Anslag till Socialt behandlingsarbete m.m.

Betänkande 1988/89:SoU20

Socialutskottets betänkande

1988/89:SoU20

Anslag till Socialt behandlingsarbete m.m

1988/89

SoU20

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens förslag till medelsanvisningar
till Socialt behandlingsarbete, alkohol- och narkotikapolitik, punkterna
H1-H4: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysnirig, CAN,
Bidrag till missbrukarvård m.m.. Bidrag till organisationer samt Utvecklings-
och försöksverksamhet. I anslutning härtill behandlas ett antal
motionsyrkanden.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisningar.

Med anledning av motioner (fp och vpk) föreslår utskottet att regeringen
ges till känna vad utskottet anfört om utvärdering av kvinnojourernas
verksamhet. Vidare föreslår utskottet med anledning av motioner (s, m, fp
och vpk) att regeringen ges till känna vad utskottet anfört om anslaget till
organisationer som bedriver rehabiliteringsarbete.

Övriga motionsyrkanden avstyrks.

Mot utskottets ställningstagande beträffande anslaget till organisationer
som bedriver rehabiliteringsarbete reserverar sig utskottets s-ledamöter.
Utskottets c- och mp-ledamöter reserverar sig gemensamt till förmån för en
motion (c,s,fp,m) angående Föreningen fruktdrycker. Till förmån för ett
motionsyrkande om beräknande av medel för ny anslagspost till kvinnojourer
reserverar sig vpk- och mp-ledamöterna gemensamt. C-ledamöterna
reserverar sig till förmån för ett motionsförslag om beräknande av medel för
tillskapande av drogfria ungdomsmiljöer. Vidare reserverar sig vpk-ledamoten
mot utskottets ställningstagande beträffande prostitution och mpledamoten
mot utskottets ställningstagande beträffande stöd till drogförebyggande
arbete genom folkrörelserna.

Regeringen har under punkterna H1-H4 (s. 154-162) föreslagit att riksdagen
för budgetåret 1989/90 anvisar

H 1 till Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, ett
reservationsanslag på 7 814 000 kr.

FEMTE HUVUDTITELN

Proposition 1988/89:100 bil. 7

1 Riksdagen 1988189.12sami. Nr 20

H 2 till Bidrag till missbrukarvård m.m. ett förslagsanslag på 860 000 000 kr.

H 3 till Bidrag till organisationer ett reservationsanslag på 55 015 000 kr.

H 4 till Utvecklings- och försöksverksamhet ett reservationsanslag på
32 276 000 kr.

Motioner

1988/89:So201 av Karin Israelsson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag till vård och skuldsanering av spelberoende.

1988/89:So207 av Sten Svensson m.fl. (m) vari yrkas
4. att riksdagen vid behandlingen av proposition 1988/89:100, bilaga 7,
anslaget H 3 Bidrag till organisationer, för budgetåret 1989/90 anvisar
70 015 000 kr. samt att den i förhållande till regeringens förslag med
15 000 000 kr. sålunda beslutade förhöjningen skall tillföras fördelningsposten
”Bidrag till organisationer som bedriver rehabiliteringsarbete”.

1988/89:So217 av Anita Stenberg m.fl. (mp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att stödet till
folkrörelsernas arbete för att förebygga narkotikamissbruket bör ökas,

1988/89:So227 av Gudrun Schyman (vpk) vari yrkas att riksdagen till
KALV-organisationerna, punkt 4, för budgetåret 1989/90, anslår 2 488 000
kr. utöver vad regeringen föreslagit eller således 57 503 000 kr. för bidrag till
organisationer.

1988/89:So234 av Margareta Persson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att sociala insatser för de prostituerade måste intensifieras.

1988/89:So253 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
2. att riksdagen till H 3. Bidrag till organisationer anvisare» i förhållande
till regeringens förslag med 10 milj.kr. förhöjt reservationsanslag om
65 015 000 kr. för utvecklade möjligheter att stimulera tillkomsten av
drogfria ungdomsmiljöer,

1988/89:So264 av Karin Israelsson (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en utredning
skall tillsättas som beaktar hela spelmarknaden med tanke på de sociala
konsekvenser den medför,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att spelbolagen
aktivt bör arbeta för att begränsa reklam för spel och dobbel samt att en
länkrörelse stöds genom anslag från spelverksamheten.

1988/89:So272 av Anders Castberger (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att de medel som
ställs till förfogande för insatser på arbetsplatsen uttryckligen också skall stå
till förfogande för insatser av andra organisationer än de som finns företrädda
som fackliga organisationer på arbetsplatsen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att av de medel
som i dag disponeras för missbruksvård minst 30 % skall avdelas för att avses
utnyttjas av kommuner, landsting och folkrörelser för tidig upptäckt och
tidiga insatser (primär prevention),

1988/89:SoU20

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förhandlingsuppdrag gällande Kommun- och Landstingsförbundens
satsningar på av frivilliga organisationer förda projekt,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det allmänt
drogförebyggande arbete som sker genom folkrörelser och kommuner och
till vilket socialstyrelsen fördelar medel, genom omdisponering skall förstärkas.

1988/89:So285 av Barbro Westerholm (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna om behovet av ökade grundanslag till
frivilligorganisationer i kampen mot narkotika.

1988/89:So292 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att socialstyrelsen får i uppdrag att
kartlägga kommunernas nuvarande och planerade stöd till kvinnohus/
-jourer,

2. att riksdagen till H 3 Bidrag till organisationer (Bil. 7 Socialdepartementet)
för budgetåret 1989/90 anslår 1 000 000 kr. utöver vad regeringen
föreslagit till kvinnohus/-jourer.

1988/89:So295 av Björn Ericson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bidrag till vissa riksorganisationer,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av medverkan till att kommuner med låg skattekraft och
med därmed sammanhängande större sociala problem får bättre möjligheter
att stödja organisationers sociala frivilliga insatser i enlighet med socialtjänstens
mål.

1988/89:So302 av Ingrid Ronne-Björkqvist m.fl. (fp) vari yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär att 2 milj.kr. ur anslaget H 2 Bidrag
till missbrukarvård m.m. öronmärks för stöd till kvinnojourernas verksamhet
i enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en utvärdering av kvinno- och mansjourernas verksamhet.

1988/89:So316 av Gunhild Bolander m.fl. (c,s,fp,m) vari yrkas att riksdagen
beslutar att Föreningen Fruktdrycker erhåller ett fast organisationsstöd via
eget underkonto inom H 3 i socialdepartementets budget.

Utskottet

Bidrag till missbrukarvård

I budgetpropositionen föreslås 860 milj.kr. under anslaget H 2. Bidrag till
missbrukarvård m.m.

Från anslaget utgår bidrag till missbrukarvård i enlighet med den
överenskommelse mellan staten och de båda kommunförbunden om ett nytt
system för statsbidrag till missbrukarvården som riksdagen godkände 1985
(prop. 1984/85:151, SolJ 26, rskr. 355). Det nya systemet trädde i kraft den 1
januari 1986 och överenskommelsen gäller t.o.m. år 1989.

1988/89:

Statsbidraget utgår i form av kommunbidrag, platsbidrag och omstruktureringsbidrag.

