Anslag till skolväsendet, m.m.
Betänkande 1993/94:UbU7
Utbildningsutskottets betänkande
1993/94:UBU07
Anslag till skolväsendet, m.m.
Innehåll
- Sammanfattning
- Proposition 1993/94:100 bil. 9
- Motionerna
- Utskottet
- Hemställan
- Reservationer
- Innehållsförteckning
1993/94 UbU7
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet samtliga anslag i budgetpropositionen som rör skolväsendet, utom anslagen till Statens skolor för vuxna, samt ett 60-tal motionsyrkanden. Regeringens förslag när det gäller medelsanvisningen tillstyrks till alla delar.
Hemspråksundervisningen har tagits upp i flera motioner med anledning av regeringens planer att begränsa rätten till sådan undervisning till sju år. Regeringen anser att kommunernas kostnader därmed kan minska med 120 miljoner kronor och avser att föreslå att statsbidraget till kommunerna minskas med motsvarande belopp. Med anledning av en motion föreslår utskottet att en samlad översyn skall göras av hemspråksundervisningen, som tar fram forskningsresultat och erfarenheter om språkutveckling och språkinlärning och syftar till att främja invandrarelevernas skolgång. De motionsyrkanden som kritiserar vad regeringen anfört avstyrks.
Utskottet vill även att regeringen skall låta utreda vilka åtgärder som behövs för att döva barn med autism skall få en utbildning som är likvärdig med den andra elever får.
Socialdemokraterna reserverar sig mot att statsbidraget till kommunerna föreslås minska och vill att kommunerna skall få bestämma om en elev behöver hemspråksundervisning under mer än sju år. Ny demokrati reserverar sig för sitt förslag att helt slopa hemspråksundervisningen i det offentliga skolväsendet.
Socialdemokraterna vill också i en reservation att riksdagen nu skall besluta om ett större antal extra platser i gymnasieskolan och komvux än vad regeringen aviserat i propositionen. De vill vidare ha en mindre ökning av anslaget till utlandsskolor än den som regeringen föreslagit.
Vänsterpartiets suppleant har avgett en meningsyttring, där han bl.a. avvisar en besparing på hemspråksundervisningen samt anser att ett sektorsbidrag till skolan skall återinföras.
ÅTTONDE HUVUDTITELN
Proposition 1993/94:100 bil. 9
Inledande avsnitt (litt. A)
Regeringen har under avsnitt 5. Kompletteringskurser inom gymnasieskolan (s. 24--26) föreslagit 2. att riksdagen godkänner vad regeringen anfört om behovet av nationellt fastställda kompletteringskurser i den reformerade gymnasieskolan.
Statens skolverk
Regeringen har under anslaget A 1 (s. 30--36) föreslagit 3. att riksdagen till Statens skolverk för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 242 922 000 kr.
Statens institut för handikappfrågor i skolan
Regeringen har under anslaget A 2 (s. 37--42) föreslagit 4. att riksdagen till Statens institut för handikappfrågor i skolan för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 106 966 000 kr.
Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med handikapp
Regeringen har under anslaget A 3 (s. 42--44) föreslagit 5. att riksdagen till Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med handikapp för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 17 712 000 kr.
Stöd för utveckling av skolväsendet
Regeringen har under anslaget A 4 (s. 44--47) föreslagit 6. att riksdagen till Stöd för utveckling av skolväsendet för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 76 728 000 kr.
Forskning inom skolväsendet
Regeringen har under anslaget A 5 (s. 48--49) föreslagit 7. att riksdagen till Forskning inom skolväsendet för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 26 134 000 kr.
Fortbildning m.m.
Regeringen har under anslaget A 6 (s. 49--52) föreslagit 8. att riksdagen till Fortbildning m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 98 416 000 kr.
Genomförande av skolreformer
Regeringen har under anslaget A 7 (s. 52--53) föreslagit 9. att riksdagen till Genomförande av skolreformer för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 128 975 000 kr.
Särskilda insatser på skolområdet
Regeringen har under anslaget A 8 (s. 53--56) föreslagit 10. att riksdagen till Särskilda insatser på skolområdet för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 230 170 000 kr.
Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet
Regeringen har under anslaget A 9 (s. 56--59) föreslagit 11. att riksdagen till Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 48 187 000 kr.
Sameskolor
Regeringen har under anslaget A 10 (s. 59--62) föreslagit 12. att riksdagen till Sameskolor för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 31 058 000 kr.
Specialskolor m.m.
Regeringen har under anslaget A 11 (s. 62--65) föreslagit 13. att riksdagen till Specialskolor m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 376 839 000 kr.
Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m.
Regeringen har under anslaget A 14 (s. 66--72) föreslagit 15. att riksdagen godkänner redovisade förslag om nytt statsbidragssystem för utlandsundervisningen, 16. att riksdagen till Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 78 080 000 kr.
Bidrag till driften av fristående skolor
Regeringen har under anslaget A 15 (s. 72--75) föreslagit 17. att riksdagen godkänner förslaget till ram för budgetåret 1994/95 för statsbidragsgrundande årselevplatser vid fristående kompletterande skolor, riksinternatskolor och internationella skolor över grundskolenivån, 18. att riksdagen bemyndigar regeringen att, enligt vad som anförts, i vissa fall utöka den av riksdagen fastställda ramen för årselevplatser budgetåret 1994/95, 19. att riksdagen till Bidrag till driften av fristående skolor för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 181 965 000 kr.
Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område
Regeringen har under anslaget F 3 (s. 282--283) föreslagit 3. att riksdagen till Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 16 538 000 kr.
Motionerna
1993/94:Ub301 av Lena Öhrsvik och Monica Widnemark (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att undanröja hinder för en aktiv rekrytering av elever till glasutbildningen i Orrefors och Kosta.
1993/94:Ub303 av Håkan Strömberg och Hans Karlsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fastställande av internationalisering av yrkesinriktad gymnasieutbildning.
1993/94:Ub304 av Stina Gustavsson och Rosa Östh (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om gymnasieskolans påbyggnadsutbildningar och grundutbildningar för vuxna.
1993/94:Ub305 av Ingbritt Irhammar (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tre terminers påbyggnadsutbildning vid Hässleholms tekniska skola, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statsbidrag till Hässleholms tekniska skola.
1993/94:Ub306 av Ulla Orring (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att tillförsäkra barn med handikapp i form av autism och dövhet bättre möjligheter till utbildning.
1993/94:Ub310 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om återinförande av sektorsbidrag för skolan, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om klasstorlek, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en miniminivå för övriga sociala resurser till skolan, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sanktionsmöjligheter mot kommuner som inte har en godtagbar standard på sina sociala kringresurser, 12. att riksdagen på nytt anslag Särskilt statsbidrag för utrustning i skolan för budgetåret 1994/95 anslår 250 000 000 kr för att höja kvaliteten på skolans utrustning enligt vad i motionen anförts, 13. att riksdagen till Statens institut för handikappfrågor i skolan för budgetåret 1994/95 anvisar 50 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit till stöd för handikappade elever, 14. att riksdagen på nytt anslag för budgetåret 1994/95 anvisar 100 000 000 kr till försöksverksamhet med sommargymnasium, 16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hemspråksundervisningen.
1993/94:Ub317 av Leo Persson m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att vid Musikkonservatoriet i Falun inrätta ett treårigt individuellt musikprogram med riksrekrytering, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att landstinget i Dalarna får vara huvudman för utbildningen, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att snarast utreda förutsättningarna att bedriva förberedande högskoleutbildning i musik vid Musikkonservatoriet i Falun.
1993/94:Ub318 av Stina Gustavsson och Gunhild Bolander (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fortsatt statsbidrag till Sätergläntan inom ramen för driften till fristående skolor.
1993/94:Ub321 av Karin Pilsäter (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en ordentlig översyn av hemspråksundervisningen.
1993/94:Ub328 av Jan Andersson och Bo Nilsson (s) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om konsulenttjänster för elever med medicinska handikapp.
1993/94:Ub329 av Monica Öhman m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av fortbildning av lärare i invandrar- och flyktingfrågor.
1993/94:Ub330 av Kaj Larsson och Börje Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sanktion för ettårig fiskeutbildning vid gymnasieskolan i Simrishamn.
1993/94:Ub331 av Harry Staaf och Carl Olov Persson (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en förbättrad statlig tillsyn av det allmänna skolväsendet.
1993/94:Ub332 av Lennart Fridén (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder mot dyslexi.
1993/94:Ub334 av Karl-Göran Biörsmark (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH) även skall ansvara för medicinskt funktionshindrade elever.
1993/94:Ub337 av Marianne Carlström m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om problemlösning i grupp i ungdomsskolan, 2. att riksdagen hos regeringen begär att Skolverket får i uppdrag att starta ett forsknings- och utvecklingsarbete som avser problemlösning i grupp i ungdomsskolan.
1993/94:Ub339 av Marianne Jönsson och Gunhild Bolander (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att en utredning tillsätts beträffande flerhandikappade elevers stödbehov inom särskolan i enlighet med vad som anförts i motionen.
1993/94:Ub340 av Ingbritt Irhammar (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om information om och interkommunal ersättning till lanthushållsskolor.
1993/94:Ub342 av Bengt Kindbom (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Skara Skolscen.
1993/94:Ub344 av Alwa Wennerlund och Rose-Marie Frebran (kds) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ge Skolverket i uppdrag att tillsätta en styrgrupp som utarbetar rekommendationer till åtgärdsprogram mot mobbning, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ovannämnda styrgrupp även skall ha som sin uppgift att verka för att åtgärdsprogrammen kommer till stånd och efterlevs ute på skolorna.
1993/94:Ub347 av Charlotte Branting (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fortbildning och praktik för hemspråkslärare.
1993/94:Ub348 av Isa Halvarsson och Olle Schmidt (fp) vari yrkas 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kompetensutveckling.
1993/94:Ub351 av Alwa Wennerlund och Rose-Marie Frebran (kds) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att skolan samarbetar med föräldrarna så att varje barn får en fungerande läskunskap och utvecklar läslust, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av kompetensutveckling hos lärare och skolledning.
1993/94:Ub353 av Wiggo Komstedt (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Hässleholms tekniska skola erhåller statsbidrag för riksrekryterande utbildning i likhet med vad som gäller för Katrineholms tekniska skola (SKOLFS 1991:52).
1993/94:Ub357 av Dan Ericsson i Kolmården (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en eventuell ny påbyggnadsutbildning inom naturbruk förläggs till naturbruksgymnasiet i Östergötland.
1993/94:Ub358 av Britta Sundin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om flyttning av SIH:s verksamhet till Härnösand.
1993/94:Ub359 av Leo Persson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att också till viss del tillgodose de döva/hörselskadades läromedelsbehov att täckas ur anslaget A 3.
1993/94:Ub362 av Sinikka Bohlin och Lahja Exner (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hemspråksundervisning i grundskolan.
1993/94:Ub363 av Agne Hansson och Marianne Jönsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fortbildning av skolpersonal i handikappkunskap.
1993/94:Ub365 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hemspråksundervisning, 8. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådana ändringar i erforderliga lagar (bl.a. SFS 1991:1083 och grundskoleförordningen) att kommunerna fullständigt befrias från sina skyldigheter att anordna hemspråksundervisning.
1993/94:Ub616 (delvis) av Iréne Vestlund m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sätergläntans kursverksamhet tillerkänns status av nationellt intresse och att skolan ges möjlighet att ge kurser av högskolekaraktär.
1993/94:Ub904 (delvis) av Magnus Persson (s) vari yrkas att riksdagen beslutar att fortsatt stöd skall utgå till de i motionen nämnda utbildningscentrumen.
1993/94:Ub905 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att de enskilda kommunerna skall ha att avgöra om ett invandrarbarn behöver hemspråksundervisning i mer än sju år, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det ekonomiska utrymme som kan frigöras i en kommuns skolbudget vid tillämpning av ovan nämnda regel skall användas för att förstärka andra delar av undervisningen för invandrarbarn, främst för att ge dem så goda kunskaper i svenska som möjligt, 4. att riksdagen beslutar att regeringens aviserade ändring av skolförordningen om kommuners skyldighet att ge undervisning i hemspråk inte skall leda till en besparing på 120 000 000 kr av det statliga bidraget till kommunerna, 28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen, ur de medel som föreslås stå till departementets förfogande för information om och genomförande av den nya läroplanen, bör avsätta resurser för att stimulera försöksverksamhet med fördjupat elev- och föräldrainflytande i skolan, 29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att frågor om elev- och föräldrainflytande i skolan skall beredas tillräckligt utrymme i utbildning och fortbildning av lärare och skolledare, 30. att riksdagen hos regeringen begär att Skolverket får i uppdrag att utvärdera hur skolan uppfyller kravet på likvärdig utbildning, 31. att riksdagen beslutar att till Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m. för budgetåret 1994/95 anvisa ett förslagsanslag på 68 080 000 kr.
1993/94:Ub906 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas 9. att riksdagen beslutar ge medel till kommunerna för extrainsatser inom kommunal vuxenutbildning omfattande 40 000 platser under budgetåret 1994/95 enligt de riktlinjer som angivits, 10. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1994/95 anvisa 560 miljoner kronor för att bestrida kostnaderna för de platser inom komvux som är utöver dem som regeringen aviserat, 11. att riksdagen beslutar att anvisa medel till kommunerna för extrainsatser inom gymnasieskolan omfattande 30 000 platser enligt de riktlinjer som angivits, 12. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1994/95 anvisa 117 miljoner kronor för att bestrida kostnaderna för de platser inom gymnasieskolan som är utöver dem som regeringen aviserat, 13. att riksdagen beslutar att anslagna medel för förstärkning av den kommunala vuxenutbildningen och gymnasieskolan tillförs Skolverket genom anslag A 9. Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet och fördelas till kommunerna efter ansökan hos Skolverket i enlighet med de principer som gäller för innevarande budgetår och med möjlighet till omfördelning mellan skolformerna om så befinns nödvändigt.
1993/94:Ub907 av Ewa Hedkvist Petersen m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vuxenutbildningen i skogslänen.
1993/94:Sf616 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om modersmålet/hemspråkets vikt och betydelse.
1993/94:Sf636 av Hans Göran Franck m.fl. (s) vari yrkas 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av förstärkt hemspråksundervisning.
1993/94:N305 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas 10. (delvis) att riksdagen hos regeringen begär förslag om en kraftig utbyggnad av antalet platser i högskolan, gymnasieskolan och komvux i enlighet med vad som anförts i motionen.
1993/94:N307 av Jan Fransson m.fl. (s) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om särskilda insatser för fortbildningsverksamheten för lärare på högstadie- och gymnasienivå.
Utskottet
Utskottet behandlar i detta budgetbetänkande till att börja med vissa frågor som regeringen tagit upp i propositionen i det inledande avsnittet till littera A. Skolväsendet. Därefter behandlas samtliga anslag under littera A, utom anslagen som avser Statens skolor för vuxna i Härnösand resp. Norrköping. Sist behandlas anslaget F 3 samt vissa övriga frågor.
1. Hemspråksundervisningen
En ändring av bestämmelserna om hemspråksundervisning i grundskoleförordningen (1988:655) resp. i gymnasieförordningen (1992:394) aviseras i propositionen. Regeringen lämnar följande redogörelse för innebörden av de planerade ändringarna.
Hemspråksundervisning, som omfattar både undervisning i hemspråket och studiehandledning på hemspråket, kan i dag ges i stället för undervisning i annat ämne eller utanför timplanebunden tid i grundskolan. I gymnasieskolan kan den ges i form av utökad studiekurs, som individuellt val eller ersätta undervisning i språk 2 eller 3.
Enligt riksdagens beslut om en ny läroplan och ett nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan (prop. 1992/93:220, bet. 1993/94:UbU1, rskr. 82) kommer hemspråksundervisning att ingå i skolans språkprogram. Detta innebär framför allt, anför regeringen, att hemspråksundervisningen blir ett alternativ till B-språk i grundskolan. Undervisningen får därmed en naturlig plats på schemat för den enskilde eleven. Därutöver skall hemspråksundervisning kunna ges inom ramen för elevens eget val, inom ramen för en lokal profilering eller utanför timplanebunden tid.
