Anslag till statschefen och regeringen
Betänkande 1994/95:KU32
Konstitutionsutskottets betänkande
1994/95:KU32
Anslag till statschefen och regeringen
Innehåll
1994/95 KU32
Sammanfattning
I betänkandet behandlas regeringens förslag till ett nytt samlat anslag för statschefen som skall ersätta tidigare tre anslag. Enligt förslaget bör anslaget benämnas Kungliga hov- och slottsstaten och anvisas som ett ramanslag. I betänkandet behandlas också regeringens förslag till medelstilldelning för statschefen om 107 465 000 kr och för regeringen om 2 704 095 000 kr samt fyra motioner från allmänna motionstiden. Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker motionerna. Till betänkandet har fogats tre reservationer, (v), (m) samt (v, mp).
Propositionen
1994/95:100 bilaga 2 A 1 vari yrkas att riksdagen till Kungliga hov- och slottsstaten för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 107 465 000 kr.
1994/95:100 bilaga 2 B 1 vari yrkas att riksdagen till Regeringskansliet m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 2 704 095 000 kr.
Motioner
1994/95:K201 av Kenth Skårvik (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att fiske- och sjöfartsfrågor samordnas i samma departement.
1994/95:K209 av Kenneth Kvist m.fl. (v) vari yrkas
2. att riksdagen till Kungliga hov- och slottsstaten för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 97 465 000 kr eller således 10 000 000 kr mindre än vad regeringen föreslår.
1994/95:Fi218 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
6. att riksdagen till Regeringskansliet m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar 15 miljoner kronor mindre än vad regeringen föreslagit.
1994/95:Jo259 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att under anslaget B 1 i bilaga 2 till budgetpropositionen 1994/95:100 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag minskat anslag med 5 000 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen.
Utskottet
Statschefen
Propositionen
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag på 107 465 000 kr till Kungliga hov- och slottsstaten, varav 71 210 000 kr är beräknat för juli 1995--juni 1996.
Ifrågavarande anslag har under tidigare år anvisats som tre olika anslag under anslagsgrupperna A. Kungliga hovstaten och B. Kungliga slottsstaten. Under budgetåret 1994/95 har sammanlagt 70 559 000 kr anvisats under anslagen (prop. 1993/94:100, bil. 2, bet. KU29, rskr. 234).
Från anslaget Hans Maj:t Konungens och det Kungliga husets hovhållning finansieras statschefens officiella funktioner. Häri ingår bl.a. fr.o.m. innevarande budgetår kostnader för den kungliga familjens officiella resor. Från anslaget De kungliga slotten: Driftkostnader betalas driftkostnader för de kungliga slotten utom rent fastighetsunderhåll. Från anslaget Kungliga husgerådskammaren finansieras vidare underhåll och vård av de konstverk, möbler och andra inventarier i de kungliga slotten som tillhör staten men disponeras av kungen. Husgerådskammaren förvaltar även de Bernadotteska familjestiftelsernas bestånd av möbler, konst och konsthantverk samt administrerar Bernadottebiblioteket.
Riksmarskalksämbetet har i sin anslagsframställning redovisat en översyn av organisationen vid de kungliga hovstaterna. Översynen har syftat till att effektivisera arbetet och på sikt minska de administrativa kostnadernas andel av den totala budgeten. De för verksamheten gemensamma arbetsuppgifterna kommer att samlas i avdelningar under riksmarskalken. För kostnader som har samband med förändringsarbetet yrkar Riksmarskalksämbetet ca 4 miljoner kronor. Riksrevisionsverket, som reviderat Kungliga slottsstaten, har inte haft några invändningar med anledning av revisionen.
Regeringen anser att alla medel bör anvisas under ett nytt anslag på statsbudgeten med anledning av den omorganisation av de kungliga hov- och slottsstaterna som Riksmarskalksämbetet har redovisat. Anslaget bör enligt regeringen benämnas Kungliga hov- och slottsstaten och anvisas som ett ramanslag.
Vidare påpekar regeringen att det i proposition 1994/95:25 har redovisats att besparingar kommer att göras i den statliga verksamheten. Enligt regeringen bör hov- och slottsförvaltningarna liksom den statliga förvaltningen i övrigt få vidkännas ett besparingskrav under mandatperioden. Regeringen anför att anslaget till de kungliga hov- och slottsstaterna vid utgången av budgetåret 1998 bör ha minskats med sammanlagt 5,4 miljoner kronor. Minskningen bör fördelas på budgetåren 1995/96 med 3 miljoner kronor, 1997 med 1,7 miljoner kronor och 1998 med 1,7 miljoner kronor. Eftersom den redovisade omorganisationen av de kungliga hov- och slottsstaterna initialt medför vissa kostnader och först på sikt förväntas medföra minskade administrativa kostnader, bör enligt regeringen besparingskravet för budgetåret 1995/96 minskas med 1 miljon kronor för att i stället tas ut budgetåret 1998.