Kommunbidraget disponeras fritt av kommunerna för olika typer av
insatser och till olika verksamheter, bl.a. sådana som drivs av organisationer,
stiftelser eller annan huvudman med ideell inriktning. Kommunbidraget
fördelas i huvudsak efter det genomsnittliga antalet vårddagar som varje
kommun har utnyttjat vid statsbidragsberättigade institutioner under åren
1983 och 1984.

Platsbidrag utgår i huvudsak till de f.d. statliga nykterhetsvårdsanstalterna
och ungdomsvårdsskolorna med ett bestämt belopp per plats. Bidraget utgår
för att garantera tillgång till vissa institutioner som behövs för vården av de
mest utsatta grupperna.

Omstruktureringsbidrag kan utgå till huvudmän för dels statsbidragsberättigade
institutioner, dels de f.d. erkända och enskilda nykterhetsvårdsantalterna.
Bidraget utgår med ett fast engångsbelopp per avvecklad plats, om
minst fem platser avvecklas vid institution som är berättigad till platsbidrag
eller om minst en fjärdedel av antalet platser, dock lägst 10 platser, avvecklas
vid en f.d. erkänd eller enskild nykterhetsvårdsanstalt.

Statsbidragen utbetalas av socialstyrelsen efter anmälan av statens förhandlingsnämnd.

För vård av narkotikamissbrukare vid hem för särskilt noggrann tillsyn
utgår särskilt driftbidrag med 300 000 kr. per plats. Bidragen beslutas av
socialstyrelsen. Som en förutsättning för bidrag gäller att verksamheten
uppfyller vissa kvalitativa krav. Inom ramen får 3 milj.kr. disponeras för inte
platsbundna bidrag till huvudmännen för verksamheten.

Socialstyrelsen skall årligen efter samråd med Landstingsförbundet och
Svenska kommunförbundet till socialdepartementet redovisa en sammanställning
och analys av de förändringar som har skett inom missbrukarvården
m.m.

I motion So272 av Anders Castberger (fp) yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna att av de medel som idag disponeras för missbruksvård
minst 30 % skall avdelas för att utnyttjas av kommuner, landsting och
folkrörelser för tidig upptäckt och tidiga insatser (primär prevention)
(yrkande 2) samt att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förhandlingsuppdrag gällande Kommun- och Landstingsförbundens
satsningar på av frivilliga organisationer förda projekt
(yrkande3). Medlen är nu i hög grad disponerade för det tunga vårdarbetet,
framhåller motionären, som menar att det i stället är förebyggande arbete
och tidiga insatser som måste förstärkas. Regeringen bör vidare, enligt
motionären, få i uppdrag att i förhandlingarna om ett nytt bidragssystem
framhålla vikten av att Kommun- och Landstingsförbunden avsätter medel
till centrala, regionala och lokala satsningar på frivilliga organisationers
projekt.

I motion So295 av Björn Ericson m.fl. (s) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av
medverkan till att kommuner med låg skattekraft och därmed sammanhängande
större sociala problem får bättre möjligheter att stödja organisationers

1988/89: SoU20

sociala, frivilliga insatser i enlighet med socialtjänstens mål (yrkande 2).
Motionärerna påpekar att kommunerna genom socialtjänstlagen fått ett
uttalat ansvar att stödja folkrörelser som arbetar i socialtjänstens anda.

Efter ett uppdrag från regeringen har riksrevisionsverket (RRV) i november
1988 redovisat en undersökning av effekterna av nuvarande statsbidragssystem.
Inom socialdepartementet pågår för närvarande ett beredningsarbete
inför ett nytt bidragssystem fr.o.m. år 1990. En proposition har aviserats till
juni i år.

I betänkandet SoU 1987/88:17 (s. 21 f.) behandlade utskottet en motion
(fp,c) angående omstrukturering av statsbidraget till missbrukarvård i syfte
att överföra resurserna till tidiga insatser. Utskottet noterade att den
viktigaste nyheten i de nuvarande reglerna för statsbidrag var att den största
delen av statsbidraget numera utgår i form av kommunbidrag, som de
enskilda kommunerna fritt kan använda till olika insatser inom missbrukarvården.
Syftet bakom denna ordning var att stimulera en utveckling av
insatser i öppna former. Utskottet konstaterade vidare att det vid många
tidigare tillfällen behandlat frågan om tidig upptäckt och behandling av
alkoholproblem och därvid understrukit socialtjänstens ansvar för de
verkligt tidiga insatserna. I avvaktan på resultatet av översynen av det
nuvarande statsbidragssystemet för missbrukarvården ansåg utskottet inte
att riksdagen borde ta något initiativ i enlighet med motionen. Denna
avstyrktes. Riksdagen följde utskottet.

Utskottet gör följande bedömning.

Utskottet anser att de ideella organisationerna är en värdefull resurs inom
missbrukarvården och ett viktigt komplement till den offentliga vården. Ett
nytt statsbidragssystem för missbrukarvården, som skall träda i kraft den 1
januari 1990, är under utarbetande. En proposition från regeringen är
aviserad till juni i år. I avvaktan härpå finns det enligt utskottets mening inte
skäl för riksdagen att vidta någon åtgärd med anledning av yrkandena i
motionerna So272 (fp) yrkande 3 och So295 (s) yrkande 2. Dessa motioner
avstyrks sålunda.

Utskottet vidhåller sin tidigare inställning om vikten av tidig upptäckt och
behandling för att komma till rätta med alkoholmissbruk. Någon anledning
att i avvaktan på propositionen om ett nytt statsbidragssystem för missbrukarvården
ta något sådant initiativ som förordas i yrkande 2 i motion So272
(fp) föreligger dock inte. Yrkandet avstyrks därför.

I motion So302 av Ingrid Ronne-Björkqvist m.fl. (fp) yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att 2 milj.kr. ur anslaget H 2. Bidrag till missbrukarvård
m.m. öronmärks för stöd till kvinnojourernas verksamhet (yrkande 2) samt
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om en utvärdering av kvinno- och mansjourernas verksamhet (yrkande 3).
Kvinnojourerna har, enligt motionärerna, ett stort värde för såväl misshandlade
kvinnor som för andra. Vid en ökad satsning på kvinnojourer sker också
en minskning av barnmisshandeln. Motionärerna anser det angeläget att
kvinnojourernas riksorganisation (RÖKS) får ekonomiska möjligheter att

1988/89:SoU20

1 * Riksdagen 1988189.12 sami. Nr20

bli en väl fungerande organisation. Det är vidare, enligt motionärerna,
angeläget att en utvärdering av kvinno- och mansjourerna kommer till stånd,
för att utbyggnaden och inriktningen av jourerna skall kunna anpassas till de
reella behoven.

I motion So292 av Lars Werner m.fl. (vpk) yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att socialstyrelsen får i uppdrag att kartlägga kommunernas
nuvarande och planerade stöd till kvinnohus/-jourer (yrkande 1). Motionärerna
anför att kvinnojourerna existerar under olika villkor i olika kommuner
och att många kommuner helt saknar kvinnojour. Det är därför, enligt
motionärerna, av stort värde att kartlägga situationen i hela landet.

