning bör ökas nationellt, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ett skogsindustriellt kompetenscentrum i organiserad samverkan mellan industrin, Mitthögskolan och tekniska fakulteter, lokaliserat till Västernorrlands och Jämtlands län. 1993/94:Ub633 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bätttre samordning av jordbruksforskningens resurser i Skåne. 1993/94:Ub642 av Stina Gustavsson och Charlotte Branting (c, fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett skogligt FoU-centrum lokaliserat till Växjö. 1993/94:Ub658 av Sigge Godin (fp) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett skogsindustriellt kompetenscentrum vid Mitthögskolan. 1993/94:Ub711 av Ulla Orring och Britta Bjelle (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den befintliga professuren i renforskning i Uppsala omlokaliseras till Umeå. 1993/94:Ub904 av Magnus Persson (s) vari yrkas (delvis) att riksdagen beslutar att fortsatt stöd skall utgå till de i motionen nämnda utbildningscentrerna. 1993/94:So478 av Berith Eriksson m.fl. (v) vari yrkas 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av ekonomiskt stöd till forskningen vid Metallbiologiskt centrum i Uppsala. 1993/94:Jo226 av Marianne Jönsson och Agne Hansson (c) vari yrkas 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en betydande del av den skogliga forskningen bör förläggas till sydöstra Sverige, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att viss utbildning av jägmästare och skogsmästare bör lokaliseras till sydöstra Sverige. 1993/94:Jo233 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en ökning av anslaget till Lantbruksuniversitetet med 2 000 000 kr avseende forskning om alternativ till burhöns. 1993/94:Jo510 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas 3. att riksdagen beslutar anslå ytterligare 2 000 000 kr på anslag I 1. Sveriges lantbruksuniversitet till forskning om alternativ till bursystem för äggproduktion. 1993/94:A469 av Johnny Ahlqvist m.fl. (s) vari yrkas 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om agroteknisk högskoleutbildning i Kristianstad.
Utskottet
Sveriges lantbruksuniversitet och Skogs- och jordbrukets forskningsråd Lokaliseringsfrågor m.m. I ett antal motioner framförs förslag om lokalisering av skogsforskning och skoglig utbildning samt förslag om vissa organisatoriska förändringar. Det är enligt motion 1993/94:Ub623 (s) nödvändigt att på ett mera ändamålsenligt sätt än för närvarande tillgodose det sydsvenska skogsbrukets behov av resurser för forskning och utbildning (yrkande 3). Motionärerna hänvisar till att skogsnäringen och framför allt skogsbruket i södra Sverige uppvisar betydande skillnader jämfört med förhållandena i landets norra delar. De ser vidare stora fördelar i en geografisk placering av berörd forskning mitt i det sydsvenska skogsområdet och begär ett uttalande av riksdagen om lokalisering i Växjö av den sydsvenska skogsforskningen (yrkande 4). Skogsmästar- och skogsteknikerutbildning måste enligt motionärerna också i framtiden finnas i Sydsverige. För att upprätthålla kvaliteten på yrkeskåren och underlätta rekryteringen är det viktigt att kunskaperna inhämtas i den miljö där de skall tillämpas. Det behövs ökad högskoleanknytning i de berörda utbildningarna, och motionärerna anser att en lokalisering i anslutning till Högskolan i Växjö bör genomföras (yrkande 5). Den nuvarande lokaliseringen av jägmästarutbildningen är till väsentlig nackdel för sydsvenskt skogsbruk, varför det är nödvändigt att en del av utbildningen, minst ett år, förläggs till Sydsverige, där Växjö skulle kunna erbjuda möjlighet till integrering med annan skoglig utbildning (yrkande 6). Det mesta tyder enligt motionärerna på att Högskolan i Växjö har de bästa förutsättningarna för att bli ett skogligt FoU-centrum i Sydsverige, där resurserna för forskning och skoglig utbildning kan utnyttjas på bästa sätt (yrkande 