Anslag till polisväsendet, m.m.
Betänkande 1994/95:JuU14
Justitieutskottets betänkande
1994/95:JUU14
Anslag till polisväsendet, m.m.
Innehåll
1994/95 JuU14
Sammanfattning
I detta betänkande behandlar utskottet regeringens förslag om anslag till polisväsendet för budgetåret 1995/96 och om inriktningen av besparingar inom Justitiedepartementets ansvarsområde för budgetåren 1997 och 1998. Utskottet behandlar i samband därmed ett antal motioner avseende medelstilldelningen och i övrigt med anknytning till polisväsendet.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Med anledning av en motion (fp, s, c, v, mp, kds) tar utskottet ställning för ett tillkännagivande till regeringen om behovet av initiativ inom EU mot barnpornografi. Utskottet avstyrker bifall till övriga motioner.
Till betänkandet har fogats 27 reservationer varav sex från (m), två från (m, fp), sex från (fp), två från (c), en från (v), fem från (mp) och fem från (kds). Från (c) har även avgetts ett särskilt yttrande.
ANDRA HUVUDTITELN
Propositionen
I proposition 1994/95:100 bilaga 3 (Justitiedepartementet) har regeringen föreslagit att riksdagen
dels godkänner den i propositionen föreslagna inriktningen av de besparingar inom Justitiedepartementets ansvarsområde för budgetåren 1997 och 1998 som regeringen förordar (avsnitt 2),
dels
till Rikspolisstyrelsen för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 760 179 000 kr (B 1, s. 36),
till Säkerhetspolisen för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 714 432 000 kr (B 2, s. 36--37),
till Polishögskolan för budgetåret 1994/95 anvisar ett anslag på 1 000 kr (B 3, s. 37),
till Statens kriminaltekniska laboratorium för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 72 840 000 kr (B 4, s. 37--38).
till Lokala polisorganisationen för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 14 400 792 000 kr (B 5, s. 38--39),
till Utlänningsärenden för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 133 500 000 kr (B 6, s. 39).
Motionerna
1994/95:Ju201 av Jerry Martinger (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tulltjänstemans åligganden och befogenheter,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om märkning av stöldbegärligt gods.
1994/95:Ju203 av Christel Anderberg och Rolf Gunnarsson (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder mot ungdomsvåldet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om dalapolisens resurser,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av den så kallade storstadsfaktorn vid beräkningen av anslagen till den lokala polisorganisationen.
1994/95:Ju204 av Kenth Skårvik (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om granskning av den genomförda rationaliseringen av polisverksamheten på det regionala och lokala planet, med särskild vikt vid polisnämndernas sammansättning, roll och uppgift i den nya organisationen.
1994/95:Ju211 av Lennart Hedquist m.fl. (m, s, c, fp, v, mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökad befolkningshänsyn m.m. vid fördelningen av polisanslaget till de olika länsstyrelserna.
1994/95:Ju213 av Tone Tingsgård m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av insatser för kvarterspolisverksamhet.
1994/95:Ju215 av Ulf Melin och Göte Jonsson (m) vari yrkas att riksdagen avslår regeringens förslag till besparingar inom det lokala polisväsendet.
1994/95:Ju218 av Jarl Lander (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvidgade befogenheter för Rikspolisstyrelsen vad avser trafikövervakning.
1994/95:Ju221 av Gun Hellsvik m.fl. (m) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillräckligt många välutbildade poliser och åklagare,
1994/95:Ju224 av Siw Persson och Bengt Harding Olson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den framtida polisutbildningen.
1994/95:Ju229 av Wiggo Komstedt och Bo Lundgren (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tilldelningen av polistjänster till Kristianstads län.
1994/95:Ju608 av Maggi Mikaelsson m.fl. (v) vari yrkas
5. att riksdagen hos regeringen begär att den återkommer med förslag till utbildningsinsatser med avseende på relevant miljökunskap och juridisk kunskap hos polis och åklagare.
1994/95:Ju801 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder i syfte att hindra narkotikamissbruk,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nya insatser mot internationell brottslighet,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om polisarbetets inriktning samt om kvarters- och närpolisverksamheten,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om polisens resurser samt om fortsatt reformering av polisens arbete,
1994/95:Ju806 av Eva Flyborg m.fl. (fp) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att polisen och andra verksamma inom rättsväsendet ges fördjupad kunskap kring denna problematik.
1994/95:Ju807 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att kampen mot miljöbrott skall ingå i de prioriterade områdena för budgetåret 1995/96,
2. att riksdagen beslutar om ytterligare anslag om 100 miljoner kronor till polisväsendet för budgetåret 1995/96 och att detta belopp förs till B 3. Polishögskolan,
3. att riksdagen beslutar att 35 miljoner kronor skall skall överföras från B 1. Rikspolisstyrelsen till B 5. Lokala polisorganisationen för budgetåret 1995/96,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en utökad utbildning om miljöbrott, ekonomiska brott och sexuellt våld mot kvinnor och barn skall ingå i utbildningen av jurister och poliser,
1994/95:Ju809 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om närpolisverksamhet,
17. att riksdagen till den lokala polisorganisationen för budgetåret 1995/96 anvisar 75 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 14 475 792 000 kr,
1994/95:K224 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas
42. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att tull och polis aktivt skall delta i och utveckla EU:s gemensamma polisiära samarbete,
43. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige skall verka för att EU:s gemensamma polisiära samarbete fördjupas och effektiviseras.
1994/95:K432 av Karl-Göran Biörsmark m.fl. (fp, s, c, v, mp, kds) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behov av forskningsanknytning för polisens dataanalysgrupp,
5. att riksdagen hos regeringen begär en redovisning av vilka initiativ man avser ta för att få till stånd gemensamma åtgärder i EU mot barnpornografi,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att behovet av stöd till människor som arbetar med barnpornografibrott erkänns och uppmärksammas.
1994/95:Fi216 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas
21. att riksdagen till polis, domstolar och kriminalvård för budgetåret 1995/96 anvisar 400 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit.
1994/95:U503 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bekämpningen av fusk och bedrägeri förutom genom bättre sanktionsmöjligheter genom bl.a. avreglering och frihandel,
1994/95:Sf635 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om poliser med invandrarbakgrund.
1994/95:So208 av Gullan Lindblad m.fl. (m) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samarbetet i den europeiska unionen,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om internationellt samarbete på alla nivåer i kampen mot narkotikan.
1994/95:So223 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om narkotikakontrollen,
28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om internationellt samarbete på narkotikaområdet.
1994/95:So601 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att sprida kunskap om barnkonventionen inom domstolsväsendet och polisen,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om barnpornografi.
1994/95:A467 av Birgit Friggebo m.fl. (fp) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lagförslag för inrättande av kommunal gatupolis.
Utskottet
Inledning
Utskottet har inför behandlingen av budgetpropositionens förslag till anslag för polisväsendet m.m. sammanträffat med företrädare för Justitiedepartementet, Rikspolisstyrelsen och Riksrevisionsverket. Vid sammanträffandet diskuterades framför allt Rikspolisstyrelsens ekonomiadministrativa kompetens mot bakgrund av att Riksrevisionsverket framfört invändningar mot Rikspolisstyrelsens årsredovisning för budgetåret 1993/94. Även frågor om bl.a. kvalitetsuppföljning samt redovisning av resultat och effekter av polisverksamheten togs upp till diskussion.
Utskottet har även som ett led i beredningen av detta ärende besökt Säkerhetspolisen för att informera sig om dess verksamhet och om hotbilden mot Sverige.
Riktlinjer för resursanvändningen inom polisen
I den av riksdagen antagna propositionen om polisens arbetsformer på lokal och regional nivå, utbildning och rekrytering (prop. 1984/85:81, JuU18, rskr. 164) förutsattes att statsmakterna i samband med budgetprocessen skall ta ställning till hur resurserna inom polisväsendet totalt sett skall användas. Statsmakternas prioriteringsbeslut är avsedda att utgöra riktlinjer för den resursanvändning och resursfördelning som sedan beslutas av de regionala och lokala polismyndigheterna.
Polisen har i och med budgetåret 1992/93 gått över till ett nytt budgetsystem som bygger på en mer resultatorienterad styrning av verksamheten och på att medel för polisväsendet anvisas över ramanslag. Det nya budgetsystemet innebär ytterligare ett steg mot målstyrning av polisverksamheten från riksdagens och regeringens sida.
Regeringen, som gjort en fördjupad prövning av polisens verksamhetsinriktning, uttalar i budgetpropositionen (s. 24 f) att följande riktlinjer bör gälla för polisverksamheten under det kommande budgetåret.
Det övergripande kriminalpolitiska målet för polisen skall även i fortsättningen vara att minska brottsligheten och att öka tryggheten i samhället.
Polisens strategi för att uppnå detta mål skall enligt regeringen vara att arbeta problemorienterat. Kunskapen om kriminella handlingar och bakomliggande orsaker skall användas aktivt för att förhindra att brott och ordningsstörningar uppstår. En bärande tanke i det problemorienterade polisarbetet är att polisen skall samarbeta med föreningar, företag, institutioner och myndigheter i samhället. Ett stort ansvar för att samarbete och samverkan sker i gemensamma frågor åvilar enligt regeringen polisen.
För att kunna uppfylla målen och arbeta efter strategin menar regeringen att utvecklingsarbetet för polisverksamheten för de närmaste åren skall följa två huvudlinjer: en för närpolisverksamhet och en för den kvalificerade brottsutredningsverksamheten.
I den genomgripande organisationsförändring som pågår inom den lokala polisorganisationen har enligt regeringen närpolisverksamheten en framskjuten plats. Regeringen framhåller att det i närpolisverksamheten är av stor vikt att bättre utnyttja den generalistkompetens som polismännen har fått i sin utbildning och utifrån ett problemorienterat synsätt arbeta för att minska brottsligheten och skapa trygghet i närsamhället. Arbetet med att genomföra närpolisorganisationen måste enligt regeringen fortsätta med kraft. Regeringen anför att detta dessutom ger en möjlighet att med krympande resurser behålla en effektiv polisverksamhet. När det gäller brottsutredningsverksamheten ser regeringen en utveckling där brottsutredningar av mindre omfattande karaktär sker inom närpolisverksamheten. Detta leder enligt regeringen till att kriminalpolisen ges möjlighet att koncentrera sig på den mer kvalificerade spanings- och utredningsverksamheten.
För att klara den kvalificerade brottsutredningsverksamheten måste, anför regeringen, en utveckling ske av organisationen och metoderna. Ett nytt område där kompetensen måste höjas och kunskap spridas är kriminalunderrättelseverksamheten. Regeringen anför att det på regional och lokal nivå måste finnas organisatoriska enheter och kompetens för att samarbeta med Rikskriminalpolisen och för att kunna sammanställa och förmedla information till de operativa enheterna. Detta underlättas enligt regeringen av den pågående utvecklingen mot länskriminalavdelningar. Även samarbetet mellan åklagare och polis måste enligt regeringen utvecklas med särskild hänsyn till polisens nya arbetssätt.
Särskilt prioriterade områden i polisverksamheten bör enligt regeringen vara, förutom det brottsförebyggande arbetet i allmänhet, bekämpning av våldsbrotten och de ekonomiska brotten. Härutöver anser regeringen att polisens arbete med bekämpning av narkotikabrottsligheten bör ha fortsatt hög prioritet.
Utskottet anser för sin del att, förutom det brottsförebyggande arbetet, insatserna mot narkotikabrottslighet, våldsbrottslighet och ekonomisk brottslighet bör ges högsta prioritet i polisarbetet. Narkotikamissbrukets roll som inkörsport till en stor del av brottsligheten understryker vikten av denna prioritering. Utskottet återkommer i det följande närmare till hithörande frågor.
Prioritering av olika slag av brottslighet
I motionerna Ju801 (m) och So223 (fp) betonas vikten av kraftfulla åtgärder mot narkotikabrottsligheten. I motion Ju807 (mp) begärs att även bekämpning av miljöbrottslighet skall vara ett prioriterat område i polisverksamheten. I motion A467 (fp) föreslås att lagändringar företas som möjliggör kommunal gatupolis. Motionärernas syfte är att förbättra trafikövervakningen i Stockholm.
Som framgått av det föregående är utskottet ense med regeringen om att bekämpning av narkotikabrottslighet bör ha fortsatt hög prioritet i polisverksamheten. Motionerna Ju801 och So223 får därmed anses vara tillgodosedda och avstyrks.
När det gäller miljöbrottslighet vill utskottet påpeka att denna brottslighet, särskilt i sina grövre former, ofta utgör ett led i ekonomisk brottslighet som polisen i enlighet med det ovan anförda har att särskilt prioritera. Utskottet är inte berett att härutöver ta ställning för att bekämpningen av all miljöbrottslighet skall prioriteras framför bekämpningen av annan, allvarlig, brottslighet. Utskottet avstyrker med det anförda bifall till motion Ju807.
Vad beträffar begäran om fler poliser för trafikövervakning i Stockholm förutsätter utskottet att polisen avsätter lämpliga resurser för detta ändamål. I övrigt är utskottet inte berett att frångå principen att polisverksamheten är en statlig angelägenhet. Motion A467 avstyrks.
I sammanhanget vill utskottet liksom föregående år också framhålla betydelsen av att kriminalitet som har sin grund i rasistiska motiv möts med effektiva insatser från polisens sida.
I motion Ju221 (m) anförs att det är viktigt att det finns tillräckligt många poliser, åklagare och andra tjänstemän med kompetens att utreda ekonomisk brottslighet.
Regeringen har aviserat att den under våren kommer att förelägga riksdagen en skrivelse med en redogörelse för regeringens åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten. Utskottet kommer i samband med riksdagsbehandlingen av denna skrivelse att närmare återkomma till olika frågor på detta område.