Studiehandledningen på hemspråket ger elever med annat hemspråk än svenska bättre möjligheter att följa med i undervisning i andra ämnen som bedrivs på svenska. Den är i denna mening, påpekar regeringen, likställd med andra former av stödinsatser i skolan. Studiehandledning på hemspråk skall alltså, då behov föreligger, ges till elever oberoende av deltagande i undervisning i hemspråket.
Undervisningen i hemspråket har enligt regeringen betydelse för främst de yngre barnens identitetsutveckling. Den bidrar till att ge eleven möjlighet att få kännedom om sin kulturella bakgrund och att utveckla en tvåspråkig och kulturell identitet. Den fungerar också, särskilt för nyanlända elever, som en länk till den svenska skolans kultur.
Regeringen bedömer att elevens rätt till undervisning i hemspråket kan begränsas till sju år. Detta är en minimireglering. Elev som har särskilda behov därav kan delta i hemspråksundervisning under längre tid. Studiehandledningen på hemspråk begränsas inte.
Från en regel om begränsning av rätten till hemspråksundervisning bör enligt regeringen undantas elever med finska som hemspråk, mot bakgrund av det finska språkets särställning i Sverige. Med hänsyn till Sveriges åtaganden enligt det nordiska kulturavtalet anser regeringen det vara rimligt att undanta också elever som på grund av sitt modersmål har behov av undervisning i något av de övriga nordiska språken. Även samiska, tornedalsfinska och zigenska elever bör vara undantagna från en begränsningsregel om sju år.
Nuvarande möjlighet för kommunerna att avstå från att anordna undervisning i hemspråk om det inte går att samla en undervisningsgrupp om minst fem elever bör finnas kvar, anger regeringen. Liksom nu bör denna möjlighet inte finnas när det gäller samiska, tornedalsfinska och zigenska elever.
Enligt regeringens beräkning kommer redovisade ändringar i bestämmelserna om hemspråksundervisningen att minska kommunernas kostnader med minst 120 miljoner kronor. Den statliga ersättningen till kommunerna bör därför minskas med samma belopp. Vid beräkningen har hänsyn tagits till att studiehandledningen på hemspråket inte påverkas av förslagen. Regeringen (Finansdepartementet) avser att återkomma till riksdagen med förslag till justeringar i utjämningsbidraget till kommunerna.
Den av regeringen aviserade begränsningen av rätten till hemspråksundervisning har föranlett flera motionsyrkanden.
I motion 1993/94:Ub905 (s) anför motionärerna att de inte kan acceptera förslaget att skära ned bidraget till kommunerna med 120 miljoner kronor och att detta görs med motiveringen att bestämmelserna om skyldigheten att ge hemspråksundervisning samtidigt ändras (yrkande 4). Däremot kan de acceptera att bestämmelserna ändras så att det överlåts åt de enskilda kommunerna att avgöra om ett invandrarbarn behöver hemspråksundervisning under mer än sju år (yrkande 2). Det ekonomiska utrymme som därmed kan frigöras i en kommuns skolbudget skall användas för att förstärka andra delar av undervisningen för invandrarbarn, främst för att ge dem så goda kunskaper i svenska som möjligt (yrkande 3). Motionärerna anmärker att en så kraftig besparing som regeringen föreslår motsvarar 1/3 av all undervisning i hemspråk för den berörda elevgruppen. Om förslaget genomförs kommer det att allvarligt äventyra möjligheterna för skolan att nå målet för hemspråksundervisningen, nämligen att främja elevernas utveckling till tvåspråkiga individer. Det finns ingenting som styrker, anförs det, att den språkliga utvecklingen kan sägas vara färdig för alla barn och ungdomar efter sju års studier.
Också i motion 1993/94:Ub362 (s) åberopas hemspråksundervisningens mål att främja elevernas utveckling till tvåspråkiga individer. Därför är det viktigt, betonar motionärerna, att invandrareleverna även i framtiden har rätt till hemspråksundervisning under hela sin tid i grundskolan. Individens språkutveckling stannar inte vid 12--13 års ålder. Regeringen motiverar inte heller besparingen utifrån behov av rationell användning av resurser eller en nödvändighet att genomföra organisatoriska eller pedagogiska förändringar.
Det påpekas i motion 1993/94:Sf636 (s) yrkande 10 att invandrarelever i dag har rätt till undervisning i sitt hemspråk i den omfattning som fordras för att täcka deras behov. Behoven har inte minskat. Att ta bort hemspråksundervisningen från högstadiet och gymnasiet samt skära ned den på lägre skolstadier ger olyckliga pedagogiska och sociala följder för invandrareleverna. Hemspråksläraren är en länk mellan skolan och hemmet. Motionärerna anser att propositionens förslag angående hemspråksundervisningen måste ses över.
I motion 1993/94:Ub310 (v) yrkande 16 avvisar motionärerna en nedskärning av hemspråksundervisningen med 120 miljoner kronor. Detta strider mot modern språkforskning som kan uppvisa ett klart positivt samband mellan språkutveckling och språkidentifikation i svenska och hög kompetens inom hemspråket. Inget talar för att invandrareleverna uppnår aktiv tvåspråkighet på just sju år. -- Samma motionärer utvecklar i motion 1993/94:Sf616 yrkande 2 sin syn på modersmålets, hemspråkets, betydelse. För barn i skolans lägre klasser handlar modersmålsträningen om att lägga en språkgrund och att få tillgång till sina etniska och kulturella rötter. För barn och ungdomar på högstadiet och gymnasiet handlar det mer om att skaffa sig en språkkompetens för arbete och vuxenliv.
Enligt motion 1993/94:Ub365 (nyd) välkomnar motionärerna i och för sig regeringens förslag till besparingar och restriktioner inom hemspråksundervisningen. Motionärerna anser dock att den svenska uppläggningen av undervisningen i hemspråk måste totalrevideras. Det finns enligt dem inga belägg för att hemspråksundervisningen skapar tvåspråkiga medborgare. Undervisningen hör inte hemma inom skolans ram och den får under inga omständigheter inkräkta på det ordinarie skolarbetet (yrkande 7). Riksdagen bör därför hos regeringen begära förslag till sådana lagändringar att kommunerna fullständigt befrias från sina skyldigheter att anordna hemspråksundervisning (yrkande 8). Dock räknar motionärerna inte de samiska och finska språken som hemspråk, eftersom dessa språk är en del av det svenska kulturarvet.
Utskottet vill erinra om att den av riksdagen nyligen beslutade timplanen för grundskolan (bet. 1993/94:UbU1, rskr. 82) införs med början läsåret 1995/96. Det innebär att hemspråksundervisning fr.o.m. nämnda läsår kommer att kunna ges i stället för B-språk inom ramen för det utrymme som B-språket har i timplanen. Hemspråksundervisning skall dessutom kunna ges på tid för elevens val, inom ramen för en lokalt utformad profilering av skolan eller, som hittills, utanför timplanebunden tid. Som nämnts i det föregående kan hemspråk i gymnasieskolan läsas som individuellt val eller i stället för språk 2 eller 3. Den av regeringen aviserade begränsningen till sju år av rätten till undervisning i hemspråk kommer därmed fortsättningsvis endast att få tillämpning i fråga om undervisning utanför timplanen. Eleven kan således aktivt välja ett alternativ inom timplanen för att få studera hemspråk under längre tid än sju år. Utskottet kan inte ställa sig bakom motionsyrkanden om slopande av hemspråksundervisningen i skolan. Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna 1993/94:Ub310 yrkande 16, 1993/94:Ub362, 1993/94:Ub365 yrkandena 7 och 8, 1993/94:Ub905 yrkandena 2, 3 och 4, 1993/94:Sf616 yrkande 2 samt 1993/94:Sf636 yrkande 10.
Behovet av en ordentlig översyn av hemspråksundervisningen understryks i motion 1993/94:Ub321 (fp). Motionären anser att det bör göras en samlad inventering av svensk och utländsk forskning kring erfarenheter och effekter av modersmåls/hemspråksundervisning för invandrarbarn. I översynen bör belysas bl.a. frågor om olika pedagogiska metoder, ålderns betydelse och kopplingen till undervisningen i svenska, om hemspråksundervisningen skall avse kulturella frågor eller enbart avse språket och hur undervisningen skall organiseras och förläggas. Vidare bör undersökas hur lång tid efter anländandet som invandrarelever behöver undervisning i hemspråk samt i vad mån svenska eller hemspråk talas i elevens hem. Detta underlag bör enligt motionären ligga till grund för ett förslag om en mer flexibel och individanpassad uppläggning av hemspråksundervisningen. Det är viktigt att såväl den enskilde invandrareleven som samhället får utdelning på avsatt skoltid och satsade medel.
Utskottet har tidigare vid flera tillfällen och senast i sitt betänkande om ny läroplan för grundskolan, m.m. (bet. 1993/94:UbU1 s. 68) understrukit vikten av att invandrareleverna ges en kvalitativt god hemspråksundervisning samt framhållit att det är en tillgång för vårt land om många av dess invånare har en naturlig tvåspråkighet. Utskottet har alltjämt denna uppfattning. I den debatt som förts om hemspråksundervisningen på senare tid har ibland ifrågasatts om denna leder fram till den eftersträvade aktiva tvåspråkigheten hos eleverna. Utskottet anser därför, i likhet med motionären, att det nu är angeläget att få en samlad översyn av hemspråksundervisningen, som tar fram forskningsresultat och erfarenheter om språkutveckling och språkinlärning, bl.a. om hemspråksundervisningens betydelse för svenskinlärningen. Den kunskap som finns om resultaten av olika pedagogiska metoder och modeller för att främja invandrarelevernas skolgång bör tas till vara i den samlade översynen. Regeringen bör därefter återkomma med en redovisning till riksdagen i frågan. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av motion 1993/94:Ub321 som sin mening ge regeringen till känna.
2. Kompletteringskurser inom gymnasieskolan
Riksdagen gjorde våren 1992 (bet. 1991/92:UbU26, rskr. 311) ett tillkännagivande till regeringen om att det borde vara möjligt för elev i gymnasieskolan att, i stället för det tredje året av ett nationellt program, välja en kompletteringskurs med humanistisk-samhällsvetenskaplig, naturvetenskaplig-teknisk eller merkantil inriktning i syfte att få behörighet för viss högre utbildning. Innebörden av riksdagens beslut var att regeringen skulle fastställa timplan och programmål för kompletteringskurserna medan Skolverket skulle fastställa kursplaner.
Regeringen redovisar i propositionen sin bedömning att nationellt beslutade kompletteringskurser i gymnasieskolan inte behövs eftersom motsvarande kompetens kan inhämtas inom specialutformade program. En elev kan välja ett specialutformat program från början av gymnasietiden eller byta till ett sådant program från ett nationellt program i princip när som helst under gymnasietiden. Nationellt beslutade kompletteringskurser är dessutom ett främmande inslag i den reformerade gymnasieskolan där timplanen är en stadietimplan och där uppdelningen mellan läsåren görs av kommunen och således skiftar mellan olika kommuner. Regeringen finner därför anledning föreslå att riksdagen, med ändring av sitt tidigare tillkännagivande, godkänner vad regeringen nu har anfört.
Utskottet, som inte har något att invända mot regeringens förslag, anser att riksdagen bör godkänna detsamma.
3. Förutsättningar att anordna gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning
Riksdagen gav under föregående riksmöte regeringen till känna vad utbildningsutskottet anfört beträffande förutsättningar att anordna gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning (bet. 1992/93:UbU11, rskr. 274). Utskottet (s. 5) fann det angeläget att regeringen för riksdagen redovisar dels vilka utbildningar som -- -- -- kommer att omfattas av regeringens föreskrifter om interkommunal ersättning inom komvux, dels vilka av nuvarande påbyggnadsutbildningar som i framtiden bör anordnas inom komvux och vilka som kommer att förläggas till högskolan, dels ock vilka ytterligare möjligheter kommunerna kan ges för att de skall kunna erbjuda sina ungdomar en adekvat yrkesutbildning inom komvux med hänsyn till såväl arbetsmarknadsmässiga som individuella behov.
Genom ett bemyndigande i samma riksdagsbeslut som det nyss citerade får regeringen sedan den 1 juli 1993 meddela föreskrifter om skyldighet för hemkommunerna att betala ersättning till den anordnande kommunen för sådan gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning inom komvux som är av riksintresse och endast finns på ett begränsat antal platser i landet (11 kap. 24 § skollagen).
I propositionen tar regeringen upp de frågor som ställdes i riksdagsskrivelsen.
Därvid redovisas att regeringen utnyttjat bemyndigandet att föreskriva skyldighet att betala interkommunal ersättning i fråga om teknikerutbildning. Regeringen planerar inte för närvarande att föreskriva sådan skyldighet för ytterligare utbildningar.
Det meddelas att Skolverket på regeringens uppdrag under hösten 1993 har gjort en genomgång av hittillsvarande specialkurser i gymnasieskolan, till vilka intagning får ske sista gången under läsåret 1994/95, och de särskilda yrkesinriktade kurser som övergångsvis får tillämpas i komvux. Skolverket har delat in kurserna i fyra olika kategorier. Det största antalet kurser skall avvecklas, därför att innehållet i dem återfinns inom ramen för nationella program; de kan därmed anordnas i både gymnasieskolan och komvux. Andra kurser har övergått till eller bör övergå till högskoleutbildning. Vissa kurser bygger på slutförd utbildning i gymnasieskolan och kan finnas kvar inom ramen för påbyggnadsutbildning i komvux. Ett mindre antal kurser som inte förutsätter slutförd gymnasieutbildning men som har speciella krav på ålder eller yrkeserfarenhet och riktar sig till vuxna bör också de finnas kvar inom komvux.
Beredningen av dessa frågor fortsätter i Utbildningsdepartementet och Skolverket, anförs det i propositionen. Avsikten är att nya eller aktualiserade kursplaner för påbyggnadsutbildningar inom komvux skall föreligga i god tid före läsåret 1995/96.
När det gäller kommunernas möjligheter att erbjuda yrkesutbildningar för sina ungdomar konstaterar regeringen att alla ungdomar upp till 20 år har rätt till en gymnasial utbildning, däremot inte till flera. Någon absolut rätt till gymnasial utbildning eller påbyggnadsutbildning finns inte för vuxna. Enligt skollagen (11 kap. 17 §) skall dock kommunerna erbjuda gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning, och de skall sträva efter att erbjuda utbildning som svarar mot efterfrågan. Regeringen anför att efterfrågan på denna utbildning nu är större än tillgången, vilket framgått av Skolverkets rapport Bilden av skolan 1993. Särskilda utbildningsåtgärder mot arbetslösheten bör enligt regeringen fortsätta nästa år.
I flera motioner aktualiseras frågor rörande gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning samt möjligheten till interkommunal ersättning för dessa utbildningar.
Enligt motion 1993/94:Ub304 (c) sätts principen om likvärdig utbildning ur spel, då antagningen till en utbildning enligt nuvarande bestämmelser inte avgörs på grundval av de sökandes meriter utan är beroende på hemkommunens betalningsvilja och egna urvalskriterier. I motionen ges exempel på att det kan vara svårt att få hemkommunen att ställa upp för ungdomar som vill gå en gymnasial vuxenutbildning inom komvux på omvårdnadsprogrammet eller utbilda sig inom jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsområdet. Inte heller utbildning vid lanthushållsskolor vill flertalet kommuner bekosta, hävdar motionärerna. Det bör enligt motionärerna klart framgå vem som har betalningsansvaret för de utbildningar för vilka kommunen ej är huvudman. Regeringen bör agera i denna fråga, anser de. -- Även i motion 1993/94:Ub340 (c) framhålls att kommunerna gör olika bedömningar när ungdomar söker sig till utbildningar vid lanthushållsskolorna. En del kommuner bekostar deras utbildning, medan andra kommuner nekar eleverna denna hjälp. Motionären anser att situationen är otillfredsställande. Riksdagen bör uttala sitt stöd för att lanthushållsskolor skall omfattas av regeringens föreskrifter om interkommunal ersättning.
Det är enligt motion 1993/94:Ub301 (s) viktigt att undanröja hindren för en aktiv rekrytering av elever till glasutbildningen i Orrefors och Kosta. Vissa sökande till den tvååriga utbildningen har redan en gymnasieutbildning och nekas då ersättning av hemkommunen.