Av arbetsmarknadsutskottets betänkande AU 1987/88:17 (s. 47) framgår att
statliga bidrag till kvinnojourerna och deras riksorganisation, RÖKS, utgår
dels från socialstyrelsens anslag för Utvecklings- och försöksverksamhet (bil.
7, H 4), dels från anslaget Bidrag till kvinnoorganisationernas centrala
verksamhet (civildepartementet, bil. 15). Sammantaget erhöll de 110
kvinnojourerna och deras riksorganisation ca 970 000 kr. för budgetåret
1987/88. De statliga bidragen till kvinnojourerna och deras riksorganisation
för innevarande budgetår är i stort sett oförändrade. Utskottet har erfarit att
kommunernas och landstingens bidrag till kvinnojourerna varierar mycket.

Av budgetpropositionen (s. 161) framgår att socialstyrelsen anser att
nuvarande bidrag till försöksverksamhet med kvinnojourer (under H 4)
borde omvandlas till ett organisationsbidrag. Föredragande statsrådet beräknar
dock att kvinnojourerna även fortsättningsvis bör få stöd för utvecklingsoch
försöksverksamhet (s. 162).

Förutom samhällets generella insatser för att stödja familjerna krävs
särskilda åtgärder för familjer i utsatta situationer där olika former av våld
som kvinnomisshandel, barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn
förekommer, framhålls det i propositionen (s. 148 f.). Dessa former av våld
utspelas ofta mellan människor som har nära känslomässiga relationer till
varandra, vilket gör frågorna komplicerade att arbeta med. Föredragande
statsrådet framhåller att kvinnojourernas verksamhet är ett utmärkt exempel
på hur ideell verksamhet kan komplettera samhällets insatser.

I betänkandet SoU 1985/86:17 (s. 14 f.) behandlades en motion (vpk) om
stöd till kvinnohus. Utskottet konstaterade att någon allmän kartläggning av
kvinnohusens verksamhet inte hade gjorts. Enligt utskottets uppfattning
fanns det skäl att stödja utvecklings- och försöksverksamhet som syftar till att
ge hjälp åt t.ex. misshandlade kvinnor och deras barn och annan liknande
social verksamhet. Frågan om sådana bidrag får emellertid prövas från fall till
fall med hänsyn till andra aktuella utvecklingsprojekt. Däremot kunde det
enligt utskottets uppfattning inte komma i fråga att använda anslaget H 4.
Utvecklings- och försöksverksamhet för bidrag till sådan verksamhet hos
kvinnohusen som inte kan sägas ha anknytning till socialt behandlingsarbete.
Mera permanent stöd kan inte heller ges från anslaget. Sådant stöd får i första
hand anses vara en angelägenhet för resp. kommun genom dess socialnämnd,
uttalade utskottet. Motionen avstyrktes och riksdagen följde utskottet.

I arbetsmarknadsutskottets ovan nämnda betänkande (AU 1987/88:17, s.
46 f.) behandlades en motion (vpk) om inrättande av en kvinnohusfond.

1988/89:SoU20

Utskottet uttalade att det såg positivt på verksamheten vid kvinnohusen.
Utskottets beredning hade visat att kvinnojourerna utför ett förtjänstfullt
arbete som i stor utsträckning baseras på frivilliga insatser. Utskottet
påpekade att riksdagen tidigare under samma riksmöte behandlat en motion
om stöd till kvinno- och mansjourer. Riksdagen hade avslagit motionen på
förslag av justitieutskottet (JuU 1987/88:6) som dock hade visat förståelse för
motionärernas önskemål men ansåg att saken var av sådan natur att den
borde beaktas i det regelbundna budget- och beredningsarbetet inom
socialdepartementet. Därutöver ansåg justitieutskottet att frågan om ett mer
permanent stöd i första hand fick anses vara en angelägenhet för resp.
kommun och dess socialnämnd. Arbetsmarknadsutskottet delade justitieutskottets
uppfattning att anslagssituationen lämpligen borde beaktas i samband
med det allmänna budgetarbetet. Utskottet ville vidare stryka under
jämställdhetsaspekterna och att kvinnornas utsatta situation motiverade
speciell uppmärksamhet. Utskottet ansåg slutligen att det kunde finnas
anledning för berörda departement och myndigheter att närmare studera
bakgrunden till de i betänkandet redovisade skillnaderna i anslagsgivningen
till kvinno- resp. mansjourer. Motionen avstyrktes. Riksdagen följde
utskottet.

Socialutskottet gör följande överväganden.

Utskottet anser att förekomsten av våld inom familjen som tar sig uttryck i
misshandel och sexuella övergrepp mot kvinnor och barn, är ett stort och
allvarligt problem. Det är i första hand en angelägenhet för kommunen och
dess socialtjänst att se till att erforderlig hjälp erbjuds utsatta kvinnor. Enligt
utskottets uppfattning kan kvinnojourerna erbjuda ett betydande stöd till
kvinnor i olika sammanhang och är ett värdefullt komplement till kommunernas
och landstingens verksamhet. Statliga bidrag utgår till kvinnojourerna
dels från anslaget H 4. Utvecklings- och försöksverksamhet (bil. 7,
socialdepartementet), dels från anslaget H 5. Bidrag till kvinnoorganisationernas
centrala verksamhet (bil. 15, civildepartementet). Dessutom erhåller
kvinnojourerna kommunala bidrag i varierande utsträckning. En proposition
om nytt statsbidragssystem för missbrukarvården är, som tidigare
nämnts, aviserad till juni 1989 och kan ha betydelse i sammanhanget. Mot
bakgrund av det anförda anser utskottet inte att det finns skäl för riksdagen
att biträda yrkande 2 i motion So302 (fp). Utskottet tillstyrker propositionens
förslag till medelsanvisning och avstyrker motionen.

Utskottet återkommer i det följande (s. 12) under Bidrag till organisationer
till ytterligare ett motionsyrkande (vpk) om stöd till kvinnojourer.

Kvinnojourerna bedriver som nämnts ett värdefullt socialt arbete med att
stödja och hjälpa utsatta kvinnor i olika sammanhang. Även mansjourerna
gör, enligt utskottets uppfattning, en viktig insats genom att på olika sätt
hjälpa män att komma till rätta med sin aggressivitet. Utskottet anser i likhet
med motionärerna att en utvärdering av såväl kvinnojourernas som mansjourernas
verksamhet bör komma till stånd. U(värderingen bör omfatta en
kartläggning av det stöd som för närvarande utgår till de olika jourerna i
landet och vilka insatser som planeras för framtiden. Vad utskottet nu anfört

1988/89 :SoU20

bör riksdagen med anledning av motionerna So302 (fp) yrkande 3 och So292
(vpk) yrkande 1 ge regeringen till känna.

Bidrag till organisationer

I budgetpropositionen föreslås 55 015 000 kr. under anslaget H 3. Bidrag till
organisationer. Till drogförebyggande arbete genom framför allt riksorganisationer
och kommuner beräknas för nästa budgetår ca 12,3 milj.kr., varav
4,4 milj.kr. till arbetsmarknadens organisationer för insatser inom området
Alkohol och arbetsliv. För bidrag till ungdomsorganisationernas droginformation
föreslås 4,9 milj.kr. och till sammanslutningar av f.d. alkoholmissbrukare,
till sammanslutningar för stöd och hjälp åt narkotikamissbrukare
samt till organisationer som bedriver rehabiliteringsarbete föreslås socialstyrelsen
få disponera sammanlagt 14,5 milj.kr. Vidare beräknas för organisationsstöd
15,5 milj.kr. till vissa nykterhetsorganisationer, 383 000 kr. till
Nykterhetsrörelsens landsförbund och ca 3,3 milj.kr. till KALV-organisationerna
(Länkens kamratförbund, Alkoholproblematikers riksorganisation,
Länkarnas riksförbund och Nykterhetsorganisationen Verdandi). För bidrag
till organisationer som arbetar för utsatta barn och familjer beräknas 1
milj.kr. och för bidrag till de homosexuellas organisation beräknas likaså 1
mi'.j.kr. Som startbidrag för LP-stiftelsens familjevårdsinstitution för alkohol-
och narkotikamissbrukare, Hällnäshemmet, föreslås en engångsanvisning
om 2 milj.kr.