En utförlig redogörelse för pågående arbete m.m. när det gäller ekonomisk brottslighet finns i utskottets betänkande 1994/95:JuU8 med anledning av ett förslag från Riksdagens revisorer om insatser mot den ekonomiska brottsligheten.
I samband med budgetbehandlingen föregående vår tog riksdagen på utskottets initiativ ställning för ett tillkännagivande om behovet av åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten (prop. 1993/94:100 bil. 3, JuU19, rskr. 229). Riksdagen uttalade att kampen mot den ekonomiska brottsligheten måste prioriteras i polisarbetet och att polisen behöver en ny, mer koncentrerad och slagkraftig organisation för bekämpning av denna brottslighet. För att underlätta förbättringar på området beslutade riksdagen att förstärka Rikspolisstyrelsens budgetram med 52 miljoner kronor.
Rikspolisstyrelsen har presenterat en plan för användningen av de anvisade medlen. Planen innefattar bl.a. 6 miljoner kronor för uppbyggandet av en ny, central enhet mot ekonomisk brottslighet, en storstadssatsning på 19 miljoner kronor och en satsning på ekorotlarna utanför storstäderna på 6 miljoner kronor. Övriga medel skall enligt planen användas för bl.a. utbildning och inköp av teknisk utrustning. Planen innebär, vad beträffar personal, att 12 personer i ett första skede anställs vid den nya centrala enheten och att ekorotlarna i de tre storstäderna förstärks med sammanlagt 73 personer. Satsningen på ekorotlarna utanför storstäderna syftar till att dessa skall kunna anställa eller anlita ekonomer.
Beträffande åklagarväsendet kan här erinras om att riksdagen föregående vår på förslag av regeringen beslutade att förstärka budgetramen för åklagarmyndigheterna med 16,3 miljoner kronor för anställning av 30 nya ekoåklagare.
Utskottet ser med tillfredsställelse att dess initiativ att förstärka polisens resurser för bekämpning av ekonomisk brottslighet nu leder till att fler poliser och ekonomer kan sättas in mot denna brottslighet. Utskottet måste samtidigt uttrycka sin förvåning över att utbyggnaden av ekobrottsorganisationen gått så långsamt. Även när det gäller ekoåklagarna sker en betydande förbättring.
Utskottet förutsätter att de medel som riksdagen avsatt för åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten även fortsättningsvis används för detta ändamål och att rättsväsendets kapacitet på området därmed successivt förstärks. I sammanhanget bör också framhållas, som nämnts ovan, att regeringen under våren avser att förelägga riksdagen en skrivelse med redogörelse för ytterligare åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten. Något initiativ av riksdagen med anledning av motion Ju221 behövs inte och utskottet avstyrker motionen.
Närpolisverksamhet
I motionerna Ju203 (m), Ju213 (s), Ju801 (m) och Ju809 (c) förespråkas en utbyggd närpolisverksamhet. I den förstnämnda motionen framhålls särskilt närpolisverksamhetens betydelse för att motverka ungdomsbrottslighet.
Närpolisverksamhet bygger på att polisen arbetar problemorienterat i mindre lokala enheter för att minska framför allt den s.k. vardagsbrottsligheten och skapa trygghet i närsamhället. I samtliga tre storstadslän har beslut fattats om indelning i närpolisområden, och även på andra håll i landet pågår nu en omstrukturering som innebär en ökad inriktning mot problemorienterat polisarbete.
För innevarande budgetår har regeringen gjort en särskild satsning om 20 miljoner kronor på närpolisverksamhet, främst för att stödja kompetensuppbyggnaden, men även för att främja metod- och teknikutvecklingen.
I en skrivelse till regeringen den 11 oktober 1994 har Rikspolisstyrelsen gjort en första redovisning av hur de anvisade medlen används. Den största posten om närmare 7 miljoner kronor har avsatts för teknik- och projektstöd till närpoliser. Dessa medel skall bl.a. finansiera arbete med ungdomar som befinner sig i riskzonen för att dras in i kriminalitet.
I sammanhanget kan också nämnas att Rikspolisstyrelsen i januari i år genomförde en tre dagar lång rikskonferens för närpoliser med omkring 500 deltagare från både Sverige och utlandet.
Som framgått tidigare är regeringens uppfattning som den kommer till uttryck i budgetpropositionen (s. 25) att arbetet med att genomföra närpolisorganisationen måste fortsätta med kraft.
Utskottet har under en följd av år (se bl.a. 1992/93:JuU21 s. 22) uttalat sitt stöd för en utbyggnad av närpolisverksamheten. Utskottet kan nu konstatera att det i samtliga tre storstadslän och på många andra håll i landet pågår ett omfattande arbete som syftar till att kraftigt öka denna form av polisarbete. Utskottet förutsätter att satsningen på närpolisverksamhet ges hög prioritet lokalt och regionalt i polisorganisationen och att Rikspolisstyrelsen utnyttjar sina möjligheter att påverka och övervaka utvecklingen på området. Något initiativ av riksdagen i frågan erfordras inte. Utskottet avstyrker motionerna Ju203, Ju213, Ju801 och Ju809.
Trafikövervakning
I motion Ju218 (s) begärs, i syfte att förbättra polisens trafikövervakning, utvidgade befogenheter för Rikspolisstyrelsen på detta område.
Trafikpolisutredningen lämnade i sitt betänkande (SOU 1992:81) Trafikpolisen mer än dubbelt bättre ett stort antal förslag i syfte att reformera polisens trafikövervakning. Förslagen byggde på förutsättningen att trafikpolisen även framdeles skall vara knuten till den regionala och lokala polisen. När det gäller Rikspolisstyrelsens roll i reformarbetet anförde den särskilde utredaren i betänkandet (s. 195) att de krav på en effektivisering av polisens trafikövervakning som ställs upp i betänkandet förutsätter att Rikspolisstyrelsen ges en pådrivande roll innefattande det nationella ansvaret för åtgärdsprogrammets genomförande.
Med anledning av Trafikpolisutredningens betänkande uppdrog regeringen i januari 1993 åt Rikspolisstyrelsen att verka för genomförandet av reformeringen av polisens trafikövervakning samt att vara sammanhållande när det gäller uppföljning och utvärdering av reformen. I uppdraget angavs särskilt att flera av trafikpolisutredningens förslag kan genomföras utan statsmaktsbeslut och att genomförandet av dessa i första hand är en uppgift för länsstyrelserna i egenskap av högsta polisorgan i länet.
Rikspolisstyrelsen inkom i maj 1994 med en slutredovisning av regeringens uppdrag. I sin slutredovisning konstaterar Rikspolisstyrelsen bl.a. att de flesta länsstyrelser har inlett reformeringen av trafikövervakningen i enlighet med Trafikpolisutredningens grundläggande idéer och förslag. Rikspolisstyrelsens tillsyn har dock givit vid handen att det fortfarande finns alltför stora kvalitetsmässiga skillnader i övervakningen. Uppgiften att lösa dessa problem ligger nu i första hand på regional nivå. Rikspolisstyrelsen avser att följa det fortsatta arbetet genom tillsyn samt fortsatta metod- och teknikutvecklingsinsatser. Rikspolisstyrelsen bedömer förutsättningarna för en fortsatt reformering som goda. De besparingar som riktats mot polisväsendet samt de nedskärningar beträffande trafikpolisen som aviserats i några län kan dock enligt Rikspolisstyrelsen verka försvårande för en sådan utveckling.
Enligt beslut av riksdagen har Vägverket sedan den 1 januari 1993 det totala ansvaret för trafiksäkerhetsarbetet (prop. 1992/93:161, TU29, rskr. 426). Rikspolisstyrelsen träffade mot bakgrund härav i maj 1994 en överenskommelse med Vägverket angående trafikövervakning på väg som skall följas upp på regional nivå genom överenskommelser mellan vägdirektören och länsstyrelsen. Vägverket ställer också medel till Rikspolisstyrelsens förfogande för inköp och utveckling av teknisk utrustning för trafikövervakning.
Vidare har Vägverket, Rikspolisstyrelsen och Svenska kommunförbundet i september 1994 på regeringens uppdrag redovisat ett gemensamt utarbetat nationellt trafiksäkerhetsprogram. I trafiksäkerhetsprogrammet konstateras att trafiksäkerhetsutvecklingen under de allra senaste åren har varit mycket positiv och att trafiksäkerhetsmålen därför kan skärpas till högst 400 döda och 3 700 svårt skadade i trafiken år 2000. I programmet rangordnas också 18 problem i trafiken som i första hand behöver åtgärdas. Som de främsta problemen anges att hastighetsanpassningen är dålig, att trafiknykterheten är otillfredsställande och att trafiksäkerheten i tätorterna är alltför låg.
Här kan också nämnas att regeringen i december 1994 beslutade att ett antal bilinspektörer, som utför s.k. flygande inspektioner av motorfordon, fr.o.m. den 1 juli 1995 skall överföras från Vägverket till polisväsendet.
I budgetpropositionen (s. 29) konstaterar regeringen att antalet döda och skadade i trafiken har minskat under senare år och att detta till en del kan förklaras med att polisens trafikövervakning har intensifierats. Polisen har bl.a. kraftigt ökat sina kontroller av nykterheten i trafiken, och resultatet av dessa kontroller pekar enligt regeringen på att nykterheten i trafiken ökat. Regeringen anför vidare att en fortsatt effektivisering skall ske av polisens trafikövervakning genom ökad aktivitet och synlighet från polisens sida. Utvecklingen mot att trafikövervakning utförs även av poliser med andra huvuduppgifter skall fortsätta och samverkan med Vägverket och kommunerna skall utvecklas vidare.
Utskottet avstyrkte föregående vår (1993/94:JuU19 s. 31) ett liknande motionsyrkande med hänvisning till det uppdrag som regeringen lämnat till Rikspolisstyrelsen att verka för genomförandet av reformeringen av polisens trafikövervakning och att vara sammanhållande när det gäller uppföljning och utvärdering av reformen.
Utskottet konstaterar att reformeringen av polisens trafikövervakning fortsätter och att Rikspolisstyrelsen följer reformarbetet genom tillsyn samt metod- och teknikutvecklingsinsatser. Utskottet finner för närvarande inte skäl att föreslå utökade befogenheter för Rikspolisstyrelsen på detta område. Motion Ju218 avstyrks.
Internationellt polissamarbete
I motion Ju801 (m) påtalas behovet av svensk aktivitet på internationell nivå för att bekämpa brott, inte minst på narkotikaområdet. Även i motionerna So208 (m) och So223 (fp) anförs att narkotikabrottsligheten måste bekämpas med internationella insatser. I motion K224 (kds) framhålls att polisen och tullen aktivt måste delta i och utveckla EU:s polisiära samarbete och att Sverige måste verka för att detta samarbete fördjupas och effektiviseras. I motion U503 (fp), slutligen, anförs att fusk och bedrägerier inom EU måste bekämpas med internationella åtgärder.
Den internationella brottsligheten växer i omfattning och tar sig nya och alltmer avancerade former. Sedan länge välkända exempel på denna kriminalitet är gränsöverskridande narkotikahandel och avancerad ekonomisk brottslighet såsom penningtvätt. Till bilden hör numera också bl.a. en storskalig internationell handel med stulna fordon och mer specialiserad brottslighet såsom smuggling av vapen eller radioaktiva ämnen.
Inom EU bedrivs ett nära samarbete i rättsliga och inrikes frågor i syfte bl.a. att bekämpa den internationella brottsligheten. Justitiedepartementet medverkar i ett antal arbetsgrupper inom ramen för samarbetet inom EU:s s.k. tredje pelare. I dessa arbetsgrupper behandlas mellanstatliga samarbetsfrågor rörande bl.a. bekämpning av terrorism, narkotikabrottslighet och organiserad brottslighet. Inom EU ägnas också ökad uppmärksamhet åt det fusk som förekommer inom unionen med bidragsmedel m.m. Detta är för övrigt en fråga som faller under den svenska EU-kommissionären Anita Gradins ansvarsområde.
Efter EU-inträdet arbetar Sverige aktivt inom Europol Drugs Unit (EDU) som är ett organ för polissamarbete mellan EU-länder i fråga om narkotikabekämpning. EDU utgör ett första steg på vägen mot att organisera en internationell kriminalpolisbyrå, Europol. Sverige är också sedan länge engagerat i polissamarbetet inom Interpol. I detta sammanhang bör också nämnas det arbete som bedrivs inom ramen för den s.k. Östersjökonferensen och som syftar till att utveckla ett samarbete mellan polis, tull och andra organ inom länderna runt Östersjön.
Regeringen anför i budgetpropositionen att det för Sverige och andra länder är ett starkt och gemensamt intresse att effektivisera kampen mot den internationella brottsligheten. För att nå framgång är det nödvändigt att öka det internationella samarbetet bl.a. inom polisens område och när det gäller rättsliga frågor. Som EU-medlem får Sverige väsentligt ökade möjligheter att bedriva kampen mot den internationella brottsligheten på ett effektivt sätt. Regeringen anför att det är dess avsikt att Sverige skall aktivt medverka i detta samarbete. Från svensk sida kommer enligt regeringen särskilt hög prioritet att ges åt frågan om att inrätta Europol samt åt frågor om bekämpning av internationell narkotikahandel och internationell ekonomisk brottslighet. Regeringen har också för avsikt att vara aktiv i det arbete på området som i olika former bedrivs utanför EU. Som exempel framhålls här arbetet inom FN:s narkotikaprogram, UNDCP.
