Anslag till skatteförvaltningen, m.m.
Betänkande 1992/93:SkU22
Skatteutskottets betänkande
1992/93:SKU22
Anslag till skatteförvaltningen, m.m.
Innehåll
1992/93 SkU22
Sammanfattning
I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag till ramanslag till Skatteförvaltningen samt några övriga anslag. Vidare avstyrker utskottet ett antal motioner på taxerings-, uppbörds- och folkbokföringsområdet. Med anledning av en motion angående kontrollen av torg- och gatuförsäljares skatteredovisning föreslår utskottet dock ett tillkännagivande.
Reservationer har avgivits av s beträffande anslaget till Skatteförvaltningen, betalningslagen, skatteflyktslagen samt betalningssäkrings- och bevissäkringslagen. Nyd har reserverat sig i fråga om eftertaxering, skattetillägg, beloppsgränser vid uppbörd, anstånd, förhandsbesked, betalningssäkringslagen, lägenhetsregister och ändrad praxis. V har avgivit en meningsyttring i fråga om anslaget till Skatteförvaltningen, kontrolluppgift avseende ränteinkomster och skatteplaneringskommission samt biträtt s-reservationerna i fråga om betalningslagen, lagen mot skatteflykt samt betalningssäkrings- och bevissäkringslagen.
SJUNDE HUVUDTITELN
Propositionen
Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i proposition 1992/93:100 bilaga 8
under punkt B (s. 32--40)
1. att riksdagen godkänner att den övergripande målsättningen för verksamheterna inom Riksskatteverkets ansvarsområde -- såvitt avser Skatteförvaltningen -- skall vara i enlighet med vad som förordats i avsnittet Slutsatser,
2. att riksdagen till Riksskatteverket för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 351 000 000 kr,
3. att riksdagen till Skattemyndigheterna för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 4 237 311 000 kr.
under punkt I 1 (s. 129)
att riksdagen till Bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 6 000 000 kr,
under punkt I 2 (s. 129--130)
att riksdagen till Exportkreditbidrag för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
Motionerna
1992/93:Sk354 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skattesmitning,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en skärpning av de kontrollregler som ersatt den s.k. betalningslagen,
18. att riksdagen beslutar att den tidigare lagen mot skatteflykt snarast återinförs.
1992/93:Sk801 av Bengt Silfverstrand och Jan Andersson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skärpta kontroll- och sanktionsåtgärder i samband med tecknande av utländska kapitalförsäkringar.
1992/93:Sk802 av Birger Andersson och Rune Thorén (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om justering av beloppsgränserna i uppbördslagen.
1992/93:Sk803 av Inger Lundberg och Martin Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om översyn av skatte- och avgiftsredovisning inom torg- och gatuhandeln.
1992/93:Sk804 av Karl Hagström (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillsättande av en skatteplaneringskommission.
1992/93:Sk805 av Bruno Poromaa och Owe Andréasson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ytterligare förenklingar i deklarationsförfarandet.
1992/93:Sk807 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om att kontrolluppgiftsskyldighet för bankräntor även skall omfatta juridiska personer.
1992/93:Sk810 av Carl-Johan Wilson och Bengt Rosén (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att skattemyndigheten på den förtryckta deklarationsblanketten redovisar deklarationsunderlaget för den skattskyldige.
1992/93:Sk811 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den som i dag vidtar en helt laglig handling inte skall behöva riskera att skattemyndigheterna i framtiden betraktar handlingen som olaglig,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att förbud måste införas för retroaktiv tillämpning av skattelag, där skattedomstolarna tolkat en skattelag på annat sätt än som tidigare förutsatts gälla,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att möjligheten att använda betalningssäkring måste begränsas,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att betalningssäkring i fortsättningen inte bör ske beträffande skattefordringar, som inte är fastställda,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den som drabbas av betalningssäkring alltid måste höras innan beslut fattas,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den som överklagar ett beslut till länsrätt automatiskt bör medges anstånd att betala den kvarskatt, som kan ha blivit följden av taxeringsnämndens beslut, med undantag för fall där det är uppenbart att besvär över taxeringsnämndens belut inte kan bifallas,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att möjligheten att göra en eftertaxering skall begränsas till två år och endast skall vidtas i fall av uppenbara skatteundandraganden,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att möjligheten att påföra skattetillägg skall begränsas till fall av uppenbara skatteundandraganden, och sanktionsavgiften skall i så fall sänkas till 20 %,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att möjlighet till bindande förhandsbesked i alla skattefrågor måste finnas.
1992/93:Sk812 av Stina Gustavsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om anståndsreglerna i skattelagstiftningen.
1992/93:Sk901 av Marianne Jönsson och Stina Gustavsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande uppgifter från folkbokföringen.
1992/93:Sk903 av Bert Karlsson (nyd) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett nytt system för folkbokföring med lägenhetsregister i enlighet med vad som anförts i motionen.
1992/93:Ju223 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
5. att riksdagen under sjunde huvudtiteln anslaget B 2. Skattemyndigheterna för budgetåret 1993/94 anvisar ett extra anslag för insatser mot den ekonomiska brottsligheten på 70 000 000 kr,
7. att riksdagen beslutar att återinföra lagen mot skatteflykt.
1992/93:Ju817 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
4. att riksdagen utöver vad regeringen föreslagit anvisar 25 miljoner kronor till Riksskatteverket för utökning av antalet tjänster samt utbildning av skatterevisorer,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om reglerna om skatteflykt, betalnings- och bevissäkringslagarna samt betalningslagen.
1992/93:T221 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
2. att riksdagen hos regeringen begär att Riksskatteverket får i uppdrag att presentera en ändrad fördelningsmodell av resurserna för granskning av deklarationer.
Utskottet
Anslag till skatteförvaltningen
Enligt budgetpropositionen bör liksom tidigare det övergripande målet för skatteförvaltningens verksamhet vara att skatt skall tas ut i den omfattning, med den fördelning och i den tid och ordning som åsyftas med gällande skattelagstiftning. Vikten av en rationalisering av grundhanteringen betonas för att trots krav på besparingar skapa utrymme för ökade kontroll- och serviceinsatser. Vidare anges att arbetet mer än hittills bör inriktas mot det väsentliga skatteundandragandet, att omfattningen av den planmässiga kontrollen av stora företag bör upprätthållas och att urvalskontrollen bör byggas ut och förfinas.
Regeringen föreslår i propositionen att riksdagen godkänner denna övergripande målsättning för verksamheten och för nästa budgetår anvisar ramanslag på 351 miljoner kronor till Riksskatteverket (RSV) och på drygt 4 237,3 miljoner kronor till Skattemyndigheterna.
I motion Ju817 (yrkande 4) av Ingvar Carlsson m.fl. (s) yrkas att anslaget till RSV höjs med 25 miljoner kronor utöver vad som föreslagits i budgetpropositionen. Dessa ytterligare resurser bör enligt motionärerna användas till en utökning av antalet tjänster samt utbildning av skatterevisorer. Beloppet utgör en del av en summa på totalt 100 miljoner kronor som motionärerna vill satsa på en kraftigare ekobrottsbekämpning och som i andra delar än avseende skatteförvaltningen behandlas av andra utskott. Yrkandet följs upp i motion Sk354 (yrkande 16), också den av Ingvar Carlssson m.fl. (s), med förslag om olika åtgärder för att motverka skattesmitning. Motionärerna föreslår sålunda bl.a. ytterligare förenklingar för att kunna omfördela kontrollresurserna till en utökad granskning av företag och skattskyldiga med komplicerade förhållanden, effektivare revisionsverksamhet, bättre samarbete mellan skattemyndigheterna och polis och åklagare och utökat samarbete mellan svenska och utländska myndigheter på skatteområdet.
Vad särskilt gäller frågan om förenklingar konkretiseras detta yrkande i motion Sk805 vari Bruno Poromaa och Owe Andréasson (båda s) återkommer med ett förslag om ytterligare förenklingar i deklarationsförfarandet. Förslaget går ut på att den förtryckta deklarationsblanketten skall kunna läggas till grund för taxeringen även om den skattskyldige inte återsänt handlingen.
Även i motion Ju223 (yrkande 5) av Gudrun Schyman m.fl. (v) föreslås en extra uppräkning av anslaget till skattemyndigheterna för insatser mot ekonomisk brottslighet. 70 miljoner kronor anser motionärerna att skattemyndigheterna bör tillföras utöver vad regeringen föreslagit för fördjupad kontroll och offensiva satsningar mot ekonomisk brottslighet.