I motion So217 av Anita Stenberg m.fl. (mp) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att stödet till folkrörelsernas arbete för att
förebygga narkotikamissbruket bör öka (yrkande 2). Motionärerna hänvisar
till att ett nytt heroinpreparat har kommit in på den svenska narkotikamarknaden
och anför att det är viktigt att även folkrörelserna får möjligheter att
engagera sig i samhällsarbetet med att förebygga narkotikamissbruk.

I motion So272 av Anders Castberger (fp) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att de medel som ställs till förfogande för
insatser på arbetsplatsen uttryckligen också skall stå till förfogande för
insatser av andra organisationer än de som finns företrädda som fackliga
organisationer på arbetsplatsen (yrkande 1) samt att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att det allmänt drogförebyggande arbete
som sker genom folkrörelser och kommuner och till vilket socialstyrelsen
fördelar medel, genom omdisponering skall förstärkas (yrkande 4). Motionären
anför bl.a. att bidragsreglerna utestänger andra organisationer än de
fackliga från förebyggande arbete på arbetsplatserna.

I betänkandet SoU 1986/87:22 (s. 20) behandlade utskottet en motion (c) vari
hemställdes att stödet till nykterhetsrörelsen skulle höjas. Utskottet anförde
följande.

Utskottet vill understryka att nykterhetsrörelsen gör en stor och värdefull
insats i kampen mot drogmissbruket. Även i budgetpropositionen framhålls
att folkrörelserna och organisationslivet är centrala då det gäller förebyggande
insatser för att försöka förhindra alla former av drogmissbruk. En viss
höjning av organisationsstödet föreslås också i propositionen, liksom av

1988/89:SoU20

stödet till sammanslutningar och organisationer som ägnar sig åt rehabilitering
av missbrukare.

Utskottet ansåg sig mot bakgrund av det anförda inte kunna förorda
ytterligare höjning av det centrala stödet till nykterhetsrörelsen för kommande
budgetår. Motionen avstyrktes. Riksdagen följde utskottet.

1 årets budgetproposition ( s. 159) anförs att folkrörelser, barn- och
ungdomsorganisationer samt övriga organisationer är en viktig resurs i
samhällets drogförebyggande arbete. Vidare anförs att regeringen har
beslutat att intensifiera det drogförebyggande arbetet genom en särskild
aktion mot droger. Folkrörelseengagemanget skall, enligt föredragande
statsrådet, finnas i centrum för aktionen men dessutom skall ansvariga
myndigheter delta i arbetet.

Utskottet gör följande bedömning.

Utskottet vill på nytt framhålla att det drogförebyggande arbetet är av stor
vikt och att folkrörelserna och de ideella organisationerna bedriver ett
mycket värdefullt arbete när det gäller att förebygga uppkomsten av
missbruksproblem. Utskottet ser därför positivt på att folkrörelsernas
verksamhet står i centrum för den aktion mot droger som regeringen nu har
beslutat.

Som framgått ovan fördelar socialstyrelsen medel för drogförebyggande
verksamhet till bl.a. arbetsmarknadens organisationer, till andra riksorganisationer
och till kommuner som genomför lokala projekt. För bidrag till
arbetsmarknadens organisationer beräknas i budgetpropositionen ca 4,4
milj.kr. Till övriga riksorganisationer och kommuner beräknas 7,9 milj.kr.
Enligt utskottets uppfattning finns det för närvarande inte anledning för
riksdagen att ta något sådant initiativ som begärs i motionerna So217 (mp)
yrkande 2 och So272 (fp) yrkande 4. Dessa avstyrks följaktligen.

Utskottet anser att även andra organisationer än arbetsmarknadens parter
-t.ex. nykterhetsrörelsen - kan ha en viktig funktion att fylla när det gäller de
drogförebyggande insatserna på arbetsplatserna. Utskottet förutsätter att
även dessa organisationer har möjlighet att aktivt medverka i det drogförebyggande
arbetet på arbetsplatserna. Enligt utskottets uppfattning behövs
därför inte något initiativ från riksdagens sida med anledning av motion
So272 (fp) yrkande 1, vilken sålunda avstyrks.

I motion So253 av Olof Johansson m.fl. (c) yrkas att riksdagen till Fl 3.
Bidrag till organisationer anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med
10 milj.kr. förhöjt reservationsanslag om 65 015 000 kr. för utvecklade
möjligheter att stimulera tillkomsten av drogfria ungdomsmiljöer (yrkande
2). Motionärerna anför bl.a. att utrymme bör skapas för okonventionella
initiativ i syfte att få till stånd en bra ungdomsmiljö.

Som tidigare nämnts har regeringen beslutat att intensifiera det drogförebyggande
arbetet genom en särskild aktion mot droger. Genom en prioritering
av de bidrag som fördelas av socialstyrelsen och statens ungdomsråd till
verksamheter som främst är inriktade på ungdomar skapas, enligt föredraganden,
förutsättningar för en bättre samordning och kraftsamling av
resurserna. De områden som, enligt denne, särskilt bör uppmärksammas är

1988/89:

arbetslivet, skolan, socialtjänsten samt fritidssektorn för bl.a. utveckling av
drogfria nöjesalternativ (budgetprop. s. 160).

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är angeläget att ungdomarna
ges tillgång till drogfria fritidsmiljöer. Kommunerna har också ett
ansvar för att skapa goda fritidsmiljöer för barn och ungdomar. Mot
bakgrund härav och det arbete som nu har startats i syfte att främja goda och
drogfria ungdomsmiljöer anser utskottet att det inte finns anledning för
riksdagen att biträda förslaget i yrkande 2 i motion So253 (c) om en
ytterligare höjning av bidraget. Motionen avstyrks således.

I motion So316 av Gunhild Bolander m.fl. (c,s,fp,m) yrkas att riksdagen
beslutar att Föreningen fruktdrycker erhåller ett fast organisationsstöd via
eget underkonto inom H 3 i socialdepartementets budget.

Föreningen fruktdrycker erhåller bidrag från anslaget H 3, punkten 2, Bidrag
till drogförebyggande verksamhet genom organisationslivet. I budgetpropositionen
föreslås som nämnts ca 7,9 milj.kr. för bidrag under punkten 2.
Socialstyrelsen fördelar bidragen. Utskottet har inhämtat att föreningen
under kalenderåret 1989 erhållit 205 000 kr. i organisationsstöd samt
175 000 kr. i projektbidrag.

