Anslag till särskolor, specialskolor, m.m.
Betänkande 1991/92:UbU11
Utbildningsutskottets betänkande
1991/92:UBU11
Anslag till särskolor, specialskolor, m.m.
Innehåll
1991/92 UbU11
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag till särskolor, särvux, svenskundervisning för invandrare, sameskolor, specialskolor, statens skolor för vuxna (utbildningskostnader), svensk undervisning i utlandet och fristående skolor. Beträffande statens skola för vuxna i Härnösand förutsätter utskottet att regeringen följer upp riksdagens beslut i december 1991 om resurser för vissa utbildningar.
Samtliga motioner avstyrks. En reservation har avgetts angående statsbidrag till vissa fristående skolor. Därtill finns en meningsyttring (v) om medel till resurscenter för elever med autism.
ÅTTONDE HUVUDTITELN
Proposition 1991/92:100 bil. 9
1. Bidrag till driften av särskolor m.m.
Regeringen har under anslaget B9 (s. 50--52) föreslagit 13. att riksdagen till Bidrag till driften av särskolor m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 999978000 kr.
2. Bidrag till driften av särvux
Regeringen har under anslaget B 10 (s. 52) föreslagit 14. att riksdagen till Bidrag till driften av särvux för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 53703000 kr.
3. Bidrag till undervisning av invandrare i svenska språket
Regeringen har under anslaget B 11 (s. 53) föreslagit 15. att riksdagen till Bidrag till undervisning av invandrare i svenska språket för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 278652000 kr.
4. Sameskolor
Regeringen har under anslaget B 12 (s. 54--55) föreslagit 16. att riksdagen till Sameskolor för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 28940000 kr.
5. Specialskolor m.m.
Regeringen har under anslaget B 13 (s. 56--58) 17. dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om omvandling av resurser för lärarlönekostnader, 18. dels föreslagit att riksdagen till Specialskolor m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 320804000 kr.
6. Statens skolor för vuxna: Utbildningskostnader
Regeringen har under anslaget B 14 (s. 59--60) föreslagit 19. att riksdagen till Statens skolor för vuxna: Utbildningskostnader för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 29065000 kr.
7. Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m.
Regeringen har under anslaget B 15 (s. 61--63) föreslagit 20. att riksdagen till Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 53931000 kr.
8. Bidrag till driften av fristående skolor
Regeringen har under anslaget B 16 (s. 64--66) föreslagit 21. att riksdagen godkänner i propositionen framlagt förslag till ram för budgetåret 1992/93 för statsbidragsgrundande årselevplatser vid fristående skolor på gymnasial nivå, 22. att riksdagen bemyndigar regeringen att, enligt vad i propositionen anförts, i vissa fall utöka den av riksdagen fastställda ramen årselevplatser för budgetåret 1992/93, 23. att riksdagen till Bidrag till driften av fristående skolor för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 189716000 kr.
Motionerna
1991/92:Ub224 av Larz Johansson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om anslag till Statens skolor för vuxna i Härnösand.
1991/92:Ub237 av Jan Andersson och Hans Karlsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ökat stöd till Ekeskolan.
1991/92:Ub239 av Britta Sundin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om medel till statens skola för vuxna i Härnösand.
1991/92:Ub268 av Lars Werner och Rolf L Nilson (v) vari yrkas att riksdagen till Specialskolor (B 13) för budgetåret 1992/93 anslår 2000000 kr. utöver vad regeringen föreslagit eller totalt 322804000 kr.
1991/92:Ub285 av Margareta Israelsson (s) vari yrkas att riksdagen beslutar att grundskoledelen av Franska skolan och Göteborgs högre samskola vid beräkning av statsbidrag till skolan skall ingå i sektorsbidraget för Stockholms resp. Göteborgs kommun och därmed inte tilldelas separata bidrag.
Utskottet
1. Bidrag till driften av särskolor m.m.
Landstingskommunerna och de kommuner som inte ingår i landstingskommun samt kommuner som anordnar särskola i fall som avses i 6 kap. 5 § andra stycket skollagen (1985:1100) får statsbidrag med 95 % av lönekostnaderna för skolledare och lärare vid särskolan. Bidrag lämnas också till lokal skolutveckling. Även till särskoleverksamhet som anordnas med enskild huvudman utgår statsbidrag i vissa fall. Bidragsbestämmelserna finns i förordningen (1986:188) om statsbidrag till driftkostnader för särskolan m.m. samt i förordningen (1988:740) om statsbidrag till fristående särskolor. Verksamheten regleras i skollagen och i särskoleförordningen (1986:573).
