Anslag till statschefen och regeringen
Betänkande 1993/94:KU29
Konstitutionsutskottets betänkande
1993/94:KU29
Anslag till statschefen och regeringen
Innehåll
1993/94 KU29
FÖRSTA HUVUDTITELN
Sammanfattning
I detta betänkande behandlar utskottet regeringens förslag till en ny anslagsstruktur för regeringskansliet. Förslaget innebär att de nuvarande anslagen på statsbudgeten till departementen -- utom Utrikesdepartementet -- och regeringskansliets övriga delar, anslagen till utredningar m.m. samt ytterligare ett antal anslag med nära anknytning till verksamheten i regeringskansliet förs samman till ett gemensamt anslag för regeringskansliet.
I betänkandet behandlas också regeringens förslag till medelstilldelning för statschefen och regeringskansliet samt tre motioner som väckts i anledning av propositionen.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker motionerna.
Till betänkandet har fogats en reservation (nyd) och en meningsyttring (v).
Propositionen
I proposition 1993/94:100 bilaga 2 har regeringen föreslagit riksdagen att för budgetåret 1994/95
till Hans Maj:t Konungens och det Kungliga husets hovhållning anvisa ett förslagsanslag på 30 085 000 kr (punkt A 1),
till De kungliga slottens driftkostnader anvisa ett förslagsanslag på 29 416 000 kr (punkt B 1),
till Kungliga husgerådskammaren anvisa ett förslagsanslag på 11 058 000 kr (punkt B 2),
till Regeringskansliet m.m. anvisa ett ramanslag på 1 687 419 000 kr (punkt C 1),
medge att utgående reservationer på de nuvarande reservationsanslagen till Utredningar m.m. under tionde och fjortonde huvudtitlarna samt Gemensamma ändamål för regeringskansliet m.m. får disponeras i enlighet med vad som anförts (punkt C 1),
godkänna det som regeringen förordar om överföring av anslagssparande och anslagskrediter på de tidigare ramanslagen till ramanslaget Regeringskansliet m.m. (punkt C 1).
Motionerna
1993/94:K207 av Bengt Hurtig m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen anvisar 2 000 000 kr mindre till anslaget A 1. Kungliga hovstaten för budgetåret 1994/95 än vad regeringen föreslagit,
2. att riksdagen hos regeringen begär en redogörelse av hur hovstaten inkl. apanaget används.
1993/94:K814 av Ian Wachtmeister och Dan Eriksson i Stockholm (nyd) vari yrkas att riksdagen sänker av regeringen föreslaget anslag på 1 687 419 000 kr till regeringskansliet m.m. för budgetåret 1994/95 med 33 700 000 kr och således anvisar 1 653 719 000 kr.
1993/94:Ju808 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
4. att riksdagen för budgetåret 1994/95 till anslaget C 1. Regeringskansliet m.m. anvisar 5 000 000 kr mindre än vad regeringen föreslår eller således 1 682 419 000 kr.
Utskottet
Hans Maj:t Konungens och det Kungliga husets hovhållning
Propositionen
Regeringen har föreslagit att riksdagen anvisar ett förslagsanslag på 30 085 000 kr till Hans Maj:t Konungens och det Kungliga husets hovhållning.
Från anslaget bekostas statschefens officiella funktioner, bl.a. avlönas ca 60 anställda.
Flygtransporter för den kungliga familjens officiella resor inom och utom landet har sedan länge bekostats av myndigheter under Försvarsdepartementet. Kostnaderna för sådana flygtransporter belastar för närvarande anslag under fjärde huvudtiteln (Försvarsdepartementet). I propositionen föreslår regeringen att dessa kostnader i fortsättningen skall belasta anslaget till Hans Maj:t Konungens och det Kungliga husets hovhållning. En sådan omläggning skulle, enligt regeringen, ge en tydligare kostnadsbild och ett mer renodlat beställaransvar för flygtransporterna. I propositionen föreslås att anslaget för detta ändamål räknas upp med 4 800 000 kr. En motsvarande minskning görs av anslag under fjärde huvudtiteln.1
1 Kostnaden för regeringens och departementens flygtransporter med samma plan som den kungliga familjen använder uppgick under budgetåret 1992/93 till 11 200 000 kr.
Enligt propositionen motsvarar det begärda anslaget för nästa budgetår, förutom överföringen av medel från fjärde huvudtiteln, pris- och löneomräkning av innevarande budgetårs anslag.