I motion T221 (yrkande 2) av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) föreslås en ändrad fördelning av resurserna till förmån för Stockholms län. Motionärerna framhåller bl.a. det stora antalet komplicerade deklarationer och omfattande företagsdeklarationer som skall granskas i det länet.
Företrädare för RSV har beretts tillfälle att inför utskottet lämna synpunkter på budgetförslaget. Enligt RSV har de senaste årens stora reformer, som prioriterats högt av statsmakterna, genomförts på ett bra sätt. De långt drivna besparingskraven på skatteförvaltningen i årets budgetproposition och särskilt det ökade besparingstrycket i inledningen av treårsperioden är dock enligt verket ägnade att inge farhågor för att ambitionsnivån inte kan hållas på en acceptabel nivå. För att uppfylla besparingskraven har RSV beräknat att 450--500 årsarbetskrafter måste lämna skatteförvaltningen under budgetåret 1993/94 och 1 500 årsarbetskrafter under hela treårsperioden, men det tar lång tid innan några positiva besparingseffekter av uppsägningar och andra besparingsåtgärder inträder. Resultatet kan bli en minskning av den offensiva kontrollverksamheten.
Utskottet är således medvetet om att den strama budgeten för skatteförvaltningens vidkommande kan göra läget besvärligt när det gäller den högprioriterade kontrollverksamheten. Till saken hör emellertid att skatteförvaltningen i stor utsträckning undantagits från de generella besparingarna under de senaste åren. I det nuvarande ansträngda statsfinansiella läget är det enligt utskottets uppfattning av vikt att även skatteförvaltningen håller tillbaka kostnaderna i största möjliga utsträckning och vidtar nödvändiga rationaliseringar och omprioriteringar.
Vid detta förhållande är det naturligtvis viktigt att de befintliga resurserna används på effektivast möjliga sätt. Utskottet instämmer därvid i föredragande statsrådets bedömning att ett långsiktigt förändringsarbete bör syfta till att minska resursåtgången för grundhantering och på så sätt frigöra ytterligare resurser för främst kontroll och riktad service. Utskottet vill också understryka vikten av att RSV konsekvent tar till vara de möjligheter som finns att minska resursåtgången genom vidareutveckling av teknikstödet och liknande åtgärder. Inriktningen av det långsiktiga arbetet bör vara att åstadkomma såväl kostnadsminskningar som kompetensuppbyggnad och förbättrad skattekontroll.
Vad gäller motionsyrkandena om ytterligare resurstillskott för bekämpning av den ekonomiska brottsligheten vill utskottet erinra om att regeringen nyligen i riksdagen har presenterat ett samlat program mot den ekonomiska brottsligheten (se Riksdagens protokoll 1992/93:37 den 3 december 1992, 8 §). Programmet avser åtgärder inom flera områden och berör bl.a. organisationsfrågor, metodfrågor, regler om förundersökning samt skatte- och uppbördslagstiftningen. Den bärande strategin bakom åtgärderna är att genom förbättrad samordning koncentrera och effektivisera myndigheternas brottsbekämpande arbete. Vad särskilt gäller brottslighet i fråga om skatter betonas vikten av att de kontroller som görs av skattemyndigheterna och som leder till misstanke om eller konstaterande av ekonomisk brottslighet också får en uppföljning av de rättsvårdande myndigheterna i övrigt.
Enligt utskottets uppfattning, som vinner stöd bl.a. av vad RSV anfört inför utskottet, är det för närvarande inte skatteförvaltningen som utgör en flaskhals i kampen mot ekobrottslighet utan snarare de myndigheter som skall ta emot och följa upp skattemyndigheternas anmälningar. Detta hindrar givetvis inte -- tvärtom -- att det är angeläget att öka skattemyndigheternas offensiva kontrollverksamhet och höja handläggarnas kompetens, men för närvarande bör som utskottet tidigare framhållit denna omställning kunna ske genom rationaliseringar, effektiviseringar och omprioriteringar. För dagen är det således enligt utskottets mening inte nödvändigt att tillskjuta mera resurser till just skatteförvaltningen för att bekämpa den ekonomiska brottsligheten.
En annan väsentlig sida av saken är att lagstiftningen på skatteområdet ges en sådan utformning att den avhåller från och försvårar skattebrott. I bl.a. det syftet har regeringen nyligen beslutat om direktiv till en översyn av uppbördslagstiftningen (dir. 1993:22) och en översyn av skattebrottslagen m.m. (dir. 1993:23). Däremot finns det enligt utskottets uppfattning ingen anledning att ändra på utskottets så sent som i höstas intagna ståndpunkt beträffande det nya deklarationsförfarandet med förtryckta blanketter som innebär att den skattskyldige på ett aktivt sätt bör godkänna de förtryckta uppgifterna på deklarationsblanketten genom att underteckna den och sända tillbaka den till skattemyndigheten. Samtidigt, bör det framhållas, underströk utskottet behovet av en noggrann uppföljning av det nya deklarationssystemet.
Vad särskilt gäller resurserna i Stockholms län vill utskottet framhålla att utskottet tidigare har uppmärksammat resurssituationen i Stockholmsområdet. Under senare år har Stockholmsområdet också tillförts avsevärda resurser. För närvarande torde det dock vara svårt att omfördela några större resurser till förmån för Stockholmsområdet utan att andra skattemyndigheter drabbas av en oacceptabel resursminskning.
Med det anförda ansluter utskottet sig till regeringens ovan redovisade slutsatser med avseende på skatteförvaltningens verksamhet. De föreslagna ramanslagen till Riksskatteverket och Skattemyndigheterna finner utskottet väl avvägda. Utskottet tillstyrker således propositionen i angivna delar och avstyrker de nu behandlade motionsyrkandena.
Övriga anslag
Budgetpropositionens förslag i fråga om övriga anslag inom skatteutskottets beredningsområde gäller ett förslagsanslag till bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon på 6 miljoner kronor och ett förslagsanslag till exportkreditbidrag på 1 000 kr. I fråga om dessa förslag har utskottet inte funnit någon anledning till erinran. Utskottet tillstyrker följaktligen propositionen i dessa delar.
Förtryckta deklarationsblanketter
Riksdagen beslöt under hösten 1992 att till 1995 års deklarationsavlämnande införa ett ännu mer förenklat deklarationsförfarande än för närvarande. Förfarandet, som skall kunna utnyttjas företrädesvis av löntagare och pensionärer, innebär i huvudsak att en förtryckt deklarationsblankett skall sändas ut före den 15 april under taxeringsåret till de skattskyldiga, vilka senast den 2 maj skall underteckna den och sända tillbaka den till skattemyndigheten. Om de förtryckta uppgifterna är oriktiga eller ofullständiga skall de skattskyldiga lämna de kompletteringar som behövs.
I motion Sk810 av Carl-Johan Wilson och Bengt Rosén (båda fp) begärs en utredning av möjligheten att förtrycka deklarationsblanketten med deklarationsunderlaget.
Utskottet hänvisar till den ovan lämnade redogörelsen för riksdagens beslut i höstas om ett nytt deklarationsförfarande. Det nya systemet med förtryckta deklarationsblanketter torde i allt väsentligt tillgodose motionärernas önskemål och utskottet avstyrker därför motionen.
Kontrolluppgift avseende ränteinkomster
I motion Sk807 tar Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (båda s) ånyo upp ett förslag om en utvidgning av skyldigheten att lämna kontrolluppgift avseende bankräntor som uppbärs av juridiska personer. Införandet av en sådan uppgiftsskyldighet skulle enligt motionärernas uppfattning bidra till att komma till rätta med en omfattande underdeklaration av ränteinkomster och dessutom tillgodose starka rättvisekrav.
Utskottet har tidigare ställt sig tveksamt till det ändamålsenliga i en sådan utvidgning av kontrolluppgiftsskyldigheten som motionärerna förespråkar, bl.a. därför att syftet har ansetts kunna uppnås på ett effektivare sätt med andra metoder, t.ex. en förbättrad revisionsverksamhet. Utskottet vidhåller sin uppfattning i denna fråga och avstyrker motionen.
Eftertaxering
Eftertaxering får ske om den skattskyldige i självdeklaration eller på annat sätt lämnat oriktig uppgift till ledning för sin taxering och den oriktiga uppgiften medfört att taxeringsbeslutet blivit felaktigt. Eftertaxering får däremot inte ske om beslutet med hänsyn till omständigheterna framstår som uppenbart oskäligt. Beslut om eftertaxering skall normalt meddelas före utgången av det femte året efter taxeringsåret.
I motion Sk811 (yrkande 11) av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) begärs ett tillkännagivande om att tidsfristen för eftertaxering bör begränsas till två år och att eftertaxering bör få företas endast i fall av uppenbara skatteundandraganden.
