Anslag till skatteförvaltning och tull
Betänkande 1996/97:SkU1
Skatteutskottets betänkande
1996/97:SKU01
Anslag till skatteförvaltning och tull
Innehåll
1996/97 SkU1
Sammanfattning
I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till skatteförvaltningen och tullen, en skattemyndighet i Skåne län och en komplettering av tullens övergripande mål. Samtidigt avstyrker utskottet motioner från v, mp och kd om högre anslag. Vidare avstyrker utskottet ett antal motioner med anknytning till skatteförvaltningens respektive tullens verksamhet, som väckts under den allmänna motionstiden. V, mp och kd, som i annat sammanhang yrkat en utökning av ramen för utgiftsområdet, lägger i detta betänkande var sitt särskilt yttrande beträffande anslagen. Vidare har ett antal reservationer och särskilda yttranden lämnats av m, fp, v, mp och kd med anledning av motioner som väckts under den allmänna motionstiden.
Propositionen
Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i proposition 1996/97:1 Utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd 1. att riksdagen antar regeringens förslag till lag med anledning av bildandet av Skattemyndigheten i Skåne län, 2. att riksdagen godkänner att de övergripande målen för Tullverkets verksamhet kompletteras i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet om Tullverket, 3. att riksdagen för budgetåret 1997 anvisar anslagen under utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd enligt följande uppställning:
Anslag Anslagst Anslagsbelop yp p Tkr
A 1 ramansla 354 505 Riksskatteverke g t A 2 ramansla 4 328 345 Skattemyndighet g erna A 3 Tullverket ramansla 1 031 858 g Summa för utgiftsområdet 5 714 708
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att det fr.o.m. den 1 januari 1997 skall finnas endast en skattemyndighet i det nybildade Skåne län. Vidare föreslås en komplettering av de övergripande målen för Tullverket. Kompletteringen innebär att Tullverket vid fullgörandet av sina uppgifter skall verka för att kostnaderna för tullproceduren minimeras både för näringslivet och allmänheten och inom Tullverket självt. Vidare skall Tullverket tillhandahålla en god service så att den legitima handeln med tredje land underlättas i största möjliga utsträckning och det legitima varuflödet inom EU inte hindras. Slutligen föreslås anslag till Skatteförvaltningen med tillhopa ca 4 683 miljoner kronor och till Tullverket med ca 1 032 miljoner kronor.
Lagförslaget
Lagförslaget har följande lydelse.
Förslag till Lag med anledning av bildandet av Skattemyndigheten i Skåne län
Härigenom föreskrivs följande.
Det som är föreskrivet i eller annars följer av en lag eller annan författning beträffande Skattemyndigheten i Kristianstads län eller Skattemyndigheten i Malmöhus län skall efter utgången av år 1996 i stället gälla Skattemyndigheten i Skåne län.
Motionerna
1996/97:Fi419 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas - såvitt nu är i fråga - 18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rättssäkerheten i skattesystemet.
1996/97:Fi903 av Margareta E Nordenvall (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att synliggöra statsskulden hos den enskilde.
1996/97:Sk371 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas - såvitt nu är i fråga - 33. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en effektivare skatteindrivning för att öka skatteintäkterna.
1996/97:Sk802 av Bengt Silfverstrand m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder mot skatteundandragande.
1996/97:Sk803 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar slopa skatteflyktsklausulen från den 1 januari 1997 i enlighet med vad som anförts i motionen, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att reglerna om skattetillägg blir föremål för utredning, 3. att riksdagen beslutar avskaffa skattetillägg från den 1 januari 1997 när det är fråga om periodiseringsfel avseende såväl direkt som indirekt skatt i enlighet med vad som anförts i motionen, 4. att riksdagen beslutar avskaffa tulltillägget från den 1 januari 1997 i enlighet med vad som anförts i motionen.
1996/97:Sk804 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statsskuldsredovisning.
1996/97:Sk805 av Per Westerberg och Chris Heister (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att tredjelandstrafiken bör få ett större genomslag vid fördelningen av Tullverkets resurser.
1996/97:Sk806 av Christel Anderberg (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en skyndsam utredning av förutsättningarna för Gotland att bli frihamnsområde/ekonomisk frizon i enlighet med vad som anförts i motionen.
1996/97:Sk807 av Ragnhild Pohanka och Barbro Johansson (mp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att den snarast tillsätter en parlamentariskt sammansatt grupp med uppgift att studera hur Tullens bevaknings- och kontrollarbete fungerar, och hur förbättringar kan göras.
1996/97:Sk808 av Michael Stjernström m.fl. (kd) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en förändrad lagstiftning för införsel av punktskattepliktiga varor för att hejda smuggling, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en förbättrad kontroll vid Sveriges internationella flygplatser, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att bekämpa internationell kriminalitet, 4. att riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag för budgetåret 1997 anvisar anslagen under utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd enligt följande uppställning: A 2 Skattemyndigheterna; 4 328 345 000; Anslagsförändring; + 100 000 000 A 3 Tullverket; 1 031 858 000; Anslagsförändring; + 100 000 000
1996/97:Sk809 av Kenth Skårvik m.fl. (fp,m,c,kd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att nu vilande och kommande skattemål ej skall påföras ränta mer än maximalt 12 månader.
1996/97:Sk810 av Annika Jonsell (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den skattskyldige själv skall vara ansvarig för inbetalning av inkomstskatt, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den inkomstskattskyldige skall få en tydlig redovisning om till vilken verksamhet och till vilka belopp hans eller hennes skatt har använts.
1996/97:Sk811 av Kerstin Warnerbring (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utnyttjandet av Tullverkets resurser för en effektiv narkotikabekämpning.
1996/97:Sk814 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1997 anvisa anslagen under utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd enligt Miljöpartiets förslag i motionens budgettabell, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beräknad fördelning på anslag inom utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd för åren 1998 och 1999 enligt budgettabellen.
1996/97:Sk815 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anvisar anslagen under utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd enligt följande uppställning: A 2 Skattemyndigheten; 4 328 345; Anslagsförändring; 87 000 A 3 Tullverket; 1 031 858; Anslagsförändring; 35 000.
1996/97:Sk816 av Henrik Landerholm (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skattenämndernas sammansättning.
1996/97:Sk817 av Per Rosengren m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om skattemyndigheternas revisionsverksamhet enligt vad i motionen anförts.
1996/97:Sk818 av Per Rosengren (v) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrad sista inlämningsdag för den förenklade deklarationen enligt vad i motionen anförts.
1996/97:Sk819 av Ola Karlsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om information om totala lönekostnader.
1996/97:Sk820 av Lars U Granberg och Lennart Klockare (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om användning av ny teknik för att hindra smuggling.
1996/97:Ju226 av Alf Eriksson m.fl. (s) vari yrkas - såvitt nu är i fråga - 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en försöksverksamhet med sammanslagen tull och polis.
1996/97:Ju227 av Gun Hellsvik m.fl. (m) vari yrkas - såvitt nu är i fråga - 2. att riksdagen beslutar att påbörja en försöksverksamhet med en integrerad tull- och polisverksamhet i enlighet med vad som anförts i motionen, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en utredning om samordning av de uppbördsfunktioner som i dag är delade mellan Tullen och skattemyndigheterna.
1996/97:L212 av Bengt Harding Olson (fp) vari yrkas - såvitt nu är i fråga - 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rimliga skattetilläggsregler.
1996/97:U704 av Elver Jonsson och Anne Wibble (fp) vari yrkas - såvitt nu är i fråga - 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppföljning av gränsgångares problem i avsikt att främja smidigt "vardagsumgänge" över landsgränserna.
1996/97:So656 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas - såvitt nu är i fråga - 22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att stärka tullens narkotikakontroll.
Utskottet
Skattemyndigheten i Skåne län
Riksdagen har tidigare beslutat att de två nuvarande länen i Skåne fr.o.m. den 1 januari 1997 skall läggas samman till ett län som skall heta Skåne län. Som en följd härav föreslår regeringen i propositionen att det från samma tidpunkt bara skall finnas en skattemyndighet i Skåne län. I det syftet läggs också fram ett lagförslag som går ut på att vad som föreskrivits för Skattemyndigheten i Kristianstads län eller Malmöhus län skall efter utgången av år 1996 i stället gälla Skattemyndigheten i Skåne län. Utskottet har inte funnit någon anledning till erinran mot förslaget utan tillstyrker propositionen i denna del.