7). Med i huvudsak samma motivering som i den nu refererade motionen begärs i motion 1993/94:Ub642 (c, fp) ett uttalande av riksdagen om ett skogligt FoU-centrum lokaliserat i Växjö. I motion 1993/94:Ub626 (m) begärs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad motionärerna anfört om lokalisering av skoglig forskning och utbildning i Växjö. Motiveringen tar sikte på samma för Sydsverige speciella faktorer som åberopas i de båda föregående motionerna. Motionärerna anför att skoglig forskning och utbildning är missgynnad i södra Sverige. I en motion om jord- och skogsbruk i Kalmar län, 1993/94:Jo226 (c), begär motionärerna att riksdagen uttalar sig för att en betydande del av skogsforskningen bör förläggas till sydöstra Sverige samt att även viss utbildning av jägmästare och skogsmästare bör lokaliseras där (yrkandena 7 och 8). Forskning och produktutveckling inom den trätekniska sektorn måste utvecklas inom regionen, anförs det i motionen, och ett trämekaniskt forskningscentrum bör skapas där. Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande. Under de två närmast föregående riksmötena har utskottet utförligt behandlat motionsledes framlagda förslag vilka i huvudsak överensstämmer med de nu förevarande motionerna (bet. 1992/93:UbU17 och 1993/94:UbU13). Utskottet har därvid instämt i vad som i de då aktuella motionerna framhållits beträffande det sydsvenska skogsbrukets och skogsnäringens betydelse och understrukit skogens stora roll för naturvård och rekreation i det folktäta Götaland. Mot bakgrund av de olika förhållanden som gäller för skogsbruket och naturvården är det, menade utskottet, viktigt att FoU-insatserna på skogsområdet görs i olika delar av landet. Riksdagen godkände våren 1993 regeringens förslag i den forskningspolitiska propositionen (prop. 1992/93:170, bet. 1992/93:UbU13, rskr. 389) att Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) skulle tillföras 1,7 miljoner kronor för sydsvensk skogsforskning samt att 6 miljoner kronor skulle tillföras SLU för riksskogstaxeringens verksamhet. Vidare borde enligt propositionen omprioriteringar göras till förmån för skogsvetenskaplig forskning. För ett samlat träforskningsprogram borde SLU inom ramen för befintliga resurser avsätta minst 5 miljoner kronor och för samma ändamål förstärktes anslaget till Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR) med 4,5 miljoner kronor. I syfte att förstärka den träråvaruinriktade tekniska forskningen beräknade regeringen i samma proposition under Näringsdepartementets huvudtitel 10 miljoner kronor i anslag till Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) för ett skogsindustriellt program. Det var angeläget, framhölls det i den forskningspolitiska propositionen (s. 265), att även Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) stödjer grundläggande biologisk och kemisk forskning inom det gränsöverskridande forskningsprogrammet kring träråvara. I förevarande bilaga till budgetpropositionen anmäler regeringen att SJFR har redovisat en lägesrapport rörande det träfiberforskningsprogram som aviserades i 1993 års forskningspolitiska proposition. Den kommer, anför regeringen, att ligga till grund för rådets slutliga forskningsprogram inom området. Utskottet har vid sin behandling av förevarande motioner under hand erfarit att det mot bakgrund av statsmakternas beslut om resurser nu görs medvetna satsningar på sydsvensk forskning. Sålunda utökas verksamheten vid enheten i Alnarp och den till Alnarp hörande försöksparken i Asa, Kronobergs län. Skogsnäringen avser att satsa 3,5 miljoner kronor i Alnarp och SLU lika mycket. Ett antal tjänster, varav två högre, inrättas i Alnarp i syfte att inom två och ett halvt år göra den sydvenska enheten till en egen institution inom SLU. Utskottet framhöll i sitt betänkande med anledning av den forskningspolitiska propositionen våren 1993 att SLU har en unik ställning som ensamt