Utskottet vill erinra om de uppmjukningar och tillrättalägganden av eftertaxeringsreglerna som införts till 1992 års taxering i syfte att få till stånd en mer rättvis och likformig tillämpning. Bl.a. har den ovan nämnda eftergiftsgrunden vid uppenbart oskäliga eftertaxeringar införts vilken gör det möjligt att väga in samtliga omständigheter och därmed få en mer flexibel ordning. Utskottet anser att erfarenheterna av de nya reglerna bör avvaktas innan ställning tas till nya långtgående begränsningar av eftertaxeringsinstitutet. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.
Skattetillägg
Har en skattskyldig lämnat oriktig uppgift påförs skattetillägg om skatten har blivit för låg till följd av den oriktiga uppgiften eller om den skulle ha blivit för låg om den oriktiga uppgiften hade följts. Skattetillägg tas normalt ut med 40 % av inkomstskatten men reduceras till 20 % om den oriktiga uppgiften hade kunnat rättas med ledning av kontrollmaterial som normalt är tillgängligt vid taxeringen. Skattetillägg får efterges om den oriktiga uppgiften på olika grunder bedöms som ursäktlig eller -- liksom i fråga om eftertaxering -- om det framstår som uppenbart oskäligt att ta ut skattetillägg.
I motion Sk811 (yrkande 12) av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) yrkas en begränsning av skattetillägg till fall av uppenbara skatteundandraganden och att sanktionsavgiften sänks till 20 % i dessa fall.
Även i fråga om skattetillägg har riksdagen relativt nyligen beslutat om olika preciseringar och lättnader, bl.a. den ovan redovisade eftergiftsgrunden för skattetillägg som framstår som oskäliga. Ett ställningstagande till frågan om ytterligare ändringar bör enligt utskottets uppfattning anstå till dess att tillräcklig erfarenhet vunnits av de nya reglerna. Utskottet avstyrker följaktligen motionen även i denna del.
Beloppsgränsen för uppbörd av kvarstående skatt
Enligt 28 § uppbördslagen gäller att kvarstående skatt under 25 kr ej uttas. Den senaste höjningen av denna beloppsgräns genomfördes den 1 januari 1975, då gränsen höjdes från 10 till 25 kr. Motsvarande gräns gäller för återbetalning av ö-skatt enligt 68 § 1 mom. uppbördslagen.
I motion Sk802 av Birger Andersson och Rune Thorén (båda c) yrkas en ändring av beloppsgränserna till 50 kr. Enligt motionärernas uppfattning medför den nuvarande låga gränsen ett kostsamt förfarande med ut- resp. inbetalning.
Regeringen har, som tidigare nämnts, nyligen beslutat om direktiv till en särskild utredare som skall se över uppbördslagstiftningen, bl.a. med avseende på olika beloppsgränser. Utredningsarbetet skall vara avslutat före utgången av år 1994. Ett ställningstagande till frågan om eventuella ändringar i de berörda reglerna bör enligt utskottets uppfattning anstå i avvaktan på resultatet av denna översyn. Utskottet avstyrker därför motionen.
Anstånd
Anståndsmöjligheterna utvidgades i samband med införandet av den nya taxeringsordning som gäller fr.o.m. taxeringsåret 1991. Anstånd med att betala in skatt får numera medges bl.a. om den skattskyldige begärt omprövning eller överklagat ett beslut om skatt och utgången i ärendet eller målet är oviss. Anstånd beslutas av skattemyndigheten och beslutet får överklagas till länsrätt. Länsrättens beslut om anstånd får däremot inte överklagas.
Enligt motion Sk812 av Stina Gustavsson (c) bör behörighetsregeln att medge anstånd med inbetalning av skatt ändras. För att garantera en objektiv och opartisk behandling bör enligt motionen behörigheten flyttas över från skattemyndigheten till någon annan myndighet när den skattskyldige överklagar. I motion Sk811 (yrkande 10) av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) begärs ett tillkännagivande om att den som överklagar ett beslut till länsrätt automatiskt bör får anstånd med betalning av skatten, om det inte är uppenbart att överklagandet inte kan vinna bifall.
Reglerna om anstånd med betalning av skatt ingår i det uppdrag som regeringen har givit Kommittén för rättssäkerhet vid beskattningen (Fi 1992:07, dir. 1992:27). Inriktningen är att möjligheterna till anstånd skall förbättras. Enligt utskottets mening bör resultatet av denna kommittés arbete avvaktas innan ställning tas till sådana förändringar som föreslås i motionerna, vilka utskottet därför avstyrker.
Förhandsbesked
Förhandsbesked beträffande en enskilds taxering till statlig och kommunal inkomstskatt m.fl. skatter får lämnas om det är av synnerlig vikt för sökanden. Förhandsbesked får vidare meddelas i s.k. prejudikatfall, dvs. om beskedet är av vikt för en enhetlig lagtolkning och rättstillämpning.
I motion Sk811 (yrkande 13) av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) efterlyses en möjlighet att erhålla bindande förhandsbesked i alla skattefrågor. Motionärerna åberopar rättssäkerhetsskäl.
Enligt vad utskottet erfarit pågår inom regeringskansliet vissa överväganden rörande reglerna om förhandsbesked såvitt avser tolkningsbesked. Innan man går in på en prövning av en ytterligare utvidgning av rätten till förhandsbesked bör enligt utskottets uppfattning resultatet av dessa överväganden avvaktas. Utskottet avstyrker således motionen.
Betalningslagen och utländska försäkringar
Riksdagen beslöt i höstas att avskaffa lagen (1990:750) om betalningar till och från utlandet (betalningslagen) fr.o.m. den 1 januari 1993. Samtidigt infördes nya föreskrifter i lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter om skyldighet att lämna medgivande till insyn för inlåningskonton i utlandet, liksom skyldighet att lämna en förbindelse från den utländske kontoföraren att automatiskt lämna kontrolluppgifter till RSV beträffande avkastningen. Vidare föreskrevs en skyldighet att förvara utländska fondpapper i depå utom när det är fråga om fondpapper i ett kontobaserat system. Om fondpapperen deponeras eller kontoförs hos ett utländskt institut skall enligt de nya reglerna den skattskyldige lämna ett liknande medgivande och en liknande förbindelse som beträffande utländska inlåningskonton. Den tidigare gällande skyldigheten för valutahandlare att lämna kontrolluppgifter på betalningar till eller från utlandet på mer än 50 000 kr ändrades till att omfatta alla som förmedlar betalningar till eller från utlandet.
Ett specialfall av betalningsöverföringar till utlandet gäller premiebetalning av utländska försäkringar. I samband med skattereformen 1990 infördes som ett komplement till avkastningsskatten på pensionsmedel en premieskatt på 15 % på utländska kapitalförsäkringar. Premieskatten är avsedd att återställa konkurrensläget mellan utländskt och inhemskt pensionssparande, vilket skulle ha rubbats om enbart avkastningsskatten på pensionsmedel hade funnits, och motverka att pensionssparandet av skatteskäl flyttar från Sverige till utlandet.
I motion Sk354 (yrkande 17) av Ingvar Carlsson m.fl. (s) yrkas en skärpning av de kontrollbestämmelser som har ersatt betalningslagen. Motionärerna åberopar bl.a. RSV:s kritik över de nya reglernas bristande effektivitet från kontrollsynpunkt. I motion Ju817 (yrkande 18, delvis) av Ingvar Carlsson m.fl. (s) begärs dessutom ett uttalande av riksdagen om att Sverige bör bevaka och försöka påverka utvecklingen på kontrollområdet inom EG/EFTA för att få till stånd ett effektivt och rutinmässigt kontrolluppgiftslämnande mellan länderna.
I motion Sk801 av Bengt Silfverstrand och Jan Andersson (båda s) krävs skärpta sanktions- och kontrollåtgärder i samband med tecknandet av utländska kapitalförsäkringar. Enligt motionärerna finns det anledning att befara att sådana försäkringar i starkt ökad utsträckning kommit att användas för kvalificerat skattefusk.
Som nyss nämnts beslöt riksdagen så sent som i höstas om de regler som gäller för skattekontrollen på detta område. De kommer att utvärderas när tillräcklig erfarenhet vunnits, och utskottet anser att det ännu är för tidigt att aktualisera förändringar i dem. Vidare vill utskottet liksom tidigare erinra om att reglerna inte får komma i konflikt med de internationella förpliktelser om fri rörlighet över gränserna av kapital och tjänster som Sverige har åtagit sig att följa. Vid behandlingen av denna fråga i höstas betonade utskottet starkt vikten av att Sverige verkar internationellt för att åstadkomma ett bättre fungerande samarbete mellan olika länders skattemyndigheter och utveckla informationsutbytet på skatteområdet för att därigenom skapa bättre förutsättningar för en effektivare skattekontroll av utlandsplaceringar.
