Anslag till patentverket, m.m.
Betänkande 1990/91:LU15
Lagutskottets betänkande
1990/91:LU15
Anslag till patentväsendet, m.m.
Innehåll
1990/91 LU15
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet regeringens förslag till anslag till patent- och registreringsverket samt patentbesvärsrätten (prop. 1990/91:100 bil. 14). Vidare behandlas fem motioner (c, v resp. mp) om förbud mot patent på bioteknologiska uppfinningar och en motion (m) med önskemål om att Sverige inte skall avvika från utvecklingen inom EG och Europapatentverket när det gäller patent på sådana uppfinningar.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag samt avstyrker motionerna om patentförbud med hänvisning till den pågående genteknikberedningen. Eftersom något tillkännagivande till regeringen inte är nödvändigt med anledning av m-motionen avstyrks också den motionen.
TOLFTE HUVUDTITELN
Propositionen
I proposition 1990/91:100 bilaga 14 föreslår regeringen (industridepartementet) dels under punkt F 15 (s. 94--97) att riksdagen till Patent- och registreringsverket: Immaterialrätt m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 4 000 kr., dels under punkt F 16 (s. 97 och 98) att riksdagen till Patent- och registreringsverket: Bolagsärenden för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 2 000 kr., dels under punkt F 17 (s. 98 och 99) att riksdagen till Patentbesvärsrätten för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 9 814 000 kr.
Motionerna
1990/91:L802 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) vari -- med hänvisning till vad som anförts i motion 1990/91:Jo606 -- yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om patent på genteknikområdet.
1990/91:L807 av Roy Ottosson m.fl. (mp) vari -- med hänvisning till vad som anförts i motion 1990/91:Jo626 -- yrkas att riksdagen hos regeringen begär ett förtydligande av patentlagen så att det klarare framgår att patent inte kan tas på levande organismer.
1990/91:L810 av Elisabet Franzén m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet att utreda och utarbeta förslag till ny patentlagstiftning som klart säger att produktpatent inte är tillåtet på levande organismer och på varje form av arvsmassa,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av hela det immaterialrättsliga skyddet för att hindra att andra former för ensamrätt till levande materia uppstår,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige skall verka internationellt för att få till stånd förbud mot ensamrätt till levande materia.
1990/91:L811 av Lennart Brunander m.fl. (c) vari -- med hänvisning till vad som anförts i motion 1990/91:So529 -- yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om immaterialrätt.
1990/91:L812 av Lars Werner m.fl. (v) vari -- med hänvisning till vad som anförts i motion 1990/91:U259 -- yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om patent på levande organismer.
1990/91:So28 av Ulla Tillander m.fl. (c) vari -- såvitt nu är i fråga -- yrkas 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att förhindra att patent på mänskliga vävnader blir giltiga i Sverige.
Motion So28 har väckts med anledning av proposition 1990/91:52 om användning av genteknik på människa, m.m., och yrkande 7 i motionen har av socialutskottet överlämnats till lagutskottet.
Utskottet
Regeringens förslag till medelsanvisning för patent- och registreringsverket samt patentbesvärsrätten föranleder inte några erinringar från utskottets sida.
I sex motioner tas upp frågor rörande patent på bioteknologiska uppfinningar.