Enligt regeringen har innevarande års anslag räknats upp inför nästa budgetår med pris- och löneomräkning (3,4 miljoner kronor).
Motionen
I motion 1994/95:K209 av Kenneth Kvist m.fl. (v) anförs att sparbetinget på anslaget Kungliga hov- och slottsstaten på knappt 5 % fram till 1998 är alltför blygsamt i jämförelse med många andra nedskärningar. Motionärerna hävdar att verksamheterna kan minskas med 10 miljoner kronor ytterligare utan att det -- så länge monarkin kvarstår -- går ut över de representativa uppgifterna.
Utskottets bedömning
Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag om ett nytt samlat anslag för statschefen benämnt Kungliga hov- och slottsstaten. Det nya anslaget bör, som föreslagits, anvisas som ramanslag.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslagsberäkning för statschefen. Detta innebär att utskottet avstyrker motion 1994/95:K209, yrkande 2, om en lägre medelstilldelning än vad regeringen föreslagit.
Utskottet vill samtidigt framhålla vikten av att regeringens anslagsberäkning redovisas på ett sådant sätt att den ger ett tillräckligt underlag för riksdagens bedömning av medelsbehovet. För att underlätta uppföljning och utvärdering i detta avseende bör regeringen fortsättningsvis i budgetpropositionen redovisa hur tilldelade medel har använts.
Regeringen -- organisationsfrågor m.m.
Inledning
I 7 kap. 1 § regeringsformen föreskrivs bl.a. att det för beredning av regeringsärenden skall finnas ett regeringskansli i vilket ingår departement för skilda verksamhetsgrenar samt att regeringen fördelar ärendena mellan departementen.
Regeringskansliet består för närvarande av Statsrådsberedningen och tretton departement samt det gemensamma förvaltnings- och arbetsgivarorganet Regeringskansliets förvaltningskontor.
I grundlagspropositionen (prop. 1973:90 s. 181) anfördes att regeringen bör ges en mycket vidsträckt möjlighet att bestämma regeringens sammansättning och formerna för fördelningen av uppgifterna inom regeringskretsen. Det ansågs inte motiverat att i regeringsformen eller i annan lag ange ramar för antalet statsråd eller antalet departement. Enligt propositionen tillförsäkras riksdagen på ett tillfredsställande sätt ett inflytande över dessa frågor genom reglerna om riksdagens anslagsmakt. Konstitutionsutskottet (bet. KU 1973:26 s. 34 f.) anslöt sig till de allmänna principer om regeringens arbetsformer och dessas reglerande i grundlag som föreslagits i propositionen.
Av det föregående framgår att regeringen själv beslutar om indelningen i departement, medan riksdagen förfogar över anslagsmakten. Enligt tidigare ordning innebar detta att riksdagen anvisade anslag till varje departement. År 1994 beslutades emellertid att en ny anslagsstruktur för regeringskansliet skulle införas (prop. 1993/94:100 bil. 2, bet. KU29, rskr. 233). Den nya anslagsstrukturen innebär att anslagen till departementen och regeringskansliets övriga delar, anslagen till utredningar m.m. samt ytterligare ett anslag med nära anknytning till verksamheten i regeringskansliet har förts samman till ett samlat ramanslag fr.o.m. budgetåret 1994/95. Anslaget till Utrikesförvaltningen, i vilket ingår såväl Utrikesdepartementet som utrikesrepresentationen, utgör dock även fortsättningsvis ett eget anslag. Vid behandlingen av förslaget om en ny anslagsstruktur anförde konstitutionsutskottet bl.a. att den nya ordningen skulle möjliggöra en ökad flexibilitet i fråga om regeringskansliets organisation och arbetsformer samtidigt som det markerades att regeringen skulle vara en samlad resurs för beredningen av regeringsärenden.