Enligt propositionen pågår en organisationsöversyn inom de kungliga hov- och slottsstaterna. I propositionen anförs att resultatet av översynen kan ge anledning att ändra anslagsstrukturen. Regeringen avser i så fall att återkomma till riksdagen i frågan.
Motionen
I motion 1993/94:K207 av Bengt Hurtig m. fl. (v) anförs att det är rimligt att statschefen flyger då och då men att ansträngningar bör göras för att använda så miljövänliga transportmedel som möjligt, t. ex. tåg. Detta skulle även ge behövlig marknadsföringshjälp till de bolag som bedriver tågtrafik. Motionärerna anser att en ökning av anslaget med 3 408 000 kr är tillräcklig. I motionen anförs vidare att riksdagen, för det fall det finns anledning att ändra anslagsstrukturen, i samband därmed skall begära att regeringen redogör för hur hovstaten inkl. apanaget används.
Utskottets bedömning
Utskottet avstyrker motion K207 såvitt avser storleken av anslaget och tillstyrker regeringens förslag till anslagsberäkning.
Utskottet som inte finner anledning att göra något uttalande angående en framtida redogörelse om användningen av apanaget avstyrker motion K207 även i den delen.
De kungliga slotten: Driftkostnader
Propositionen
Regeringen har föreslagit att riksdagen anvisar ett förslagsanslag på 29 416 000 kr till De kungliga slotten: Driftkostnader. Anslaget motsvarar pris- och löneomräkning av innevarande års anslag.
Riksmarskalksämbetet hade föreslagit ett anslag på 30 500 000 kr.
Utskottets bedömning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslagsberäkning.
Kungliga husgerådskammaren
Propositionen
Husgerådskammarens uppgift är bl.a. att svara för underhåll och vård av de konstverk, möbler och andra inventarier i de kungliga slotten som tillhör staten men som disponeras av kungen, att vetenskapligt bearbeta samlingarna och att genom skrifter och visningsverksamhet presentera samlingarna för allmänhet och forskare. Husgerådskammaren förvaltar också de Bernadotteska familjestiftelsernas bestånd av möbler, konst och konsthantverk samt administrerar Bernadotte-biblioteket. Från anslaget avlönas ca 40 anställda.
Regeringen har föreslagit att riksdagen anvisar ett förslagsanslag på 11 058 000 kr till Kungliga husgerådskammaren. Anslaget motsvarar pris- och löneomräkning av innevarande budgetårs anslag.
Riksmarskalksämbetet hade, med hänvisning till en framställning från Husgerådskammaren, föreslagit ett anslag på 21 372 000 kr, varav 7 665 000 kr var beräknat engångsvis.
I propositionen anförs att Husgerådskammaren i samband med anslagsframställningen för budgetåret 1989/90 lade fram en långtidsplan för en upprustning under perioden 1989 -- 1999, vilken skulle ge kammaren möjligheter att hålla en godtagbar kontroll över samlingarnas kondition samt resurser för akuta vårdinsatser, samt att kammaren därefter tillförts ökade resurser för detta ändamål. Kammaren har också genom ett särskilt beslut år 1993 tillförts 1 miljon kronor från anslaget Bidrag till utvecklingsarbete inom kulturområdet.
Utskottets bedömning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslagsberäkning.
Regeringen
Inledning
I 7 kap. 1 § regeringsformen föreskrivs bl.a. att det för beredning av regeringsärenden skall finnas ett regeringskansli i vilket ingår departement för skilda verksamhetsgrenar samt att regeringen fördelar ärendena mellan departementen. Bestämmelserna är med avsikt kortfattade och allmänt hållna för att ge regeringen ett stort handlingsutrymme i frågor som rör regeringsarbetets organisation och bedrivande.
Regeringskansliet består för närvarande av Statsrådsberedningen och tretton departement samt det gemensamma förvaltnings- och arbetsgivarorganet Regeringskansliets förvaltningskontor.
Riksdagen anvisar medel till Statsrådsberedningen och departementen samt Regeringskansliets förvaltningskontor över femton olika anslag, vilka är uppförda under tretton huvudtitlar på statsbudgeten. Under huvudtitlarna finns också anslag till utredningar m.m. från vilka främst bekostas de kommittéer och särskilda utredare som statsråden tillkallar efter regeringens särskilda bemyndiganden, men även vissa andra kostnader för utredningar av olika slag samt för utvärderingar och uppföljningar m.m. Under huvudtitlarna finns också i vissa fall anslag till specialattacheér som är placerade i utlandet. För Utrikesdepartementets del bekostas verksamheten av ett anslag som är gemensamt för Utrikesdepartementet och den svenska utrikesrepresentationen.