Genom patent kan den som gjort en uppfinning få ensamrätt att utnyttja uppfinningen yrkesmässigt. Patent kan meddelas på såväl en ny produkt som en ny produktionsmetod. I princip kan alla uppfinningar patenteras som fyller de i patentlagen (1967:837) uppställda patenterbarhetskraven, men undantag görs för bl.a. uppfinningar som avser växtsorter eller djurraser eller väsentligen biologiska förfaranden för framställning av växter eller djur. Patent får dock meddelas på mikrobiologiskt förfarande samt alster av sådant förfarande. Uppfinningar inom växtriket kan ges skydd enligt växtförädlarrättslagen (1971:392). Skyddet är ett rent produktskydd. Lagen ger den som tagit fram en ny växtsort en ensamrätt att yrkesmässigt framställa och marknadsföra förökningsmaterial av sorten samt också i vissa fall en rätt att använda sorten för framställning av förökningsmaterial av en annan sort. Också växtsorter som frambragts genom gentekniska och andra bioteknologiska förfaranden kan skyddas enligt lagen. Växtförädlarrättslagen bygger på 1961 års konvention om skydd av växtförädlingsprodukter, vilken Sverige tillträtt. Genom konventionen har de anslutna staterna åtagit sig bl.a. att inte tillämpa både patent och växtförädlarrätt på samma växtsort. Konventionen innebär också att staterna bildar en union för skydd av växtförädlingsprodukter (UPOV).
Ett patent som meddelas av en nationell patentmyndighet blir gällande endast i den staten. Önskas patentskydd i mer än ett land måste alltså patent sökas i varje land. Genom den europeiska patentkonventionen har skapats en ordning som medger att en patentsökande samtidigt kan få patent i flera länder, s.k. europeiskt patent. Sådana patent söks hos det europeiska patentverket i München. I likhet med vad som gäller enligt den svenska patentlagen kan europeiskt patent inte meddelas på uppfinningar som avser växtsorter, djurraser eller väsentligen biologiska förfaranden för framställning av växter eller djur. Mikrobiologiska förfaranden liksom alster härav får dock patenteras. Sverige har liksom många andra europeiska stater tillträtt konventionen, och det europeiska patentverket kan således meddela patent som blir gällande i Sverige på samma sätt som om patentet beviljats av det svenska patentverket.
Under senare år har olika frågor rörande biotekniken aktualiserats både inom Sverige och på det internationella planet. Skyddet för bioteknologiska uppfinningar har bl.a. tagits upp inom FN-organet WIPO (World Intellectual Property Organization) och inom UPOV. Vidare har EG-kommissionen år 1988 framlagt ett förslag till direktiv rörande rättsligt skydd för sådana uppfinningar. Syftet med förslaget är att det skall skapas enhetliga och klara regler i EG-länderna i fråga om vilka uppfinningar som skall kunna patenteras. En närmare redogörelse för de olika initiativ som tagits har lämnats i utskottets betänkande 1989/90:LU31.
I mars 1990 beslöt regeringen att tillkalla en parlamentarisk beredning med uppgift att bereda frågor med anknytning till användning av genteknik. I direktiven (dir. 1990:16) framhålls att det finns ett behov av att få ett antal sådana frågor belysta under parlamentarisk medverkan och att en belysning i denna form också kan tjäna som vägledning för det svenska agerandet vid de olika internationella diskussioner som skall äga rum. Enligt direktiven skall översynen omfatta fyra huvudområden. Ett sådant område är kunskapsläget beträffande de ekologiska risker som är förknippade med ett frisläppande av genetiskt förändrade organismer, principer för ekologisk riskvärdering samt behovet av forskning kring de ekologiska riskerna. Ett annat huvudområde är etiska principer för vad som bör vara tillåtet och otillåtet vid användningen av genteknik. Som ett tredje huvudområde anges i direktiven principer för anmälningsplikt och prövning av genteknisk verksamhet och organisationen av denna kontroll. Det fjärde huvudområdet slutligen utgörs av övergripande immaterialrättsliga frågor.
I motion L802 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) framhålls vikten av att Sverige håller jämna steg med utvecklingen i det europeiska patentverket och EG när det gäller patent på uppfinningar inom det bioteknologiska området. Enligt motionärerna talar mycket för att patent skall kunna erhållas på sådana uppfinningar. I motionen begärs ett tillkännagivande om vad som anförts.