Motionen
Enligt motion 1994/95:K201 av Kenth Skårvik (fp) bör fiske- och sjöfartsfrågor samordnas i samma departement. Motionären framhåller sjöfartens betydelse för landet som en näring av stor omfattning. Vidare anför motionären att fiskets utövare i Sverige under långa tider känt sig arbeta i motvind och med regeringar som man ansett inte till fullo stått upp till försvar för fiske- och konservindustrins önskemål och problem. Såväl fiskenäringen som konservindustrin kommer enligt motionären att gynnas av EU-inträdet. Det finns dock många problem kvar för fiskenäringen som behöver lösas. Enligt motionären skulle vidare miljöfrågorna hanteras på ett mer aktivt sätt om fisket delade plats med sjöfarten.
Utskottets bedömning
Som redogjorts för i det föregående ankommer det på regeringen att själv besluta om formerna för sitt arbete. Utskottet avstyrker därför motion 1994/95:K201.
Regeringskansliet m.m. -- medelstilldelningen
Inledning
Vid konstitutionsutskottets behandling av regeringens förslag till medelsanvisning för regeringskansliet vad avser innevarande budgetår framhöll utskottet vikten av att regeringens anslagsberäkning redovisas på ett sådant sätt att den ger ett tillräckligt underlag för riksdagens bedömning av medelsbehovet utan att kompletterande uppgifter behöver inhämtas (bet. 1993/94:KU29). Utskottet angav att t.ex. medelsbehovet för utredningsverksamheten, som utgör cirka en femtedel av det totala medelsbehovet, bör kunna anges mer bestämt än som var fallet i föregående års anslagsberäkning. Enligt utskottet var det vidare av värde att, i den mån besparingar beräknas kunna göras, detta framgår av redogörelsen. Utskottet framhöll också att det var av vikt att regeringen, i enlighet med nuvarande inriktning med tyngdpunkt på uppföljning och utvärdering, fortsättningsvis i budgetpropositionen redovisar hur tilldelade medel använts.
Propositionen
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag på 2 704 095 000 kr till Regeringskansliet m.m.
För innevarande budgetår står ca 1 712,3 miljoner kronor till regeringens förfogande för de ändamål som tillgodoses från anvisat ramanslag och på tilläggsbudgeten anvisade medel. Av detta belopp har ca 278 miljoner kronor, dvs. ungefär en sjättedel, avsatts för utredningsverksamhet, huvudsakligen inom kommittéväsendet. I kommittéberättelsen (skr. 1994/95:103), som överlämnats samtidigt med budgetpropositionen, lämnas en redovisning av kostnaderna för pågående och under år 1994 avslutade kommittéer och för utvecklingen av kostnaderna för kommittéväsendet totalt sett under de senaste budgetåren.
Regeringen anger att det som en följd av regeringsskiftet har uppkommit kostnader för Statsrådsberedningen och departementen för avgångsvederlag m.m. Kostnaderna, som under innevarande budgetår beräknas till ca 40 miljoner kronor, har inte budgeterats i förväg och ryms inte under det anvisade anslaget. Regeringen anför att den avser att för ändamålet besluta om en merutgift på anslaget i den utsträckning det behövs.
Regeringen framhåller att Sveriges EU-medlemskap får vittgående konsekvenser för arbetet i hela den svenska statsförvaltningen, men framför allt i regeringskansliet. Det kommer enligt regeringen att ställas ökade krav på kunskaper och arbetsinsatser när verksamheten vidgas till ett mer omfattande internationellt samarbete än någonsin tidigare. Stora resurser måste avdelas för att nära följa verksamheten inom de internationella organen och för att åstadkomma ett effektivt svenskt deltagande i dessa organ. Vidare anför regeringen att det samtidigt pågår stora omställningar inom hela den offentliga sektorn. Avregleringar, delegering av beslutanderätt samt fortsatt utveckling av mål- och resultatstyrningen förutsätter att rollfördelningen och samverkansformerna mellan regeringen och förvaltningsmyndigheterna omprövas och förnyas. Enligt regeringen ändrar också bolagiseringar och utsättandet av viss statlig verksamhet för konkurrens förutsättningarna för regeringskansliets ledning av den statliga förvaltningen. Mot denna bakgrund anser regeringen det vara uppenbart att möjligheterna att fortlöpande anpassa regeringskansliets organisation och arbetsformer till de krav som ställs på den högsta ledningen av statsförvaltningen måste vara stora. I denna utvecklingsprocess är det enligt regeringen viktigt att ta till vara de möjligheter som den moderna informationstekniken erbjuder, även om detta initialt kräver betydande investeringar i anläggningstillgångar för förvaltningsändamål. Också utvecklingen av personalens kompetens måste ha hög prioritet. Regeringen anför att trots de stora krav som kommer att ställas på regeringskansliet har anslaget för nästa budgetår -- med undantag av vissa delar -- beräknats med utgångspunkt i det effektivitetskrav på statsförvaltningen om 5 % som kommer till uttryck i årets budgetförslag när det gäller utgifter för statlig konsumtion. Enligt regeringen uppgår besparingen på detta anslag till ca 35 miljoner kronor. Regeringen anför att den vidare avser att i kommande budgetpropositioner lämna sådana förslag till anslagsanvisningar att anslagsnivån till budgetåret 1998 ytterligare skall sänkas.