ansvarigt universitet i landet för högre utbildning och forskning inom en samhällssektor och att detta innebär ett särskilt ansvar när det gäller organisation och lokalisering av verksamheten (bet. 1992/93:UbU13 s. 10). Utskottet konstaterar med tillfredsställelse att det vidtas åtgärder för att ytterligare stärka den sydsvenska skogsforskningen samt att dessa ligger i linje med förevarande motionsyrkanden såvitt avser skogsforskningen. Med hänvisning till vad utskottet här har redovisat och då det ankommer på SLU att besluta om forskningens organisation och lokalisering anser utskottet att motionerna 1993/94:Ub623, 1993/94:Ub626, 1993/94:Ub642 och 1993/94:Jo226 i motsvarande delar inte bör föranleda någon riksdagens särskilda åtgärd, varför de avstyrks. Beträffande skoglig utbildning vill utskottet anföra följande. Sedan länge har den framtida utbildningen på skogsområdet varit föremål för överväganden inom SLU. Universitetsstyrelsen beslutade i maj 1993 att förändra jägmästarutbildningen på sådant sätt att studenterna ges större möjlighet att fördjupa sig inom den inriktning de valt. Inom SLU övervägs att omforma de befintliga skogstekniker- och skogsmästarutbildningarna till en sammanhållen utbildning. Utöver redan befintliga kurser om sydsvenska förhållanden avses valfria sådana kurser om 10/20 poäng att erbjudas med lokalisering i södra Sverige. När det gäller främst den kortare skogliga utbildningen inom SLU och skoglig utbildning i gymnasieskolan har förutsättningarna för arbetsmarknaden att ta emot utbildad arbetskraft drastiskt förändrats genom omfattande strukturrationalisering under de senaste decennierna. Som exempel kan nämnas att antalet sysselsatta skogsarbetare inom storskogsbruket har minskat från ca 19 000 år 1983 till drygt 5 000 år 1993. Rationaliseringarna har även lett till ett väsentligt minskat behov av arbetsledare och andra med skogsteknikerutbildning. I en skrivelse till Jordbruksdepartementet har Skogs- och lantarbetsgivareförbundet angivit behovet av skogsarbetarutbildning inom skogsområdet till ca 250 personer om året. I dag utbildas ca 900 personer på naturbruksprogrammets skogliga gren. Den ökade mekaniseringen innefattar nyttjande av alltmer sofistikerade maskiner. Utvecklingen har medfört ett behov av att se närmare på frågan om vilken utbildning framtidens skogsarbetare behöver och hur denna utbildning skall passa in i utbildningssystemet. Mot denna bakgrund har inom Jordbruksdepartementet bildats en arbetsgrupp som undersöker förutsättningarna för en eftergymnasial utbildning för specialiserade skogsarbetare. I gruppen ingår företrädare för Jordbruksdepartementet, Utbildningsdepartementet och branschen. Utskottet har erfarit att bland de frågor som närmast måste övervägas är dels utbildningsbehovets omfattning, dels huruvida utbildningen skall ges inom SLU eller i form av påbyggnadsutbildning inom den kommunala vuxenutbildningen. Utskottet inser att förändringarna inom skogsbruket kräver grundliga överväganden om utformningen av den skogliga utbildningen. Mot bakgrund av den osäkerhet som sedan länge har rått om utbildningens blivande organisation och som berör flera utbildningsorter samt de krav och förväntningar som näringen ställer finner utskottet det emellertid angeläget att regeringen och berörda myndigheter så snart som möjligt finner en lösning på frågan om den framtida skogliga utbildningens innehåll, organisation och lokalisering. Liksom vid behandlingen av motioner våren 1993 om den skogliga utbildningen vill utskottet även nu framhålla att det bör vara en självklarhet att det i de berörda utbildningarna förmedlas kunskaper om den svenska skogen som är oberoende av var utbildningen är lokaliserad. Utskottet utgår från att det i utbildningen, var den än lokaliseras, skall finnas utrymme för undervisning om särskilda förhållanden i olika delar av landet. Med hänvisning till det anförda dels vad gäller