I motion L807 av Roy Ottosson m.fl. (mp) yrkas att riksdagen hos regeringen begär ett förtydligande av patentlagen så att det klarare framgår att patent inte kan meddelas på levande organismer. Motionärerna hävdar att nuvarande patentlagstiftning inte medger att patent beviljas för uppfinningar som avser levande organismer men att utvecklingen går mot en uppluckring av detta förbud. Enligt motionärerna finns det starka etiska skäl mot att någon skall kunna få ensamrätt till levande organismers arvsmassa. Ett patentskydd kan vidare leda till problem för jordbrukarna.
Synpunkter liknande dem i motion L807 förs också fram i motion L810 av Elisabet Franzén m.fl. (mp). I motion L810 framhålls även att den parlamentariska beredning av genteknikfrågor som regeringen beslutat om inte är tillfyllest. Motionärerna understryker vikten av att en parlamentarisk utredning på området kommer till stånd. Utredningsarbetet bör bedrivas under hänsynstagande till sociala och ekologiska aspekter samt tredje världens speciella intressen och behov. En utgångspunkt bör vara att levande organismer liksom gentekniska metoder och varje form av manipulation av arvsmassan inte skall omfattas av immaterialrättsligt skydd. I motionen begärs dels utredning om och förslag till ny patentlagstiftning som klarlägger att produktpatent inte tillåts beträffande levande organismer eller någon form av arvsmassa, dels översyn av hela det immaterialrättsliga regelsystemet i syfte att förhindra andra former av ensamrätt till levande materia. Motionärerna yrkar också tillkännagivande om att Sverige skall verka internationellt för att förbud mot ensamrätt till levande materia skall komma till stånd.
Även i motion L811 av Lennart Brunander m.fl. (c) påpekas de problem som kan uppkomma för jordbruket om patent på levande materia tillåts. Motionärerna anser att Sverige internationellt bör driva linjen att patent på liv inte skall godtas samt verka för att regler om en annan skyddsform än patent utarbetas. Ett sådant skydd bör garantera fri tillgång till de genetiska resurserna och samtidigt stimulera vidareutvecklingen inom biotekniken. Motionärerna yrkar att det anförda ges regeringen till känna.
I motion L812 av Lars Werner m.fl. (v) anförs att Sverige varken nationellt eller internationellt bör godta patent på uppfinningar som avser förändringar av organismer med utnyttjande av bioteknik. Ett annat regelverk än patentsystemet måste enligt motionärerna utarbetas med utgångspunkt i att växt- och djurarter är vårt gemensamma arv. Motionärerna yrkar att det anförda ges regeringen till känna.
I motion So28 av Ulla Tillander m.fl. (c) begärs (yrkande 7) ett tillkännagivande om åtgärder för att förhindra att patent på mänskliga vävnader blir giltiga i Sverige. Motionärerna anser att Sverige både nationellt och internationellt måste arbeta för att förhindra en utveckling mot patentering av gentekniskt förändrade växter, djur, bakterier och mänskliga vävnader. De gränser i övrigt som skall gälla för patent på andra bioteknologiska uppfinningar måste enligt motionärerna kunna definieras, och patentlagen behöver förtydligas i angivna hänseenden.
Utskottet konstaterar att utvecklingen inom biotekniken har gått mycket snabbt under senare år. Särskilt i fråga om utnyttjandet av genteknik är forskningens framsteg påtagliga, och det har skapats nya förutsättningar för att sådan teknik skall kunna tillämpas direkt på så vitt skilda områden som medicinsk diagnostik, läkemedelsproduktion, växtförädling och djuravel. Användningen av mikroorganismer vid industriell produktion och för miljövård är andra exempel på den nya teknikens tillämpningsområden. Såvitt nu kan bedömas kommer denna utveckling att fortsätta och bioteknikens betydelse på olika samhällsområden att öka.
