Anslag till skatteförvaltningen, m.m.
Betänkande 1990/91:SkU14
Skatteutskottets betänkande
1990/91:SKU14
Anslag till skatteförvaltningen, m.m.
Innehåll
1990/91 SkU14
Sammanfattning
I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag till anslag till skatteförvaltningen samt ytterligare några anslagsposter. Motionsyrkanden om lägre resp. högre anslag avstyrks, liksom några motioner om verksamhetens inriktning. Reservationer har i denna del lämnats dels av c, som yrkar lägre anslag, dels av v och mp, vilka kräver en uppräkning av anslaget.
I betänkandet behandlas vidare ett antal motioner om bl.a. olika taxerings-, uppbörds- och betalningssäkringsfrågor. Samtliga motioner avstyrks. I denna del har m genomgående reserverat sig. Även fp har lämnat ett antal reservationer, liksom c och i några fall även v.
SJUNDE HUVUDTITELN
Propositionen
Regeringen föreslår i proposition 1990/91:100 bilaga 9 (finansdepartementet)
1. under punkt B 1 (s. 18--19) att riksdagen till Riksskatteverket för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1000071000 kr.,
2. under punkt B 2 (s. 20--22) att riksdagen till Regional och lokal skatteförvaltning för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 3325774000 kr.,
3. under punkt B 4 (s. 24) att riksdagen till Stämpelkostnader för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 2812000 kr.,
4. under punkt B 5 (s. 24) att riksdagen till Fastighetstaxering för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 40000000 kr.,
5. under punkt B 6 (s. 25) att riksdagen till Ersättning till postverket m.fl. för bestyret med skatteuppbörd m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 56000000 kr.,
6. under punkt G 1 (s. 99) att riksdagen till Bidrag till vissa internationella byråer och organisationer m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 250000 kr.,
7. under punkt G 2 (s. 99) att riksdagen till Bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 15000000 kr.,
8. under punkt G 3 (s. 100) att riksdagen till Exportkreditbidrag för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.
Motionerna
1990/91:Sk352 av Carl Bildt m.fl. (m) vari -- med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:N254 -- yrkas, såvitt nu är i fråga,
8. att riksdagen beslutar att det preliminära B-skatteuttaget skall sänkas till 100% av föregående års skatteuttag.
1990/91:Sk636 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om förändringar i betalningssäkringslagen i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen beslutar att bevissäkringslagen för skatte- och avgiftsprocessen skall upphävas,
3. att riksdagen beslutar om sådan ändring i taxeringslagen att 56§ återgår till den lydelse bestämmelsen hade före 1 januari 1988,
4. att riksdagen beslutar att upphäva lagen mot skatteflykt,
5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en omvänd generalklausul i enlighet med vad i motionen anförts,
6. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan lagstiftning som innebär att enskilda som huvudregel får rätt till ersättning för rättegångskostnader i skattemål.
1990/91:Sk801 av Knut Wachtmeister (m) vari yrkas att riksdagen beslutar befria vissa näringsidkare från att erlägga straffavgift vid utebliven fyllnadsinbetalning av preliminär skatt i enlighet med vad som anförts i motionen.
1990/91:Sk803 av Tom Heyman (m) vari yrkas att riksdagen avskaffar lagen (1982:1106) om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar.
1990/91:Sk804 av Ingbritt Irhammar och Anders Svärd (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär skyndsamt förslag till förbättrad lagstiftning om ersättning för rättegångskostnader i skattemål i enlighet med vad som anförts i motionen.
1990/91:Sk805 av Tom Heyman (m) vari yrkas att riksdagen begränsar anslagsökningen för budgetåret 1991/92 för skatteförvaltningen och exekutionsväsendet (Lit.B) till sammanlagt 450 milj. kr.
1990/91:Sk806 av Rune Backlund m.fl. (c,m,fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändringar i uppbördslagen vad avser anstånd vid eftertaxering i enlighet med vad som i motionen anförts.
1990/91:Sk807 av Filip Fridolfsson m.fl. (m,fp,c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arbetsgivares ställföreträdaransvar.
1990/91:Sk808 av Elisabet Franzén m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen beslutar om ändring av 5§ lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter i enlighet med vad som anförts i motionen.
1990/91:Sk809 av Rosa Östh och Kersti Johansson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar om kompensation till inkomsttagare med B-skatt i enlighet med vad som anförts i motionen.
1990/91:Sk810 av Sten Svensson m.fl. (m,fp,c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om förändringar i betalningssäkringslagen avseende riskrekvisitet, förmånsrätten, förlängning av tidsfrist, muntlig förhandling, begränsning i skadeståndsbeloppet, begreppet förmögenhetsskada samt ersättning för ombudskostnader i enlighet med vad som anförts i motionen.
1990/91:Sk811 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas, såvitt nu är i fråga,
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av skattelagstiftningen i syfte att skapa klara och generella regler,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tolkningsföreträde för enskilda skattebetalare,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en "legal nödbroms" i enlighet med vad i motionen anförts,
5. att riksdagen beslutar avskaffa lagen mot skatteflykt,
6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ersättning för kostnader i skatteprocessen i enlighet med vad i motionen anförts,
7. att riksdagen beslutar att en skattskyldigs kostnader för skatteprocess i högre instans än länsrätt alltid skall bestridas med offentliga medel om det allmänna för talan över tidigare beslut,
8. att riksdagen hos regeringen begär förslag om förenklad självdeklaration i enlighet med vad i motionen anförts,
9. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring i taxeringslagen i enlighet med vad i motionen anförts avseende taxering i första instans,
10. att riksdagen hos regeringen begär förslag om förstärkt sekretess vid beslut om avvikelse från självdeklaration,
11. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade regler för taxeringsrevision i enlighet med vad i motionen anförts,
12. att riksdagen beslutar avskaffa bevissäkringslagen,
13. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring av betalningssäkringslagen i enlighet med vad i motionen anförts,
14. att riksdagen hos regeringen begär förslag som innebär att beslut om eftertaxering skall fattas av länsrätt,
15. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring i taxeringslagen vad avser förutsättningarna för eftertaxering,
16. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade regler för skattetillägg i enlighet med vad i motionen anförts,
17. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring av gällande bestämmelser vad avser uppdragsgivares betalningsskyldighet för uppdragstagares skatter och avgifter i enlighet med vad i motionen anförts,
18. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade regler avseende uppbördsfrågor i enlighet med vad i motionen anförts,
20. att riksdagen beslutar avskaffa lagen om avdrags- och uppgiftsskyldighet.
1990/91:Sk812 av Rune Backlund m.fl. (c,m,fp) vari yrkas att riksdagen ändrar 4§ lagen (1988:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt m.m. i enlighet med vad som anförts i motionen.
1990/91:Sk813 av Martin Olsson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att upphäva bevissäkringsslagen (1975:1027) för skatte- och avgiftsprocessen.
1990/91:Sk814 av Nic Grönvall (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till lagstiftning i syfte att öka rättssäkerheten på skatteområdet.
1990/91:Sk815 av Gösta Lyngå m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att RSVs anslag skall uppräknas med 20000000 kr.
2. att riksdagen hos regeringen begär att RSVs ansträngningar att avslöja ekonomisk brottslighet intensifieras,
3. att riksdagen hos regeringen begär att RSV initierar en informationskampanj med syfte att göra medborgarna till ansvariga skattebetalare.
1990/91:Sk816 av Hans Göran Franck m.fl. (s) vari -- med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:Ju820 -- yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att upprusta skattemyndigheterna.
1990/91:Sk817 av Margit Gennser och Hugo Hegeland (m) vari yrkas att riksdagen till Riksskatteverket för budgetåret 1991/92 anvisar ett med 220 milj. kr. reducerat förslagsanslag om 850 milj. kr.
1990/91:Sk818 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om att kontrolluppgiftsskyldighet för bankräntor även skall omfatta juridiska personer.
1990/91:Sk819 av Göran Engström och Kjell Ericsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kompensation till inkomsttagare med B-skatt.
1990/91:Sk820 av Arne Kjörnsberg och Lahja Exner (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om anstånd med betalning av slutlig skatt.
1990/91:Sk822 av Kjell Johansson m.fl. (fp) vari yrkas, såvitt nu är i fråga,
1. att riksdagen i enlighet med vad i motionen anförts beslutar att förlängning av tidsfristen för betalningssäkring endast skall få ske vid synnerliga skäl och endast med en månad i taget,
2. att riksdagen i enlighet med vad i motionen anförts beslutar om tidsbegränsning av handläggning av mål beträffande betalningssäkrad fordran,
3. att riksdagen i enlighet med vad i motionen anförts beslutar om motivering av beslut om betalningssäkring,
4. att riksdagen i enlighet med vad i motionen anförts beslutar att "väsentligt lägre belopp" i skadeståndshänseende definieras i lag till att avse minst ett basbelopp,
5. att riksdagen i enlighet med vad i motionen anförts beslutar att skadeståndsansvaret skall omfatta kostnader för ersättning och biträde i betalningssäkringsmålet,
6. att rikdagen i enlighet med vad i motionen anförts beslutar om strikt skadeståndsansvar för staten även i fall där fordran är fastställd,
7. att riksdagen i enlighet med vad i motionen anförts beslutar att jämkning av skadeståndet endast skall få ske om det föreligger ett kausalsamband mellan handlingen och skadan eller om det skulle vara uppenbart oskäligt att ersättning utgår,
8. att riksdagen i enlighet med vad i motionen anförts beslutar att frågor om eftertaxering skall behandlas av länsrätt som första instans,
9. att riksdagen i enlighet med vad i motionen anförts beslutar att s.k. misstagstaxeringar och oriktiga taxeringar p.g.a. felaktig kontrolluppgift inte skall kunna föranleda eftertaxering,
10. att riksdagen i enlighet med vad i motionen anförts beslutar att omprövning av taxeringsförhållande till den skattskyldiges nackdel ej skall kunna ske efter utgången av november månad taxeringsåret,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förtryckta blanketter för förenklad självdeklaration,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om taxeringsrevision av ADB-baserade räkenskaper,
14. att riksdagen i enlighet med vad i motionen anförts beslutar om tidsgräns för att meddela beslut om avvikelse från självdeklaration,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förutsättningarna för eftertaxering,
16. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade regler för skattetillägg i enlighet med vad som anförts i motionen,
17. att riksdagen i enlighet med vad i motionen anförts beslutar upphäva bestämmelserna om avgift på fyllnadsinbetalningar av preliminär skatt,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett centralt koncernregister.
1990/91:Sk823 av Görel Thurdin m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen beslutar upphäva reglerna om generalklausul i skattelagstiftningen.
1990/91:Sk825 av Lars Bäckström m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att medel motsvarande 1,5% av de medel som sparas genom tillämpning av ett rationaliseringskrav hos riksskatteverket ställs till regeringens disposition för effektivitetshöjande åtgärder i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen till Regional och lokal skatteförvaltning för budgetåret 1991/92 anslår 29000000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit.
1990/91:Sk826 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari -- med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:A504 -- yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om att riksskatteverket får i uppdrag att presentera en ändrad fördelningsmodell av resurser för granskning av deklarationer.
1990/91:Sk827 av Gunnar Björk m.fl. (c) vari -- med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:Fi428 -- yrkas
1. att riksdagen beslutar att till Riksskatteverket för budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 900071000 kr.,
2. att riksdagen beslutar att till Regional och lokal skatteförvaltning för budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 3075774000 kr.
Utskottet
Anslagsfrågor
Anslag till skatteförvaltningen
Regeringens budgetförslag innebär bl.a. en total anslagsökning för skatteförvaltningen och exekutionsväsendet på ca 860 milj. kr. För skatteförvaltningens del innebär detta dels ett tillskott av reala resurser som i huvudsak är avsett att finansiera de omfattande reformer som nu skall genomföras inom RSV:s verksamhetsområde, dels inbesparingar på vissa andra områden. Finansministern räknar med en minskning av resursförbrukningen inom verksamhetsområdet fram till budgetåret 1996/97 med ett belopp motsvarande 5--10% av anslagen till skatteförvaltningen. Vidare framhålls att en successiv omfördelning av resurser pågår inom skatteförvaltningen för att uppnå balans mellan resurstilldelning och arbetsmängd i länen. Den fortsatta omfördelningen innebär en viss ytterligare överflyttning av resurser till framför allt Stockholms län.
Till riksskatteverket (RSV) föreslår regeringen ett förslagsanslag på 1000071000 kr. Av inbesparade medel skall enligt förslaget ett belopp motsvarande 1% av anslaget ställas till regeringens disposition för att kunna användas för effektivitetshöjande åtgärder.
Även anslaget till regional och lokal skatteförvaltning, som enligt regeringen bör bestämmas till 3325774000 kr., innebär ett rationaliseringskrav samtidigt som det tillskjuts reala resurser för att säkra genomförandet av de nyligen beslutade skatte- och taxeringsreformerna. Även här föreslås att medel motsvarande 1% av anslaget skall hämtas från de besparingar som rationaliseringen ger upphov till och ställas till regeringens disposition för att kunna användas för effektivitetshöjande åtgärder.
Motioner har väckts med yrkanden om såväl en begränsning som en utökning av anslagen till skatteförvaltningen. Till de förra hör motionerna Sk817 av Margit Gennser och Hugo Hegeland (båda m), Sk805 av Tom Heyman (m) och Sk827 av Gunnar Björk m.fl. (c) som föreslår en nedskärning av den sammanlagda anslagstilldelningen med 220 milj.kr., 410 milj.kr. resp. 350 milj.kr. Nedskärningarna preciseras i den sistnämnda motionen till 100 milj.kr. för RSV (yrkande 1) och 250 milj.kr. för den regionala och lokala skatteförvaltningen (yrkande 2). Krav på förstärkningar framställs bl.a. av Lars Bäckström m.fl. (v) i motion Sk825. Där begärs dels beträffande anslaget till RSV att medel motsvarande 1,5% av anslaget ställs till regeringens disposition för att kunna användas för effektivitetshöjande åtgärder (yrkande 1), dels, i fråga om anslaget till den regionala och lokala skatteförvaltningen, en uppräkning med 29 milj.kr. (yrkande 2). I motion Sk815 av Gösta Lyngå m.fl. (mp) yrkas en uppräkning av det sammanlagda anslaget med 20 milj.kr. (yrkande 1), en intensifiering av ansträngningarna att avslöja ekonomisk brottslighet (yrkande 2) och en informationskampanj för att göra medborgarna till bättre skattebetalare (yrkande 3). I motion Sk816 av Hans Göran Franck m.fl. (s) föreslås ett tillkännagivande om ökade resurser åt skattemyndigheterna i kampen mot ekonomisk brottslighet. Slutligen föreslås i motion Sk826 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) en ändrad fördelning av resurserna för deklarationsgranskning till förmån för Stockholms län.
Utskottet har inhämtat upplysningar i ärendet av företrädare för RSV och tvingas konstatera att skatteförvaltningen befarar svårigheter att inom ramen för det beräknade anslaget både säkra genomförandet av de stora och genomgripande reformer inom beskattningen m.m. som beslutats under senare år och samtidigt sköta den löpande verksamheten -- bl.a. service och kontroll -- med upprätthållande av en hög ambitionsnivå. Om hänsyn tas till löne- och prisomräkning m.m. innebär budgetförslaget faktiskt en minskning av anslaget till den befintliga löpande verksamheten. Mot den bakgrunden finner utskottet yrkandena om ytterligare nedskärningar oacceptabla. Med hänsyn härtill och mot bakgrund av det statsfinansiella läget anser utskottet de i propositionen föreslagna anslagen väl avvägda. Utskottet ställer sig också bakom de överväganden som redovisas i propositionen och som ligger till grund för anslagsberäkningen. Enligt utskottets uppfattning bör bl.a. de medel som enligt propositionen skall ställas till regeringens disposition för att kunna användas till effektivitetshöjande åtgärder kunna tillgodose viktiga behov.
Utskottet har förståelse för syftet bakom motion Sk826 att tillgodose de särskilda behoven i Stockholmsregionen. Utskottet har tidigare medverkat till att skjuta till 20 milj.kr. för att förbättra personalförsörjningen i Stockholms län och anser det viktigt att de positiva effekterna av dessa insatser inte går förlorade. Till en viss del bör Stockholmsproblemen kunna lösas inom ramen för den interna omfördelning av resurser som pågår inom skatteförvaltningen och som enligt propositionen bör påskyndas. Utskottet förutsätter att regeringen även i fortsättningen särskilt uppmärksammar resurssituationen inom Stockholms län. Härigenom anser utskottet att motionen i allt väsentligt är tillgodosedd.
Vad gäller frågan om att bekämpa ekonomisk brottslighet förutsätter utskottet att kontrollverksamheten liksom hittills inriktas på att komma till rätta med väsentliga skatteundandraganden. Som finansministern uttalar i budgetpropositionen är det angeläget att så långt det är möjligt upprätthålla den förbättrade kontroll av stora företag som har kunnat byggas upp de senaste åren och att höja ambitionsnivån i kontrollverksamheten i övrigt i de mest arbetstyngda länen. Härigenom får även motion Sk816 anses i väsentliga delar tillgodosedd.
Det anförda innebär att utskottet tillstyrker propositionen såvitt avser anslagen till skatteförvaltningen och avstyrker samtliga nu behandlade motioner.
Övriga anslag
I fråga om övriga anslag inom skatteutskottets beredningsområde har utskottet inte funnit någon anledning till erinran. Utskottet tillstyrker följaktligen propositionen även i dessa delar.