en påbyggnadsutbildning för skogsarbetare, dels vad gäller skogsutbildning vid SLU och till att det är universitetet som har att besluta om den senare utbildningens innehåll samt dess organisation och lokalisering föreslår utskottet att motionerna 1993/94:Ub623, 1993/94:Ub626, 1993/94:Ub642 och 1993/94:Jo226 avslås även i dessa berörda delar. I tre likartade motioner, 1993/94:Ub618 (c), 1993/94:Ub627 (s) yrkande 2 och 1993/94:Ub658 (fp) yrkande 3, framförs förslag att skapa ett skogsindustriellt kompetenscentrum i Västernorrlands och Jämtlands län. Detta bör ske genom samverkan mellan industrin, Mitthögskolan och tekniska fakulteter. Motionärerna framhåller att det under decennier har utvecklats en unik kunskap inom skogsbruket och skogsindustrin i Västernorrlands och Jämtlands län. Erfarenheterna av forskningssamverkan mellan högskola och industri har haft effekter både på den regionala högskolans och industrins utveckling, men verksamheten, anförs det i motionerna, har saknat långsiktig finansiering. Statsmakterna beslutade våren 1993 om riktlinjer för budgetåren 1994/95 och 1995/96 beträffande såväl forskningsresurserna som högskolornas utbildningsuppdrag (prop. 1992/93:169 och 170, bet. 1992/93:UbU13, 14 och 15, rskr. 1992/93:363, 388 resp. 389). Utskottet är inte berett att nu föreslå någon ändring häri. Utskottet erinrar om att det ankommer på berörda högskolor att med tillgängliga resurser organisera verksamheten på det sätt som de finner mest ändamålsenligt för att tillgodose skilda behov. Under hand har utskottet erfarit att SLU disponerar medel för forskarskolor. SLU beslutar om var dessa resurser skall lokaliseras. Med det anförda avstyrks motionsyrkandena. Gammelkroppa skogsskola framhålls i motion 1993/94:Ub904 (s) (delvis) som en av de viktiga utbildningsanstalter i Värmland som kräver statsmakternas aktiva stöd och engagemang. Motionären uttrycker oro för skolans framtid och förutsätter att det skall ske ett ökat samspel mellan berörda parter för att rädda skolan. Gammelkroppa skogsskola är en fristående skola under SLU:s tillsyn, där det utbildas skogstekniker. Den ägs av en stiftelse i vilken bl.a. ingår landstingen i Värmlands och Örebro län. Innevarande budgetår skall SLU enligt regleringsbrev utbetala 425 000 kr till skolan. Utskottet har i det föregående redovisat de ändrade förutsättningar som inträffat när det gäller arbetsmarknadens behov av utbildning av skogstekniker. Riksdagen bör enligt utskottets uppfattning inte göra något uttalande om lokalisering i framtiden av nu ifrågavarande utbildning eller om särskilt stöd till viss utbildningsanordnare. Riksdagen bör med hänvisning härtill avslå motionen i denna del. För att bredda insatserna till stöd för livsmedelsområdet föreslås i motion 1993/94:A469 (s) yrkande 9 att det inrättas agroteknisk utbildning på högskolenivå i Kristianstad. Utbildningen skall ses som ett komplement till motsvarande utbildning i Alnarp och samarbete bör ske med Livsmedelstekniskt centrum i Lund och fytokemicentrum på Balsgård. Riksdagen lade våren 1993 fast riktlinjerna för högskolornas utbildningsuppdrag för innevarande budgetperiod (prop. 1993:169, bet. 1992/93:UbU14, rskr. 363). Det står högskolorna fritt att med egna och externa medel etablera sådan utbildning som de finner angelägen. Något uttalande av riksdagen i enlighet med motionärernas önskemål bör inte göras, varför utskottet avstyrker bifall till motionen i nu berörd del. I motion 1993/94:Ub633 (m) framhålls Skåne som centrum för det svenska jordbruket. Resurserna för forskning är här betydande men "påtagligt okoordinerade". En rationell lösning vore enligt motionären att Alnarps lantbruksinstitut frigjordes från SLU och ingick som en jordbruksfakultet vid Lunds universitet, till vilken fakultet även skoglig utbildning för södra Sverige kunde koncentreras. En samordning av jordbruksforskningens resurser i Skåne skulle härigenom