Med anledning av ett flertal motioner -- de flesta med samma inriktning som de nu aktuella motionerna L807, L810, L811, L812 och So28 -- behandlade utskottet våren 1990 ingående frågan om patent på uppfinningar inom bioteknikens område. I sitt av riksdagen godkända betänkande i ärendet (bet. 1989/90:LU31) framhöll utskottet att det finns anledning att se positivt på de möjligheter som gentekniken ger. En ökad användning av genteknik för dock med sig, fortsatte utskottet, att ställning måste tas till åtskilliga frågor av komplicerad art som rör exempelvis de etiska och ekologiska aspekterna. Många människor känner också stark oro eller osäkerhet inför genteknikens utveckling och de framtida följderna av den. Det var därför enligt utskottet naturligt att gentekniken aktualiserats såväl i åtskilliga motioner till riksdagen som i den allmänna debatten och att diskussioner förts om vad som bör vara tillåtet och inte tillåtet. Samtidigt underströk utskottet att problemen kring gentekniken i första hand måste lösas genom andra åtgärder än införandet av förbud mot eller begränsningar av möjligheterna till rättsligt skydd för bioteknologiska uppfinningar. Liksom annan lagstiftning på det immaterialrättsliga området, påpekade utskottet, är nämligen patentlagen ett trubbigt vapen när det gäller att förhindra eller begränsa viss verksamhet, och andra lösningar krävs om ett sådant syfte skall uppnås. Utskottet fann att det var angeläget att en översyn av de spörsmål som gentekniken ger upphov till kom till stånd och uttalade sin tillfredsställelse över att regeringen beslutat att tillkalla en parlamentarisk beredning rörande genteknikfrågorna. Med hänsyn till att immaterialrättsliga frågor utgör ett av huvudområdena för översynen utgick utskottet från att patenträttsliga spörsmål skulle komma att övervägas. Resultatet av beredningsarbetet borde enligt utskottet inte föregripas genom några uttalanden från riksdagens sida med anledning av de då förevarande motionsyrkandena, och utskottet avstyrkte följaktligen bifall till motionerna.
Den parlamentariska beredningen för frågor rörande användning av gentekniken tillsattes av regeringen i juni 1990 och har inlett sitt arbete. I enlighet med sin tidigare inställning i saken anser utskottet att inte heller de nu aktuella motionerna L807, L810, L811, L812 och So28 yrkande 7 bör föranleda någon riksdagens vidare åtgärd. Vad särskilt gäller det sist nämnda motionsyrkandet vill utskottet tillägga att varken den svenska patentlagen eller den europeiska patentkonventionen medger att patent beviljas på mänskliga vävnader som sådana. Utskottet förordar alltså att motionerna avslås.
Med anledning av vad som anförs i motion L802 vill utskottet -- i linje med vad utskottet uttalade år 1990 -- hänvisa till att patent för närvarande tillämpas som skyddsform för bioteknologiska uppfinningar i de flesta industriländer och också i det europeiska patentsystemet. Utan tungt vägande skäl bör Sverige inte isolera sig från den internationella utvecklingen på patentområdet. Det är också viktigt att den nordiska rättslikheten på detta område bevaras. Härtill kommer att ett framtida EES-avtal kan medföra krav på att vi håller jämna steg med EG-länderna på bl.a. patentområdet. Det sagda utesluter givetvis inte att det kan finnas anledning att för svenskt vidkommande överväga frågan om hur skyddet för uppfinningar av denna art lämpligen bör vara utformat. Spörsmålet måste emellertid lösas på det internationella planet. Mot bakgrund av det sagda kan utskottet inte finna att något särskilt tillkännagivande med anledning av motion L802 är påkallat, utan utskottet avstyrker bifall jämväl till den motionen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande immaterialrättsärenden att riksdagen till Patent- och registreringsverket: Immaterialrätt m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 4 000 kr.,
2. beträffande bolagsärenden att riksdagen till Patent- och registreringsverket: Bolagsärenden för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 2 000 kr.,
3. beträffande patentbesvärsrätten att riksdagen till Patentbesvärsrätten för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 9 814 000 kr.,
4. beträffande patentförbud att riksdagen avslår motionerna 1990/91:L807, 1990/91:L810,1990/91:L811, 1990/91:L812 och 1990/91:So28 yrkande 7, res. 1 (c, v) res. 2 (mp)
5. beträffande internationell anpassning att riksdagen avslår motion 1990/91:L802.