När det gäller den särskilda premieskatten har utskottet inhämtat att inkomsterna av skatten år 1991 uppgick till ca 21 miljoner kronor. Under år 1992 minskade inkomsterna av skatten avsevärt, men hur det slutliga resultatet kommer att bli kan ännu inte sägas. Enligt vad utskottet erfarit planerar RSV vissa kontrollåtgärder, bl.a. med utgångspunkt i Riksbankens uppgifter om betalningar till utlandet på mer än 50 000 kr. Utskottet är medvetet om att kontrollen av den ifrågavarande skatten är ett problem men vill även i detta sammanhang hänvisa till vad som nyss sagts angående vikten av att Sverige verkar på det internationella planet för att skapa bättre förutsättningar för en effektivare skattekontroll av utlandsplaceringar.
Med vad utskottet nu anfört avstyrker utskottet samtliga nu behandlade motionsyrkanden.
Lagen mot skatteflykt
Lagen mot skatteflykt, eller den s.k. skatteflyktsklausulen, tillkom 1980. Dess tillämpningsområde utvidgades 1983, och den upphävdes fr.o.m. den 1 januari 1993.
I motionerna Sk354 (yrkande 18) och Ju817 (yrkande 18 delvis), båda av Ingvar Carlsson m.fl. (s), yrkas ett återinförande av lagen mot skatteflykt. Detsamma yrkas i motion Ju223 (yrkande 7) av Gudrun Schyman m.fl. (v). Enligt motionärerna var slopandet av lagen en felaktig åtgärd som har avhänt skattemyndigheterna ett viktigt instrument i kontrollverksamheten.
Riksdagens beslut i höstas att avskaffa skatteflyktsklausulen skall enligt utskottets mening ses mot bakgrund av den långvariga och kraftiga kritik som lagen utsattes för alltsedan sin tillkomst, de svårigheter den medförde för den enskilde att bedöma konsekvenserna i skattehänseende av olika rättshandlingar samt de allmänt sett försvagade motiven att behålla skatteflyktsklausulen efter skattereformen. Att nu återinföra skatteflyktsklausulen kan enligt utskottets uppfattning inte komma på fråga. Utskottet avstyrker således samtliga nu behandlade motionsyrkanden.
Betalningssäkringslagen och bevissäkringslagen
Syftet med betalningssäkring är att i en risksituation tillfälligt trygga det allmännas fordringsanspråk till dess att fordringen betalas på sedvanligt sätt under förfallotiden eller kan bli föremål för indrivning. Förutsättningarna för beslut om betalningssäkring av fordringar på skatter eller avgifter svarar i huvudsak mot vad som gäller för kvarstad inom civil- och straffprocessen.
Bevissäkringslagen ger möjlighet till säkringsåtgärder i samband med revision eller annan granskning för att fastställa tull, annan skatt eller avgift. Bevissäkring får tillgripas i syfte att få tillgång till bevismedel -- räkenskapsmaterial, varuprov o.d. -- som den granskade enligt särskilda föreskrifter är skyldig att tillhandahålla för granskning.
I motion Ju817 (yrkande 18, delvis) av Ingvar Carlsson m.fl. (s) yrkas att riksdagen uttalar sig mot förändringar som syftar till att avskaffa elle luckra upp betalningssäkringslagen eller bevissäkringslagen, vilka enligt motionärernas uppfattning behövs för att skattemyndigheterna skall kunna utföra en effektiv kontroll. Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) yrkar däremot i motion Sk811 -- under åberopande av rättssäkerhetsskäl -- begränsningar i användningen av betalningssäkring (yrkande 7), att betalningssäkring ej skall få tillgripas för icke fastställda fordringar (yrkande 8) samt ett obligatoriskt hörande innan någon utsätts för betalningssäkring (yrkande 9).
Utskottet vill erinra om att den ovan omtalade Rättssäkerhetskommittén har till uppgift att granska såväl betalningssäkrings- som bevissäkringslagen. Kommittén skall sålunda dels lägga fram förslag som stärker den enskildes ställning vid betalningssäkring, dels föreslå de åtgärder som behöver vidtas vid ett slopande av bevissäkringslagen eller, för det fall bevissäkringslagen anses böra vara kvar, föreslå de förstärkningar av rättssäkerheten i bevissäkringslagen som kan anses befogade. Enligt utskottets mening bör man avvakta resultatet av utredningen, som beräknas vara avslutad före utgången av juni 1993, innan ställning tas till de frågor som aktualiserats i de nu behandlade motionerna. Utskottet avstyrker därför motionerna i nu aktuella delar.
Skatteplaneringskommission
I motion Sk804 föreslår Karl Hagström (s) att en skatteplaneringskommission tillsätts. Motionärens tanke är att denna kommission under tre år skall avge kontinuerliga rapporter till riksdagen.
Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att skatteförvaltningens arbete i betydande omfattning är inriktat på att komma till rätta med väsentliga skatteundandraganden. Vidare vill utskottet framhålla att betydande förbättringar på detta område redan torde ha uppnåtts i och med den stora skattereform som beslutades i riksdagen för tre år sedan och som bör ha minskat möjligheterna avsevärt att skatteplanera genom att manipulera mellan olika inkomstslag och utnyttja olika avdrag i skatteplaneringssyfte. Enligt vad utskottet erfarit avser Kommittén (Fi 1990:08, dir. 1990:44) för utvärdering av skattereformen att ta upp skattereformens effekter med avseende på bl.a. omfattningen av skatteplanering och skattefusk i en delrapport som beräknas bli färdig senare i år. Mot bakgrund härav finner utskottet, som är positivt inställt till syftet att motverka skatteplanering i icke acceptabla former, att inrättandet av en sådan kommission som föreslås i motionen inte förefaller meningsfullt. Utskottet avstyrker följaktligen motionen.
Torg- och gatuhandel
I motion Sk803 efterlyser Inger Lundberg och Martin Nilsson (båda s) en översyn av skatte- och avgiftsredovisningen inom torg- och gatuhandeln. Motionärerna föreslår bl.a. att man undersöker möjligheterna att förena den kommunala tillståndsgivningen med krav på vissa former av redovisning anpassade till gatuhandelns karaktär.
Utskottet har tidigare uttryckt förståelse för behovet av en förbättring av kontrollen på detta och andra områden där skatteundandraganden kan misstänkas förekomma. Utskottet utgår, nu liksom tidigare, ifrån att regeringen noga följer utvecklingen på området och vid behov vidtar de åtgärder som kan anses påkallade. Man bör även enligt utskottets mening närmare pröva genomförbarheten och ändamålsenligheten i det uppslag som läggs fram i motionen. Detta bör riksdagen med anledning av motionen som sin mening ge regeringen till känna.
Lägenhetsregister
I motion Sk903 återkommer Bert Karlsson (nyd) med ett förslag om att införa ett särskilt lägenhetsregister som grund för ett system där folkbokföringen knyts till lägenhet i stället för till fastighet. Syftet är att förbättra möjligheterna att komma åt det skatte- och bidragsfusk som det nuvarande systemet enligt motionärens mening inbjuder till.
Enligt vad utskottet erfarit håller man inom RSV på med att utarbeta riktlinjer för handläggning av ärenden om flyttnings- och adresskontroll. Utgångspunkten är att folkbokföringen skall spegla befolkningens verkliga bosättning och att skenskrivningar som görs av enskilda i syfte att tillskansa sig orättmätiga ekonomiska fördelar skall elimineras, liksom andra felaktigheter i folkbokföringen. Enligt riktlinjerna för skatteförvaltningens verksamhet skall flyttningskontrollen nu successivt byggas upp.
Genom det arbete som har igångsatts anser utskottet att syftet bakom motionen i väsentlig del redan har blivit tillgodosett. Någon åtgärd med anledning av motionen är därför inte påkallad, och utskottet avstyrker följaktligen motionen.
Uppgifter från folkbokföringen
I motion Sk901 återkommer Marianne Jönsson och Stina Gustavsson (båda c) med en begäran om ett uttalande av riksdagen om att de lokala skattekontoren skall tillhandahålla uppgifter om födslar, dödsfall, vigslar m.m. församlingsvis åt hembygdsföreningarna. Syftet är, nu liksom tidigare, att underlätta för bl.a. hembygdsrörelsen att få fram uppgifter till årskrönikor och matriklar.