Taxeringsfrågor
Inledning
Våren 1990 fattade riksdagen, efter beredning i skatteutskottet, beslut om en genomgripande reform på taxeringsområdet. Reformen innebar bl.a. att den tidigare taxeringslagen upphävdes och ersattes av två nya lagar -- en ny taxeringslag och en lag om självdeklaration och kontrolluppgifter. Vidare ersattes de tidigare länsskattemyndigheterna och lokala skattemyndigheterna med en skattemyndighet i varje län. På varje ort där det tidigare fanns en lokal skattemyndighet inrättades det ett lokalt skattekontor. Taxeringsnämnderna ersattes av förtroendeorgan -- skattenämnder -- i skattemyndigheterna, en vid varje skattekontor. Myndighetens beslut skall i fortsättningen fattas av tjänstemän. Beslut skall dock fattas med nämnd i de fall ett lekmannainflytande är värdefullt, främst när fråga är om tvistiga omprövningar.
För varje skattenämnd eller, om nämnden är avdelningsindelad, avdelning av skattenämnd skall finnas en ordförande. Vid varje skattekontor skall det dessutom finnas ett antal vice ordförande. Ordföranden och vice ordföranden utses av RSV och skall vara tjänstemän vid skattemyndigheten. En vice ordförande skall inte vara knuten till viss avdelning. Det skall ytterst ankomma på regeringen att fastställa hur många vice ordförande det skall finnas vid varje skattekontor. Skattemyndighetens chef får träda in som ordförande i skattenämnden vid behandling av ärende som av särskild anledning kräver hans medverkan. Skattenämnden är beslutsför när ordföranden och fyra övriga ledamöter är närvarande. Den skattskyldige får lämna muntliga upplysningar i ett ärende som behandlas i skattenämnd om inte särskilda skäl talar emot det.
Skattemyndigheterna har fått en vidare beslutsbehörighet än de tidigare taxeringsnämnderna och kan bl.a. fatta beslut om eftertaxering. Vidare har ett väsentligt utvidgat omprövningsförfarande införts. I fråga om omprövningsbeslut till den skattskyldiges nackdel gäller härvid regeln att sådana beslut måste fattas inom ett år från utgången av taxeringsåret.
Taxering i första instans
I motion Sk811 (yrkande 9, delvis) av Bo Lundgren m.fl. (m) begärs förslag om regler om en skyndsam behandling av skatteärendena samt klara och fullständiga beslutsmotiveringar. Vidare föreslår motionärerna att det förutom ordförande skall finnas två vice ordförande i varje skattenämnd eller avdelning av skattenämnd. Skattemyndighetens chef bör enligt motionärerna inte få träda in som ordförande i nämnd utan endast som adjungerad ledamot. Motionärerna yrkar vidare obligatorisk behandling i skattenämnd om den skattskyldige begär det och skyldighet för skattenämnden att ta emot muntliga upplysningar av den skattskyldige, om inte synnerliga skäl talar däremot.
I samband med 1990 års taxeringsreform prövades och avvisades samtliga de förslag som nu lagts fram i den aktuella motionen. Utskottet finner inte anledning för riksdagen att nu -- endast några månader efter reformens ikraftträdande -- ändra sitt ställningstagande i dessa frågor. Utskottet avstyrker följaktligen motionen i denna del.
Behörigheten att besluta om eftertaxering
I motionerna Sk811 (yrkande 14) av Bo Lundgren m.fl. (m) och Sk822 (yrkande 8) av Kjell Johansson m.fl. (fp) begärs förslag om att eftertaxering skall fattas av länsrätten. Principiella skäl åberopas.
Utskottet prövade även denna fråga i samband med taxeringsreformen och stannade därvid för den ordning som numera gäller. Skäl saknas att nu ändra uppfattning i frågan, varför utskottet avstyrker motion Sk811 även i denna del, liksom motion Sk822 i nu aktuell del.
Förenklad deklaration
I motionerna Sk811 (yrkande 8) av Bo Lundgren m.fl. (m) och Sk822 (yrkande 12) av Kjell Johansson m.fl. (fp) yrkas att de inkomstuppgifter som skattemyndigheterna erhållit skall finnas förtryckta i den förenklade självdeklarationen. En sådan ordning är enligt motionärerna att föredra, bl.a. av rättssäkerhetsskäl.
I samband med den ovan angivna taxeringsreformen efterlyste riksdagen genom ett tillkännagivande en sådan lösning som motionärerna förespråkar. Enligt vad utskottet erfarit övervägs frågan för närvarande inom finansdepartementet. Att göra ett nytt tillkännagivande nu är enligt utskottets uppfattning inte påkallat, och utskottet avstyrker därför även detta yrkande i motionerna Sk811 och Sk822.
Kontrolluppgift avseende ränteinkomster
I motion Sk818 återkommer Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (båda s) med en begäran om förslag att införa en skyldighet att lämna kontrolluppgift avseende bankräntor även för juridiska personer. Införandet av en sådan uppgiftsskyldighet skulle enligt motionärerna bidra till att komma till rätta med en betydande underdeklaration av ränteinkomster och dessutom tillgodose starka rättvisekrav.
Kontrolluppgifter skall lämnas för den som mottagit eller gottskrivits ränta. Uppgiftsskyldigheten avser främst fysiska personer. Att undantag gjorts i fråga om banker, hypoteksinstitut, försäkringsföretag, aktiebolag eller föreningar eller stiftelser som har tilldelats organisationsnummer beror på att kontrolluppgiftsskyldigheten annars skulle bli alltför omfattande och att företag i regel ändå inte skulle kunna taxeras för sina kapitalinkomster endast på grundval av kontrolluppgifter. Utskottet har tidigare ställt sig tveksamt till det ändamålsenliga i att utvidga kontrolluppgiftsskyldigheten på det sätt motionärerna förespråkar, bl.a. därför att syftet uppnås på ett effektivare sätt med andra metoder, t.ex. en förbättrad revisionsverksamhet, något som i olika sammanhang också prioriterats högt. Utskottet vill dessutom tillägga att genom den nyligen genomförda moderniseringen av företagens uppgiftslämnande i självdeklarationerna har möjligheterna till en mera likformig och effektiv kontroll av företagen förbättrats (prop. 1990/91:5, bet. 1990/91:SkU3). Att pålägga kreditinstituten det ökade krångel som det skulle innebära att behöva lämna kontrolluppgifter avseende räntor till juridiska personer finner utskottet således inte motiverat. Utskottet förutsätter emellertid, nu liksom tidigare, att arbetet med att skapa ett tillfredsställande beskattningsresultat på detta område fortsätter och om möjligt intensifieras. Med det anförda avstyrker utskottet motion Sk818.
Tidsgräns för meddelande om avvikelse
I motion Sk822 (yrkande 14) av Kjell Johansson m.fl. (fp) yrkas att beslut till den skattskyldiges nackdel ej skall få fattas senare än en månad före taxeringsårets utgång. Detta är också innebörden av gällande lagstiftning på denna punkt, och motionen är därför redan till fullo tillgodosedd. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.
Sekretessen i fråga om beslut om avvikelse från självdeklaration
I motion Sk811 (yrkande 10) av Bo Lundgren m.fl. (m) begärs förslag om sekretess för den del av ett taxeringsbeslut som inte blir föremål för längdföring. Integritetsskäl åberopas av motionärerna.
Utskottet vill hänvisa till att konstitutionsutskottet tidigare -- efter en ingående beredning innefattande bl.a. remiss till RSV av frågan -- avstyrkt liknande motionsyrkanden bl.a. med hänsyn till allmänhetens intresse av att ha möjligheter att granska beskattningsmyndigheternas verksamhet. Konstitutionsutskottet har samtidigt utgått ifrån att taxeringsnämnderna iakttar nödvändiga integritetshänsyn. Skatteutskottet är av samma mening och avstyrker därför motion Sk811 också i denna del.
Omprövning till den skattskyldiges nackdel
I motion Sk811 (yrkande 9, delvis) av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkas införande av bestämmelser som innebär att beslut om omprövning till den skattskyldiges nackdel får fattas senast sex månader efter taxeringsåret. I motion Sk822 (yrkande 10) av Kjell Johansson m.fl. (fp) föreslås att omprövning till den skattskyldiges nackdel skall få ske senast vid utgången av november taxeringsåret.
Även yrkanden liknande de nu aktuella prövades i samband med taxeringsreformen men utskottet stannade för att förorda den nu gällande tidsfristen, som innebär att omprövningsbeslut till den skattskyldiges nackdel får fattas under ett år från utgången av taxeringsåret. Härigenom åstadkom man enligt utskottets uppfattning den bästa avvägningen mellan å ena sidan myndigheternas behov av tid för utredning och komplettering av ärendena och å andra sidan de skattskyldigas intresse av att så snart som möjligt få ett slutgiltigt taxeringsbeslut. Utskottet har inte funnit skäl att ändra uppfattning i denna fråga utan avstyrker motionerna i denna del.
Eftertaxering vid oriktig uppgift
I motion Sk811 (yrkande 15, delvis) av Bo Lundgren m.fl. (m) begärs att eftertaxeringsgrunden "oriktig uppgift" ses över så att hänsyn tas till den skattskyldiges situation. Även Kjell Johansson m.fl. (fp) föreslår i motion Sk822 (yrkande 15) ett uttalande som går ut på att eftertaxering ej skall få ske om den skattskyldige lämnat de uppgifter han rimligen bort inse att han bort lämna.
Enligt vad utskottet erfarit övervägs hithörande frågor för närvarande inom regeringskansliet, och en departementspromemoria som upprättats inom finansdepartementet om bl.a. oskäliga eftertaxeringar kommer att läggas fram inom kort. Resultatet av detta arbete bör enligt utskottets mening avvaktas innan ställning tas till de nu aktuella motionsyrkandena, och utskottet avstyrker dem följaktligen.
Eftertaxering vid misstag m.m.
I motion Sk811 (yrkande 15, delvis) av Bo Lundgren m.fl. (m) föreslås att möjligheten till eftertaxering vid rättelse av felräkning, misskrivning och annat uppenbart förbiseende utgår. Kjell Johansson m.fl. (fp) yrkar detsamma i motion Sk822 (yrkande 9) samt att eftertaxering ej skall få ske i de fall den felaktiga taxeringen beror på en felaktig kontrolluppgift.
Vid utskottets prövning av motsvarande fråga i samband med taxeringsreformen fann utskottet att det blev mer överskådligt om skattemyndighetens olika möjligheter att efter ettårsperiodens utgång ändra taxeringsbeslut till den skattskyldiges nackdel samlades inom ramen för ett eftertaxeringsinstitut. Utskottet vidhåller denna uppfattning och avstyrker motionerna även i denna del.
Skattetillägg
I motionerna Sk811 (yrkande 16) av Bo Lundgren m.fl. (m) och Sk822 (yrkande 16) av Kjell Johansson m.fl. (fp) begärs förslag om en ny utformning av reglerna om skattetillägg så att hänsyn tas till omständigheterna i det enskilda fallet.
I den promemoria om eftertaxeringar som är under utarbetande inom finansdepartementet och som utskottet berört ovan kommer enligt vad utskottet erfarit även skattetilläggsfrågor av nu berört slag att behandlas. Vad utskottet anfört ovan om att avvakta resultatet av övervägandena inom regeringskansliet innan ställning tas till de aktuella frågorna gäller även här. Utskottet avstyrker därför motionerna Sk811 och Sk822 även i denna del.
Taxeringsrevision
I motion Sk811 (yrkande 11) av Bo Lundgren m.fl. (m) föreslås att möjligheten till s.k. tredjemansrevision avskaffas. Vidare föreslår motionärerna att regleringen vid granskning av ADB-baserade räkenskaper bör gå ut på att räkenskaperna -- på revisorns begäran -- skall tas fram av den vars räkenskaper skall granskas. Även i motion Sk636 (yrkande 3) av Bengt Westerberg m.fl. (fp) yrkas avskaffande av generella taxeringskontroller avseende tredjeman. Kjell Johansson m.fl. (fp) begär i motion Sk822 (yrkande 13) ett uttalande av riksdagen om att reglerna bör utformas så att hänsyn bör tas till företagens krav på insynsskydd och enskilda människors integritet, men också med tanke på taxeringsmyndigheternas kontrollverksamhet.
Utskottet vill erinra om att revisionsverksamheten för närvarande är föremål för utredning av datastraffrättsutredningen (Ju 1989:04, dir. 1989:54). Utredaren skall bl.a. ta upp till förnyad granskning de komplikationer som är förenade med skattemyndigheternas befogenheter i fråga om datorlagrad information. Utredningen beräknas avge sitt slutbetänkande under juni 1992. Ett ställningstagande av riksdagen till de frågor som tagits upp i motionerna bör enligt utskottet anstå till dess att resultatet av utredarens arbete föreligger. Utskottet avstyrker följaktligen motionerna Sk811 och Sk822 även i denna del, liksom motion Sk636 yrkande 3.
Uppbördsfrågor
Preliminär B-skatt
Preliminär B-skatt debiteras normalt med 120% av den slutliga skatt som påförts året före inkomståret. I vissa fall debiteras preliminär B-skatt med 110% av den slutliga skatt som påförts året före inkomståret. Förutsättningen är att den preliminära B-skatt som avräknas mot den slutliga skatten ursprungligen debiterats med ett belopp som överstiger den slutliga skatten. Preliminär B-skatt får dock inte fastställas till lägre belopp än som svarar mot den preliminära B-skatt som senast fastställts för året före inkomståret.
Under uppbördsåret 1991/92 gäller att uttaget av preliminär B-skatt från en fysisk person skall vara 110% av den slutliga skatt som har påförts året före inkomståret. Regeringen avser att återkomma i fråga om senare uppbördsår (prop. 1990/91:5 s. 111--112, bet. 1990/91:SkU3 s. 81).
I motion Sk352 (yrkande 8) av Carl Bildt m.fl. (m) yrkas -- med hänvisning till motivering i motion N254 -- en sänkning av det preliminära B-skatteuttaget till 100% av föregående års slutliga skatt. Samma förslag läggs fram i motion Sk811 (yrkande 18, delvis) av Bo Lundgren m.fl. (m).
Enligt utskottets tidigare redovisade uppfattning leder den nuvarande schablonregeln -- i förening med den undantagsregel som är avsedd att användas i de enskilda fall då huvudregeln skulle medföra ett för högt preliminärt uttag -- i allmänhet till ett tillfredsställande beskattningsresultat. Med den lättnad för innevarande uppbördsår som infördes för enskilda näringsidkare så sent som i höstas anser utskottet att det preliminära B-skatteuttaget nu har fått en rimlig avvägning. Utskottet avstyrker därför motion Sk352 i denna del, liksom även motion Sk811 i denna del.
Avgift på fyllnadsinbetalningar
Genom riksdagsbeslut i december 1988 infördes en avgift på 2% på fyllnadsinbetalningar av preliminär skatt som görs under tiden den 19 januari--den 30 april taxeringsåret. När underlaget för avgiften bestäms skall ett belopp på 20000 kr. räknas av (prop. 1988/89:46, bet. 1988/89:SkU4).
Skattereformen har bl.a. inneburit att rätten till brutet räkenskapsår avskaffats för enskilda näringsidkare, dödsbon och juridiska personer som förvaltar samfällighet och vars inkomst beskattas hos delägarna samt för sådana handelsbolag där fysisk person eller dödsbo skall beskattas för bolagets inkomster. En dispensmöjlighet har införts för vissa fall. Enligt övergångsbestämmelserna skall ett brutet räkenskapsår, som har börjat löpa före den 1 juli 1990 och som omfattar del av år 1991, avkortas så att det slutar den 31 december 1990. Ett brutet räkenskapsår som har börjat löpa under perioden den 1 juli 1990--den 31 december 1990 skall antingen avkortas så att det slutar den 31 december 1990 eller förlängas så att det slutar den 31 december 1991 (prop. 1989/90:110, bet. 1989/90:SkU30).
Näringsidkare som vid 1991 års taxering redovisar inkomst avseende två räkenskapsår, varav det ena avkortats så att det slutat den 31 december 1990, har medgetts förhöjt avdrag för avsättning till resultatutjämningsfond. Syftet är att mildra effekterna av en tillfällig likviditetspåfrestning i samband med betalningen av slutlig skatt till följd av att några preliminärskatteinbetalningar inte gjorts (prop. 1990/91:54, bet. 1990/91:SkU10).
I motion Sk822 (yrkande 17) av Kjell Johansson m.fl. (fp) yrkas avskaffande av fyllnadsinbetalningsavgiften den 19 januari--den 30 april. I motion Sk801 av Knut Wachtmeister (m) yrkas befrielse från avgiften för de företagare som har haft bokslutsdag den 30 juni eller den 31 augusti och som nu övergått till kalenderår. Förslaget motiveras med att den nödvändiga förkortningen eller förlängningen av räkenskapsåret inte behöver beslutas förrän deklarationen skall avlämnas, vanligtvis den 31 mars.
Utskottet vill framhålla följande. Motivet bakom avgiften är att motverka ett ohämmat utnyttjande av möjligheten till skattekredit genom att dröja med inbetalningen av preliminärskatt. Fribeloppet på 20000 kr. syftar till att lämna en tillräcklig marginal vid bedömningen av den slutliga skattens storlek. Möjligheten till förhöjt avdrag för avsättning till resultatutjämningsfond har ansetts ge en tillräcklig lättnad för de näringsidkare som drabbas av likviditetsproblem i samband med omläggningen av räkenskapsår i enlighet med de nya reglerna. Dessa synpunkter finner utskottet alltjämt giltiga, och utskottet avstyrker därför motion Sk822 även i denna del och motion Sk801.