Föredragande statsrådet anmäler i budgetpropositionen att hon i en särskild proposition till riksdagen under våren 1992 kommer att ta upp frågor om ändrat huvudmannaskap för särskolan och statsbidraget till driften av särskolan på grundval av särskolekommitténs förslag (SOU 1991:30).
Medelsberäkningen under förevarande anslag har inte gett utskottet anledning till erinran. Utskottet tillstyrker regeringens förslag att riksdagen till Bidrag till driften av särskolor m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 999978000 kr.
2. Bidrag till driften av särvux
Från anslaget betalas kostnader för statsbidrag till vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda, särvux. Bestämmelser om verksamheten finns i skollagen (1985:1100) och i förordningen (1988:816) om vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda, särvux.
Det samlade medelsbehovet på anslaget för budgetåret 1992/93 beräknas i propositionen till 53 703 000 kr. Därvid har i enlighet med riksdagens beslut om en fortsatt utbyggnad av särvux med undervisning på träningsskolenivå (prop. 1990/91:85, bet. UbU16, rskr. 356) anslaget tillförts 13 milj.kr. I sammanhanget anmärks att den till våren 1992 aviserade propositionen om särskolan även kommer att behandla frågor rörande särvux.
Utskottet, som tillstyrker regeringens förslag, föreslår att riksdagen anvisar de av regeringen begärda medlen, 53703000 kr. under anslaget Bidrag till driften av särvux.
3. Bidrag till undervisning av invandrare i svenska språket
Statsbidrag utgår från förevarande anslag till svenskundervisning för invandrare (sfi), utom till sådan undervisning som bekostas enligt förordningen (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m. De grundläggande bestämmelserna finns fr.o.m. den 1juli 1991 i skollagen (1985:1100). Bestämmelser om statsbidrag m.m. finns i förordningen (1986:207) om grundläggande svenskundervisning för invandrare.
Innevarande budgetår bekostas övergångsvis från anslaget ett extra statsbidrag för sådana invandrare som före den 1 juli 1991 deltagit i svenskundervisning i minst 500 timmar enligt äldre bestämmelser men då ännu inte hunnit fullfölja utbildningen (prop. 1990/91:85, bet. UbU16, rskr. 356). Det extra statsbidraget skall inte längre utgå, varför det i propositionen beräknade anslagsbeloppet innefattar en minskning av anslaget med 26 milj.kr.
Utskottet, som inte har något att invända mot medelsberäkningen i propositionen, tillstyrker att riksdagen till Bidrag till undervisning av invandrare i svenska språket för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 278652000 kr. i enlighet med regeringens förslag.
4. Sameskolor
Sameskolor finns i Karesuando, Lannavaara, Gällivare, Jokkmokk och Tärnaby. I Kiruna anordnas sameskola på försök. Integrerad samisk undervisning bedrivs vid grundskolan i Gällivare, Härjedalens, Jokkmokks, Kiruna, Krokoms, Storumans, Strömsunds och Åre kommuner. Elevantalet vid sameskolorna uppgår läsåret 1991/92 till 137 och beräknas läsåret 1992/93 till 140. Därutöver deltar innevarande läsår 130 elever i den integrerade sameundervisningen. Verksamheten regleras i skollagen (1985:1100), i sameskolförordningen (1967:216) och i förordningen (SKOLFS 1991:23) om försöksverksamhet med sameskola i Kiruna. Sameskolorna leds av en styrelse, vars kansli är förlagt till Jokkmokk. Från anslaget utgår även bidrag till samernas folkhögskola.
Då utskottet inte har något att erinra mot den i propositionen redovisade medelsberäkningen, föreslår utskottet att riksdagen under anslaget Sameskolor för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 28940000 kr.
5. Specialskolor m.m.
Synskadade elever med eller utan ytterligare handikapp undervisas vid en skolenhet i Örebro (Ekeskolan). Döva och hörselskadade elever undervisas vid dels fem regionala skolenheter, belägna i Stockholm (Manillaskolan), Lund (Östervångsskolan), Vänersborg (Vänerskolan), Örebro (Birgittaskolan) och Härnösand (Kristinaskolan), dels i särskilda klasser förlagda till grundskolan (s.k. externa klasser). Döva och hörselskadade elever med ytterligare handikapp undervisas vid en skolenhet i Gnesta (Åsbackaskolan). Vid skolenheten i Sigtuna (Hällsboskolan) undervisas normalbegåvade barn med grava språkstörningar samt hörselskadade barn med beteendestörningar och vissa andra komplikationer. Vid Tomtebodaskolan, Ekeskolan, Åsbackaskolan och Hällsboskolan finns specialpedagogiska resurscentra.