Övergripande mål för Tullverkets verksamhet
I propositionen föreslås att de övergripande målen för Tullverkets verksamhet kompletteras med ett mål som går ut på att Tullverket vid fullgörande av sina uppgifter skall verka för att kostnaderna för tullprocedurer minimeras både hos näringsliv och allmänhet och inom Tullverket självt. Vidare skall Tullverket tillhandahålla god service så att den legitima handeln med tredje land underlättas i största möjliga utsträckning och det legitima varuflödet inom EU inte hindras. Utskottet har intet att erinra mot att Tullverkets verksamhet kompletteras med ett mål som beaktar behovet av effektiva tullprocedurer och en god service. Utskottet tillstyrker därför propositionen även i denna del.
Anslagen inom utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd
I propositionen föreslås att Riksskatteverket, Skattemyndigheterna och Tullverket beviljas var sitt ramanslag, ett till Riksskatteverket på 354 505 000 kr, ett till Skattemyndigheterna på 4 328 345 000 kr och ett till Tullverket på 1 031 858 000 kr. Vad gäller de båda anslagen till skatteförvaltningen går inriktningen ut på att fortsätta rationaliseringen av grundhanteringen och effektiviseringen av kontrollverksamheten. Förslaget innebär vidare att särskilda insatser skall göras för att stärka skatteförvaltningens medverkan i bekämpandet av den ekonomiska brottsligheten. Beträffande Tullverket aviserar regeringen en utvärdering av de effekter som organisationsförändringen i samband med EU-inträdet haft på kontrollverksamheten och tullverksamheten i övrigt. I motion Sk815 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkas en utökning av anslaget till Skattemyndigheterna med 87 miljoner kronor och av det till Tullverket med 35 miljoner kronor. Dessa utökningar behövs enligt motionärerna för att tillgodose behovet av ökad skattekontroll och höjd kvalitet i Skattemyndigheternas verksamhet samt en förstärkning av gränskontrollen för att bekämpa olovlig införsel av narkotika. I motion Sk814 (yrkande 1) av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) yrkas att Tullverket tillförs ytterligare 4 miljoner kronor för att intensifiera arbetet med att hindra införsel av droger m.m. I motion Sk808 (yrkande 4) av Michael Stjernström m.fl. (kd) yrkas att vart och ett av anslagen till Riksskatteverket och Tullverket räknas upp med 100 miljoner kronor. Syftet med tillskotten är beträffande Riksskatteverket att förstärka skattekontrollen och i vad gäller Tullverket att förbättra gränsskyddet mot illegal införsel av narkotika, alkohol och vapen. Utskottet vidhåller sin uppfattning som utskottet tidigare delgett finansutskottet i samband med behandlingen av ramen för utgiftsområdet att anslagen ligger i linje med vad som tidigare beräknats och att de med hänsyn till det statsfinansiella läget är väl avvägda. Utskottet tillstyrker följaktligen propositionen i denna del och avstyrker motionerna.
Beräknade anslag 1998-1999
I motion Sk814 (yrkande 2) av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) yrkas - i linje med motsvarande yrkande för år 1997 - att de av regeringen beräknade anslagen till Tullverket för åren 1998 och 1999 utökas med 4 miljoner kronor för vartdera året. Regeringen har beräknat anslaget till ca 1 061 miljoner kronor för år 1998 och ca 1 100 miljoner kronor för år 1999. Utskottet har tidigare i höst i sitt yttrande till finansutskottet i denna fråga biträtt regeringens bedömning beträffande den beräknade storleken av anslaget till Tullverket under åren 1998 och 1999. Utskottet finner ingen anledning att nu ändra uppfattning i frågan och avstyrker därför motion Sk814 även i denna del.
Skatteförvaltningens resurser
I motion Sk371 (yrkande 33) av Alf Svensson m.fl. (kd) begärs ett tillkännagivande om ökade resurser till skatteförvaltningen för att komma åt skattefusket. Motionärerna menar att man härigenom kan öka skatteintäkterna. Utskottet har nyss redovisat sitt ställningstagande angående anslaget till skatteförvaltningen för år 1997. Någon anledning för riksdagen att vid sidan av sitt beslut i anslagsfrågan göra ett tillkännagivande med den innebörd som motionärerna begär föreligger enligt utskottets mening inte. Utskottet avstyrker således motionen.
Skatteundandragande, skatteflyktslagen, revisionsverksamheten m.m.
I motion Sk802 av Bengt Silfverstrand m.fl. (s) efterlyses krafttag mot skatteundandragande på det internationella planet. Regeringen bör, menar motionärerna, mot bakgrund av den tilltagande ekonomiska brottsligheten snarast ta initiativ till åtgärder inom ramen för det europeiska samarbetet. I motion Sk817 av Per Rosengren m.fl. (v) begärs att regeringen lägger fram förslag om ökade möjligheter till överraskningsrevisioner. Behov härav föreligger enligt motionärerna för att bekämpa ekonomisk brottslighet och avancerat skatteundandragande. I andra motioner pekas på behovet av åtgärder ägnade att stärka rättssäkerheten vid beskattningen. I motion Sk803 av Bo Lundgren m.fl. (m) föreslås olika sådana åtgärder, bl.a. att skatteflyktsklausulen slopas från och med den 1 januari 1997 (yrkande 1). I motion Fi419 (yrkande 18) av Lars Leijonborg m.fl. (fp) begärs att något nytt förslag om en skärpt skatteflyktslag inte skall läggas fram och dessutom att regeringen skall avstå från att lägga fram förslag om nya regler om revision som enligt motionärerna står i strid mot fundamentala principer för den enskildes integritet och myndigheternas makt- utövning. Nu liksom tidigare ser utskottet mycket allvarligt på den ekonomiska brottslighetens utbredning. Utskottet har tidigare understrukit behovet av ett kraftfullt och målmedvetet agerande från regeringens sida och skatteförvaltningens centrala roll i sammanhanget. Utskottet vidhåller detta och vill i sammanhanget också peka på att förbättrad lagstiftning och andra metoder givetvis också bör utnyttjas i kampen mot den ekonomiska brottsligheten. Regeringen har nyligen i en lägesrapport till riksdagen i fråga om den ekonomiska brottsligheten (skr. 1996/97:49) redovisat sin strategi som bl.a. innebär att Sverige aktivt skall verka för att utveckla det internationella samarbetet mot ekonomisk brottslighet och att skattekontrollen skall stärkas för att förebygga ekonomisk brottslighet och öka upptäcksrisken när den förekommer. Med det syftet återinfördes den gamla skatteflyktslagen från och med juli 1995 som en tillfällig lösning och förslag till nya vässade regler är för närvarande under utarbetande, liksom skärpt lagstiftning för skattekon-troll och ökade möjligheter till revisioner. Förslag härom, som tidigare lagts fram i Skatteflyktskommitténs betänkanden SOU 1996:44 Översyn av skatteflyktslagen Reformerat förhandsbesked respektive SOU 1996:79 Översyn av revisionsreglerna, bereds för närvarande inom regeringskansliet. Inriktningen är att lägga fram förslag till riksdagen under våren 1997. Det anförda innebär att motionerna Sk802 och Sk817 redan är tillgodosedda och någon anledning till något uttalande med anledning av de motionerna föreligger enligt utskottets mening inte. Vad därefter gäller de rättssäkerhetsfrågor som väckts i de andra motionerna vill utskottet betona att rimliga rättssäkerhetsaspekter givetvis bör beaktas när det gäller ny lagstiftning på de berörda områdena, och utskottet utgår ifrån att regeringen är medveten om detta. Något uttalande härom behövs således inte och eftersom utskottet inte heller vill medverka till att slopa den nu gällande generalklausulen eller föregripa regeringens förslag till ny lagstiftning avstyrker utskottet även dessa motioner i berörda delar.
Preliminärskattesystemet
I motion Sk810 (yrkande 1) av Annika Jonsell (m) föreslås att den skattskyldige själv i fortsättningen skall sköta inbetalningen av skatt. I stället för att arbetsgivaren drar av skatten från bruttolönen bör löntagarna själva vara ansvariga för att betala in inkomstskatten. Syftet är att medvetandegöra människor om de skatter som de betalar. Enligt utskottets uppfattning strider motionärens förslag mot grundläggande principer i uppbördslagstiftningen som innebär att preliminärskatt för skattskyldiga med A-skatt skall betalas genom skatteavdrag av den som betalar ut ersättningen till den skattskyldige. I systemet finns även inbyggt ett inslag av eget ansvar genom att den skattskyldige själv förutsätts göra egna inbetalningar i form av fyllnadsinbetalningar i de fall det behövs för att undvika kvarstående skatt. Det nuvarande preliminärskattesystemet med skatteavdrag, som kom till genom 1947 års uppbördsreform, omfattar drygt 6 miljoner människor i Sverige och fungerar enligt utskottets uppfattning utomordentligt smidigt och bra. Utskottet har inga tankar på att överge detta system och införa ett sådant system som motionären förordar och avstyrker därför motionen.