Anstånd
I motion Sk811 (yrkande 18, delvis) av Bo Lundgren m.fl. (m) begärs bl.a. att regeringen lägger fram förslag om generösare regler för anstånd, om rätt att överklaga beslut om vägrat anstånd och om att reglerna om anstånd skall bli giltiga även för mervärdeskatt, punktskatter, prisregleringsavgifter och vägtrafikskatter. I motion Sk806 av Rune Backlund m.fl. (c, m och fp) begärs förslag om generösare anståndsregler vid eftertaxering. De nuvarande svårigheterna av rättslig natur att bevilja anstånd samtidigt som förutsättningar för eftertaxering bedöms föreligga motiverar enligt motionärerna en ändring av reglerna med denna inriktning. En mera begränsad fråga tas upp i motion Sk820 i vilken Arne Kjörnsberg och Lahja Exner (båda s) begär ett tillkännagivande om ökade möjligheter till anstånd för studenter som fått kvarskatt på grund av feriearbete m.m. Motionärerna anser att det nuvarande systemet, som innebär att anstånd med betalningen kan sökas först sedan ärendet överlämnats till indrivning, är stelbent och att den omständigheten att det här rör sig om unga människor motiverar en generösare tillämpning.
Utskottet inleder med den sistnämnda motionen och erinrar om att anståndsreglerna fått en avsevärd uppmjukning i samband med 1990 års taxeringsreform. Bl.a. får anstånd medges om det vid en omprövning eller ett överklagande råder ovisshet om utgången i ärendet eller målet eller om betalningen av skatten skulle för den skattskyldige medföra betydande skadeverkningar eller annars framstå som obillig. Att införa några ytterligare lättnader i anståndsreglerna för den speciella kategori som motionärerna bakom motion Sk820 har pekat på är enligt utskottets uppfattning inte välbetänkt. Utskottet avstyrker således motionen, liksom motion Sk811 såvitt nu är i fråga.
Med hänvisning till utskottets nyss redovisade uppfattning rörande anståndsreglernas utformning ställer sig utskottet avvisande även till förslaget till uppmjukning av anståndsreglerna när det gäller eftertaxering. Utskottet avstyrker följaktligen motion Sk806, liksom motion Sk811 i aktuell del.
Inte heller i övrigt finner utskottet att det finns anledning att nu överväga några lättnader i anståndsreglerna som genomgick en avsevärd uppmjukning så sent som förra året. Utskottet avstyrker således även i övrigt motion Sk811 yrkande 18 i denna del.
Tolkningsföreträde
I motion Sk811 (yrkande 2) av Bo Lundgren m.fl. (m) förordas ett tolkningsföreträde för enskilda skattebetalare när lagstiftning, förarbeten och rättspraxis inte ger klart belägg för hur en viss fråga skall avgöras. I motionen yrkas att riksdagen gör ett tillkännagivande härom.
Utskottet vidhåller sin tidigare uttalade uppfattning att taxeringsmyndigheterna inte bör ges särskilda förhållningsregler i fråga om regeltolkningen som skiljer sig från vad som i allmänhet gäller för de rättstillämpande myndigheterna. Vad gäller den särskilda frågan om tolkningsföreträde i avvaktan på domstolsprövning av en skattefråga vill utskottet hänvisa till vad som nyss sagts i fråga om anstånd. Härigenom tillgodoses i allt väsentligt kravet på ett tolkningsföreträde för de skattskyldiga till dess saken avgjorts av domstol. Med det anförda avstyrker utskottet motionen i denna del.
Ö-skatteränta vid B-skatt
I motionerna Sk809 av Rosa Östh och Kersti Johansson (båda c) och Sk819 av Göran Engström och Kjell Ericsson (båda c) begärs kompensation i form av förhöjd ö-skatteränta för för mycket inbetald preliminär B-skatt för innevarande års inkomster. Motionärerna motiverar yrkandet med att den sänkta inkomstskatten till följd av inkomstskattereformen inte har lett till någon minskning i preliminärskatteuttaget för dem som betalar B-skatt.
Utskottet prövade våren 1990 motsvarande fråga med anledning av den skattesänkning som genomfördes för det årets inkomster och fann därvid att motiv saknades för en särskild räntesats för dem som erlade preliminär B-skatt. Utskottet intar nu samma ståndpunkt och avstyrker följaktligen motionen.
Arbetsgivares ansvar för ej erlagd skatt
I motionerna Sk811 (yrkande 18, delvis) av Bo Lundgren (m) begärs förslag om en möjlighet för handelsbolag och enkla bolag till jämkning av betalningsskyldigheten när bristande betalning av anställdas innehållna preliminärskatter beror på förhållanden som arbetsgivaren/ställföreträdaren haft svårt att kontrollera. I motion Sk807 återkommer Filip Fridolfsson m.fl. (m, fp och c) med samma yrkande.
Vid utskottets senaste behandling av motsvarande fråga (bet. 1989/90:SkU32 s. 292 ff.) tillbakavisade utskottet med en utförlig argumentering ett liknande yrkande. Utskottet hänvisar till vad utskottet anfört i detta betänkande och vill nu endast understryka att det i detta sammanhang speciella med handelsbolag är att bolagsmännen solidariskt svarar för bolagets förpliktelser (2 kap. 20§ första stycket lagen om handelsbolag och enkla bolag). Denna inom associationsrätten grundläggande bestämmelse gäller allmänt i fråga om bolagets och bolagsmännens förhållande till tredje man, alltså inte bara gentemot skattemyndigheterna. Att ändra på denna bestämmelse kan enligt utskottets uppfattning inte komma i fråga. Däremot har utskottet tidigare förutsatt att man i samband med beredningsarbetet av kommande lagstiftning inom skatteansvars- och preliminärskatteavdragsområdet undersöker möjligheterna att få till stånd en högre grad av enhetlighet mellan olika näringsidkare oavsett företagsform och gör en översyn av förefintliga jämknings- och eftergiftsmöjligheter för olika kategorier av arbetsgivare. Med det anförda avstyrker utskottet motion Sk811 även i denna del samt motion Sk807.
Uppdragsgivares betalningsskyldighet för uppdragstagares skatter och avgifter
I motion Sk811 (yrkande 17) av Bo Lundgren m.fl. (m) begärs att regeringen lägger fram förslag som går ut på att en uppdragsgivare inte skall kunna åläggas något betalningsansvar i fråga om en uppdragstagares preliminärskatter och sociala avgifter om uppdragstagaren vid avtalets ingående är registrerad för betalning av preliminär B-skatt eller för redovisning av mervärdeskatt eller om det är uppenbart att ersättningen för uppdragstagaren utgör intäkt av näringsverksamhet.
Utskottet vill erinra om att riksdagen tidigare, på utskottets hemställan, efterlyst förslag som tillgodoser motionärernas önskemål. De förslag på detta område som lagts fram i finansdepartementets promemoria (Ds 1988:59) F-skattebevis -- nya regler för skatteavdrag och socialavgifter övervägs för närvarande inom regeringskansliet, och regeringen har för avsikt att så snart det blir möjligt återkomma till riksdagen med förslag i ämnet. Något nytt uttalande av riksdagen i frågan är således inte erforderligt, och utskottet avstyrker därför motionen i denna del.
Vissa övriga uppbördsfrågor
I motion Sk811 (yrkande 18, delvis) av Bo Lundgren m.fl. (m) begärs att regeringen lägger fram förslag om återinförande av tvåårsbegränsningen för respitränta och att omprövningsbeslut till enskilds nackdel skall få ske senast sex månader efter utgången av aktuellt uppbördsår eller -- i fråga om sociala avgifter -- tolv månader efter utgiftsåret. Vidare krävs upphävande av den nyligen införda bestämmelsen att företrädare för en juridisk person kan åläggas betalningsansvar för olika skatter och avgifter även om skatterna och avgifterna beslutats efter det att den juridiska personen gått i konkurs.
Utskottet vill framhålla att reglerna om respitränta syftar till att ge statsverket kompensation för den ränteförlust som annars skulle uppkomma vid skatteinbetalningar efter tidpunkten för inbetalning av kvarstående skatt och är således både en konsekvens av kreditsynpunkter och motiverade av rättviseskäl. Utskottet vill vidare erinra om att reglerna blev föremål för vissa förändringar i samband med taxeringsreformen förra året, och bl.a. slopades då den av motionärerna åsyftade tvåårsbegränsningen, samtidigt som en möjlighet infördes att befria från respitränta om det föreligger synnerliga skäl. Utskottet anser inte att det på den punkt motionärerna pekat på finns anledning att återgå till den tidigare ordningen.
Vad gäller tiden för omprövning av uppbördsärenden till den enskildes nackdel fattade riksdagen beslut så sent som i december förra året. Avsikten var att bringa den i samklang med vad som gäller på taxeringsområdet. Någon anledning att ändra på de nu angivna regleringarna föreligger enligt utskottets uppfattning inte.
Den av motionärerna kritiserade bestämmelsen om ställföreträdaransvar i vissa fall av konkurs infördes också nyligen i samband med annan lagstiftning för att förebygga skatteundandragande. Även denna bestämmelse bör enligt utskottets mening vara kvar.
Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet följaktligen motion Sk811 även i denna del.
Betalningssäkringsfrågor
Inledning
Genom riksdagsbeslut hösten 1989 företogs åtskilliga ändringar i betalningssäkringslagen för att skapa bättre garantier mot att enskilda drabbas av felaktiga beslut om betalningssäkring och för att i övrigt förbättra den enskildes ställning i sådana mål. Bl.a. skärptes beviskravet för att betalningssäkring skulle få beslutas avseende en ännu inte fastställd fordran. Vidare beslöts att muntlig förhandling skall hållas av länsrätt och kammarrätt i mål om betalningssäkring på gäldenärens begäran om det inte är uppenbart obehövligt. Riksdagsbeslutet innebar vidare att ett beslut om betalningssäkring för en fordran som inte är fastställd skall hävas av länsrätten, om det allmänna inte har väckt talan beträffande fordringen inom sex månader från beslutet och fordringen eller underlaget inte har bestämts i annan ordning inom samma tid. Om särskilda skäl föreligger får länsrätten dock medge förlängning av tidsfristen.
I fråga om skadestånd för omotiverade betalningssäkringsbeslut innebar de nya reglerna att staten, oberoende av om fel eller försummelse har begåtts, skall ersätta skada som drabbar enskild till följd av beslut om betalningssäkring för en icke fastställd fordran, om fordringen inte senare fastställs eller fastställs till ett väsentligt lägre belopp än som har betalningssäkrats. Ersättning skall dock inte lämnas för skada som inte är av någon betydelse. Ersättningen skall kunna jämkas om den enskilde har varit medvållande till skadan.
Utskottet behandlade frågorna i betänkandet 1989/90:SkU1. På grund av sedermera väckta motioner återkom utskottet till flera av frågorna i betänkandet 1989/90:SkU32.
Riskrekvisitet vid betalningssäkring
I motionerna Sk811 (yrkande 13, delvis) av Bo Lundgren m.fl. (m), Sk636 (yrkande 1, delvis) av Bengt Westerberg m.fl. (fp) och Sk810 (delvis) av Sten Svensson m.fl. (m, fp och c) begärs att regeringen lägger fram förslag som går ut på att betalningssäkring skall få tillgripas endast vid betalningssabotage.
Utskottet vidhåller sin uppfattning att betalningssäkringslagen efter de ovan redovisade ändringarna fyller högt ställda krav på rättssäkerhet. En begränsning av förutsättningarna till att avse enbart risk för s.k. betalningssabotage skulle enligt utskottets uppfattning på ett menligt sätt öka den kreditrisk det allmänna löper i ärenden av detta slag. Utskottet avstyrker därför motionerna.
Beslutsmotivering i betalningssäkringsmål
I motionerna Sk811 (yrkande 13, delvis) av Bo Lundgren m.fl. (m), Sk636 (yrkande 1, delvis) av Bengt Westerberg m.fl. (fp) och Sk822 (yrkande 3) av Kjell Johansson m.fl. (fp) begärs införande av en lagregel om att domstol skall ange skälen för ett beslut om betalningssäkring.
Utskottet har tidigare funnit att domstolarna i allmänhet utformar beslutsmotiveringarna med tillbörlig omsorg och att en bestämmelse av nu förordat slag inte behövs. Någon anledning att nu göra en annan bedömning har inte förekommit, och utskottet avstyrker därför motionerna.
Muntlig förhandling
I motionerna Sk811 (yrkande 13, delvis) av Bo Lundgren m.fl. (m) och Sk810 (delvis) av Sten Svensson m.fl. (m, fp och c) begärs att regeringen skall lägga fram förslag om upphävande av begränsningen i rätten till muntlig förhandling.
Utskottet har tidigare framhållit att det faktiskt behövs en möjlighet för domstolarna att avstå från muntlig förhandling -- även när gäldenären begär det -- i sådana fall där en muntlig förhandling är uppenbart onödig. Utskottet vidhåller denna uppfattning och avstyrker motionerna i denna del.
Tidsfristen för väckande av talan om fastställelse av betalningssäkrad fordran
I motionerna Sk811 (yrkande 13, delvis) av Bo Lundgren m.fl. (m), Sk636 (yrkande 1, delvis) av Bengt Westerberg m.fl. (fp), Sk822 (yrkande 1) av Kjell Johansson m.fl. (fp) och Sk810 (delvis) av Sten Svensson m.fl. (m, fp och c) krävs en skärpning av kravet på "särskilda skäl" till "synnerliga skäl" för förlängning av tidsfristen på sex månader för väckande av talan om fastställelse av betalningssäkrad fordran. En förlängning bör enligt motionärerna få ske med endast en månad åt gången.
Nu liksom tidigare finner utskottet att en begränsning av möjligheterna att medge förlängning i enlighet med motionärernas önskemål skulle öka risken för undermåliga utredningar i komplicerade och vidlyftiga mål. Utskottet avstyrker därför motionerna i denna del.
Tidsfrist för beslut om fastställelse av betalningssäkrad fordran
I motionerna Sk811 (yrkande 13, delvis) av Bo Lundgren m.fl. (m), Sk636 (yrkande 1, delvis) av Bengt Westerberg m.fl. (fp), Sk822 (yrkande 2) av Kjell Johansson m.fl. (fp) och Sk810 (delvis) av Sten Svensson m.fl. (m, fp och c) krävs att en betalningssäkrad fordran skall ha fastställts inom ett år från beslutet om betalningssäkring, om betalningssäkringen skall bestå.
Utskottet har tidigare funnit att en dylik föreskrift inte behövs, eftersom de aktuella målen av domstolarna normalt tas med förtur och enligt utskottets bedömning behandlas med tillbörlig skyndsamhet. Därtill kommer att den nu genomförda inkomstskattereformen med alla förenklingar på inkomstbeskattningens område kan förväntas avsevärt minska arbetsbelastningen på domstolarna, vilka alltså i framtiden bör kunna förväntas behandla förtursärenden av aktuellt slag med ännu större skyndsamhet. Med hänsyn härtill och till de nackdelar som är förknippade med tidsfrister av det här slaget saknas enligt utskottets uppfattning anledning att införa någon tidsfrist för länsrätternas handläggning. Med det anförda avstyrker utskottet de nu behandlade motionsyrkandena.
Det allmännas företrädare i mål om betalningssäkring
I motion Sk811 (yrkande 13, delvis) av Bo Lundgren m.fl. (m) begärs förslag om att det allmännas talan skall föras av ett fristående allmänt ombud med en oberoende ställning.
Utskottet vidhåller sin tidigare intagna ståndpunkt att samordningen mellan de olika verksamheter inom skatteförvaltningen som berörs av betalningssäkring vinner på att skattemyndigheten för det allmännas talan i mål om betalningssäkring. En sådan ordning ligger också i linje med riksdagens tidigare beslut att uppgiften att föra det allmännas talan i skatteprocessen skall fullgöras av skattemyndigheten som sådan. Utskottet avstyrker därför motionen även i denna del.
Förmånsrätten för betalningssäkrade fordringar
I motionerna Sk636 (yrkande 1, delvis) av Bengt Westerberg m.fl. (fp) och Sk810 (delvis) av Sten Svensson m.fl. (m, fp och c) föreslås att förmånsrätten i konkurs för betalningssäkrade fordringar som inte är fastställda slopas.
Utskottet finner nu liksom tidigare att en förmånsrätt av en så begränsad omfattning som skulle bli resultatet av motionärernas förslag allvarligt skulle försvaga det allmännas ställning i denna typ av ärenden. Detta vill utskottet inte medverka till utan avstyrker motionerna i denna del.
Strikt skadeståndsansvar
I motionerna Sk811 (yrkande 13, delvis) av Bo Lundgren m.fl. (m), Sk636 (yrkande 1, delvis) av Bengt Westerberg m.fl. (fp) och Sk822 (yrkande 6) av Kjell Johansson m.fl. (fp) föreslås införande av strikt skadeståndsansvar för staten för skador till följd av obefogade beslut om betalningssäkring även i fall där fordringen är fastställd.
Utskottet vill erinra om att de allmänna bestämmelserna i skadeståndslagen gäller i de fall motionärerna åsyftar. Reglerna om det allmännas skadeståndsansvar är för närvarande föremål för en översyn av en kommitté (Ju 1989:03, dir. 1989:52), som beräknar avsluta sitt arbete före utgången av år 1992. Utskottet anser att riksdagen bör avvakta med ett ställningstagande till en eventuell ändring av reglerna om det allmännas skadeståndsansvar i denna typ av ärenden till dess att resultatet av kommitténs utredningsarbete föreligger och avstyrker därför motionerna i denna del.
