Anslag till skatteförvaltningen, m.m.
Betänkande 1994/95:SkU22
Skatteutskottets betänkande
1994/95:SKU22
Anslag till skatteförvaltningen, m.m.
Innehåll
1994/95 SkU22
Sammanfattning
I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag till anslag för budgetåret 1995/96 till Skatteförvaltningen och godkänner den av regeringen förordade inriktningen av besparingsåtgärderna på längre sikt. Även anslagen till vissa övriga ändamål tillstyrks. Vidare avstyrker utskottet motioner om dels andra anslagsnivåer än vad regeringen föreslagit, dels en annorlunda inriktning av verksamheten. Utskottet avstyrker också ett antal motioner om olika taxerings- och uppbördsfrågor.
En gemensam reservation beträffande motiveringen till anslaget till skatteförvaltningen har avgivits av m, c, fp och kds. Samtidigt har v reserverat sig till förmån för ett högre anslag. M har också reserverat sig beträffande anslaget till ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt m.m., avvägningen av resurstilldelningen mellan skattemyndigheternas och kronofogdemyndigheternas verksamhet, befogenheten att besluta om indrivning samt -- tillsammans med c -- preliminär F-skatt och särskild A-skatt och skattetillägg. Vidare har reservationer avgivits av kds beträffande tidsfrister för omprövning m.m., av v beträffande kontrollen av aktieförsäljningar och av mp beträffande nummerkonton i Schweiz. Dessutom har särskilda yttranden avgivits av kds beträffande avvägningen av resurstilldelningen mellan skattemyndigheternas och kronofogdemyndigheternas verksamhet och av m beträffande redovisning av socialavgifternas ändamål på skattsedeln.
SJUNDE HUVUDTITELN
Propositionen
Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i proposition 1994/95:100 bilaga 8
under littera A (s. 36--44)
1. att riksdagen till Riksskatteverket för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 486 917 000 kr,
2. att riksdagen till Skattemyndigheterna för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 6 532 463 000 kr,
5. att riksdagen till Ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 15 000 000 kr,
6. att riksdagen -- såvitt nu är i fråga -- godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder inom skatteförvaltningen för budgetåret 1997 och 1998 som regeringen förordar,
under punkt I 1 (s. 146)
att riksdagen till Bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr,
under punkt I 2 (s. 147)
att riksdagen till Exportkreditbidrag för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
Motionerna
1994/95:Sk326 av Eskil Erlandsson och Rolf Kenneryd (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att ändra reglerna om skattetillägg i enlighet med vad som anförts i motionen.
1994/95:Sk342 av Bengt Silfverstrand och Bo Bernhardsson (s) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder mot skattefusk.
1994/95:Sk801 av Patrik Norinder (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att skattetillägg inte skall utgå för oriktig uppgift avseende sjukpenning under inkomstslaget näringsverksamhet.
1994/95:Sk802 av Karl-Gösta Svenson och Carl Fredrik Graf (m) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att Riksskatteverket i enlighet med Riksrevisionsverkets förslag ges möjlighet till resursavvägning mellan skatteförvaltning och exekutionsväsende,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Riksskatteverket bör få befogenhet att besluta om och när skatter och avgifter skall bli föremål för indrivning.
1994/95:Sk803 av Kia Andreasson (mp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att den internationellt verkar för att Schweiz upphör med nummerkonton.
1994/95:Sk804 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
1. att riksdagen till Skattemyndigheterna för budgetåret 1995/96 anvisar 140 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om effektivare skattekontroll av realisationsvinster vid aktieförsäljningar.
1994/95:Sk805 av Ulrica Messing m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om krav på redovisad inkomstuppgift vid försäljning av aktier.
1994/95:Sk807 av Wiggo Komstedt (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om redovisning av sociala kostnader.
1994/95:Sk808 av Rune Backlund m.fl. (c, m, fp, kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en längsta tid för handläggning av skatteärenden.
1994/95:Fi219 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
12. att riksdagen beslutar om sänkt preliminärskatteuttag i enlighet med vad i motionen anförts.
1994/95:Ju205 av Bengt Kronblad m.fl. (s) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att indriva skatteskulder.
1994/95:Ju221 av Gun Hellsvik m.fl. (m) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
11. att riksdagen beslutar att under Finansdepartementets anslag A 5, Ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt m.m., för budgetåret 1995/96 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag 10 000 000 kr högre anslag.
Utskottet
Ställningstagande
Skatteförvaltningen
I budgetpropositionen föreslår regeringen att riksdagen för nästa budgetår, som omfattar perioden den 1 juli 1995--den 31 december 1996, anvisar ett ramanslag till Riksskatteverket (RSV) på 486 917 000 kr och ett ramanslag till Skattemyndigheterna på 6 532 463 000 kr. De båda anslagen till Skatteförvaltningen har beräknats med hänsyn till de riktlinjer för verksamheten och den inriktning av utvecklingen som bestämts på grundval av den fördjupade prövning som redovisades i 1993 års budgetproposition. RSV och skattemyndigheterna påläggs ett besparingskrav motsvarande 3 % av anslagen. Samtidigt tillförs nya resurser, motsvarande 1 % av anslagen, för hanteringen av momsen till följd av EU-medlemskapet. De nya arbetsuppgifterna innefattar såväl grundhantering som kontroll av företagens momsredovisning. Resurser krävs också för uppbyggnaden av en s.k. CLO-funktion (Central Liaison Office). Överföringen av resurser till kontrollverksamheten fortsätter, och dessutom fullföljs den tidigare aviserade och påbörjade särskilda satsningen på effektivare skattekontroll genom att skatteförvaltningen tillförs resterande förstärkning upp till nivån 200 miljoner kronor per år för detta ändamål. Behovet av förbättringar vad gäller kontrollen av momsen kommer att ägnas särskild uppmärksamhet.