Stockholm den 5 mars 1991
På lagutskottets vägnar
Rolf Dahlberg
Närvarande: Rolf Dahlberg (m), Lennart Andersson (s), Owe Andréasson (s), Stig Gustafsson (s), Ulla Orring (fp), Martin Olsson (c), Inger Hestvik (s), Allan Ekström (m), Bengt Kronblad (s), Gunnar Thollander (s), Lena Boström (s), Bengt Harding Olson (fp), Stina Eliasson (c), Elisabeth Persson (v), Elisabet Franzén (mp), Anita Jönsson (s) och Charlotte Cederschiöld (m).
Reservationer
1. Patentförbud (mom. 4)
Martin Olsson (c), Stina Eliasson (c) och Elisabeth Persson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med "Utskottet konstaterar" och på s. 6 slutar med "den motionen" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill för sin del framhålla att utvecklingen inom biotekniken för närvarande går mycket snabbt. Särskilt gäller detta gentekniken, och det skapas fortlöpande nya förutsättningar för att sådan teknik skall kunna användas på olika områden. Växtförädlingen och djuraveln liksom utnyttjandet av mikroorganismer för industriell produktion är blott några exempel på genteknikens tillämpningsområden. I ökande utsträckning söks också patent på olika bioteknologiska uppfinningar både här i Sverige och utomlands. Patentansökningarna avser inte bara uppfinningar i mera vedertagen mening utan också olika gentekniska manipulationer med människor, växter, djur och mikroorganismer. Inte minst aktiva härvidlag är amerikanska och japanska företag. Eftersom Sverige är anslutet till den europeiska patentkonventionen blir patent på det gentekniska området som meddelas av det europeiska patentverket gällande också här i landet. Hur långt patentmöjligheterna sträcker sig i fråga om växter och djur kan för närvarande inte bedömas. Otvivelaktigt är det emellertid så att vitala intressen står på spel för vissa stora företag och att dessa i största möjliga utsträckning försöker få till stånd en vidgning av patenterbarheten. Även utvecklingen av praxis vid det europeiska patentverket synes gå i denna riktning liksom arbetet med immaterialrättsliga frågor inom internationella organisationer. Det ovan redovisade förslaget till eg-direktiv om rättsligt skydd för bioteknologiska uppfinningar är blott ett exempel härpå. Direktivförslaget ger klart ökade möjligheter att patentera uppfinningar som avser växter och djur.
Enligt utskottets mening för den ökade användningen av genteknik med sig att ställning måste tas till en rad spörsmål av komplicerad natur som rör exempelvis de etiska och ekologiska aspekterna på gentekniken. Många människor känner stark oro och osäkerhet inför genteknikens utveckling och de framtida följderna av den. Mot denna bakgrund framstår det som angeläget att en samlad översyn sker av de olika frågor som har anknytning till biotekniken.