I betänkandet SoU 1987/88:17 (s. 18) behandlades en motion (s) motsvarande
den nu aktuella. Utskottet anförde att medel till drogförebyggande
projekt fördelas av socialstyrelsen till främst riksorganisationer och till
kommuner som i samverkan med organisationslivet genomför lokala projekt.
Enligt vad utskottet inhämtat erhöll föreningen ca 300 000 kr. i
organisationsstöd och dessutom stöd till olika projekt. Utskottet ansåg mot
denna bakgrund inte att det fanns skäl för något riksdagens initiativ och
avstyrkte sålunda motionen. Riksdagen följde utskottet.

Utskottet vidhåller sin tidigare inställning. Utskottet anser inte att det finns
skäl för riksdagen att ta något initiativ i enlighet med motion So316
(c,s,fp,m). Motionen avstyrks därför.

I motion So207 av Sten Svensson m.fl. (m) yrkas att riksdagen vid behandling
av proposition 1988/89:100, bil 7, anslaget H 3. Bidrag till organisationer, för
budgetåret 1989/90 anvisar 70 015 000 kr., samt att den i förhållande till
regeringens förslag med 15 000 000 kr. sålunda föreslagna höjningen skall
tillföras fördelningsposten ”bidrag till organisationer som bedriver rehabiliteringsarbete”
(yrkande 4). Ideell verksamhet utgör, enligt motionärerna,
ett viktigt inslag i kampen mot drogmissbruket. De alternativa behandlingsformerna,
som ofta ger en bättre rehabilitering än motsvarande verksamheter
i offentlig regi, bör stimuleras och uppvärderas, anser motionärerna.

I motion So227 av Gudrun Schyman (vpk) yrkas att riksdagen till
organisationerna under punkt 4, för budgetåret 1989/90, anslår 2 488 000 kr.
utöver vad regeringen föreslagit eller således 57 503 000 kr. för bidrag till
organisationer. Det är, enligt motionären, angeläget att dessa organisationer,
dvs. sammanslutningar av f.d. alkoholmissbrukare, sammanslutningar
för stöd och hjälp åt narkotikamissbrukare samt organisationer som bedriver
rehabiliteringsarbete, kan erhålla ett ökat och mer långsiktigt stöd, så att de
verksamheter som initierats kan etableras och konsolideras.

1988/89:SoU20

I motion So285 av Barbro Westerholm (fp) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna behovet av ökade grundanslag till frivilligorganisationer
i kampen mot narkotika. Motionären anför bl.a. att det är
angeläget att organisationerna kan erhålla ett ökat, mer långsiktigt stöd samt
att oberoendet bättre säkras med större länkanslag och mindre projektpengar.

I motion So295 av Björn Ericson m.fl. (s) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bidrag till vissa
riksorganisationer (yrkande 1). Motionärerna anför bl.a. att de statliga
bidragen till organisationer som bedriver socialt gemensamhetsarbete med
utsatta grupper under den senaste tioårsperioden har urholkats, samtidigt
som verksamheten i flera av dessa organisationer har ökat.

I budgetpropositionen beräknas sammanlagt 14,5 milj.kr. för bidrag till
sammanslutningar av f.d. alkoholmissbrukare, sammanslutningar för stöd
och hjälp åt narkotikamissbrukare samt vissa organisationer som bedriver
rehabiliteringsarbete inom missbruksområdet. Socialstyrelsen fördelar bidragen.
I budgetpropositionen anges inte hur beloppet skall fördelas mellan
de olika typerna av organisationer. För innevarande budgetår fördelades ca
3,2 milj.kr. av totalt knappt 14 milj.kr. till organisationer som bedriver
rehabiliteringsarbete.

Utskottet behandlade våren 1986 i betänkandet SoU 1985/86:17 (s. 11 f.) en
motion som motsvarar den nu aktuella So207 och instämde då i åsikten att
den ideellt bedrivna verksamheten utgör en viktig del i kampen mot missbruk
samt att det var känt för utskottet att många organisationer bedriver ett
samhällsnyttigt socialt rehabiliteringsarbete med goda resultat. Utskottet
erinrade om att förutom de bidrag som utgår från förevarande anslag kan de
enskilda medel för utvecklings- och försöksverksamhet som fördelas från
anslaget H 4 utnyttjas för utveckling av nya vård- och behandlingsmetoder
för missbrukare. Kommunerna kan dessutom använda kommunbidragsdelen
av statsbidraget till missbrukarvård till att köpa tjänster av enskilda
organisationer. Utskottet konstaterade i övrigt att det inte fanns ekonomiskt
utrymme för ytterligare ekonomiskt stöd till organisationer som bedriver
rehabiliteringsarbete.

Utskottet gjorde våren 1987 samma bedömning och avstyrkte den då
aktuella motionen.

I betänkandet SoU 1987/88:17 (s. 18 f.) uttalade utskottet våren 1988 vid
behandlingen av en motion (m) med likartat innehåll, att den frivilliga
institutionssektorn under 1970- och 1980-talen har expanderat kraftigt, och
att det framför allt är den enskilt drivna vården som svarat för tillväxten.
Närmare 75 % av behandlingshemsplatserna finns på hem som drivs av
stiftelser eller enskilda.

Det anfördes vidare att utskottet inte hade ändrat sin uppfattning att den
ideellt bedrivna verksamheten utgör en viktig del i kampen mot missbruk.
Ökningen av platsantalet på behandlingshem och andra institutioner har
också huvudsakligen skett genom att den enskilt drivna vården har expanderat.
Detta har, uttalade utskottet, möjliggjorts genom det ekonomiska stöd
till organisationerna som utgår, samt genom att kommunerna köper platser
på enskilda behandlingshem.

1988/89:SoU20

Utskottet gjorde bedömningen att det då inte fanns utrymme för ytterligare
stöd till organisationer som bedriver rehabiliteringsarbete.

Utskottet gör nu följande bedömning.

Utskottet vidhåller sin uppfattning att de ideella organisationerna utgör en
viktig resurs i kampen mot missbruk. Dessa utför, enligt utskottets mening,
ett angeläget socialt arbete när det gäller vården och rehabiliteringen av
missbrukare. Såsom utskottet tidigare påpekat har den enskilt drivna vården
expanderat kraftigt. Trots att de enskilda, ideella organisationerna sålunda
har utökat sin verksamhet, har någon motsvarande ökning av anslagen till
organisationerna inte ägt rum. Utskottet anser därför att anslaget till de
ideella organisationer som bedriver ett socialt rehabiliteringsarbete bör ökas.
Vad utskottet nu anfört bör ges regeringen till känna med anledning av
motionerna So207 (m) yrkande 4, So227 (vpk), So285 (fp) och So295 (s)
yrkande 1.

I motion So292 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas att riksdagen till H 3. Bidrag
till organisationer för budgetåret 1989/90 anslår 1 000 000 kr. utöver vad
regeringen föreslagit till kvinnohus/-jourer (yrkande 2). Motionärerna anför
att kvinnohusen behövs för ”omplåstrande” verksamhet men också för att
förebygga kvinnoförtryck i olika former. Ett ökat stöd till en aktiv och
levande kvinnohusverksamhet är, enligt motionärerna, välmotiverat.

Utskottet har tidigare i detta betänkande behandlat ett motionsyrkande om
stöd till kvinnojourer (s. ). Med hänvisning till vad utskottet uttalade i det
sammanhanget avstyrker utskottet motion So292 (vpk) yrkande 2.