I motion Sk804 (yrkande 1) av Gudrun Schyman m.fl. (v) föreslås att skattemyndigheterna tilldelas 140 miljoner kronor mer än vad regeringen föreslagit. Ett sådant resurstillskott behövs enligt motionärerna för att bekämpa den ekonomiska brottsligheten och öka kontroll- och granskningsinsatserna. Motionärerna framhåller att varje indragning av medel från skattemyndigheterna innebär att staten går miste om ännu större belopp.
I några motioner riktas uppmärksamheten på skatteförvaltningens behov på kontrollområdet. Till dessa motioner hör motion Sk342 (yrkande 3) av Bengt Silfverstrand och Bo Bernhardsson (båda s) vari förespråkas skärpta åtgärder mot skattefusk, bättre skattekontroll, utökade dataresurser och en återinförd skatteflyktsklausul. Dit hör även motion Ju205 (yrkande 3) av Bengt Kronblad m.fl. (s) vari begärs en bättre momskontroll.
Utskottet vill till att börja med erinra om att, mot bakgrund av den statsfinansiella situationen, alla möjligheter till besparingar genom effektiviseringar måste tas till vara även inom skatteförvaltningen. Det besparingskrav motsvarande 3 % av anslagen som regeringen föreslagit i budgetpropositionen och som bygger på den tidigare redovisade fördjupade prövningen finner utskottet rimligt. Även den långsiktiga inriktningen av besparingarna inom skatteförvaltningen synes enligt utskottets uppfattning vara väl genomtänkt.
Samtidigt delar utskottet motionärernas uppfattning att skattekontrollen är ett område som bör prioriteras vid resurstilldelningen till skatteförvaltningen. Denna uppfattning har utskottet gett uttryck för redan tidigare då utskottet föreslagit extra resurser till skattekontrollen, och utskottet ser följaktligen positivt på att regeringen även i årets budget föreslår att befintliga resurser så långt det är möjligt styrs över till denna sektor. När det gäller kontrollfrågorna och den därmed sammanhängande frågan om bekämpningen av skatteundandragande och ekonomisk brottslighet vill utskottet samtidigt understryka att det givetvis bör undersökas om man med andra medel än resursförstärkningar, t.ex. förbättrad lagstiftning och förbättringar i organisationen, kan göra det möjligt att effektivisera insatserna. Mot den bakgrunden välkomnar utskottet regeringens besked att den ämnar föreslå ett återinförande av skatteflyktslagen och skärpt skattekontroll och utvidgad kontrolluppgiftsskyldighet vid försäljniing av värdepapper.
Momsen är en viktig men också sårbar del av beskattningen med hänsyn till att en mycket stor del av statens skatteinkomster bygger på denna skatteform och att systemet samtidigt visat sig känsligt för manipulationer i skatteundandragande syfte. Mot bakgrund av bl.a. Riksrevisionsverkets granskning av skatteförvaltningen, som enligt propositionen resulterat i en del kritiska synpunkter rörande bl.a. momskontrollen, vill utskottet betona vikten av att denna sektors behov beaktas i så stor utsträckning som möjligt.
Mot bakgrund av det anförda finner utskottet att regeringens förslag till anslag är väl avvägda. Utskottet ställer sig också bakom den av regeringen förordade inriktningen av besparingsåtgärderna inom skatteförvaltningen för budgetåren 1997 och 1998. Utskottets ställningstagande innebär vidare att motionerna Sk342 och Ju205 i denna del får anses i väsentliga delar tillgodosedda. Utskottet tillstyrker således sammanfattningsvis propositionen i dessa delar och avstyrker de nyss nämnda motionerna. Utskottet avstyrker även motion Sk804 i nu aktuell del.
Anslag till ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt m.m.
Regeringen föreslår vidare ett förslagsanslag på 15 000 000 kr till Ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt m.m. för samma budgetår, vilket innebär att det anslaget i förhållande till innevarande budgetår förhöjs med så mycket som motsvarar den längre tiden för det nya budgetåret.
I motion Ju221 (yrkande 11) av Gun Hellsvik m.fl. (m) yrkas att riksdagen till Ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt anvisar 10 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit.
Utskottet biträder det förslag som regeringen har lagt fram. Utskottet tillstyrker således budgetpropositionen i denna del och avstyrker motion Ju221 i berörd del.
Vissa övriga anslag
Regeringen har föreslagit att riksdagen till Vissa handikappade ägare av motorfordon respektive Exportkreditbidrag för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på ett formellt belopp om 1 000 kr. Utskottet har inte funnit anledning till erinran häremot utan tillstyrker propositionen i berörda delar.
Avvägningen av resurstilldelningen mellan skattemyndigheternas och kronofogdemyndigheternas verksamhet
I motion Sk802 (yrkande 1) av Karl-Gösta Svenson och Carl Fredrik Graf (båda m) yrkas att RSV får möjligheter att avväga någon del av resurserna mellan skattemyndigheterna och den del av kronofogdemyndigheternas anslag som är avsedd för indrivning av allmänna mål. Motionärerna åberopar en rapport av Riksrevisionsverket där ett liknande förslag lagts fram.
Utskottet delar regeringens i budgetpropositionen redovisade uppfattning att avvägningen, för att kunna göras i ett längre tidsperspektiv, bör ske i form av sedvanlig budgetprövning. Utskottet avstyrker därför motionen i nu berörd del.