Enligt utskottets mening kan ett beredningsarbete rörande gentekniken med den inriktning som framgår av de ovan redovisade direktiven inte anses tillräckligt. I stället bör en parlamentarisk utredning tillkallas med uppgift att utarbeta en samlad, heltäckande lagstiftning på bioteknikområdet. Lagstiftningen skall ange de etiska, sociala och miljömässiga ramarna för forskning och tillämpning. Angeläget är också att det initieras en bred debatt och informationsspridning om bioteknikens roll i samhället, något som inte minst gäller patentfrågorna. En viktig uppgift i det kommande utredningsarbetet måste därför vara att överväga de särskilda problem som är förknippade med den nuvarande utvecklingen när det gäller patent på bioteknologiska uppfinningar. Inte bara etiska skäl talar mot att någon genom patent skall kunna få ensamrätt på levande organismer. Sådana patent kan också äventyra den genetiska mångfalden och skapa beroendeförhållanden. Som påpekas av motionärerna kan jordbrukarnas möjligheter att använda sin egen skörd för utsäde komma att starkt begränsas eller försvinna om patent på växter godtas. Likaså kan djurpatent tvinga uppfödare att betala ersättning till patenthavaren för flera generationers avkommor till ett patenterat djur. Det finns därför starka skäl som talar för att möjligheterna till patent på uppfinningar som avser människor, djur, växter och mikroorganismer bör förbjudas. Det är också angeläget att förhindra att europeiska patent på sådana uppfinningar blir gällande i sverige. Den ovan förordade utredningen bör få i uppdrag att ta upp spörsmålet om förbud mot patent på växter, djur och mikroorganismer. Utskottet vill i sammanhanget betona vikten av att Sverige också agerar internationellt för att få till stånd ett förbud mot patent på levande organismer. Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motionerna L811, L812 och So28 yrkande 7 samt med anledning av motionerna L807 och L810 som sin mening ge regeringen till känna. Ställningstagandet innebär att motion L802 inte bör föranleda någon riksdagens vidare åtgärd, och utskottet avstyrker följaktligen bifall till den motionen.
dels att utskottets hemställan under moment 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande patentförbud att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:L811, 1990/91:L812 och 1990/91:So28 yrkande 7 samt med anledning av motionerna 1990/91:L807 och 1990/91:L810 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
2. Patentförbud (mom. 4)
Elisabet Franzén (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med "Utskottet konstaterar" och på s. 6 slutar med "den motionen" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill för sin del framhålla att utvecklingen inom biotekniken för närvarande går mycket snabbt. Särskilt gäller detta gentekniken, och det skapas fortlöpande nya förutsättningar för att sådan teknik skall kunna användas på olika områden. Växtförädlingen och djuraveln liksom utnyttjandet av mikroorganismer för industriell produktion är blott några exempel på genteknikens tillämpningsområden. I ökande utsträckning söks också patent på olika bioteknologiska uppfinningar både här i Sverige och utomlands. Patentansökningarna avser inte bara uppfinningar i mera vedertagen mening utan också olika gentekniska manipulationer med levande organismer. Hur långt patentsträvandena sträcker sig på det bioteknologiska området kan för närvarande inte bedömas. Otvivelaktigt är det emellertid så att vitala intressen står på spel för vissa stora företag i bl.a. Japan och USA och att dessa i största möjliga utsträckning försöker få till stånd en vidgning av patenterbarheten. Utvecklingen av praxis vid det europeiska patentverket och det svenska patentverket har också gått i riktning mot en ökad patenterbarhet och har nu nått ett stadium där praxis inte längre står i överensstämmelse med vad som ursprungligen tillåtits. När patentlagen infördes var nämligen avsikten att produktpatent inte skulle få meddelas på levande organismer och att även väsentligen biologiska förfaranden för framställning av växter och djur skulle undantas från det patenterbara området. Undantag gjordes dock för mikrobiologiskt förfarande och alster därav. Sistnämnda uttryck avsåg med den tidens bioteknik en process där mikroorganismernas ämnesomsättning utnyttjas för produktion av kemiska ämnen och ämnesblandningar, t.ex. antibiotika. Begreppet mikrobiologiskt förfarande har emellertid i efterhand omtolkats på ett inte tillåtet sätt till att gälla alla gentekniskt förändrade mikroorganismer i sig. Att praxis på området utvecklats i strid med patentlagens syfte belyses även av att allt biologiskt liv vid tillkomsten av patentlagen ansågs vara antingen växter eller djur och alltså omfattat av patentförbudet. Den biologiska indelningen av livsformer har emellertid ändrats relativt nyligen. Begreppen växter och djur är numera inte desamma som tidigare. Biologiskt liv delas nämligen in i växter, djur, svampar samt encelliga organismer med eller utan kärna.