Deklarationsdag
I motion Sk818 av Per Rosengren m.fl. (v) föreslås att dagen för inlämnandet av den förenklade deklarationen flyttas från den 2 maj till den 31 mars. Härigenom skulle man enligt motionärens uppfattning kunna undvika en arbets- anhopning med åtföljande flaskhalsproblem under sommarmånaderna hos skattemyndigheterna. Enligt utskottets uppfattning berörs den fråga som tagits upp i motionen av Skattekontrollutredningens arbete (Fi 1995:05, dir. 1995:12). Skattekontroll- utredningen har i uppdrag att se över bl.a. reglerna om självdeklaration och kontrolluppgifter m.m. och utredningen har, enligt vad utskottet erfarit, inom sig också diskuterat dag för avlämnande av deklarationer. Resultatet av utredningens arbete - som beräknas föreligga under våren 1997 - bör således avvaktas innan ställning tas till denna och andra frågor av betydelse för deklarationshanteringen. Utskottet avstyrker därför motionen.
Skattetillägg, tulltillägg
I två motioner riktas stark kritik mot skatte- och tulltilläggen. I motion Sk803 (yrkande 2) av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkas först och främst en utredning om skattetillägg och därefter att skattetilläggen för periodiseringsfel och tulltilläggen skall avskaffas från och med den 1 januari 1997 (yrkandena 3 och 4). I motion L212 (yrkande 5) av Bengt Harding Olson (fp) begärs ett uttalande av riksdagen om att skattetilläggen skall vara mera rimliga. Utskottet vill erinra om det delbetänkande SOU 1996:116 Artikel 6 i Europakonventionen och skatteutredningen som Skattekontrollutredningen avlämnat och varav remissbehandlingen nyligen avslutats. I betänkandet har utredningen bedömt om det svenska skattetilläggsförfarandet strider mot den enskildes rätt att få en opartisk prövning av sina rättsliga anspråk enligt den nämnda artikeln i Europakonventionen men funnit att övervägande skäl talar för att så inte är fallet. Beredningen av ärendet inom Finansdepartementet fortsätter. Dessutom har - enligt vad utskottet erfarit - till regeringskansliet inkommit en framställning från Riksskatteverket angående skattetilläggen vid periodiseringsfel. I framställningen anför Riksskatteverket att periodiseringsfelen på den indirekta beskattningens område föranlett icke önskvärda effekter på grund av orimligt höga avgifter i förhållande till den typ av fel som det rör sig om. Riksskatteverket föreslår därför att uttagsnivån sätts ned från 10 % till 5 % i dessa fall. Beträffande tulltilläggen har inhämtats att regeringen avser att inom en snar framtid se över den svenska tullagstiftning som införts som ett komplement till EG:s tullförordningar. I samband med denna utredning kommer även de bestämmelser som gäller administrativa sanktioner och gällande kredittider vid import att behandlas. Det pågår också ett arbete inom EU där ett införande av administrativa sanktioner för överträdelser av gemenskapslagstiftningen på tullområdet diskuteras. Även detta arbete kan komma att påverka de svenska bestämmelserna om tulltillägg. Utskottet vill erinra om att det svenska skattesystemet bygger på att de skattskyldiga fullföljer sin uppgiftsskyldighet, lämnar korrekta uppgifter och även i övrigt efterlever skattelagarna. Skattetillägget är ett betydelsefullt påtryckningsmedel mot felaktigt och ofullständigt uppgiftslämnande till skattemyndigheterna och en metod för att förmå skattskyldiga att fullgöra sin deklarationsskyldighet så att skatteuttaget blir riktigt. På motsvarande sätt är tulltillägget ett medel att förmå den som deklarerar en införsel att lämna riktiga uppgifter som underlag för beräknande av tull, annan skatt och avgifter och för bedömningen av om en vara är belagd med införselrestriktioner och för upprättande av handelsstatistik. Som ovan anförts har på senare tid skattetilläggen och tulltilläggen på olika sätt aktualiserats inom regeringskansliet och någon anledning för riksdagen att göra några tillkännagivanden om ändringar i lagstiftningen föreligger därför enligt utskottets mening för närvarande inte. Utskottet avstyrker därför motionerna.
Skattsedel m.m.
I motion Fi903 av Margareta Nordenvall (m) och Sk804 av Bertil Persson (m) föreslås att det på skattsedel och löne- och försäkringsbesked skall lämnas uppgift om statsskulden för att få människor att inse betydelsen av vår stora statsskuld. I motion Sk810 (yrkande 2) av Annika Jonsell (m) efterlyses en redovisning på skattsedlarna av hur skatten används och hur stor andel som har gått till olika områden. Slutligen i motion Sk819 av Ola Karlsson (m) begärs att information skall lämnas på lönebeskeden om skatt och arbetsgivaravgifter för att de anställda skall få korrekt information om hela lönekostnaden. Utskottet har tidigare avstyrkt liknande yrkanden rörande skattsedlarnas innehåll med hänvisning till att skattsedlarna av praktiska skäl inte bör belastas med uppgifter om annat än vad som har direkt betydelse för den skatt som den skattskyldige skall betala. Utskottet vidhåller denna uppfattning och vill dessutom tillägga att det år 1993 införda systemet med egenavgifter -som innebär att löntagarna betalar vissa sociala avgifter själva - är ägnat just att göra den skattskyldige mera medveten om kostnaden för den sociala välfärden. Information om socialavgifternas uppdelning på olika ändamål är dessutom tillgänglig på de lokala skattekontoren där den intresserade kan få del av den och tillämpa den på sina egna inkomstförhållanden. Vad slutligen gäller informationen på de anställdas lönebesked vill utskottet framhålla att det givetvis står arbetsgivarna fritt att lämna den begärda informationen på lönebeskeden till de anställda. Utskottet kan dock inte medverka till att göra detta uppgiftslämnande obligatoriskt och därigenom belasta företagen med allt det merarbete som ett sådant uppgiftslämnande skulle medföra. Denna ståndpunkt skall också ses mot bakgrund av strävandena att så vitt möjligt begränsa företagens uppgiftsskyldighet. Utskottet avstyrker motionerna.
Respitränta
I motion Sk809 av Kenth Skårvik m.fl. (fp, m, c och kd) uttalas önskemål om nya regler om respitränta av innebörd att den tid under vilken respitränta beräknas skall begränsas till 12 månader från det att deklarationen lämnats in. Motionärerna anser att den skattskyldige inte skall behöva bära räntebördan av en utdragen handläggning av skattemål i skattedomstol. Utskottet vill erinra om att respiträntorna omfattas av det reformförslag som Skattebetalningsutredningen har lagt fram i sitt slutbetänkande SOU 1996:100 Ett nytt system för skattebetalningar. Tanken är att en s.k. kostnadsränta skall ersätta de nuvarande ränteformerna anståndsränta, respitränta m.m. i det nya systemet. Inriktningen är att lägga en proposition till våren och utskottet anser därför att man bör avvakta med att överväga ändringar i räntepåläggen för dem som av en eller annan anledning kommit att komma efter med skattebetalningen till dess att regeringens förslag föreligger. Mot bakgrund härav avstyrker utskottet motionen.
Skattenämnderna
I motion Sk816 av Henrik Landerholm (m) anförs kritik mot sammansättningen av skattenämnderna som för närvarande består av 15 ledamöter varav 5 kallas till tjänstgöring vid tillfälle då nämnden sammanträder. Motionären anser att det med den nuvarande organisationen kan finnas risk för godtycke vid avgörandet av vilka ledamöter som skall kallas och föreslår i stället ett system med fem ordinarie ledamöter och fem suppleanter. Utskottet vill erinra om att skattenämnderna infördes i samband med taxeringsreformen och den nya taxeringsorganisationen år 1990 i viss mån efter mönster av det system som tillämpas för domstolarnas nämndemän (prop. 1989/90:74 s. 269, bet. 1989/90:SkU32). Kompetenskrav och andra egenskaper hos ledamöterna i skattenämnderna är inte reglerade i författning men det har förutsatts att rekryteringen tar sikte på kvalificerade, erfarna och omdömesgilla personer med erfarenhet från olika områden inom samhällslivet och att nämnderna får en allsidig sammansättning. Enligt utskottets uppfattning är motionärens farhågor för godtycke överdrivna och det har i motionen inte lagts fram någon omständighet som motiverar några ändringar i nämndemannaorganisationen. Såvitt utskottet känner till är inte heller några ändringar av organisationen aktuella just nu. I anslutning till en annan närliggande organisationsfråga rörande skattenämnderna som utskottet behandlade för några år sedan med anledning av en motion utgick utskottet från att Riksskatteverket vid behov - dvs. om organisatoriska problem föreligger - tar de initiativ som kan anses påkallade. Med hänvisning till detta uttalande avstyrker utskottet motionen.