Utskottet tillstyrker den i propositionen föreslagna medelsanvisningen till
Bidrag till organisationer.

Prostitution

I motion So234 av Margareta Persson m.fl. (s) yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att sociala insatser för de prostituerade intensifieras.
Kvinnor som är prostituerade behöver, enligt motionärerna, hjälp på olika
sätt för att komma ur den livssituation de befinner sig i. De sociala insatserna
måste därför intensifieras. Under de senaste åren har risken för HIV-smitta
ytterligare understrukit behovet av att kvinnorna får hjälp, anför motionärerna.

Justitieutskottet beredde våren 1988 socialutskottet tillfälle att yttra sig över
ett antal motioner som rörde vissa frågor om prostitution. I socialutskottets
yttrande (SoU 1987/88:3y) finns en redogörelse för prostitutionen i Sverige
som grundar sig på uppgifter i prostitutionsutredningens betänkande SOU
1981:71, Prostitutionen i Sverige samt uppgifter som framkommit vid en av
utskottet anordnad hearing i ämnet. Bl.a. beskrivs det s.k. Malmö-projektet,
vilket var en social verksamhet bland Malmös prostituerade som bedrevs i
projektform under åren 1977-1980. Projektet innebar dels socialt/kurativt
arbete i delvis okonventionella former, dels sociologisk forskning i anslutning
till fältarbetet. Projektet genomfördes med stöd av statliga bidrag.

1988/89:SoU20

Gatuprostitution förekommer i Stockholm, Göteborg, Malmö och Norrköping.
I dessa städer finns inom socialtjänsten prostitutionsgrupper, som
bedriver uppsökande verksamhet bland de prostituerade kvinnorna. Antalet
gatuprostituerade kvinnor bedömdes i Stockholm vara 500-600, i Göteborg
omkring 500, i Malmö ca 250 och i Norrköping 75-100.

I utskottets betänkande SoU 1986/87:22 (s. 27 f.) behandlades motioner (s
och vpk) som gällde sociala åtgärder mot prostitution. Utskottet anförde
bl.a. att det enligt socialtjänstlagen åligger kommunen att ansvara för att de
som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp de behöver. I detta ligger,
framhöll utskottet, att socialtjänsten genom sociala insatser skall förebygga
att kvinnor drivs till prostitution och hjälpa dem som är prostituerade att
komma ur sin situation. Utskottet konstaterade att sådan verksamhet också
bedrivs i de städer där gatuprostitution förekommer, samt att verksamheten
fått eller kommer att få statligt stöd för utvecklingsarbete. Genom socialstyrelsen
bedrivs, anförde utskottet, ett allmänt forsknings- och utvecklingsarbete
för att förebygga prostitution. Enligt utskottets mening fanns det därför
inte behov av något uttalande från riksdagen. Motionerna avstyrktes.
Riksdagen följde utskottet.

I socialutskottets ovan nämnda yttrande till justitieutskottet (SoU 1987/
88:3y) anfördes bl.a. att en väl fungerande social verksamhet bland de
prostituerade har visat sig ge tämligen goda resultat när det gäller att få icke
missbrukande kvinnor att upphöra med prostitution. Utskottet noterade i
denna del att särskilda prostitutionsgrupper skapats inom socialförvaltningen
i fyra kommuner. En verksamhet av den typ som dessa grupper bedriver
med aktivt uppsökande av de prostituerade kvinnorna i deras miljöer, då
man försöker motivera kvinnan att lämna verksamheten, följt av erbjudanden
om hjälp i olika former för att skapa en annorlunda tillvaro, var, enligt
utskottets mening, oundgängligen nödvändig för att hjälpa de kvinnor som
redan finns i prostitutionen. Också då det gäller missbrukande prostituerade
kan sociala insatser ge goda effekter. Insatserna måste emellertid i första
hand inriktas på att bryta missbruket. Utskottet konstaterade att en
omfattande verksamhet med sådan inriktning bedrivs bland de prostituerade,
delvis med stöd av medel som har anslagits för bekämpningen av aids.
Det är viktigt, menade utskottet, att en aktivt uppsökande verksamhet också
riktar sig till de män som söker sig till prostituerade.

Utskottet uttalade vidare bl.a. följande.

Det åvilar visserligen kommunerna att genom sin socialtjänst svara för att
alla som vistas där får det stöd och den hjälp de behöver. Utskottet anser det
emellertid angeläget att stimulera till uppbyggnaden av en kontinuerlig
prostitutionsförebyggande verksamhet, t.ex. genom bidrag till utvecklingsarbete
på området. Regeringen bör överväga möjligheterna att stödja
uppbyggnaden av en sådan verksamhet. Detta bör ges regeringen till känna.

Justitieutskottet (JuU 1987/88:12 s. 15) anslöt sig till socialutskottets förslag
att socialtjänsten bör stimuleras att bygga upp en kontinuerlig prostitutionsförebyggande
verksamhet och att detta kan ske genom bidrag till utvecklingsarbete
på området eller på annat sätt. Utskottet framhöll vidare att
regeringen borde överväga möjligheterna att stödja en sådan verksamhet.
Detta gavs regeringen till känna.

1988/89 :SoU20

Utskottet har inhämtat att medel från anslaget A 5. Insatser mot aids har
använts för att förstärka insatserna mot prostitution. Dels har medel från det
s.k. storstadsbidraget använts för att motverka prostitution, dels har
socialdepartementet gett stöd till ett par projekt på området samt till ett antal
institutioner som är inriktade på vård av prostituerade missbrukare.

Utskottet gör nu följande bedömning.

Utskottet instämmer i motionärernas uppfattning att de sociala insatserna för
prostituerade kvinnor bör förstärkas. Utskottet vidhåller sin inställning att
det får anses angeläget att stimulera uppbyggnaden av den prostitutionsförebyggande
verksamheten. Utskottet förutsätter att regeringen tar erforderliga
initiativ i denna fråga och anser därför inte att det för närvarande finns skäl
för riksdagen att vidta någon åtgärd med anledning av motion So234 (s).
Motionen avstyrks följaktligen.

Åtgärder mot spelberoende

I motion So201 av Karin Israelsson (c) yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag till vård och skuldsanering av spelberoende och i motion So264
av samma motionär yrkas dels att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna att en utredning skall tillsättas som beaktar hela spelmarknaden
med tanke på de sociala konsekvenser den medför (yrkande 1), dels att
spelbolagen aktivt bör arbeta för att begränsa reklam för spel och dobbel
samt att en länkrörelse stöds genom anslag från spelverksamheten (yrkande
2).

I betänkandet SoU 1987/88:17 (s. 32) behandlades en motion (c) om åtgärder
för att förebygga spelberoende. Delegationen för social forskning (DSF)
hade, enligt vad utskottet erfarit, tagit initiativ till en förberedande undersökning
av omfattningen av sådant spelberoende som behandlades i motionen.
Utskottet anförde att behandling av personer med spelberoende för
närvarande sker vid ett behandlingshem för missbrukare. Utskottet delade
motionärens oro inför de problem som ett omfattande spelberoende kan
medföra, såväl för den enskilde som för hans närstående. Utskottet
konstaterade samtidigt att en undersökning för att klargöra omfattningen av
problemet påbörjats. Enligt utskottets mening borde resultatet av studien
avvaktas, innan riksdagen hade anledning att överväga något initiativ i
frågan. Utskottet avstyrkte därför motionen. Riksdagen följde utskottet.