När det särskilt gäller det internationella polissamarbetet är enligt regeringen ett av de viktigaste inslagen att utveckla kriminalunderrättelseverksamheten. Rikskriminalpolisen kommer enligt regeringen att ha en central roll inom detta område. Regeringen pekar i sammanhanget på de möjligheter för polisens del som följer med medlemskapet i EU. Även utbyggnaden av den nordiska sambandsmannaverksamheten skall enligt regeringen fortsätta.
I sammanhanget framhålls också att Sverige kommer att fortsätta att bekämpa de legaliseringssträvanden som finns på sina håll i Europa när det gäller narkotika. Sverige kommer enligt regeringen också att som medlem i EU behålla en kontroll i anslutning till gränserna mot andra medlemsländer i syfte att hindra att bl.a. narkotika och vapen förs illegalt in i landet.
Utskottet instämmer i regeringens uppfattning att Sverige som medlem i EU får väsentligt förbättrade möjligheter att bedriva kampen mot den internationella brottsligheten. Utskottet noterar också att det är regeringens avsikt att aktivt medverka i det internationella samarbetet, inte minst på narkotikaområdet. Utskottet vill här särskilt understryka vikten av samarbete med övriga stater runt Östersjön. Motionerna Ju801, So208 och So223 får därmed anses vara tillgodosedda och avstyrks.
Utskottet har inget att erinra mot önskemålet i motion K224 om förbättrat polisiärt samarbete inom EU. Som framgått ovan pågår ett betydande arbete på detta område. Något initiativ av riksdagen med anledning av motionen erfordras inte och motionen avstyrks.
Vad beträffar kravet i motion U503 om åtgärder mot fusk och bedrägerier inom EU konstaterar utskottet att detta är ett spörsmål som EU ägnar ökad uppmärksamhet. Det finns inte skäl för riksdagen att i detta sammanhang ta något initiativ i frågan. Motionen avstyrks.
Barnpornografi
I motion So601 (fp) framhålls behovet av förbättrade polisiära insatser för att bekämpa barnpornografibrott. I motion K432 (fp, s, c, v, mp, kds) föreslås att Rikspolisstyrelsen bör ges möjlighet att samarbeta med forskare inom dataområdet för att bättre kunna bekämpa spridningen av barnpornografi via datanät, disketter etc. I samma motion anförs att den personal som arbetar med barnpornografibrott måste beredas stöd i form av psykologhjälp m.m. Vidare begärs att regeringen skall redovisa vilka åtgärder den avser att vidta för att få till stånd gemensamma åtgärder inom EU mot barnpornografi.
Riksdagen tog föregående vår på eget initiativ upp frågan om behovet av åtgärder mot barnpornografi m.m (1993/94:KU28, rskr. 450).
I ett yttrande till konstitutionsutskottet i det ärendet (1993/94:JuU7y) konstaterade justitieutskottet att det finns behov av en förbättrad underrättelseinhämtning på central nivå inom polisen när det gäller barnpornografibrott. Utskottet efterlyste bl.a. bättre kunskap om de datanätverk i vilka barnpornografiskt material sprids och ökad spaningsverksamhet mot dessa och andra spridningskällor för barnpornografiskt material. Utskottet anförde vidare att också de internationella aspekterna av den aktuella brottsligheten behöver beaktas i större utsträckning, inte minst mot bakgrund av att Interpol byggt upp en särskild analysgrupp för sådan brottslighet. Även metodutvecklingen på området framstod för utskottet som angelägen.
Riksdagen beslutade i ärendet bl.a. om grundlagsändringar som innebär att det skall bli straffbart att inneha barnpornografi fr.o.m. den 1 januari 1999. Mot bakgrund av bl.a. justitieutskottets yttrande beslöt riksdagen vidare att ge regeringen i uppdrag att ta ställning till hur förbättringar inom polisorganisationen för att bekämpa barnpornografibrott skall kunna komma till stånd.
Regeringen tillsatte i november 1994 en utredning (dir. 1994:117) med uppdrag att utreda på vilket sätt och med vilka medel barnpornografi bäst kan bekämpas. Kommittén skall bl.a. studera hur polis-, tull- och åklagarorganisationerna agerar i samverkan med Justitiekanslern och med varandra när misstanke uppstår om barnpornografibrott. Utredningens arbete skall vara avslutat senast den 30 juni 1996.
Rikspolisstyrelsen har i en skrivelse till regeringen den 15 februari i år (RKP-429-2935/94) begärt att få ta medel i anspråk för förbättringar inom den centrala polisorganisationen i syfte att bekämpa barnpornografibrott.
Rikspolisstyrelsen avser att inrätta särskilda enheter med uppgift att bekämpa barnpornografibrott och olaga våldsskildring. Verksamheten skall ha nationell och internationell inriktning och utföras av Rikskriminalpolisen. Vid Rikskriminalpolisens huvudenhet för kriminalunderrättelseverksamhet skall en enhet bedriva kriminalunderrättelseverksamhet i syfte att stödja bekämpningen av sådan brottslighet som är förknippad med sexuella övergrepp mot barn. Rikskriminalpolisen skall dessutom stödja och förstärka den lokala och regionala polisens utredningsverksamhet beträffande barnpornografibrott samt i vissa fall självständigt bedriva utredningsverksamhet. Detta skall ske på utredningsroteln vid Rikskriminalpolisens huvudenhet för utredning och spaning. Rikskriminalpolisen skall vidare etablera ett kontaktnät inom svensk polis i nu aktuella frågor. Till den nya organisationen skall inledningsvis rekryteras fem kriminalpoliser och en kontorist.
I den interna utredning som ligger till grund för Rikspolisstyrelsens beslut berörs också frågor om t.ex. bekämpning av datorrelaterad brottslighet och omhändertagande av den personal som arbetar med barnpornografibrottslighet.
Här kan också nämnas att det vid Polishögskolans forskningsenhet pågår ett forskningsprojekt angående barnpornografibrottslighet. Syftet med projektet är att få en överblick över bl.a. tillverkning, spridning och konsumtion av barnpornografi, de inblandade personkretsarna, olika juridiska aspekter m.m.
På det internationella planet började Interpol år 1992 att engagera sig i problemet med sexualbrott mot barn. Nyligen har inom Interpol bildats en särskild arbetsgrupp benämnd Standing Working Party on Offence against Minors. Interpols generalförsamling har också antagit en resolution i fråga om barns rättigheter i vilken bl.a. framhålls att bekämpning av brott mot barn bör prioriteras och vikten av internationellt samarbete i frågan.
För att stärka samarbetet med utländsk polis på området finns i Stockholm sedan år 1993 en särskild nordisk sambandsman för sexualbrott mot barn. En uppgift för denne den närmaste tiden är att kartlägga situationen när det gäller sexualbrott mot barn i Baltikum och övriga Östeuropa tillsammans med de sambandsmän som finns utstationerade där.
Även utomstatligt bedrivs ett arbete mot barnpornografi. Organisationen End Child Prostitution in Asian Tourism (ECPAT) har flera permanenta arbetsgrupper i olika länder i Asien för att stoppa barnsexturismen där. Organisationen verkar också för att åtgärder av olika slag mot barnsexturism skall vidtas i de länder varifrån barnsexturisterna kommer. Från Sverige deltar i organisationens arbete Rädda Barnen, Lutherhjälpen och Svenska kyrkans mission.
Utskottet konstaterar att Rikspolisstyrelsen har fattat beslut om förstärkningar inom den centrala polisorganisationen för att bekämpa barnpornografibrott och att regeringen har tillsatt en utredning för i ett större perspektiv ta ställning till på vilket sätt och med vilka medel barnpornografi bäst kan bekämpas. Genom det arbete som inletts får begäran i motion So601 om förbättrade polisiära insatser för att bekämpa barnpornografibrott anses vara tillgodosedd. Utskottet avstyrker motionen.
Även önskemålen i motion K432 om insatser mot spridningen av barnpornografi via datanät m.m. och om förbättrat personalstöd får anses vara tillgodosedda genom de åtgärder som nu vidtas centralt inom polisen. Motionen avstyrks i dessa delar.
När det slutligen gäller frågan i samma motion om behovet av internationella åtgärder mot barnpornografi vill utskottet till att börja med framhålla de betydande möjligheter till samarbete som finns på polisiär nivå direkt mellan olika länder och genom t.ex. Interpol. Härutöver anser utskottet att det är angeläget att regeringen inom EU med kraft driver frågan om bekämpning av barnpornografi och därvid utnyttjar de möjligheter till initiativ på området som EU-samarbetet kan erbjuda. Vad utskottet nu har anfört bör riksdagen med anledning av motion K432 i denna del som sin mening ge regeringen till känna.
Anslagsfrågor m.m.
Polisens besparings- och rationaliseringsarbete
Riksdagen beslutade under hösten 1992 att sammanlagt 500 miljoner kronor skall sparas inom Justitiedepartementets arbetsområde. Besparingarna genomförs huvudsakligen genom rationaliseringar inom polisens område under en treårsperiod (prop. 1992/93:50, FiU1, JuU2y, rskr. 134). Av sparbetinget återstår för det kommande budgetåret 175 miljoner kronor.
I samband med riksdagsbehandlingen av besparingsförslaget uttalade utskottet i sitt yttrande (1992/93:JuU2y) att besparingarna på polisens område i huvudsak bör avse administrativa funktioner samt att det bör undvikas att nedskärningar görs i den redan ansträngda operativa verksamheten.
Rikspolisstyrelsen har successivt redovisat det pågående rationaliseringsarbetet för regeringen, senast i en rapport den 1 september 1994. Av rapporten framgår att länsstyrelserna klarat besparingskravet för budgetåret 1993/94, att antalet resurstimmar inom polisväsendet ökat med över tre procent samt att flertalet länsstyrelser anser att man hittills inte sänkt den operativa nivån.
Rikspolisstyrelsen drar slutsatsen att det hittills är förhållandevis få av de planerade rationaliseringsåtgärderna som hunnit genomföras. Däremot har det pågått och pågår ett omfattande förberedelsearbete som i stor utsträckning varit inriktat på strukturförändringar. Antalet polismyndigheter i riket, som i december 1993 uppgick till 117, har minskat till 70. Rikspolisstyrelsen gör bedömningen att antalet polismyndigheter den 1 juli 1995 kommer att uppgå till 49. I mer än hälften av länen kommer det då att finnas endast en polismyndighet.
Regeringen gör i budgetpropositionen (s. 32) bedömningen att länsstyrelserna genom sina hittillsvarande beslut lagt en god grund för polismyndigheternas fortsatta rationaliseringsarbete. Regeringen konstaterar att ett mycket omfattande förändringsarbete genomförts på kort tid; låt vara att planerade strukturförändringar till en del ännu inte genomförts fullt ut och därigenom ännu inte givit full effekt. Det omfattande rationaliseringsarbetet har härtill genomförts parallellt med att länspolismästarmodellen och det nya budgetsystemet med en mera resultatinriktad styrning av myndigheterna inom polisväsendet genomförts, något som enligt regeringen ställt betydande krav såväl på länsstyrelserna och polismyndigheterna som på Rikspolisstyrelsen.
När nu planeringen av strukturförändringarna i länen i stort är genomförd vill regeringen återigen betona att rationaliseringsarbetet måste bedrivas utifrån verksamhetsmässiga utgångspunkter. För att säkra att verksamheten bedrivs i enlighet med rättssäkerhetens krav och att resurserna används effektivt måste enligt regeringen styrningen och uppföljningen av verksamheten utvecklas ytterligare. Detta gäller såväl för den lokala polisorganisationen som för den centrala nivån. För Rikspolisstyrelsens del innebär det, anför regeringen bl.a., att arbetet med att utveckla system för uppföljning och tillsyn av polisverksamheten måste fortsätta.
Utskottet kunde hösten 1993 (1993/94:JuU8) i samband med behandlingen av ett förslag från Riksdagens revisorer angående polisen konstatera att ett betydande reformarbete ägt rum på polisens område under senare år. Utskottet pekade särskilt på att det i utredningsbetänkandet (SOU 1993:92) Den centrala polisorganisationen lagts fram förslag om förändringar beträffande Rikspolisstyrelsen samt att det lokalt och regionalt inom polisorganisationen pågick omfattande rationaliseringar och organisatoriska förändringar. Utskottet tog ställning för att den centrala polisorganisationen och det pågående förändringsarbetet borde bli föremål för översyn av en bred parlamentarisk utredning. Detta gav riksdagen som sin mening regeringen till känna (rskr. 69).
I mars 1994 tillsatte regeringen 1994 års polisutredning (dir. 1994:19) med uppdrag att lämna förslag till uppgifter och organisation för den centrala polisorganisationen samt att göra en utvärdering av det pågående förändringsarbetet på regional och lokal nivå inom polisen. Utredningen skulle även föreslå en ny ordning för grundutbildning av poliser. Utredningen redovisade hösten 1994 delbetänkandet (SOU 1994:103) Studiemedelsfinansierad polisutbildning.
Regeringen beslutade i december 1994 att lägga ned utredningen. Beslutet motiveras i budgetpropositionen (s. 21 f) av att Rikspolisstyrelsens roll i ett decentraliserat polisväsende redan lagts fast genom riksdagsbeslut år 1991 (se prop. 1989/90:155, JuU1, rskr. 1). Arbetet med att renodla Rikspolisstyrelsens organisation i linje med dess nya roll som central förvaltningsmyndighet bör enligt regeringen nu kunna drivas vidare av styrelsen själv med den av riksdagen fastlagda inriktningen som grund. Regeringen anför vidare att utredningens uppgift att utvärdera förändringsarbetet på lokal och regional nivå bör kunna bedrivas inom ramen för Rikspolisstyrelsens uppgift att vara motor i och stödja rationaliseringsarbetet. Det ytterligare krav på besparingar inom polisväsendet som ställs i budgetpropositionen gör det enligt regeringen mindre lämpligt att nu genomföra en särskild utvärdering. När arbetet kommit längre avser regeringen att återigen överväga en extern utvärdering.