Tullverksamheten
Några av de motioner som väckts med anledning av budgetförslaget innehåller förslag om att riksdagen genom tillkännagivanden till regeringen skall uttala sig om hur tullverket bör disponera sina resurser. I motion Sk820 av Lars U Granberg och Lennart Klockare (båda s) föreslås att Tullverket på olika sätt utnyttjar ny teknik, främst då det gäller övervakningen av transittrafiken. Motionärerna förespråkar satellitövervakning av misstänkta fordon, dataövervakning m.m. för att komma till rätta med smugglingen via transittrafiken. I motion Sk805 av Per Westerberg och Chris Heister (båda m) uttalas att Tullverket bör ägna mera av sina resurser åt tredjelandstrafiken. I en annan motion, Sk811 av Kerstin Warnerbring (c) påkallas i stället mera resurser till Malmöregionen, gärna genom att Tullverket avsäger sig de uppgifter som utförs åt Jordbruksverket. I motion So656 (yrkande 22) av Lars Leijonborg m.fl. (fp) begärs en förstärkning av tullens narkotikakontroll och i motion Sk807 av Ragnhild Pohanka och Barbro Johansson (båda mp) vill motionärerna ha en utredning om tullens bevaknings- och kontrollarbete och möjligheterna till förbättringar, allt för att politikerna skall få en tydlig bild över vad förändringarna i vårt gränsskydd medfört. I motion Sk808 av Michael Stjernström m.fl. (kd) efterlyses en bättre kontroll vid de internationella flygplatserna (yrkande 2) och att Tullverket avsätter mera resurser på att bekämpa internationell kriminalitet (yrkande 3 delvis). Då det gäller tullens närvaro i olika regioner eller på olika orter och dess användning av befintliga resurser anser utskottet, nu liksom tidigare, att det i första hand är Tullverket självt som skall svara för denna resursfördelning. Vägledande för tullens disposition av sina medel bör givetvis de av riksdagen fastlagda allmänna målen vara. Det är således trafikens och näringslivets behov av tullinsatser och statsmakternas krav på effektivitet och rationell klarerings- och kontrollverksamhet som bör styra användningen av resurserna. Vad särskilt gäller frågan om Tullverkets arbetsuppgifter för Jordbruksverkets räkning vill utskottet framhålla att Jordbruksverket skall ersätta Tullverket för de uppgifter som utförs inom Jordbrukskontrollen. Vad vidare angår kravet på en utredning hänvisar utskottet till den inledningsvis berörda utredningen - som alltså redan planeras - om omorganisationens effekter för bl.a. kontrollverksamheten. Beträffande slutligen den internationella kriminaliteten deltar Tullverket i en arbetsgrupp som nyligen tillsatts inom Justitiedepartementet och som arbetar med att ta fram underlag och förslag till åtgärder för att förebygga och bekämpa internationell ekonomisk brottslighet. Vidare pågår arbete med att se över förutsättningarna för datorstöd i tullens och polisens verksamhet. Utskottet förutsätter att Tullverket uppmärksammar de idéer och uppslag som förs fram i motionerna. Utskottet vill inte utesluta att det i framtiden kan bli aktuellt med någon form av satellitövervakning men förutsätter att Tullverket uppmärksammar denna fråga i sitt fortsatta utvecklingsarbete. Med det anförda avstyrker utskottet de nu behandlade motionerna.
Samverkan tull-polis-skattemyndigheter
I motion Ju226 (yrkande 3) av Alf Eriksson m.fl. (s) föreslås en försöksverksamhet i Västsverige med sammanslagen tull och polis för att utvinna erfarenheter om möjligheterna att öka effektiviteten. I motion Ju227 av Gun Hellsvik m.fl. (m) föreslås också en försöksverksamhet med integrerad tull- och polisverksamhet (yrkande 2) samt en bättre samordning mellan tullen och skattemyndigheten under skattemyndigheternas huvudmannaskap (yrkande 3). Slutligen begärs i motion Sk808 (yrkande 3 delvis) av Michael Stjernström (kd) ett tillkännagivande av riksdagen om större samverkan mellan tull och polis, ökade befogenheter och mer utvecklad och datoriserad underrättelsetjänst. Utskottet vill för sin del framhålla att det framkom vid en hearing som utskottet höll tidigare i höst med representanter för bl.a. Generaltullstyrelsen och Rikspolisstyrelsen att det förekommer på många olika håll, bl.a. i Malmöregionen, ett mycket väl fungerande samarbete mellan tullen och polisen. Något behov att formalisera samarbetet i försöksverksamheter, försöksvisa sammanslagningar o.d. ansågs inte föreligga. Vad gäller frågan om underrättelseverksamhet vill utskottet påpeka att detta är ett område som tullen satsar på och bl.a. har en ny underrättelse- och rikssambandscentral nyligen invigts i Stockholm. Slutligen vill utskottet erinra om att tullens samarbete med andra myndigheter - både polis och skattemyndigheter - kommer att tas upp i den kommande tidigare nämnda utvärderingen som kommer att tillkallas inom kort. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna.
Smuggling av mineraloljor m.m.
I motion Sk808 (yrkande 1) av Michael Stjernström m.fl. (kd) krävs en möjlighet att beslagta och förverka mineraloljor som förs in i landet utan att skatt betalas. Motionären finner att den nuvarande lagstiftningen beträffande punktskattepliktiga varor är tämligen tandlös . Enbart böter räcker enligt motionärens uppfattning inte till för att hejda smugglingen. I somras genomfördes en ny lag, transportkontrollagen, som ger skattemyndigheterna rätt att hejda och undersöka fordon och laster för att kontrollera det som är eller kan antas vara yrkesmässiga transporter av mineraloljeprodukter, alkoholvaror och tobaksvaror. För att genomföra detta får skattemyndigheterna begära biträde av tull och polis. Regleringen är provisorisk och en permanent kontrollagstiftning inom detta område utarbetas inom Skatteflyktskommittén (Fi 1995:04, dir. 1995:165) som beräknas lägga fram ett förslag under våren 1997. Ett ställningstagande till frågan huruvida beslag och förverkande skall få tillgripas i de aktuella situationerna bör enligt utskottets mening anstå till dess att resultatet av utredningens arbete föreligger och utskottet avstyrker följaktligen motionen även i nu behandlad del.
Temporär tullfrihet i vissa fall
Enligt motion U704 (yrkande 2) av Elver Jonsson och Anne Wibble (båda fp) bör det vara lättare för här bosatta att tillfälligt föra in utlandsregistrerade fordon i Sverige. Motionärerna tänker särskilt på dem som är bosatta i Sverige längs gränsen till Norge och som arbetar och har bil i Norge. Den fråga motionärerna tagit upp bottnar bl.a. i det förhållandet att den som är bosatt i Sverige inte har kunnat åberopa reglerna om temporär tullfrihet för att föra in ett utländskt fordon till Sverige utan att betala skatt för fordonet. Utskottet har tidigare - senast i betänkandet 1989/90:SkU24 -behandlat likartade yrkanden och då nämnt att det ifrågavarande problemet har sin grund dels i olika syn på bosättningen, dels i att skattenivån på bilar skiljer sig åt i berörda länder. Sverige har en lägre beskattning än de övriga nordiska länderna och från svensk sida har i olika sammanhang förslag lagts fram som tagits upp inom Nordiska rådet, som utrett frågan. Genom EU-medlemskapet upphörde tidigare nationella regler om temporär tullfrihet och det är numera gemenskapsbestämmelserna som gäller i Sverige. Det är härvid att märka att det finns generösa bestämmelser för pendlare som torde tillfredsställa de personer som är bosatta i Norge och arbetar i Sverige. Det andra fallet - när en person har sin bostad i Sverige men arbetar i Norge - innebär inga problem för svensk del. Bilen bör då enligt huvudregeln vara registrerad och beskattad i Sverige. Ett problem som kan uppstå är om enighet inte kan nås mellan myndigheterna i Sverige och Norge om var en person skall anses bosatt i skatte- och tullhänseende. För att försöka lösa bl.a. detta problem har de nordiska finansministrarna år 1991 beslutat att införa en konsultationsprocedur. Det är dock osäkert om denna fortfarande är giltig eller skall betraktas som obsolet på grund av vårt inträde i EU. Som framgår av det anförda måste i fortsättningen, sedan Sverige men inte Norge nu gått med i EU, frågan gå via EU- organen. Något tillkännagivande av det slag som motionärerna har begärt finner utskottet med hänsyn till vad som tidigare förevarit i denna fråga inte meningsfullt. Utskottet avstyrker därför motionen.