Befogenheten att besluta om indrivning
I motion Sk802 (yrkande 2) av Karl-Gösta Svenson och Carl Fredrik Graf (båda m) yrkas vidare att RSV skall få befogenhet att besluta om och när skatter och avgifter skall bli föremål för indrivning. Nuvarande bestämmelser, som inte ger skattemyndigheterna någon möjlighet att avvakta med indrivningsförfarandet, är enligt motionärernas uppfattning alldeles för stelbenta och till förfång för många småföretag.
Utskottet vill erinra om att det sedan länge gällt en närmast obligatorisk skyldighet för skattemyndigheterna att begära indrivning av skatt o.d. som inte betalas. Undantagen härifrån har varit begränsade och gällt endast fall då skattemyndigheterna haft någon formell rätt att förfoga över fordringen. De reformerade regler för indrivning av statliga fordringar som riksdagen enigt antog våren 1993 har inte heller inneburit någon väsentlig förändring i detta hänseende (prop. 1992/93:198, bet. 1992/93:SkU27). Något skäl att nu ändra denna princip föreligger enligt utskottets mening inte. Utskottet avstyrker följaktligen motionen även i denna del.
Kontrollen av aktieförsäljningar
I motionerna Sk804 (yrkande 3) av Gudrun Schyman m.fl. (v) och Sk805 Ulrica Messing m.fl. (s) begärs en effektivare skattekontroll vid aktieförsäljningar. Inom detta område ryms enligt motionärerna stora oredovisade realisationsvinster.
Som ovan nämnts har regeringen nyligen aviserat att den kommer att föreslå en utvidgad skyldighet att lämna kontrolluppifter vid försäljning av värdepapper. Ett förslag härom kommer enligt regeringens besked att läggas fram för riksdagen redan i vår. Någon åtgärd med anledning av motionerna är således inte påkallad, och utskottet avstyrker därför de aktuella motionsyrkandena.
Preliminär F-skatt och särskild A-skatt
I motion Fi219 (yrkande 12) av Olof Johansson m.fl. (c) yrkas att den preliminära F-skatten och särskilda A-skatten sänks till 1994 års nivå. Den höjning som riksdagen beslutade om i höstas drabbar enligt motionärernas mening framför allt mindre företag med svag likviditet.
Riksdagens beslut i höstas (prop. 1994/95:92, bet. 1994/95:SkU12) innebar att uttaget av preliminär F-skatt och särskild A-skatt normalt skall vara 110 % av den slutliga skatten året före inkomståret för såväl juridiska som fysiska personer. Understiger denna skatt den ursprungligen debiterade preliminära skatten skall preliminär skatt i stället tas ut med 105 %. Tidgare gällde i dessa sammanhang 105 resp. 100 %. Utskottet vill erinra om att den i höstas beslutade höjningen av preliminärskatteuttaget var motiverad av vinstutvecklingen inom näringslivet. Någon anledning att redan nu revidera den nyss vidtagna förändringen och återgå till tidigare nivåer finns enligt utskottets mening inte, och utskottet avstyrker därför motionen i denna del.
Skattetillägg
I två motioner yrkas att regeln i 5 kap. 4 § taxeringslagen att skattetillägg inte skall tas ut i vissa fall vid rättelse av en oriktig uppgift i fråga om inkomst av tjänst eller kapital, om rättelsen har gjorts eller hade kunnat göras med ledning av kontrolluppgift, skall utsträckas till att gälla även vissa uppgifter som lämnas i fråga om inkomst av näringsverksamhet. Yrkanden härom har ställts i motion Sk801 av Patrik Norinder (m) beträffande sjukpeng i näringsverksamhet och i motion Sk326 av Eskil Erlandsson och Rolf Kenneryd (båda c) avseende insättning på och uttag från skogskonto.
Utskottet vill inledningsvis erinra om att huvudsyftet med reglerna om skattetillägg är att inskärpa betydelsen av att lämna korrekta uppgifter till ledning för taxeringen. Den åberopade bestämmelsen i 5 kap. 4 § taxeringslagen infördes ursprungligen i den tidigare taxeringslagen i samband med införandet av den förenklade deklarationen 1985 och tar sikte på att löntagare och bankkunder inte skall drabbas av skattetillägg när det främst är den kontrolluppgiftsskyldige som varit försumlig. Den är som framgår av lydelsen inte tillämplig på inkomst av näringsverksamhet där taxeringen bygger på näringsidkarens eller företagets självdeklaration. Det åberopade undantaget fyller således ett speciellt syfte och är avgränsat till sin karaktär. Redan av denna anledning ställer utskottet sig negativt till att det utsträcks till att omfatta även näringsidkare som utelämnat uppgifter eller lämnat oriktiga uppgifter i sina deklarationer.
Det bör också i detta sammanhang framhållas att det finns en annan bestämmelse om skattetillägg som innebär att ett skattetillägg skall utgå med endast 20 % -- mot normalt 40 % -- av den skatt som inte påförts på grund av den oriktiga uppgiften, om den oriktiga uppgiften rättats eller hade kunnat rättas med ledning av kontrollmaterial som normalt är tillgängligt för skattemyndigheten och som varit tillgängligt för myndigheten före utgången av november taxeringsåret. Denna föreskrift om ett lägre skattetillägg än normalt gäller även beträffande inkomst av näringsverksamhet. Den tidigare något restriktiva bestämmelsen om vad som skall anses utgöra normalt tillgängligt kontrollmaterial mjukades upp genom ny lagstiftning hösten 1991 (prop. 1991/92:43, bet. 1991/92:SkU7), och utskottet anser att det inte finns någon anledning att nu genomföra ytterligare lättnader.