Utskottet avgav den 21 februari 1995 ett yttrande (1994/95:JuU4y) till konstitutionsutskottet med anledning av regeringens skrivelse (1994/95:15) med redogörelse för regeringens behandling av riksdagens skrivelser till regeringen. I yttrandet konstaterar utskottet att det saknas anledning att rikta kritik mot regeringen för beslutet att lägga ned polisutredningen. Utskottet understryker samtidigt vikten av att det mycket omfattande förändringsarbetet inom polisen blir föremål för en kontinuerlig utvärdering. Utskottet anför att det avser att återkomma till den frågan under våren i samband med behandlingen av regeringens förslag till anslag för polisväsendet.
Besparingsförslagen i budgetpropositionen
Inledning
Regeringen föreslår i budgetpropositionen, som antytts ovan, ytterligare besparingar inom rättsväsendet för det kommande budgetåret och vill dessutom att riksdagen godkänner vad regeringen anför om inriktningen av fortsatta besparingar inom Justitiedepartementets ansvarsområde för budgetåren 1997 och 1998.
Budgetåret 1995/96
För budgetåret 1995/96 (tolv månader) föreslår regeringen besparingar inom olika delar av rättsväsendet om totalt ca 400 miljoner kronor. Utskottet behandlar i detta ärende regeringens förslag endast såvitt det avser polisväsendet.
För polisväsendets del föreslår regeringen för nästa budgetår en besparing om 235 miljoner kronor att fördelas med 17 miljoner kronor på Rikspolisstyrelsen, 20 miljoner kronor på Säkerhetspolisen och 198 miljoner kronor på den lokala polisorganisationen.
Denna besparing måste enligt vad regeringen anför i budgetpropositionen (s. 33) i första hand tas ut genom ett intensifierat rationaliseringsarbete. Betydande krav kommer enligt regeringen att ställas på polismyndigheterna, länsstyrelserna och Rikspolisstyrelsen i detta arbete. Rationaliseringsarbetet måste, anförs det, till största delen ha som mål att med minskad personal åstadkomma ett bättre resultat i verksamheten. För att förverkliga vinsterna i rationaliseringsarbetet krävs enligt regeringen att åtgärder vidtas när det gäller polisväsendets personal. Under den kommande budgetperioden bör därför inte ske någon nyrekrytering av poliser och frivilliga avgångar bör underlättas.
När det särskilt gäller rekryteringen av poliser konstateras i budgetpropositionen att regeringen tidigare redovisat att antalet utbildade polismän i riket bör vara ca 16 700 och att riksdagen inte haft någon erinran däremot (prop. 1992/93:100 bil. 3, JuU21, rskr. 232). Av prognoser i den fördjupade anslagsframställning som Rikspolisstyrelsen lämnade till regeringen i februari 1994 framgår att antalet färdigutbildade poliser i juli 1995 kommer att vara ca 17 500. Enligt regeringen är det antalsmål på 16 700 poliser som satts upp således uppfyllt, och något behov av rekrytering för att säkerställa denna nivå föreligger inte under den kommande budgetperioden. Regeringen anser att Polishögskolans kapacitet i stället bör utnyttjas för kompetensutveckling inom polisväsendet, särskilt beträffande problemorienterad närpolisverksamhet och kvalificerad kriminalpolisverksamhet. Regeringen ser också ett tillfälligt uppehåll i nyrekryteringen som en lämplig tidpunkt för regeringen att överväga hur polisutbildningen i större utsträckning skall kunna samordnas med högskoleväsendet i övrigt. Den frågan kommer enligt regeringen att beredas vidare i Justitiedepartementet.
Sammanfattningsvis gör regeringen bedömningen att det genom fortsatt förändringsarbete trots de nu föreslagna besparingarna går att behålla den operativa nivån i landet som helhet.
Här kan anmärkas att rekryteringen till Polishögskolan i och med budgetåret 1992/93 sker på grundval av länsstyrelsernas anmälningar om behovet av nyutbildade poliser. Systemet är en konsekvens av att i princip samtliga kostnader för polisverksamheten, också lönen till poliser, numera finansieras över länsramar (se prop. 1991/92:100 bil. 3 s. 82).
I motion Fi216 (kds) yrkas avslag på alla föreslagna besparingar inom polisverksamheten under det kommande budgetåret. Motionärerna i motionerna Ju215 (m) och Ju801 (m) motsätter sig besparingar i den lokala polisorganisationen under det kommande budgetåret. De tar avstånd från regeringens planer att stoppa nyrekryteringen till polishögskolan och att i övrigt genomföra personalminskningar inom polisen. I motionerna Ju224 (fp), Ju807 (mp) och Ju809 (c) anförs att medel bör avsättas så att utbildningen av polisaspiranter vid Polishögskolan kan fortsätta under det kommande budgetåret.
Budgetåren 1997 och 1998
Regeringen begär i budgetpropositionen (s. 15) riksdagens godkännande av inriktningen av de besparingar inom Justitiedepartementets ansvarsområde för budgetåren 1997 och 1998 som regeringen förordar. Enligt regeringen bör inriktningen vara att ytterligare 600 miljoner kronor skall sparas inom Justitiedepartementets ansvarsområde under de nämnda budgetåren. Den sammanlagda besparingen under hela mandatperioden skulle därmed uppgå till en miljard kronor.
För att det skall vara möjligt att nå det föreslagna sparmålet ställs det enligt vad regeringen anför i budgetpropositionen (s. 2 f) krav på att reformarbetet inom rättsväsendet fortsätter när det gäller såväl rättsreglerna som strukturen och organisationen. Som exempel nämns ett ökat användande av prövningstillstånd i främst hovrätterna och ett ökat användande av alternativ till fängelse vilket minskar belastningen på kriminalvården. Inom området för samhällets rättshjälp i olika former kommer enligt regeringen sådana förändringar att genomföras som minskar statens utgifter. Under förutsättning att arvsskattereformen genomförs kan vidare verksamheten med bouppteckningsregistrering vid tingsrätterna avskaffas eller åtminstone förenklas avsevärt vilket kan ge stora besparingar. Regeringen anser också att det finns utrymme för mer allmänna rationaliseringar på andra delar av rättsväsendets olika verksamhetsområden. Regeringen avser att senare återkomma med de förslag till lagstiftning och de direktiv som är nödvändiga för att genomföra den skisserade nedskärningen av utgifterna inom rättsväsendet.
Motionärerna i motion Ju801 (m) motsätter sig att besparingar görs inom den lokala polisorganisationen under budgetåren 1997 och 1998.
Utskottet
Utskottet kan konstatera att det statsfinansiella läget är sådant att det nu är nödvändigt att fatta beslut om fortsatta besparingar bl.a. inom rättsväsendet. Utskottet godtar regeringens förslag om att spara 235 miljoner kronor inom polisväsendet under det kommande budgetåret, och utskottet delar regeringens uppfattning om principerna för hur besparingen skall tas ut. Härav följer att utskottet instämmer i regeringens uppfattning att det den närmaste framtiden kommer att finnas ett tillräckligt antal poliser även utan nyanställningar och att det inte bör ske någon nyrekrytering till Polishögskolan under det kommande budgetåret. Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna Fi216, Ju215, Ju801, Ju224, Ju807 och Ju809 i här aktuell del.
Utskottet återkommer nedan till frågan om den närmare fördelningen av sparbetinget på aktuella anslag.
Utskottet godtar också vad regeringen anför om inriktningen av besparingsarbetet inom Justitiedepartementets arbetsområde för budgetåren 1997 och 1998. Utskottet har således inget att erinra mot vare sig det uppsatta sparmålet på 600 miljoner kronor eller vad regeringen översiktligt anför om hur besparing skall kunna komma till stånd. Riksdagen får ta närmare ställning till hithörande frågor när regeringen återkommer med färdiga förslag. Det finns t.ex. inte skäl för riksdagen att nu göra något uttalande om hur den framtida besparingen skall fördelas på olika anslag. Motion Ju801 avstyrks i denna del.
Utskottet vill i detta sammanhang avslutningsvis slå fast att det är angeläget att det fortsatta rationaliseringsarbetet inom polisen bedrivs med kraft och på ett sådant sätt att nedskärningar av den operativa verksamheten undviks. Samtidigt måste, som utskottet framhållit ovan, utvecklingen av de polisiära arbetsmetoderna fortsätta, bl.a. genom en utbyggnad av närpolisverksamheten. För att detta skall vara möjligt ställs stora krav på de regionala och lokala polisorganisationernas förmåga att finna lämpliga organisationsstrukturer och att förändra polisarbetets innehåll. På central nivå har Rikspolisstyrelsen en viktig uppgift i att verka för att förändringsarbetet bedrivs i enlighet med statsmakternas intentioner och på ett så långt det är möjligt enhetligt sätt. Detta innebär bl.a. att Rikspolisstyrelsen måste fortsätta arbetet med att förbättra sina system för uppföljning och tillsyn av polisverksamheten. Även redovisningen av resultat och effekter av polisverksamheten bör successivt kunna förbättras. Utskottet förutsätter vidare att regeringen utan något särskilt tillkännagivande från riksdagens sida noga och fortlöpande följer förändringsarbetet inom polisen och, när detta kommit längre, låter utvärdera det i lämplig form och därefter redovisar det för riksdagen.
Anslag till Rikspolisstyrelsen
Regeringen föreslår ett ramanslag till Rikspolisstyrelsen på 760 179 000 kr.
I motion Fi216 (kds) begärs, som det får förstås, en ökning av anslaget med 25,5 miljoner kronor vilket motsvarar den av regeringen föreslagna besparingen för budgetåret. I motion Ju807 (mp) föreslås att 35 miljoner kronor från anslaget överförs till anslaget för lokala polisorganisationen.
Utskottet tillstyrker med hänvisning till utskottets nyss gjorda ställningstaganden regeringens förslag till medelstilldelning och avstyrker motionerna Ju224, Ju807 och Fi216 i denna del.
Anslag till Säkerhetspolisen
Regeringen föreslår ett förslagsanslag på 714 432 000 kr.
I motion Fi216 (kds) begärs, som det får förstås, en ökning av anslaget med 30 miljoner kronor vilket motsvarar den av regeringen föreslagna besparingen för budgetperioden.
Utskottet tillstyrker med hänvisning till utskottets nyss gjorda ställningstaganden regeringens förslag till medelstilldelning och avstyrker motion Fi216 i nu aktuell del.
Anslag till Polishögskolan
Regeringen föreslår ett anslag på 1 000 kr.
I motion Ju807 (mp) yrkas en ökning av anslaget med 100 miljoner kronor som enligt motionärerna skall användas för fortsatt utbildning av nya poliser.
Utskottet tillstyrker med hänvisning till utskottets nyss gjorda ställningstaganden regeringens förslag till medelstilldelning och avstyrker motion Ju807 i denna del.
Anslag till Statens kriminaltekniska laboratorium
Regeringen föreslår ett ramanslag på 72 840 000 kr.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelstilldelning.
Anslag till Lokala polisorganisationen
Regeringen föreslår ett ramanslag på 14 400 792 000 kr.
I motionerna Ju215 (m), Ju801 (m) och Fi216 (kds) begärs, som motionerna får förstås, en ökning av anslaget med 297 miljoner kronor vilket motsvarar den av regeringen föreslagna besparingen för budgetåret.
I motion Ju809 (c) föreslås att anslaget ökas med 75 miljoner kronor för att möjliggöra fortsatt utbildning och rekrytering av poliser. I motion Ju807 (mp) föreslås en ökning av anslaget med 35 miljoner kronor. Medlen skall enligt motionen överföras från anslaget till Rikspolisstyrelsen.
Utskottet tillstyrker med hänvisning till utskottets nyss gjorda ställningstaganden regeringens förslag till medelstilldelning och avstyrker motionerna Ju215, Ju801, Fi216, Ju809 och Ju807 i här aktuella delar.
I ett antal motioner framförs synpunkter på hur medlen på anslaget bör fördelas mellan olika län. I motion Ju203 (m) påtalas behovet av resurser till polisen i Dalarna. Motionärerna efterlyser också en översyn av hur de länsvisa anslagen för polisverksamheten beräknas. I motion Ju211 (m, s, c, fp, v, mp) anförs att medelsberäkningen måste ändras till förmån för Uppsala län. I motion Ju229 (m) slutligen framhålls behovet av resurser till polisen i Kristianstads län.
Huvuddelen av medlen för den lokala polisorganisationen fördelas av Rikspolisstyrelsen över 24 länsramar, en för varje län. Till grund för fördelningen ligger den s.k. fördelningsmodellen, som Rikspolisstyrelsen presenterade för regeringen i en skrivelse den 16 december 1992 (RPS Rapport 1993:1). Fördelningsmodellen innebär i korthet att länsramarna i huvudsak beräknas efter innevånarantalet i länen men att hänsyn också tas till storstadsfaktorn -- storstädernas överbrottslighet i förhållande till folkmängden och deras annorlunda struktur -- samt särskilda arbetsuppgifter i länen såsom exempelvis tunnelbanebevakning, fjällräddning och sjöpolisverksamhet.