Verksamheten regleras i skollagen (1985:1100), i specialskolförordningen (1965:478) samt i förordningen (1988:1384) med instruktion för Tomtebodaskolans resurscenter. Bestämmelser om tilldelning av lärarresurser finns i förordningen (1987:721) om lärarresurser i specialskolan m.m.
Föredragande statsrådet anför i propositionen att specialskolorna under flera år har haft svårt att hålla sina kostnader inom ramen för anvisade medel. Boksluten för specialskolorna visar underskott trots årliga betydande medelstillskott. Statsrådet anmäler att hon avser att återkomma till regeringen med förslag om att öppna möjligheter för specialskolorna att delvis använda resurser för lärarlönekostnader för förvaltningskostnader. En sådan ordning kan enligt statsrådets mening bidra till en mer rationell organisation av undervisningen och minskar risken för framtida överskridanden.
Utskottet föreslår att riksdagen utan erinran lägger till handlingarna vad statsrådet anfört om omvandling av resurser för lärarlönekostnader.
I motion 1991/92:Ub237 (s) pekas på behovet av ökat stöd till Ekeskolan i Örebro. Motionärerna anför att skolan för synskadade med tilläggshandikapp är den enda i sitt slag i Sverige. Den har utrymme för 50 elever i åldern 7--21 år. Ett resurscenter på skolan har utåtriktad verksamhet för handikappade elever som integreras i skolor inom kommuner och landsting. En handikappgrupp som skolan har ansvar för är elever med sjukdomen Spielmeyer-Vogt, en liten grupp om 44 barn och ungdomar utspridda över landet. Det stöd som skolan ger familjerna till dessa barn och unga är ovärderligt. För att utföra detta viktiga arbete behöver skolan ökade resurser, anför motionärerna.
Enligt vad utskottet inhämtat har 1989 års handikapputredning haft att ägna speciell uppmärksamhet åt s.k. små och mindre kända handikappgrupper. Till dessa räknas handikappade på grund av Spielmeyer-Vogts sjukdom. Sjukdomen, som är ärftlig och hittills obotlig, ger symtom hos barnet vid 5--8 års ålder. Den leder till en gradvis tilltagande funktionsnedsättning både fysiskt och psykiskt med blindhet, epilepsi, beteendemässiga särdrag och bristande muskelkontroll. För gruppen finns en särskild reselärare/konsulent vid det pedagogiska resurscentrumet vid Ekeskolan.
Handikapputredningen har i sitt betänkande Handikapp, Välfärd, Rättvisa (SOU 1991:46) bl.a. föreslagit att de små handikappgruppernas situation skall bli föremål för en nationell, fortlöpande uppföljning för vilken socialstyrelsen avses svara. Kunskapscentra på region- och riksnivå skall erbjuda allsidigt specialistkunnande och träning samt även i övrigt svara för olika uppgifter som leder till förbättrade villkor för små handikappgrupper. Regeringen kommer enligt uppgift från socialdepartementet att ta ställning till utredningens förslag i en proposition till riksdagen under hösten 1992.
Utskottet anser mot bakgrund av det anförda att något initiativ från riksdagen i enlighet med motion 1991/92:Ub237 inte är påkallat. Motionen bör därför avslås av riksdagen.
I motion 1991/92:Ub268 (v) framhålls behovet av regionala resurscentra för elever med autism, där forsknings- och utvecklingsarbete kan bedrivas och där såväl personal som föräldrar kan få utbildning och handledning. Det är enligt motionärerna nödvändigt att barn med autism varhelst i landet de föds skall garanteras en pedagogisk verksamhet anpassad till handikappet. I motionen yrkas för detta ändamål att riksdagen under anslaget Specialskolor m.m. för nästa budgetår anslår 2 milj.kr. mer än vad regeringen föreslagit.