Väsentlighetskravet för skadestånd
När det gäller väsentlighetskravet för utfående av skadestånd begär Bo Lundgren m.fl. (m) i motion Sk811 (yrkande 13, delvis) ett borttagande av detta krav. I motionerna Sk636 (yrkande 1, delvis) av Bengt Westerberg m.fl. (fp), Sk822 (yrkande 4) av Kjell Johansson m.fl. (fp) och Sk810 (delvis) av Sten Svensson m.fl. (m, fp och c) föreslås däremot en precisering i lagtexten av väsentlighetskravet till minst ett basbelopp.
Utskottet anser, nu liksom tidigare, att den nuvarande regleringen ger en förfördelad ett tillfredsställande skadeståndsskydd och är bättre och mindre stelbent än den ordning som motionärerna föreslår. Utskottet avstyrker därför motionerna.
Ersättningsberättigade skador
I motion Sk810 (delvis) av Sten Svensson m.fl. (m, fp och c) föreslås att uttrycket "ren förmögenhetsskada" byts ut mot "skada".
Utskottet har tidigare framhållit att det är en uppgift för den ovan nämnda översynen av det allmännas skadeståndsansvar att bedöma om en eventuell ersättning i hithörande sammanhang bör bestämmas under hänsynstagande till andra omständigheter än sådana som har rent ekonomisk betydelse. Med hänvisning härtill och då resultatet av översynen även i denna fråga bör avvaktas innan riksdagen tar ställning avstyrker utskottet motionen.
Ersättning för biträde
En återkommande fråga är om ersättning för kostnader för ombud och biträde i betalningssäkringsmål skall utgå. Förslag härom begärs i motionerna Sk811 (yrkande 13, delvis) av Bo Lundgren m.fl. (m), Sk636 (yrkande 1, delvis) av Bengt Westerberg m.fl. (fp), Sk822 (yrkande 5) av Kjell Johansson m.fl. (fp) och Sk810 (delvis) av Sten Svensson m.fl. (m, fp och c).
Med hänsyn till de regler som gäller i fråga om rätt till ersättning för kostnader för biträde och utredning i ärenden och mål om skatt vidhåller utskottet sin uppfattning att det inte rimligen kan antas att den som är berättigad till sådan ersättning behöver någon ytterligare ersättning i ett eventuellt betalningssäkringsmål. Utskottet avstyrker därför de nu aktulla motionsyrkandena.
Viss begränsning av skadeståndsansvaret
I motionerna Sk811 (yrkande 13, delvis) av Bo Lundgren m.fl. (m) och Sk636 (yrkande 1, delvis) av Bengt Westerberg m.fl. (fp) begärs förslag om slopande av "självrisken" på 5000 kr.
Utskottet vill erinra om att kostnadsnivån på 5000 kr., under vilken ersättning normalt inte utgår, är anpassad till vad som gäller enligt lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt. Utskottet vill vidare, liksom tidigare, erinra om att avsikten är att självriskens omfattning skall bedömas från fall till fall och att reglerna skall tillämpas så att oskäliga effekter undviks. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna i denna del.
Jämkning av skadestånd vid betalningssäkring
I motionerna Sk811 (yrkande 13, delvis) av Bo Lundgren m.fl. (m), Sk636 (yrkande 1, delvis) av Bengt Westerberg m.fl. (fp) och Sk822 (yrkande 7) av Kjell Johansson m.fl. (fp) begärs förslag om att ett skadestånd skall få jämkas endast om det finns ett orsakssamband mellan den skattskyldiges handlande och det felaktiga betalningssäkringsbeslutet eller om det skulle vara uppenbart oskäligt att ersättning utgår.
Liksom tidigare finner utskottet att den av motionärerna föreslagna förändringen inte har någon större betydelse med hänsyn till att det redan nu krävs, för att ett skadestånd skall kunna jämkas, att gäldenären genom vållande skall ha medverkat till skadan. Inte heller torde enligt utskottets uppfattning det föreslagna tillägget "uppenbart" leda till någon nämnvärt förbättrad ställning för de gäldenärer det här är fråga om. Mot bakgrund härav avstyrker utskottet motionerna såvitt nu är i fråga.
Övriga frågor
Avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter
Enligt lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter får avräkning underlåtas om det föreligger särskilda skäl att avstå från avräkning. I rättspraxis har i detta sammanhang sociala hänsyn inte ansetts kunna beaktas. I motion Sk808 Elisabet Franzén m.fl. (mp) yrkas att kronofogdemyndigheten får en möjlighet att underlåta avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter om det är motiverat av sociala och humanitära skäl.
Utskottet vill erinra om att avsikten med den berörda bestämmelsen är att möjliggöra för kronofogdemyndigheten att avstå från avräkning i helt andra situationer än vad motionärerna har i åtanke, t.ex. när förutsättningarna för en av kronofogdemyndigheten beviljad avbetalningsplan för ett restfört företag annars skulle rubbas. Detta hindrar inte att regeringen bör ha uppmärksamheten riktad även mot de sociala effekterna av lagstiftningen. Enligt utskottets uppfattning bör dock de sociala aspekterna i de aktuella indrivningsfallen normalt tillgodoses på annat sätt än på det som motionären föreslår. Utskottet avstyrker därför motionen.
Ersättning för kostnader i skatteprocess i mål som den enskilde vinner helt eller delvis
I motion Sk811 (yrkande 6) återkommer Bo Lundgren m.fl. (m) med krav om en ovillkorlig rätt till ersättning för kostnader i samband med skatteprocesser då den skattskyldige vinner målet och en möjlighet till ersättning även då den skattskyldige endast delvis vinner målet eller förlorar målet. Även Bengt Westerberg m.fl. (fp) begär i motion Sk636 (yrkande 6, delvis) förslag om rätt till ersättning för en enskild som helt eller delvis vinner ett mål. I motion Sk812 (delvis) av Rune Backlund m.fl. (c, m och fp) yrkas rätt till ersättning för ombudskostnader, bl.a. när den skattskyldige vunnit målet helt eller delvis och ombudskostnaderna behövts för att tillvarata den enskildes rätt och det inte beror på den skattskyldige att processen uppkommit eller blivit mer omfattande än nödvändigt. Även i motion Sk804 av Ingbritt Irhammar och Anders Svärd (båda c) yrkas en ökad rätt till ersättning för ombudskostnader.
Utskottet vill erinra om den möjlighet som införts att med statliga medel ersätta en skattskyldig för hans eller hennes kostnader för ombud, utredning eller annat som skäligen behövts för att ta vara på hans eller hennes rätt i ett ärende eller ett mål om skatt, om det med hänsyn till omständigheterna är oskäligt att han eller hon står för kostnaderna själv. Även om huvudregeln liksom tidigare är att den skattskyldige själv skall svara för sina kostnader i ordinära ärenden och mål om skatt har de nya reglerna inneburit förbättringar för dem som har haft kostnader utöver vad som kan anses normalt och det funnits skäl att t.ex. anlita ombud eller biträde. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna i aktuella delar.
Ersättning för kostnader i skatteprocess efter överklagande av det allmänna
I motion Sk811 (yrkande 7) av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkas att den skattskyldiges kostnader för en skatteprocess i högre instans än länsrätt skall bestridas av offentliga medel, om det är det allmänna som för talan över det tidigare beslutet. Även i motion Sk636 (yrkande 6, delvis) av Bengt Westerberg m.fl. (fp) begärs att regeringen lägger fram förslag om rätt till ersättning för den enskilde när myndigheterna driver målet i prejudikatsyfte.
De nyss redovisade skälen mot en ökad rätt till ersättning av allmänna medel för ombudskostnader m.m. i skattemål gäller enligt utskottet även i förevarande fall. Utskottet avstyrker således även de nu aktuella motionsyrkandena.
Ersättning i övrigt för kostnader i skatteprocess
I motion Sk812 (delvis) av Rune Backlund m.fl. (c, m och fp) yrkas slutligen rätt till ersättning för ombudskostnader dels när rättsfrågan är mycket komplicerad, dels när det framstår som skäligt med hänsyn till förhållandena i övrigt.
Med hänvisning till vad utskottet ovan anfört avstyrker utskottet motionen även i nu aktuell del.
Ett centralt koncernregister
I motion Sk822 (yrkande 18) av Kjell Johansson m.fl. (fp) begärs ett uttalande som manar till försiktighet vid utformningen av ett nytt koncernregister. Utgångspunkten för beslut i samband med taxeringsrevisioner bör enligt motionärerna vara att besluten grundas på material som inhämtats vid revisionen i respektive företag.
Utskottet vill erinra om följande. För att förbättra skattemyndigheternas revisionsverksamhet antog riksdagen i höstas på förslag av regeringen nya regler om att dotterföretag skall lämna vissa uppgifter rörande moderbolaget i en koncern. Dessa uppgifter samt uppgifter om antal årsanställda i koncernen, totalt resp. i Sverige, koncernomsättning och koncernbalansomslutning för koncernmoderföretag får föras in i det centrala skatteregistret. Skattemyndigheterna har fått terminalåtkomst till uppgifterna. Ett annat förslag av RSV om en ökad uppgiftsskyldighet för bl.a. företag med s.k. intressegemenskap togs däremot inte upp till övervägande. Den av RSV väckta frågan om ett "koncernregister" är därmed slutbehandlad av regeringen och alltså inte längre aktuell. Mot bakgrund härav finns ingen anledning att nu ta upp denna fråga, och utskottet avstyrker därför motionen i berörd del.
Lagen om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar
I motion Sk811 (yrkande 20) återkommer Bo Lundgren m.fl. (m) med ett yrkande om avskaffande av lagen om avdrags- och uppgiftsskyldighet för vissa uppdragsersättningar. Samma yrkande ställs i motion Sk803 av Tom Heyman (m).
Utskottet avstyrkte så sent som i höstas ett liknande motionsyrkande med hänvisning till det beredningsarbete som pågår inom finansdepartementet med anledning av departementets promemoria (Ds 1988:59) F-skattebevis -- nya regler för skatteavdrag och socialavgifter, vari bl.a. föreslås att lagen avskaffas. Enligt vad utskottet erfarit räknar man inom finansdepartementet med att lägga fram en lagrådsremiss på grundval av promemorian senare i vår. Utskottet vidhåller sin uppfattning att regeringens ställningstagande bör avvaktas innan ställning tas av riksdagen till ett upphävande av lagen. Utskottet avstyrker således motionen även i denna del.
Bevissäkringslagen
I motionerna Sk811 (yrkande 12) av Bo Lundgren m.fl. (m), Sk636 (yrkande 2) av Bengt Westerberg m.fl. (fp) och Sk813 av Martin Olsson (c) yrkas avskaffande av bevissäkringslagen.
Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning att bevissäkringslagen behövs för att under vissa förutsättningar kunna säkerställa nödvändigt kontrollmaterial. Utskottet anser vidare att lagens regler -- efter olika förändringar under senare år med syfte att förstärka den enskildes rättssäkerhet -- numera innefattar en rimlig avvägning mellan myndigheternas kontrollbehov och den enskildes berättigade rättssäkerhetskrav. Slutligen vill utskottet erinra om att den tidigare omnämnda datastraffrättsutredningen har till uppgift att bl.a. bedöma behovet av förändringar i bevissäkringslagen. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Sk811 och Sk636 i aktuella delar samt motion Sk813.
Lagen mot skatteflykt
I motionerna Sk811 (yrkande 5) av Bo Lundgren m.fl. (m), Sk636 (yrkande 4) av Bengt Westerberg m.fl. (fp) och Sk823 av Görel Thurdin m.fl. (c) yrkas avskaffande av lagen mot skatteflykt.
Riksdagen beslutade så sent som i höstas att förlänga tillämpningen av lagen mot skatteflykt, som enligt utskottet behövs för att kunna ingripa mot förfaranden som syftar till skatteundandragande, till och med år 1993. Att nu ändra detta beslut och i stället upphäva lagen ställer utskottet sig helt avvisande till. Utskottet avstyrker således motionerna i aktuell del.
"Legal nödbroms" m.m.
I motion Sk811 (yrkande 3) av Bo Lundgren m.fl. (m) begärs införande av en möjlighet till inhibition när en strikt tillämpning av olika lagar och bestämmelser ger upphov till orimliga konsekvenser. I motion Sk636 (yrkande 5) återkommer Bengt Westerberg m.fl. (fp) till ett tidigare förslag om en "omvänd generalklausul". Nic Grönvall (m) begär i motion Sk814 förslag om en generösare gränsdragning mellan omkostnad i rörelse och kapitalförlust och om regler om skydd av äganderätt och rättssäkerhet. Vidare bör enligt den sistnämnda motionären enbart ordalydelsen i lag och förarbete få användas vid tolkning.
Utskottet anser nu liksom vid sin återkommande behandling av snarlika frågor att en reglering av den innebörd motionärerna förespråkar skulle förorsaka närmast oöverstigliga svårigheter i den praktiska tillämpningen, leda till olikheter i behandlingen av likartade fall och knappast stärka den enskildes rättssäkerhet. Utskottet avstyrker följaktligen motionerna.
Översyn av skattelagstiftningen
I motion Sk811 (yrkande 1) av Bo Lundgren m.fl. (m) begärs en översyn av skattelagstiftningen i syfte att skapa klara och generella regler.