Gotland
I motion Sk806 av Christel Anderberg (m) begärs en utredning om att göra Gotland till frihamnsområde eller ekonomisk frizon. Detta förslag öppnar enligt motionären möjligheter till tusentals nya arbetstillfällen, byggverksamhet, kommunikationer och internationell handel. Det synes utskottet som om motionären inte syftar på begreppet frizon i tullbemärkelse utan snarare avser att göra hela Gotland till ett helt skattefritt område. Utskottet, som tidigare ställt sig negativt till liknande förslag främst med hänsyn till tullens resurser och alkoholpolitiska skäl, finner ingen anledning att ändra uppfattning på grund av vad som anförts i motionen. Statsfinansiella skäl talar också mot ett sådant arrangemang. Utskottet vill dessutom erinra om att begreppet frizon/frilager, som har ersatt det svenska frihamnsinstitutet, styrs nu av EG:s tullagstiftning. En sådan frizon/frilager kan efter ansökan inrättas på ett visst avgränsat område inom vilket varor kan bearbetas eller lagras för vidare import eller export. I en frizon är det möjligt att ha industriell verksamhet men den är inte avsedd för boende. Att göra frizon av hela Gotland - åtminstone i den bemärkelse som avses i tullsammanhang - torde knappast vara möjligt. Med det anförda avstyrker utskottet motionen.
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande Skattemyndigheten i Skåne län att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:1 Utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd i denna del antar det vid propositionen fogade förslaget till lag med anledning av bildandet av Skattemyndigheten i Skåne län, 2. beträffande övergripande mål för Tullverkets verksamhet att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:1 Utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd i denna del godkänner att de övergripande målen för Tullverkets verksamhet kompletteras i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet om Tullverket, 3. beträffande anslagen inom utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:1 utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd samt med avslag på motionerna 1996/97:Sk808 yrkande 4, 1996/97:Sk814 yrkande 1 och 1996/97:Sk815 anvisar anslag under utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd enligt bilaga, 4. beträffande beräknade anslag 1998-1999 att riksdagen avslår motion 1996/97:Sk814 yrkande 2, res. 1 (mp) 5. beträffande skatteförvaltningens resurser att riksdagen avslår motion 1996/97:Sk371 yrkande 33, res. 2 (kd) 6. beträffande skatteundandragande, skatteflyktslagen, revisionsverksamhet m.m. att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Fi419 yrkande 18, 1996/97:Sk802, 1996/97:Sk803 yrkande 1 och 1996/97:Sk817, res. 3 (m, fp) res. 4 (v) 7. beträffande preliminärskattesystemet att riksdagen avslår motion 1996/97:Sk810 yrkande 1, 8. beträffande deklarationsdag att riksdagen avslår motion 1996/97:Sk818, res. 5 (v) 9. beträffande skattetillägg, tulltillägg att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Sk803 yrkandena 2-4 och 1996/97:L212 yrkande 5, res. 6 (m, fp) 10. beträffande skattsedel m.m. att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Fi903, 1996/97:Sk804, 1996/97:Sk810 yrkande 2 och 1996/97:Sk819, 11. beträffande respitränta att riksdagen avslår motion 1996/97:Sk809, 12. beträffande skattenämnderna att riksdagen avslår motion 1996/97:Sk816, res. 7 (m) 13. beträffande tullverksamheten att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Sk805, 1996/97:Sk807, 1996/97:Sk808 yrkande 2 och yrkande 3 i denna del, 1996/97:Sk811, 1996/97:Sk820 och 1996/97:So656 yrkande 22, res. 8 (m) res. 9 (fp) res. 10 (kd) 14. beträffande samverkan tull-polis-skattemyndigheter att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Sk808 yrkande 3 i denna del, 1996/97:Ju226 yrkande 3 och 1996/97:Ju227 yrkandena 2 och 3, res. 11 (m) res. 12 (kd) 15. beträffande smuggling av mineraloljor m.m. att riksdagen avslår motion 1996/97:Sk808 yrkande 1, res. 13 (kd) 16. beträffande temporär tullfrihet i vissa fall att riksdagen avslår motion 1996/97:U704 yrkande 2, 17. beträffande Gotland att riksdagen avslår motion 1996/97:Sk806. res. 14 (m)
Stockholm den 26 november 1996
På skatteutskottets vägnar
Lars Hedfors
I beslutet har deltagit: Lars Hedfors (s), Bo Lundgren (m), Anita Johansson (s), Sverre Palm (s), Karl Hagström (s), Rolf Kenneryd (c), Björn Ericson (s), Carl Fredrik Graf (m), Isa Halvarsson (fp), Inger Lundberg (s), Per Rosengren (v), Ulla Rudin (s), Jan-Olof Franzén (m), Ronny Korsberg (mp), Holger Gustafsson (kd), Ingibjörg Sigurdsdóttir (s) och Carl Erik Hedlund (m).
Reservationer
1. Beräknade anslag 1998-1999 (mom. 4)
Ronny Korsberg (mp) har
dels anfört följande:
Inom Miljöpartiet de gröna anser vi att 4 miljoner kronor utöver vad regeringen beräknat bör tillföras Tullverket för vart och ett av budgetåren 1998 och 1999. Dessa resurser var avsatta för utveckling av Schengensamarbetet. Eftersom Miljöpartiet inte anser att Sverige skall deltaga i detta samarbete vill vi i stället att resurserna användas till att täcka oförutsedda kostnader som uppkommit på grund av merarbete i samband med EU-medlemskapet och intensifierat arbete med att hindra illegal införsel av droger m.m. Detta bör riksdagen med bifall till motion Sk814 i denna del ge regeringen till känna.
dels under moment 4 hemställt: 4. beträffande beräknade anslag 1998-1999 att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Sk814 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
2. Skatteförvaltningens resurser (mom. 5)
Holger Gustafsson (kd) har
dels anfört följande:
Från Kristdemokraternas sida föreslår vi att ytterligare resurser anslås för att öka skattekontrollen. För att komma åt skattefusket är det viktigt att skattemyndigheterna har effektiva kontrollmöjligheter som givetvis samtidigt måste vägas mot rimliga rättssäkerhetsgarantier. Sådana kontrollinsatser har erfarenhetsmässigt hög lönsamhet. Varje satsad krona ger minst 6 kr i ökade statsinkomster. Kristdemokraterna tillstyrker därför motion Sk371 i denna del och föreslår ett tillkännagivande av riksdagen i enlighet med det anförda.
dels under moment 5 hemställt: 5. beträffande skatteförvaltningens resurser att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Sk371 yrkande 33 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
3. Skatteundandragande, skatteflyktslagen, revisionsverksamhet m.m. (mom. 6)
Bo Lundgren (m), Carl Fredrik Graf (m), Isa Halvarsson (fp), Jan-Olof Franzén (m) och Carl Erik Hedlund (m) har
dels anfört följande:
Sedan Socialdemokraterna återkom till regeringsmakten år 1994 har rättssäkerheten vid beskattningen systematiskt nedprioriterats och bl.a. har den av den borgerliga fyrpartiregeringen avvecklade skatteflyktslagen återuppstått. Nu föreligger av allt att döma långt framskridna planer på att ytterligare skärpa skatteflyktslagen och dessutom att återinföra de tidigare mycket kritiserade reglerna för revision. Det är vår uppfattning att skatteflyktsklausulen innebär ett oacceptabelt ingrepp i rättssäkerheten och att förutsebarheten vid ekonomiska transaktioner eftersätts. Skatteflykt bör i första hand bekämpas genom klar och entydig skattelagstiftning och rimliga skattesatser. Vi anser därför att riksdagen bör dels besluta att avveckla den nuvarande skatteflyktsklausulen med verkan fr.o.m. den 1 januari 1997, dels kräva att regeringen avstår från att lägga fram ytterligare förslag om skatteflyktsklausul. Regeringen bör dessutom låta bli att lägga fram något förslag om återställare när det gäller revisionsverksamheten eller andra förändringar som äventyrar den enskildes integritet och innebär risker för godtycklig maktutövning. Vi anser att riksdagen utöver sitt ovannämnda beslut om avveckling av skatteflyktslagen som sin mening bör ge regeringen det anförda till känna. Det innebär att vi tillstyrker motion Fi419 i denna del och motion Sk803 i denna del.