I detta sammanhang bör också framhållas att regeringen nyligen tagit initiativ till en översyn av lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter (dir. 1995:12). Denna översyn, som skall redovisas före utgången av år 1996, kan komma att beröra även de av motionärerna aktualiserade frågorna. Resultatet av detta arbete bör således avvaktas innan ställning tas till förändringar av det slag motionärerna föreslår på detta område. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna.
Redovisning av socialavgifternas ändamål på skattsedeln
I motion Sk807 av Wiggo Komstedt (m) yrkas att de skilda ändamålen med socialavgifterna bör redovisas på skattsedeln för löntagare. Enligt motionärens mening skulle det vara en fördel om alla skattskyldiga på detta sätt får kännedom om vilka offentliga verksamheter som får del av skatten.
Utskottet har tidigare avstyrkt liknande yrkanden med hänvisning till att skattsedlarna av praktiska skäl inte bör belastas med uppgifter om annat än vad som har direkt betydelse för den skatt som den skattskyldige skall betala. Utskottet vidhåller denna uppfattning och vill dessutom tillägga att det år 1993 införda systemet med egenavgifter -- som innebär att löntagarna betalar vissa sociala avgifter själva och som nu utvidgas till att omfatta även pensionsavgifter -- är ägnat just att göra den skattskyldige mera medveten om kostnaden för den sociala välfärden. Information om socialavgifternas uppdelning på olika ändamål är dessutom tillgänglig på de lokala skattekontoren där den intresserade kan få del av den och tillämpa den på sina egna inkomstförhållanden. Med det anförda avstyrker utskottet motion Sk807.
Tidsfrister för omprövning m.m.
I motion Sk808 av Rune Backlund m.fl. (c, m, fp, kds) begärs ett uttalande om att alla deklarationer skall vara fastställda senast ett halvår efter det att de lämnats in. Motionärerna föreslår dessutom en begränsning av eventuell respitränta till ett år.
Utskottet har tidigare vid behandlingen av likartade yrkanden intagit ståndpunkten att den nuvarande tidsfristen för omprövning till den skattskyldiges nackdel på ett år från utgången av taxeringsåret utgör en rimlig avvägning mellan å ena sidan myndigheternas behov av tid för utredning och komplettering av ärendena och å andra sidan de skattskyldigas intresse av att så snart som möjligt få ett slutgiltigt taxeringsbeslut. Vad gäller respitränta, som numera utgår fr.o.m. den 11 april året efter taxeringsåret utan begränsning i tiden, gällde tidigare en begränsning på två år. Kredit- och rättviseskäl har emellertid ansetts tala mot en begränsning i tiden av respiträntan, och utskottet vidhåller denna ståndpunkt. Därtill kommer att Skattebetalningsutredningen (Fi 1993:07, dir. 1993:22), som beräknas avsluta sitt arbete senare i år, bl.a. skall utarbeta förslag till ett samordnat system för redovisning och inbetalning av skatter och avgifter och föreslå nya regler för räntor och avgifter. Ett ställningstagande till eventuella ändringar i respiträntereglerna bör enligt utskottet anstå i avvaktan på resultatet av utredningens arbete. Utskottet avstyrker följaktligen motion Sk808.
Nummerkonton i Schweiz
I motion Sk803 av Kia Andreasson (mp) begärs ett utalande av riksdagen om att regeringen bör verka internationellt för att förmå Schweiz att upphöra med systemet med nummerkonto på bank. Enligt motionären används sådana nummerkonton i stor omfattning för att komma undan svenska skattelagar.
Utskottet vill beträffande denna fråga understryka att beskattningen av kapital och kapitalinkomster förutsätter ett väl fungerande internationellt informationsutbyte. Utskottet vill härvid betona att utskottet delar motionärens uppfattning att det skulle vara synnerligen önskvärt med en ändrad policy i fråga om banksekretessen hos sådana länder som attraherar kapital av suspekt ursprung just på grund av att en långtgående och strikt tillämpad banksekretess gör det möjligt för kapitalets ägare att dölja de rätta förhållandena. Inom EU pågår ett arbete med att finna metoder och system att uppnå rätt beskattning av kapital. Schweiz är emellertid inte medlem av EU, och utskottet hyser en stark skepsis till möjligheterna för Sverige att förmå det landet att ändra sina gamla traditioner på detta område. Något särskilt tillkännagivande av riksdagen till regeringen är emellertid enligt utskottets uppfattning inte påkallat, och utskottet avstyrker därför motion Sk803.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande anslag till Skatteförvaltningen att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga 8 littera A yrkandena 1, 2 och 6 i denna del och med avslag på motionerna 1994/95:Sk804 yrkande 1, 1994/95:Sk342 yrkande 3 och 1994/95:Ju205 yrkande 3 a) till Riksskatteverket för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 486 917 000 kr, b) till Skattemyndigheterna för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 6 532 463 000 kr, c) godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder inom skatteförvaltningen för budgetåren 1997 och 1998 som regeringen förordar, res. 1 (m, c, fp, kds) - motiv. res. 2 (v)
2. beträffande anslag till ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt m.m. att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga 8 littera A yrkande 5 och med avslag på motion 1994/95:Ju221 yrkande 11 till Ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 15 000 000 kr, res. 3 (m)
3. beträffande anslag till bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga 8 punkt I 1 till Bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr,
4. beträffande anslag till exportkreditbidrag att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga 8 punkt I 2 till Exportkreditbidrag för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr,
5. beträffande avvägningen av resurstilldelningen mellan skattemyndigheternas och kronofogdemyndigheternas verksamhet att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk802 yrkande 1, res. 4 (m)