Utskottet vill erinra om att den nyligen genomförda skattereformen, som föregåtts av ett omfattande och intensivt utredningsarbete, haft till syfte att åstadkomma en genomgripande omläggning av beskattningen, bl.a. just för att tillgodose behovet av enkla och lättbegripliga regler. Regeringen avser att nu -- efter skattereformens genomförande -- företa en teknisk översyn av lagkomplexet på inkomstbeskattningens område. Direktiv till denna översyn är för närvarande under utarbetande på finansdepartementet. Härmed får motion Sk811 i denna del anses tillgodosedd.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande anslaget till riksskatteverket att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga 9 punkt B1 och med avslag på motionerna 1990/91:Sk817, 1990/91:Sk805 i denna del, 1990/91:Sk827 yrkande 1, 1990/91:Sk825 yrkande 1 och 1990/91:Sk815 yrkandena 1--3 till Riksskatteverket för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1000071000 kr., res. 1 (c) res. 2 (v) res. 3 (mp)
2. beträffande anslaget till regional och lokal skatteförvaltning att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga 9 punkt B2 och med avslag på motionerna 1990/91:Sk805 i denna del, 1990/91:Sk827 yrkande 2, 1990/91:Sk825 yrkande 2, 1990/91:Sk816 och 1990/91:Sk826 till Regional och lokal skatteförvaltning för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 3325774000 kr., res. 4 (c) res. 5 (v)
3. beträffande anslaget till stämpelkostnader att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga 9 punkt B4 till Stämpelkostnader för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 2812000 kr.,
4. beträffande anslaget till fastighetstaxering att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga 9 punkt B5 till Fastighetstaxering för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 40000000 kr.,
5. beträffande anslaget till ersättning till postverket m.fl. för bestyret med skatteuppbörd m.m. att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga 9 punkt B6 till Ersättning till postverket m.fl. för bestyret med skatteuppbörd m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 56000000 kr.,
6. beträffande anslaget till bidrag till vissa internationella byråer och organisationer m.m. att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga 9 punkt G1 till Bidrag till vissa internationella byråer och organisationer m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 250000 kr.,
7. beträffande anslaget till bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga 9 punkt G2 till Bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 15000000 kr.,
8. beträffande anslaget till exportkreditbidrag att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga 9 punkt G3 till Exportkreditbidrag för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.,
9. beträffande taxering i första instans att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk811 yrkande 9 i denna del, res. 6 (m) s.y. 2 (c)
10. beträffande behörigheten att besluta om eftertaxering att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk811 yrkande 14 och 1990/91:Sk822 yrkande 8, res. 7 (m, fp) s.y. 3 (c)
11. beträffande förenklad deklaration att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk811 yrkande 8 och 1990/91:Sk822 yrkande 12, res. 8 (m, fp, c)
12. beträffande kontrolluppgift avseende ränteinkomster att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk818, res. 9 (v)
13. beträffande tidsgräns för meddelande om avvikelse att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk822 yrkande 14,
14. beträffande sekretessen i fråga om beslut om avvikelse från självdeklaration att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk811 yrkande 10, res. 10 (m, fp)
15. beträffande omprövning till den skattskyldiges nackdel att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk811 yrkande 9 i denna del och 1990/91:Sk822 yrkande 10, res. 11 (m, fp, c)
16. beträffande eftertaxering vid oriktig uppgift att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk811 yrkande 15 i denna del och 1990/91:Sk822 yrkande 15, res. 12 (m, c) s.y. 4 (fp)
17. beträffande eftertaxering vid misstag m.m. att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk811 yrkande 15 i denna del och 1990/91:Sk822 yrkande 9, res. 13 (m, fp)
18. beträffande skattetillägg att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk811 yrkande 16 och 1990/91:Sk822 yrkande 16, res. 14 (m, c) s.y. 4 (fp)
19. beträffande taxeringsrevision att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk811 yrkande 11, 1990/91:Sk636 yrkande 3 och 1990/91:Sk822 yrkande 13, res. 15 (m) s.y. 5 (fp)
20. beträffande preliminär B-skatt att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk352 yrkande 8 och 1990/91:Sk811 yrkande 18 i denna del, res. 16 (m) s.y. 6 (c)
21. beträffande avgift på fyllnadsinbetalningar att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk822 yrkande 17 och 1990/91:Sk801, res. 17 (m, fp)
22. beträffande anstånd vid studier att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk820 och 1990/91:Sk811 yrkande 18 i denna del, res. 18 (m) res. 19 (v) s.y. 7 (m)
23. beträffande anstånd vid eftertaxering att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk806 och 1990/91:Sk811 yrkande 18 i denna del, res. 18 (m) res. 20 (fp, c)
24. beträffande anstånd i övrigt att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk811 yrkande 18 i denna del, res. 18 (m)
25. beträffande tolkningsföreträde att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk811 yrkande 2, res. 21 (m)
26. beträffande ö-skatteränta vid B-skatt att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk809 och 1990/91:Sk819, s.y. 6 (c)
27. beträffande arbetsgivares ansvar för ej erlagd skatt att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk811 yrkande 18 i denna del och 1990/91:Sk807, res. 22 (m, fp, c)
28. beträffande uppdragsgivares betalningsskyldighet för uppdragstagares skatter och avgifter att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk811 yrkande 17, res. 23 (m, fp, c)
29. beträffande vissa övriga uppbördsfrågor att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk811 yrkande 18 i denna del, res. 24 (m) s.y. 8 (c)
30. beträffande riskrekvisitet vid betalningssäkring att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk811 yrkande 13 i denna del, 1990/91:Sk636 yrkande 1 i denna del och 1990/91:Sk810 i denna del, res. 25 (m, fp, c)
31. beträffande beslutsmotivering i betalningssäkringsmål att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk811 yrkande 13 i denna del, 1990/91:Sk636 yrkande 1 i denna del och 1990/91:Sk822 yrkande 3, res. 26 (m, fp)
32. beträffande muntlig förhandling att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk811 yrkande 13 i denna del och 1990/91:Sk810 i denna del, res. 27 (m)
33. beträffande tidsfristen för väckande av talan om fastställelse av betalningssäkrad fordran att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk811 yrkande 13 i denna del, 1990/91:Sk636 yrkande 1 i denna del, 1990/91:Sk822 yrkande 1 och 1990/91:Sk810 i denna del, res. 28 (m, fp, c)
34. beträffande tidsfrist för beslut om fastställelse av betalningssäkrad fordran att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk811 yrkande 13 i denna del, 1990/91:Sk636 yrkande 1 i denna del, 1990/91:Sk822 yrkande 2 och 1990/91:Sk810 i denna del, res. 29 (m, fp, c, v)
35. beträffande det allmännas företrädare i mål om betalningssäkring att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk811 yrkande 13 i denna del, res. 30 (m, fp, c)
36. beträffande förmånsrätten för betalningssäkrade fordringar att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk636 yrkande 1 i denna del och 1990/91:Sk810 i denna del, res. 31 (m, fp)
37. beträffande strikt skadeståndsansvar att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk811 yrkande 13 i denna del, 1990/91:Sk636 yrkande 1 i denna del och 1990/91:Sk822 yrkande 6, res. 32 (m, fp, c)
38. beträffande väsentlighetskravet för skadestånd att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk811 yrkande 13 i denna del, 1990/91:Sk636 yrkande 1 i denna del, 1990/91:Sk822 yrkande 4 och 1990/91:Sk810 i denna del, res. 33 (m) res. 34 (fp)
39. beträffande ersättningsberättigade skador att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk810 i denna del, s.y. 9 (m, fp)
40. beträffande ersättning för biträde att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk811 yrkande 13 i denna del, 1990/91:Sk636 yrkande 1 i denna del, 1990/91:Sk822 yrkande 5 och 1990/91:Sk810 i denna del, res. 35 (m, fp)
41. beträffande viss begränsning av skadeståndsansvaret att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk811 yrkande 13 i denna del och 1990/91:Sk636 yrkande 1 i denna del, res. 36 (m, fp, c)
42. beträffande jämkning av skadestånd vid betalningssäkring att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk811 yrkande 13 i denna del, 1990/91:Sk636 yrkande 1 i denna del och 1990/91:Sk822 yrkande 7, res. 37 (m, fp)
43. beträffande avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk808,
44. beträffande ersättning för kostnader i skatteprocess i mål som den enskilde vinner helt eller delvis att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk811 yrkande 6, 1990/91:Sk636 yrkande 6 i denna del, 1990/91:Sk812 i denna del och 1990/91:Sk804, res. 38 (m, fp, c)
45. beträffande ersättning för kostnader i skatteprocess efter överklagande av det allmänna att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk811 yrkande 7 och 1990/91:Sk636 yrkande 6 i denna del, res. 39 (m, fp, c)
46. beträffande ersättning i övrigt att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk812 i denna del,
47. beträffande ett centralt koncernregister att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk822 yrkande 18, s.y. 10 (m, fp)
48. beträffande lagen om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk811 yrkande 20 och 1990/91:Sk803, res. 40 (m, c)
49. beträffande bevissäkringslagen att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk811 yrkande 12, 1990/91:Sk636 yrkande 2 och 1990/91:Sk813, res. 41 (m, fp, c)
50. beträffande lagen mot skatteflykt att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk811 yrkande 5, 1990/91:Sk636 yrkande 4 och 1990/91:Sk823, res. 42 (m, fp, c)
51. beträffande "legal nödbroms" m.m. att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk811 yrkande 3, 1990/91:Sk636 yrkande 5 och 1990/91:Sk814, res. 43 (m, fp)
52. beträffande översyn av skattelagstiftningen att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk811 yrkande 1. res. 44 (m)
Stockholm den 5 mars 1991
På skatteutskottets vägnar
Lars Hedfors
Närvarande: Lars Hedfors (s), Bo Lundgren (m), Torsten Karlsson (s), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Anita Johansson (s), Bruno Poromaa (s), Yvonne Sandberg-Fries (s), Sverre Palm (s), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c), Lars Bäckström (v), Kjell Nordström (s), Karl Hagström (s), Nils Fredrik Aurelius (m) och Åsa Domeij (mp).
Reservationer
1. Anslaget till riksskatteverket (mom. 1)
Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 7 med "Utskottet har inhämtat" och slutar på s. 8 med "behandlade motioner" bort ha följande lydelse:
Det av regeringen föreslagna anslaget till RSV innebär en kraftig uppräkning utöver pris- och löneomräkningen. En del av denna uppräkning av anslaget utgörs av ökade kostnader för RSV till följd av övertagandet av ansvaret för folkbokföringen. I enlighet med vad som bl.a. framgår av centerns partimotion om kyrkopolitik anser utskottet att beslutet att frånta kyrkan ansvaret för folkbokföringen bör rivas upp och att RSVs anslag bör reduceras i förhållande till regeringens förslag med den summa som anvisats gällande folkbokföringen. Vidare anser utskottet att en viss ytterligare neddragning av föredragandens förslag bör göras som ett led i en minskning av den centrala administrationen. Utskottet biträder därför förslaget i motion Sk827 att det av föredragande statsrådet förordade anslaget räknas ned med 100000000 kr.
Även det i propositionen föreslagna anslaget till regional och lokal skatteförvaltning innebär en ökning utöver pris- och löneomräkningen. Av denna reala ökning utgörs merparten av merkostnader till följd av att skatteförvaltningen skall överta ansvaret för folkbokföringen. Utskottet anser att anslaget bör räknas ned med denna summa samt något ytterligare. Som framhålls i motion Sk827 innebär detta ändock en viss real ökning av anslaget. Utskottet föreslår att det av föredragande statsrådet förordade anslaget räknas ned med 250000000 kr.
Det anförda innebär att utskottet tillstyrker motion Sk827. Övriga motioner avstyrks.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande anslaget till riksskatteverket att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk827 yrkande 1 och med avslag på proposition 1990/91:100 bilaga 9 punkt B 1 och motionerna 1990/91:Sk817, 1990/91:Sk805 i denna del, 1990/91:Sk825 yrkande 1 och 1990/91:Sk815 yrkandena 1--3 till Riksskatteverket för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 900071000kr.
2. Anslaget till riksskatteverket (mom. 1)
Lars Bäckström (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 7 med "Utskottet har inhämtat" och slutar på s. 8 med "behandlade motioner" bort ha följande lydelse:
Anslagsökningen i årets budgetproposition för skatteförvaltningen består i allt väsentligt av s.k. pris- och löneomräkning. Det mesta är intecknat för reformer och särskilda uppgifter som t.ex. allmän fastighetstaxering. Övrig verksamhet -- i huvudsak kontroll och service -- drabbas däremot av en neddragning.
I årets budgetproposition minskas anslag och anslagsposter till RSV med 1,5%. Av denna summa skall emellertid 2/3 (dvs. 1% av anslagen) ställas till regeringens disposition för att återföras till förvaltningen och användas till effektivitetshöjande åtgärder.
Budgetförslaget innebär vidare att ett antal s.k. engångsanvisningar som i praktiken har avsett löpande verksamhet försvinner. Det gäller bl.a. 5 milj.kr. för kontroll av stora bolag. Vidare blir det enligt budgetpropositionen ingen fortsättning på det särskilda resurstillskott på 20 milj.kr. till skatteförvaltningen i Stockholms län, som riksdagen beviljade under 1989/90 på grund av svårigheter med personalförsörjningen.
Utskottet har inhämtat upplysningar i ärendet av företrädare för RSV och tvingas konstatera att skatteförvaltningen befarar svårigheter att inom ramen för det beräknade anslaget både säkra genomförandet av de stora och genomgripande reformer inom beskattningen m.m. som beslutats under senare år och samtidigt sköta den löpande verksamheten -- bl.a. service och kontroll -- med upprätthållande av en hög ambitionsnivå. Om hänsyn tas till löne- och prisomräkning m.m. innebär budgetförslaget faktiskt en neddragning av anslagen till den löpande verksamheten. Mot den bakgrunden finner utskottet yrkanden om ytterligare nedskärningar oacceptabla.
Utskottets bedömning överensstämmer således med den som ligger till grund för yrkandena i vänsterpartiets kommittémotion Sk825. Det innebär att utskottet finner att RSV har vägande skäl för sin anslagsframställan. Med hänsyn till den strama anslagsprövning, främst för central förvaltning som bör gälla bör man dock i stort följa regeringens proposition såvitt avser anslaget till den centrala förvaltningen. Det är dock välmotiverat att medel motsvarande hela huvudförslagets sparbeting på 1,5% ställs till regeringens disposition för effektivitetshöjande åtgärder.
Vad gäller anslaget till regional och lokal skatteförvaltning anser utskottet att budgetförslaget innebär att resurstilldelningen kan få så negativa konsekvenser för kontroll och service att det inte kan accepteras. Det är inte osannolikt att förenklingar i skattesystemet och effektivitetshöjande åtgärder inom skatteförvaltningen över tiden kan möjliggöra besparingar. Under kommande budgetår utsätts dock förvaltningen för stora påfrestningar i form av en omfattande omorganisation och resurskrävande utbildningsinsatser för att klara övergången till ett nytt skattesystem, samtidigt som löpande kontroll och service skall upprätthållas.
Anslaget till regional och lokal skatteförvaltning bör bl.a. för att trygga dessa åtaganden ökas med 14 milj.kr. Detta gör att förvaltningen i princip undantas från huvudförslaget krav på reducering. Dessutom bör RSVs begäran om 5 milj.kr. för kontroll av stora bolag bifallas och 10 milj.kr. extra omedelbart anvisas för att trygga personalförsörjningen i Stockholms län. Totalt ger detta ökade anslag på 29 milj.kr.
Av material som lagts fram av RSV framgår att skattekontrollen år 1990 gett upphov till ökade skatteintäkter på drygt 15 miljarder kronor. Även om man beaktar att stora belopp aldrig kommer att kunna drivas in kan man inte bortse från att merintäkterna på grund av kontrollen är flera gånger större än hela skatteförvaltningens totala budget. Väl avvägda insatser för en förbättrad skattekontroll bidrar således till en nettoförstärkning av statsfinanserna genom att skatteinkomsterna ökar. Det finns således inga statsfinansiella skäl som talar mot de av utskottet extra anvisade medlen till RSV.
Det bör också framhållas att många skattekontroller -- en på fyra för rörelseidkare och en på tre för löntagare -- lett fram till sänkta taxeringar. Mera resurser till skattekontrollen ökar således rättvisan och rättssäkerheten för alla deklaranter.
Det anförda innebär att utskottet tillstyrker motion Sk825 i ifrågavarande delar. Härigenom tillgodoses även yrkande 2 i motion Sk815, liksom motionerna Sk816 och Sk826. Övriga motioner avstyrks.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande anslaget till riksskatteverket att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk825 yrkande 1 och med anledning av proposition 1990/91:100 bilaga 9 punkt B 1 och motion 1990/91:Sk815 yrkande 2 och med avslag på motionerna 1990/91:Sk817, 1990/91:Sk805 i denna del, 1990/91:Sk827 yrkande 1 och 1990/91:Sk815 yrkandena 1 och 3 dels till Riksskatteverket för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1000071000kr., dels som sin mening ger regeringen till känna att, av de medel som sparas genom tillämpningen av ett rationaliseringskrav, medel motsvarande 1,5% av anslaget ställs till regeringens disposition för att kunna användas för effektivitetshöjande åtgärder.
3. Anslaget till riksskatteverket (mom. 1)
Åsa Domeij (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 7 med "Utskottet har inhämtat" och slutar på s. 8 med "behandlade motioner" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den oro som kommer till uttryck i motion Sk815. Det under det senaste decenniet alltmer tilltagande mönstret för skatteundandragande är ytterst olyckligt. Dels är förlusten för statskassan stor och därmed bördan på ärliga skattebetalare oproportionerlig, dels urholkas känslan för ansvar gentemot samhället genom att en attityd utvecklas att så långt som möjligt lura myndigheterna i skattefrågor. Märkligt nog kan man ibland finna en viss beundran hos folk i gemen för den som kan sko sig på samhällets bekostnad.
Ur ekonomisk synpunkt är det viktigast att komma åt avancerad ekonomisk brottslighet, t.ex. skalbolagsaffärer. Ut etisk synpunkt är det viktigt att ändra attityden till sådana företeelser som svart eller odeklarerat arbete, som oftast bedrivs i liten skala, och medveten falskdeklaration av inkomster, traktamenten e.d.
Utskottet biträder därför förslaget i motion Sk815 att riksskatteverket får resurser dels för att fylla sin uppgift när det gäller bekämpandet av storskalig skattesmitning, dels för en psykologisk offensiv som syftar till att genom media och på andra sätt framskapa en attityd av ansvarsfullhet hos den gemene skattebetalaren. RSV bör för dessa två ändamål få utökade anslag med 20 milj.kr., 10 milj.kr. för vardera projektet. Dessa kostnader kommer mer än väl att täckas av de nya skatteinkomster som satsningarna innebär, varför särskild finansiering inte erfordras.
Det anförda innebär att utskottet tillstyrker motion Sk815. Härigenom tillgodoses även motion Sk816. Övriga motioner avstyrks.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande anslaget till riksskatteverket att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk815 yrkandena 1--3 och med avslag på proposition 1990/91:100 bilaga 9 punkt B 1 och motionerna 1990/91:Sk817, 1990/91:Sk805 i denna del, 1990/91:Sk827 yrkande 1 och 1990/91:Sk825 yrkande 1 dels till Riksskatteverket för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1020071000kr., dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående en intensifiering av kampen mot ekonomisk brottslighet och en kampanj för bättre skattemoral.
4. Anslaget till regional och lokal skatteförvaltning (mom. 2)
Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) anser -- med hänvisning till vad som anförts i reservation 1 -- att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
2. beträffande anslaget till regional och lokal skatteförvaltning att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk827 yrkande 2 och med avslag på proposition 1990/91:100 bilaga 9 punkt B 2 och motionerna 1990/91:Sk805 i denna del, 1990/91:Sk825 yrkande 2, 1990/91:Sk816 och 1990/91:Sk826 till Regional och lokal skatteförvaltning för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 3075774000kr.
5. Anslaget till regional och lokal skatteförvaltning (mom. 2)
Lars Bäckström (v) anser -- med hänvisning till vad som anförts i denna del i reservation 2 --
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
2. beträffande anslaget till regional och lokal skatteförvaltning att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk825 yrkande 2, med anledning av motionerna 1990/91:Sk816 och 1990/91:Sk826 och med avslag på proposition 1990/91:100 bilaga 9 punkt B 2 och motionerna 1990/91:Sk805 i denna del och 1990/91:Sk827 yrkande 2 till Regional och lokal skatteförvaltning för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 3354774000kr.
6. Taxering i första instans (mom. 9)
Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson och Nils Fredrik Aurelius (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "I samband" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser, i likhet med m-motionärerna bakom motion Sk811, att taxeringen i första instans bör organiseras efter följande principer.
Det är nödvändigt att taxeringsarbetet präglas av rättvisa och likformighet. Det skall utföras skyndsamt och med hänsynstagande till det skydd de enskilda skattebetalarna erfordrar.
Det är också av största vikt att beslut om verkställd taxering blir klart och fullständigt motiverade. Deklaranten skall kunna kontrollera beslutet och kunna utgå från detsamma vid en eventuell omprövning.
Antalet vice ordförande i skattenämnd bör regleras i lag. Utskottet föreslår därför att i varje skattenämnd eller avdelning av skattenämnd skall förutom ordförande finnas två vice ordförande.
Enligt taxeringslagen har skattemyndighetens chef rätt att i vissa fall träda in som ordförande i skattenämnd. Denna rätt bör inte finnas. Dennes medverkan i skattenämnd bör endast kunna ske i form av adjungerad ledamot.