Regeringen beslutar om indelningen i departement, medan riksdagen anvisar anslag till departementen. Tidigare innebar denna ordning att mera betydande omorganisationer inte kunde genomföras förrän riksdagen anvisat anslag till nya departement eller medgivit sådan disposition av anvisade anslag att en tänkt departementsindelning kunde genomföras.
För att göra det möjligt att undvika komplicerade övergångslösningar under den förhållandevis långa tid det tar att få till stånd ett riksdagsbeslut medgav riksdagen år 1991 att regeringen vid organisatoriska förändringar inom regeringskansliet, som hänger samman med omfördelningar av arbetsuppgifterna, får disponera anvisade anslag till departement och utredningar m.m. på ett annat sätt än det för vilket anslagen beräknats. En förutsättning är dock att den samlade anslagssumma som riksdagen anvisat för regeringskansliet som helhet inte överskrids annat än i mycket begränsad omfattning (prop. 1990/91:100 bilaga 2, 1990/91:Fi20, rskr. 132).
Genom beslut år 1993 fick regeringen möjlighet att merbelasta anslagen till departementen under förutsättning att anslaget till Regeringskansliets förvaltningskontor i samma mån inte utnyttjades (prop. 1992/93:150 bilaga 6, 1992/93:Fi30, rskr. 454). Detta gav regeringen ökade möjligheter att fortlöpande anpassa regeringskansliets organisation och arbetsformer till ändrade förhållanden. För att ytterligare öka flexibiliteten i regeringskansliets organisation anvisade riksdagen samtidigt för innevarande budgetår ett reservationsanslag på 50 miljoner kronor för regeringskansliets gemensamma ändamål och för oförutsedda, angelägna uppgifter.
Ny anslagsstruktur för regeringskansliet
I propositionen föreslås att de nuvarande anslagen på statsbudgeten till departementen -- utom Utrikesdepartementet -- och regeringskansliets övriga delar, anslagen till utredningar m.m. samt ytterligare ett antal anslag med nära anknytning till verksamheten i regeringskansliet förs samman till ett gemensamt anslag för regeringskansliet fr.o.m. budgetåret 1994/95. Anslaget Utrikesförvaltningen, i vilket ingår såväl Utrikesdepartementet som utrikesrepresentationen föreslås behållas.
I propositionen anförs att besluten år 1991 och 1993 grundades på uppfattningen att regeringskansliet, även om det är uppdelat i olika departement, skall vara en samlad resurs för regeringen vid regeringsärendenas beredning. Regeringen anser det angeläget att gå vidare på den inslagna vägen. I propositionen anförs att regeringskansliets arbete nu, mer än tidigare, är präglat av snabba nationella och internationella förändringar, bl.a. ställer det statsfinansiella läget krav på långtgående omställningar inom hela den offentliga sektorn. Fortsatt avreglering och delegering kräver nya arbetssätt och förutsätter en ny rollfördelning mellan regeringen och förvaltningsmyndigheterna. Även bolagisering och privatisering av delar av statlig verksamhet samt strävandena att öppna den offentliga sektorn för konkurrens ändrar fortlöpande förutsättningarna för verksamheten. Vidare får, enligt propositionen, EES-avtalet och ett EU-medlemskap för Sverige vittgående konsekvenser för arbetet i hela den svenska statsförvaltningen, men framför allt i regeringskansliet. Mycket talar, enligt regeringen, för att dessa ändringar av verksamhetsförutsättningarna kommer att kräva förändringar av regeringskansliets organisation och arbetsformer, t. ex. i fråga om antalet departement och gränserna för deras ansvarsområden. Det är, enligt regeringen, uppenbart att man nu måste öka möjligheterna att fortlöpande anpassa regeringskansliets organisation och insatser till de krav på flexibilitet som ställs på den högsta ledningen av statsförvaltningen i den omställningsperiod som Sverige nu är inne i. Det bästa sättet att uppnå ökad flexibilitet, och samtidigt markera att regeringskansliet skall vara en samlad resurs för beredning av regeringsärenden är, enligt regeringen, att föra samman anslagen till departementen och utredningarna samt de anslag i övrigt som bekostar verksamhet i regeringskansliet.
I propositionen anges närmare (s. 9--11) vilka nuvarande anslag i statsbudgeten som enligt regeringens mening bör ersättas av ett nytt anslag.