6. beträffande befogenheten att besluta om indrivning att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk802 yrkande 2, res. 5 (m, v)
7. beträffande kontrollen av aktieförsäljningar att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk804 yrkande 3 och 1994/95:Sk805, res. 6 (v)
8. beträffande preliminär F-skatt och särskild A-skatt att riksdagen avslår motion 1994/95:Fi219 yrkande 12, res. 7 (m, c)
9. beträffande skattetillägg att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk326 och 1994/95:Sk801, res. 8 (m, c)
10. beträffande redovisning av socialavgifternas ändamål på skattsedeln att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk807,
11. beträffande tidsfrister för omprövning m.m. att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk808, res. 9 (kds)
12. beträffande nummerkonton i Schweiz att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk803. res. 10 (mp)
Stockholm den 14 mars 1995
På skatteutskottets vägnar
Lars Hedfors
I beslutet har deltagit: Lars Hedfors (s), Bo Lundgren (m), Sverre Palm (s), Karl Hagström (s), Karl-Gösta Svenson (m), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Rolf Kenneryd (c), Björn Ericson (s), Carl Fredrik Graf (m), Isa Halvarsson (fp), Inger Lundberg (s), Ulla Rudin (s), Jan-Olof Franzén (m), Ronny Korsberg (mp), Michael Stjernström (kds), Lars U Granberg (s) och Per Rosengren (v).
Reservationer
1. Anslag till Skatteförvaltningen (mom. 1 motiveringen)
Bo Lundgren (m), Karl-Gösta Svenson (m), Rolf Kenneryd (c), Carl Fredrik Graf (m), Isa Halvarsson (fp), Jan-Olof Franzén (m) och Michael Stjernström (kds) anser
att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 4 med "Utskottet vill" och slutar på s. 5 med "aktuell del" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill till att börja med erinra om att, mot bakgrund av den statsfinansiella situationen, man även inom skatteförvaltningen måste ta till vara alla möjligheter till besparingar som kan göras utan att resultatet av skatteförvaltningens arbete försämras. Det besparingskrav motsvarande 3 % av anslagen som regeringen föreslagit i budgetpropositionen och som bygger på den tidigare redovisade fördjupade prövningen finner utskottet rimligt. Även den långsiktiga inriktningen av besparingarna inom Skatteförvaltningen är utskottet berett att ställa sig bakom.
Samtidigt delar utskottet regeringens uppfattning att tillgängliga resurser bör disponeras så att skattekontrollen prioriteras vid resurstilldelningen till Skatteförvaltningen. Momsen är en viktig men också sårbar del av beskattningen med hänsyn till att en mycket stor del av statens skatteinkomster bygger på denna skatteform och att systemet samtidigt visat sig känsligt för manipulationer i skatteundandragande syfte. Mot bakgrund av bl.a. Riksrevisionsverkets granskning av Skatteförvaltningen, som enligt propositionen resulterat i en del kritiska synpunkter rörande bl.a. momskontrollen, vill utskottet betona vikten av att denna sektors behov beaktas i så stor utsträckning som möjligt.
Kampen mot ekonomisk brottslighet bör föras kraftfullt, och regeringen bör därvid bygga vidare på den tidigare regeringens insatser och satsa på sådana projekt som Riksåklagarens specialoperation (RÅSOP), en ökning av myndighetssamverkan, en förstärkning av åklagarväsendet med flera ekoåklagare och en utveckling av ekobrottskommandot. Utskottet vill erinra om sitt i höstas avgivna eniga yttrande till justitieutskottet angående den ekonomiska brottsligheten där utskottet konstaterade att det råder enighet om att alla möjligheter bör tas till vara för att uppnå snara och märkbara förbättringar, bl.a. för att allmänhetens förtroende för myndigheterna skall bevaras och för att inte samhällsmoralen skall undergrävas ytterligare. I det sammanhanget framhöll utskottet vidare att en bättre och effektivare samverkan mellan olika myndigheter som berörs av ekonomisk brottslighet är en viktig väg till ett bättre resultat.
Samtidigt som man bör arbeta på att få fram bättre metoder och system inom beskattningen för att motverka skatteundandragande och effektivisera kampen mot ekonomisk brottslighet är det enligt utskottets mening mycket viktigt att inte rättssäkerheten vid beskattningen får stå tillbaka när nya åtgärder övervägs. Mot den bakgrunden finner utskottet att regeringens beslut att lägga ner Rättssäkerhetskommittén är mycket anmärkningsvärt. Beslutet kan knappast tolkas på annat sätt än att regeringen inte tar allvarligt på de rättssäkerhetsfrågor som kommittén hade till uppgift att ta upp, såsom prejudikatbildningen på skatteområdet, möjligheterna till förhandsbesked och tidsfrister för eftertaxering. Det är också enligt utskottets mening viktigt att man slår vakt om de rättssäkerhetsförbättringar som på den förra regeringens förslag genomfördes hösten 1993. Utskottet tänker bl.a. på de nya reglerna för skatteutredningar, anstånd med skatteinbetalningar, ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, betalningssäkring etc. De nya utredningsdirektiven till översynen av lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter m.m. är enligt utskottets mening ägnade att inge oro genom att utformningen domineras av kontrollaspekten. En annan enligt utskottets mening helt felaktig och för ekobrottsbekämpningen missriktad åtgärd är att återinföra den tidigare s.k. skatteflyktslagen, som avskaffades för flera år sedan efter långvarig och kraftig kritik, bl.a. därför att den medförde svårigheter för den enskilde att förutse konsekvenserna av olika rättshandlingar och därför att den knappast fyllde någon vettig funktion efter skattereformen. En annan åtgärd av regeringen som utskottet ställer sig tveksamt till är att redan nu ompröva 1994 års ändringar i revisionsreglerna som syftade till att avhjälpa bristerna i rättssäkerheten på detta område.