I regeringens planeringsdirektiv för polisväsendet avseende innevarande budgetår anförs att Rikspolisstyrelsen skall fördela medlen mellan länen med hänsyn till länens arbetsbelastning och medborgarnas behov av polisiära insatser och att den nämnda fördelningsmodellen därvid bör kunna utgöra en utgångspunkt. Storstadsfaktorn bör dock enligt planeringsdirektiven tillmätas en större vikt än vad som redovisas i modellen, bl.a. med hänsyn till den brottsutveckling som kan förväntas i storstäderna. Det framhålls också att särskild hänsyn måste tas till behovet av stabilitet och förutsägbarhet i medelstilldelningen.
Utskottet utgår från att Rikspolisstyrelsen vid fördelningen av medel på anslaget mellan olika län gör en avvägning av länens behov av polisiära insatser i enlighet med de anvisningar som regeringen lämnar i sina planeringsdirektiv. Det finns inte skäl för riksdagen att göra något uttalande i denna fråga. Utskottet kan heller inte se att det för närvarande finns anledning för riksdagen att initiera en översyn av principerna för fördelningen av medlen mellan länen. Motionerna Ju203, Ju211 och Ju229 avstyrks.
Anslag till Utlänningsärenden
Regeringen föreslår ett förslagsanslag på 133 500 000 kr.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelstilldelning.
Övriga frågor
Utbildning
I motion Ju608 (v) krävs att regeringen skall presentera ett förslag för riksdagen om utbildning av poliser och åklagare i miljökunskap och juridik. I motion Ju806 (fp) anförs att poliser och andra som är verksamma inom rättsväsendet bör ges fördjupad kunskap om våld mot kvinnor. I motion Ju807 (mp) efterfrågas ökad utbildning av poliser och jurister i fråga om miljöbrott, ekonomiska brott och sexuellt våld mot kvinnor och barn. I motion So601 (fp) anförs att kunskap om FN:s barnkonvention måste spridas inom polis- och domstolsväsendet.
De frågor som tas upp i motionerna ingår alla i olika omfattning och under olika moment i den grundläggande polisutbildningen. Härutöver erbjuder Polishögskolan vidareutbildningar av olika slag. Bland annat genomförs varje år en utbildning i två steg om sexuella övergrepp och misshandel mot barn med ett tjugotal deltagare i varje steg. Polishögskolan planerar vidare att under våren genomföra en samverkanskonferens i dessa frågor med peronal från olika berörda områden. När det gäller våld mot kvinnor har under senare år gjorts en samordnad utbildningsinsats inom rättsväsendet, socialtjänsten och hälso- och sjukvården som nått ca 25 000 personer inom olika yrkesgrupper. Här kan också nämnas att Polishögskolan med hjälp av särskilda medel från Rikspolisstyrelsen i år erbjuder en åtta veckor lång utbildning i miljörelaterad brottslighet för ett tjugotal deltagare. En liknande kurs planeras under hösten. När det gäller ekonomisk brottslighet har Rikspolisstyrelsen i år avsatt 10,5 miljoner kronor för utbildningsinsatser. Polishögskolan erbjuder ett stort antal kurser för poliser och ekonomer som utreder denna brottslighet. Det bör också framhållas att polisen på regional och lokal nivå anordnar diverse utbildningsaktiviteter inom olika områden för personalen.
Beträffande domstolarnas personal anordnar Domstolsverket utbildningar i olika frågor. Sedan några år tillbaka finns en särskild utbildning i fyra steg i företagsekonomi för handläggare av mål om ekonomisk brottslighet. Domstolsverket planerar dessutom att genomföra utbildning i processuella frågor när det gäller dessa mål. Även andra utbildningsinsatser på detta område övervägs. I september 1994 genomförde Domstolsverket en utbildningsdag för ett trettiotal domare i Stockholmsområdet under rubriken Att möta våld mot kvinnor. Domstolsverket avser att genomföra ytterligare utbildning i frågor om övergrepp mot kvinnor och barn. Under förra hösten anordnade Domstolsverket en kurs för domare om EU och miljörätten. Detta ämne har även uppmärksammats av överrätterna i deras interna utbildningsverksamhet.
När det gäller frågan om utbildning av olika slag för personalen inom rättsväsendet vill utskottet inledningsvis rent allmänt anföra att det i första hand måste ankomma på de myndigheter m.m. som är verksamma på området att ta ställning till vilka utbildningsinsatser för personalen som bör prioriteras. Beträffande de specifika motionsspörsmål som nu är aktuella kan härutöver anföras följande.
Frågor om våld mot kvinnor är på olika sätt uppmärksammade i den utbildningsverksamhet som bedrivs inom rättsväsendet. Något riksdagens initiativ med anledning av motion Ju806 erfordras inte och motionen avstyrks.
Utskottet konstaterar beträffande motion So601 att barnkonventionen självklart skall sätta sin prägel på allt arbete som rör barn, inte minst inom rättsväsendet. Detta är dock, när det gäller rättsväsendet, i första hand en fråga om att regelsystemet uppfyller konventionens krav. Enligt utskottets mening finns det ingen anledning för riksdagen att nu ta något initiativ i denna fråga. Motionen avstyrks.
Utskottet noterar vidare att utbildning i olika omfattning också bedrivs i fråga om miljöbrott, ekonomiska brott och sexuellt våld mot kvinnor och barn. Motion Ju807 avstyrks därmed.
Utskottet finner slutligen att det saknas skäl för riksdagen att uppdra åt regeringen att presentera ett förslag om olika utbildningar om miljöbrott m.m. inom rättsväsendet. Även motion Ju608 avstyrks således.
Poliser med invandrarbakgrund
I motion Sf635 (fp) efterfrågas fler poliser med invandrarbakgrund.
Av de polisaspiranter som påbörjade sin utbildning höstterminen 1994 hade enligt Rikspolisstyrelsens statistik 17 stycken eller ca 9 % invandrarbakgrund. Bland dem som påbörjade sin grundutbildning den 16 januari i år hade 26 stycken eller närmare 15 % invandrarbakgrund. Under perioden budgetåret 1991/92 -- 1993/94 utgjorde personer med invandrarbakgrund ca 5, 9 respektive 10 % av de antagna till polisutbildningen.
Som jämförelse kan nämnas att gruppen första- och andragenerationsinvandrare i Sverige av Statistiska centralbyrån beräknas uppgå till ungefär 1 590 000 personer vilket motsvarar ca 18 % av befolkningen.
Rikspolisstyrelsen har utarbetat ett policydokument för rekrytering av personer med invandrarbakgrund till polisyrket. Av dokumentet framgår att Rikspolisstyrelsen aktivt strävar efter att andelen personer med invandrarbakgrund inom poliskåren på sikt skall motsvara invandrarnas relativa antal inom befolkningen. I annonser och rekryteringsinformation från Rikspolisstyrelsen poängteras att polisväsendet gärna ser fler personer med invandrarbakgrund som sökande till polisyrket. Inom Rikspolisstyrelsen pågår för närvarande en översyn av formerna för rekrytering och urval av blivande poliser.
Utskottet vill framhålla betydelsen av att man inom polisen verkar för att få till stånd en så allsidig sammansättning som möjligt av poliskåren. I sammanhanget noterar utskottet särskilt att Rikspolisstyrelsens målsättning är att öka antalet poliser med invandrarbakgrund. Någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av motion Sf635 erfordras inte. Motionen avstyrks.
Lekmannainflytandet över polisverksamheten
I motion Ju204 (fp) begärs en översyn av lekmannainflytandet inom polisväsendet mot bakgrund av det rationaliseringsarbete som pågår.
Vid förstatligandet av polisväsendet den 1 januari 1965 var en bärande tanke att besluten om polisverksamheten i landet i huvudsak skulle fattas på regional och lokal nivå och att det skulle finnas ett medborgarinflytande över de beslut som fattades. Bestämmelserna om den regionala och lokala organisationen och beslutsstrukturen inom polisväsendet återfinns i polislagen (1984:387) och polisförordningen (1984:730) och innebär i huvudsak följande.
Regional polismyndighet är länsstyrelsen. Länsstyrelsen ansvarar för polisverksamheten i länet och bestämmer bl.a. om länets indelning i polisdistrikt. På länsplanet finns en länspolismästare som samtidigt är chef för länets största polismyndighet.
I varje polisdistrikt finns en polismyndighet som ansvarar för polisverksamheten inom distriktet. För ledningen av polismyndigheten finns en polisstyrelse. Denna består av polischefen och dennes ställföreträdare samt det antal valda ledamöter, lägst sex och högst tio, som länsstyrelsen bestämmer.
Polisstyrelsens valda ledamöter väljs av kommunfullmäktige, om polisdistriktet omfattar endast en kommun, och annars av landstingsfullmäktige. Särbestämmelser finns för det fallet att en kommun inte ingår i landstinget.
De ledamöter som utses genom val skall vara svenska medborgare, vara bosatta inom distriktet och ha rösträtt vid val av kommunfullmäktige. De bör väljas så att erfarenhet av kommunal verksamhet blir företrädd bland dem. Vid valet bör vidare beaktas att de olika delarna av polisdistriktet och om möjligt alla kommuner i distriktet blir representerade.
Polisstyrelsen avgör viktigare frågor om planeringen och inriktningen av verksamheten, viktigare frågor om polismyndigheternas organisation och arbetsformer, frågor av större ekonomisk betydelse, frågor i samband med tillsättning av vissa högre polistjänster samt andra frågor som polischefen hänskjuter till styrelsen. Styrelsen får däremot inte avgöra frågor som avser polisledning i särskilt fall.
Polisstyrelsen får välja en eller flera polisnämnder för att under styrelsen leda polismyndigheten inom den eller de delar av polisdistriktet som styrelsen bestämmer. I en polisnämnd skall ingå polischefen och det antal övriga ledamöter, lägst fem och högst tio, som polisstyrelsen bestämmer. Ledamöterna utses av polisstyrelsen.
Polisnämnden avgör ärenden i den utsträckning som polisstyrelsen bestämmer. Polisstyrelsen får också bestämma att polisnämnden skall bereda ärenden som skall avgöras av styrelsen. Av en nyligen införd bestämmelse i polisförordningen (F 1994:72) framgår att i län med endast en polismyndighet skall polisstyrelsen särskilt se till att ärenden delegeras till polisnämnder i den utsträckning som behövs med hänsyn till att polisverksamheten skall vara lokalt förankrad.
Rikspolisstyrelsen har i en rapport till regeringen den 1 september 1994 om det pågående besparings- och rationaliseringsarbetet inom polisväsendet tagit upp frågan om medborgarinflytandet över polisverksamheten.
I rapporten konstaterar Rikspolisstyrelsen, som också framgått ovan, att antalet polisdistrikt på kort tid har minskat från 117 till 70 och att fortsatta distriktssammanslagningar kommer att innebära att det den 1 juli 1995 endast finns en polismyndighet i mer än hälften av länen.
Rikspolisstyrelsen anför att i de s.k. enmyndighetslänen kan en långtgående delegation av länsstyrelsens ansvar till polisstyrelsen innebära en urholkning av länsstyrelsens regionala ansvar. Å andra sidan kan ett brett och kraftfullt utnyttjande av alla de regionala befogenheter som står till buds medföra att länsstyrelsen i praktiken kommer att fungera som polisstyrelse i länet, och att polisstyrelsens roll därmed reduceras på ett sätt som inte varit förutsett. Enligt Rikspolisstyrelsen är en tänkbar lösning att inrätta någon form av "länspolisstyrelse" som under landshövdingens ledning tar över de uppgifter som i dag ligger på länsstyrelsen och polisstyrelsen.
Rikspolisstyrelsen pekar vidare på att ansvarsfördelningen mellan länsstyrelsen och polisstyrelsen i grunden blir avgörande även för polisnämndernas roll och ställning. Eftersom polisstyrelsens roll i en länsmyndighet kan komma att bli av mer övergripande karaktär än hittills kan polisnämndens roll i polisområdet i allt väsentligt komma att motsvara polisstyrelsens tidigare roll i polismyndigheten. Samtidigt är det polisstyrelsen som delegerar arbetsuppgifter till polisnämnden och utser dess ledamöter. Rikspolisstyrelsen befarar att ett bibehållande av nuvarande oklarheter på de tre beslutsnivåerna medför risk för att ansvarsfördelningen inte på ett tydligt sätt klargörs.
Rikspolisstyrelsen anför vidare att det bör övervägas att låta kommunerna utse ledamöterna i polisnämnderna. Det bör även övervägas hur många förtroendevalda ledamöter som skall kunna ingå i en polisstyrelse. För att uppnå en bra geografisk representation från de olika delarna av ett polisdistrikt kan det enligt Rikspolisstyrelsen ibland behövas ett större antal ledamöter än de sex till tio som polislagen medger.
Utskottet har inhämtat att man inom regeringskansliet avser att under detta år aktualisera de nu berörda frågorna.
Enligt utskottets uppfattning är frågor om ledningen av polisverksamheten lokalt och regionalt och om medborgarinflytandet över verksamheten av fundamental betydelse för polisväsendets funktion och dess demokratiska förankring. Utskottet instämmer i motionärens uppfattning -- som bekräftas av vad Rikspolisstyrelsen har framfört till regeringen -- att de nu nämnda frågorna, inte minst mot bakgrund av det rationaliseringsarbete som pågår inom polisen, behöver bli föremål för överväganden. Utskottet konstaterar att man inom regeringskansliet har för avsikt att ta initiativ till sådana överväganden. Något uttalande av riksdagen i frågan erfordras således inte och motion Ju204 avstyrks.
Gränskontroll m.m.
I motion Ju201 (m) begärs ökade befogenheter för tulltjänstemän att ingripa mot misstänkt stöldgods. Vidare tas upp frågan om frivillig märkning av stöldbegärlig egendom.
