Anslag till Lantbruksuniversitet, m.m.
Betänkande 1992/93:UbU13
Utbildningsutskottets betänkande
1992/93:UBU13
Anslag till Lantbruksuniversitetet, m.m.
Innehåll
1992/93 UbU13
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas den del av forskningspropositionen -- proposition 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg -- som rör forskning och utbildning vid Sveriges lantbruksuniversitet m.m. Vidare behandlas motioner väckta med anledning av propositionen och ett antal under allmänna motionstiden väckta motioner.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till riktlinjer för forskningen inom de areella näringarna. Verksamheten bör bli alltmer inriktad på naturresursernas användning och forskning för en bättre miljö. Behovet av samverkan mellan SLU och andra forskningsorganisationer och sektorsintressen betonas. Skogsforskningen prioriteras. Vidare tillstyrker utskottet regeringens förslag till anslag m.m.
Utskottet avstyrker samtliga motioner. Socialdemokraterna har i en reservation framhållit att ytterligare medel bör anvisas till riksskogstaxeringen och att detta bör ske genom omfördelning.
NIONDE HUVUDTITELN
Proposition 1992/93:170 avsnitt 9
Sveriges lantbruksuniversitet
Regeringen har under anslaget I 1 (s. 372--376) föreslagit
1. att riksdagen godkänner det övergripande målet för verksamheten inom Sveriges lantbruksuniversitets ansvarsområde i enlighet med vad som har förordats i avsnittet Slutsatser, 2. att riksdagen till Sveriges lantbruksuniversitet för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 984 246 000 kr.
Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m.m.
Regeringen har under anslaget I 2 (s. 376) föreslagit att riksdagen till Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 7 700 000 kr.
Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forskning
Regeringen har under anslaget I 3 (s. 376--379) föreslagit
1. att riksdagen godkänner den huvudsakliga inriktningen för verksamheten inom Skogs- och jordbrukets forskningsråds ansvarsområde i enlighet med vad som har förordats i avsnittet Slutsatser, 2. att riksdagen godkänner vad som har förordats i fråga om bemyndigande för Skogs- och jordbrukets forskningsråd att inom en given ram -- utgörande en mindre del av dess anslag -- besluta om fördelning av medel för en sexårsperiod, 3. att riksdagen till Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 185 552 000 kr.
Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Förvaltningskostnader
Regeringen har under anslaget I 4 (s. 379) föreslagit att riksdagen till Skogs- och jordbrukets forskningråd: Förvaltningskostnader för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 6 129 000 kr.
Stöd till kollektiv forskning
Regeringen har under anslaget I 5 (s. 380--381) föreslagit att riksdagen till Stöd till kollektiv forskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 88 000 000 kr.
Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien
Regeringen har under anslaget I 6 (s. 381--382) föreslagit att riksdagen till Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 811 000 kr.
Motionerna
Motioner med anledning av proposition 1992/93:170
1992/93:Ub117 av Inger Hestvik m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inrätta en centrumbildning för småskaligt skogsbruk.
1992/93:Ub128 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas 19. att riksdagen beslutar att medel överförs från Skogs- och jordbrukets forskningsråd till fasta resurser hos Sveriges lantbruksuniversitet, 20. att riksdagen beslutar att riksskogstaxering tilldelas 4 000 000 kr inom ramen för de medel som anvisats till Sveriges lantbruksuniversitet.
Motioner från allmänna motionstiden 1993
1992/93:Ub609 av Karin Falkmer och Birgit Henriksson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokaliseringen av den nya skogsmästarutbildningen.
1992/93:Ub610 av Holger Gustafsson (kds) vari yrkas 2. (delvis) att riksdagen hos regeringen begär att under 1993 50 utbildningsplatser avsätts för Högskolan i Skövde och att 30 utbildningsplatser reserveras för den nya livsmedelstekniska högskoleutbildningen vid SLU i Skara.
1992/93:Ub629 av Ulla Orring (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett bevarande och en sammanhållen jägmästareutbildning i Umeå enligt skisserad modell.
1992/93:Ub632 av Inga Berggren och Per Stenmarck (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av skoglig utbildning och forskning i södra Sverige.