Regeringen påpekar att riksdagen under föregående riksmöte gav regeringen till känna vad bostadsutskottet anfört i betänkandet 1993/94:BoU15 om organisationen av de bostadspolitiska frågorna i regeringskansliet (rskr. 1993/94:258). Tillkännagivandet innebär att det -- även om det ankommer på regeringen själv att avgöra hur den vill organisera sitt arbete -- enligt riksdagens mening borde inrättas ett bostadsdepartement eller att de ärenden som handlades inom det tidigare Bostadsdepartementet anförtroddes åt ett särskilt statsråd. Regeringen anför att statsministern redan vid dess tillträde förordnade statsrådet Jörgen Andersson att vara föredragande i regeringen i ärenden om såväl bostadsväsendet som byggnadsväsendet. Efter den 1 januari 1995 handläggs båda dessa ärendegrupper inom Näringsdepartementet. Regeringen anser att en viktig del av syftet med riksdagens tillkännagivande därigenom har tillgodosetts. Enligt regeringen beräknas förändringarna inte behöva leda till ett ökat medelsbehov.
Motionerna
I motion 1994/95:Fi218 av Gudrun Schyman m.fl. (v) hemställs att riksdagen skall anvisa 15 miljoner kronor mindre till anslaget Regeringskansliet m.m. än vad regeringen har föreslagit. I motionen anförs att också regeringen måste bära sin del av bördan i tider när alla grupper drabbas hårt av åtgärderna för att sanera statsfinanserna. Motionärerna finner inte den stora anslagsökningen för regeringskansliet motiverad.
I motion 1994/95:Jo259 av Göte Jonsson m.fl. (m) hemställs att riksdagen skall anvisa 5 miljoner kronor mindre till anslaget Regeringskansliet m.m. än vad regeringen har föreslagit. I motionen anförs att den internationella kontaktverksamheten förbättras som en följd av EU-medlemskapet. De politiska kontakterna mellan Sverige och EU samt de olika medlemsländerna kommer att bli tätare. Sverige får enligt motionärerna möjlighet till medbestämmande, regeringen deltar i ministerrådsmötena och får tillsätta egna tjänstemän i kommissionen. Mot bakgrund av detta och det stora behovet av besparingar anser motionärerna att antalet lantbruksråd bör minskas. Anslaget till regeringskansliet bör därför minskas med 5 miljoner kronor i syfte att minska utgifterna för Jordbruksdepartementet.
Utskottets bedömning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelstilldelning för regeringskansliet. Detta innebär att utskottet avstyrker yrkandena i motionerna 1994/95:Fi218, yrkande 6, och 1994/95:Jo259, yrkande 1, om en lägre medelstilldelning än vad regeringen har föreslagit.
Fråga om ändring i ordenskungörelsen (1974:768)
Beslut om utmärkelser i form av ordnar -- Serafimerorden och Nordstjärneorden -- meddelas av Kungl. Maj:ts Orden, på förord av regeringen. För verksamheten gäller ordenskungörelsen (1974:768) och de av Kungl. Maj:ts Orden den 17 december 1974 fastställda stadgarna för Kungl. Serafimer- och Nordstjärneordnarna. Regeringen informerar i propositionen om en kommande ändring av ordenskungörelsen som enligt regeringen bör träda i kraft den 1 juli 1995.