Frågan om den svenska gränskontrollen har hamnat i ett helt nytt läge i och med det svenska medlemskapet i EU. Gränskontrollen måste utformas med beaktande av bl.a. förordningar inom EU samt mellanstatliga överenskommelser mellan EU:s medlemsländer inom ramen för samarbetet inom den s.k. tredje pelaren. Av stor betydelse i sammanhanget är vilken inställning Sverige kommer att inta till det s.k. Schengenavtalet, som är en överenskommelse mellan flertalet av EU:s medlemsländer om att inbördes avskaffa gränskontrollerna.
Gränskontrollfrågorna har under senare år varit föremål för ett omfattande utredningsarbete. För närvarande bereds två utredningsbetänkanden i regeringskansliet. Det är Yttre gränskontrollutredningens betänkande (SOU 1994:124) Varu- och personkontroll vid EU:s yttre gränser och EU-gränskontrollutredningens betänkande (SOU 1994:131) Skyddet vid den inre gränsen. Utredningarna lägger bl.a. fram förslag om olika s.k. kompensatoriska åtgärder som innefattar utökad samverkan mellan tull och polis vid misstanke om brott i samband med gränspasseringar.
Utskottet avstyrkte föregående vår (1993/94:JuU19) liknande motionsyrkanden som de nu aktuella. Utskottet anförde då att det pågående utredningsarbetet borde avvaktas innan ställning tas till frågan om tulltjänstemännens befogenheter. I frågan om frivillig märkning av stöldgods var utskottets inställning rent principiellt positiv. Utskottet såg dock inget behov av något initiativ av riksdagen i denna angelägenhet.
Utskottet konstaterar att gränskontrollfrågorna har kommit i ett nytt läge i och med Sveriges medlemskap i EU. Utskottet vill i och för sig understryka vikten av ett utökat samarbete mellan tull och polis, men utskottet anser inte att riksdagen i detta sammanhang bör ta ställning till frågan om tulltjänstemännens befogenheter. När det gäller frågan om frivillig märkning av stöldgods vidhåller utskottet sin tidigare redovisade uppfattning. Motion Ju201 avstyrks.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande narkotikabrottslighet att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ju801 yrkande 6 och 1994/95:So223 yrkande 27, res. 1 (m, fp)
2. beträffande miljöbrottslighet att riksdagen avslår motion 1994/95:Ju807 yrkande 1, res. 2 (mp)
3. beträffande kommunal gatupolis att riksdagen avslår motion 1994/95:A467 yrkande 5,
4. beträffande ekonomisk brottslighet att riksdagen avslår motion 1994/95:Ju221 yrkande 2, res. 3 (m)
5. beträffande närpolisverksamhet att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ju203 yrkande 1, 1994/95:Ju213, 1994/95:Ju801 yrkande 14 samt 1994/95:Ju809 yrkande 16, res. 4 (m)
6. beträffande trafikövervakning att riksdagen avslår motion 1994/95:Ju218,
7. beträffande internationell narkotikabekämpning att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ju801 yrkande 9, 1994/95:So208 yrkandena 8 och 12 samt 1994/95:So223 yrkande 28, res. 5 (m, fp)
8. beträffande EU:s polisiära samarbete att riksdagen avslår motion 1994/95:K224 yrkandena 42 och 43, res. 6 (kds)
9. beträffande bedrägerier inom EU att riksdagen avslår motion 1994/95:U503 yrkande 13, res. 7 (fp)
10. beträffande polisens insatser mot barnpornografi att riksdagen avslår motionerna 1994/95:K432 yrkandena 4 och 6 samt 1994/95:So601 yrkande 10, res. 8 (fp)
11. beträffande internationella åtgärder mot barnpornografi att riksdagen med anledning av motion 1994/95:K432 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
12. beträffande besparingar under budgetåret 1995/96 att riksdagen med bifall till propositionen i denna del avslår motionerna 1994/95:Ju215 i denna del, 1994/95:Ju224, 1994/95:Ju801 yrkande 15 i denna del, 1994/95:Ju807 yrkandena 2 och 3 i denna del, 1994/95:Ju809 yrkande 17 i denna del samt 1994/95:Fi216 yrkande 21 i denna del, res. 9 (m) res. 10 (c) res. 11 (fp) res. 12 (mp) res. 13 (kds)
13. beträffande besparingar under budgetåren 1997 och 1998 att riksdagen med avslag på motion 1994/95:Ju801 yrkande 15 i denna del godkänner vad regeringen anfört (avsnitt 2), res. 14 (m)
14. beträffande anslag till Rikspolisstyrelsen att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:Ju807 yrkande 3 i denna del och 1994/95:Fi216 yrkande 21 i denna del till Rikspolisstyrelsen för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 760 179 000 kr, res. 15 (mp) - villk. res. 12 res. 16 (kds) - villk. res. 13
15. beträffande anslag till Säkerhetspolisen att riksdagen med avslag på motion 1994/95:Fi216 yrkande 21 i denna del till Säkerhetspolisen för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 714 432 000 kr, res. 17 (kds) - villk. res. 13
16. beträffande anslag till Polishögskolan att riksdagen med avslag på motion 1994/95:Ju807 yrkande 2 i denna del till Polishögskolan för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 1 000 kr, res. 18 (mp) villk. res. 12
17. beträffande anslag till Statens kriminaltekniska laboratorium att riksdagen till Statens kriminaltekniska laboratorium för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 72 840 000 kr,
18. beträffande anslag till Lokala polisorganisationen att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:Ju215 i denna del, 1994/95:Ju801 yrkande 15 i denna del, 1994/95:Ju807 yrkande 3 i denna del, 1994/95:Ju809 yrkande 17 i denna del och 1994/95:Fi216 yrkande 21 i denna del till Lokala polisorganisationen för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 14 400 792 000 kr, res. 19 (m) - villk. res. 9 res. 20 (c) - villk. res. 10 res. 21 (mp) - villk. res. 12 res. 22 (kds) - villk. res. 13
19. beträffande medelstilldelningen till länen att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ju203 yrkandena 2 och 3, 1994/95:Ju211 och 1994/95:Ju229,
20. beträffande anslag till Utlänningsärenden att riksdagen till Utlänningsärenden för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 133 500 000 kr,
21. beträffande utbildning om våld mot kvinnor att riksdagen avslår motion 1994/95:Ju806 yrkande 7, res. 23 (fp)
22. beträffande utbildning om barnkonventionen att riksdagen avslår motion 1994/95:So601 yrkande 2, res. 24 (fp)
23. beträffande utbildning om miljöbrott m.m. att riksdagen avslår motion 1994/95:Ju807 yrkande 11,
24. beträffande regeringsförslag om utbildning att riksdagen avslår motion 1994/95:Ju608 yrkande 5, res. 25 (v)
25. beträffande poliser med invandrarbakgrund att riksdagen avslår motion 1994/95:Sf635 yrkande 12, res. 26 (fp)
26. beträffande lekmannainflytandet över polisverksamheten att riksdagen avslår motion 1994/95:Ju204,
27. beträffande gränskontroll att riksdagen avslår motion 1994/95:Ju201. res. 27 (m)
Stockholm den 21 mars 1995
På justitieutskottets vägnar
Gun Hellsvik
I beslutet har deltagit: Gun Hellsvik (m), Lars-Erik Lövdén (s), Birthe Sörestedt (s), Göran Magnusson (s), Sigrid Bolkéus (s), Märta Johansson (s), Margareta Sandgren (s), Anders G Högmark (m), Siw Persson (fp), Alice Åström (v), Pär Nuder (s), Lars Björkman (m), Kia Andreasson (mp), Rolf Åbjörnsson (kds), Jeppe Johnsson (m), Eva Johansson (s) och Ingbritt Irhammar (c).
Reservationer
1. Narkotikabrottslighet (mom. 1)
Gun Hellsvik (m), Anders G Högmark (m), Siw Persson (fp), Lars Björkman (m) och Jeppe Johnsson (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med "Som framgått" och slutar med "och avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill i detta sammanhang framhålla betydelsen av att vi i Sverige med bestämdhet fortsätter arbetet med att förhindra narkotikans spridning. Kraftfulla åtgärder måste enligt utskottets mening vidtas mot dem som försöker föra in narkotika i landet och som distribuerar narkotika till missbrukare. Narkotikabekämpningen måste samtidigt inriktas mot användarledet för att vara effektiv. Som framgått ovan anser utskottet att bekämpningen av narkotikabrottslighet är en mycket viktig del av polisens arbete. Utskottet förutsätter att åtgärder kontinuerligt vidtas inom polisen för att förbättra narkotikabekämpningen. Regeringen bör i det fortsatta arbetet med att övervaka och ta initiativ i fråga om narkotikabekämpningen beakta vad utskottet nu har anfört. Detta bör riksdagen med anledning av motionerna Ju801 och So223 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under mom. 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande narkotikabrottslighet att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Ju801 yrkande 6 och 1994/95:So223 yrkande 27 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Miljöbrottslighet (mom. 2)
Kia Andreasson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med "När det" och slutar med "motion Ju807" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser härutöver att det behövs kraftfulla åtgärder från polisens sida för att komma till rätta med miljöbrottsligheten. Mer resurser måste avsättas på detta område och samarbetet mellan polisen och andra berörda myndigheter måste förbättras. Även utbildningen av personalen behöver förbättras. Med hänsyn till det anförda anser utskottet att även bekämpning av miljöbrottslighet bör utgöra ett särskilt prioriterat område inom polisverksamheten. Detta bör riksdagen med anledning av motion Ju807 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under mom. 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande miljöbrottslighet att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Ju807 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Ekonomisk brottslighet (mom. 4)
Gun Hellsvik, Anders G Högmark, Lars Björkman och Jeppe Johnsson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med "Utskottet förutsätter" och slutar med "avstyrker motionen" bort ha följande lydelse:
Den grundläggande förutsättningen för att samhället skall lyckas i kampen mot den ekonomiska brottsligheten, liksom all annan brottslighet, är att det finns tillräckligt många välutbildade poliser och åklagare -- förstärkta med den ytterligare expertis som erfordras -- som kan ägna sig åt brottsutredningar. Som framgår nedan är regeringens avsikt att stoppa all nyrekrytering till Polishögskolan under kommande budgetår, något som kommer att resultera i en minskning av antalet poliser. Utskottet anser att detta inte kan accepteras. Det som skedde under den föregående socialdemokratiska regeringen, att poliser, åklagare och andra som inom rättsväsendet arbetar med frågor om ekonomisk brottslighet minskar i antal, får inte upprepas. Tvärtom måste den uppbyggnad av resurserna som nu sker på detta område fortsätta. Det ankommer på regeringen att se till att så blir fallet. Detta bör riksdagen med anledning av motion Ju221 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under mom. 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande ekonomisk brottslighet att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Ju221 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Närpolisverksamhet (mom. 5)
Gun Hellsvik, Anders G Högmark, Lars Björkman och Jeppe Johnsson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med "Utskottet har" och slutar med "och Ju809" bort ha följande lydelse:
Utskottet har under en följd av år (se bl.a. 1992/93:JuU21 s. 22) uttalat sitt stöd för en fortsatt utbyggnad av närpolisverksamheten. Åtgärder på detta område vidtas nu också över hela landet. Enligt utskottets uppfattning är det emellertid angeläget att övergången inom polisen till närpolisarbete med inriktning på brottsförebyggande och problemorienterade insatser sker i en snabbare takt än hittills. Närpoliserna måste också erbjudas kvalificerat teknikstöd och utbildningsinsatser som anpassats till närpolisverksamhetens krav och synsätt. Det krävs bl.a. särskilda utbildningsinsatser för att förbättra den enskilde polismannens möjligheter att på ett effektivt sätt bemöta ungdomsvåldet. Det får ankomma på regeringen att se till att vidta nödvändiga åtgärder för att vad utskottet nu har anfört kommer till utförande. Detta bör riksdagen med anledning av motionerna Ju203, Ju213, Ju801 och Ju809 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under mom. 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande närpolisverksamhet att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:203 yrkande 1, 1994/95:Ju213 och 1994/95:Ju801 yrkande 14 och 1994/95:Ju809 yrkande 16 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Internationell narkotikabekämpning (mom. 7)
Gun Hellsvik (m), Anders G Högmark (m), Siw Persson (fp) Lars Björkman (m) och Jeppe Johnsson (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "Utskottet instämmer" och slutar med "och avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill framhålla betydelsen av att Sverige aktivt deltar i det internationella arbetet mot brottslighet, inte minst på narkotikaområdet. Som medlem av EU och andra internationella organisationer har Sverige möjlighet att kraftfullt driva frågan om skärpta åtgärder mot narkotikamissbruk och den brottslighet som är kopplad härtill. Sverige bör särskilt verka för att samarbetet på narkotikaområdet inom EU utvecklas vidare, t.ex. inom ramen för Europol. Av stor betydelse i sammanhanget är också att Sverige motarbetar de legaliseringssträvanden när det gäller narkotika som kunnat noteras på olika håll i Europa under senare tid. Det ankommer på regeringen att ta nödvändiga initiativ i nu angivna hänseenden. Vad utskottet har anfört bör riksdagen med anledning av motionerna Ju801, So208 och So223 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under mom. 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande internationell narkotikabekämpning att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Ju801 yrkande 9, 1994/95:So208 yrkandena 8 och 12 samt 1994/95:So223 yrkande 28 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. EU:s polisiära samarbete (mom. 8)
Rolf Åbjörnsson (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med "Utskottet har" och slutar med "motionen avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i vad som framförs i motion K224 om behovet av att polisen och tullen i ökad utsträckning engagerar sig i och deltar i utvecklandet av EU:s gemensamma polisiära samarbete. Även regeringen måste i ökad utsträckning aktivera sig i frågor om den gränsöverskridande brottsligheten främst i form av ekonomisk brottslighet, narkotikahantering och terrorism. Det får ankomma på regeringen att ta nödvändiga initiativ i detta hänseende. Vad utskottet nu har anfört bör riksdagen med anledning av motionen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under mom. 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande EU:s polisiära samarbete att riksdagen med anledning av motion 1994/95:K224 yrkandena 42 och 43 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Bedrägerier inom EU (mom. 9)
Siw Persson (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med "Vad beträffar" och slutar med "Motionen avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill framhålla betydelsen av att det inom EU vidtas kraftfulla åtgärder för att komma till rätta med olika former av bedrägerier inom EU med bidragsmedel o.d. För att förbättringar skall kunna komma till stånd på detta område erfordras, förutom ökad frihandel och enklare regler, vidgade kontroller och sanktionsmöjligheter. Sverige måste enligt utskottets mening med kraft engagera sig i denna fråga. Det får ankomma på regeringen att se till att nödvändiga initiativ kommer till stånd från svensk sida. Detta bör riksdagen med anledning av motion U503 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under mom. 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande bedrägerier inom EU att riksdagen med anledning av motion 1994/95:U503 yrkande 13 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Polisens insatser mot barnpornografi (mom. 10)
Siw Persson (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "dessa delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att Rikspolisstyrelsen har fattat beslut om förstärkningar av den centrala polisorganisationen för att bekämpa barnpornografibrott. Utskottet vill framhålla betydelsen av att det nu fattade beslutet snabbt omsätts i praktiken och att polisens slagkraft på området också i realiteten kraftigt förstärks. I sammanhanget vill utskottet också betona vikten av att polisen i sitt arbete med att bekämpa datarelaterad brottslighet, t.ex. i form av spridning av barnpornografi, har ett nära samarbete med forskare och andra experter på området. Sådana kontakter är enligt utskottets mening nödvändiga om polisen skall kunna följa med i den snabba utveckling som sker inom datavärlden och effektivt kunna bekämpa den brottslighet som är knuten till datorer och överföring via sådana. Utskottet vill här också påtala det angelägna i att den personal som arbetar med utredningar av barnpornografiska brott får erforderligt stöd, t.ex. i form av regelbundna träffar med psykolog eller psykiatriker. Det får ankomma på regeringen att se till att lämpliga åtgärder vidtas inom polisen i nu angivna hänseenden. Detta bör riksdagen med anledning av motion K432 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under mom. 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande Polisens insatser mot barnpornografi att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:K432 yrkandena 4 och 6 samt 1994/95:So601 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Besparingar under budgetåret 1995/96 (mom. 12)
Gun Hellsvik, Anders G Högmark, Lars Björkman och Jeppe Johnsson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar med "Utskottet kan" och slutar med "aktuell del" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar regeringens uppfattning att det statsfinansiella läget kräver besparingar även inom polisverksamheten. Utskottet motsätter sig emellertid att nya besparingar görs inom den lokala polisorganisationen och att -- som en följd härav -- rekryteringen till Polishögskolan stoppas. Som utskottet i enighet tidigare uttalat måste det undvikas att nedskärningar görs av polisens operativa verksamhet. Avsaknaden av utbildade poliser kan enligt utskottets mening inte kompenseras med vare sig allmänna resonemang om produktivitetshöjningar eller med ökade insatser på det sociala området. Ett stopp för rekrytering av nya poliser innebär enligt utskottets uppfattning tvärtom en påtaglig risk för att brottsligheten och otryggheten i samhället ökar. Det omöjliggör också den önskade förändringen av poliskårens sammansättning med fler kvinnliga poliser och fler poliser med invandrarbakgrund. Vad utskottet nu har anfört bör riksdagen med bifall till motionerna Ju215 och Ju801 i denna del och med anledning av motionerna Fi216, Ju224, Ju807 och Ju809 i denna del godkänna.