Regeringen beslutade den 15 september 1988 direktiv (dir. 1988:52) för en
särskild utredare med uppdrag att utreda vissa konkursrättsliga frågor.
Utredaren skall bl.a. utreda frågan om skuldsanering. Institutet skuldsanering,
som redan nu finns i många länder, skall göra det möjligt för fysiska
personer att under vissa bestämda förutsättningar bli av med sina skulder
eller en del av dem. Skuldsaneringen tillgodoser, enligt direktiven, det från
social synpunkt välmotiverade intresset av att en person, som vill men inte till
fullo förmår att göra rätt för sig, i ömmande fall skall kunna befrias från sina
skulder helt eller delvis. Utredaren bör lägga fram förslag till en ändamålsenlig
reglering av ett sådant institut.

Utredningen beräknas avsluta sitt arbete under år 1990.

1988/89: SoU20

Utskottet har inhämtat att DSF i maj 1989 kommer att behandla två
ansökningar om forskningsprojekt på området. Det ena projektet gäller en
kartläggning av omfattningen av spelberoendet och det andra avser behandling
av enskilda med sådant beroende.

Utskottet vidhåller sin inställning att det spelberoende som vissa människor
råkat in i inger oro. Konsekvenserna av ett beroende kan vara förödande,
inte minst för spelaren och hans nära anhöriga. Utskottet noterar att frågan
om skuldsanering är under utredning. Ett par forskningsprojekt som
behandlar dessa problem har på senare tid aktualiserats. Utskottet utgår
vidare från att regeringen följer utvecklingen på området och vidtar
erforderliga åtgärder. Med hänsyn härtill anser utskottet att riksdagen inte
har anledning att ta något initiativ i frågan. Motionerna So201 (c) och So264
(c) yrkandena 1 och 2 avstyrks.

Medelsanvisningen i övrigt

Utskottet tillstyrker de i propositionen föreslagna medelsanvisningarna till
Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, samt Utvecklings-
och försöksverksamhet, som inte mött någon erinran i form av
motioner.

Hemställan

Utskottet hemställer

Bidrag till missbrukarvård m.m.

1. beträffande förhandlingarna om ett nytt statsbidragssystem m.m.
att riksdagen avslår motion 1988/89:So272 yrkande 3 och motion
1988/89:So295 yrkande 2,

2. beträffande insatser för tidig upptäckt av alkoholproblem
att riksdagen avslår motion 1988/89:So272 yrkande 2,

3. beträffande uttalande om stöd till kvinnojourernas verksamhet
att riksdagen avslår motion 1988/89:So302 yrkande 2,

4. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till missbrukarvård
m.m.

att riksdagen till Bidrag till missbrukarvård m.m. för budgetåret
1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 860 000 000 kr.,

5. beträffande utvärdering av kvinnojourernas verksamhet

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:So302 yrkande 3 och
motion 1988/89: So292 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

Bidrag till organisationer

6. beträffande uttalanden om stöd till drogförebyggande arbete
genom folkrörelserna

att riksdagen avslår motion 1988/89:So217 yrkande 2 och motion
1988/89:So272 yrkande 4,

7. beträffande drogförebyggande insatser pä arbetsplatserna
att riksdagen avslår motion 1988/89:So272 yrkande 1,

1988/89:SoU20

8. beträffande beräknande av medel för tillskapande av drogfria
ungdomsmiljöer

att riksdagen avslår motion 1988/89:So253 yrkande 2 i motsvarande
del,

9. beträffande uttalande om särskild anslagspost för Föreningen
fruktdrycker

att riksdagen avslår motion 1988/89:So316,

10. beträffande beräknande av medel för Bidrag till sammanslutningar
av f.d. alkoholmissbrukare, sammanslutningar för stöd och
hjälp ät narkotikamissbrukare samt organisationer som bedriver
rehabiliteringsarbete

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:So207 yrkande 4,
motion 1988/89:So227, motion 1988/89:So285 och motion 1988/
89:So295 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

11. beträffande beräknande av medel för ny anslagspost till kvinnohus/kvinnojourer att

riksdagen avslår motion 1988/89:So292 yrkande 2 i motsvarande
del,

12. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till organisationer
att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 och med avslag på
motion 1988/89:So253 yrkande 2 och motion 1988/89:So292 yrkande
2, båda motioner i motsvarande del, till Bidrag till organisationer för
budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 55 015 000 kr.,

Prostitution

13. beträffande prostitution

att riksdagen avslår motion 1988/89:So234,

Spelberoende

14. beträffande spelberoende

att riksdagen avslår motion 1988/89:So201 och motion 1988/89:So264
yrkandena 1 och 2,

Övrig medelsanvisning

15. beträffande medelsanvisningen till Centralförbundet för alkohol-
och narkotikaupplysning, C AN

att riksdagen till Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning,
CAN för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på
7 814 000 kr.,

16. beträffande medelsanvisningen till Utvecklings- och försöksverksamhet att

riksdagen till Utvecklings- och försöksverksamhet för budgetåret
1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 32 276 000 kr.

Stockholm den 4 april 1989
På socialutskottets vägnar

1988/89:SoU20

Daniel Tarschys

Närvarande: Daniel Tarschys (fp), Bo Holmberg (s), Anita Persson (s), Sten
Svensson (m), Aina Westin (s), Ulla Tillander (c), Ingrid Andersson (s), Per
Stenmarck (m), Johnny Ahlqvist (s), Rinaldo Karlsson (s), Ingrid Hemmingsson
(m), Gudrun Schyman (vpk), Anita Stenberg (mp), Jan Andersson
(s), Sinikka Bohlin (s), Barbro Westerholm (fp) och Roland Larsson (c).

Reservationer

1. Uttalanden om stöd till drogförebyggande arbete genom
folkrörelserna (mom. 6)

Anita Stenberg (mp) anser

dels att det avsnitt i betänkandet på s. 9 som börjar med ”Sorn framgått ovan”
och slutar med ”avstyrks följaktligen.” bort ha följande lydelse:

I budgetpropositionen föreslås att bidraget till drogförebyggande verksamhet
genom organisationslivet minskas med 210 000 kr. Utskottet anser
att denna verksamhet i stället bör förstärkas. Detta bör riksdagen med
anledning av motionerna So217 (mp) yrkande 2 och So272 (fp) yrkande 4 ge
regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 6 bort hemställa

6. beträffande uttalanden om stöd till drogförebyggande arbete
genom folkrörelserna

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:So217 yrkande 2 och
motion 1988/89:So272 (fp) yrkande 4 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

2. Beräknande av medel för tillskapande av drogfria
ungdomsmiljöer (mom. 8)

Ulla Tillander och Roland Larsson (båda c) anser

dels att det avsnitt i betänkandet på s. 10 som börjar med ”Utskottet delar”
och slutar med ”avstyrks således.” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är angeläget att
ungdomarna ges tillgång till drogfria fritidsmiljöer, inte minst i syfte att höja
åldern för ungdomarnas alkoholdebut. Nykterhetsrörelser och övriga folkrörelser
spelar enligt utskottets uppfattning en viktig roll i detta sammanhang.
Samhället måste genom ett ökat stöd till de organisationer som är beredda att
satsa på positiva och okonventionella alternativ i detta hänseende öka
förutsättningarna för tillskapandet av bra och drogfria ungdomsmiljöer.
Utskottet tillstyrker därför förslaget i motion So253 (c) yrkande 2 och anser
att anslaget H 3. Bidrag till organisationer i detta syfte skall räknas upp med
ytterligare 10 milj.kr.