Utskottet har tidigare ställt sig förstående till motionärernas syfte att skapa bättre förutsättningar för hembygdsföreningarnas möjligheter att samla och ge ut sammanställningar över familjenyheter av allmänt intresse. Utskottet har dessutom pekat på att allmänheten skall kunna via terminaler på skattekontoren (allmänhetens terminal) hämta fram uppgifter ur folkbokföringsregistren och få viss hjälp i sökandet efter de begärda uppgifterna. Enligt vad utskottet erfarit arbetar man inom RSV kontinuerligt på att förbättra rutinerna för sökningar i dessa register, och utskottet utgår alltjämt ifrån att RSV på sikt kommer att i möjligaste mån försöka tillgodose allmänhetens krav på en förbättrad service. Därtill kommer att den s.k. Aviseringsutredningen (Fi 1992:12, dir. 1992:52) behandlar bl.a. frågor som hänger samman med dem som aktualiserats i motionen. Dit hör olika former av tillhandahållanden av folkbokföringsuppgifter och avgifter för sådana tillhandahållanden. Ett betänkande beräknas föreligga i oktober i år.
Med tanke på det arbete rörande tillhandahållande av folkbokföringsuppgifter som pågår kan det enligt utskottets mening för närvarande inte anses påkallat med ett uttalande av det slag motionärerna begär. Utskottet avstyrker därför motionen.
Ändrad praxis m.m.
I motion Sk811 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) begärs tillkännagivanden om dels ett införande av ett förbud mot retroaktiv tillämpning av skattelag som av skattedomstolarna tolkats på annat sätt än tidigare (yrkande 6), dels att handlingar som i dag är lagliga inte får i framtiden betraktas som olagliga av skattemyndigheten (yrkande 5). Vad motionärerna torde åsyfta med motionen är att praxis i fråga om beskattning, som ändras på ett för den enskilde oförmånligt sätt, inte skall få tillämpas på rättshandlingar som företagits före praxisändringen.
Utskottet vill till att börja med erinra om det grundlagsenliga förbudet att införa retroaktiv skattelag (2 kap. 10 § andra stycket regeringsformen). Vidare vill utskottet peka på den tidigare i detta betänkande omnämnda skälighetsprövningen vid en eftertaxerings- och skattetilläggsprövning som infördes hösten 1991 och som just syftade till att tillgodose behovet av en "ventil" i t.ex. sådana fall att en intäkt som tidigare allmänt ansetts vara ej skattepliktig efter avgörande i Regeringsrätten bedömts vara skattepliktig och den skattskyldige vid deklarationstillfället inte brustit i sin uppgiftsplikt. Därtill vill utskottet hänvisa till att Rättssäkerhetskommittén just har till uppgift att se över rättssäkerheten vid beskattningen. Av anförda skäl torde således motionärernas syfte i väsentlig mån redan vara tillgodosett och motionen böra avslås, men därtill kommer att ett bifall till motionsyrkandena enligt utskottets uppfattning skulle skapa komplikationer i olika hänseenden. Som exempel på en sådan komplikation kan anföras att den skulle omöjliggöra för det allmännas företrädare -- fiscus -- att tillämpa metoden att driva fram ett pilotfall bland ett stort antal likartade rättshandlingar för att få fram ett vägledande prejudikat, om ett sådant prejudikat skulle vara till nackdel för den enskilde. Detta prejudikat skulle då inte kunna tillämpas på de övriga som företagit rättshandlingen. I stället skulle det kunna bli så att fiscus i sådana fall måste fullfölja till högsta instans alla likartade fall som fiscus äger kännedom om. Även andra komplikationer kan tänkas.
Med hänsyn till vad nu anförts avstyrker utskottet motionen i berörda delar.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande anslag till skatteförvaltningen att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 bilaga 8 punkt B moment 1 i denna del samt momenten 2 och 3 och med avslag på motionerna 1992/93:Sk354 yrkande 16, 1992/93:Sk805, 1992/93:Ju223 yrkande 5, 1992/93:Ju817 yrkande 4 och 1992/93:T221 yrkande 2
a) godkänner att den övergripande målsättningen för verksamheterna inom Riksskatteverkets ansvarsområde -- såvitt avser Skatteförvaltningen -- skall vara i enlighet med vad som förordats i propositionen i avsnittet Slutsatser,
b) till Riksskatteverket för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 351 000 000 kr,
c) till Skattemyndigheterna för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 4 237 311 000 kr,
res. 1 (s) men. (v) - delvis
2. beträffande anslag till bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 bilaga 8 punkt I 1 till Bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 6 000 000 kr,
3. beträffande anslag till exportkreditbidrag att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 bilaga 8 punkt I 2 till Exportkreditbidrag för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr,
4. beträffande informationen på deklarationsblanketterna att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk810,
5. beträffande kontrolluppgift avseende ränteinkomster att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk807, men. (v) - delvis
6. beträffande eftertaxering att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk811 yrkande 11, res. 2 (nyd)
7. beträffande skattetillägg att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk811 yrkande 12, res. 3 (nyd)
8. beträffande beloppsgränsen för uppbörd av kvarstående skatt m.m. att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk802, res. 4 (nyd)
9. beträffande anstånd att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Sk811 yrkande 10 och 1992/93:Sk812,
res. 5 (nyd)
10. beträffande förhandsbesked att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk811 yrkande 13, res. 6 (nyd)
11. beträffande betalningslagen och utländska försäkringar att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Sk354 yrkande 17, 1992/93:Sk801 och 1992/93:Ju817 yrkande 18 i denna del, res. 7 (s) men. (v) - delvis
12. beträffande lagen mot skatteflykt att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Sk354 yrkande 18, 1992/93:Ju817 yrkande 18 i denna del och 1992/93:Ju223 yrkande 7, res. 8 (s) men. (v) - delvis
13. beträffande betalningssäkringslagen och bevissäkringslagen att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Sk811 yrkandena 7--9 och 1992/93:Ju817 yrkande 18 i denna del, res. 9 (s) res. 10 (nyd) men. (v) - delvis
14. beträffande skatteplaneringskommission att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk804, men. (v) - delvis
15. beträffande torg- och gatuhandel att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Sk803 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
16. beträffande lägenhetsregister att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk903, res. 11 (nyd)
17. beträffande uppgifter från folkbokföringen att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk901,
18. beträffande ändrad praxis m.m. att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk811 yrkandena 5 och 6. res. 12 (nyd)
Stockholm den 23 mars 1993
På skatteutskottets vägnar
Knut Wachtmeister
I beslutet har deltagit: Knut Wachtmeister (m), Lars Hedfors (s), Bo Forslund (s), Kjell Johansson (fp), Bruno Poromaa (s), Karl-Gösta Svenson (m), Harry Staaf (kds), Peter Kling (nyd), Gunnar Nilsson (s), Carl Fredrik Graf (m), Sverre Palm (s), Fredrik Reinfeldt (m), Karl Hagström (s), Tage Påhlsson (c) och Martin Nilsson (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Lars Bäckström (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Anslag till skatteförvaltningen (mom. 1)
Lars Hedfors, Bo Forslund, Bruno Poromaa, Gunnar Nilsson, Sverre Palm, Karl Hagström och Martin Nilsson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Företrädare för" och på s. 7 slutar med "behandlade motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:
I Socialdemokraternas partimotion Ju817 redogörs utförligt för ekobrottens tilltagande utbredning och skadeverkningar för såväl enskilda som samhället i stort, direkt såväl som indirekt. Bl.a. påvisas det hur den allmänna samhällsmoralen undergrävs när människor upplever att vissa personer kan fuska med skatten med till synes hur fräcka och utstuderade metoder som helst utan att något görs åt det. Andra mycket negativa effekter är att konkurrensen snedvrids till förfång för seriösa företagare och att det blir allt svårare att genomföra en rättvis fördelningspolitik. Alla samhällsmedborgare -- i egenskap av skattebetalare, konsumenter, anställda, näringsidkare etc. -- drabbas av ekobrotten.