Utöver taxeringslagens bestämmelser skall beslut i taxeringsfråga alltid fattas i skattenämnd i den mån begäran härom inkommer från den skattskyldige. Skattenämndens rätt att vägra skattskyldig att inför nämnden lämna muntliga upplysningar bör i normalfallet slopas. Enligt utskottets mening bör en skattskyldig som begär att få lämna muntliga upplysningar normalt alltid få göra det. Endast om synnerliga skäl talar emot kan denna begäran avslås.
dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
9. beträffande taxering i första instans att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk811 yrkande 9 i denna del hos regeringen begär förslag om ändrade regler för taxering i första instans i enlighet med vad utskottet anfört.
7. Behörigheten att besluta om eftertaxering (mom.10)
Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp) och Nils Fredrik Aurelius (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Utskottet prövade" och slutar med "aktuell del" bort ha följande lydelse:
I likhet med motionärerna bakom m- och fp-motionerna anser utskottet att det är av stor principiell betydelse att en eftertaxering prövas av domstol i första instans. Utöver de bedömningar som görs vid ett vanligt beskattningsbeslut tillkommer vid eftertaxering frågan om den enskilde lämnat oriktig uppgift eller ej. Effektivitetshänsyn måste här stå tillbaka för den enskildes berättigade krav på rättssäkerhet. Med det anförda biträder utskottet motionärernas yrkande om en ordning där eftertaxering prövas av länsrätt. Utskottet tillstyrker således motionerna Sk811 och Sk822.
dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
10. beträffande behörigheten att besluta om eftertaxering att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk811 yrkande 14 och 1990/91:Sk822 yrkande 8 hos regeringen begär förslag om ändrade regler för eftertaxering i enlighet med vad utskottet anfört.
8. Förenklad deklaration (mom. 11)
Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c) och Nils Fredrik Aurelius (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "I samband" och slutar med "och Sk822" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning bör det förenklade deklarationsförfarandet vara så utformat att de till skattemyndigheterna inkomna inkomstuppgifterna finns förtryckta på den blankett som översänds till deklaranten och att denne därvid får möjlighet att kontrollera att de uppgifter som kommit in till skattemyndigheten är korrekta. Den förlängda deklarationstid som detta system förutsätter bör enligt utskottets uppfattning inte menligt påverka skattemyndigheternas efterföljande gransknings- och taxeringsarbete. Det är anmärkningsvärt att regeringen ännu nästan ett år efter riksdagens tillkännagivande i saken inte bestämt i vilken form utredningsarbetet skall bedrivas. Denna senfärdighet motiverar enligt utskottets uppfattning att riksdagen nu begär förslag. Utskottet tillstyrker därför motionerna Sk811 och Sk822 i denna del.
dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
11. beträffande förenklad självdeklaration att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk811 yrkande 8 och 1990/91:Sk822 yrkande 12 hos regeringen begär förslag om förtryckta blanketter för förenklad självdeklaration i enlighet med vad utskottet anfört.
9. Kontrolluppgift avseende ränteinkomster (mom.12)
Lars Bäckström (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 10 med "Kontrolluppgifter skall" och slutar på s. 11 med "motion Sk818" bort ha följande lydelse:
Tidigare riksomfattande och regionala kontrollaktioner visar att företagens ränteinkomster i betydande omfattning har underdeklarerats. Det är därför enligt utskottets uppfattning angeläget att skapa ett tillfredsställande kontrollsystem på detta område. Mot den bakgrunden och då en kontrolluppgiftsskyldighet redan finns avseende fysiska personer faller det sig naturligt att utsträcka denna skyldighet till att omfatta även juridiska personer, något som är motiverat också från rättvisesynpunkt. Utskottet biträder således förslaget härom i motion Sk818.
dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
12. beträffande kontrolluppgift avseende ränteinkomster att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk818 hos regeringen begär förslag i enlighet med vad utskottet anfört.
10. Sekretessen i fråga om beslut om avvikelse från självdeklarationen (mom. 14)
Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp) och Nils Fredrik Aurelius (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:
Taxeringsförfarandet är en mycket omfattande myndighetsutövning som berör större delen av befolkningen. De skattskyldiga har långtgående skyldigheter att till ledning för taxeringen lämna uppgifter om personliga och ekonomiska förhållanden. Bl.a. på grund härav är huvudregeln inom beskattningsområdet att sekretessen är absolut, dvs. något skaderekvisit finns inte och inte heller någon meddelarfrihet. I samband med införandet av den nya sekretesslagen framhölls i förarbetena att den då rådande sekretessnivån, som i princip innebar absolut sekretess, borde bibehållas. Utformningen av 9 kap. 1 § sekretesslagen har emellertid uppenbarligen medfört en ej förutsedd utveckling mot minskad sekretess, som gör att syftet med den avsedda sekretessen på skatteområdet till stor del förfelas. Detta har lett till att mycket integritetskänsliga uppgifter som taxeringsnämnderna omnämnt i sina motiveringar kan bli offentliga. Enligt utskottets uppfattning talar på grund härav starka skäl för att motiveringarna till taxeringsnämndernas beslut bör åtnjuta sekretesskydd. Riksdagen bör hemställa hos regeringen om förslag till ändring av 9 kap. 1 § sekretesslagen i enlighet med det ovan anförda. Med det anförda tillstyrker utskottet motion Sk811 i denna del.
dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
14. beträffande sekretessen i fråga om beslut om avvikelse från självdeklaration att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk811 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
11. Omprövning till den skattskyldiges nackdel (mom. 15)
Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c) och Nils Fredrik Aurelius (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Även yrkanden" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:
Den tidsfrist för ett omprövningsbeslut som föreslås i propositionen och som innebär att beslut om omprövning till den skattskyldiges nackdel får meddelas inom ett år efter utgången av taxeringsåret är enligt utskottets uppfattning inte tillfredsställande. Den skattskyldige måste i rimlig tid kunna veta att deklarationen vunnit laga kraft. Beslut om omprövning till den skattskyldiges nackdel bör därför endast få meddelas inom sex månader efter utgången av taxeringsåret. Med tillstyrkande av motion Sk811 i denna del och med avstyrkande av motion Sk822 i denna del föreslår utskottet att riksdagen begär förslag i enlighet härmed.
dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
15. beträffande omprövning till den skattskyldiges nackdel att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk811 yrkande 9 i denna del och med avslag på motion 1990/91:Sk822 yrkande 10 hos regeringen begär förslag om ändrade regler för omprövning till den skattskyldiges nackdel i enlighet med vad utskottet anfört.
12. Eftertaxering vid oriktig uppgift (mom. 16)
Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Karl-Gösta Svenson (m), Rolf Kenneryd (c) och Nils Fredrik Aurelius (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "Enligt vad" och slutar med "den följaktligen" bort ha följande lydelse:
Mot bakgrund av de tidigare länsskattemyndigheternas olika praxis vad beträffar användningen av eftertaxeringsinstitutet och skattesystemets komplexitet, som inte sällan ställer orimliga krav på den enskilde skattebetalaren, delar utskottet den uppfattning som framförs i motionerna att förutsättningarna för eftertaxering bör omprövas. Det bör vara till fyllest om den skattskyldige i deklarationen lämnat de upplysningar som han eller hon ansett sig rimligen böra lämna. I den mån skattemyndigheten underlåtit att inom ramen för sitt taxeringsarbete utreda den aktuella skattefrågan bör i princip någon möjlighet till eftertaxering inte föreligga. Genom att på så vis ställa högre krav på taxeringen i första instans ökar också rättssäkerheten för den enskilde. Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna Sk811 och Sk822 i denna del.
dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
16. beträffande eftertaxering vid oriktig uppgift att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk811 yrkande 15 i denna del och 1990/91:Sk822 yrkande 15 hos regeringen begär förslag om ändrade regler för eftertaxering vid oriktig uppgift i enlighet med vad utskottet anfört.
13. Eftertaxering vid misstag m.m. (mom. 17)
Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp) och Nils Fredrik Aurelius (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "Vid utskottets" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det är oacceptabelt från rättssäkerhetssynpunkt att området för vilka taxeringar som kan rivas upp utvidgats till att även omfatta de tidigare länsskattemyndigheternas extraordinära besvärsrätt vid misstagstaxering och tillfällen när taxeringen blivit oriktig på grund av felaktig kontrolluppgift. Osäkerheten för den enskilde hur dennes ekonomi kommer att te sig i framtiden har härmed ökat. Detta är särskilt anmärkningsvärt eftersom eftertaxering inte längre kommer att beslutas av en domstol -- som kan förutsättas göra en mer kvalificerad bedömning -- utan av skattemyndigheten som första instans. Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna Sk811 och Sk822.
dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
17. beträffande eftertaxering vid misstag m.m. att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk811 yrkande 15 i denna del och 1990/91:Sk822 yrkande 9 hos regeringen begär förslag om ändrade regler för eftertaxering vid misstag m.m. i enlighet med vad utskottet anfört.
14. Skattetillägg (mom. 18)
Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Karl-Gösta Svenson (m), Rolf Kenneryd (c) och Nils Fredrik Aurelius (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "I den" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:
Det administrativa sanktionssystemet med bl.a. skattetillägg måste vara så utformat att det uppfattas som ett rättvist system av de skattskyldiga. Enligt utskottet är en förutsättning därför att hänsyn kan tas till omständigheterna i varje enskilt fall. Tidigare har angivits att frågan är föremål för överväganden inom finansdepartementet men något förslag har ännu inte kommit. Riksdagen bör därför nu begära att regeringen lägger fram ett förslag med angiven innebörd. Med det anförda tillstyrker utskottet de nu behandlade yrkandena i motionerna Sk811 och Sk822.
dels att moment 18 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
18. beträffande skattetillägg att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk811 yrkande 16 och 1990/91:Sk822 yrkande 16 hos regeringen begär förslag om ändrade regler för skattetillägg i enlighet med vad utskottet anfört.
15. Taxeringsrevision (mom. 19)
Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson och Nils Fredrik Aurelius (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "yrkande 3" bort ha följande lydelse:
Reglerna för taxeringsrevision innebär fr.o.m. den 1 januari 1988 att skattemyndigheterna får tillgång till företagens egna datasystem och tekniska utrustning. Dessutom får myndigheterna rätt att i samband med taxeringsrevision inhämta uppgifter om personer som företagit olika rättshandlingar i beröring med ett företag. Utskottet vill i och för sig inte motsätta sig att taxeringsrevision utförs hos företag som har sin redovisning på ADB. Revisionen får emellertid inte läggas upp på ett sådant sätt att otillbörligt intrång i företagets eller tredje persons integritet kan förekomma. Taxeringsrevision bör vidare endast få ske för kontroll av att deklarations- och uppgiftsskyldigheten fullgjorts i enlighet med gällande bestämmelser och endast hos den som är bokföringsskyldig enligt bokföringslagen eller skyldig att föra räkenskaper enligt jordbruksbokföringslagen samt hos annan juridisk person som inte är dödsbo eller myndighet. Enligt utskottets uppfattning bör reglerna därför återges sin tidigare innebörd och regeringen efter ny utredning återkomma med ett nytt förslag om taxeringsrevision. Med det anförda tillstyrker utskottet samtliga nu behandlade motioner i denna del.
dels att moment 19 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
19. beträffande taxeringsrevision att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk811 yrkande 11, 1990/91:Sk636 yrkande 3 och 1990/91:Sk822 yrkande 13 hos regeringen begär förslag om ändrade regler för taxeringsrevision i enlighet med vad utskottet anfört.
16. Preliminär B-skatt (mom. 20)
Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson och Nils Fredrik Aurelius (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:
Som yrkas i motionerna Sk352 och Sk811 bör uttaget av preliminär B-skatt normalt vara 100% av den slutliga skatt som påförts året före inkomståret. Motionerna tillstyrks i aktuella delar.
dels att moment 20 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
20. beträffande preliminär B-skatt att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk352 yrkande 8 och 1990/91:Sk811 yrkande 18 i denna del hos regeringen begär förslag om ändrade regler för preliminär B-skatt i enlighet med vad utskottet anfört.
17. Avgift på fyllnadsinbetalningar (mom. 21)
Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp) och Nils Fredrik Aurelius (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "motion Sk801" bort ha följande lydelse:
Den nya bestämmelsen om avgift på fyllnadsinbetalningar drabbar framför allt de inkomsttagare -- löntagare eller företagare -- för vilka det är svårt eller omöjligt att överblicka sin ekonomiska situation och därmed skatteuttaget vid deklarationstidpunkten. Med dagens krångliga skattesystem är detta en realitet för många skattebetalare, och det är därför enligt utskottets uppfattning inte rimligt att ta ut denna kvarskatteavgift redan innan skyldighet att avlämna deklaration föreligger. Utskottet ställer sig därför bakom förslaget i motion Sk822 i denna del att avgiften skall slopas. Riksdagen bör enligt utskottets uppfattning begära förslag härom. De nya reglerna bör ges retroaktiv verkan och gälla fr.o.m. den 19 januari i år. Härigenom tillgodoses även motion Sk801.
dels att moment 21 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
21. beträffande avgift på fyllnadsinbetalningar att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk822 yrkande 17 och med anledning av motion 1990/91:Sk801 hos regeringen begär förslag om ändrade regler för avgift på fyllnadsinbetalningar i enlighet med vad utskottet anfört.
18. Anstånd (mom. 22--24)
Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson och Nils Fredrik Aurelius (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med "Utskottet inleder" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör den enskildes möjligheter till att få anstånd med att betala in skatt och avgift utsträckas. Anstånd bör således medges efter ansökan om inte synnerliga skäl talar emot det. Krav på säkerhet bör endast ställas om det finns stor risk för att anståndsbeloppet inte kommer att betalas.
Det anförda innebär att utskottet tillstyrker motion Sk811 i denna del. Övriga nu behandlade motioner blir härigenom tillgodosedda.
dels att momenten 22--24 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
22. beträffande anstånd vid studier att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk811 yrkande 18 i denna del och med anledning av motion 1990/91:Sk820 hos regeringen begär förslag om ändrade regler för anstånd i enlighet med vad utskottet anfört,
23. beträffande anstånd vid eftertaxering att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk811 yrkande 18 i denna del och med anledning av motion 1990/91:Sk806 hos regeringen begär förslag om ändrade regler för anstånd i enlighet med vad utskottet anfört,
24. beträffande anstånd i övrigt att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk811 yrkande 18 i denna del hos regeringen begär förslag i enlighet med vad utskottet anfört.
19. Anstånd vid studier (mom. 22)
Lars Bäckström (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med "Utskottet inleder" och slutar med "i fråga" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning bör reglerna om anstånd utformas så att det blir möjligt att bevilja anstånd i det fall som redovisas i motion Sk820. Exemplet skildrar studerande som ådrar sig kvarstående skatt efter tillfälliga arbeten på kvällar, helger och ferier för att dryga ut studiemedlen. Denna kvarskatt skall erläggas senast den 30 april. Om vederbörande avslutar sina studier det år som den kvarstående skatten skall erläggas och börjar ett arbete under sommaren är det dock inte möjligt att medge uppskov. Om skatten inte betalas överlämnas skulden till indrivning, och den skattskyldige hänvisas i förekommande fall till att begära uppskov med betalningen hos kronofogdemyndigheten.
Detta stelbenta system bör enligt utskottets uppfattning ändras, uppskov bör i sådana fall kunna lämmnas så att skatten senast erläggs under december månad samma år. Vidare bör ränta utgå för den tid som uppskov beviljas. Utskottet föreslår i likhet med de ifrågavarande motionärerna att detta som riksdagens mening ges regeringen till känna.
dels att moment 22 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
22. beträffande anstånd vid studier att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk820 och med anledning av motion 1990/91:Sk811 yrkande 18 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
20. Anstånd vid eftertaxering (mom. 23)
Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Leif Olsson (fp) och Rolf Kenneryd (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar "Med hänvisning" och slutar med "aktuell del" bort ha följande lydelse:
Det är förmodligen inte avsikten att det skall vara svårare att erhålla anstånd vid eftertaxering än vid ordinarie taxering, men detta blir innebörden av de nyligen antagna lagändringarna som bl.a. inneburit att eftertaxeringsinstitutet flyttats till skattemyndigheterna. I stället borde det förhålla sig tvärtom, särskilt med hänsyn till att eftertaxering är en mer ingripande åtgärd och att den normalt sker flera år efter taxeringsåret. För att särskilt undvika de negativa effekterna ur rättssäkerhetssynpunkt, när eftertaxeringsinstitutet flyttas från domstolarna till skattemyndigheterna, bör anstånd vara regel vid skattemyndighets eftertaxering. Riksdagen bör enligt utskottets mening hos regeringen begära förslag i enlighet med det anförda. Motion Sk806 tillstyrks således, varigenom även motion Sk811 i denna del får anses tillgodosedd.
dels att moment 23 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
23. beträffande anstånd vid eftertaxering att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk806 och med anledning av motion 1990/91:Sk811 yrkande 18 i denna del hos regeringen begär förslag till ändring i uppbördsreglerna i enlighet med vad utskottet anfört.