dels under moment 6 hemställt: 6. beträffande skatteundandragande, skatteflyktslagen, revisionsverksamhet m.m. att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Fi419 yrkande 18 och 1996/97:Sk803 yrkande 1 och med avslag på motionerna 1996/97:Sk802 och 1996/97:Sk817 dels antar följande förslag till
Lag om upphävande av lagen (1995:575) mot skatteflykt
Härigenom föreskrivs att lagen (1995:575) mot skatteflykt skall upphöra att gälla vid utgången av år 1996.
dels som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
4. Skatteundandragande, skatteflyktslagen, revisionsverksamhet m.m. (mom. 6)
Per Rosengren (v) har
dels anfört följande:
I avvaktan på nya förslag av regeringen i kampen mot ekonomisk brottslighet föreslår vi att skattemyndigheterna omgående får möjlighet att utföra s.k. överraskningsrevisioner och kontrolluppgiftsrevisioner. Dessutom bör skattemyndigheternas revisorer ges möjlighet att utföra legitimationskontroll för att på så sätt kunna stämma av personer som arbetar på t.ex. en restaurang mot arbetsgivarregistret. Dessa enkla ändringar skulle snabbt ge resultat inom flera branscher som i dag är överrepresenterade när det gäller den ekonomiska brottsligheten. Vad som ovan anförts bör riksdagen, med bifall till motion Sk817, begära förslag om.
dels under moment 6 hemställt: 6. beträffande skatteundandragande, skatteflyktslagen, revisionsverksamhet m.m. att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Sk817, med anledning av motion 1996/97:Sk802 och med avslag på motionerna 1996/97:Fi419 yrkande 18 och 1996/97:Sk803 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
5. Deklarationsdag (mom. 8)
Per Rosengren (v) har
dels anfört följande:
Det nya datumet för avlämnande av den förenklade deklarationen - den 2 maj - har skapat vissa flaskhalsproblem. Granskningstiden blir till stora delar förlagd till sommarmånaderna eftersom slutskattesedlarna skall vara distribuerade senast i mitten av september. Det innebär i sin tur att tiden som blir över för granskning av mer komplicerade deklarationer blir knapp. Som föreslås i motion Sk818 bör därför sista inlämningsdag för de förenklade deklarationerna ändras till den 31 mars, dvs. samma dag som när de allmänna deklarationerna senast skall vara inlämnade. Att vi då får en gemensam inlämningsdag för alla deklarationer är en fördel. Riksdagen bör, med bifall till motion Sk818, hos regeringen begära förslag härom.
dels under moment 8 hemställt: 8. beträffande deklarationsdag att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Sk818 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
6. Skattetillägg, tulltillägg (mom. 9)
Bo Lundgren (m), Carl Fredrik Graf (m), Isa Halvarsson (fp), Jan-Olof Franzén (m) och Carl Erik Hedlund (m) har
dels anfört följande:
Trots införandet av ny eftergiftsgrund, som den tidigare borgerliga regeringen genomförde, förekommer det att skattemyndigheterna påför orimliga skattetilläggsbelopp då det enbart är fråga om periodiseringsfel. Det förekommer även andra uppmärksammade fall. Det finns således ett stort antal företag som under de senaste åren har drabbats av skattetillägg som inte står i rimlig proportion till förseelsens art. Skatteutskottet har under våren uppmärksammats på problemen. Riksskatteverket har i en framställning till Finansdepartementet påvisat hur orimliga konsekvenserna kan bli då det gäller skattetillägg för moms och punktskatter vid periodiseringsfel vid korta redovisningsperioder och begärt att uttagsnivån i sådana fall sänks till 5 %. Som framhålls i motion Sk803 har dessutom två experter knutna till Skattekontrollutredningen i betänkandet SOU 1996:116 funnit att den svenska modellen av skattetillägg strider mot de krav som ställs i artikel 6 i Europakonventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Även tulltilläggen drabbar företagen på ett sätt som inte står i rimlig proportion till en begången förseelse. Det handlar nästan alltid om ouppsåtliga fel i tulldeklarationer som upprättats under tidspress. Därtill kommer att Sveriges inträde i EU inneburit att importörerna har fått en mängd nya regler att hålla reda på och att inlämningsfristen för företag minskat från 15 till 9 dagar. Det finns således flera skäl som talar för en utredning av dessa sanktionsavgifter. Vi förutsätter att regeringen tillsätter en sådan utredning, och i avvaktan härpå föreslår vi att skattetillägg inte skall få påföras avseende periodiseringsfel när det gäller såväl direkt som indirekt skatt. En sådan ändring bör genomföras redan från den 1 januari 1997 och från och med samma dag bör tulltilläggen avskaffas. Riksdagen bör omedelbart besluta härom. Med det anförda tillstyrker vi motionerna såvitt nu är i fråga.
dels under moment 9 hemställt: 9. beträffande skattetillägg, tulltillägg att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Sk803 yrkandena 2-4 och 1996/97:L212 yrkande 5 dels beslutar göra följande lagändringar, nämligen a) att 18 kap. 1 § andra stycket andra meningen mervärdesskattelagen (1994:400) erhåller följande lydelse: Från och med den 1 januari 1997 påförs inte skattetillägg när den oriktiga uppgiften avser periodisering eller en därmed jämställd fråga. , b) att 7 kap. 1 § andra stycket lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter erhåller följande lydelse: Från och med den 1 januari 1997 påförs inte avgift enligt första stycket när den oriktiga uppgiften avser periodisering eller därmed jämställd fråga. , c) att i fråga om taxeringslagen (1990:324) 5 kap. 1 § tredje stycket 2 upphör att gälla fr.o.m. den 1 januari 1997 samt att det i samma paragraf skall införas ett nytt stycke med följande lydelse: Avgift enligt första stycket påförs inte från och med den 1 januari 1997 när den oriktiga uppgiften avser periodisering eller därmed jämställd fråga. , d) att 82-87 §§ tullagen (1994:1550) skall upphöra att gälla fr.o.m. den 1 januari 1997, dels som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts angående en utredning.
7. Skattenämnderna (mom. 12)
Bo Lundgren, Carl Fredrik Graf, Jan-Olof Franzén och Carl Erik Hedlund (alla m) har
dels anfört följande:
Vi instämmer i den kritik som förs fram i motion Sk816 att den nuvarande sammansättningen av skattenämnderna lämnar utrymme för onödigt godtycke vid kallandet av tjänstgörande. Det är inte bra att det över huvud taget kan uppkomma en misstanke att den tjänsteman som kallar nämnden väljer vid tillfälle endast dem med åsikter som vederbörande gillar. Tjänstemännen vid skattemyndigheterna bör således inte ha någon möjlighet att styra sammansättningen av nämnderna. Regeringen bör därför närmare utreda den ordning som föreslås i motionen och som innebär att fem personer väljs till ordinarie ledamöter och fem till suppleanter. En sådan ordning anknyter bättre till praxis i vad gäller andra nämnder och styrelser inom den offentliga sektorn. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Med detta tillstyrker utskottet motion Sk816.
dels under moment 12 hemställt: 12. beträffande skattenämnderna att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Sk816 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
8. Tullverksamheten (mom. 13)
Bo Lundgren, Carl Fredrik Graf, Jan-Olof Franzén och Carl Erik Hedlund (alla m) har
dels anfört följande:
Vi håller med motionärerna bakom motion Sk805 om att tyngdpunkten i tullens arbete alltmer måste fokuseras på den yttre gränskontrollen och den stora s.k. tredjelandstrafik som kommer in i Sverige via våra stora flygplatser. Erfarenhetsmässigt görs de stora beslagen av droger m.m. främst via denna tredjelandstrafik. Tullverket bör därför enligt vår uppfattning prioritera bevakningen av de passager som har en stor andel tredjelandstrafik och avhjälpa den nuvarande bristen på resurser som gör att kontrollen inte kan ha den omfattning och kraft som är önskvärd. Med det anförda biträder vi motion Sk805 och föreslår ett uttalande av riksdagen med angiven innebörd.