Vidare anförs följande i motion Ju817. Enligt väl underbyggda bedömningar omsätter den ekonomiska brottsligheten årligen åtskilliga tiotals miljarder kronor. Enligt forskare vid BRÅ kan siffran i dag beräknas t.o.m. överstiga 100 miljarder kronor. Förutom mot samhället och dess institutioner riktar sig den mest kvalificerade brottsligheten i stor utsträckning mot storföretag och finansinstitut, dvs. företag där betalningsströmmarna är stora och där det kan finnas möjligheter att snabbt komma åt stora belopp. Som några exempel på modern ekonomisk kriminalitet nämns bolagsplundring och illegala affärer med skalbolag, momsbedrägerier i stor skala, ekobrott i samband med konkurser samt s.k. beskyddarverksamhet och rent av rena maffiametoder. Metoderna för ekobrottsligheten varierar och utvecklas ständigt, framhålls det i motionen. Bl.a. är inslagen av modern teknik ett utmärkande drag i den avancerade ekonomiska brottsligheten av i dag. Ett annat utmärkande drag är användandet av bulvaner. Det märks också en ökande internationalisering åtminstone vid de mest kvalificerade brotten. Processabotage i form av åtgärder som förhindrar och fördröjer skatte- och brottmålsprocesserna är ett annat inslag som blir allt vanligare i den ekonomiska brottsligheten.
Trots dessa synnerligen allvarliga och enligt utskottets uppfattning väl belagda omständigheter nämns inte ekonomisk brottslighet som ett prioriterat område vare sig i årets budgetproposition eller i förra årets. Över huvud taget saknas förslag till nya resurser till kampen mot ekobrottslighet. Detta enligt utskottets uppfattning synnerligen anmärkningsvärda förhållande visar att regeringen grovt underskattar lägets allvar. Utskottet delar härvidlag Socialdemokraternas i motion Ju817 redovisade uppfattning att betydande resurser snarast bör tillföras den ekobrottsbekämpande verksamheten, vilket borde underlättas av att den i stor utsträckning finansierar sig själv. Socialdemokraterna har föreslagit att ytterligare 100 miljoner kronor satsas på utbildning och på att förstärka kronofogdemyndigheternas specialindrivningsenheter samt på fler ekoåklagare, skatterevisorer, ekonomer och ekopoliser. Motionen behandlas såvitt avser åklagarväsendet och polisen av justitieutskottet och såvitt avser kronofogdemyndigheterna av lagutskottet. I detta betänkande behandlas yrkandet om 25 miljoner kronor extra till RSV för utökning av antalet tjänster samt utbildning av skatterevisorer.
På skatteområdet är det enligt utskottets uppfattning framför allt viktigt att positiva åtgärder vidtas så att de ekonomiska brotten upptäcks och utreds på ett så tidigt stadium som möjligt innan skadeverkningarna har blivit för stora och innan möjligheterna för kronofogdemyndigheten att komma åt pengarna har försuttits. Genom effektiva kontroll- och revisionsinsatser kan en brottsanmälan göras tidigare. För att öka effektiviteten i skattebrottsbekämpningen behövs också ett omfattande och smidigt samarbete med andra berörda myndigheter och även ett intensifierat samarbete med andra länders fiskala och exekutiva myndigheter. Det är också viktigt att skattemyndigheterna inte fråntas de nödvändiga lagliga instrumenten för en effektiv bekämpning av skattebrotten.
RSV:s företrädare har inför utskottet uttryckt farhågor för att det knappa anslaget kan innebära en minskning av den offensiva kontrollverksamheten, inte minst i bekämpandet av den ekonomiska brottsligheten. Mot bakgrund härav och vad i övrigt anförts ovan instämmer utskottet i Socialdemokraternas bedömning att resurserna för skatterevisionen behöver förstärkas för att klara utredningen av den mest omfattande ekonomiska brottsligheten. Förslaget i motion Ju817 att öka resurserna till skattekontrollen och utbildningen av skatterevisorer med 25 miljoner kronor finner utskottet väl motiverat och väl avvägt. Som föreslås i motionen bör resurserna riktas särskilt till storstäderna, i synnerhet Stockholmsområdet, där den ekonomiska brottsligheten är mest omfattande.
Enligt utskottets mening bör kraftfulla åtgärder vidtas för att motverka även andra former av skattesmitning än sådana som inte utgör direkta skattebrott. Till den ändan vill utskottet biträda Socialdemokraternas förslag i motion Sk354 om ytterligare förenklingar för att kunna omfördela kontrollresurserna till företag och skattskyldiga med komplicerade förhållanden, effektivare revisionsverksamhet, bättre samarbete mellan skattemyndigheterna och andra berörda myndigheter och ett utökat samarbete mellan svenska skattemyndigheter och utländska myndigheter på skatteområdet. När det särskilt gäller hur man genom förenklingar och förbättringar i deklarationshanteringen skall skapa ökat utrymme för mer angelägen kontrollverksamhet bör man enligt utskottets uppfattning ta fasta på förslaget i motion Sk805 (s) att pröva möjligheten att införa den ordning som gäller i Danmark och som aktualiserats bl.a. av en av de sakkunniga i Rättssäkerhetskommittén, nämligen att det förtryckta deklarationsförslaget skall kunna läggas till grund för taxeringen även om den skattskyldige inte återsänder deklarationshandlingen.
Utskottet föreslår att riksdagen genom ett tillkännagivande godkänner vad ovan anförts och bifaller den resursförstärkning på 25 miljoner kronor till RSV som föreslagits. Detta innebär att utskottet tillstyrker yrkande 16 i motion Sk354 (s) och yrkande 4 i motion Ju817 (s) samt också i huvudsak motion Sk805 (s). Motionerna T221 (fp) om en resursomfördelning till förmån för Stockholmsområdet och Ju223 (v) om ytterligare resurser till Skattemyndigheterna får anses i väsentlig utsträckning tillgodosedda härmed och i den mån detta ej kan anses vara fallet avstyrker utskottet dessa motionsyrkanden.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande anslag till skatteförvaltningen att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Sk354 yrkande 16 och 1992/93:Ju817 yrkande 4, med anledning av proposition 1992/93:100 bilaga 8 punkt B moment 1 i denna del och momenten 2 och 3 och motion 1992/93:Sk805 och med avslag på motionerna 1992/93:Ju223 yrkande 5 och 1992/93:T221 yrkande 2
a) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört såvitt avser skatteförvaltningen,
b) till Riksskatteverket för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 376 000 000 kr,
c) till Skattemyndigheterna för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 4 237 311 000 kr,
2. Eftertaxering (mom. 6)
Peter Kling (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "därför motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:
Utskottet ställer sig bakom kravet i motion Sk811 (nyd) om en begränsning av den tid under vilken en eftertaxering får företas och en uppstramning av rekvisiten. En enskild skall inte behöva riskera att ett skattebeslut som ligger ända upp till fem år tillbaka i tiden plötsligt ifrågasätts av skattemyndigheterna. Enligt utskottets mening bör tidsfristen för eftertaxering reduceras till två år och avse endast fall av uppenbara skatteundandraganden. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
6. beträffande eftertaxering att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Sk811 yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Skattetillägg (mom. 7)
Peter Kling (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Även i" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att skattetilläggsreglerna fortfarande är alltför rigorösa. Med hänsyn härtill biträder utskottet förslaget i motion Sk811 (nyd) att möjligheten att påföra skattetillägg bör begränsas till fall av uppenbara skatteundandraganden och att sanktionsavgiften i sådana fall bör sänkas till 20 %. Riksdagen bör enligt utskottets mening göra ett tillkännagivande härom.
dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
7. beträffande skattetillägg att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Sk811 yrkande 12 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Beloppsgränsen för uppbörd av kvarstående skatt m.m. (mom. 8)
Peter Kling (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Regeringen har" och slutar med "därför motionen" bort ha följande lydelse:
Gränsen för uttagande av kvarstående skatt, liksom gränsen för återbetalning av ö-skatt, på 25 kr har inte räknats upp sedan den 1 januari 1975 -- alltså inte på mer än 18 år -- trots att beloppet borde ha mer än tredubblats om det fått följa inflationen. Denna låga gräns medför ett kostsamt förfarande med ut- resp. inbetalning. Problemet har accentuerats i och med skattereformen som inneburit att räntor och andra kapitalinkomster beskattas från första kronan och att bl.a. många barn drabbas av kvarskatt med småbelopp. I avvaktan på resultatet av Uppbördskommitténs utredningsarbete bör gränsbeloppet uppjusteras åtminstone till det av motionärerna föreslagna beloppet 50 kr. Detta bör enligt utskottets mening ges regeringen till känna av riksdagen. Motion Sk802 (c) tillstyrks.
dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
8. beträffande beloppsgränsen för uppbörd av kvarstående skatt m.m. att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Sk802 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Anstånd (mom. 9)
Peter Kling (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Reglerna om" och slutar med "därför avstyrker" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör en skattskyldig som överklagar ett beslut hos länsrätten automatiskt medges anstånd med betalningen av eventuell kvarstående skatt om det inte är uppenbart att besvären inte kan bifallas. Det är också enligt utskottets mening i sådana fall olämpligt att samma myndighet som meddelat det överklagade beslutet skall besluta i anståndsfrågan. Befogenheten att fatta beslut i anståndsfrågan bör därför flyttas över till en annan myndighet. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottet tillstyrker följaktligen motion Sk811 i denna del (nyd) och motion Sk812 (c).
dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
9. beträffande anstånd att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Sk811 yrkande 10 och 1992/93:Sk812 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Förhandsbesked (mom. 10)
Peter Kling (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Enligt vad" och på s. 10 slutar med "således motionen" bort ha följande lydelse:
Med nuvarande regler kan skattemyndigheterna avvisa en enskilds begäran om förhandsbesked beträffande en skattefråga med hänvisning till att frågan inte har tillräcklig betydelse för den enskilde. Detta är emellertid en fråga som bedöms bäst av den enskilde själv och det finns enligt utskottets mening inte några bärande skäl för denna typ av begränsningar när det gäller enskildas rätt att få besked i skattefrågor. Utskottet anser att reglerna bör ändras så att besked kan lämnas i alla skattefrågor. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Motion Sk811 i denna del (nyd) tillstyrks.
dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
10. beträffande förhandsbesked att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Sk811 yrkande 13 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Betalningslagen och utländska försäkringar (mom. 11)
Lars Hedfors, Bo Forslund, Bruno Poromaa, Gunnar Nilsson, Sverre Palm, Karl Hagström och Martin Nilsson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Som nyss" och på s. 11 slutar med "behandlade motionsyrkanden" bort ha följande lydelse:
De borgerliga partiernas ställningstagande i riksdagen i höstas -- i strid mot Socialdemokraternas och Vänsterpartiets ståndpunkt -- att upphäva betalningslagen har lett till avsevärt minskade kontrollmöjligheter när det gäller såväl utländska transaktioner som sparande och investeringar med internationell anknytning. Som bl.a. RSV framhöll i sin kraftiga kritik av förslaget bygger kontrollen numera på ett i praktiken frivilligt uppgiftslämnande från de skattskyldiga. Som framhålls i motion Sk354 (s) bör därför, inom ramen för berörda EG-direktiv, enligt utskottets mening kontrollbestämmelserna skärpas så att en acceptabel effektivitet på kontrollen kan uppnås. Eftersom utskottet delar även den uppfattning som kommer till uttryck i motion Sk801 (s) -- och som bestyrks av det senaste årets magra uppbördsresultat -- att en stor mängd utländska försäkringar tecknas utan att lagstadgad premieskatt betalas är det enligt utskottets mening viktigt med skärpta sanktions- och kontrollåtgärder bl.a. just i detta sammanhang. Utskottet ställer sig även bakom kravet i motion Ju817 (s) att Sverige bör bevaka och försöka påverka utvecklingen på kontrollområdet inom EG/EFTA för att få till stånd ett effektivt och rutinmässigt kontrolluppgiftslämnande mellan länderna. Vad nu anförts bör enligt utskottets uppfattning riksdagen som sin mening ge regeringen till känna, vilket innebär att utskottet tillstyrker samtliga nu behandlade motioner i berörda delar.
dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
11. beträffande betalningslagen och utländska försäkringar att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Sk354 yrkande 17, 1992/93:Sk801 och 1992/93:Ju817 yrkande 18 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Lagen mot skatteflykt (mom. 12)
Lars Hedfors, Bo Forslund, Bruno Poromaa, Gunnar Nilsson, Sverre Palm, Karl Hagström och Martin Nilsson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Riksdagens beslut" och slutar med "behandlade motionsyrkanden" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det var fel av den borgerliga riksdagsmajoriteten att driva igenom ett avskaffande av lagen mot skatteflykt i höstas eftersom man härigenom fråntagit skattemyndigheterna ett användbart instrument för att bekämpa skatteflykt. Man kan heller inte bortse från den viktiga preventiva funktionen denna lag kan antas ha haft och som nu gått förlorad. Särskilt svårförståelig förefaller de borgerliga partiernas brådska med att avskaffa skatteflyktsklausulen i ljuset av att den enligt alla gjorda utvärderingar befunnits tillgodose alla rimliga rättssäkerhetskrav och dessutom ha kommit till så sparsam användning att den rent av kritiserats för att ha varit alltför ineffektiv. I stället borde man i varje fall ha inväntat den rapport om skattereformens effekter med avseende på omfattningen av skatteplanering och skattefusk som kommittén för utvärdering av skattereformen beräknas lägga fram senare i år innan man tog ställning till ett avskaffande av skatteflyktsklausulen.
Mot bakgrund av det anförda bör enligt utskottets mening regeringen lägga fram förslag om ett omedelbart återinförande av skatteflyktsklausulen. Utskottet tillstyrker således härvidlag motionerna Sk354 och Ju817 i denna del (båda s) samt motion Ju223 (v).
dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
12. beträffande lagen mot skatteflykt att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Sk354 yrkande 18 och 1992/93:Ju817 yrkande 18 i denna del och 1992/93:Ju223 yrkande 7 hos regeringen begär förslag om ett återinförande av lagen mot skatteflykt i enlighet med vad utskottet anfört,
9. Betalningssäkringslagen och bevissäkringslagen (mom. 13)
Lars Hedfors, Bo Forslund, Bruno Poromaa, Gunnar Nilsson, Sverre Palm, Karl Hagström och Martin Nilsson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "aktuella delar" bort ha följande lydelse:
Mot bakgrund av de direktiv som den parlamentariska s.k. Rättssäkerhetskommittén arbetar efter delar utskottet den oro som kommer till uttryck i motion Ju817 (s) att arbetet kommer att resultera i en uppluckring av betalningssäkringslagen och bevissäkringslagen eller rent av ett avskaffande av någon av eller kanske båda dessa lagar. Båda lagarna är emellertid utomordentligt viktiga för att skattemyndigheterna skall kunna utföra en effektiv skattekontroll och de har båda numera -- sedan vissa förändringar med en rättssäkerhetsstärkande inriktning vidtagits för ett par år sedan -- en utformning som utgör en väl avvägd balans mellan effektivitetskrav och rimliga rättssäkerhetshänsyn. Det är över huvud taget förvånande att, i en tid när intresset borde koncentreras på hur man skall få bukt med den alltmer elakartade ekonomiska brottsligheten och det tilltagande skattefusket, regeringen väljer att tillsätta en kommitté med uppgift att ta upp några starkt överdrivna attacker som vissa av de nuvarande regeringspartierna, när de befann sig i opposition, brukade rikta mot enskilda detaljer i skattelagstiftningen. Med det anförda, som riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna, tillstyrker utskottet motion Ju817 i denna del och avstyrker motion Sk811 i motsvarande del.
dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
13. beträffande betalningssäkringslagen och bevissäkringslagen att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ju817 yrkande 18 i denna del och med avslag på motion 1992/93:Sk811 yrkandena 7--9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
10. Betalningssäkringslagen och bevissäkringslagen (mom. 13)
Peter Kling (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "aktuella delar" bort ha följande lydelse:
Beslut om betalningssäkring, som innebär att en skattskyldigs tillgångar fryses, får fattas redan på grund av en misstanke om att ett skattebelopp kan komma att fastställas i framtiden och inte betalas. Ett sådant säkringsbeslut, som för den enskilde är en mycket ingripande åtgärd och för t.ex. en rörelseidkare kan leda till mycket allvarliga avbräck i rörelsen, kan fattas och verkställas utan att den skattskyldige får tillfälle att yttra sig inför beslutet. Det har emellertid inträffat att betalningssäkringar har vidtagits på grundval av misstankar som senare har visat sig vara obefogade och som antagligen hade kunnat avfärdas om den enskilde hade tillfrågats före beslutet. Utskottet, som instämmer i kravet i motion Sk811 (nyd) att användningen av betalningssäkring bör begränsas, anser dessutom i enlighet med det anförda att betalningssäkring inte bör ske i fråga om ej fastställda skattekrav och att den mot vilken en säkringsåtgärd av det här slaget övervägs alltid skall höras innan beslut fattas. Enligt utskottets mening bör riksdagen göra ett uttalande härom. Motion Sk811 tillstyrks följaktligen i denna del.
dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
13. beträffande betalningssäkringslagen och bevissäkringslagen att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Sk811 yrkandena 7--9 och med avslag på motion 1992/93:Ju817 yrkande 18 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
11. Lägenhetsregister (mom. 16)
Peter Kling (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "Enligt vad" och slutar med "följaktligen motionen" bort ha följande lydelse:
Utgångspunkten bör vara att alla som är bosatta i Sverige också skall betala skatt i Sverige i enlighet med våra svenska beskattningsregler. Det nuvarande systemet med folkbokföring på fastighet gör det emellertid alldeles för lätt för mindre nogräknade personer att genom felaktiga uppgifter om sitt rätta hemvist smita från skatt och även att fuska med kommunala avgifter och orättmätigt tillskansa sig t.ex. bostadsbidrag. Som framhålls i motion Sk903 (nyd) bör regeringen ta itu med detta problem, givetvis utan att berättigade integritetskrav åsidosätts. Ansträngningarna bör inriktas på att ta fram ett så bra system som möjligt för att skapa en folkbokföring som överensstämmer med människornas verkliga bosättning och som kan användas både till att komma till rätta med föregivna utflyttningar ur landet och för att minimera möjligheterna till skenskrivningar för att smita från skatter och avgifter och orättmätigt tillskansa sig bidrag.