Utskottet vill erinra om att statens institut för handikappfrågor i skolan, SIH, i sin anslagsframställning för budgetåret 1992/93 begärt 2 milj.kr. för ett resurscentrum för elever med autism, vilket dock inte följdes upp i regeringens medelsberäkning under anslaget B 4. Stöd för utveckling av skolväsendet. Vid utskottets behandling av nämnda anslag i betänkandet 1991/92:UbU9 avstyrktes likartade motionsyrkanden som det nu aktuella, nämligen om behovet av sådana resurscentra. Utskottet fann det inte påkallat att riksdagen gjorde något särskilt uttalande i frågan, varvid bl.a. hänvisades till pågående projekt med stödteam i Örebro läns landsting och Västerbottens läns landsting med hjälp av arvsfondsmedel. Utskottet avstyrker nu med samma motivering även motion 1991/92:Ub268.
Regeringen beräknar under anslaget Specialskolor m.m. ett sammanlagt medelsbehov för budgetåret 1992/93 på 320804000 kr. Utskottet som inte har något att invända mot den i budgetpropositionen redovisade medelsberäkningen föreslår att riksdagen anvisar begärda medel.
6. Statens skolor för vuxna: Utbildningskostnader
Statens skolor för vuxna i Härnösand och Norrköping utgör ett komplement till den kommunala vuxenutbildningen (komvux). Grundläggande bestämmelser om skolformen finns i lagen (1991:1108) om statens skolor för vuxna och i vuxenutbildningsförordningen (1985:288). Ytterligare föreskrifter finns i förordningen (1986:64) om uppdragsutbildning vid statens skolor för vuxna.
I inledningsavsnittet till utbildningshuvudtiteln (s.14) anger föredragande statsrådet att det kan finnas betydande fördelar med en samordning mellan kommunal vuxenutbildning och yrkesutbildning som anordnas av AMU-gruppen, statens skolor för vuxna, Yrkestekniska Högskolan (YTH) och i vissa fall högskolan. En särskild utredning kommer enligt statsrådet att tillsättas för att göra en översyn av dessa frågor och av möjligheten att utnyttja olika tekniker för distansutbildning.
Regeringen föreslår att till Statens skolor för vuxna: Utbildningskostnader anvisas ett förslagsanslag på 29065000 kr. för nästa budgetår.
I motionerna 1991/92:Ub224 (c) och 1991/92:Ub239 (s) hänvisas till riksdagens beslut att på tilläggsbudget I för budgetåret 1991/92 tilldela statens skola för vuxna i Härnösand ett belopp om 2 milj.kr. för bl.a. småföretagarutbildning i glesbygd. Dessa utbildningsinsatser är värdefulla, anförs det, och behovet av medel för verksamheten nästa budgetår beräknas vara lika stort. I den förstnämnda motionen begärs ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med förslag om erforderliga resurser på tilläggsbudget I för budgetåret 1992/93.
Utskottet vill först erinra om att statens skola för vuxna i Härnösand (SSVH) t.o.m. budgetåret 1990/91 tilldelats medel inte endast ur anslaget till statens skolor för vuxna utan även ur anslaget till kommunal vuxenutbildning. Den verksamhet som haft den avvikande finansieringen gäller vissa utbildningar för glesbygden, utbildning i teckenspråk som C-språk för hörselhandikappade samt handledda självstudier för vuxna som ej kan behörighetskomplettera i hemkommunens komvux. Sedan det särskilda anslaget till komvux upphört och sektorsbidraget till det kommunala offentliga skolväsendet införts, kan medel för detta inte tillföras SSVH i samma ordning som hittills.
Riksdagen beslutade i december 1991, efter förslag i motioner, om ett anslag till SSVH på 2 milj.kr. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 samt gav som sin mening regeringen till känna vad utskottet anfört om resurserna till SSVH (bet. 1991/92:UbU7, rskr. 87). Några motsvarande medel har inte beräknats under anslaget i 1992 års budgetproposition.
Utskottet vill påminna om vad utskottet då enigt anförde, nämligen att det inte varit riksdagens avsikt att de nämnda utbildningarna vid SSVH skulle upphöra eller att övrig verksamhet vid statens skolor för vuxna skulle minskas för att bereda utrymme inom anslaget för dessa utbildningar. Utskottet förutsätter att regeringen för budgetåret 1992/93 följer upp riksdagens beslut i fråga om resurser till SSVH för aktuella utbildningar. Motionerna 1991/92:Ub224 och 1991/92:Ub239 kan med det anförda anses i huvudsak tillgodosedda, varför de bör avslås av riksdagen.