Tredje huvudtitelns anslag Utrikesförvaltningen bör dock enligt regeringen finnas kvar. Utrikesdepartementets verksamhet budgeteras gemensamt med verksamheten vid utlandsmyndigheterna, vilket är naturligt med tanke på det sätt verksamheten bedrivs. Något motsvarande arbetssätt förekommer inte beträffande övriga departement. Det finns därför, enligt regeringen, anledning att i detta sammanhang särbehandla Utrikesdepartementet.
I propositionen anförs vidare att den föreslagna ordningen inte innebär annan ändring för departementen än en rent anslagsteknisk. Med den nya ordningen kan dock oförutsedda, angelägna uppgifter lättare mötas genom insatser av särskilda resurser. Den nuvarande budgetprocessen med prövning av medelsbehov i en dialog mellan departementen och Finansdepartementets budgetavdelning kommer, enligt propositionen, att finnas kvar, såväl när det gäller medel för departementens förvaltningskostnader som för den utredningsverksamhet de förutser. Däremot kommer fördelningen av medel på olika departement inte längre att ske genom riksdagsbeslut utan genom regeringens beslut i regleringsbrev.
I propositionen föreslås att det nya anslaget skall ha beteckningen ramanslag. Det föreslås vidare att de medelsreservationer som kan finnas på reservationsanslag till utredningar m.m. och till gemensamma ändamål för regeringskansliet vid utgången av budgetåret 1993/94 bör tillföras det nya ramanslaget. Även eventuella anslagssparanden och utnyttjade krediter på de tidigare ramanslagen föreslås föras över till det nya ramanslaget. Avsikten med detta är att resp. departement skall kunna utnyttja de vid övergången befintliga medelsreservationerna, anslagssparandena och anslagskrediterna även när deras verksamhet bekostas från det nya anslaget. Slutligen föreslås att det nya anslaget skall föras upp under en särskild grupprubrik under statsbudgetens första huvudtitel, vid sidan av de redan befintliga som avser de kungliga hov- och slottsstaterna och att benämningen på första huvudtiteln ändras till Statschefen och regeringen.
Utskottets bedömning
I riksdagens ovannämnda beslut år 1991 anförde finansutskottet (1990/91:FiU20 s. 75) bl.a. att regeringsformens innebörd är att regeringen skall ha stor handlingsfrihet när det gäller utformandet av den beredningsorganisation som regeringskansliet utgör så att den kan anpassas till växlande förhållande. I riksdagsbeslutet från år 1993 anförde samma utskott (1992/93:FiU30 s. 150) att utskottet för sin del inte hade något att erinra mot att regeringen för att kunna åstadkomma en effektivare internadministration fick en friare dispositionsrätt till departementsanslagen under littera A 1, respektive departements utredningsanslag samt anslaget till Regeringskansliets förvaltningskontor.
Utskottet delar regeringens bedömning att de väntade ändringar av verksamhetsförutsättningarna som angivits i propositionen kan komma att kräva förändringar av regeringskansliets organisation och arbetsformer och att detta ställer krav på ökad flexibilitet. För att uppnå detta och samtidigt markera att regeringen skall vara en samlad resurs för beredningen av regeringsärendena bör, såsom regeringen föreslagit, anslagen till departementen och utredningarna samt övriga anslag som bekostar verksamheten i regeringskansliet föras samman till ett gemensamt anslag. Detta står också i överensstämmelse med Riksdagsutredningens förslag att antalet anslag i budgetpropositionen bör begränsas och ligger i linje med förslaget att samtliga anslag inom ett utgiftsområde skall behandlas som ett paket.
Utskottet har således ingenting att erinra mot regeringens förslag om ett nytt samlat anslag till regeringskansliet. Det nya anslaget bör, som föreslagits, ha beteckningen ramanslag.
Utskottet har heller ingenting att invända mot att ovannämnda medelsreservationer samt eventuella anslagssparanden och utnyttjade krediter på de tidigare ramanslagen får föras över till det nya ramanslaget.
Regeringskansliet m.m., medelstilldelningen
Propositionen
Regeringen har föreslagit att riksdagen anvisar ett ramanslag på 1 687 419 000 kr till regeringskansliet m.m.