1988/89:SoU20

dels att utskottet under mom. 8 bort hemställa

8. beträffande beräknande av medel för tillskapande av drogfria
ungdomsmiljöer

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:So253 yrkande 2 i
motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

3. Uttalande om särskild anslagspost för Föreningen
fruktdrycker (mom. 9)

Ulla Tillander (c), Anita Stenberg (mp) och Roland Larsson (c) anser

dels att det avsnitt i betänkandet på s. 10 som börjar med ”Utskottet
vidhåller” och slutar med "avstyrks därför.” bort ha följande lydelse:
Utskottet noterar att organisationsstödet till Föreningen fruktdrycker för
1989 kommit att minska med närmare 30 % jämfört med föregående år.
Utskottet anser i likhet med motionärerna att det i ett långsiktigt perspektiv
är det kontinuerliga, vardagliga arbetet i en organisation som ger bäst
resultat. Visserligen har bidrag till projekt ett stort värde för organisationen
men det måste också finnas resurser för det ordinarie arbetet. Föreningen
fruktdrycker bör därför enligt utskottets mening erhålla ett fast organisationsstöd
genom en särskild anslagspost under H 3. Bidrag till organisationer.
Detta bör riksdagen med anledning av motion So316 (c,s,fp,m) ge
regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 9 bort hemställa

9. beträffande uttalande om särskild anslagspost för Föreningen
fruktdrycker

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:So316 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Beräknande av medel för Bidrag till sammanslutningar av
f.d. alkoholmissbrukare, sammanslutningar för stöd och hjälp
åt narkotikamissbrukare samt organisationer som bedriver
rehabiliteringsarbete (mom. 10)

Bo Holmberg, Anita Persson, Aina Westin, Ingrid Andersson, Johnny
Ahlqvist, Rinaldo Karlsson, Jan Andersson och Sinikka Bohlin (alla s) anser

dels att det avsnitt i betänkandet på s. 12 som börjar med ”Utskottet
vidhåller” och slutar med ”(s) yrkande 1.” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att de ideella organisationerna är en viktig resurs i kampen
mot drogmissbruket. Även i övrigt vidhåller utskottet sin tidigare uppfattning
i denna fråga. Mot bakgrund härav och då det, enligt utskottets mening,
för närvarande inte finns utrymme för ytterligare ekonomiskt stöd till dessa
organisationer avstyrker utskottet motionerna So207 (m) yrkande 4, So227
(vpk), So285 (fp) och So295 (s) yrkande 1.

dels att utskottet under mom. 10 bort hemställa

10. beträffande Beräknande av medel för Bidrag till sammanslutningar
av f. d. alkoholmissbrukare, sammanslutningar för stöd och

1988/89 :SoU20

hjälp åt narkotikamissbrukare samt organisationer som bedriver 1988/89:SoU20
rehabiliteringsarbete

att riksdagen avslår motion 1988/89:So207 yrkande 4, motion 1988/

89:So227, motion 1988/89:So285 och motion 1988/89:So295 yrkande
1,

5. Beräknande av medel för ny anslagspost till kvinnohus/
kvinnojourer (mom. 11)

Gudrun Schyman (vpk) och Anita Stenberg (mp) anser

dels att det avsnitt i betänkandet på s. 12 som börjar med ”Utskottet har” och
slutar med ”(vpk) yrkande 2.” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att det finns skäl för ett ökat
statligt stöd till kvinnojourerna. Detta bör ges i form av ett organisationsbidrag
såsom också socialstyrelsen förespråkat. Utskottet tillstyrker därför
förslaget att kvinnohusen/kvinnojourerna genom en egen anslagspost under
H 3. Bidrag till organisationer tillförs en milj. kr. Vad utskottet nu anfört bör
riksdagen med anledning av motion So292 (vpk) yrkande 2 ge regeringen till
känna.

dels att utskottet under mom. 11 bort hemställa

11. beträffande beräknande av medel för ny anslagspost till kvinnohus/kvinnojourer att

riksdagen med anledning av motion 1988/89: So292 yrkande 2 i
motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

6. Medelsanvisningen till Bidrag till organisationer (mom. 12)

Ulla Tillander och Roland Larsson (båda c) anser

Under förutsättning av bifall till reservation nr 2

dels att det avsnitt i betänkandet på s. 12 som börjar med ”Utskottet
tillstyrker” och slutar med ”till organisationer.” bort ha följande lydelse:

Till följd av vad utskottet ovan förordat beträffande anslaget H 3. Bidrag
till organisationer bör riksdagen till anslaget utöver vad regeringen föreslagit
anvisa 10 milj.kr.

dels att utskottet under mom. 12 bort hemställa

12. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till organisationer
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:So253 yrkande 2 i
motsvarande del, med anledning av proposition 1988/89:100 och med
avslag på motion 1988/89:So292 yrkande 2 i motsvarande del till
Bidrag till organisationer för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag
på 65 015 000 kr.,

7. Medelsanvisningen till Bidrag till organisationer (mom. 12)

Gudrun Schyman (vpk) och Anita Stenberg (mp) anser
Under förutsättning av bifall till reservation nr 5

dels att det avsnitt i betänkandet på s. 12 som börjar med ”Utskottet
tillstyrker” slutar med ”till organisationer.” bort ha följande lydelse
Till följd av vad utskottet ovan förordat beträffande ny anslagspost till
kvinnohus/kvinnojourer bör riksdagen till anslaget H 3. Bidrag till organisationer
utöver vad regeringen föreslagit anvisa 1 milj. kr.

dels att utskottet under mom. 12 bort hemställa

12. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till organisationer
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:So292 yrkande 2 i
motsvarande del, med anledning av proposition 1988/89:100 och med
avslag på motion 1988/89:So253 yrkande 2 i motsvarande del till
Bidrag till organisationer för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag
på 56 015 000 kr.,

8. Prostitution (mom. 13)

Gudrun Schyman (vpk) anser

dels att det avsnitt i betänkandet på s. 14 som börjar med ”Utskottet
instämmer” och slutar med ”avstyrks följaktligen.” bort ha följande lydelse:
Utskottet vidhåller sin tidigare inställning att det får anses angeläget att
stimulera uppbyggnaden av den prostitutionsförebyggande verksamheten.
Förra våren uttalade riksdagen att regeringen borde överväga möjligheterna
att stödja en sådan verksamhet. Utskottet förutsätter nu att regeringen
snarast tar erforderliga initiativ i denna fråga. Detta bör riksdagen med
anledning av motion So234 (s) ge regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 13 bort hemställa

13. beträffande prostitution

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:So234 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

1988/89 :SoU20

Innehållsförteckning

Sammanfattning

Proposition 1988/89:100 bil. 7...

Motioner

Utskottet

Bidrag till missbrukarvård..
Bidrag till organisationer...

Prostitution

Åtgärder mot spelberoende
Medelsanvisningen i övrigt ,

Hemställan

Reservationer

1988/89:SoU20

15
15
17

■