Som ovan anförts är utskottet dock berett att biträda regeringens förslag till anslag för nästa budgetår och besparingar på längre sikt. Motionerna bör därför enligt utskottets uppfattning avvisas.
2. Anslag till Skatteförvaltningen (mom. 1)
Per Rosengren (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 4 med "Utskottet vill" och slutar på s. 5 med "aktuell del" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i Vänsterpartiets partimotion om ekonomisk brottslighet och skattekontroll att kraftfulla åtgärder måste sättas in mot den ekonomiska brottsligheten med hänsyn till omfattningen och storleken av de skador som den åsamkar samhället och enskilda människor. Hur samhället och enskilda drabbas finns beskrivet i det förslag av Riksdagens revisorer som utskottet enigt ställde sig bakom i höstas.
Skattemyndigheterna spelar en mycket viktig roll både vid bekämpandet av ekonomisk brottslighet och då det gäller att hålla efter skatteundandragandet som hela tiden ökar i omfattning. I tidigare gjorda beräkningar har man från myndighetshåll räknat med ett utfall på tio gånger de satsade resurserna när det gäller skattemyndigheterna. Om man därtill lägger andra numera mycket välkända argument för ytterligare resurser till kampen mot ekonomisk brottslighet är det mycket svårt att förstå att regeringen faktiskt föreslår en minskning av anslaget till Skattemyndigheterna med 140 miljoner kronor under budgetåret 1995/96. Som framhålls i motionen torde detta lägre anslag med nödvändighet innebära att både granskning och övrig kontroll kommer att minska. Eftersom utrymmet för ytterligare organisationsförändringar under budgetåret 1995/96 är mycket litet har utskottet svårt att se hur kampen mot skatteundandragande och ekonomisk brottslighet skall kunna skärpas.
Momsen är en viktig men också sårbar del av beskattningen med hänsyn till att en mycket stor del av statens skatteinkomster bygger på denna skatteform och att systemet samtidigt visat sig känsligt för manipulationer i skatteundandragande syfte. Mot bakgrund av bl.a. Riksrevisionsverkets granskning av Skatteförvaltningen, som enligt propositionen resulterat i en del kritiska synpunkter rörande bl.a. momskontrollen, vill utskottet betona vikten av att denna sektors behov beaktas i så stor utsträckning som möjligt.
I övrigt välkomnar utskottet de initiativ som tagits av regeringen när det gäller att återinföra lagen mot skatteflykt, ompröva den tidigare borgerliga regeringens försämringar i vad avser skattemyndigheternas revisionsmöjligheter, skärpa skattekontrollen och utvidga skyldigheten att lämna kontrolluppgifter på reavinster och reaförluster. Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen utom såvitt avser anslaget till Skattemyndigheterna där utskottet i stället tillstyrker motion Sk804 yrkande 1 (v). De båda s-motionerna Sk342 och Ju205 i denna del får anses tillgodosedda med det anförda och avstyrks.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande anslag till Skatteförvaltningen att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga 8 littera A yrkandena 1 och 6 i denna del och motion 1994/95:Sk804 yrkande 1, med anledning av motionerna 1994/95:Sk342 yrkande 3 och 1994/95:Ju205 yrkande 3 och med avslag på proposition 1994/95:100 bilaga 8 littera A yrkande 2 a) till Riksskatteverket för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 486 917 000 kr, b) till Skattemyndigheterna för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 6 672 463 000 kr, c) godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder inom skatteförvaltningen för budgetåren 1997 och 1998 som regeringen förordar,
3. Anslag till ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt m.m. (mom. 2)
Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf och Jan-Olof Franzén (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Utskottet biträder" och slutar med "berörd del" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att anslaget till ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt m.m. -- som för innevarande budgetår bestämts till 10 miljoner kr -- skäligen bör uppjusteras till 25 miljoner kronor varav 16,7 miljoner kronor bör beräknas för juli 1995--juni 1996. Utskottet tillstyrker således motion Ju221 (m) i denna del och avstyrker propositionen i motsvarande del.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
2. beträffande anslag till ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt m.m. att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ju221 yrkande 11 och med avslag på proposition 1994/95:100 bilaga 8 littera A yrkande 5 till Ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 25 000 000 kr,
4. Avvägningen av resurstilldelningen mellan skattemyndigheternas och kronofogdemyndigheternas verksamhet (mom. 5)
Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf och Jan-Olof Franzén (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Utskottet delar" och slutar med "berörd del" bort ha följande lydelse:
Beskattning, uppbörd och slutligen indrivning kan ses som olika led i en och samma produktionsprocess, där insatser i ett led påverkar förutsättningarna för verksamheten i senare led. Med utgångspunkt häri har Riksrevisionsverket (RRV) i en granskning av uppbörds- och indrivningsverksamheten pekat på behovet av att anlägga ett helhetsperspektiv på uppbörd och indrivning av skatter och avgifter och att verksamheten inom skatteförvaltningen resp. kronofogdemyndigheterna inriktas på att samordna insatserna så att de sammantaget leder till ett så bra resultat som möjligt. De nuvarande bristerna i samordningen ger enligt RRV effektivitetsförluster. RRV anser därför att RSV -- i egenskap av koncernledning för såväl skatteförvaltningen som exekutionsområdet -- bör förändra den övergripande ledningen och styrningen i riktning mot ett ökat inslag av gemensamt arbete vad gäller uppbörd och indrivning av skatter och avgifter. Vidare anser RRV att RSV över huvud taget bör utveckla målstyrningen inom exekutionsväsendet och inta en mer aktiv och pådrivande roll.