åstadkommas. Lantbruksvetenskaplig och skogsvetenskaplig fakultet finns i dag endast vid SLU. Utskottet delar inte motionärens uppfattning att riksdagen bör uttala sig för en ändring i den nuvarande ordningen. Motionen bör därför avslås. Utskottet behandlar i detta sammanhang till sist motion 1993/94:Ub711 (fp) i vilken det föreslås att den befintliga professuren i renforskning i Uppsala omlokaliseras till Umeå. Motionärerna menar att placeringen i Uppsala är en felbedömning; satsningen på renforskning bör ske i den region där rennäringens egna utövare verkar. Utskottet utgår från att motionärerna åsyftar den professur i renskötsel som för närvarande är under tillsättning vid SJFR. I enlighet med vad regeringen anmälde i den forskningspolitiska propositionen våren 1993 kommer rådsprofessurerna att föras över till universiteten den 1 juli 1994. Medel för tjänsterna kommer fr.o.m. nästa budgetår, om riksdagen bifaller regeringens förslag i årets budgetproposition, att anvisas under respektive universitets eller högskolas anslag till forskning och forskarutbildning. Några professurer vid forskningsråden kommer inte att tillsättas framdeles. Tillsättningen av den nu aktuella rådsprofessuren följer emellertid hittills gällande ordning, vilket innebär att tjänsten kommer att placeras där den utsedde innehavaren har sin verksamhet förlagd. Utskottet föreslår att riksdagen med hänvisning till det anförda avslår motionen. Anslagsfrågor Från anslaget I 1. Sveriges lantbruksuniversitet bekostas utbildning, forskning och försöksverksamhet samt djursjukvård vid SLU. SLU skall genom utbildning, forskning och information öka kunskaperna om förutsättningarna för en varaktig och effektiv biologisk produktion och om hur denna skall bedrivas och nyttjas. Regeringen har inte funnit något skäl till att förändra de övergripande mål som gäller för perioden 1993/94--1995/96. De riktlinjer som lades fast för verksamheten i 1993 års forskningspolitiska proposition bör gälla även för budgetåret 1994/95. Av den i propositionen redovisade medelsberäkningen framgår bl.a. att SLU bör tillföras ett engångsbelopp på 800 000 kr för vissa investeringskostnader i samband med bildandet av ett centrum för forskning om biologisk mångfald gemensamt för SLU och Uppsala universitet. Verksamheten vid databanken för hotade arter kommer att ingå som en del av centrumbildningen, och de medel, 3 miljoner kronor, för databanken som hittills anvisats över anslaget Statens naturvårdsverk under fjortonde huvudtiteln bör nu anvisas över SLU:s anslag. Som följd av att professurerna vid forskningsråden förs över till universiteten bör 1 865 000 kr överflyttas från SJFR till SLU. Medelsbehovet under förevarande anslag har beräknats med utgångspunkt i en real minskning av utgifterna om 1,9 %. Regeringen föreslår att 1 014 964 000 kr anvisas till Sveriges lantbruksuniversitet för budgetåret 1994/95. Under anslagen I 2. Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forskning och I 3. Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Förvaltningskostnader begär regeringen att riksdagen anvisar 183 960 000 kr resp. 18 097 000 kr för budgetåret 1994/95. SJFR skall enligt sin instruktion främja och stödja i första hand grundläggande och långsiktig forskning som gagnar ett hållbart utnyttjande av biologiska naturresurser med särskild inriktning på de areella näringarna. Rådet skall verka för att informationen om forskning och forskningsresultat sprids. Regeringen anser att de riktlinjer som lades fast i 1993 års forskningspolitiska proposition bör gälla även för budgetåret 1994/95. Av den i föreliggande proposition redovisade medelsberäkningen framgår bl.a. att SJFR:s förvaltningsanslag genom omfördelningar bör räknas upp med 11,5 miljoner kronor för att täcka kostnaderna för Sveriges medverkan i EG:s tredje ramprogram för forskning avseende det agroindustriella forskningsprogrammet AIR. Medelsbehovet