dels under moment 13 hemställt: 13. beträffande tullverksamheten att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Sk805 och med avslag på motionerna 1996/97:Sk807, 1996/97:Sk808 yrkande 2 och yrkande 3 i denna del, 1996/97:Sk811, 1996/97:Sk820 och 1996/97:So656 yrkande 22 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
9. Tullverksamheten (mom. 13)
Isa Halvarsson (fp) har
dels anfört följande:
Vi delar den oro som kommer fram i motion So656 att omorganisationen och krympningen av tullverksamheten i samband med den svenska anslutningen till EU har inneburit en försvagning av tullens effektivitet i vad gäller narkotikakontrollen. Tullen behöver därför förstärkas dels för att narkotikasituationen är allvarlig i flera västeuropeiska länder, dels för att narkotikasmugglingen från Östeuropa under den senaste tiden har ökat väsentligt i omfattning. Som framhålls i motionen vittnar tullpersonalen om betydligt fler ingripanden mot smugglingsförsök från östeuropeiska länder. Det är därför viktigt att tullen kan slå tillbaka, inte minst för att hindra den östeuropeiska maffian att få fotfäste i Sverige. Mot bakgrund av det anförda bör enligt vår mening riksdagen göra ett uttalande om behovet av att stärka tullens narkotikakontroll. Vi tillstyrker således motion So656 i denna del.
dels under moment 13 hemställt: 13. beträffande tullverksamheten att riksdagen med bifall till motion 1996/97:So656 yrkande 22 och med avslag på motionerna 1996/97:Sk805, 1996/97:Sk807, 1996/97:Sk808 yrkande 2 och yrkande 3 i denna del, 1996/97:Sk811 och 1996/97:Sk820 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
10. Tullverksamheten (mom. 13)
Holger Gustafsson (kd) har
dels anfört följande:
Inom Kristdemokraterna delar vi den uppfattning som framförs i motion Sk808 att Sverige i dag inte har någon acceptabel tullkontroll vid sina 24 internationella flygplatser. Det räcker inte att utöva kontroll endast vid vissa tillfällen och tidpunkter eller - som på en del flygplatser - endast på kontorstid. Sverige måste således förbättra kontrollen på de internationella flygplatserna. Därtill kommer kontrollbehovet i de svenska hamnarna med såväl yttre trafik till tredje land som inre EU-trafik. Med tanke på all den mängd narkotika som erfarenhetsmässigt insmugglas från andra EU-länder finns ett stort kontrollbehov även med avseende på inre EU-trafik. Sverige bör i fortsättningen ha en mycket god gränskontroll vid såväl inre som yttre gräns. Som framhålls i motionen måste Sverige vara bättre rustat för att bekämpa internationell kriminalitet och narkotikahandel. Gränskontrollen måste förstärkas mot smuggling av narkotika, vapen m.m. Vad nu anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Härmed tillstyrks motion Sk808 i berörda delar.
dels under moment 13 hemställt: 13. beträffande tullverksamheten att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Sk808 yrkande 2 och yrkande 3 i denna del och med avslag på motionerna 1996/97:Sk805, 1996/97:Sk807, 1996/97:Sk811, 1996/97:Sk820 och 1996/97:So656 yrkande 22 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
11. Samverkan tull-polis-skattemyndigheter (mom. 14)
Bo Lundgren, Carl Fredrik Graf, Jan-Olof Franzén och Carl Erik Hedlund (alla m) har
dels anfört följande:
Vi vill inledningsvis betona att det är ytterst angeläget att pröva varje möjlighet att öka effektiviteten i myndigheternas narkotikabekämpande arbete. Som anförs i motion Ju227 kräver narkotikabekämpningen en reformering av gamla myndighetsstrukturer och en samordning av de olika myndigheternas verksamhet och kompetens. Den höga kompetens som olika personalkategorier i dag besitter bör tas till vara bättre. I linje härmed bör man eftersträva en organisatorisk förändring där tullkriminalen och tullens bevakningspersonal integreras med polisorganisationen på de platser där den inre gränskontrollen kommer i fråga, dvs. i Skåne, Tornedalen, Stockholm samt de övriga hamnar och flygplatser där trafik till och från EU-land förekommer. Genom att harmoniera grunden för ett ingripande vid eller innanför den inre gränsen med vad som annars gäller i fråga om polisingripanden kan man generellt knyta an till det underrättelsearbete och den metodutveckling som polis, tull och åklagare har att svara för i stället för att som i dag vara hänvisad till tulltekniska institut som anmälan och dylikt. Den nyligen antagna lagen om kontroll av yrkesmässiga varor aktualiserar även behovet för tullen av en ökad samordning med skattemyndigheterna i syfte att bekämpa skatteundandragande avseende främst mineraloljor, sprit och tobak. Tullens uppgifter när det gäller uppbörd av t.ex. moms och andra skatter och tullar vid tredjelandsimport kan också samordnas under skattemyndigheternas huvudmannaskap. En sådan samordning bör utredas närmare. Med den föreslagna myndighetsstrukturen uppnås bl.a. en klarare befogenhetsfördelning mellan polis och tullmyndighet. Polisen kommer att sköta kontrollen såväl vid inre gräns som i landet i övrigt och tullens uppgift blir att fastställa och uppbära tullar, mervärdesskatt och andra skatter samt olika avgifter i samband med införsel. I enlighet med det anförda tillstyrker vi motion Ju227 i nu behandlade delar och föreslår att en försöksverksamhet med en integrering av tull- och polisverksamheten påbörjas och att en utredning tillsätts om en samordning av de uppbördsfunktioner som i dag är delade mellan tullen och skattemyndigheterna.
dels under moment 14 hemställt: 14. beträffande samverkan tull-polis-skattemyndigheter att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ju227 yrkandena 2 och 3 och med anledning av motionerna 1996/97:Sk808 yrkande 3 i denna del och 1996/97:Ju226 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
12. Samverkan tull-polis-skattemyndigheter (mom. 14)
Holger Gustafsson (kd) har
dels anfört följande:
Den ekonomiska och internationella brottsligheten tenderar att bli alltmer organiserad och vittförgrenad. Mot bakgrund härav vill vi inom Kristdemokraterna betona att Sverige måste vara bättre rustat för att bekämpa internationell kriminalitet och narkotikahandel. Samhället måste svara upp mot den alltmer organiserade brottsligheten genom bl.a. större samverkan mellan tull och polis, ökade befogenheter för tull och polis, utvecklad och datoriserad polisiär underrättelsetjänst, gränsöverskridande polisiärt samarbete samt bättre yttre gränskontroll. Riksdagen bör, som föreslås i motion Sk808 i denna del, göra ett uttalande härom till regeringen.
dels under moment 14 hemställt: 14. beträffande samverkan tull-polis-skattemyndigheter att riksdagen med med bifall till motion 1996/97:Sk808 yrkande 3 i denna del och med anledning av motionerna 1996/97:Ju226 yrkande 3 och 1996/97:Ju227 yrkandena 2 och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
13. Smuggling av mineraloljor m.m. (mom. 15)
Holger Gustafsson (kd) har
dels anfört följande:
Som framgår av motion Sk808 har smugglingen av sprit och andra alkoholdrycker tilltagit mycket kraftigt under det senaste året. Vidare är smugglingen av cigarretter och mineraloljor ett stort problem. Det framstår tydligt att lagstiftningen beträffande punktskattepliktiga varor är tämligen tandlös. Det måste bli möjligt att beslagta och förverka mineraloljor eftersom enbart böter uppenbarligen inte räcker till för att hejda smugglingen. Detta bör riksdagen, med bifall till motion Sk808 i denna del, som sin mening ge regeringen till känna.