dels att utskottets hemställan under mom. 12 bort ha följande lydelse:
12. beträffande besparingar under budgetåret 1995/96 att riksdagen med anledning av propositionen i denna del och med bifall till motionerna 1994/95:Ju215 i denna del och 1994/95:Ju801 yrkande 15 i denna del och med anledning av motionerna 1994/94:Ju224, 1994/95:JU807 yrkandena 2 och 3 i denna del, 1994/95:Ju809 yrkande 17 i denna del samt 1994/95:Fi216 yrkande 21 i denna del godkänner vad utskottet anfört,
10. Besparingar under budgetåret 1995/96 (mom. 12)
Ingbritt Irhammar (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar med "Utskottet kan" och slutar med "aktuell del" bort ha följande lydelse:
Utskottet kan konstatera att det statsfinansiella läget är sådant att det nu är nödvändigt att fatta beslut om fortsatta besparingar bl.a. inom rättsväsendet. Utskottet är emellertid inte berett att fullt ut tillstyrka den stora besparing inom polisväsendet som regeringen föreslår för det kommande budgetåret. Som framgått ovan anser utskottet att satsningen på närpolisverksamhet bör ges hög prioritet lokalt och regionalt i polisorganisationen. För att denna satsning skall kunna komma till stånd och ge konkret resultat inte minst i glesbygdsområden är det bl.a. angeläget att en fortsatt rekrytering av poliser kan ske även under det kommande budgetåret. Vad utskottet nu uttalat bör riksdagen med bifall till motion Ju809 i denna del och med anledning av motionerna Ju215, Ju224, Ju807, Ju809 och Fi216 såvitt nu är i fråga godkänna.
dels att utskottets hemställan under mom. 12 bort ha följande lydelse:
12. beträffande besparingar under budgetåret 1995/96 att riksdagen med anledning av propositionen i denna del samt med bifall till motion 1994/95:Ju809 yrkande 17 i denna del och med anledning av motionerna 1994/95:Ju215 i denna del, 1994/95:Ju224, 1994/95:Ju801 yrkande 15 i denna del, 1994/95:Ju807 yrkandena 2 och 3 i denna del samt 1994/95:Fi216 yrkande 21 i denna del godkänner vad utskottet anfört,
11. Besparingar under budgetåret 1995/96 (mom. 12)
Siw Persson (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar med "Utskottet kan" och slutar med "aktuell del" bort ha följande lydelse:
Utskottet kan konstatera att det statsfinansiella läget är sådant att det nu är nödvändigt att fatta beslut om fortsatta besparingar inom bl.a. rättsväsendet. Utskottet godtar regeringens förslag om att spara 235 miljoner kronor inom polisväsendet under det kommande budgetåret. När det gäller regeringens förslag om hur besparingen skall tas ut är utskottets uppfattning emellertid att medel bör överföras från Rikspolisstyrelsen till den lokala polisorganisationen så att en viss grundutbildning av polisaspiranter kan ske under var och en av de terminer som infaller under budgetåret. Härigenom undviks att alltför drastiska neddragningar sker av polisverksamheten samtidigt som kompetensen när det gäller att grundutbilda poliser vid Polishögskolan bättre kan upprätthållas. Det ankommer på regeringen att se till att antagningen av polisaspiranter fortsätter också nästa budgetår. Vad utskottet nu har anfört bör riksdagen med bifall till motion Ju224 och med anledning av motionerna Ju801, Fi216, Ju807 och Ju809 i aktuell del som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under mom. 12 bort ha följande lydelse:
12. beträffande besparingar under budgetåret 1995/96 att riksdagen med anledning av propositionen i denna del samt med bifall till motion 1994/95:Ju224 och med anledning av motionerna 1994/95:Ju215 i denna del, 1994/95:Ju801 yrkande 15 i denna del, 1994/95:Ju807 yrkandena 2 och 3 i denna del, 1994/95:Ju809 yrkande 17 i denna del samt 1994/95:Fi216 yrkande 21 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
12. Besparingar under budgetåret 1995/96 (mom. 12)
Kia Andreasson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar med "Utskottet kan" och slutar med "aktuell del" bort ha följande lydelse:
Utskottet kan konstatera att det statsfinansiella läget är sådant att det nu är nödvändigt att fatta beslut om fortsatta besparingar bl.a. inom rättsväsendet. Utskottet är emellertid inte berett att fullt ut tillstyrka den stora besparing inom polisväsendet som regeringen föreslår för det kommande budgetåret. För att inte den lokala polisorganisationen skall förlora för mycket i kapacitet när det gäller att bekämpa brottslighet, t.ex. på det betydelsefulla miljöområdet, bör besparingen på denna del av polisverksamheten enligt utskottets uppfattning vara mindre än den regeringen har föreslagit. Medel bör därför överföras från anslaget till Rikspolisstyrelsen till anslaget för den lokala polisorganisationen. När det gäller antagningen till Polishögskolan kan denna enligt utskottets mening minskas under det kommande budgetåret. Det är emellertid viktigt att polisutbildning sker kontinuerligt, inte minst som prognoser om det framtida antalet poliser lätt kan slå fel. Polishögskolan bör även utnyttjas för kompetensutveckling på polisområdet. Mot den angivna bakgrunden bör Polishögskolan tilldelas medel för fortsatt aspirantutbildning m.m. under det kommande budgetåret. Vad utskottet har anfört bör riksdagen med bifall till motion Ju807 i denna del och med anledning av motionerna Ju801, Fi216, Ju224 och Ju809 godkänna.
dels att utskottets hemställan under mom. 12 bort ha följande lydelse:
12. beträffande besparingar under budgetåret 1995/96 att riksdagen med anledning av propositionen i denna del samt med bifall till motion 1994/95:Ju807 yrkandena 2 och 3 i denna del och med anledning av motionerna 1994/95:Ju215 i denna del, 1994/95:Ju224, 1994/95:Ju801 yrkande 15 i denna del, 1994/95:Ju809 yrkande 17 i denna del samt 1994/95:Fi216 yrkande 21 i denna del godkänner vad utskottet anfört,
13. Besparingar under budgetåret 1995/96 (mom. 12)
Rolf Åbjörnsson (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar med "Utskottet kan" och slutar med "aktuell del" bort ha följande lydelse:
Utskottet kan inte dela regeringens uppfattning om att besparingar bör göras inom polisverksamheten. I en situation med en omfattande brottslighet som tar sig allt grövre och avancerade former och med en växande allmän otrygghet i samhället måste polisens resurser för brottsbekämpning bevaras. Dessutom måste de rationaliseringsvinster som kan göras inom polisverksamheten användas för att ytterligare utveckla polisarbetet. Av det anförda följer att utskottet också tar avstånd från regeringens planer på att stoppa rekryteringen till Polishögskolan under det kommande budgetåret. Vad utskottet nu har uttalat bör riksdagen med bifall till motion Fi216 i denna del och med anledning av motionerna Ju215, Ju224, Ju801, Ju807 och Ju809 i här aktuell del godkänna.
dels att utskottets hemställan under mom. 12 bort ha följande lydelse:
12. beträffande besparingar under budgetåret 1995/96 att riksdagen med avslag på propositionen i denna del samt med bifall till motion 1994/95:Fi216 yrkande 21 i denna del och med anledning av motionerna 1994/95:Ju215 i denna del, 1994/95:Ju224, 1994/95:Ju801 yrkande 15 i denna del, 1994/95:JU807 yrkandena 2 och 3 i denna del samt 1994/95:Ju809 yrkande 17 i denna del godkänner vad utskottet anfört,
14. Besparingar under budgetåren 1997 och 1998 (mom. 13)
Gun Hellsvik, Anders G Högmark, Lars Björkman och Jeppe Johnsson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar med "Utskottet godtar" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:
Även när det gäller inriktningen av besparingarna inom Justitiedepartementets ansvarsområde för budgetåren 1997 och 1998 är utskottets uppfattning att dessa inte får drabba den lokala polisverksamheten och rekryteringen av polisaspiranter. Detta bör beaktas i det kommande budgetarbetet. Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av propositionen i denna del och motion Ju801 såvitt här är i fråga som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under mom. 13 bort ha följande lydelse:
13. beträffande besparingar under budgetåren 1997 och 1998 att riksdagen med anledning av propositionen i denna del och motion 1994/95:Ju801 yrkande 15 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
15. Anslag till Rikspolisstyrelsen (mom. 14)
Under förutsättning av bifall till reservation 12
Kia Andreasson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:
Som utskottet anfört ovan bör enligt utskottets mening medel överföras från Rikspolisstyrelsen till den lokala polisorganisationen. Utskottet förordar därför, med bifall till motion Ju807 i denna del och med avslag på motion Fi216 såvitt nu är i fråga, att Rikspolisstyrelsen anvisas 35 miljoner kronor mindre än vad regeringen föreslagit eller 725 179 000 kr,
dels att utskottets hemställan under mom. 14 bort ha följande lydelse:
14. beträffande anslag till Rikspolisstyrelsen att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ju807 yrkande 3 delvis och med avslag på motion 1994/95:Fi216 yrkande 21 i denna del till Rikspolisstyrelsen för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 725 179 000 kr,
16. Anslag till Rikspolisstyrelsen (mom. 14)
Under förutsättning av bifall till reservation 13
Rolf Åbjörnsson (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:
I enlighet med vad utskottet tidigare anfört är utskottet inte berett att tillstyrka att nya besparingar görs på anslaget till Rikspolisstyrelsen. Utskottet förordar därför, med bifall till motion Fi216 i denna del och med avslag på motion Ju807 i här aktuell del, att Rikspolisstyrelsen anvisas 25,5 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit eller 785 679 000 kr.