har vad avser förvaltningskostnaderna beräknats med utgångspunkt i en real minskning av utgifterna om 1,9 %. Innan utskottet tar ställning till regeringens förslag beträffande de nu redovisade anslagen, tar utskottet upp ett par yrkanden om tillkännagivanden av riksdagen om ytterligare medel till skogsforskning resp. Metallbiologiskt centrum i Uppsala. I motion 1993/94:Ub627 (s) yrkande 1 anförs att den skogsindustriella forskningens andel av samhällets medel för FoU är alltför låg i förhållande till skogsindustrins betydelse för handelsbalansen. Motionärerna begär ett uttalande av riksdagen om att denna andel "bör ökas nationellt". Riksdagens forskningspolitiska beslut våren 1993 innebar bl.a. att skogsforskningen skulle prioriteras. Regeringen framhöll i den forskningspolitiska propositionen (prop. 1992/93:170) skogsnäringens betydelse för Sverige. Bland annat föreslogs att medel genom omprioriteringar skulle tillföras den skogsvetenskapliga fakulteten. Forskningen om skogen och skogsråvaran borde vidare förskjutas i riktning mot de senare leden i förädlingskedjan. Riksdagen hade inget att erinra mot de föreslagna åtgärderna (bet. 1992/93:UbU13, rskr. 389). Utskottet har i det föregående (s. 5) kortfattat redogjort för vilka konkreta förändringar som nu görs inom Jordbruksdepartementets ansvarsområde till följd av riksdagens beslut. Näringsutskottet behandlade i anslutning till den forskningspolitiska propositionen våren 1993 bl.a. kunskapsförsörjningen för den träråvarubaserade industrin (bet. 1992/93:NU30). Där framgick bl.a. att de totala statliga FoU-satsningarna på det skogsindustriella området kan beräknas uppgå till ca 100 miljoner kronor under budgetåret 1993/94. För forskning vid industriforskningsinstitut med anknytning till skogsindustrin beräknas ca 70 miljoner kronor avsättas. Över anslaget F 1. under Näringsdepartementets huvudtitel anslås 10 miljoner kronor per år under innevarande budgetperiod till ett program för skogsindustriell forskning. NUTEK har utarbetat ett förslag till program för hur dessa medel skall disponeras. Utskottet har erfarit att en arbetsgrupp inom Näringsdepartementet med företrädare för skogsindustrin, Närings- och Utbildningsdepartementen samt NUTEK har haft till uppgift att analysera massa- och pappersindustrins kunskapsförsörjning och infrastruktur för forskning och utbildning. Därvid har man diskuterat vilka åtgärder som krävs från såväl industrins som statens sida för att industrins långsiktiga internationella konkurrenskraft skall säkras. Utskottet vill slutligen erinra om riksdagens beslut under det förra riksmötet om inrättande av en stiftelse för strategisk forskning med bl.a. naturvetenskaplig och teknisk inriktning i syfte att bl.a. stärka Sveriges internationella konkurrenskraft (prop. 1992/93:171, bet. 1992/93:UbU16, rskr. 387). Utskottet anser, med hänvisning till vad som nu anförts, att riksdagen inte bör vidta någon särskild åtgärd med anledning av motion 1993/94:Ub627 yrkande 1. Förslag om att avveckla användningen av amalgam inom tandvården återfinns i motion 1993/94:So478 (v). Yrkande 7 i motionen, som har hänvisats till utbildningsutskottet, innefattar en begäran om ett uttalande av riksdagen om vikten av ekonomiskt stöd till forskningen vid Metallbiologiskt centrum i Uppsala. Extra resurser krävs för att utveckla de nya metoder som nu provas vid centrum. Ett metallbiologiskt centrum inrättades i Uppsala den 1 juli 1992 med uppgift att fungera som samverkansorgan för forskning och information om hur spårelement påverkar hälsan hos människor och djur. Det är fr.o.m. innevarande budgetår knutet till SLU, som enligt förslag i forskningspropositionen våren 1993 tillfördes 1 miljon kronor för att säkra basfinansieringen (prop. 1992/93:170 avsnitt 9, bet. 1992/93:UbU13, rskr. 389). Utskottet instämmer i vad motionärerna anför om att verksamheten vid Metallbiologiskt centrum är viktig och utgår