21. Tolkningsföreträde (mom. 25)
Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson och Nils Fredrik Aurelius (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 15 med "Utskottet vidhåller" och slutar på s. 16 med "denna del" bort ha följande lydelse:
Den enskilde har en i förhållande till det offentliga svag ställning, och den enskildes rätt bör därför, som anges i motion Sk811, ges företräde i tvister om skattelagstiftningens tolkning i de fall då lagstiftningen är oklar. Utskottet tillstyrker därför motion Sk811 i denna del.
dels att moment 25 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
25. beträffande tolkningsföreträde att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk811 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
22. Arbetsgivares ansvar för ej erlagd skatt (mom. 27)
Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c) och Nils Fredrik Aurelius (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med "Vid utskottets" och slutar med "motion Sk807" bort ha följande lydelse:
Ansvaret för anställdas skatter utgör med gällande regler en orimlig börda för en arbetsgivare som driver sitt företag som handelsbolag eller enskild firma. Förhållandena måste betraktas som oacceptabla från rättssäkerhetssynpunkt. Snabba åtgärder bör därför vidtagas.
En första åtgärd bör vara att den jämkningsmöjlighet som finns för ställföreträdare för bolag som är juridiska personer utvidgas till att omfatta allt arbetsgivaransvar och där ej betalt belopp beror på förhållanden som arbetsgivaren haft svårt att kontrollera. Ett sådant fall är t.ex. när en anställd handhaft företagets redovisning på ett vilseledande sätt som gjort att arbetsgivare haft svårt att upptäcka att felaktigheter förelegat vid redovisningen till staten.
Utskottet ställer sig därför bakom förslaget i motion Sk811 att arbetsgivare befrias från ansvaret för inbetalning av skatter och avgifter då denne blivit utsatt för bedrägliga förfaranden som man inte med normala kontrollmetoder kan upptäcka.
Vidare bör en utredning tillkallas för att se över frågan om ansvaret för olika skatter och avgifter och föreslå en ordning som skapar enhetlighet mellan företagsformerna och ökad rättssäkerhet. Härigenom tillgodoses även motion Sk807.
dels att moment 27 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
27. beträffande arbetsgivares ansvar för ej erlagd skatt att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk811 yrkande 18 i denna del och med anledning av 1990/91:Sk807 hos regeringen begär förslag till ändrade regler för arbetsgivares ansvar för ej erlagd skatt i enlighet med vad utskottet anfört.
23. Uppdragsgivares betalningsskyldighet för uppdragstagares skatter och avgifter (mom. 28)
Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c) och Nils Fredrik Aurelius (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:
I likhet med motionärerna bakom motion Sk811 anser utskottet att bestämmelserna i uppbördslagen om uppdragsgivares ansvar för uppdragstagares skatt bör ändras så att den enskildes rättstrygghet stärks och större hänsyn kan tas till omständigheterna i varje enskilt fall. Detta torde låta sig göra utan några större svårigheter med tanke på det utvecklade samarbetet i den nya skatteorganisationen mellan de lokala skattekontoren och mervärdeskatteenheterna när det gäller inbetalningen av preliminär skatt och registrering till mervärdeskatt, och den noggranna kontroll som görs innan någon person registreras som skatt- och redovisningsskyldig till mervärdeskatt. Med hänsyn härtill anser utskottet att reglerna bör utformas så att, om uppdragstagaren vid tidpunkten för avtalets ingående är registrerad för betalning av preliminär B-skatt eller för redovisning av mervärdeskatt, uppdragsgivaren inte skall kunna åläggas betalning för skatten. Det är anmärkningsvärt att regeringen ännu dröjer med att lägga fram förslag i ärendet trots att ett utredningsförslag föreligger sedan flera år tillbaka (Ds 1988:59 F-skattebevis -- nya regler för skatteavdrag och socialavgifter) och riksdagen förra året gjorde ett uttalande om vikten av att finna en snar lösning på detta problem. Utskottet föreslår därför att riksdagen nu begär att regeringen skyndsamt lägger fram förslag till lagändringar i enlighet med vad utskottet anfört. Utskottet tillstyrker följaktligen motion Sk811 i denna del.
dels att moment 28 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
28. beträffande uppdragsgivares betalningsskyldighet för uppdragstagares skatter och avgifter att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk811 yrkande 17 hos regeringen begär förslag om ändrade regler för uppdragsgivares betalningsskyldighet för uppdragstagares skatter och avgifter i enlighet med vad utskottet anfört.
24. Vissa övriga uppbördsfrågor (mom. 29)
Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson och Nils Fredrik Aurelius (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna bakom motion Sk811 att uppbördssystemet bör förändras i följande hänseenden.
Den tidigare gällande begränsningen att respitränta inte i något fall skall beräknas för längre tid än två år bör åter införas.
Beslut om omprövning till den skattskyldiges eller arbetsgivares nackdel enligt uppbördslagen och lagen om uppbörd av sociala avgifter får inte meddelas sex månader efter utgången av det kalenderår under vilket uppbördsåret gått till ända resp. tolv månader efter utgiftsåret.
Riksdagens beslut nyligen att företrädare för en juridisk person kan åläggas betalningsansvar för olika skatter och avgifter, även om skatterna och avgifterna beslutas först efter det att den juridiska personen gått i konkurs, var enligt utskottets mening inte tillräckligt underbyggt. I avvaktan på ytterligare utredning bör ifrågavarande bestämmelse slopas. Som anförts i reservation 22 bör ställföreträdares ansvar för skatter och avgifter bli föremål för utredning för att skapa enhetlighet mellan företagsformerna och en ökad rättssäkerhet.
dels att moment 29 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
29. beträffande vissa övriga uppbördsfrågor att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk811 yrkande 18 i denna del hos regeringen begär förslag till ändrade uppbördsregler i enlighet med vad utskottet anfört.
25. Riskrekvisitet vid betalningssäkring (mom. 30)
Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c) och Nils Fredrik Aurelius (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med "Utskottet vidhåller" och slutar med "därför motionerna" bort ha följande lydelse:
Med nuvarande regler kan betalningssäkring användas när en skattskyldig visserligen har dålig ekonomi men inte är insolvent, kanske därför att skattefordringarna ännu inte är förfallna till betalning. Betalningssäkring kan alltså i praktiken tillgripas redan innan konkursgrund föreligger och i själva verket vara en åtgärd som framkallar en konkurs och som spolierar en gäldenärs ansträngningar att undvika konkurs. Staten kan således inför en befarad konkurs genom beslut om betalningssäkring säkerställa sin fordran till förfång för gäldenärens andra borgenärer. Mot denna bakgrund anser utskottet att det s.k. riskrekvisitet getts en alltför vid utformning. Enligt utskottets uppfattning bör betalningssäkring endast omfatta de fall då det s.k. sabotagekravet är uppfyllt, vilket bör uttryckas genom att det skäligen kan befaras att gäldenären inte kommer att betala fordringen. Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna Sk811, Sk636 och Sk810 i denna del.
dels att moment 30 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
30. beträffande riskrekvisitet vid betalningssäkring att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk811 yrkande 13 i denna del, 1990/91:Sk636 yrkande 1 i denna del och 1990/91:Sk810 i denna del hos regeringen begär förslag till ändrade regler för betalningssäkring i enlighet med vad utskottet anfört.
26. Beslutsmotivering i betalningssäkringsmål (mom.31)
Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp) och Nils Fredrik Aurelius (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med "Utskottet har" och slutar med "därför motionerna" bort ha följande lydelse:
Av propositionen om ändrade regler för betalningssäkring framgick att domstolarna i sina beslut om betalningssäkring inte sällan lämnar en bristande redovisning för skälen för beslutet. För att råda bot på detta förhållande tillstyrker utskottet förslaget i motionerna Sk811, Sk636 och Sk822 att införa en bestämmelse om att ett beslut om betalningssäkring skall motiveras.
dels att moment 31 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
31. beträffande beslutsmotivering i betalningssäkringsmål att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk811 yrkande 13 i denna del, 1990/91:Sk636 yrkande 1 i denna del och 1990/91:Sk822 yrkande 3 hos regeringen begär förslag till ändrade regler för betalningssäkring i enlighet med vad utskottet anfört.
27. Muntlig förhandling (mom. 32)
Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson och Nils Fredrik Aurelius (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med "Utskottet har" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:
Med beaktande av att ett beslut om betalningssäkring innebär ett kraftigt ingrepp i gäldenärens förfoganderätt över sin egendom är det enligt utskottets mening synnerligen viktigt att gäldenären får tillfälle att personligen komma till tals med domstolen. Utskottet ansluter sig därför till den uppfattning som förs fram i motionerna Sk811 och Sk810 att domstolen inte bör kunna vägra muntlig förhandling när en gäldenär begärt att sådan skall hållas. Utskottet föreslår att riksdagen begär förslag härom.
dels att moment 32 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
32. beträffande muntlig förhandling att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk811 yrkande 13 i denna del och 1990/91:Sk810 i denna del hos regeringen begär förslag till ändrade regler för betalningssäkring i enlighet med vad utskottet anfört.
28. Tidsfristen för väckande av talan om fastställelse av betalningssäkrad fordran (mom. 33)
Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c) och Nils Fredrik Aurelius (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med "Nu liksom" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning innebär sex månader en skälig avvägning mellan den enskildes krav på en tidsbegränsning av ett beslut om betalningssäkring av en icke fastställd fordran för skatt m.m. och det allmännas behov av tid för utredning. Denna tidrymd bör räcka till för att utreda även komplicerade mål. En förlängning bör få ske endast om den skattskyldige förhalar utredningen, vilket bör komma till uttryck i lagtexten genom att det anges att synnerliga skäl skall föreligga. Utskottet tillstyrker således motionerna Sk811, Sk636, Sk822 och Sk810 i denna del.
dels att moment 33 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
33. beträffande tidsfristen för väckande av talan om fastställelse av betalningssäkrad fordran att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk811 yrkande 13 i denna del, 1990/91:Sk636 yrkande 1 i denna del och 1990/91:Sk810 i denna del hos regeringen begär förslag till ändrade regler för betalningssäkring i enlighet med vad utskottet anfört.
29. Tidsfrist för beslut om fastställelse av betalningssäkrad fordran (mom. 34)
Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c), Lars Bäckström (v) och Nils Fredrik Aurelius (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 19 med "Utskottet har" och slutar på s. 20 med "behandlade motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:
Med beaktande av de negativa effekter som en betalningssäkring utgör för gäldenären räcker det enligt utskottets uppfattning inte med en tidsfrist avseende väckande av talan i länsrätten beträffande den aktuella fordringen. Handläggningen av ett sådant mål i länsrätten bör prioriteras och bestämmelser bör införas om att det skall prövas inom ett år från beslutet om betalningssäkring. Förlängning av denna tidsfrist bör endast ske om den skattskyldige har förhalat målets handläggning. Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna Sk811, Sk636, Sk822 och Sk810 i denna del.
dels att moment 34 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
34. beträffande tidsfrist för beslut om fastställelse av betalningssäkrad fordran att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk811 yrkande 13 i denna del, 1990/91:Sk636 yrkande 1 i denna del, 1990/91:Sk822 yrkande 2 och 1990/91:Sk810 i denna del hos regeringen begär förslag till ändrade regler för betalningssäkring i enlighet med vad utskottet anfört.
30. Det allmännas företrädare i mål om betalningssäkring (mom. 35)
Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c) och Nils Fredrik Aurelius (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med "Utskottet vidhåller" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det i betalningssäkringsmål är angeläget att det allmännas talan förs av ett fristående allmänt ombud med en gentemot skattemyndigheten oberoende ställning. Utskottet föreslår därför att riksdagen begär förslag härom och tillstyrker således motion Sk811 i denna del.
dels att moment 35 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
35. beträffande det allmännas företrädare i mål om betalningssäkring att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk811 yrkande 13 i denna del hos regeringen begär förslag till ändrade regler för betalningssäkring i enlighet med vad utskottet anfört.
31. Förmånsrätten för betalningssäkrade fordringar (mom. 36)
Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp) och Nils Fredrik Aurelius (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med "Utskottet finner" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:
Som bestämmelserna för närvarande är utformade har betalningssäkringslagen längre gående rättsverkningar än kvarstad i vad avser förmånsrätt vid konkurs. Som framförs i motionerna Sk636 och Sk810 bör emellertid enligt utskottets uppfattning betalningssäkring inte medföra förmånsrätt om statens fordran inte är fastställd vid konkurstillfället. Utskottet anser att riksdagen bör begära förslag härom och tillstyrker följaktligen motionerna Sk636 och Sk810 i denna del.
dels att moment 36 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
36. beträffande förmånsrätten för betalningssäkrade fordringar att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk636 yrkande 1 i denna del och 1990/91:Sk810 i denna del hos regeringen begär förslag om ändrade regler för förmånsrätt i enlighet med vad utskottet anfört.
32. Strikt skadeståndsansvar (mom. 37)
Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c) och Nils Fredrik Aurelius (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 20 med "Utskottet vill" och slutar på s. 21 med "denna del" bort ha följande lydelse:
Risken för felaktiga beslut är större i betalningssäkringsmål än i annan statlig verksamhet. Enligt utskottets uppfattning är det därför från rättssäkerhetssynpunkt självklart att en enskild skall ersättas för all skada som han eller hon lidit på grund av ett felaktigt beslut om betalningssäkring, oberoende av om skadan vållats genom fel eller försummelse vid myndighetsutövningen. Eftersom risken för fel inte heller kan undvikas vid beslut om betalningssäkring för fastställda fordringar bör enligt utskottets mening ett strikt skadeståndsansvar föreligga även i dessa fall. Utskottet föreslår därför att bestämmelserna i betalningssäkringslagen utformas i enlighet härmed och tillstyrker således de i detta sammanhang behandlade motionsyrkandena.
dels att moment 37 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
37. beträffande strikt skadeståndsansvar att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk811 yrkande 13 i denna del, 1990/91:Sk636 yrkande 1 i denna del och 1990/91:Sk822 yrkande 6 hos regeringen begär förslag till ändrade regler för skadestånd i samband med betalningssäkring i enlighet med vad utskottet anfört.
33. Väsentlighetskravet för skadestånd (mom. 38)
Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson och Nils Fredrik Aurelius (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "därför motionerna" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att skadeståndsansvaret bör vara strikt även i den meningen att alla styrkta skador, alltså även sådana av mindre omfattning, bör ersättas fullt ut. Härav följer att väsentlighetskravet enligt utskottets uppfattning bör tas bort. Utskottet tillstyrker således såvitt nu är i fråga motion Sk811 och avstyrker övriga nu behandlade motionsyrkanden.
dels att moment 38 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
38. beträffande väsentlighetskravet för skadestånd att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk811 yrkande 13 i denna del och med avslag på motionerna 1990/91:Sk636 yrkande 1 i denna del, 1990/91:Sk822 yrkande 4 och 1990/91:Sk810 i denna del hos regeringen begär förslag om ändring i reglerna om skadestånd i samband med betalningssäkring i enlighet med vad utskottet anfört.
34. Väsentlighetskravet för skadestånd (mom. 38)
Kjell Johansson och Leif Olsson (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "därför motionerna" bort ha följande lydelse:
Utskottet godtar att det bör få föreligga en viss avvikelse mellan betalningssäkringsbeslutet och den fastställda fordringen utan att rätt till ersättning inträder. För att ersättningsrätten inte skall urholkas genom en restriktiv tolkning av ett sådant väsentlighetsrekvisit biträder utskottet samtidigt förslaget i motionerna Sk636, Sk822 och Sk810 att avvikelsen fastställs till ett basbelopp. Vidare avstyrker utskottet motion Sk811 i denna del.
dels att moment 38 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
38. beträffande väsentlighetskravet för skadestånd att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk636 yrkande 1 i denna del, 1990/91:Sk822 yrkande 4 och 1990/91:Sk810 i denna del och med avslag på motion 1990/91:Sk811 yrkande 13 i denna del hos regeringen begär förslag om ändring i reglerna om skadestånd i samband med betalningssäkring i enlighet med vad utskottet anfört.
35. Ersättning för biträde (mom. 40)
Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp) och Nils Fredrik Aurelius (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med "Med hänsyn" och slutar med "aktuella motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:
Mot bakgrund av att riskerna för felaktiga beslut är särskilt stora i betalningssäkringsmål finner utskottet att det är rimligt att ett skadestånd också omfattar den enskildes kostnader för att tillvarata sin rätt. Utskottet föreslår därför att bestämmelsen om att ersättning inte lämnas för kostnader för biträde eller utredning tas bort. Följaktligen tillstyrker utskottet motionerna Sk811, Sk636, Sk822 och Sk810 i denna del.
dels att moment 40 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
40. beträffande ersättning för biträde att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk811 yrkande 13 i denna del, 1990/91:Sk636 yrkande 1 i denna del, 1990/91:Sk822 yrkande 5 och 1990/91:Sk810 i denna del hos regeringen begär förslag om ändrade regler för skadestånd i samband med betalningssäkring i enlighet med vad utskottet anfört.
36. Viss begränsning av skadeståndsansvaret (mom.41)
Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c) och Nils Fredrik Aurelius (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning bör, då fel från myndigheternas sida är begånget, deras ansvar av principiella och moraliska skäl inte vara begränsat till en viss nivå på skadan utan också såvitt avser beloppet vara strikt. Utskottet föreslår således att den gällande självrisken på 5000kr. slopas och tillstyrker motionerna Sk811 och Sk636 såvitt nu är i fråga.
dels att moment 41 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
41. beträffande viss begränsning av skadeståndsansvaret att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk811 yrkande 13 i denna del och 1990/91:Sk636 yrkande 1 i denna del hos regeringen begär förslag om ändrade regler för skadestånd i samband med betalningssäkring i enlighet med vad utskottet anfört.