dels att utskottets hemställan under mom. 14 bort ha följande lydelse:
14. beträffande anslag till Rikspolisstyrelsen att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fi216 yrkande 21 delvis och med avslag på motion 1994/95:Ju807 yrkande 3 i denna del till Rikspolisstyrelsen för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag 785 679 000 kr,
17. Anslag till Säkerhetspolisen (mom. 15)
Under förutsättning av bifall till reservation 13
Rolf Åbjörnsson (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "aktuell del" bort ha följande lydelse:
I enlighet med vad utskottet tidigare anfört är utskottet inte berett att tillstyrka att besparingar görs på anslaget till Säkerhetspolisen. Utskottet förordar därför, med bifall till motion Fi216 i denna del, att Säkerhetspolisen anvisas 30 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit eller 744 432 000 kr,
dels att utskottets hemställan under mom. 15 bort ha följande lydelse:
15. beträffande anslag till Säkerhetspolisen att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fi216 yrkande 21 i denna del till Säkerhetspolisen för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag 744 432 000 kr,
18. Anslag till Polishögskolan (mom. 16)
Under förutsättning av bifall till reservation 12
Kia Andreasson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:
Som utskottet tidigare anfört bör medel avsättas under anslaget till Polishögskolan för att möjliggöra fortsatt grundutbildning av poliser under budgetåret 1995/96. Utskottet förordar därför med bifall till motion Ju807 i denna del att Polishögskolan erhåller ett anslag på 100 miljoner kronor för detta ändamål.
dels att utskottets hemställan under mom. 16 bort ha följande lydelse:
16. beträffande anslag till Polishögskolan att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ju807 yrkande 2 i denna del till Polishögskolan för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 100 000 000 kr,
19. Anslag till Lokala polisorganisationen (mom. 18)
Under förutsättning av bifall till reservation 9
Gun Hellsvik, Anders G Högmark, Lars Björkman och Jeppe Johnsson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 21 som börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "aktuella delar" bort ha följande lydelse:
Som utskottet tidigare anfört är utskottet inte berett att tillstyrka att nya besparingar görs på anslaget till den lokala polisorganisationen. Utskottet förordar därför, med bifall till motionerna Ju215, Ju801 och Fi216 i denna del och med anledning av motionerna Ju807 och Ju809 såvitt här är i fråga, att den lokala polisorganisationen anvisas 297 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit eller 14 697 792 000 kr,
dels att utskottets hemställan under mom. 18 bort ha följande lydelse:
18. beträffande anslag till Lokala polisorganisationen att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ju215 i denna del, 1994/95:Ju801 yrkande 15 i denna del och 1995/96:Fi216 yrkande 21 i denna del och med anledning av motionerna 1994/95:Ju807 yrkande 3 i denna del och 1994/95:Ju809 yrkande 17 i denna del till Lokala polisorganisationen för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 14 697 792 000 kr,
20. Anslag till Lokala polisorganisationen (mom. 18)
Under förutsättning av bifall till reservation 10
Ingbritt Irhammar (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 21 som börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "aktuella delar" bort ha följande lydelse:
Som utskottet tidigare anfört är utskottet inte berett att fullt ut tillstyrka de besparingar som regeringen föreslår på anslaget till den lokala polisorganisationen. Utskottet förordar därför, med bifall till motion Ju809 i denna del och med anledning av motionerna Ju215, Ju801, Ju807 och Fi216 i aktuell del, att den lokala polisorganisationen anvisas 75 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit eller 14 475 792 000 kr,
dels att utskottets hemställan under mom. 18 bort ha följande lydelse:
18. beträffande anslag till Lokala polisorganisationen att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ju809 yrkande 17 i denna del och med anledning av motionerna 1994/95:Ju215 i denna del, 1994/95:Ju801 yrkande 15 i denna del, 1994/95:Ju807 yrkande 3 i denna del och 1994/95:Fi216 yrkande 21 i denna del till Lokala polisorganisationen för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 14 475 792 000 kr,
21. Anslag till Lokala polisorganisationen (mom. 18)
Under förutsättning av bifall till reservation 12
Kia Andreasson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 21 som börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "aktuella delar" bort ha följande lydelse:
Som utskottet tidigare anfört är utskottet inte berett att fullt ut tillstyrka de besparingar som regeringen föreslår på anslaget till den lokala polisorganisationen. Utskottet förordar därför, med bifall till motion Ju807 i denna del och med anledning av motionerna Ju215, Ju801, Ju809 och Fi216 i aktuell del, att lokala polisorganisationen anvisas 35 miljoner kronor mer än vad regeringen föreslagit eller 14 435 827 000 kr.
dels att utskottets hemställan under mom. 18 bort ha följande lydelse:
18. beträffande anslag till Lokala polisorganisationen att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ju807 yrkande 3 i denna del och med anledning av motionerna 1994/95:Ju215 i denna del, 1994/95:Ju801 yrkande 15 i denna del, 1994/95:Ju809 yrkande 17 i denna del och 1994/95:Fi216 yrkande 21 i denna del till Lokala polisorganisationen för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 14 435 79 000 kr,
22. Anslag till Lokala polisorganisationen (mom. 18)
Under förutsättning av bifall till reservation 13
Rolf Åbjörnsson (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 21 som börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "aktuella delar" bort ha följande lydelse:
I enlighet med vad utskottet tidigare anfört är utskottet inte berett att tillstyrka att nya besparingar görs på anslaget till den lokala polisorganisationen. Utskottet förordar därför, med bifall till motionerna Ju215, Ju801 och Fi216 i denna del och med anledning av motionerna Ju807 och Ju809 såvitt här är i fråga, att den lokala polisorganisationen anvisas 297 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit eller 14 697 792 000 kr,
dels att utskottets hemställan under mom. 18 bort ha följande lydelse:
18. beträffande anslag till Lokala polisorganisationen att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ju215 i denna del, 1994/95:Ju801 yrkande 15 i denna del och 1995/96:Fi216 yrkande 21 i denna del och med anledning av motionerna 1994/95:Ju807 yrkande 3 i denna del och 1994/95:Ju809 yrkande 17 i denna del till Lokala polisorganisationen för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 14 697 792 000 kr,
23. Utbildning om våld mot kvinnor (mom. 21)
Siw Persson (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 23 som börjar med "Frågor om" och slutar med "motionen avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det behövs ökade kunskaper i samhället om olika former av övergrepp mot kvinnor. Inte minst viktigt är att de som arbetar inom rättsväsendet har erforderliga kunskaper om våldet mot kvinnor och om hur utsatta kvinnor bör bemötas hos polisen, i domstolarna etc. Det får ankomma på regeringen att se till att åtgärder vidtas för att rättsväsendets personal skall få förbättrad insikt i dessa frågor. Detta bör riksdagen med anledning av motion Ju806 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under mom. 21 bort ha följande lydelse:
21. beträffande utbildning om våld mot kvinnor m.m. att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Ju806 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
24. Utbildning om barnkonventionen (mom. 22)
Siw Persson (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 23 som börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "Motionen avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser det vara av stort värde att de idéer om barns rättigheter som kommer till uttryck i FN:s barnkonvention förankras och sprids i samhället. Inte minst behöver kunskap om konventionens innehåll spridas inom polisen och domstolsväsendet. Regeringen bör se till att åtgärder vidtas i detta hänseende. Detta bör riksdagen med anledning av motion So601 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under mom. 22 bort ha följande lydelse:
22. beträffande utbildning om barnkonventionen att riksdagen med anledning av motion 1994/95:So601 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
25. Regeringsförslag om utbildning (mom. 24)
Alice Åström (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 23 som börjar med "Utskottet finner" och slutar med "avstyrks således" bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att alltför få miljöbrott beivras av rättsväsendet. En viktig orsak härtill är enligt utskottets uppfattning att poliser och åklagare saknar tillräckliga kunskaper på det miljörättsliga området. Kompetensen när det gäller att utreda miljöbrottslighet måste därför snarast höjas. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till utbildningsinsatser för poliser och åklagare när det gäller denna brottslighet. Vad utskottet har anfört bör riksdagen med anledning av motion Ju608 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under mom. 24 bort ha följande lydelse:
24. beträffande regeringsförslag om utbildning att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Ju608 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
26. Poliser med invandrarbakgrund (mom. 25)
Siw Persson (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med "Utskottet vill" och på s. 24 slutar med "Motionen avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill framhålla betydelsen av att man inom polisen verkar för att få till stånd en så allsidig sammansättning som möjligt av poliskåren. För att begränsa brottsligheten bland invandrare och öka deras förtroende för polisen behövs fler poliser med invandrarbakgrund. Åtgärder bör därför vidtas för att åstadkomma en ökning av antalet polisaspiranter med denna bakgrund. Det får ankomma på regeringen att se till att nödvändiga åtgärder vidtas i detta hänseende. Detta bör riksdagen med anledning av motion Sf635 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under mom. 25 bort ha följande lydelse:
25. beträffande poliser med invandrarbakgrund att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Sf635 yrkande 12 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
27. Gränskontroll (mom. 27)
Gun Hellsvik, Anders G Högmark, Lars Björkman och Jeppe Johnsson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 26 som börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "Ju201 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att den ökade brottslighet som äger rum över våra gränser i form av smuggling av narkotika och stöldgods såsom bilar m.m. gör det angeläget att få till stånd sådana åtgärder som föreslås i motion Ju201. Det handlar om ett bättre samarbete mellan tull och polis liksom andra åtgärder, t.ex. i form av bättre teknisk utrustning och ökade befogenheter eller ändrade arbetsuppgifter för personalen, som kan förhindra gränsöverskridande brottslighet. Även samarbetet inom EU på gränskontrollområdet leder enligt utskottets mening till ett ökat behov av åtgärder i aktuellt hänseende. Regeringen bör se till att åtgärder vidtas i enlighet med vad utskottet nu har anfört. Detta bör riksdagen med anledning av motion Ju201 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under mom. 27 bort ha följande lydelse:
27. beträffande gränskontroll att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Ju201 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilt yttrande
Närpolisverksamhet (mom. 5)
Ingbritt Irhammar (c) anför:
Enligt min uppfattning är närpolisverksamhet av mycket stor betydelse i kampen mot våldsbrottsligheten och då speciellt ungdoms- och gängvåld. Närpoliser arbetar problemorienterat och med all slags brottslighet. Eftersom de är stationerade i sitt område har de goda möjligheter att bygga upp ett stort kontaktnät med allmänheten, organisationslivet, skolan m.fl. och att göra egna observationer. De kan på så sätt skaffa sig god kunskap om situationen i olika avseenden i området och därmed på ett bättre sätt förebygga och utreda brott. Jag anser mot den angivna bakgrunden att det är viktigt att utbyggnaden av närpolisverksamheten fortsätter med kraft. Det är därvid särskilt viktigt att glesbygdens behov av polisiära insatser tillgodoses. Jag förutsätter att vad som nu har anförts beaktas i det pågående arbetet med att utveckla närpolisverksamhet på olika håll i landet. Något initiativ av riksdagen i frågan erfordras inte. Jag yrkar således bifall till utskottets hemställan.
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1 Propositionen 1 Motionerna 2 Utskottet 5 Inledning 5 Riktlinjer för resursanvändningen inom polisen 5 Prioritering av olika slag av brottslighet 7 Närpolisverksamhet 8 Trafikövervakning 9 Internationellt polissamarbete 11 Barnpornografi 12 Anslagsfrågor m.m. 15 Polisens besparings- och rationaliseringsarbete 15 Besparingsförslagen i budgetpropositionen 17 Inledning 17 Budgetåret 1995/96 17 Budgetåren 1997 och 1998 18 Utskottet 18 Anslag till Rikspolisstyrelsen 19 Anslag till Säkerhetspolisen 20 Anslag till Polishögskolan 20 Anslag till Statens kriminaltekniska laboratorium 20 Anslag till Lokala polisorganisationen 20 Anslag till Utlänningsärenden 21 Övriga frågor 21 Utbildning 21 Poliser med invandrarbakgrund 23 Lekmannainflytandet över polisverksamheten 23 Gränskontroll m.m. 25 Hemställan 26 Reservationer 29 1. Narkotikabrottslighet (mom. 1) 29 2. Miljöbrottslighet (mom. 2) 30 3. Ekonomisk brottslighet (mom. 4) 30 4. Närpolisverksamhet (mom. 5) 31 5. Internationell narkotikabekämpning (mom. 7) 31 6. EU:s polisiära samarbete (mom. 8) 32 7. Bedrägerier inom EU (mom. 9) 32 8. Polisens insatser mot barnpornografi (mom. 10) 33 9. Besparingar under budgetåret 1995/96 (mom. 12) 33 10. Besparingar under budgetåret 1995/96 (mom. 12) 34 11. Besparingar under budgetåret 1995/96 (mom. 12) 35 12. Besparingar under budgetåret 1995/96 (mom. 12) 35 13. Besparingar under budgetåret 1995/96 (mom. 12) 36 14. Besparingar under budgetåren 1997 och 1998 (mom. 13)37 15. Anslag till Rikspolisstyrelsen (mom. 14) 37 16. Anslag till Rikspolisstyrelsen (mom. 14) 38 17. Anslag till Säkerhetspolisen (mom. 15) 38 18. Anslag till Polishögskolan (mom. 16) 39 19. Anslag till Lokala polisorganisationen (mom. 18) 39 20. Anslag till Lokala polisorganisationen (mom. 18) 40 21. Anslag till Lokala polisorganisationen (mom. 18) 40 22. Anslag till Lokala polisorganisationen (mom. 18) 41 23. Utbildning om våld mot kvinnor (mom. 21) 41 24. Utbildning om barnkonventionen (mom. 22) 42 25. Regeringsförslag om utbildning (mom. 24) 42 26. Poliser med invandrarbakgrund (mom. 25) 42 27. Gränskontroll (mom. 27) 43 Särskilt yttrande 43 Närpolisverksamhet (mom. 5) 43