I motion 1993/94:Ub330 (s) pläderas för att Simrishamns kommun och fiskenäringen skall få behålla den ettåriga fiskeutbildningen vid gymnasieskolan i Simrishamn. Utan ett sådant beslut kan inte andra kommuner åläggas att medge sina ungdomar att studera vid denna utbildning, och de är därmed ej heller skyldiga att till Simrishamns kommun utbetala interkommunal ersättning.
Enligt motion 1993/94:Ub357 (kds) bör en eventuell ny påbyggnadsutbildning inom naturbruk förläggas till naturbruksgymnasiet i Östergötland. Utbildningen bör vara generell för hela naturbruksområdet men med yrkesspecifika kurser. Den kunskapsnivå som krävs ligger klart över gymnasieskolans men lägre än högskolenivå, anför motionären.
Utskottet vill först erinra om bestämmelsen i 11 kap. 20 § skollagen. Där stadgas att kommuner och landsting är skyldiga att till sin gymnasiala vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning ta emot en behörig sökande från en annan kommun, om hemkommunen har åtagit sig att svara för kostnaderna för elevens utbildning. Samma skyldighet att ta emot behörig sökande föreligger om det är fråga om sådan utbildning för vilken regeringen enligt 11 kap. 24 § skollagen har meddelat föreskrifter om interkommunal ersättning, dvs. för närvarande endast ettårig teknikerutbildning.
Som framgått i inledningen till detta avsnitt har utskottet tidigare haft att behandla de i motionerna påvisade problemen med att rekrytera till gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning, när hemkommunen är ovillig att betala ersättning till den anordnande kommunen. Enligt utskottets mening är det angeläget att problemen snarast får en lösning, inte bara i de presumtiva elevernas intresse utan också för att förhindra att utbildningar av riksintresse försvinner av ekonomiska skäl.
Utskottet noterar att regeringen i propositionen (s. 4) framhåller att det i gränssnittet mellan gymnasieskolan och den högre utbildningen finns ett antal utbildningsvägar som inte fullt går att hänföra till vare sig gymnasieutbildningar eller högre utbildningar. Hit hör några av de s.k. påbyggnadsutbildningarna inom den kommunala vuxenutbildningen, utbildningen vid vissa kompletterande gymnasieskolor samt vissa eftergymnasiala utbildningar. I flera fall, påpekar regeringen, rör det sig om renodlade yrkesutbildningar som har hög kvalitet och stort existensberättigande men som får svårt att utvecklas just genom att de i kurslängd, förkunskapskrav, elevernas ålder eller elevgruppens sammansättning inte motsvarar den typiska gymnasieskolan eller den högre utbildningen. På sikt är det viktigt, anför regeringen, att det skapas utrymme för en mellannivå mellan den treåriga gymnasieskolan och den rena universitetsutbildningen. Enligt propositionen bereds dessa frågor nu inom Utbildningsdepartementet.
Utskottet förutsätter att regeringen, mot bakgrund av vad som anförts i propositionen, snarast återkommer i frågan. I avvaktan härpå anser utskottet att motionerna 1993/94:Ub301, 1993/94:Ub304, 1993/94:Ub330, 1993/94:Ub340 och 1993/94:Ub357 inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd utan avslås.
Utbildningen vid Musikkonservatoriet i Falun behandlas i motion 1993/94:Ub317 (s). Denna utbildning, en tvåårig specialkurs i musik, är riksrekryterande och vänder sig till ungdomar från 16 år som därefter vill söka vidare till högre musikutbildning eller direkt gå ut i arbetslivet som yrkesmusiker. Landstinget i Dalarna är huvudman för utbildningen. Motionärerna begär nu att riksdagen skall uttala sig för att ett treårigt individuellt musikprogram med riksrekrytering får inrättas vid Musikkonservatoriet och att utbildningen fortfarande får bedrivas med landstinget som huvudman (yrkandena 1 och 2). Förutsättningarna att bedriva högskoleförberedande utbildning i musik för elever med gymnasieutbildning bör snarast utredas (yrkande 3).
Utskottet vill när det gäller den gymnasiala yrkesförberedande utbildningen i musik i Falun hänvisa till att denna utbildning har en särställning så till vida att den sedan 1991 års gymnasiereform (prop. 1990/91:85, bet. UbU16, rskr. 356) omfattas av en särskild övergångsbestämmelse (punkt 20) till lagen (1991:1107) om ändring i skollagen (1985:1100). Av denna punkt framgår att ett landsting, som vid ikraftträdandet inom sin gymnasieskola eller komvux bedrev utbildning på andra områden än som kan hänföras till naturbruk eller omvårdnad, får fortsätta med den utbildningen även efter den 1 juli 1992, förutsatt att utbildningen stod öppen för sökande från hela landet och förblir det. I utbildningsutskottets betänkande (s. 51) nämndes den yrkesförberedande utbildningen i musik i Falun som exempel på sådan utbildning som avsågs.
Regeringen har i propositionen tagit upp frågan om musikutbildningen i Falun i ett särskilt avsnitt, rubricerat Viss utbildning i landstingsregi. Enligt regeringens mening får det anses vara klart genom formuleringen av övergångsbestämmelsen att det är möjligheten för landstingen att fortsätta med utbildning på områdena i fråga som är det centrala, inte den organisatoriska formen eller den exakta utformningen av resp. utbildning.
Utskottet har erfarit att regeringen avser att besluta att ett treårigt specialutformat program skall få anordnas av Kopparbergs läns landsting i stället för den nuvarande specialkursen i musik. En förutsättning är dock att utbildningen liksom hittills är riksrekryterande. Därmed får motionen anses vara i huvudsak tillgodosedd. Frågan om vilka påbyggnadsutbildningar som bör förekomma inom komvux bereds för närvarande i Utbildningsdepartementet och Skolverket.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub317.
4. Statens skolverk
Statens skolverk är central förvaltningsmyndighet för det offentliga skolväsendet, med undantag av de statliga specialskolorna vilka lyder under Statens institut för handikappfrågor i skolan. I fråga om annan utbildning under högskolenivå har Skolverket de uppgifter som följer av författningar eller särskilda bestämmelser.
Skolverkets uppgifter och organisation framgår av förordningen (1991:1121) med instruktion för Statens skolverk. Enligt denna åligger det verket att särskilt följa upp och utvärdera skolan, lägga fram förslag till utveckling av skolan och medverka till sådan utveckling. Skolverket skall även ha tillsyn över skolan.
Enligt motion 1993/94:Ub905 (s) yrkande 30 bör riksdagen hos regeringen begära att Skolverket får i uppdrag att utvärdera hur skolan uppfyller kravet på likvärdig utbildning. Motionärerna anför att de snabba förändringarna av skolans styrsystem i kombination med kraftiga besparingar på skolans område och framför allt förändrade principer för resursfördelningen har väckt farhågor hos många att skolan inte längre kan garantera likvärdigheten. Arbetet bör ske utan dröjsmål så att eventuella nödvändiga åtgärder kan vidtas för att undvika att dagens elever drabbas av en ojämn kvalitet i utbildningen.
Utskottet anser att frågan om att garantera den i skollagen fastlagda rätten till likvärdig utbildning är en viktig utvärderingsuppgift för Skolverket. Utskottet noterar att Skolverket i sin Verksamhetsplan för budgetåret 1993/94 inom huvudprogrammet för utvärdering anger att verket innevarande budgetår inleder ett arbete med kunskapsöversikter, metodöversikter och metodutveckling som belyser begreppet "likvärdig utbildning". Enligt Skolverket behöver ett betydande arbete läggas ned för att fastställa vilka kriterier/variabler som skall beaktas vid bedömningen av en likvärdig skola och hur dessa kriterier skall hanteras för att man på sikt skall kunna fastställa acceptabla nivåer. Inom projektet skall även planering av kommande utvärderingsprojekt ske. Ett förslag till utvärderingsprojekt bör enligt verket kunna presenteras till verksamhetsplanen för 1994/95.
Utskottet bedömer att syftet med motion 1993/94:Ub905 yrkande 30 därmed är tillgodosett. Riksdagen bör alltså avslå motionsyrkandet.
Det finns enligt motion 1993/94:Ub331 (kds) starka skäl att utöka Skolverkets tillsynsansvar när det gäller det kommunala skolväsendet. Tillsynen bör vara regelbunden och utövas genom skolbesök av handläggare inom Skolverkets fältorganisation, i fortsättningen kallade skolinspektörer. Vid dessa besök bör tillses att skolornas verksamhet sker i enlighet med uppställda mål och med iakttagande av gällande lagar och förordningar. Motionärerna menar att en sådan utvidgad tillsyn kan förväntas få flera positiva effekter, bl.a. kan erfarenheterna från skolbesöken nyttiggöras i Skolverkets utvecklingsarbete.
Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.
I instruktionen för Skolverket stadgas att fältorganisationen skall avpassas efter vad som är ändamålsenligt med hänsyn till elevernas fördelning i landet.
Skolverket har i sin fördjupade anslagsframställning för budgetåren 1994/95--1996/97, Verksamhet och inriktning, angett i fråga om organisationen av fältverksamheten att denna bygger på uppfattningen att kännedom om de enskilda kommunernas skolväsende är nödvändig för att utveckla en kvalitativt god nationell bild av svensk skola och för att dialogen med huvudmännen skall bidra till skolans utveckling. Landet har sålunda indelats i ett 90-tal arbetsområden, normalt bestående av 3--4 kommuner, där tjänstemännen (undervisningsråden) är stationerade. För verkets ledning av fältorganisationen är denna indelad i åtta regioner med en chef för varje region.
Enligt vad utskottet erfarit har Skolverket nyligen startat ett projekt för att vidareutveckla fältorganisationens sätt att arbeta med uppföljning, utvärdering och tillsyn. Projektet syftar också till att skapa en organisation som bättre svarar mot de framtida krav som ställs på Skolverket i en mål- och resultatstyrd verksamhet. En första etapp i förändringsarbetet planeras kunna genomföras redan under 1994.
Utskottet vill vidare fästa uppmärksamheten på att tillsynen av skolan är föremål för granskning hos Riksdagens revisorer. Granskningen tar bl.a. sikte på att närmare undersöka hur tillsynen går till i praktiken samt vilka förutsättningar och resurser som finns för tillsyn. Revisorerna beräknas kunna ta slutlig ställning i granskningsärendet om tillsynen av skolan under våren 1994.
Med hänvisning till pågående utredningsarbete anser utskottet att motion 1993/94:Ub331 inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd utan avslås.
Enligt motion 1993/94:Ub344 (kds) bör regeringen ge Skolverket i uppdrag att tillsätta en styrgrupp som utarbetar rekommendationer till åtgärdsprogram mot mobbning (yrkande 1). Denna styrgrupp bör även ha till uppgift att verka för att åtgärdsprogrammen förs ut till skolorna och där efterlevs (yrkande 2).
Utskottet påminner om att riksdagen, som motionärerna också relaterar, i december 1993 (prop. 1992/93:220, bet. 1993/94:UbU1, rskr. 1993/94:82) antog en lag om ändring i skollagen som innebar att det i skollagen infördes en bestämmelse att den som verkar inom skolan skall "bemöda sig om att hindra varje försök från elever att utsätta andra för kränkande behandling". I detta sammanhang redovisade utskottet (s. 71) Skolverkets arbete med att ta fram modeller för åtgärdsprogram mot mobbning, ett projekt som beräknas kunna avslutas i maj 1994. Avsikten är att resultatet därefter skall föras ut till skolorna. Enligt utskottets mening ligger det inom ramen för Skolverkets tillsynsverksamhet att följa bl.a. hur bestämmelserna i skollagen efterlevs. Utskottet anser att motion 1993/94:Ub344 därmed är tillgodosedd och avstyrker densamma.
I motion 1993/94:Ub303 (s) framförs förslag om internationalisering av yrkesinriktad gymnasieutbildning. Motionärerna redovisar ett sådant projekt vid Alléskolan i Hallsbergs kommun, till vilket Skolverket bidrar med huvuddelen av kostnaderna. Skolan erbjuder sina elever på bygg-, el-, fordons- och industrilinjerna internationell utbildning. Verksamheten skall pågå t.o.m. den 31 augusti 1994 och därefter utvärderas. Det anförs i motionen att erfarenheterna av den hittills genomförda utbildningen är omvittnat mycket positiva. Motionärerna anser att Utbildningsdepartementet snarast bör få regeringens uppdrag att tillsammans med Skolverket fastställa en plan för att upprätta en organisation, som kan svara mot gymnasieskolornas förväntade behov av att få information om och kontakter med utländska skolor och företag. I uppdraget bör vidare ingå att Alléskolan i Hallsberg ges stöd att vidareutveckla den internationella yrkesinriktade gymnasieutbildningen.
Utskottet erinrar om att i ett utredningsbetänkande som lades fram i oktober 1993, Ds 1993:76, Utlandsstudier och internationella kontakter, föreslogs det att Skolverket skulle få ansvaret för den funktion till stöd för skolor och deras huvudmän när det gäller internationella kontakter vilken skall inrättas enligt riksdagens beslut om skolans internationalisering (prop. 1992/93:158, bet. UbU12, rskr. 329).
Vidare har Skolverket i sin fördjupade anslagsframställning, Verksamhet och inriktning, anfört att verket kommer att samarbeta med skolhuvudmännen och i första hand stödja lokala initiativ när det gäller kommuners och skolors internationella kontakter och strävan att internationalisera sin undervisning. Bl.a. nämns projekt som det vid Alléskolan i Hallsberg.
Till Skolverkets anslag har i propositionen -- från anslaget Stöd för utveckling av skolväsendet -- överförts 2 miljoner kronor för att bl.a. finansiera råd och stöd till skolor och huvudmän när det gäller internationella kontakter.
Utskottet har inhämtat att det, med anledning av det ovan redovisade utredningsförslaget, pågår överväganden inom Skolverket om hur en stödfunktion kan organiseras. Utskottet förutsätter att Skolverket i dessa överväganden använder sig av den kunskap och de erfarenheter som hittills vunnits i skolhuvudmäns och skolors arbete med internationalisering av utbildningar. Särskilt bör i detta sammanhang beaktas internationaliseringen av yrkesinriktade gymnasieutbildningar. Med hänvisning till det anförda anser utskottet att riksdagen bör avslå motion 1993/94:Ub303.
När det gäller anslaget föreslår regeringen ett ramanslag till Skolverket för nästa budgetår på 242 922 000 kr. Enligt regeringens bedömning är planeringsramar för en treårsperiod endast meningsfulla om de omfattar samtliga anslag som finansierar Skolverkets verksamhet, vilket inte nu kan åstadkommas.
Utskottet, som inte har något att invända mot medelsberäkningen under anslaget, anser att riksdagen bör anvisa det begärda anslagsbeloppet.
5. Statens institut för handikappfrågor i skolan
Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH) skall ge hjälp och stöd till kommunerna för att underlätta skolgången för elever med funktionshinder samt ge dessa elever stöd i skolarbetet. SIH skall ge samma hjälp och stöd till fristående skolor som står under statlig tillsyn. Vidare skall SIH utveckla, framställa och distribuera läromedel för synskadade, rörelsehindrade, hörselskadade/döva och utvecklingsstörda elever samt informera om lämpliga läromedel som finns på marknaden. SIH är central förvaltningsmyndighet för specialskolorna.
SIH:s uppgifter och organisation framgår av förordningen (1991:1081) med instruktion för Statens institut för handikappfrågor i skolan.
Inom SIH finns en fältorganisation med 23 konsulentkontor för specialpedagogisk stödverksamhet. SIH har konsulenter för elever med rörelsehinder, barn med synskada, elever med synskada, synskadade eller hörselskadade/döva elever med utvecklingsstörning samt dövblinda vuxna. När det gäller pedagogiskt stöd till elever med hörselskada ges sådant stöd i första hand av landstingens hörselvårdskonsulenter enligt särskilda avtal, som SIH fr.o.m. innevarande läsår tecknar med berörda landsting.