I övrigt har utskottet inte något att erinra mot medelsberäkningen under anslaget. Riksdagen bör således anvisa ett förslagsanslag på 29 065 000 kr. i enlighet med regeringens förslag.
7. Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m.
För utlandssvenskars barn anordnas i utlandet statsunderstödd undervisning i svensk grundskola (utlandsskola) och i internationell skola samt korrespondensundervisning och kompletterande svensk undervisning. Statsbidrag till utlandsskolorna lämnas som bidrag till kostnader för lärarlöner med belopp, som i princip motsvarar lönen för motsvarande lärartjänst vid svensk grundskola, samt till kompletterande undervisningstimmar. Bidrag till lokalkostnader utgår med 60 % av årskostnaden för nödvändiga undervisningslokaler. Statsbidrag i form av särskilt driftbidrag lämnas med 16 % av lönekostnader och vissa pensionskostnader. Vidare lämnas statsbidrag till korrespondensundervisning, kompletterande svensk undervisning och svensk undervisning vid internationell skola. Bestämmelserna finns i förordningen (1978:591) om statsbidrag till svensk undervisning i utlandet. Från anslaget betalas vidare statsbidrag till kostnader för resor och flyttning för lärare vid utlandsskolor (SKOLFS 1991:34).
I propositionen anmäls att undervisningen av svenska barn och ungdomar i andra länder ses över av utredningen (U 1991:08) för vissa frågor om skolans internationalisering m.m. med beräknad slutredovisning i september 1992.
Utskottet tillstyrker att riksdagen, som regeringen föreslagit, till Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m. anvisar ett förslagsanslag på 53931000 kr. för budgetåret 1992/93.
8. Bidrag till driften av fristående skolor
Enligt riksdagens beslut med anledning av förslag i propositionen om vissa skollagsfrågor m.m. (prop. 1990/91:115, bet. UbU17, rskr. 357) skall elever i fristående skolor för skolpliktiga elever fr.o.m. budgetåret 1992/93 räknas in i underlaget för kommunernas sektorsbidrag. När det gäller grundskoledelen av riksinternatskolorna, Franska skolan, Göteborgs högre samskola och Lundsbergs skola skall statsbidraget dock även fortsättningsvis betalas direkt till skolan.
I budgetpropositionen har i enlighet med riksdagens beslut 76,7 milj.kr., som innevarande budgetår anvisats under detta anslag för bidrag till fristående skolor för skolpliktiga elever, förts över till anslaget B 8. Bidrag till driften av det kommunala offentliga skolväsendet.
Vidare har föredragande statsrådet vid medelsberäkningen beaktat att statsbidraget per elev i fristående skolor för skolpliktiga elever enligt riksdagsbeslutet skall beräknas enligt samma nivå som för elev i grundskolan. Detta motiverar enligt statsrådets mening en höjning av statsbidragsnivån per elev i fråga om grundskoledelen av Franska skolan och Göteborgs högre samskola så att bidraget når samma nivå för dessa skolor som för dem som ingår i sektorsbidraget. För detta ändamål har beräknats 7955000 kr.
I motion 1991/92:Ub285 (s) yrkas att grundskoledelen av Franska skolan och Göteborgs högre samskola vid beräkning av statsbidrag till skolan skall ingå i underlaget för sektorsbidraget till Stockholms resp. Göteborgs kommun och därmed inte tilldelas separata bidrag. Det föreligger, enligt motionären, i dag inte några sakliga skäl att från statens sida behandla dessa båda skolor på annat sätt än andra fristående skolor på grundskolenivå i kommunerna.
Utskottet vill hänvisa till att en särskild proposition om tilldelning av medel till fristående skolor är aviserad att läggas fram för riksdagen under våren 1992. Utskottet anser att riksdagen inte bör föregripa den aviserade propositionen, varför motion 1991/92:Ub285 bör avslås av riksdagen.
Regeringen föreslår att totalramen för statsbidragsgrundande årselevplatser vid fristående skolor över grundskolenivå fastställs till 4 754 för budgetåret 1992/93. Regeringen begär samtidigt bemyndigande av riksdagen att få utöka den fastställda ramen, om det visar sig att en viss utbildning inom gymnasieskolans s.k. lilla ram i fortsättningen bör organiseras i form av fristående skola.
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner föreslaget antal bidragsgrundande årselevplatser vid fristående skolor över grundskolenivå samt lämnar begärt bemyndigande att utöka ramen.