37. Jämkning av skadestånd vid betalningssäkring (mom. 42)
Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp) och Nils Fredrik Aurelius (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med "Liksom tidigare" och slutar med "i fråga" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning bör ett skadestånd av aktuellt slag få jämkas endast om det finns ett klart orsakssamband mellan den skattskyldiges handlande och det felaktiga betalningssäkringsbeslutet eller om det annars är uppenbart oskäligt att ersättning utgår. Utskottet föreslår att bestämmelserna utformas i enlighet härmed och tillstyrker motionerna Sk811, Sk636 och Sk872 i denna del.
dels att moment 42 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
42. beträffande jämkning av skadestånd vid betalningssäkring att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk811 yrkande 13 i denna del, 1990/91:Sk636 yrkande 1 i denna del och 1990/91:Sk822 yrkande 7 hos regeringen begär förslag om ändrade regler för skadestånd i samband med betalningssäkring i enlighet med vad utskottet anfört.
38. Ersättning för kostnader i skatteprocess i mål som den enskilde vinner helt eller delvis (mom. 44)
Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c) och Nils Fredrik Aurelius (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "aktuella delar" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning är det nödvändigt att öka de enskildas rätt till ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt. Bara härigenom kan den rådande obalansen mellan de enskilda och myndigheterna utjämnas. Enligt utskottets mening bör en skattskyldig som vinner ett skatteärende eller skattemål alltid ha rätt till ersättning för de kostnader den skattskyldige nedlagt och som skäligen behövts för att ta till vara vederbörandes rätt, förutsatt att det inte beror på den skattskyldige att processen uppkommit eller blivit mer omfattande än nödvändigt. Utskottet förordar att riksdagen begär förslag i enlighet härmed och tillstyrker således motionerna Sk811, S636 och Sk812 i denna del. Härigenom tillgodoses även motion Sk804.
dels att moment 44 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
44. beträffande ersättning för kostnader i skatteprocess i mål som den enskilde vinner helt eller delvis att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk811 yrkande 6, 1990/91:Sk636 yrkande 6 i denna del, 1990/91:Sk812 i denna del och 1990/91:Sk804 hos regeringen begär förslag om ändrade ersättningsregler i enlighet med vad utskottet anfört.
39. Ersättning för kostnader i skatteprocess efter överklagande av det allmänna (mom. 45)
Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c) och Nils Fredrik Aurelius (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med "De nyss" och slutar med "aktuella motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:
Också om den skattskyldige förlorar helt eller delvis bör enligt utskottet ersättning kunna utgå. Ersättningens storlek bör i dessa fall bedömas med hänsyn till den skattskyldiges behov av hjälp och till målets omfattning och komplexitet. Har t.ex. det allmänna anfört besvär i syfte att forma praxis bör full ersättning utgå.
Ersättning bör också utgå när målet avser besvär som det allmänna anfört över ett beslut i första instans. Vidare kan det ifrågasättas om inte motsvarande regel bör gälla för den enskildes kostnader i kammarrätt och regeringsrätt när det allmänna fört målet vidare till dessa instanser.
Enligt utskottets uppfattning bör regeringen få i uppdrag att skyndsamt återkomma med ett förslag med angiven utformning. Utskottet tillstyrker därför motionerna Sk811 och Sk636 i denna del.
dels att moment 45 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
45. beträffande ersättning för kostnader i skatteprocess efter överklagande av det allmänna att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk811 yrkande 7 och 1990/91:Sk636 yrkande 6 i denna del hos regeringen begär förslag om ändrade ersättningsregler i enlighet med vad utskottet anfört.
40. Lagen om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar (mom. 48)
Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Karl-Gösta Svenson (m), Rolf Kenneryd (c) och Nils Fredrik Aurelius (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med "Utskottet avstyrkte" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning är tiden sedan länge mogen att avskaffa den särskilda uppgiftsskyldighet som ålades småhusägare och lägenhetsinnehavare hösten 1982 och som alltsedan dess utsatts för kritik från alla håll. Utskottet anser att det är orimligt att kräva att personer som i allmänhet saknar praktisk erfarenhet som arbetsgivare skall lämna uppgifter i sina självdeklarationer om företag, hantverkare eller andra uppdragstagare av skilda slag som de anlitat. Det är inte heller rimligt att de som äger en vanlig bostad skall kunna åläggas betalningsansvar för en uppdragstagares skatteskulder. Dessutom ifrågasätter utskottet om reglerna över huvud taget har haft någon nämnvärd effekt då det gällt att motverka förekomsten av s.k. grå arbetskraft. En särskild lag om avdrags- och uppgiftsskyldighet behövs enligt utskottets mening inte heller med tanke på de bestämmelser om när kontrolluppgift skall lämnas som redan finns och som innebär skyldighet att lämna sådan uppgift så fort ett anställningsförhållande uppkommit.
Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att den särskilda lagen om avdrags- och uppgiftsskyldighet beräffande vissa uppdragsersättningar bör avskaffas omedelbart. Utskottet tillstyrker följaktligen motion Sk811 i denna del och motion Sk803.
dels att moment 48 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
48. beträffande lagen om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk811 yrkande 20 och 1990/91:Sk803 antar följande
Förslag till Lag om upphävande av lagen (1982:1106) om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar
Härigenom föreskrivs att lagen (1982:1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar skall upphöra att gälla.
Denna lag träder i kraft den 1 maj 1991.
41. Bevissäkringslagen (mom. 49)
Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c) och Nils Fredrik Aurelius (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med "Utskottet vidhåller" och slutar med "motion Sk813" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är principiellt fel att skattemyndigheterna med tvång får bereda sig tillträde till privata utrymmen. Enligt utskottets uppfattning bör det i de flesta fall vara tillräckligt med ett vitesföreläggande mot de deklarations- och uppgiftsskyldiga som inte är misstänkta för brott och som vägrar att lämna från sig material för granskning för att förmå dem att göra detta. Möjligen kan det i några fall då det visar sig att detta inte räcker till vara befogat att låta skattemyndigheterna efter prövning av domstol och via handräckning av kronofogdemyndighet få tillgång till önskat material. Vid misstanke om skattebrott bör de regler som gäller för genomförande av husrannsakan vara tillräckliga som säkerhetsåtgärd. Utskottet tillstyrker således yrkandet i de berörda motionerna att bevissäkringslagen upphävs.
dels att moment 49 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
49. beträffande bevissäkringslagen att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk811 yrkande 12, 1990/91:Sk636 yrkande 2 och 1990/91:Sk813 antar följande
Förslag till Lag om upphävande av bevissäkringslagen (1975:1027) för skatte- och avgiftsprocessen
Härmed föreskrivs att bevissäkringslagen (1975:1027) för skatte- och avgiftsprocessen skall upphöra att gälla.
Denna lag träder i kraft den 1 maj 1991.
42. Lagen mot skatteflykt (mom. 50)
Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c) och Nils Fredrik Aurelius (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med "Riksdagen beslutade" och slutar med "aktuell del" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning uppfyller lagen mot skatteflykt i sin nuvarande utformning inte ens elementära krav på rättssäkerhet. De skattskyldiga har till följd av lagens generella utformning inte någon möjlighet att förutse dess tillämplighet vid olika förhållanden. En lagstiftning av det slaget leder till olikformighet i den praktiska tillämpningen. Den är alltså inte minst från rättvisesynpunkt oacceptabel. Utskottets slutsats är att man nu bör avskaffa generalklausulinstitutet. Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna Sk811, Sk636 och Sk823 såvitt nu är i fråga.
dels att moment 50 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
50. beträffande lagen mot skatteflykt att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk811 yrkande 5, 1990/91:Sk636 yrkande 4 och 1990/91:Sk823 antar följande
Förslag till Lag om upphävande av lagen (1980:865) mot skatteflykt
Härigenom föreskrivs att lagen (1980:865) mot skatteflykt skall upphöra att gälla.
Denna lag träder i kraft den 1 maj 1991.
43. "Legal nödbroms" m.m. (mom. 51)
Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp) och Nils Fredrik Aurelius (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "följaktligen motionerna" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar de i motionerna Sk811 och Sk636 framförda uppfattningarna att de mycket svåröverskådliga och svårtolkade svenska skattereglerna behöver kompletteras med en omvänd generalklausul i syfte att förhindra att skattskyldiga på grund av lagstiftningens bristande utformning utsätts för en beskattning som är oskälig och som inte står i överensstämmelse med lagstiftningens grunder och en möjlighet till inhibition i tillämpningen. Regeringen bör snarast möjligt återkomma till riksdagen med förslag om hur en sådan regel bör utformas. Med det anförda tillstyrker utskottet de aktuella motionerna i berörda delar. Härigenom stärks rättssäkerheten, vilket tillgodoser syftet även med motion Sk814.
dels att moment 51 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
51. beträffande "legal nödbroms" m.m. att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk811 yrkande 3 och 1990/91:Sk636 yrkande 5 och med anledning av 1990/91:Sk814 hos regeringen begär förslag i enlighet med vad utskottet anfört.
44. Översyn av skattelagstiftningen (mom. 52)
Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson och Nils Fredrik Aurelius (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "anses tillgodosedd" bort ha följande lydelse:
En förutsättning för ett förenklat deklarationsförfarande är att också skattelagstiftningen så långt som möjligt förenklas. Som anförs i motion Sk811 bör regeringen därför föranstalta om en översyn av skattelagstiftningen i syfte att skapa klara och entydiga regler samt snarast förelägga riksdagen förslag med anledning av denna. Utskottet tillstyrker således motionen i denna del.
dels att moment 52 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
52. beträffande översyn av skattelagstiftningen att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk811 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Särskilda yttranden
1. Ärendet såvitt avser taxeringsfrågor, uppbördsfrågor, betalningssäkringsfrågor och övriga frågor (mom. 9--52)
Lars Bäckström (v) anför:
I ärendet behandlas förutom anslagen till RSV ett stort antal motioner från den allmänna motionstiden i år om taxeringsfrågor, uppbördsfrågor och andra närliggande frågor. Vänsterpartiet har tidigare redovisat sin uppfattning i dessa frågor och i skilda sammanhang lagt fram de förslag som partiets ståndpunkt lett fram till. Huvuddelen av de yrkanden som behandlas i föreliggande betänkande har för mycket kort tid sedan behandlats av riksdagen. Med tanke på detta har vänsterpartiet till detta betänkande fogat ett begränsat antal reservationer. Vi vidhåller dock förut redovisade ståndpunkter bl.a. vad gäller moment 28, Uppdragsgivares betalningsansvar för uppdragstagares skatter och avgifter.
2. Taxering i första instans (mom. 9)
Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) anför:
Centern har tidigare redovisat sitt ställningstagande i fråga om hur taxeringsarbetet i första instans bör vara organiserat. Centerns ståndpunkt, som delvis sammanfaller med reservation 6, går i huvudsak ut på följande.
Skattenämnderna bör ha fasta medlemmar valda för en mandatperiod i taget. Ordförande och vice ordförande bör vara lekmän. Det bör endast finnas en ordförande och en vice ordförande. På dessa bör ställas särskilt höga krav beträffande insikt i skattefrågor. Posterna bör vara arvoderade. Tjänstemännen i skattemyndigheten bör endast fungera som föredragande utan rösträtt. Skattemyndighetens chef bör ej kunna fungera som ordförande i skattenämnd. Denne bör således heller inte tillfälligt kunna träda in som ordförande i skattenämnden. Nämnden bör vara beslutsför då ordförande och minst fem övriga ledamöter är närvarande.
Vi avser att även i fortsättningen arbeta för ett system enligt dessa riktlinjer. Vi kommer att i lämpligt sammanhang lägga fram de förslag som vi finner motiverade.
3. Behörigheten att besluta om eftertaxering (mom.10)
Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) anför:
Enligt vår mening kan man i och för sig anföra att det förhållandet att eftertaxeringsinstrumentet genom de nyligen genomförda lagändringarna närmat sig omprövningsinstitutet medfört att skattemyndigheten bör få kunna besluta om eftertaxering som första instans. Reglernas komplexitet och de risker som ligger i att skattemyndighetens tjänstemän kan få anledning att pröva kvaliteten på den egna granskningsinsatsen motiverar dock enligt vår mening att skattemyndighetens tjänstemän ej ensamma skall kunna fatta beslut om eftertaxering. Ett beslut om eftertaxering bör vara förankrat bland de förtroendevalda lekmännen. Enligt vår bedömning bör därför skattenämnden kunna fatta beslut om eftertaxering i första instans. Vi återkommer i lämpligt sammanhang med förslag härom.
4. Eftertaxering vid oriktig uppgift och skattetillägg (mom. 16 och 18)
Kjell Johansson och Leif Olsson (båda fp) anför:
Som framgår av fp:s kommittémotion bör eftertaxering inte få tillgripas om den skattskyldige lämnat de uppgifter som, enligt vad han rimligen kunnat inse, bort lämnas. I den mån skattemyndigheten underlåtit att inom ramen för sitt taxeringsarbete utreda den aktuella skattefrågan bör i princip någon möjlighet till eftertaxering inte föreligga. Också när det gäller skattetillägg bör enligt vår mening hänsyn kunna tas till omständigheterna i varje enskilt fall, dvs. att lagen ges en mer flexibel tillämpning.
Vi förutsätter att de överväganden som för närvarande pågår inom finansdepartementet utmynnar i förslag med denna inriktning. Då resultatet av övervägandena är att vänta inom kort avstår vi nu från att ställa något formellt yrkande, men vi förbehåller oss att senare återkomma med våra förslag till riksdagen i dessa frågor.
5. Taxeringsrevision (mom. 19)
Kjell Johansson och Leif Olsson (båda fp) anför:
Enligt vår mening uppfyller inte reglerna om generella taxeringskontroller elementära rättssäkerhetskrav. Vi måste naturligtvis ha en fungerande skattekontroll, men att som nu få göra taxeringsrevision i form av generella kontroller hos varje bokföringsskyldig innebär att det är fritt fram att kontrollera handlingar hos vem som helst, när som helst, så fort granskningen kan sättas i samband med deklarationsskyldigheten. Taxeringsrevision kan nu ske planlöst hos exempelvis privatpraktiserande läkare, advokater, revisorer, banker och andra, vilkas verksamhet normalt omfattas av sträng sekretess. Skattemyndigheterna behöver inte heller när taxeringsrevision utförs uppge namnet på den person som är utsatt för revisionen. Detta innebär att den som blir föremål för revision (som inte är den granskade) inte känner till vad granskningsmannen söker efter, inte kan bedöma om det granskningsmannen vill se är relevant för revisionen och därför inte heller kan bedöma hur vederbörande utnyttjar sina befogenheter.
Dessa regler bör enligt vår mening ändras. Med hänsyn till pågående utredningsarbete på området avvaktar vi med att ställa yrkanden härom till dess att resultatet av denna utredning föreligger.
6. Preliminär B-skatt och ö-skatteränta vid B-skatt (mom. 20 och 26)
Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) anför:
Genom konjunkturläget och den för exempelvis jordbruket ovissa situationen för närvarande är det sannolikt att inkomstökningarna detta år blir lägre än tidigare. Med hänsyn härtill och till skattesänkningen för innevarande års inkomster hade det enligt vår mening varit motiverat att minska eller åtminstone inte höja uttaget även på den preliminära B-skatten. Vi förutsätter att regeringen har sin uppmärksamhet riktad på detta förhållande och att den lägger fram de förslag som kan vara påkallade för att komma till rätta med icke avsedda problem till följd av B-skattesystemet i dess nuvarande utformning. Vi avser att i annat sammanhang återkomma till denna fråga.
7. Anstånd vid studier (mom. 22)
Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson och Nils Fredrik Aurelius (alla m) anför:
Vi anser i och för sig att det är befogat att införa en möjlighet att medge anstånd för studerande som efter avslutade studier -- som delvis finansierats med tillfälliga arbeten -- nyss börjat förvärvsarbeta, såsom yrkats i motion Sk820. Det finns emellertid också andra kategorier som med fog borde kunna påkalla anstånd med sina skatteinbetalningar. Problemet löses enligt vår mening bäst genom att ge anståndsreglerna den generösa utformning som föreslås i motion Sk811.
8. Vissa övriga uppbördsfrågor (mom. 29)
Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) anför:
Vi instämmer delvis i reservanternas uppfattning som på någon punkt sammanfaller med vad centern tidigare har yrkat. Vi ställer oss således bakom förslaget att omprövningsbeslut till enskilds nackdel bör få ske senast sex månader efter utgången av aktuellt uppbördsår eller -- i fråga om sociala avgifter -- tolv månader efter utgiftsåret. Vi avser att i lämpligt sammanhang återkomma med förslag härom.
9. Ersättningsberättigade skador (mom. 39)
Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp) och Nils Fredrik Aurelius (m) anför:
I princip anser vi att all skada som den enskilde drabbats av på grund av ett felaktigt beslut om betalningssäkring bör ersättas. Den nuvarande begränsningen till ren förmögenhetsskada bör därför ändras. Ett ställningstagande av riksdagen till hur gränsen skall dras och vilka skador som bör ersättas bör dock anstå till dess att skadeståndsansvarskommittén redovisat resultatet av sitt arbete. På grund härav avstår vi för närvarande från att ställa något yrkande.
10. Ett centralt koncernregister (mom. 47)
Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp) och Nils Fredrik Aurelius (m) anför:
Efter vidtagna lagstiftningsåtgärder i höstas avseende skyldighet för dotterföretag att i självdeklaration lämna vissa uppgifter om moderföretaget är det enligt regeringen inte längre aktuellt med någon ytterligare utbyggnad av registreringen av koncernförhållanden. Vi utgår från att tanken på ett koncernregister av den karaktär RSV föreslagit nu definitivt har avförts och inte aktualiseras igen i framtiden.