I motion 1993/94:Ub339 (c) påtalas att SIH:s nuvarande konsulentorganisation ger betydligt mindre utrymme åt flerhandikappade elever i särskolan än åt övriga grupper av funktionshindrade elever. Detta utgör enligt motionärerna en skriande orättvisa. De anser att det inte finns några standardlösningar på dessa elevers problem. Hur en konsulentorganisation för dem skall vara uppbyggd och hur den skall administreras och bekostas kan enligt motionärerna diskuteras, men det måste rimligen vara ett statligt ansvar att medverka till en ordning som garanterar de aktuella elevernas möjlighet till en maximal utveckling utifrån sina förutsättningar. En utredning bör därför göras beträffande flerhandikappade elevers stödbehov inom särskolan, och regeringen bör därefter återkomma till riksdagen med förslag till hur ansvaret bör fördelas mellan staten och skolhuvudmännen.
Utskottet har behandlat frågan om konsulenter för flerhandikappade elever i särskolan i samband med propositionen om särskolans kommunalisering (prop. 1991/92:94, bet. UbU21 och 28) och i samband med motioner som väcktes vid föregående riksmöte (bet. 1992/93:UbU9). I Särskoleutredningens betänkande (SOU 1991:30) föreslogs att de statliga medel som landstingen använt för konsulenter för flerhandikappade elever i särskolan skulle överföras till SIH. Föredragande statsrådet tog i propositionen om särskolans kommunalisering avstånd från den lösningen. Hon ansåg det bättre att kommunerna låter välutbildade lärare med goda kunskaper om de olika handikappen kombinera sin läraranställning med konsulentverksamhet, liksom landstingen hade gjort när de hade huvudmannaskapet.
I sin fördjupade anslagsframställning hösten 1993 föreslog SIH att 20,3 miljoner kronor skulle överföras till SIH:s anslag från det statliga utjämningsbidraget till kommunerna för att finansiera överförande till SIH av det antal konsulenttjänster för flerhandikappade elever i särskolan som tidigare funnits inom landstingen. Regeringen har i propositionen inte fört fram det förslaget, men däremot föreslagit en förstärkning av den specialpedagogiska stödorganisationen vid SIH med 6,6 miljoner kronor.
Utskottet anser det mycket viktigt att de flerhandikappade elevernas situation inte försämras i samband med att kommunerna övertar huvudmannaskapet för särskolan. Utskottet anförde redan vid föregående riksmöte (bet. 1992/93:UbU9 s. 5) att detta kan behöva uppmärksammas inom ramen för Skolverkets uppföljning och utvärdering. Skolverket planerar för närvarande sin utvärderingsverksamhet för nästa budgetår. Innebörden av huvudmannaskapet förändras inte av att det övergår från landstingen till kommunerna. Utskottet delar den uppfattning som regeringen uttrycker i propositionen, att SIH skall utgöra ett komplement till och inte en ersättning för det stöd som skolhuvudmannen skall erbjuda. En överföring av medel från det statliga utjämningsbidraget till kommunerna till SIH:s anslag bör därför inte ske. Den anslagsökning som regeringen föreslår ger utrymme för SIH att förstärka sina insatser bl.a. för de flerhandikappade eleverna i särskolan. Ansvaret för att fördela det stöd SIH kan ge mellan olika grupper av elever vilar på SIH, som alltså fortlöpande bör överväga behovet av omprioriteringar.
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub339.
Två motioner tar upp frågan om stöd för elever med medicinska handikapp. I motion 1993/94:Ub328 (s) anförs att det är ett angeläget krav att SIH får konsulenter för elever med medicinska handikapp (yrkande 3). Skolhälsovården -- till vilken regeringen och riksdagen tidigare hänvisat när samma fråga behandlats -- ser enligt motionärerna endast till en del av elevernas behov. En övergripande insats från staten krävs för att ge dessa elever en bra skolgång, enligt motion 1993/94:Ub334 (fp). Motionären anför att kommunala skolmyndigheter ibland saknar förståelse för aktuella problem och genom nedprioritering av miljöåtgärder skapar stora risker för livslångt lidande för eleverna.
Utskottet hänvisar till vad som anförts i denna fråga vid de två senaste riksmötena (prop. 1991/92:100, bet. UbU9, bet. 1992/93:UbU9), då utskottet strukit under nödvändigheten av att undervisningen och den övriga verksamheten i skolan anpassas till elevernas behov. Att det i utbildningen skall tas hänsyn till elever med särskilda behov föreskrivs i skollagen (1985:1100, 1 kap. 2 §). Detta ger kommunerna som huvudmän för skolan ett stort ansvar, bl.a. när det gäller elever med medicinska handikapp. Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub328 yrkande 3 och 1993/94:Ub334.
All SIH:s verksamhet bör enligt motion 1993/94:Ub358 (s) flyttas till Härnösand för att kunna bli så effektiv som möjligt. Motionärerna pekar särskilt på ekonomienheten samt på SIH Läromedel i Solna. I Härnösand finns bl.a. Mitthögskolan och Kristinaskolan (specialskola för döva och hörselskadade), som skulle kunna utgöra samarbetspartners för SIH, anser motionärerna.
Utskottet konstaterar att regeringen i propositionen uttalar att ekonomienheten bör flyttas till Härnösand, något som enligt regeringen ligger i linje med riksdagens beslut om SIH:s lokalisering (prop. 1990/91:150, bet. UbU21, rskr. 389). När SIH inrättades och beslut fattades om dess lokalisering till Härnösand stod det klart att de f.d. rikscentralerna för pedagogiska hjälpmedel skulle inordnas i SIH. Dessa var belägna i Göteborg, Solna, Umeå och Örebro och avsågs inte bli flyttade till Härnösand. Utskottet anser inte att riksdagen har anledning att ta något initiativ för att ändra på detta, varför utskottet föreslår att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub358.
Regeringen föreslår ett anslagsbelopp för budgetåret 1994/95 på 106 966 000 kr. Regeringen betonar att SIH:s arbete med att utveckla produktivitets- och effektivitetsmått för verksamhetsgrenarna bör prioriteras och avrapporteras till regeringen. Därför är regeringen inte beredd att förorda en flerårig planeringsram för SIH.
I motion 1993/94:Ub310 (v) yrkande 13 föreslås att riksdagen anvisar 50 miljoner kronor mer än vad regeringen föreslagit till stöd för handikappade elever. Motionärerna anser att elevernas behov inte på något sätt är tillgodosedda i dag.
Utskottet har i det föregående redovisat att regeringens förslag innebär en utökning av den specialpedagogiska stödorganisationen vid SIH. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1993/94:Ub310 yrkande 13 till Statens institut för handikappfrågor i skolan för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 106 966 000 kr.
6. Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med handikapp
Ur anslaget A 3. Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med handikapp betalas dels bidrag enligt förordningen (1991:978) om statsbidrag till produktion av vissa läromedel, dels kostnader för utveckling och produktion av samt information om läromedel för elever med funktionshinder. Från anslaget bekostas vidare olika utvecklingsinsatser för elever med funktionshinder. Anslaget disponeras av SIH.
Vid föregående riksmöte uppmärksammade utskottet att riksdagen inte tagit ställning till principerna för fördelningen av kostnadsansvaret för handikappade elevers läromedel mellan staten å ena sidan och elevernas hemkommuner å den andra sidan. I budgetpropositionen 1987 (prop. 1986/87:100 bil. 10, bet. UbU10, rskr. 145) lade den dåvarande regeringen fram ett förslag i denna fråga, som utskottet inte kunde tillstyrka, bl.a. därför att kostnadskonsekvenserna för kommunerna inte var belysta. Riksdagen begärde därför att regeringen skulle återkomma till riksdagen med förslag i frågan. Så hade emellertid ännu inte skett, när utskottet förra året erinrade om saken. I budgetpropositionen redovisar nu regeringen sin uppfattning.
Enligt regeringens mening bör staten även fortsättningsvis stå för hela utvecklingskostnaden för läromedel för elever med funktionshinder, men stat och kommun bör dela på framställningskostnaderna. Därigenom ökar kostnaderna för kommunerna och intäkterna för SIH, men inte i lika stor omfattning som skulle bli följden om SIH skulle ta ut full kostnadstäckning för framställningskostnaderna. Med den fördelning som regeringen förordar kommer genomsnittskostnaderna, utslaget per elev vid olika stadier och skolformer, att ligga i nivå med läromedelskostnaderna för icke funktionshindrade elever i den ordinarie undervisningen. Regeringen avser att meddela föreskrifter om detta.
Regeringen föreslår ett anslagsbelopp på 17 712 000 kr. I beloppet ingår en förstärkning med 3,5 miljoner kronor. Regeringen ansluter sig inte till SIH:s förslag om att inrätta ett särskilt förslagsanslag för produktion av tal- och punktskriftsböcker för synskadade, men delar institutets uppfattning att det är angeläget att denna elevgrupps tillgång till läromedel förbättras. När det gäller talböcker för dyslektiker föreslår regeringen en resursförstärkning under anslaget A 4. Stöd för utveckling av skolväsendet, till vilket utskottet återkommer i det följande. Regeringen understryker emellertid att SIH bör tillhandahålla tillgängliga talböcker och andra läromedel som bedöms som lämpliga läromedel för dyslektiker.
I motion 1993/94:Ub359 (s) framhålls att de 3,5 miljoner kronor som föreslås bli tillförda anslaget inte bör användas enbart för läromedel för synskadade. Motionärerna anser att det också brådskar med resurser till de döva och hörselskadade eleverna som behöver läromedel på teckenspråk.
Utskottet anser att SIH är det organ i samhället som har de bästa förutsättningarna att bedöma läromedelsbehoven för olika grupper av elever med funktionshinder och göra avvägningar mellan dessa. Utskottet utgår från att SIH kommer att få ansvaret för att använda det samlade anslaget på det sätt som institutet finner lämpligast. Riksdagen bör enligt utskottets mening inte göra något uttalade om hur medels-ökningen skall användas.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1993/94:Ub359 till Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med handikapp för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 17 712 000 kr.
7. Stöd för utveckling av skolväsendet
Huvuddelen av förevarande anslag bekostar sådana centrala insatser för utvecklingen av skolan, inklusive bl.a. produktionsstöd till läromedel, som Skolverket bestämmer. Från anslaget utgår också vissa specialdestinerade medel för utvecklingsinsatser för finskspråkiga elever, bidrag till kostnader för teknikkurser för flickor samt för insatser för skolans internationalisering. Utöver detta lämnas bidrag till vissa organisationer samt till utvecklingsarbete om datoranvändning.
Ett utvecklingsarbete kring läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi efterfrågas i motion 1993/94:Ub351 (kds) yrkande 2. Det är viktigt, framhåller motionärerna, att skolan samarbetar med föräldrarna så att varje barn får en fungerande läskunskap och utvecklar läslust. Motionärerna hävdar att forskning har visat att de flesta dyslektiker kan lära sig läsa och skriva om rätt slags träning sätts in tidigt. Lärarna måste därför få de instrument de behöver för att på ett professionellt sätt kunna ge elever med läs- och skrivsvårigheter den hjälp och stimulans som de behöver. Individuella träningsprogram bör utvecklas med hjälp av specialutbildad personal.
Regeringen anger under anslaget att Skolverket, som redan bedriver utvecklingsarbete kring läs- och skrivsvårigheter, bör ansvara för en försöksverksamhet för att underlätta utgivningen av läromedel som både är tryckta och intalade på band. En utökning av anslaget med 3 miljoner kronor föreslås för ändamålet.
Utskottet vill betona att utskottet ser det som angeläget att utvecklingsinsatser görs kring dyslexi och att metoder och stödmaterial för läsinlärning förs ut i skolorna för att garantera elever med läs- och skrivsvårigheter deras rätt till en likvärdig utbildning. Utskottet har visat vilken vikt utskottet lägger vid dessa frågor genom att anordna en öppen utfrågning om dyslexi, som hölls den 8 februari 1994.
I sammanhanget bör enligt utskottet framhållas att Skolverket anslagit medel till sex läspedagogiska centra som skall ge råd och stöd till skolor i frågor som rör läs- och skrivsvårigheter. Avsikten är att centra skall utveckla och pröva pedagogiska program, pedagogisk diagnostik, pedagogiska hjälpmedel och träningsmaterial för elever med läs- och skrivsvårigheter. De skall också medverka i utveckling av nationella fortbildningsprogram för skolpersonal. Projektet startade den 1 juli 1993 och pågår till den 1 juli 1996. Ytterligare resurser föreslås nu, som nämnts, av regeringen för utgivning av talböcker för dyslektiker.
Enligt vad utskottet erfarit avser regeringen att behandla frågor rörande stöd till elever med svårigheter i den nationella utvecklingsplan för skolan som regeringen kommer att presentera för riksdagen under våren 1994. Med hänvisning till det anförda anser utskottet att någon riksdagens åtgärd med anledning av motion 1993/94:Ub351 yrkande 2 inte behövs. Motionsyrkandet bör alltså avslås.
Utskottet föreslår att riksdagen, som regeringen begärt, till Stöd för utveckling av skolväsendet anvisar ett reservationsanslag på 76 728 000 kr för nästa budgetår.
8. Forskning inom skolväsendet
Från anslaget bekostas forskning inom ungdomsskolan och vuxenutbildningen samt informationsåtgärder i samband härmed. Skolverket ansvarar för planering, samordning, utvärdering och spridning av information om verksamheten.
Skolverket arbetar under perioden 1993/94--1995/96 med en treårsbudget för forskningen inom skolväsendet. Riktlinjerna för forskningsprogrammet beslutades av riksdagen efter förslag i den forskningspolitiska propositionen (prop. 1992/93:170, bet. UbU15, rskr. 388).
Beträffande anslagsbeloppet för budgetåret 1994/95 föreslår regeringen ett reservationsanslag på 26 134 000 kr, vilket utskottet tillstyrker.
I motion 1993/94:Ub337 (s) tar motionärerna upp de brister i fråga om problemlösning i grupp i ungdomsskolan som påvisats i Skolverkets nationella utvärdering (yrkande 1). Eleverna fick enligt denna stora svårigheter när de skulle ta sig an en större uppgift och samarbeta i grupp. Andra undersökningar, bl.a. Riksdagens revisorers granskning av gymnasieskolan, visar att gymnasisterna har svårt för att arbeta självständigt. Motionärerna anser därför att riksdagen hos regeringen bör begära att Skolverket får i uppdrag att starta ett omfattande och intensivt forsknings- och utvecklingsarbete som avser problemlösning i grupp (yrkande 2).
Utskottet hänvisar till vad regeringen anfört (prop. s. 35) om att Skolverket bl.a. skall inrikta sitt arbete på sådana insatser som kommer att föranledas av den nationella utvecklingsplan för skolan som regeringen avser att under våren 1994 lägga fram för riksdagen. I utvecklingsplanen kommer Skolverkets rapport Bilden av skolan 1993 att behandlas. Utskottet utgår från att de områden där Skolverket har konstaterat påtagliga brister i skolans verksamhet kommer att bli föremål för intensifierade utvecklingsinsatser. Med det anförda anser utskottet att riksdagen bör avslå motion 1993/94:Ub337.
9. Fortbildning m.m.
Under anslaget beräknas medel för statlig rektorsutbildning samt för sådan fortbildning av personal inom skolan som Skolverket beslutar om. Från anslaget utgår vidare bidrag till lärarorganisationer m.fl. för fortbildningsverksamhet och publikationer samt bekostas utbildning för lärare i svenskundervisning för invandrare och lärarstipendier för individuellt motiverad fortbildning. Medel från anslaget utbetalas även till Sveriges Utbildningsradio AB för produktion av utbildningsprogram för fortbildning.
Regeringen anför i propositionen att såväl externa utvärderare, t.ex. OECD, som Skolverket i egna utvärderingar har konstaterat att skolan i alltför liten omfattning arbetar med pedagogisk utveckling, att traditionella arbetsformer dominerar och att undervisningen inte förändrats särskilt mycket på två och ett halvt decennium. De resurser som hittills satsats på fortbildning har inte lett till önskvärd utveckling. Det nya styrsystemet för skolan har inte medfört någon förändring i statens sätt att använda sina resurser för fortbildning, trots att detta borde vara ett effektivt medel i styrningen mot nationella mål.
Enligt regeringen är det av stor vikt att fortbildningen verkligen används som ett led i utvecklingen av skolan. Utbildning av rektorer och andra skolledare samt av fortbildningsansvariga m.fl. nyckelpersoner som kan påverka skolans pedagogiska utveckling bör därför prioriteras. För att förstärka ledarskapsutveckling och kompetensförsörjning bör ytterligare 15 miljoner kronor tillföras anslaget. Medlen bör stå till regeringens disposition.