Förebilder lär finnas på andra håll i Europa där bosättningsreglerna är svårare att kringgå. Mycket talar för att ett sådant lägenhetsregister som förespråkas i motionen i avsevärd mån skulle lösa problemen. Denna ståndpunkt intog även 1983 års Folkbokföringskommitté i betänkandet 1988:10 Rätt adress som också betonade den ökade tillförlitligheten och värdet från kontrollsynpunkt med ett sådant system men vars förslag i denna del förvånansvärt nog inte föranledde någon åtgärd vare sig av den förra regeringen eller den nuvarande. Mot bakgrund härav är det enligt utskottets mening högst befogat att regeringen arbetar fram ett förslag hur kvaliteten på den svenska folkbokföringen skall förbättras och därvid ingående prövar möjligheten att knyta an folkbokföringen till lägenhet. Detta bör riksdagen med anledning av motionen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
16. beträffande lägenhetsregister att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Sk903 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
12. Ändrad praxis m.m. (mom. 18)
Peter Kling (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "Utskottet vill" och på s. 15 slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i motion Sk811 (nyd) att en enskild som företar en rättshandling inte skall behöva riskera att skattemyndigheterna i framtiden frångår den skattemässiga bedömning som gällde enligt allmänt vedertagen praxis när rättshandlingen företogs. Från den enskildes synpunkt är det lika illa med en ändring av praxis till förfång för den enskilde som med retroaktiv lagstiftning till vederbörandes nackdel. I likhet med förbudet i grundlagen mot retroaktiv skattelagstiftning av denna karaktär bör därför införas ett förbud mot tillämpning av ny praxis till den enskildes nackdel i fråga om handlingar som företagits före praxisändringen.
dels att moment 18 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
18. beträffande ändrad praxis m.m. att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Sk811 yrkandena 5 och 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Lars Bäckström (v) anför:
1. Anslag till skatteförvaltningen (mom. 1)
Som framgår av motion Ju223 (v) har de senaste årens besparingar hos skattemyndigheterna tillsammans med ett omfattande merarbete orsakat av skatteomläggningen och genomförandet av organisatoriska förändringar enligt RSV:s egna bedömningar medfört en nedgång i intensiteten i viktiga delar av kontrollverksamheten och den offensiva processverksamheten under den mest reformtäta perioden. Detta gör att de skattskyldigas krav på rättssäkerhet och en likformig behandling riskerar att eftersättas. Det är också från budgetsynpunkt en oklok politik att inte ge skatteförvaltningen tillräckliga anslag för en förbättrad skattekontroll eftersom väl avvägda insatser på detta område bidrar till en nettoförstärkning av statsfinanserna genom att skatteinkomsterna ökar.
Särskilt allvarligt är att resurserna inte räcker till för de alltmer resurskrävande utredningarna om ekonomisk brottslighet. Enligt RSV:s bedömning kan inte utredningar avseende ekonomiska brott utföras i den takt och omfattning som skulle vara önskvärd, bl.a. från allmänpreventiv synpunkt. Särskilt i storstadsområden som Stockholmsområdet dras utredningarna om ekonomisk brottslighet med stora problem.
En effektiv skattekontroll, som tillgodoser kravet "rätt skatt på rätt sätt", handlar dels om att samhället skall få in erforderliga skatteinkomster men också om att inga skattskyldiga skall betala för mycket i skatt. Det omfattande och växande problemet med skatteundandragande innebär stora samhällsekonomiska förluster. Ekonomisk brottslighet och skatteundandragande gör att konkurrensförhållanden snedvrids och detta får indirekta kostnader för hela samhället genom ökade kostnader för varor och tjänster. Många enskilda drabbas dessutom direkt genom en växande ekonomisk kriminalitet, det gäller bl.a. leverantörer, långivare liksom borgenärer. Genom skatte- och andra ekonomiska brott slås seriösa företag ut och många arbetstillfällen går förlorade.
Företrädare för Riksskatteverket har påtalat att man redan i sin anslagsframställan åtagit sig att klara stora besparingsprogram som förutsätter en väsentlig höjd effektivitet. Genom budgetpropositionens förslag om ytterligare och tidigarelagda besparingar riskerar RSV att tvingas reducera sin personalstyrka i en takt som gör att såväl omfattningen på som djupet i skattekontrollen eftersätts.
Vänsterpartiet menar att skattemyndigheterna måste ges erforderliga resurser för fördjupad kontroll och satsningar mot den ekonomiska brottsligheten. Mot bakgrund härav bör riksdagen bifalla Vänsterpartiets krav om ett extra anslag för insatser mot den ekonomiska brottsligheten på 70 miljoner kronor. Ett bifall till Vänsterpartiets yrkande innebär att Riksskatteverket får möjlighet att genomföra sina spar- och effektiviseringsprogram under en längre tidsrymd. Verket ges därmed möjlighet till såväl bibehållen som återställd ambitionsnivå när det gäller den offensiva kontrollverksamheten. Det anförda innebär att motion Ju223 (v) i denna del tillstyrks medan däremot övriga motioner avstyrks i den mån de ej kan anses tillgodosedda genom det anförda.
2. Kontrolluppgift avseende ränteinkomster (mom. 5)
Tidigare kontrollaktioner visar att företagens ränteinkomster underdeklarerats i betydande omfattning. Det är därför angeläget att kontrolluppgiftsskyldigheten utsträcks att omfatta även juridiska personer. Motion Sk807 bör därför tillstyrkas.
3. Betalningslagen och utländska försäkringar m.m. (mom. 11--13)
Beträffande betalningslagen och utländska försäkringar (mom. 11) instämmer jag i kravet på en skärpning av kontrollbestämmelserna och mer aktivitet från regeringens sida på det internationella planet för att skapa bättre kontrollförutsättningar. Vad vidare gäller lagen mot skatteflykt (mom. 12) biträder jag motion Ju223 (v) och övriga motioner med krav på ett omedelbart återinförande av lagen. Vad slutligen gäller betalningssäkringslagen och bevissäkringslagen (mom. 13) ställer jag mig bakom ett uttalande om att dessa lagar, som utgör nödvändiga instrument för skattemyndigheterna i kontrollverksamheten, inte bör luckras upp, än mindre avskaffas. Det anförda innebär att jag biträder s-reservationerna 7--9.
4. Skatteplaneringskommission (mom. 14)
Som framhålls i motion Sk804 är det av statsfinansiella skäl och för den framtida skattepolitiken nödvändigt att riksdagen har fullständig inblick i hur skatteplanering utförs och används för att betala så lite skatt som möjligt eller ingen skatt alls. Av den anledningen bör en kommission under t.ex. tre års tid följa frågan och kontinuerligt rapportera till riksdagen vad som sker inom det aktuella området. Motion Sk804 bör således bifallas av riksdagen.
5. Yrkanden
Mot bakgrund av det anförda anser jag att momenten 1, 5 och 14 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande anslag till skatteförvaltningen att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ju223 yrkande 5, med anledning av proposition 1992/93:100 bilaga 8 punkt B moment 1 i denna del samt momenten 2 och 3 och motionerna 1992/93:Sk354 yrkande 16 och 1992/93:T221 yrkande 2 och med avslag på motionerna 1992/93:Sk805 och 1992/93:Ju817 yrkande 4
a) som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts om Skatteförvaltningen,
b) till Riksskatteverket för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 351 000 000 kr,
c) till Skattemyndigheterna för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 4 307 311 000 kr,
5. beträffande kontrolluppgift avseende ränteinkomster att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Sk807 hos regeringen begär förslag om att kontrolluppgiftsskyldigheten för bankräntor skall omfatta juridiska personer,
14. beträffande skatteplaneringskommission att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Sk804 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts om tillsättande av en skatteplaneringskommission.