Mot denna bakgrund föreslår RRV bl.a. att RSV skall ges vissa möjligheter att göra resursavvägningar mellan de olika koncerndelarna. Detta förslag ligger till grund för förslaget i motion Sk802 (m) och utskottet ställer sig för sin del positivt till det. Utskottet tillstyrker följaktligen motionen i denna del.
dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
5. beträffande avvägningen av resurstilldelningen mellan skattemyndigheternas och kronofogdemyndigheternas verksamhet att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk802 yrkande 1 hos regeringen begär förslag om att Riksskatteverket i enlighet med vad ovan anförts ges rätt att göra en avvägning av resurstilldelningen till skattemyndigheternas och kronofogdemyndigheternas verksamhet,
5. Befogenheten att besluta om indrivning (mom. 6)
Bo Lundgren (m), Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Per Rosengren (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i motionärernas krav att skattemyndigheterna bör ha befogenhet att besluta om och när skatter och avgifter skall överlämnas för indrivning. De nuvarande bestämmelserna är alldeles för stelbenta och torde i många fall vara till förfång för exempelvis småföretag. Motionärernas förslag torde även ligga väl i linje med uppfattningen att RSV bör ges ökade ledningsfunktioner i vad gäller samordningen av uppbörds- och indrivningsverksamheten. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna, och utskottet tillstyrker följaktligen med det anförda motion Sk802 (m) även i denna del.
dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
6. beträffande befogenheten att besluta om indrivning att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Sk802 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående en ökad befogenhet för RSV att besluta om indrivning,
6. Kontrollen av aktieförsäljningar (mom. 7)
Per Rosengren (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Som ovan" och slutar med "aktuella motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:
Utskottet bedömer i likhet med motionärerna bakom motion Sk804 (v) att kontrollen av realisationsvinster vid försäljning av aktier som köpts och sålts under samma år är i det närmaste obefintlig och att detta förhållande medfört ett avsevärt skatteundandragande. Utskottet delar vidare den i motionen framförda uppfattningen att de åtgärder av lagteknisk och praktisk natur som behövs för att komma till rätta med detta förhållande -- bl.a. erforderlig dataregistrering av transaktionerna -- är av relativt enkel beskaffenhet. Den i motionen anvisade metoden, som bygger på en användning av de uppgifter om transaktioner som finns hos VPC i kombination med en registrering av aktuella aktiekurser, synes utskottet användbar och värd att satsa på. Som framhålls i motionen måste dessutom de tidigare s.k. tredjemansrevisionerna återinföras om skattemyndigheterna skall kunna sköta kontrollen på ett tillfredsställande sätt. Regeringen bör tillhållas att omgående lägga fram ett förslag i enlighet med det anförda. Utskottet föreslår att riksdagen som sin mening ger detta till känna för regeringen.
dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
7. beträffande kontrollen av aktieförsäljningar att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk804 yrkande 3 och med anledning av motion 1994/95:Sk805 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående ett kontrollsystem för aktieförsäljningar,
7. Preliminär F-skatt och särskild A-skatt (mom. 8)
Bo Lundgren (m), Karl-Gösta Svenson (m), Rolf Kenneryd (c), Carl Fredrik Graf (m) och Jan-Olof Franzén (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Riksdagens beslut" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:
Beslutet i höstas, mot vilket m- och c-ledamöterna i skatteutskottet reserverade sig, att höja uttaget av preliminär F-skatt och särskild A-skatt var enligt utskottets uppfattning felaktigt. Den prognos om näringslivets driftöverskott som beslutet byggde på var illa underbyggd. I själva verket har många framför allt småföretagare fortfarande en mycket svag likviditet och de drabbas hårt av de nya reglerna. De tidigare nivåerna på 105 % respektive 100 % uttag svarar bättre mot bransch- och konjunkturvariationerna. Riksdagen bör därför begära att regeringen lägger fram förslag om att återgå till de nivåer för preliminärskatteuttaget som gällde före den senaste höjningen. Motion Fi219 tillstyrks således i denna del.
dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
8. beträffande preliminär F-skatt och särskild A-skatt att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fi219 yrkande 12 hos regeringen begär förslag av innebörd att de nivåer som gällde före den senaste höjningen av preliminärskatten på detta område återställs,
8. Skattetillägg (mom. 9)
Bo Lundgren (m), Karl-Gösta Svenson (m), Rolf Kenneryd (c), Carl Fredrik Graf (m) och Jan-Olof Franzén (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "utskottet motionerna" bort ha följande lydelse:
Av rättviseskäl och för att upprätthålla lojaliteten till skattesystemet är det viktigt att reglerna om sanktionsavgifter är utformade så att löntagare och företagare behandlas lika. Den i 5 kap. 4 § taxeringslagen föreskrivna befrielsegrunden, som gäller vid vissa fall av rättelse i fråga om inkomst av tjänst eller kapital när kontrollmaterial finns tillgängligt för skattemyndigheten, bör därför utsträckas till att gälla även i inkomstslaget näringsverksamhet. Riksdagen bör med anledning av motionerna Sk326 och Sk801 rikta ett uttalande härom till regeringen.
dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
9. beträffande Skattetillägg att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Sk326 och 1994/95:Sk801 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört rörande en utsträckning av befrielsegrunden för skattetillägg,
9. Tidsfrister för omprövning m.m. (mom. 11)
Michael Stjernström (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Utskottet har" och slutar med "motion Sk808" bort ha följande lydelse:
Den nu gällande tidsfristen för ett omprövningsbeslut innebär att ett omprövningsbeslut till den skattskyldiges nackdel får meddelas inom ett år efter utgången av taxeringsåret. Denna regel är enligt utskottets mening inte tillfredsställande. Den skattskyldige måste i rimlig tid kunna veta att deklarationen har vunnit laga kraft. Beslut om omprövning till den skattskyldiges nackdel bör därför endast få meddelas inom sex månader efter utgången av taxeringsåret.
När det gäller respiträntan anser utskottet att debiterad skatt efter avgörande i skattedomstol inte bör belastas med ränta med mer än 12 månader från det att deklarationen lämnades in. Mer än 12 månaders räntebelastning på den av Skattemyndigheten hos länsrätten yrkade höjningen av skatten bör således skattebetalaren inte behöva räkna med, även om ärendet är komplicerat eller rättsläget oklart eller länsrätten av annan anledning arbetar långsamt. Med en sådan tidsgräns skulle skattebetalarnas ekonomiska handlingsfrihet kringskäras mindre än i dag och behovet av att reservera likvida medel för en skatt som kanske aldrig påförs minska. En sådan tidsgräns underlättar också för den skattskyldige att använda medlen på annat sätt, t.ex. för satsningar i produktiva investeringar av mer långsiktig karaktär, avbetalning på lån etc. Vidare skulle skattemyndigheterna stimuleras att snabbare avgöra rutinmål. Härigenom ökar sannolikheten för att medel finns när det slutliga avgörandet kommer, en eventuell konkurs kan kanske undvikas, och staten torde således inte förlora på en dylik tidsgräns.
Vad nu anförts bör enligt utskottets uppfattning riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottet tillstyrker följaktligen motion Sk808.
dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
11. beträffande tidsfrister för omprövning m.m. att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk808 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående tidsfrister för omprövning och tid under vilken respitränta utgår.
10. Nummerkonton i Schweiz (mom. 12)
Ronny Korsberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "motion Sk803" bort ha följande lydelse:
Den schweiziska banksekretessen gör det möjligt att använda nummerkonton i schweiziska banker för att gömma undan ett kapitalinnehav. Många begagnar sig härav för att slippa att betala skatt i Sverige eller dölja kriminellt åtkomna pengar. Som framhålls i motionen har bl.a. Sverige haft dåliga erfarenheter när det gällt att få fram uppgifter om pengar som misstänkts härröra från mutor och som stoppats undan i schweiziska banker. Det finns anledning att tro att andra länder har haft liknande erfarenheter och att det därför kan finnas en jordmån för ett internationellt agerande för att förmå Schweiz att ändra policy i fråga om sin banksekretess. Sverige bör ta de erforderliga initiativen, och utskottet tillstyrker således motion Sk803 (mp).
dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
12. beträffande nummerkonton i Schweiz att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört rörande den schweiziska banksekretessen.
Särskilda yttranden
1. Avvägningen av resurstilldelningen mellan skattemyndigheternas och kronofogdemyndigheternas verksamhet (mom. 5)
Michael Stjernström (kds) anför följande.
Kristdemokraterna har i en partimotion om skattepolitiken (1994/95:Sk349) föreslagit åtgärder för att öka effektiviteten i skatteindrivningen och därigenom öka skatteintäkterna med netto 3 miljarder kronor t.o.m. 1998. Motionen behandlas av lagutskottet i betänkandet 1994/95:LU23 som beräknas bli föremål för behandling och beslut i kammaren den 7 april.
2. Redovisning av socialavgifternas ändamål på skattsedeln (mom. 10)
Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf och Jan-Olof Franzén (alla m) anför följande.
Skatte- och avgiftsbetalarna i vårt land har ett berättigat krav på att få upplysning om hur mycket var och en betalar för den välfärd som finansieras genom socialavgiftssystemet. Många skattskyldiga drar härvid en självklar parallell med de principer som gäller på marknaden i övrigt och som innebär att den som tillhandahåller en vara eller en tjänst måste uppge priset för varan eller tjänsten innan en affär kan göras upp. För att få ökad förståelse för de besparingar som enligt alla insiktsfulla bedömare kommer att bli nödvändiga om Sverige skall återvinna sunda statsfinanser, måste skatte- och avgiftsbetalarna på lämpligt sätt delges information om hur mycket var och en betalar för de olika välfärdsområdena som täcks av socialavgifterna. På samma sätt som för närvarande sker på skattsedlarna för de skattebetalare som betalar F-skatt skulle man på skattsedlarna för alla löntagare kunna ange hur socialavgifterna fördelar sig på olika ändamål. Med dagens ADB-teknik torde en sådan information på skattsedlarna inte vålla några större tekniska eller praktiska svårigheter. Motionärens uppslag saknar således inte välgrundade motiv och vi avser att även i fortsättningen följa hur skattemyndigheterna sköter informationen om skatterna och avgifterna till allmänheten. För dagen avstår vi dock från att ställa något yrkande.