För budgetåret 1994/95 föreslår regeringen att till Fortbildning m.m. anvisas ett reservationsanslag på 98 416 000 kr.
I motion 1993/94:Ub905 (s) yrkande 29 begärs att riksdagen uttalar sig för att frågor om elev- och föräldrainflytande i skolan skall beredas tillräckligt utrymme i utbildning och fortbildning av lärare och skolledare. Regeringen, som föreslås få disponera medel för rektorsutbildning, bör ansvara för att också denna utbildning innehåller moment som syftar till att utveckla elev- och föräldrainflytandet. Dessutom bör alla högskolor med lärarutbildningar uppmanas att särskilt uppmärksamma demokratifrågor och frågor om utveckling av kontakter mellan skolan och hemmen.
Utskottet vill påminna om att riksdagen nyligen i ett tillkännagivande till regeringen (bet. 1993/94:UbU1 s. 35) begärt en ordentlig belysning av frågan om att stärka elevers och föräldrars inflytande i skolan. Härvid bör, anförde utskottet, göras en kartläggning av existerande samverkansformer -- där föräldrar och elever har ett institutionaliserat inflytande över den enskilda skolan -- och de juridiska begränsningar för dessa som finns i dagens lagstiftning. Utskottet angav att regeringen därefter bör återkomma till riksdagen med förslag i frågan.
Enligt utskottets mening faller det sig naturligt att ett förstärkt inflytande från elever och föräldrar i skolans verksamhet också måste förankras och få genomslag hos skolledare och lärare genom att dessa frågor tas upp i utbildnings- och fortbildningssammanhang. Regeringens arbete med att bereda frågan om förstärkt föräldra- och elevinflytande bör avvaktas. Utskottet avstyrker därmed motion 1993/94:Ub905 yrkande 29.
Ytterligare frågor rörande fortbildning av lärare och skolledare tas upp i ett antal motioner.
Enligt motion 1993/94:N307 (s) yrkande 3 krävs omfattande fortbildningsinsatser för lärare på högstadie- och gymnasienivå för att de nya läroplanerna, och de värderingar som där är uttryckta, skall få ett verkligt genomslag i skolan och i samarbetet mellan skola och arbetsliv. -- Formerna för kompetensutveckling bör ses över, anförs det i motion 1993/94:Ub348 (fp) yrkande 5. Fortbildningsresurserna i kommunerna bör i högre grad än för närvarande användas till pedagogisk förnyelse och utvecklingsarbete, till att ge kunskap om utvärderingsmetoder och till utbildning i informationsteknik.
Vikten av kompetensutveckling hos lärare och skolledning, när det gäller såväl fördjupade ämneskunskaper som pedagogik och arbetssätt, betonas i motion 1993/94:Ub351 (kds) yrkande 8. Enligt motionärerna måste satsningar också ske på fortbildning av lärare i fråga om olika former av läs- och skrivsvårigheter. Även i motion 1993/94:Ub332 (m) framhålls att lärare, främst i årskurserna 1--6, bör utbildas och fortbildas i frågor kring dyslexi. Det som behövs är, enligt motionären, att en adekvat sådan utbildning snabbt införs på lärarhögskolorna.
Skolpersonal, främst lärare, bör enligt motion 1993/94:Ub363 (c) fortbildas i handikappkunskap. En förbättrad sjukvård och diagnostik har gjort det möjligt för fler funktionshindrade barn att gå i den s.k. normalskolan, anför motionärerna. Detta kräver ökad kunskap bl.a. om vilken inverkan funktionshindren kan ha på skolsituationen.
I motion 1993/94:Ub329 (s) framhålls behovet av fortbildning av lärare i invandrar- och flyktingfrågor. Många lärare har i sin dagliga gärning att ta diskussioner med sina elever om invandring, flyktingar, olika kulturer och rasism. Motionärerna föreslår därför att fortbildning anordnas, exempelvis två dagar per läsår, för att bredda lärares kunskaper och göra dem bättre rustade att ta diskussionerna i dessa svåra frågor.
Fortbildning och praktik för hemspråkslärare efterfrågas i motion 1993/94:Ub347 (fp). Detta bör leda till att dessa lärare blir behöriga att undervisa i sina modersmål som främmande språk.
Utskottet vill erinra om att enligt skollagen (2 kap. 7 §) skall varje kommun och landsting se till att fortbildning anordnas för den personal som har hand om utbildningen. Fr.o.m. den 1 juli 1994 gäller även att de skall vinnlägga sig om en planering av personalens fortbildning. Huvudansvaret för fortbildningen ligger således på skolhuvudmännen. Under förevarande anslag disponerar Skolverket medel för fortbildning varigenom de statliga resurserna kan styras till områden som är angelägna för nationen som helhet. Utskottet ser det som positivt att, som anges i propositionen (s. 8), ett arbete med frågor kring lärares och ledares kompetensutveckling i skolan nu pågår i regeringskansliet. Särskilda medel beräknas också i propositionen för arbetet med ledarskapsutveckling och kompetensförsörjning. Därutöver delar utskottet regeringens uppfattning att den statliga fortbildningsresursen under den närmaste tiden till stor del kommer att behöva tas i anspråk för att stödja genomförandet av nya läroplaner, kursplaner och betygssystem.
Vidare vill utskottet med anledning av vissa motionsyrkanden hänvisa till att Skolverket enligt sin fördjupade anslagsframställning avsatt medel för utveckling och genomförande av fortbildning för undervisning av elever med läs- och skrivproblem, bl.a. till läspedagogiska centra. Skolverket har också angett att verket, för att stödja arbetet mot främlingsfientlighet och rasism, kommer att utveckla och planera kortare lokalt anpassade fortbildningsinsatser i samarbete med SIDA och högskolan.
När det gäller fortbildning av lärare i handikappkunskap anförde utskottet i sitt betänkande 1993/94:UbU1 (s. 78) att det ankommer på skolhälsovården att sprida kunskap om olika former av handikapp till lärarna. Därmed kan förutsättningar skapas, framhöll utskottet, för att skolans verksamhet anpassas också till de handikappade elevernas behov.
Behörighetsvillkoren för lärare är reglerade i skollagen (2 kap. 3--5 §§). Det åligger kommunerna att för tillsvidareanställning som lärare nyttja personer som uppfyller dessa krav. Det närmare innehållet i lärarutbildningar bestäms av resp. universitet och högskola.
Enligt utskottets mening bör motionerna 1993/94:Ub329, 1993/94:Ub332, 1993/94:Ub347, 1993/94:Ub348 yrkande 5, 1993/94:Ub351 yrkande 8, 1993/94:Ub363 och 1993/94:N307 yrkande 3 med hänvisning till det anförda avslås av riksdagen.
Beträffande det av regeringen begärda anslagsbeloppet tillstyrker utskottet att riksdagen till Fortbildning m.m. anvisar ett reservationsanslag på 98 416 000 kr för nästa budgetår.
10. Genomförande av skolreformer
För budgetåret 1994/95 beräknar regeringen anslaget A 7. Genomförande av skolreformer till 128 975 000 kr. Härvid beräknas 55 miljoner kronor för bidrag enligt förordningen (SKOLFS 1993:16) om statsbidrag till kommunerna för planering och information vid införandet av de nya programmen i gymnasieskolan samt för ett motsvarande bidrag för gymnasiesärskolan. För bidrag till utbildning av handledare vid den arbetsplatsförlagda delen av gymnasieutbildningen beräknas ca 20 miljoner kronor.
Resterande medel skall användas för fortsatta informations- och fortbildningsinsatser vid införande av nya läroplaner och nya betygssystem inom såväl det obligatoriska som det frivilliga skolväsendet.
Enligt motion 1993/94:Ub905 (s) yrkande 28 bör regeringen, ur de medel som föreslås stå till departementets förfogande för information om och genomförande av den nya läroplanen, avsätta resurser för att stimulera försöksverksamhet med fördjupat elev- och föräldrainflytande i skolan. Motionärerna påpekar att det i samband med informationen om och genomförandet av en läroplan ges ett bra tillfälle att utveckla nya samverkansformer. Den möjligheten bör tas till vara.
Utskottet har tidigare i detta betänkande anfört att regeringens arbete med att, på riksdagens begäran, bereda frågan om att stärka elevers och föräldrars inflytande i skolan bör avvaktas. Förevarande motionsyrkande avstyrks med samma motivering.
Utskottet har inte något att invända mot medelsberäkningen under anslaget. Riksdagen bör således anvisa begärt anslagsbelopp för budgetåret 1994/95.
11. Särskilda insatser på skolområdet
Från anslaget A 8. Särskilda insatser på skolområdet betalas kostnader enligt förordningen (1991:931) om statsbidrag till särskilda insatser på skolområdet. Det gäller insatser av regional art som kommunerna vidtar för elever med handikapp eller andra särskilda behov i grundskolan och gymnasieskolan, elever med flera handikapp i särskolan och elever i grundskolan som får särskild undervisning på sjukhus eller motsvarande. Under anslaget beräknas också medel för tilläggsbidrag till Göteborgs, Kristianstads, Stockholms och Umeå kommuner för den riksrekryterande gymnasieutbildningen för svårt rörelsehindrade samt medel till Örebro kommun för den riksrekryterande gymnasieutbildningen för döva och hörselskadade elever. Anslagsposten för sistnämnda ändamål är förslagsvis betecknad. Ur anslaget bekostas också statsbidrag till Södermanlands, Västmanlands och Örebro läns landsting för viss riksrekryterande utbildning för utvecklingsstörda elever (Dammsdalsskolan, Salbohedsskolan och viss yrkesutbildning i Örebro). Även denna anslagspost är förslagsvis betecknad.
I propositionen beräknas för budgetåret 1994/95 ett anslagsbelopp på 230 170 000 kr. Medelsberäkningen utgår från en viss ökning av antalet elever i gymnasieutbildningen för svårt rörelsehindrade elever.
Utskottet har inget att invända mot medelsberäkningen och föreslår att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Särskilda insatser på skolområdet för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 230 170 000 kr.
12. Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet
Från anslaget utbetalas särskilt verksamhetsstöd till bl.a. vissa riksrekryterande gymnasiala utbildningar och till vuxenutbildning som är av riksintresse, bidrag till kostnader för gymnasiala utbildningar som övervägs att överföras till annan utbildningsform samt bidrag till kostnader för IB-utbildning, m.m.
I motion 1993/94:Ub904 (s) i denna del nämns Rikssågverksskolan i Skoghall som en av flera viktiga utbildningsenheter i Värmland, till vilka fortsatt statligt stöd bör utgå.
Utskottet konstaterar att Hammarö kommun innevarande budgetår erhållit bidrag, i form av särskilt verksamhetsstöd, för utbildning i sågverksteknik. Utbildningen bedöms vara av riksintresse. Också för nästa budgetår har medel till utbildningen i Skoghall beräknats. Utskottet anser därmed att motionen i denna del är tillgodosedd och bör avslås.
Hässleholms tekniska skola bör enligt motionerna 1993/94:Ub353 (m) och 1993/94:Ub305 (c) yrkande 2 erhålla statsbidrag för riksrekryterande utbildning i likhet med vad som gäller för Katrineholms tekniska skola. I den sistnämnda motionen begärs också att Hässleholms tekniska skola skall få förlänga påbyggnadsutbildningen med en termin (yrkande 1).
Utskottet har tidigare i detta betänkande redovisat att regeringen enligt bemyndigande av riksdagen meddelat föreskrifter om skyldighet för hemkommun att utge interkommunal ersättning för ettårig teknikerutbildning (2 kap. 17 § förordningen om kommunal vuxenutbildning). Denna möjlighet fanns inte vid tidpunkten för beslutet om statsbidrag till Katrineholms tekniska skola. Enligt förordningen om statsbidrag till denna skola (SKOLFS 1991:52, ändrad och omtryckt 1993:12) skall vid beräkningen av interkommunal ersättning för kostnader för elevens utbildning hänsyn tas till utgående statsbidrag. Utskottet anser inte att ett nytt riktat statsbidrag bör införas till enskild kommunal skola. Enligt utskottets mening föreligger inget hinder mot att teknikerutbildningen vid Hässleholms tekniska skola byggs ut till tre terminer, eftersom kommunerna har frihet att organisera sitt skolväsende. Skyldigheten för elevs hemkommun att utge ersättning gäller dock endast för två terminers teknikerutbildning. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 1993/94:Ub305 och 1993/94:Ub353.
Innevarande budgetår har från anslaget utbetalats särskilt statsbidrag till kommuner och landsting för ett tredje gymnasieår samt för extra platser inom den kommunala vuxenutbildningen. Medel har därvid anvisats för 40 000 platser i gymnasieskolan och 33 000 i komvux.
Regeringen aviserar i ett inledande avsnitt i propositionen (s. 15) att förslag kommer att läggas fram i kompletteringspropositionen om extra resurser även under budgetåret 1994/95 för utbildningsinsatser i bl.a. gymnasieskolan och komvux. Som riktvärden för planeringen anges 26 100 platser i gymnasieskolan och 28 000 platser i komvux och med utbildningscheck.
Enligt motion 1993/94:Ub906 (s) yrkande 9 bör riksdagen redan nu besluta att tillföra medel för extrainsatser inom kommunal vuxenutbildning motsvarande 40 000 platser under budgetåret 1994/95. Av dessa platser bör 25 000 avsättas för mer teoretiskt inriktade studier och 15 000 för studier inom den yrkesinriktade delen av komvux. Enligt yrkande 11 i motionen bör riksdagen också besluta om att tillföra medel för extrainsatser inom gymnasieskolan motsvarande 30 000 platser under budgetåret 1994/95. Samma förslag om ytterligare 70 000 platser för utbildning i gymnasieskolan och komvux nästa budgetår framför motionärerna i motion 1993/94:N305 (s) yrkande 10 i denna del. -- I motion 1993/94:Ub907 (s) yrkande 1 anförs om vuxenutbildningen i skogslänen att fler vuxna bör beredas utbildning genom komvux och möjlighet att komplettera sina gymnasiestudier.
Utskottet noterar att regeringen kommer med förslag om utbildningsinsatser i kompletteringspropositionen. Enligt utskottets mening bör regeringens underlag för beräkning av ytterligare platser såväl i gymnasieskolan som i komvux avvaktas. Motionerna 1993/94:Ub906 yrkandena 9 och 11, 1993/94:Ub907 yrkande 1 samt 1993/94:N305 yrkande 10 i denna del bör därför avslås av riksdagen.
Regeringen föreslår ett anslagsbelopp på 48 187 000 kr till Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet för budgetåret 1994/95.
Enligt motion 1993/94:Ub906 (s) yrkande 10 bör riksdagen besluta att för budgetåret 1994/95 anvisa 560 miljoner kronor för att bestrida kostnaderna för de platser inom komvux som motionärerna föreslagit utöver dem som regeringen aviserat. I motionen beräknas kostnaden för 40 000 platser inom komvux till totalt 1 230 miljoner kronor. Riksdagen bör också enligt yrkande 12 i motionen för nästa budgetår anvisa 117 miljoner kronor för att täcka merkostnaden för de platser inom gymnasieskolan som motionärerna föreslagit utöver dem som regeringen aviserat. Medlen för förstärkning av komvux och gymnasieskolan bör tillföras Skolverket genom förevarande anslag och fördelas till kommunerna efter ansökan hos verket i enlighet med de principer som gäller för innevarande budgetår och med möjlighet till omfördelning mellan skolformerna om så bedöms nödvändigt (yrkande 13).
Utskottet har i det föregående avstyrkt motionsyrkanden om att riksdagen nu skall besluta om ytterligare utbildningsplatser inom såväl komvux som gymnasieskolan för budgetåret 1994/95. I konsekvens härmed bör riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1993/94:Ub906 yrkandena 10, 12 och 13 under anslaget för nästa budgetår anvisa ett förslagsanslag på 48 187 000 kr.