dels under moment 15 hemställt: 15. beträffande smuggling av mineraloljor m.m. att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Sk808 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
14. Gotland (mom. 17)
Bo Lundgren, Carl Fredrik Graf, Jan-Olof Franzén och Carl Erik Hedlund (alla m) har
dels anfört följande:
En frizon på Gotland skulle innebära stora fördelar för företagen på platsen genom att de kan uppskjuta införtullningen i Sverige och därigenom göra räntevinster. Även transiteringshandeln på Östersjön skulle ha nytta av en frizon, där gods som är avsett för reexport med små kostnader och minimalt administrativt arbete kan läggas upp efter lossning och tas ut vid lastning. Som tullupplagsinstitution ger en frizon större fördelar än vad som kan erbjudas genom förenklade förfaranden och förvaring på tillfälliga lager eller tullager. En frizon kan också vara exportfrämjande genom att man kan förlägga industrier dit för tullfri exportbearbetning av utländska varor med tillförande av svenskt material. De fördelar en frizon skulle bereda näringslivet är enligt vår uppfattning värda att beaktas. För Gotlands näringsliv och ekonomi kan enligt vår uppfattning inrättandet av en frizon på ön få stimulanseffekter av mycket stor omfattning. Man bör dessutom beakta att det mycket snart kan komma att inrättas frizoner på andra håll runt Östersjön, och då kommer naturligtvis importhandeln att söka sig dit för omlastning och lagring av oförtullat importgods. Det kan således visa sig vara mycket viktigt att handla snabbt. Genom sitt strategiska läge och genom Sveriges utbyggda infrastruktur och starka institutioner har Gotland mycket goda förutsättningar att bli ett cen-trum för handeln på Östersjön. Också från tullkontrollsynpunkt är läget fördelaktigt. Regeringen bör därför skyndsamt utreda möjligheterna för ett sådant projekt. Vi anser att riksdagen, med bifall till motion Sk806, bör ge regeringen detta till känna.
dels under moment 17 hemställt: 17. beträffande Gotland att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Sk806 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.
Särskilda yttranden
1. Anslagen inom utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd (mom. 3)
Per Rosengren (v) anför:
Vänsterpartiet har tidigare i yttrande till finansutskottet angående utgiftsramarna pekat på det orimliga i att skatteförvaltningen tvingas till besparingar år 1997 samtidigt som regeringen själv pekar på ett behov av en ökad skattekontroll och höjd kvalitet i verksamheten. Mycket tyder dessutom på att skatteförvaltningen kommer att ges vidgade uppgifter i kampen mot den ekonomiska brottsligheten och alltså behöva mer resurser i samband med att denna verksamhet intensifieras och förs i nya former. Vänsterpartiet har därför yrkat på ett påslag på anslaget till skatteförvaltningen med ett belopp som motsvarar den reducering på 2 % som skatteförvaltningen måst vidkännas till följd av tidigare beslutade besparingar på statlig konsumtion. Detta belopp, som vi har beräknat till 87 miljoner kronor, bör alltså tillföras skatteförvaltningen. Även vad gäller Tullverket har Vänsterpartiet motsatt sig regeringens anslagsförslag som i praktiken innebär en försämring. Tullens narkotikabekämpande verksamhet och de nya uppgifter som tillkommit i och med EU-medlemskapet är alltför viktiga för att krympa anslaget. För att bibehålla en oförändrad anslagsnivå under 1997 bör Tullverket tillföras 35 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit. Vi vidhåller vår uppfattning att anslaget till Tullverket bör utökas med detta belopp. De anslag som utskottets majoritet har stannat för har sålunda inget stöd av Vänsterpartiet och Vänsterpartiet har inte heller medverkat vid detta beslut. Eftersom ökade anslag för kontroll till skattemyndigheterna erfarenhetsmässigt ger ökade skatteintäkter av minst samma storleksordning finner vi att det är en mycket märklig konsekvens av den nya budgetordningen i riksdagen att våra förslag, som skulle innebära ett förbättrat budgetsaldo, inte prövas i kammaren. På grund av den nya budgetordningen avstår Vänsterpartiet från att nu yrka bifall till motion Sk815 men vi kommer i lämpligt sammanhang att återkomma med krav och yrkanden avseende anslagen till skatteförvaltningen och Tullverket.
2. Anslagen inom utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd (mom. 3)
Ronny Korsberg (mp) anför:
Från Miljöpartiet de grönas sida har vi tidigare yrkat en utökning av anslaget till Tullverket med 4 miljoner kronor. Dessa resurser var avsatta för utveckling av Schengensamarbetet. Eftersom Miljöpartiet inte anser att Sverige skall deltaga i detta samarbete skall enligt vår mening dessa resurser istället gå till tullen för att täcka oförutsedda kostnader som uppkommit på grund av merarbete i samband med EU- medlemskapet och intensifierat arbete med att hindra införsel av droger m.m. Vi vidhåller vår uppfattning att dessa extra medel behövs och vi har alltså inte medverkat till utskottets ställningstagande angående anslagen i denna del. På grund av den nya budgetordningen avstår Miljöpartiet de gröna att nu yrka bifall till motion Sk814 i denna del men vi kommer att återkomma i lämpligt sammahang med krav och yrkanden avseende Tullverkets resurser för att skydda våra gränser mot narkotikainförsel och annan smugglingsverksamhet.
3. Anslagen inom utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd (mom. 3)
Holger Gustafsson (kd) anför:
Mot bakgrund av bl.a. skattebrottens mycket skadliga och nedbrytande effekter för samhälle och näringsliv har vi från Kristdemokraternas sida tidigare yrkat på en uppräkning av bl.a. det föreslagna anslaget till skatteförvaltningen. Vårt motiv till att satsa extra resurser på skatteförvaltningen har varit att skapa bättre förutsättningar för en samverkan med polisen i kampen mot den alltmer omfattande ekonomiska brottsligheten. Kristdemokraterna har följaktligen krävt att Riksskatteverket tillförs 100 miljoner mer än vad regeringen föreslagit för vart och ett av budgetåren 1997, 1998 och 1999. Vi har också pekat på tullens problem med att efter EU-inträdet stoppa smuggling av bl.a. narkotika, alkohol och vapen och att de s.k. kompensatoriska åtgärderna kräver mer tullpersonal i samverkan med polisen. Mot bakgrund härav har vi krävt resurser för ytterligare 300 tjänster inom Tullverket. För detta ändamål har vi yrkat att 100 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit avsätts till Tullverket för vart och ett av budgetåren 1997, 1998 och 1999. De anslag som utskottets majoritet har stannat för har sålunda inget stöd av Kristdemokraterna och Kristdemokraterna har inte heller medverkat vid detta beslut. Eftersom ökade anslag för kontroll till skattemyndigheterna erfarenhetsmässigt har hög lönsamhet - varje satsad krona ger normalt minst 6 kr i ökade intäkter - finner vi att det är en mycket märklig konsekvens av den nya budgetordningen i riksdagen att våra förslag, som skulle innebära ett förbättrat budgetsaldo, inte prövas i kammaren. På grund av den nya budgetordningen avstår Kristdmokraterna från att nu yrka bifall till motion Sk808 i denna del men vi kommer i lämpligt sammanhang att återkomma med krav och yrkanden avseende anslagen till skatteförvaltningen och Tullverket.
4. Preliminärskattesystemet (mom. 7)
Bo Lundgren, Carl Fredrik Graf, Jan-Olof Franzén och Carl Erik Hedlund (alla m) anför:
Vi instämmer i det syfte som ligger bakom yrkandet i motion Sk810 att människor, genom att själva ha ansvaret för att de egna skatterna betalas in, skulle bli mera medvetna om sina och landets skatteförhållanden. Vi anser att det är en viktig aspekt att människor hålls informerade om skatterna, och inom Moderata samlingspartiet kommer vi även i fortsättningen att arbeta på att ta fram idéer och uppslag med syftet att öka folks medvetenhet om skatteförhållandena i Sverige.
5. Temporär tullfrihet i vissa fall (mom. 16)
Isa Halvarsson (fp) anför:
Mot bakgrund av att Sveriges medlemskap i EU begränsar Sveriges möjligheter att sluta separata avtal i tullfrågor med Norge, som inte är medlem, kan det visa sig mycket svårt att lösa kvardröjande gränsgångarproblem för människor som bor i Sverige och arbetar i Norge eller tvärtom. Inom Folkpartiet kommer vi emellertid att bevaka dessa frågor och arbeta på att hitta lösningar som på olika sätt kan underlätta den fria rörligheten mellan länderna. Vi förutsätter att regeringen har samma ambition och att regeringen också utnyttjar den erfarenhet och sakkunskap som finns för att finna praktiska lösningar på problemen för människorna i den aktuella situationen.
Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 3
Skatteförvaltning och uppbörd
1 000-tal kronor
Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till anslags fördelning.
Anslag Utskottets förslag
A Skatteförvaltningen och Tullverket 1 Riksskatteverket (ram) 354 505 2 Skattemyndigheterna 4 328 345 (ram) 3 Tullverket (ram) 1 031 858
SUMMA 5 714 708