Under det nya anslaget har medel beräknats även för departementens -- utom UD -- resor i samband med internationella förhandlingar. Tidigare har sådana kostnader betalats från tredje huvudtitelns anslag Särskilda förhandlingar med annan stat eller inom internationell organisation, vilket anslag inte finns med i förslaget till statsbudget för nästa budgetår. Vidare har ökade medel beräknats för att följa verksamheten inom internationella organ och annat svenskt deltagande i det internationella samarbetet samt för kompetenshöjande åtgärder. Under anslaget har också medel beräknats för departementens m.fl. avsättning till Trygghetsstiftelsen. Det nuvarande anslaget Trygghetsåtgärder för statsanställda under sjunde huvudtiteln har tagits bort ur statsbudgeten. Av det beräknade totala medelsbehovet utgör 14 miljoner kronor ett engångsbelopp som hänger samman med evakuering av Arvfurstens palats under en ombyggnad nästa budgetår samt ökad ADB-drift inom regeringskansliet.
Propositionen innehåller en redovisning av de medel som från olika håll på statsbudgeten står till regeringens förfogande för innevarande budgetår för de ändamål som avses bli tillgodosedda från det nya anslaget.
Här kan anmärkas att utskottet inhämtat att i de medel som redovisas för Försvarsdepartementets del även ingår medel från anslaget K 13. Övrig verksamhet p. 8 Civil övningsledning. Medel för detta ändamål avses i fortsättningen ingå i det nya anslaget. För innevarande budgetår uppgick dessa medel till 1 200 000 kr. Beloppets storlek beror på den försvarsövning som ägt rum under budgetåret. För budgetåret 1994/95 har behövligt belopp beräknats till 500 000 kr.
Utskottet har vidare inhämtat att beräknade medel för budgetåret 1994/95 för departementens -- utom UD:s -- resor i samband med internationella förhandlingar uppgår till 18 885 000 kr och för departementens avsättningar till Trygghetsstiftelsen till 2 028 000 kr.
Motionerna
I motion 1993/94:K814 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) hemställs att riksdagen skall anvisa 33 700 000 kr mindre till anslaget Regeringskansliet än vad regeringen föreslagit, vilket enligt motionen skulle innebära en besparing på ca 2 %.
I motion 1993/94:Ju808 av Gudrun Schyman m.fl. (v) hemställs att riksdagen till anslaget Regeringskansliet anvisar 5 miljoner kronor mindre än vad regeringen föreslagit. I motionen anförs att Civildepartementets funktioner bör läggas över på andra departement, t.ex. genom att konsumentpolitiken förs över till Näringsdepartementet och trossamfunds- och kyrka--stat-frågor till Socialdepartementet etc. Detta skulle, enligt motionen, kunna innebära en besparing på 5 miljoner kronor.
Utskottets bedömning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning för regeringskansliet. Detta innebär att utskottet avstyrker yrkandena i motionerna K814 och Ju808, yrkande 4, om en lägre medelstilldelning än vad regeringen föreslagit.
Utskottet vill samtidigt framhålla vikten av att regeringens anslagsberäkning redovisas på ett sådant sätt att den ger ett tillräckligt underlag för riksdagens bedömning av medelsbehovet utan att kompletterande uppgifter behöver inhämtas. Så bör t.ex. medelsbehovet för utredningsverksamheten, vilket utgör cirka en femtedel av det totala medelsbehovet, kunna anges mer bestämt än i årets anslagsberäkning. Av värde skulle också vara att, i den mån besparingar beräknas kunna göras, detta framgår av redogörelsen.
Av vikt är också att regeringen, i enlighet med nuvarande inriktning med tyngdpunkt på uppföljning och utvärdering, fortsättningsvis i budgetpropositionen redovisar hur tilldelade medel använts.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande anslag till Hans Maj:t Konungens och det Kungliga husets hovhållning
att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga 2 i denna del samt med avslag på motion 1993/94:K207 yrkande 1 till Hans Maj:t Konungens och det Kungliga husets hovhållning för budgetåret 1994/95 under första huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 30 085 000 kr, men. (v) - delvis
2. beträffande redogörelse om hovstatens användning
att riksdagen avslår motion 1993/94:K207 yrkande 2, men (v) - delvis
3. beträffande anslag till De kungliga slottens driftkostnader
att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga 2 i denna del till De kungliga slotten: Driftkostnader för budgetåret 1994/95 under första huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 29 416 000 kr,
4. beträffande Kungliga husgerådskammaren
att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga 2 i denna del till Kungliga husgerådskammaren för budgetåret 1994/95 under första huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 11 058 000 kr,
5. beträffande regeringskansliet m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga 2 i denna del och med avslag på motionerna 1993/94:K814 och 1993/94:Ju808 yrkande 4 till Regeringskansliet m.m. för budgetåret 1994/95 under första huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 1 687 419 000 kr, res. (nyd) men. (v) - delvis
6. beträffande utgående reservationer
att riksdagen medger att utgående reservationer på de nuvarande reservationsanslagen till Utredningar m.m. under tionde och fjortonde huvudtitlarna samt Gemensamma ändamål för regeringskansliet m.m. får disponeras i enlighet med vad som anförts i proposition 1993/94:100 bilaga 2 i denna del,
7. beträffande överföring av anslagssparande m.m.