13. Sameskolor
Utbildningen vid sameskolan har som övergripande mål att ge samers barn en utbildning med samisk inriktning som i övrigt motsvarar utbildningen t.o.m. årskurs 6 i grundskolan. Verksamheten regleras i skollagen (1985:1100), i sameskolförordningen (1967:216) och i förordningen (SKOLFS 1991:23) om försöksverksamhet med sameskola i Kiruna.
Sameskolor finns i Karesuando, Lannavaara, Gällivare, Jokkmokk och Tärnaby. I Kiruna anordnas sameskola på försök. Integrerad samisk undervisning i kommunal grundskola bedrivs vid grundskolan i Gällivare, Härjedalens, Jokkmokks, Kiruna, Krokoms, Storumans, Strömsunds och Åre kommuner. Elevantalet vid sameskolorna uppgick läsåret 1992/93 till 115 och beräknas i stort sett vara oförändrat 1994/95. I den integrerade sameundervisningen deltog 124 elever läsåret 1992/93. Ett ökat antal elever beräknas i denna undervisning kommande budgetår. Sameskolorna leds av en styrelse, vars kansli är förlagt till Jokkmokk. -- Från anslaget utgår även bidrag till Samernas folkhögskola.
Försöksverksamheten med sameskola i Kiruna, som bedrivits sedan läsåret 1985/86, upphör med utgången av läsåret 1993/94. Sameskolstyrelsen anser att skolan bör inrättas permanent fr.o.m. läsåret 1994/95.
Enligt 2 § sameskolförordningen bestämmer regeringen på vilka orter det skall finnas sameskola. Den totala kostnadsramen för sameskolorna beslutas av riksdagen. Regeringen anmäler under anslaget sin avsikt att ändra sameskolförordningen så att Sameskolstyrelsen får besluta på vilka orter sameskola skall finnas. Dock får sådana beslut inte medföra ökade kostnader för staten. Därefter kan Sameskolstyrelsen själv besluta om inrättande av en sameskola i Kiruna.
Regeringens förslag i propositionen -- att en bestämmelse skall införas i skollagen om skyldighet för hemkommunen att betala ersättning till staten för elever i sameskolan -- har utskottet tillstyrkt i sitt betänkande 1993/94:UbU6 om vissa skollagsfrågor.
Regeringen beräknar under anslaget Sameskolor ett ramanslag på 31 058 000 kr för nästa budgetår. Utskottet föreslår att det begärda beloppet anvisas av riksdagen.
14. Specialskolor m.m.
Utbildningen i specialskolan har som övergripande mål att ge barn och ungdomar med synskada, dövhet, hörselskada eller talskada en till varje elevs förutsättningar anpassad utbildning som så långt det är möjligt motsvarar den utbildning som ges i grundskolan.
Regeringen utfärdade den 17 februari 1994 en ny läroplan, gemensam för samtliga skolformer för skolpliktiga elever inom det offentliga skolväsendet, således inkluderande specialskolan (SKOLFS 1994:1). Den nya läroplanen träder i vissa delar i kraft läsåret 1994/95 och i sin helhet läsåret 1995/96 för årskurserna 1--7. Den skall vara helt genomförd i specialskolan läsåret 1998/99. Verksamheten i specialskolan regleras i skollagen (1985:1100), i specialskolförordningen (1965:478) samt i förordningen (1988:1384) med instruktion för Tomtebodaskolans resurscenter.
Synskadade elever med eller utan ytterligare funktionshinder undervisas vid Ekeskolan i Örebro. För döva och hörselskadade elever finns fem regionala specialskolor: Manillaskolan i Stockholm, Östervångsskolan i Lund, Vänerskolan i Vänersborg, Birgittaskolan i Örebro och Kristinaskolan i Härnösand. Dessa skolor har även vissa s.k. externa klasser förlagda till grundskolan. Döva eller hörselskadade elever som också är utvecklingsstörda undervisas vid Åsbackaskolan i Gnesta. Vid Hällsboskolan i Sigtuna undervisas talskadade barn, dvs. normalbegåvade barn med grava språkstörningar, samt döva och hörselskadade barn med beteendestörningar eller andra komplikationer.
Det finns specialpedagogiska resurscentrer vid Tomtebodaskolan, Ekeskolan, Åsbackaskolan och Hällsboskolan.
Regeringen föreslår för budgetåret 1994/95 ett anslagsbelopp på 376 839 000 kr. Vid medelsberäkningen har regeringen beaktat att de årliga hyreskostnaderna för specialskolorna kommer att öka till följd av om- och tillbyggnader, samt att det även uppstår utgifter för räntor och amorteringar för investeringar i inredning och utrustning. Vidare har anslaget räknats upp med 6 320 000 kr med hänsyn till beräknat utökat elevantal.
Regeringen föreslår inte någon flerårig planeringsram för specialskolorna, i avvaktan på att specialskolorna, med stöd av SIH, utvecklar och avrapporterar resultatmått för verksamheten.
Utskottet har ingenting att erinra mot medelsberäkningen och föreslår att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Specialskolor m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 376 839 000 kr.
Motion 1993/94:Ub306 (fp) tar upp möjligheterna till utbildning för döva barn med autism. Motionären anför att det råder oklarhet om specialskolans ansvar för denna grupp elever, som omfattar ungefär åtta barn i Sverige. Dessa barn, som kommunicerar på teckenspråk, saknar enligt motionären helt möjligheter till vidare utbildning från 13 års ålder. De kräver en annan typ av skola, boende och fritidsverksamhet än vad dagens specialskolor kan erbjuda. Resurser måste tillkomma för att försäkra detta fåtal barn möjligheter till utbildning och träning att kommunicera med omvärlden. Motionären anser att det behöver inrättas en specialskola för döva barn med autism och vill att SIH får ansvar för en analys av ansvars- och finansieringsfrågorna.
Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.
Med infantil autism menas enligt Nationalencyklopedin (del 2) ett i regel kroniskt handikapptillstånd som ger symtom från de första levnadsåren. Förmågan till socialt samspel är kraftigt nedsatt, vilket medför avskärmning och oförmåga att leka med jämnåriga. Språket är avvikande och språkförståelsen nedsatt. Även beteendet är onormalt.
Autism faller under begreppet barndomspsykos. Autistiska barn ingår sedan år 1986 i särskolans personkrets.
Av Åsbackaskolans fördjupade anslagsframställning framgår följande. Åsbackaskolan har några elever med lättare autistiska drag. Flertalet döva elever med autism finns emellertid i dag i särskolan på resp. hemort, där man har samlat bl.a. boende, undervisning, kontinuerlig kontakt med föräldrarna, avlastningshem, kompetens om autism, regelbunden handledning samt personal som eskorterar eleverna under resor till och från hemmet och som känner eleverna och deras behov. På hemorten finns en åretrunt-omsorg, något som Åsbackaskolan inte kan erbjuda. Åsbackaskolan har däremot en teckenspråksmiljö, som är en grundförutsättning för att döva barn skall utvecklas. Denna miljö kan enligt skolans bedömning inte erbjudas döva barn med autism utan att antingen verksamheten där drastiskt förändras -- en halvering av elevantalet, som för närvarande är 40--45 elever, nämns -- eller att ökade resurser tillförs skolan.
Utskottet anser det angeläget att denna lilla, men mycket utsatta, grupp av elever får en med andra elever likvärdig utbildning. Det är självfallet både praktiskt och ekonomiskt svårt för en kommun där ett dövt barn med autism bor att ordna såväl adekvata omsorger som undervisning på teckenspråk. Teckenspråk är ju undervisningsspråk huvudsakligen i specialskolan för döva och hörselskadade. Samtidigt framstår det som oerhört angeläget att det autistiska döva barnet får både den stimulans som teckenspråkig miljö innebär och den omsorg av olika slag som, enligt vad som ovan anförts, hittills bäst har kunnat ges på hemorten. Kommunaliseringen av särskolan kan komma att öka svårigheterna för skolhuvudmannen -- således numera kommunen -- att klara av att ge elever med dessa speciella svårigheter en verkligt bra skolgång. Utskottet anser därför att regeringen bör låta utreda vilka åtgärder som behövs för att döva autistiska barn skall få möjligheter till en utbildning och utveckling som är likvärdig med den som övriga barn i det svenska samhället får. Regeringen bör därefter redovisa sin bedömning för riksdagen och framlägga de förslag som kan komma att föranledas därav.
Vad utskottet här anfört bör riksdagen med anledning av motion 1993/94:Ub306 som sin mening ge regeringen till känna.
15. Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m.
Från anslaget utgår bidrag till utlandsskolor samt till korrespondensundervisning, kompletterande svensk undervisning och svensk undervisning vid internationell skola. -- Antalet elever vid svenska utlandsskolor uppgick läsåret 1992/93 till 1 226. Av dessa var 1 040 svenska, 96 norska och 90 finska elever. Samma läsår fanns 264 elever i korrespondensundervisning och 2 568 elever i kompletterande svensk undervisning.
Riksdagen har under föregående riksmöte (prop. 1992/93:158, bet. UbU12, rskr. 329) godkänt regeringens förslag till riktlinjer för ett nytt statsbidragssystem för utlandsundervisningen från budgetåret 1994/95. Statsbidraget skall enligt dessa riktlinjer beräknas med ett schablonbelopp per elev i de olika undervisningsformerna. Beloppen fastställs av regeringen för varje budgetår. Statsbidraget skall utgöra ett finansiellt stöd till verksamheten, och huvudmannen beslutar själv hur bidraget skall användas.
Det elevrelaterade bidrag som regeringen nu föreslår för utlandsskolorna på grundskolenivå skall ersätta nuvarande bidrag för lärartjänster (grundresurs), kompletteringsresurs, pensionskostnader (lönekostnadspålägg och tilläggspensionsavgifter), särskilt driftbidrag samt rese- och flyttningskostnadsersättning. Enligt regeringens förslag skall bidraget för budgetåret 1994/95 beräknas med 55 000 kr per elev för skolor med högst 10 elever. För skolor med lägst 11 och högst 49 elever reduceras detta belopp med 600 kr per elev för varje ytterligare elev utöver 10. För skolor med 50 elever och däröver föreslås ett bidrag på 27 000 kr per elev. Den föreslagna beräkningen av undervisningsbidraget innebär en ökning av bidraget till utlandsskolorna med ca 12,2 miljoner kronor. Regeringen förordar vidare att 75 % av undervisningsbidraget indexberäknas med utgångspunkt i levnadskostnaderna i de länder där skolorna ligger.
På gymnasienivå är det endast Skandinaviska skolan i Bryssel som har reguljär gymnasieundervisning med rätt att sätta betyg. Innevarande läsår utgår statsbidrag med 429 000 kr. Regeringen föreslår att statsbidrag till skolan för budgetåret 1994/95 lämnas för elever i årskurserna 1--3 med 25 000 kr per elev (50 elever).
I fråga om distansundervisning (korrespondensundervisning) bör enligt regeringen bidrag för handledning beräknas med ett belopp per elev för budgetåret 1994/95 som varierar mellan lägst 8 000 kr och högst 19 000 kr beroende på antalet elever i undervisning. Hela bidraget för handledning bör indexberäknas med hänsyn till levnadskostnader.
För kompletterande svensk undervisning föreslås för budgetåret 1994/95 ett belopp om 3 000 kr per elev. Beloppet, som inte bör indexberäknas, skall täcka såväl kostnader för lärares löner som godtagbart undervisningsmaterial för eleverna.
Svensk undervisning vid utländsk skola bedrivs för närvarande endast inom den svenska sektionen vid Lycée International i S:t Germain-en-Laye, Frankrike. Läsåret 1992/93 hade den svenska sektionen 115 elever. Regeringen föreslår att även bidraget till denna undervisning elevrelateras, vilket för budgetåret 1994/95 bör innebära 9 000 kr per elev.
Bidraget till lokalkostnader skall enligt de av riksdagen godkända riktlinjerna räknas upp från 60 % till 75 % av årskostnaden för de lokaler som behövs för undervisningen. I propositionen anförs att det bör ankomma på regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, att utfärda erforderliga föreskrifter härom.
Nuvarande bidrag för utlandsundervisningen beräknas i form av förskott och slutreglering. För budgetåret 1994/95 bör därför, anför regeringen, en slutreglering ske av bidraget för verksamhetsåret 1993/94. Den beräknade kostnaden för slutregleringen uppgår till ca 3,4 miljoner kronor.
Regeringen föreslår sammanfattningsvis att riksdagen godkänner de i propositionen redovisade förslagen om nytt statsbidragssystem för utlandsundervisningen.
Enligt regeringens beräkningar medför de redovisade förslagen en uppräkning av bidraget till utlandsundervisningen för budgetåret 1994/95 med ca 22 miljoner kronor. Sammanlagt bör ett förslagsanslag på 78 080 000 kr anvisas under anslaget.
I motion 1993/94:Ub905 (s) yrkande 31 anmärker motionärerna att de -- bl.a. med hänsyn till att det i skolan i övrigt finns starka önskemål om ökade resurser -- inte kan se att skälen för att räkna upp anslagen till utlandsskolorna är starka nog för att motivera regeringens förslag. Motionärerna anser därför att det av regeringen föreslagna beloppet skall reduceras med 10 miljoner kronor till 68 080 000 kr.
Utskottet vill påminna om att i de riktlinjer för det nya statsbidragssystemet som riksdagen godkände under föregående riksmöte ingick att staten skulle ge ett visst ökat bidrag till utlandsskolorna. Beräkningar som hade gjorts av den s.k. Internationaliseringsutredningen (SOU 1992:3) visade att det genomsnittliga statsbidraget för läsåret 1991/92 endast täckte ca 30 % av de samlade driftkostnaderna. Utskottet delar regeringens bedömning i propositionen att det är motiverat med den föreslagna uppräkningen av bidraget för att utlandsskolorna skall kunna minska sina elevavgifter.
Utskottet föreslår således att riksdagen med avslag på motion 1993/94:Ub905 yrkande 31 dels godkänner regeringens förslag om nytt statsbidragssystem för utlandsundervisningen, dels till Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 78 080 000 kr.
16. Bidrag till driften av fristående skolor
Innevarande budgetår lämnas bidrag från detta anslag till driften av följande fristående skolor, nämligen internationella skolor, fristående gymnasieskolor, kompletterande skolor, fristående särskolor och riksinternatskolor.
Fristående gymnasieskolor skall enligt riksdagens beslut (prop. 1992/93:230, bet. UbU17, rskr. 406) fr.o.m. den 1 juli 1994 tilldelas resurser från elevens hemkommun. Medel som innevarande budgetår beräknats under detta anslag för statsbidrag till fristående gymnasieskolor har nu avräknats från anslaget. Vidare anges i propositionen att viss del av utbildningen vid Bergsskolan i Filipstad fr.o.m. nästa budgetår kommer att övergå till högskoleutbildning, varför medel motsvarande statsbidraget i denna del förts till Högskolans i Falun/Borlänge anslag. Sammantaget har anslaget därmed minskats med ca 42,6 miljoner kronor. -- Regeringen föreslår att ett förslagsanslag på 181 965 000 kr anvisas av riksdagen för nästa budgetår.
I motionerna 1993/94:Ub616 (s) i denna del och 1993/94:Ub318 (c) understryks betydelsen av slöjdutbildningen vid Sätergläntan, Hemslöjdens gård, som en grund för framtida yrkesutövning eller för fortsatt utbildning inom det textila området. Skolan är en fristående skola med hela landet som upptagningsområde och uppbär statsbidrag. Motionärerna påpekar att skolan är helt beroende av att även i fortsättningen få statliga bidrag till undervisningen. Utbildningen bör enligt dem bedömas vara av nationellt intresse.
I motion 1993/94:Ub342 (c) anförs att Skara skolscen är en fristående statsbidragsberättigad kompletterande skola som anordnar scenisk utbildning för ungdomar från hela landet. De sökande till skolans utbildning måste ha genomgått minst tvåårigt gymnasium för att vara behöriga att söka. Enligt motionären måste skolans verkliga kostnader täckas av statsbidrag eller, alternativt, elevernas hemkommuner åläggas att betala interkommunal ersättning.