När det gäller anslaget beräknas i propositionen det sammanlagda medelsbehovet för nästa budgetår till 189716000 kr. Utskottet föreslår att riksdagen anvisar begärt belopp.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till driften av särskolor m.m. att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 till Bidrag till driften av särskolor m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 999978000 kr.,
2. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till driften av särvux att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 till Bidrag till driften av särvux för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 53703000 kr.,
3. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till undervisning av invandrare i svenska språket att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 till Bidrag till undervisning av invandrare i svenska språket för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 278652000 kr.,
4. beträffande anslagsbeloppet under Sameskolor att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 till Sameskolor för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 28940000 kr.,
5. beträffande omvandling av resurser för lärarlönekostnader inom specialskolan att riksdagen utan erinran lägger proposition 1991/92:100 i denna del till handlingarna,
6. beträffande ökat stöd till Ekeskolan i Örebro att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub237,
7. beträffande anslagsbeloppet under Specialskolor m.m. att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 och med avslag på motion 1991/92:Ub268 till Specialskolor m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 320804000 kr.,
men. (v)
8. beträffande vissa medel till statens skola för vuxna i Härnösand att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub224 och 1991/92:Ub239,
9. beträffande anslagsbeloppet under Statens skolor för vuxna: Utbildningskostnader att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 till Statens skolor för vuxna: Utbildningskostnader för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 29065000 kr.,
10. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m. att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 till Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 53931000 kr.,
11. beträffande statsbidraget till grundskoledelen av Franska skolan och Göteborgs högre samskola att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub285,
res. (s)
12. beträffande statsbidragsgrundande årselevplatser vid fristående skolor över grundskolenivå att riksdagen godkänner regeringens förslag till ram för budgetåret 1992/93 samt bemyndigar regeringen att, enligt vad i proposition 1991/92:100 anförts, i vissa fall utöka den av riksdagen fastställda ramen årselevplatser för budgetåret 1992/93,
13. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till driften av fristående skolor att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 till Bidrag till driften av fristående skolor för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 189716000 kr.
Stockholm den 19 mars 1992
På utbildningsutskottets vägnar
Ann-Cathrine Haglund
I beslutet har deltagit: Ann-Cathrine Haglund (m), Lena Hjelm-Wallén (s), Rune Rydén (m), Bengt Silfverstrand (s), Ingvar Johnsson (s), Larz Johansson (c), Bo Arvidson (m), Ewa Hedkvist Petersen (s), Ingrid Näslund (kds), Stefan Kihlberg (nyd), Eva Johansson (s), Ulf Melin (m), Inger Lundberg (s), Christer Lindblom (fp) och Raimo Pärssinen (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Björn Samuelson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservation
Statsbidraget till grundskoledelen av Franska skolan och Göteborgs högre samskola (mom.11)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson, Ewa Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Inger Lundberg och Raimo Pärssinen (allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.9 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "av riksdagen" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärens uppfattning att det numera inte finns anledning att särbehandla grundskoledelen av Franska skolan och Göteborgs högre samskola i förhållande till andra fristående skolor för skolpliktiga elever. Också eleverna vid dessa båda skolors grundskoledel bör ingå i underlaget för beräkning av sektorsbidraget till resp. kommun. Därmed kommer skolornas behov av resurser att vid fördelningen av statsbidrag bedömas mot behovet av resurser vid kommunens övriga skolor på grundskolenivå. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub285 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
11. beträffande statsbidraget till grundskoledelen av Franska skolan och Göteborgs högre samskola att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub285 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Björn Samuelson (v) anför:
Autism är ett komplicerat handikapp som karaktäriseras av grava störningar i kontakt, kommunikation och beteende. Omhändertagandet av elever med autism ställer mycket stora krav på personal och inte minst på föräldrar. Jag anser att det krävs regionala insatser för att åstadkomma kunskapskompetens och ge såväl föräldrar som personal stöd och stimulans i arbetet med att främja dessa barns utveckling. Statens institut för handikappfrågor i skolan, SIH, hade i sin anslagsframställning för budgetåret 1992/93 beräknat kostnaden för ett resurscenter för elever med autism till 2 milj.kr. Jag anser att medel för detta ändamål bör tillföras anslaget Specialskolor m.m.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom. 7 borde ha hemställt:
7. beträffande anslagsbeloppet under Specialskolor m.m. att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub268 och med anledning av proposition 1991/92:100 till Specialskolor m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 322804000 kr.,