Även arbetet med immaterialrättsliga frågor inom internationella organisationer syftar till ökade patentmöjligheter på det biotekniska området. Det ovan redovisade förslaget till EG-direktiv om rättsligt skydd för bioteknologiska uppfinningar är blott ett exempel härpå. Direktivförslaget innehåller i princip inte några begränsningar av möjligheterna att patentera uppfinningar som avser växter och djur och annan levande materia.
Enligt utskottets mening är det angeläget att den nu pågående utvecklingen mot alltmer ökade patentmöjligheter för bioteknologiska uppfinningar snarast hindras. Regeringen bör därför snarast förelägga riksdagen förslag till sådana ändringar i patentlagen att det av lagen klart framgår att det patenterbara området inte omfattar levande organismer och att patentmöjligheterna därmed anpassas till vad som ursprungligen var avsett. Den ökade användningen av genteknik för också med sig att ställning måste tas till en rad andra spörsmål av komplicerad natur som rör exempelvis de etiska och ekologiska aspekterna på gentekniken. Många människor känner också stark oro och osäkerhet inför genteknikens utveckling och de framtida följderna av den. Mot denna bakgrund framstår det som angeläget att en samlad översyn sker av de olika frågor som har anknytning till gentekniken.
Enligt utskottets mening kan ett beredningsarbete rörande genteknikfrågorna med den inriktning som framgår av de ovan redovisade direktiven inte anses tillräckligt. I stället bör en parlamentarisk utredning tillkallas med uppgift att utarbeta en samlad, heltäckande lagstiftning på bioteknikområdet. Lagstiftningen skall ange de etiska, sociala och miljömässiga ramarna för forskning och tillämpning. Det måste också initieras en bred debatt och informationsspridning om bioteknikens roll i samhället, något som inte minst gäller patentfrågorna. En viktig uppgift i utredningsarbetet måste vara att överväga de särskilda problem som är förknippade med den nuvarande utvecklingen när det gäller ensamrätt till bioteknologiska uppfinningar. Starka etiska skäl talar mot att någon skall kunna få ensamrätt till levande organismer. En sådan ensamrätt kan också äventyra den genetiska mångfalden och sätta jordbrukets och den tredje världens intressen på spel. Som påpekas av motionärerna kan vidare allvarliga sociala och ekologiska konsekvenser uppkomma. Det finns därför starka skäl som talar för att frågan om skyddet för bioteknologiska uppfinningar i sin helhet bör utredas under särskilt hänsynstagande till sociala och ekologiska aspekter samt till tredje världens särskilda behov och intressen. En sådan översyn bör omfatta även växtförädlarrätten och ha som utgångspunkt att levande organismer liksom gentekniska metoder och varje form av manipulation av arvsmassan inte skall kunna omfattas av något immaterialrättsligt skydd. Det är vidare angeläget att förhindra att europeiska patent på bioteknologiska uppfinningar blir gällande i Sverige. Utredningen bör således ges direktiv att ta upp spörsmålet om inskränkning av det immaterialrättsliga skyddet. Utskottet vill i sammanhanget betona vikten av att Sverige också agerar internationellt för att få till stånd ett förbud mot ensamrätt till levande materia. Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motionerna L807 och L810 samt med anledning av motionerna L811, L812 och So28 yrkande 7 som sin mening ge regeringen till känna. Ställningstagandet innebär att utskottet avstyrker bifall till motion L802.
dels att utskottets hemställan under moment 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande patentförbud att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:L807 och 1990/91:L810 samt med anledning av motionerna 1990/91:L811, 1990/91:L812 och 1990/91:So28 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.