Utskottet vill erinra om att riksdagen under föregående riksmöte godkände vad som anförts i propositionen om valfrihet i skolan (prop. 1992/93:230, bet. UbU17, rskr. 406) att kompletterande skolor, vilkas utbildning kan anses särskilt värdefull från nationell synpunkt, skall av regeringen kunna ges statsbidrag. I propositionen angavs som exempel bl.a. sådana "skolor vars utbildningar utgör en förutsättning för att gamla hantverkstraditioner bevaras och förs vidare till kommande generationer". Regeringen uppdrog i oktober 1993 åt Skolverket att göra en översyn av utbildningar vid nuvarande kompletterande skolor med statligt stöd. Skolverket skall redovisa översynen senast den 1 september 1994 vad gäller konstskolor och skolor inom dans och teater och senast den 1 september 1995 vad gäller övriga kompletterande skolor. Enligt uppgift från Utbildningsdepartementet får de skolor som hade stöd den 30 juni 1993 fortsatt stöd i avvaktan på översynen. Något särskilt uttalande av riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:Ub318 och 1993/94:Ub616 i denna del är således inte påkallat, varför motionerna avstyrks av utskottet.
Vad gäller motionsyrkandet om ökat statsbidrag till Skara skolscen har utskottet inhämtat att skolan erhåller ett direkt riktat statsbidrag som för innevarande läsår utgör 55 600 kr per elev eller sammanlagt 1 334 400 kr. Med hänvisning till vad utskottet nyss anfört om Skolverkets översyn av utbildningar vid statsunderstödda kompletterande skolor, avstyrker utskottet även motion 1993/94:Ub342.
Regeringen föreslår att totalramen för statsbidragsgrundande årselevplatser vid fristående kompletterande skolor, riksinternatskolor och internationella skolor över grundskolenivån fastställs till 3 014 för budgetåret 1994/95. Regeringen begär samtidigt bemyndigande av riksdagen att få utöka den fastställda ramen, om det visar sig att en viss utbildning inom gymnasieskolans tidigare s.k. lilla ram i fortsättningen bör organiseras i form av fristående kompletterande skola.
Utskottet anser att riksdagen bör godkänna föreslaget antal bidragsgrundande årselevplatser vid angivna skolor samt lämna begärt bemyndigande att utöka ramen.
Medelsberäkningen under anslaget har inte gett utskottet anledning till erinran. Utskottet tillstyrker att riksdagen till Bidrag till driften av fristående skolor anvisar ett förslagsanslag på 181 965 000 kr för budgetåret 1994/95.
17. Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område
Under anslaget F 3. Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område beräknas medel till tillfälliga förstärkningar för myndigheternas arbete med utvecklings- och rationaliseringsfrågor.
Regeringen föreslår ett anslagsbelopp på 16 538 000 kr för budgetåret 1994/95. I beloppet ingår 419 000 kr för statistik, avseende utbildningsstatistisk årsbok och fickskolan, för vilka medel tidigare beräknats under sjunde huvudtiteln.
Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar ett reservationsanslag på det föreslagna beloppet.
18. Övriga frågor
I motion 1993/94:Ub310 (v) yrkande 1 föreslås att riksdagen skall uttala sig för att sektorsbidraget till skolan skall återinföras. Motionärerna hävdar att ett sektorsbidrag för skolverksamheten tydliggör det nationella ansvaret för en likvärdig skola utan att på något sätt förta kommunernas möjligheter till olika prioriteringar. Den psykosociala arbetsmiljön i skolan försämras, anförs det i motionen. Riksdagen bör därför uttala att klasstorleken i grundskolan inte bör överstiga 25 elever (yrkande 2) och att en rimlig standard på skolans sociala resurser skall garanteras (yrkande 3). Detta kan enligt motionen åstadkommas genom att en del av sektorsbidraget utgör ett stöd till kommunernas kostnader för t.ex. skolpsykologer och skolhälsovård. Om en kommun inte håller en godtagbar standard på de sociala resurserna kring skolan bör det vara möjligt att vidta sanktioner mot kommunen (yrkande 4).
Utskottet erinrar om att det nya generella statsbidraget till kommunerna, kallat statligt utjämningsbidrag, infördes den 1 januari 1993 (prop. 1991/92:150 del II, bet. FiU29, rskr. 345). I sitt yttrande (1991/92:UbU5y) till finansutskottet våren 1992 ställde utbildningsutskottet sig bakom regeringens förslag om ett utjämningsbidrag till kommunerna. Genom att kommunerna ges större handlingsfrihet när det gäller att prioritera olika verksamhetsområden kan den kommunala verksamheten bedrivas på ett effektivare sätt, anförde utskottet. I sammanhanget framhöll utskottet att vikten av en uppföljning och utvärdering sektorsvis ökar med det generella statsbidraget.
I det mål- och resultatorienterade styrsystem, som numera ligger till grund för ansvarsfördelningen mellan stat och kommun, är det Skolverkets uppgift att följa upp och utvärdera skolverksamheten, utöva tillsyn över den och på olika sätt bidra till skolans utveckling. Utskottet vill peka på att en bestämmelse om sanktionsmöjligheter mot kommun som åsidosatt sina skyldigheter infördes i skollagen (15 kap. 15 §) i samband med riksdagens beslut om det nya statliga utjämningsbidraget. Bestämmelsen innebär att om en kommun grovt eller under längre tid åsidosatt sina skyldigheter enligt skollagen eller enligt föreskrifter som meddelats med stöd av lagen, får regeringen meddela de föreskrifter för kommunen eller, på kommunens bekostnad, vidta de åtgärder som behövs för att avhjälpa bristen. Statens kostnader för sådana åtgärder får kvittas mot belopp som staten annars skulle ha betalat ut till kommunen.
Regeringen har i december 1993 tillkallat en parlamentariskt sammansatt beredning med uppdrag att föreslå hur statens bidrag till kommuner resp. landsting skall utformas fr.o.m. den 1 januari 1996. Beredningens förslag, som skall presenteras senast den 31 oktober 1994, skall enligt direktiven (dir. 1993:137) baseras på bl.a. att bidragen även fortsättningsvis utges i form av ett samlat bidrag till kommunen resp. landstinget.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 1993/94:Ub310 yrkandena 1, 2, 3 och 4.
Enligt motion 1993/94:Ub310 (v) yrkande 12 bör riksdagen besluta om ett särskilt statsbidrag om 250 miljoner kronor för budgetåret 1994/95 till utrustning i skolan. Motionärerna anför att undersökningar har visat att många skolor har ekonomiska problem med att kunna skaffa undervisningsmateriel som är modern och uppdaterad; särskilt gäller detta undervisningen i olika yrkesförberedande program i gymnasieskolan.
Utskottet avstyrkte under föregående riksmöte ett liknande yrkande om ett särskilt anslag för inredning och utrustning av skollokaler (bet. 1992/93:UbU8 s. 14). Utskottet anförde då att frågor om inredning och utrustning i första hand bör vara en angelägenhet för skolhuvudmännen och bedömas med utgångspunkt i lokala förhållanden. Utskottet finner inte heller nu anledning att förorda att riksdagen anvisar särskilda medel för ändamålet. Motionsyrkandet bör alltså avslås av riksdagen.
Riksdagen bör enligt motion 1993/94:Ub310 (v) yrkande 14 på ett nytt anslag för budgetåret 1994/95 till försöksverksamhet med sommargymnasium anvisa 100 miljoner kronor. Motionärerna föreslår att gymnasieskolor under en begränsad tid av skolans sommaruppehåll skall kunna ha verksamhet som tjänar som introduktion för elever som gått ut grundskolan eller vänder sig till föräldrar och andra vuxna som känner bildningslust. Också gymnasieelever skall självfallet kunna gå på sommargymnasium.
Utskottet är inte berett att i dagens statsfinansiella läge tillstyrka medel till det av motionärerna föreslagna ändamålet. Utskottet avstyrker således motion 1993/94:Ub310 yrkande 14.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. Hemspråksundervisningen
1. beträffande begränsning av rätten till hemspråksundervisning att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub310 yrkande 16, 1993/94:Ub362, 1993/94:Ub365 yrkandena 7 och 8, 1993/94:Ub905 yrkandena 2, 3 och 4, 1993/94:Sf616 yrkande 2 samt 1993/94:Sf636 yrkande 10,
res. 1 (s) res. 2 (nyd) men. (v) - delvis
2. beträffande översyn av hemspråksundervisningen att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Ub321 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Kompletteringskurser inom gymnasieskolan
3. beträffande kompletteringskurser inom gymnasieskolan att riksdagen godkänner vad regeringen anfört om behovet av nationellt fastställda kompletteringskurser i den reformerade gymnasieskolan,
3. Förutsättningar att anordna gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning
4. beträffande interkommunal ersättning för gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub301, 1993/94:Ub304, 1993/94:Ub330, 1993/94:Ub340 och 1993/94:Ub357,
5. beträffande Musikkonservatoriet i Falun att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub317,
4. Statens skolverk
6. beträffande likvärdig utbildning att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub905 yrkande 30,
res. 3 (s)
7. beträffande tillsyn av skolan att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub331,
8. beträffande styrgrupp mot mobbning att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub344,
9. beträffande internationalisering av yrkesinriktad gymnasieutbildning att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub303,
10. beträffande anslagsbeloppet under Statens skolverk att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Statens skolverk för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 242 922 000 kr,
5. Statens institut för handikappfrågor i skolan
11. beträffande utredning om flerhandikappade elevers stödbehov i särskolan att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub339,
12. beträffande konsulenter för elever med medicinska handikapp att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub328 yrkande 3 och 1993/94:Ub334,
13. beträffande flyttning av SIH:s verksamhet till Härnösand att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub358,
14. beträffande anslagsbeloppet under Statens institut för handikappfrågor i skolan att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1993/94:Ub310 yrkande 13 till Statens institut för handikappfrågor i skolan för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 106 966 000 kr,
men. (v) - delvis
6. Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med handikapp
15. beträffande anslagsbeloppet under Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med handikapp att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1993/94:Ub359 till Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med handikapp för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 17 712 000 kr,
7. Stöd för utveckling av skolväsendet
16. beträffande utvecklingsarbete kring läs- och skrivsvårigheter att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub351 yrkande 2,
17. beträffande anslagsbeloppet under Stöd för utveckling av skolväsendet att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Stöd för utveckling av skolväsendet för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 76 728 000 kr,
8. Forskning inom skolväsendet
18. beträffande anslagsbeloppet under Forskning inom skolväsendet att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Forskning inom skolväsendet för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 26 134 000 kr,
19. beträffande problemlösning i grupp i ungdomsskolan att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub337,
9. Fortbildning m.m.
20. beträffande frågor om elev- och föräldrainflytande i lärar- och skolledarutbildning att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub905 yrkande 29,
res. 4 (s)
21. beträffande fortbildning av lärare och skolledare att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub329, 1993/94:Ub332, 1993/94:Ub347, 1993/94:Ub348 yrkande 5, 1993/94:Ub351 yrkande 8, 1993/94:Ub363 och 1993/94:N307 yrkande 3,
22. beträffande anslagsbeloppet under Fortbildning m.m. att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Fortbildning m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 98 416 000 kr,
10. Genomförande av skolreformer
23. beträffande resurser för försöksverksamhet med fördjupat elev- och föräldrainflytande i skolan att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub905 yrkande 28,
res. 5 (s)
24. beträffande anslagsbeloppet under Genomförande av skolreformer att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Genomförande av skolreformer för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 128 975 000 kr,
11. Särskilda insatser på skolområdet
25. beträffande anslagsbeloppet under Särskilda insatser på skolområdet att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Särskilda insatser på skolområdet för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 230 170 000 kr,
12. Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet
26. beträffande Rikssågverksskolan i Skoghall att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub904 i denna del,
27. beträffande Hässleholms tekniska skola att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub305 och 1993/94:Ub353,
28. beträffande ytterligare platser i gymnasieskolan och
komvux samt anslagsbeloppet under Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1993/94:Ub906 yrkandena 9, 10, 11, 12 och 13, 1993/94:Ub907 yrkande 1 samt 1993/94:N305 yrkande 10 i denna del till Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 48 187 000 kr, res. 6 (s)
13. Sameskolor
29. beträffande anslagsbeloppet under Sameskolor att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Sameskolor för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 31 058 000 kr,
14. Specialskolor m.m.
30. beträffande anslagsbeloppet under Specialskolor m.m. att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Specialskolor m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 376 839 000 kr,
31. beträffande utbildning för döva barn med autism att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Ub306 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
15. Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m.
32. beträffande nytt statsbidragssystem för utlandsundervisningen samt anslagsbeloppet under Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1993/94:Ub905 yrkande 31 dels godkänner regeringens förslag om nytt statsbidragssystem, dels till Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 78 080 000 kr,
res. 7 (s)
16. Bidrag till driften av fristående skolor
33. beträffande fortsatt statsbidrag till Sätergläntan att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub318 och 1993/94:Ub616 i denna del,
34. beträffande Skara Skolscen att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub342,
35. beträffande statsbidragsgrundande årselevplatser vid fristående kompletterande skolor, riksinternatskolor och internationella skolor över grundskolenivån att riksdagen godkänner regeringens förslag till ram för budgetåret 1994/95 samt bemyndigar regeringen att, enligt vad regeringen anfört, i vissa fall utöka den av riksdagen fastställda ramen för årselevplatser för budgetåret 1994/95,
36. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till driften av fristående skolor att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Bidrag till driften av fristående skolor för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 181 965 000 kr,
17. Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område
37. beträffande anslagsbeloppet under Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 16 538 000 kr,
18. Övriga frågor
38. beträffande återinförande av sektorsbidrag för skolan, m.m. att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub310 yrkandena 1, 2, 3 och 4,
men. (v) - delvis
39. beträffande särskilt statsbidrag för utrustning i skolan att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub310 yrkande 12,
men. (v) - delvis
40. beträffande nytt anslag till försöksverksamhet med sommargymnasium att riksdagen avslår motion 1993/94:Ub310 yrkande 14.
men. (v) - delvis
Stockholm den 17 mars 1994
På utbildningsutskottets vägnar
Hans Nyhage
I beslutet har deltagit: Hans Nyhage (m), Rune Rydén (m), Bengt Silfverstrand (s), Berit Löfstedt (s), Krister Örnfjäder (s), Bo Arvidson (m), Eva Johansson (s), Stefan Kihlberg (nyd), Jan Björkman (s), Ulf Melin (m), Inger Lundberg (s), Kristina Persson (s), Christer Lindblom (fp), Birgitta Carlsson (c) och Tuve Skånberg (kds).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Björn Samuelson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Begränsning av rätten till hemspråksundervisning (mom. 1)
Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Kristina Persson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Utskottet vill" och på s. 12 slutar med "yrkande 10" bort ha följande lydelse:
Utskottet kan liksom motionärerna inte ställa sig bakom den aviserade minskningen av statsbidraget till kommunerna med 120 miljoner kronor. Om förslaget genomförs skulle det allvarligt äventyra möjligheterna för skolan att ge elever med annat hemspråk än svenska den undervisning de bör ha rätt till. Utskottet anser att bestämmelserna kring kommunens skyldighet att anordna hemspråksundervisning bör förändras, så att det överlåts åt de enskilda kommunerna att avgöra om ett invandrarbarn behöver hemspråksundervisning under mer än sju år. Om den föreslagna regeländringen leder till en minskning av hemspråksundervisningen bör det ekonomiska utrymme som kan uppstå användas för att förstärka annan undervisning för invandrarelever, framförallt i svenska.