från att berörda myndigheter prövar möjligheterna att göra erforderliga insatser för ifrågavarande forskning. Något särskilt uttalande av riksdagen om vikten av fortsatt ekonomiskt stöd anser utskottet inte påkallat. Yrkandet bör därför avslås. När det gäller medelsberäkningen inför nästa budgetår föreslås i motionerna 1993/94:Jo233 (s) yrkande 7 och 1993/94:Jo510 (s) yrkande 3 att anslaget I 1. Sveriges lantbruksuniversitet tillförs 2 miljoner kronor utöver vad regeringen begärt. Förstärkningen avser forskning som syftar till att uppnå de av riksdagen uppställda målen att utveckla alternativ till bursystem för höns som inte leder till försämringar för djurhälsan och arbetsmiljön. Bakgrunden till yrkandena är riksdagens beslut år 1988 om ny djurskyddslag, som ställer stora krav på animalieproduktionen när det gäller hänsynstagande till djurens miljö och hälsa. Vid behandlingen av lagförslaget ägnades särskild uppmärksamhet åt de förhållanden som rådde inom äggproduktionen och systemet med burhållning av värphöns. Enligt riksdagens beslut skulle burhållningssystemet avvecklas under en tioårsperiod. Regeringen har i skrivelse 1993/94:106 om alternativ till burhållning av värphöns lämnat en redogörelse för utvecklandet av nya system för hållande av värphöns och för regeringens bedömning i fråga om förbudet att hålla värphöns i bur fr.o.m. år 1999. Enligt regeringens uppfattning bör tidpunkten för förbudet mot burhållningssystemet ligga fast. Jordbruksutskottet har vid sin behandling av skrivelsen sagt sig dela regeringens uppfattning härvidlag och därvid bl.a. anfört att den fortsatta utvecklingen inom äggproduktionen måste följas med stor uppmärksamhet samt att regeringen årligen med början hösten 1994 bör redovisa den fortsatta utvecklingen, så att en årlig lägeskontroll kan göras i riksdagen. Utskottet föreslog att riksdagen som sin mening skulle ge regeringen detta till känna (bet. 1993/94:JoU14). I likhet med regeringen betonade jordbruksutskottet vikten av att tillräckliga resurser satsas både från näringen och andra forskningsfinansiärer, såsom SLU, på forskningen och utvecklingen av nya system. Vad särskilt gäller arbetsmiljön erinrade jordbruksutskottet om att 1988 års beslut utgick från att arbetsmiljön i de alternativa systemen blir ett högt prioriterat forskningsområde. Såväl redovisningen i regeringens skrivelse som en av jordbruksutskottet den 13 december 1993 anordnad offentlig utfrågning pekade på behovet av prioritering av arbetsmiljöproblemen i det fortsatta FoU-arbetet. Jordbruksutskottet utgick från att så kommer att ske. Med hänvisning dels till vad jordbruksutskottet har anfört i frågan, dels till regeringens möjlighet att pröva frågan om ytterligare medel till ifrågavarande forskning är utbildningsutskottet inte berett att tillstyrka bifall till yrkandena om ökning av anslaget till Sveriges lantbruksuniversitet. Då utskottet inte har något att erinra mot regeringens beräkning av anslaget till Sveriges lantbruksuniversitet, föreslår utskottet att riksdagen beviljar de av regeringen begärda medlen. Utskottet tillstyrker även de båda föreslagna anslagen till Skogs- och jordbrukets forskningsråd. Stöd till kollektiv forskning Från anslaget I 4. Stöd till kollektiv forskning anvisas medel till stöd för kollektiv jordbruksteknisk forskning samt stöd till viss skogsforskning. Vidare anvisas medel för kollektivt forsknings- och utvecklingsarbete inom jordbruks- och växtförädlingsområdena. Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ett reservationsanslag på 88 000 000 kr för nästa budgetår. Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien Skogs- och lantbruksakademiens uppgift är att med stöd av vetenskap och praktisk erfarenhet till samhällets gagn främja jord- och skogsbruk samt därtill knuten verksamhet. Regeringen föreslår ett bidrag till akademien för budgetåret 1994/95 på 832 000 kr, vilket utskottet tillstyrker.