Regeringen anför att utmärkelser inom Serafimerordern enligt ordenskungörelsen endast kan tilldelas utländska statschefer eller därmed jämställda. Av detta följer att en svensk statschef eller blivande sådan inte kan tilldelas den orden som kan tilldelas statschefer och därmed jämställda i andra länder. Vidare konstaterar regeringen att en blivande svensk statschef -- som kommer att vara ordens stormästare -- inte själv kan bära de insignier som hör till den orden vilkens stormästare han eller hon är. Detta förhållande är enligt regeringen inkonsekvent och torde vara främmande för internationell praxis. Regeringen anser därför att bestämmelsen i ordenskungörelsen bör ändras så att Serafimerordern kan tilldelas inte bara utländska statschefer och därmed jämställda utan även deras svenska motsvarigheter.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande Kungliga hov- och slottsstaten att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga 2 punkt A 1 och med avslag på motion 1994/95:K209 yrkande 2 till Kungliga hov- och slottsstaten för budgetåret 1995/96 under första huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 107 465 000 kr, res. 1 (v)
2. beträffande fiske- och sjöfartsfrågor att riksdagen avslår motion 1994/95:K201,
3. beträffande Regeringskansliet m.m. att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga 2 punkt B 1 och med avslag på motionerna 1994/95:Fi218 yrkande 6 och 1994/95:Jo259 yrkande 1 till Regeringskansliet m.m. för budgetåret 1995/96 under första huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 2 704 095 000 kr. res. 2 (m) res. 3 (v, mp)
Stockholm den 14 mars 1995
På konstitutionsutskottets vägnar
Birgit Friggebo
I beslutet har deltagit: Birgit Friggebo (fp), Kurt Ove Johansson (s), Catarina Rönnung (s), Ingvar Johnsson (s), Widar Andersson (s), Birger Hagård (m), Tone Tingsgård (s), Birgitta Hambraeus (c), Björn von Sydow (s), Jerry Martinger (m), Barbro Hietala Nordlund (s), Kenneth Kvist (v), Pär-Axel Sahlberg (s), Inger René (m), Peter Eriksson (mp), Håkan Holmberg (fp) och Nils Fredrik Aurelius (m).
Reservationer
1. Kungliga hov- och slottsstaten (mom. 1)
Kenneth Kvist (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "regeringen föreslagit" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening får det av regeringen föreslagna sparbetinget på anslaget Kungliga hov- och slottsstaten anses alltför lågt i jämförelse med de nedskärningar som kommer att drabba statsförvaltningen. Därför bör, i överensstämmelse med vad som anförs i motion K209, anslaget för Kungliga hov- och slottsstaten bestämmas till ett 10 miljoner kronor lägre belopp än vad regeringen har föreslagit.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande Kungliga hov- och slottsstaten att riksdagen med bifall till motion 1994/95:K209 yrkande 2 och med anledning av proposition 1994/95:100 bilaga 2 punkt A 1 till Kungliga hov- och slottsstaten för budgetåret 1995/96 under första huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 97 465 000 kr,
2. Regeringskansliet m.m. (mom. 3)
Birger Hagård, Jerry Martinger, Inger René och Nils Fredrik Aurelius (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "har föreslagit" bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att Sveriges medlemskap i EU kommer att resultera i tätare politiska kontakter mellan Sverige och EU samt de olika medlemsländerna. Mot bakgrund av detta och det stora behovet av att besparingar görs i den statliga förvaltningen finns det enligt utskottets mening anledning att minska antalet lantbruksråd. En sådan minskning innebär mindre utgifter för Jordbruksdepartementet. Därför bör, i enlighet med vad som föreslås i motion 1994/95:Jo259, yrkande 1, anslaget för regeringskansliet m.m. bestämmas till ett 5 miljoner kronor lägre belopp än vad regeringen föreslagit.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande Regeringskansliet m.m. att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Jo259 yrkande 1 och med anledning av proposition 1994/95:100 bilaga 2 punkt B 1 samt med avslag på motion 1994/95:Fi218 yrkande 6 till Regeringskansliet m.m. för budgetåret 1995/96 under första huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 2 699 095 000 kr.
3. Regeringskansliet m.m. (mom. 3)
Kenneth Kvist (v) och Peter Eriksson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "har föreslagit" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening måste även regeringen bära sin del av bördan vad gäller statsfinansernas sanering. Mot denna bakgrund kan storleken av den anslagshöjning som regeringen föreslår inte anses motiverad. Därför bör, i överensstämmelse med vad som anförs i motion 1994/95:Fi218, yrkande 6, höjningen av anslaget Regeringskansliet m.m. bestämmas till ett 15 miljoner kronor lägre belopp än vad regeringen föreslagit.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande Regeringskansliet m.m. att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fi218 yrkande 6 och med anledning av proposition 1994/95:100 bilaga 2 punkt B 1 samt med avslag på motion 1994/95:Jo259 yrkande 1 till Regeringskansliet m.m. för budgetåret 1995/96 under första huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 2 689 095 000 kr.