När behovet av hemspråksundervisning bedöms bör man beakta möjligheten att välja sådan inom ramen för elevens eget val och som språkval. Det är dock angeläget att understryka att krav om gruppstorlekar som överstiger reglerna för hemspråksundervisning inte bör utgöra hinder för en elev att få önskad hemspråksundervisning. Utskottet vill också peka på möjligheten, som många kommuner redan i dag utnyttjar, att ge hemspråksundervisning utanför den timplanebundna tiden. Det har för många invandrarelever inneburit att man slipper välja mellan hemspråket och undervisningen i skolans andra ämnen. Utskottet kan inte ställa sig bakom motionsyrkandena om slopande av hemspråksundervisningen i skolan. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub905 yrkandena 2 och 3, med anledning av motionerna 1993/94:Ub310 yrkande 16, 1993/94:Ub362, 1993/94:Ub905 yrkande 4, 1993/94:Sf616 yrkande 2 och 1993/94:Sf636 yrkande 10 samt med avslag på motion 1993/94:Ub365 yrkandena 7 och 8 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande begränsning av rätten till hemspråksundervisning att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub905 yrkandena 2 och 3, med anledning av motionerna 1993/94:Ub310 yrkande 16, 1993/94:Ub362, 1993/94:Ub905 yrkande 4, 1993/94:Sf616 yrkande 2 och 1993/94:Sf636 yrkande 10 samt med avslag på motion 1993/94:Ub365 yrkandena 7 och 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Begränsning av rätten till hemspråksundervisning (mom. 1)
Stefan Kihlberg (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Utskottet vill" och på s. 12 slutar med "yrkande 10" bort ha följande lydelse:
Utskottet välkomnar i och för sig att regeringen föreslår vissa restriktioner och besparingar inom hemspråksundervisningen. Regeringens förslag är emellertid inte tillräckligt radikalt. Det finns inga belägg för att hemspråksundervisningen skapar tvåspråkiga medborgare, och det har heller aldrig varit syftet. Kostnaderna för hemspråksundervisningen i skolan kan inte försvaras, när man inte kan påvisa några positiva effekter som står i proportion till kostnaderna. Hemspråksundervisning i skolans regi är inte föreskriven i lag. Regeringen bör göra sådana ändringar i berörda författningar, bl.a. grundskoleförordningen, att kommunerna fullständigt befrias från sina skyldigheter att anordna hemspråksundervisning.
Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub365 yrkandena 7 och 8 och med avslag på motionerna 1993/94:Ub310 yrkande 16, 1993/94:Ub362, 1993/94:Ub905 yrkandena 2, 3 och 4, 1993/94:Sf616 yrkande 2 och 1993/94:Sf636 yrkande 10 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande begränsning av rätten till hemspråksundervisning att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub365 yrkandena 7 och 8 och med avslag på motionerna 1993/94:Ub310 yrkande 16, 1993/94:Ub362, 1993/94:Ub905 yrkandena 2, 3 och 4, 1993/94:Sf616 yrkande 2 och 1993/94:Sf636 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Likvärdig utbildning (mom. 6)
Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Kristina Persson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med "Utskottet bedömer" och slutar med "avslå motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att Skolverkets utvärderingsprogram bör kompletteras med ett särskilt projekt som beskriver hur skolan uppfyller målet om en likvärdig utbildning. Detta bör med fördel kunna utformas som en del av det nämnda utvärderingsprojektet och ges hög prioritet. Arbetet bör ske utan dröjsmål och redovisas separat, så att eventuellt nödvändiga åtgärder kan vidtas för att undvika att dagens elever drabbas av en ojämn kvalitet i utbildningen. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub905 yrkande 30 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
6. beträffande likvärdig utbildning att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub905 yrkande 30 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Frågor om elev- och föräldrainflytande i lärar- och skolledarutbildning (mom. 20)
Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Kristina Persson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med "Enligt utskottets mening" och slutar med "yrkande 29" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör regeringen ansvara för att frågor om förstärkt elev- och föräldrainflytande ägnas tillräcklig uppmärksamhet i rektorsutbildningen. Detsamma bör gälla för högskolornas lärarutbildningar där såväl demokratifrågorna som frågor om metoder för utveckling av kontakterna mellan skolan och hemmen bör ägnas särskild uppmärksamhet. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub905 yrkande 29 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 20 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
20. beträffande frågor om elev- och föräldrainflytande i lärar- och skolledarutbildning att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub905 yrkande 29 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Resurser för försöksverksamhet med fördjupat elev- och föräldrainflytande i skolan (mom. 23)
Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Kristina Persson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28 börjar med "Utskottet har tidigare" och slutar med "samma motivering" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning. Ur de medel som står till regeringens förfogande för information om och genomförande av den nya läroplanen bör resurser avsättas för att stimulera försöksverksamhet av det slag som förordas i motionen. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub905 yrkande 28 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 23 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
23. beträffande resurser för försöksverksamhet med fördjupat elev- och föräldrainflytande i skolan att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub905 yrkande 28 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Ytterligare platser i gymnasieskolan och komvux samt anslagsbeloppet under Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet (mom. 28)
Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Kristina Persson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30 börjar med "Utskottet noterar" och slutar med "av riksdagen" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är viktigt att kommunerna redan nu tillförs extra utbildningsplatser för nästa budgetår i syfte att underlätta kommunernas planering och därmed skapa förutsättningar för ett fullgott utnyttjande. Sammantaget bör inom komvux tillskapas 40 000 platser, varav 25 000 bör avsättas för mer teoretiskt inriktade studier och 15 000 för studier inom den yrkesinriktade delen av komvux. Inom gymnasieskolan bör enligt utskottets mening inrättas ytterligare 30 000 platser under budgetåret 1994/95. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med bifall till motion 1993/94:N305 yrkande 10 i denna del samt med anledning av motionerna 1993/94:Ub906 yrkandena 9 och 11 och 1993/94:Ub907 yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar med "Utskottet har i " och slutar med "48 187 000 kr" bort ha följande lydelse:
Utskottet tillstyrker motionärernas förslag att riksdagen nu anvisar medel under anslaget för att täcka kostnaderna för de platser inom komvux och inom gymnasieskolan som motionärerna föreslagit utöver dem som regeringen aviserat i propositionen. Anslaget bör alltså tillföras 677 miljoner kronor (= 560 + 117). Medlen bör disponeras av Skolverket och fördelas till kommunerna efter ansökan hos verket. Möjlighet till omfördelning av resurserna mellan de båda skolformerna bör finnas. Då utskottet i övrigt inte har något att erinra mot medelsberäkningen under anslaget, föreslår utskottet att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub906 yrkandena 10, 12 och 13 och med anledning av regeringens förslag för nästa budgetår anvisar ett förslagsanslag på 725 187 000 kr.
dels att moment 28 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
28. beträffande ytterligare platser i gymnasieskolan och komvux samt anslagsbeloppet under Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Ub906 yrkandena 10, 12 och 13 och 1993/94:N305 yrkande 10 i denna del samt med anledning av regeringens förslag och motionerna 1993/94:Ub906 yrkandena 9 och 11 och 1993/94:Ub907 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört samt till Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 725 187 000 kr,
7. Nytt statsbidragssystem för utlandsundervisningen samt anslagsbeloppet under Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m. (mom. 32)
Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Kristina Persson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar med "Utskottet vill" och på s. 36 slutar med "78 080 000 kr" bort ha följande lydelse:
Utskottet behandlade vid föregående riksmöte regeringens förslag till riktlinjer för det nya statsbidragssystemet för utlandsundervisningen. Regeringen anförde därvid att det var rimligt att staten ger ett visst ökat bidrag till utlandsskolorna, så att elevavgifterna kan hållas på en lägre nivå. Riktlinjerna godkändes av riksdagen. Det nu föreliggande förslaget till anslagsbelopp innebär en mycket kraftig höjning av statens bidrag till utlandsundervisningen. Starka önskemål om förbättringar finns även inom andra områden, men kan av ekonomiska skäl inte tillgodoses. När det gäller t.ex. hemspråksundervisning föreslås t.o.m. inskränkningar. Mot den bakgrunden finns enligt utskottets mening inte tillräckligt starka skäl för en så kraftig uppräkning av anslaget till utlandsundervisningen. De i propositionen föreslagna beloppen för olika bidrag budgetåret 1994/95 måste därför omprövas, vilket riksdagen bör ge regeringen till känna med anledning av dess förslag om nytt statsbidragssystem.
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub905 yrkande 31 och med anledning av regeringens förslag till Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 68 080 000 kr.
dels att moment 32 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
32. beträffande nytt statsbidragssystem för utlandsundervisningen samt anslagsbeloppet under Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m. att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub905 yrkande 31 och med anledning av regeringens förslag dels till Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 68 080 000 kr, dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om nytt statsbidragssystem,
Särskilt yttrande
Hässleholms tekniska skola (mom. 27)
Stefan Kihlberg (nyd) anför:
Jag anser att likvärdiga förhållanden bör gälla för riksrekryterande teknikerutbildningar. Sedan den 1 juli 1993 finns föreskrifter om skyldighet för hemkommun att utge interkommunal ersättning för ettårig teknikerutbildning. Det finns därför numera inte något skäl för att införa ett statsbidrag till Hässleholms tekniska skola. I konsekvens härmed borde enligt min mening statsbidraget till Katrineholms tekniska skola avvecklas.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Björn Samuelson (v) anför:
Regeringens aviserade begränsning av rätten till hemspråksundervisning till sju år avvisar jag bestämt. Att anslaget för hemspråksundervisning i samband därmed minskas med 120 miljoner kronor är enligt min mening helt klart ett utslag av regeringens nedskärningspolitik mot kommunerna. Begränsningen av hemspråksundervisningen vilar inte på några som helst pedagogiska grunder. Den strider mot modern språkforskning som kan uppvisa ett klart positivt samband mellan språkutveckling och språkidentifikation i svenska och hög kompetens inom hemspråket. Förslaget rimmar dessutom illa med den övergripande utbildningspolitiska målsättning som riksdagen ställt sig bakom, nämligen att stärka språkens ställning i skolan. Inget talar för att invandrareleverna uppnår aktiv tvåspråkighet på just sju år. Riksdagen bör alltså uttala sig mot en begränsning av hemspråksundervisningen.
Jag anser att den förstärkning av anslagsbeloppet under Statens institut för handikappfrågor i skolan som regeringen och utskottet föreslår är helt otillräcklig. Det går alldeles för många elever på varje konsulent inom SIH. Elever med dolda handikapp är inte tillgodosedda. När det gäller de flerhandikappade eleverna i särskolan råder en situation som jag inte kan acceptera. För dessa elever finns inga standardlösningar, utan här krävs god specialpedagogisk kompetens med lång erfarenhet för att finna de rätta insatserna för varje elev. Lärare och skolledning måste få hjälp och stöd att ta till sig samlad kompetens. Information och kunskap måste spridas om den forskningsverksamhet och utvecklingsverksamhet som bedrivs inom relevanta områden. Detta kräver väsentligt utökade insatser från SIH. Jag anser därför att anslaget till SIH bör utökas med 50 miljoner kronor utöver regeringens förslag.
När det gäller frågor om elev- och föräldrainflytande i lärar- och skolledarutbildning delar jag den uppfattning som förts fram i reservation 4.
Beslut om ytterligare platser i gymnasieskolan och komvux nästa budgetår bör enligt min mening fattas redan nu. Jag instämmer alltså i reservation 6 om en utökning av anslagsbeloppet under Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet.
Vänsterpartiet motsatte sig, redan då det statliga utjämningsbidraget till kommunerna infördes, att statens bidrag till skolan skulle ingå i att samlat generellt statsbidrag. Vi menade då, som vi gör nu, att ett sektorsbidrag till skolan tydliggör det nationella ansvaret för en likvärdig skola utan att på något sätt förta kommunerna möjligheten till olika prioriteringar. Jag anser att riksdagen bör ge regeringen till känna att sektorsbidraget till skolan skall återinföras. I detta sammanhang bör riksdagen begära att regeringen lämnar förslag om hur en rimlig standard på skolans kringresurser skall kunna garanteras. Jag vill hänvisa till att det i dag av olika rapporter framgår hur den psykosociala arbetsmiljön i skolorna försämras. Skolsköterskor, kuratorer och skolpsykologer får allt fler elever på sin lott. I flera fall görs besparingar genom att klasser tillåts växa långt utöver vad som är pedagogiskt försvarbart. Vänsterpartiet vill skapa en skola där nyfikenhet, erfarenheter, önskningar och drömmar tas till vara hos barnen. Detta kräver en harmonisk skola. En skola som präglas av en relativt lugn psykosocial miljö. Därför bör klasstorleken i grundskolan inte överstiga 25 elever. För övriga sociala resurser bör fastställas en miniminivå. Exempelvis kan ett sektorsbidrag till skolan inbegripa en viss del som stöd för kommunernas kostnader för t.ex. skolpsykologer och skolhälsovård. Vidare bör sanktionsmöjligheter övervägas i det fall en kommun inte håller en godtagbar standard på sina nämnda kringresurser.
Utrustningsstandarden i skolorna bör enligt min mening förbättras. Den påverkar direkt möjligheterna att söka nya undervisningsvägar genom att t.ex. utnyttja ny medieteknik. Undersökningar har visat att många skolor har ekonomiska problem med att kunna skaffa undervisningsmateriel som är modern och uppdaterad, särskilt gäller detta undervisningen i olika yrkesförberedande program i gymnasieskolan. Jag anser därför att riksdagen bör besluta om ett särskilt statsbidrag för utrustning i skolan på 250 miljoner kronor för budgetåret 1994/95.
Jag tycker att det vore bra om skolan på ett naturligt sätt kunde nyttjas under del av sommaruppehållet. En försöksverksamhet med sommargymnasium bör initieras. Sommarverksamheten skall kunna tjäna som introduktion till gymnasieskolan för elever som gått ut grundskolan. Den skall vara öppen för elever från grundskolans tidigare årskurser som vill få en inblick i gymnasieskolan. Också gymnasieelever -- liksom föräldrar och andra vuxna som känner bildningslust -- skall självfallet kunna gå på sommargymnasium. Vänsterpartiet beräknar 100 miljoner kronor för detta ändamål under budgetåret 1994/95.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 1, 14, 38, 39 och 40 bort hemställa:
1. beträffande begränsning av rätten till hemspråksundervisning att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Ub310 yrkande 16 och 1993/94:Sf616 yrkande 2, med anledning av motionerna 1993/94:Ub362, 1993/94:Ub905 yrkande 4 och 1993/94:Sf636 yrkande 10 samt med avslag på motionerna 1993/94:Ub365 yrkandena 7 och 8 och 1993/94:Ub905 yrkandena 2 och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
14. beträffande anslagsbeloppet under Statens institut för handikappfrågor i skolan att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub310 yrkande 13 och med anledning av regeringens förslag till Statens institut för handikappfrågor i skolan för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 156 966 000 kr,
38. beträffande återinförande av sektorsbidrag för skolan, m.m. att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub310 yrkandena 1, 2, 3 och 4 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
39. beträffande särskilt statsbidrag för utrustning i skolan att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub310 yrkande 12 beslutar att ett nytt anslag, benämnt Bidrag till utrustning i skolan, förs upp på riksstaten för budgetåret 1994/95 med 250 000 000 kr,
40. beträffande nytt anslag till försöksverksamhet med sommargymnasium att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub310 yrkande 14 beslutar att ett nytt anslag, benämnt Bidrag till försöksverksamhet med sommargymnasium, förs upp på riksstaten för budgetåret 1994/95 med 100 000 000 kr.
Översikt av utskottets behandling av motionerna
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1 Propositionen 2 Motionerna 4 Utskottet 9 1. Hemspråksundervisningen 9 2. Kompletteringskurser inom gymnasieskolan 13 3. Förutsättningar att anordna gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning 13 4. Statens skolverk 17 5. Statens institut för handikappfrågor i skolan 20 6. Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med handikapp 22 7. Stöd för utveckling av skolväsendet 23 8. Forskning inom skolväsendet 25 9. Fortbildning m.m. 25 10. Genomförande av skolreformer 28 11. Särskilda insatser på skolområdet 29 12. Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet 29 13. Sameskolor 31 14. Specialskolor m.m. 32 15. Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m. 34 16. Bidrag till driften av fristående skolor 36 17. Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område 37 18. Övriga frågor 37 Hemställan 39 Reservationer 44 1. Begränsning av rätten till hemspråksundervisning (s) 44 2. Begränsning av rätten till hemspråksundervisning (nyd) 45 3. Likvärdig utbildning (s) 45 4. Frågor om elev- och föräldrainflytande i lärar- och skolledarutbildning (s) 46 5. Resurser för försöksverksamhet med fördjupat elev- och föräldrainflytande i skolan (s) 46 6. Ytterligare platser i gymnasieskolan och komvux samt anslagsbeloppet under Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet (s) 47 7. Nytt statsbidragssystem för utlandsundervisningen samt anslagsbeloppet under Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m. (s) 48 Särskilt yttrande (nyd) 49 Hässleholms tekniska skola 49 Meningsyttring av suppleant (v) 49 Bilaga 52 Översikt av utskottets behandling av motionerna 52