att riksdagen godkänner vad regeringen i proposition 1993/94:100 bilaga 2 i denna del förordar om överföring av anslagssparande och anslagskrediter på de tidigare ramanslagen till ramanslaget Regeringskansliet m.m.
Stockholm den 29 mars 1994
På konstitutionsutskottets vägnar
Thage G Peterson
I beslutet har deltagit: Thage G Peterson (s), Bertil Fiskesjö (c), Birger Hagård (m), Stig Bertilsson (m), Catarina Rönnung (s), Kurt Ove Johansson (s), Ingvar Johnsson (s), Inger René (m), Hans Göran Franck (s), Ingvar Svensson (kds), Harriet Colliander (nyd), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Ola Karlsson (m), Elvy Söderström (s) och Ingela Mårtensson (fp).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Bengt Hurtig (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservation
Regeringskansliet m.m. (mom. 5)
Harriet Colliander (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "regeringen föreslagit" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med vad som anförs i motion K814 att en generell besparing om 2 % bör göras på anslaget till Regeringskansliet m.m. Medelstilldelningen till regeringskansliet bör därför bestämmas till ett belopp som är 33 700 000 kr lägre än vad regeringen föreslagit. Härigenom anser utskottet att även yrkande 4 i motion Ju808 är tillgodosett.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande regeringskansliet m.m. att riksdagen med bifall till motion 1993/94:K814 och med anledning av motion 1993/94:Ju808 yrkande 4 samt med avslag på proposition 1993/94:100 bilaga 2 i denna del till Regeringskansliet m.m. för budgetåret 1994/95 under första huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 1 653 719 000 kr.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Bengt Hurtig (v) anför:
1. Anslag till Hans Maj:t Konungens och det Kungliga husets hovhållning (mom. 1)
I en tid då statsförvaltningen i övrigt skall bantas och utsätts för hårda besparingar är det rimligt att regeringen visar återhållsamhet bl.a. på anslaget till den kungliga hovstaten. Även statschefen bör göra ansträngningar att använda så miljövänliga transportmedel som möjligt, t.ex. tåg. Därför bör, i överensstämmelse med vad som föreslås i motion K207, ökningen av anslaget till Hans Maj:t Konungen och det Kungliga husets hovhållning bestämmas till 2 000 000 kr mindre än vad regeringen föreslagit.
2. Redogörelse om hovstatens användning (mom. 2)
Regeringen bör, såsom anförs i motion K207, i samband med en eventuell ändring av anslagsstrukturen för den kungliga hovstaten, lämna en redogörelse till riksdagen om hur hovstaten inkl. apanaget används.
3. Regeringskansliet m.m.
Vänsterpartiet måste i riksdagen ständigt vara berett att granska den statliga verksamheten, speciellt i ett läge där den offentliga sektorns ekonomi är ansträngd. Arbetslösheten har nu nått nivåer som vi inte sett sedan 1930-talet. Både offentlig och privat sektor drabbas. I ett sådant läge blir uppgiften att prioritera mellan olika verksamheter inom den statliga sektorn allt nödvändigare. Därför bör, såsom föreslås i motion Ju808, en samordning ske så att Civildepartementets funktioner läggs över på andra departement. Detta kan ge en besparing på 5 000 000 kr. Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom. 1, 2 och 5 borde ha hemställt:
1. beträffande anslag till Hans Maj:t Konungens och det Kungliga husets hovhållning
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:K207 yrkande 1 och med avslag på proposition 1993/94:100 bilaga 2 i denna del till Hans Maj:t Konungens och det Kungliga husets hovhållning för budgetåret 1994/95 under första huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 28 085 000 kr,
2. beträffande redogörelse om hovstatens användning
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:K207 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
5. beträffande regeringskansliet m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ju808 yrkande 4 och med avslag på proposition 1993/94:100 bilaga 2 i denna del och motion 1993/94:K814 till Regeringskansliet m.m. för budgetåret 1994/95 under första huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 1 682 419 000 kr.