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande lokalisering i Växjö av skogsforskning och skoglig utbildning, m.m. att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub623 yrkandena 3, 4, 5, 6 och 7, 1993/94:Ub626 och 1993/94:Ub642, 2. beträffande lokalisering i sydöstra Sverige av skogsforskning och skoglig utbildning att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo226 yrkandena 7 och 8, 3. beträffande ett skogsindustriellt kompetenscentrum vid Mitthögskolan att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub618, 1993/94:Ub627 yrkande 2 och 1993/94:Ub658 yrkande 3, 4. beträffande Gammelkroppa skogsskola att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub904 i denna del, 5. beträffande agroteknisk utbildning i Kristianstad att riksdagen avslår motion 1993/94:A469 yrkande 9, 6. beträffande samordning av jordbruksforskningens resurser i Skåne att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub633, 7. beträffande professuren i renskötsel att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub711, 8. beträffande andelen medel till skogsindustriell forskning att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub627 yrkande 1, 9. beträffande Metallbiologiskt centrum i Uppsala att riksdagen avslår motion 1993/94:So478 yrkande 7, 10. beträffande anslagsbeloppet under Sveriges lantbruksuniversitet att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1993/94:Jo233 yrkande 7 och 1993/94:Jo510 yrkande 3 till Sveriges lantbruksuniversitet för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 1 014 964 000 kr, res. (s) 11. beträffande anslagsbeloppet under Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forskning att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forskning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 183 960 000 kr, 12. beträffande anslagsbeloppet under Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Förvaltningskostnader att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Förvaltningskostnader för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 18 097 000 kr, 13. beträffande anslagsbeloppet under Stöd till kollektiv forskning att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Stöd till kollektiv forskning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 88 000 000 kr, 14. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 832 000 kr.
Stockholm den 3 mars 1994 På utbildningsutskottets vägnar
Hans Nyhage
I beslutet har deltagit: Hans Nyhage (m), Lena Hjelm-Wallén (s), Rune Rydén (m), Bengt Silfverstrand (s), Margitta Edgren (fp), Berit Löfstedt (s), Marianne Jönsson (c), Krister Örnfjäder (s), Bo Arvidson (m), Eva Johansson (s), Ingrid Näslund (kds), Stefan Kihlberg (nyd), Jan Björkman (s), Ulf Melin (m) och Inger Lundberg (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Björn Samuelson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservation
Anslagsbeloppet under Sveriges lantbruksuniversitet (mom. 10) Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Inger Lundberg (alla s) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "Med hänvisning dels" och slutar med "regeringen begärda medlen" bort ha följande lydelse: Såväl jordbruksutskottets utlåtande som de båda motionerna ger vid handen att frågan är av så stor vikt att det enligt utskottets uppfattning är angeläget att stärka och om möjligt påskynda forskningen om alternativa former för äggproduktionen. Utskottet instämmer sålunda i yrkandena om att ytterligare 2 miljoner kronor bör tillföras SLU:s anslag jämfört med regeringens förslag. Medlen bör användas till forskning som syftar till att uppnå de av riksdagen uppställda målen att utveckla alternativ som inte leder till försämringar ur djurhälso- och arbetsmiljösynpunkt samtidigt som produktionen måste kunna ge lönsamhet även i en internationell konkurrenssituation. En av de faktorer som i dag framstår som en komplikation är att forsknings- och utvecklingsverksamheten rörande de alternativa systemen ännu inte har nått så långt att den motsvarar kraven som ställdes i 1988 års beslut rörande arbetsmiljö och djurhälsa. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Jo510 yrkande 3 och med anledning av regeringens förslag och motion 1993/94:Jo233 yrkande 7 till Sveriges lantbruksuniversitet för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 1 016 964 000 kr. dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 10. beträffande anslagsbeloppet under Sveriges lantbruksuniversitet att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Jo510 yrkande 3 och med anledning av regeringens förslag och motion 1993/94:Jo233 yrkande 7 till Sveriges lantbruksuniversitet för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 1 016 964 000 kr,