1992/93:Ub633 av Stina Gustavsson m.fl. (c, m, fp, kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sydsvensk skoglig utbildning och forskning knuten till Högskolan i Växjö.
1992/93:Ub637 av Carl Olov Persson m.fl. (kds) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att forskningsmedel omfördelas så att forskningen om skogsbruket kan fortsätta.
1992/93:Ub639 av Knut Wachtmeister m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statlig satsning på livsmedelsforskningen i Skåne.
1992/93:Ub641 av Lena Boström (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskning kring lantbruksnäringar i norra Sverige.
1992/93:Ub642 av Lena Boström (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om renforskning.
1992/93:Ub643 av Sten Svensson m.fl. (m, c, kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den fortsatta inriktningen av forskning rörande djurmiljö--djurhälsa--djurbeteende--djurskydd--omgiv ningshygien.
1992/93:Ub645 av Hugo Bergdahl (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Skinnskatteberg även i framtiden bör vara lokaliseringsort för skoglig utbildning, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att skogsmästarutbildningen i Skinnskatteberg bör bestå, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att resurser för forskning bör tillföras Skogmästarskolan i Skinnskatteberg.
1992/93:Ub646 av Kjell Nilsson m.fl. (s) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ett helhetsgrepp på den skogliga FoU-verksamheten, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering till Växjö av den sydsvenska skogsforskningen, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering av skogsteknikerutbildning till Växjö, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering av del av jägmästarutbildningen till Växjö, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering av skogligt FoU-centrum till Växjö.
1992/93:Ub648 av Ulf Melin m.fl. (m, fp, c, kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av högre skoglig utbildning och forskning i södra Sverige.
1992/93:Ub659 av Jan Backman och Inga Berggren (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ett skånskt livmedelstekniskt forskningscentrum och ett livsmedelstekniskt forsknings- och utvecklingsprogram.
1992/93:Ub664 av Rosa Östh och Birger Andersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en kraftfull satsning på Sveriges lantbruksuniversitet i samband med kommande forskningsproposition.
1992/93:Ub665 av Rosa Östh och Marianne Andersson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar tillgodose det behov av stöd till forskning och forskningsinformation som föreligger hos Metallbiologiskt centrum i Uppsala inom forskningsanslaget.
1992/93:Ub671 av Bengt Kindbom och Birgitta Carlsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om livsmedelsteknisk högskoleutbildning i Skara.
1992/93:Ub675 av Ulla Orring och Britta Bjelle (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förstärkning av forskningsresurser för rennäringen med förläggning till Umeå.
1992/93:Ub676 av Ulf Björklund (kds) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheter till samverkan i ett regionalt nätverk för att stärka de tre högskoleenheterna Falun/Borlänge, Gävle/Sandviken och Skogshögskolan i Garpenberg, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beaktande av regionalpolitiska konsekvenser i beslut som berör utbildningsverksamhetens organisation, avseende SLU:s verksamhet i Garpenberg, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bibehållen skoglig utbildning vid Skogshögskolan i Garpenberg samt om möjligheterna till vidareutveckling av SLU:s forskningsverksamhet med nya forskningscentra som CEL ochCEREF.
1992/93:Ub689 av Bert Karlsson (nyd) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att rörflensforskningen i Röbäcksdalen snarast skall få ett tillskott på 2 miljoner kronor, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en kraftfull satsning på rörflens- och gräsforskningen i syfte att snabbt få fram en alternativ gröda för åkermark.
1992/93:Ub690 av Nils Nordh och Martin Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av högre skoglig utbildning och forskning i södra Sverige.
1992/93:So476 av Gullan Lindblad och Birger Hagård (m) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskningen vid Metallbiologiskt centrum.
1992/93:So514 av Berith Eriksson m.fl. (v) vari yrkas 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av ekonomiskt stöd till forskningen vid Metallbiologiskt centrum i Uppsala.
1992/93:Jo308 av Margareta Israelsson m.fl. (s) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skogsmästarutbildningen i Skinnskatteberg.
Utskottet
I detta betänkande behandlar utskottet regeringens förslag i propositionen Forskning för kunskap och framsteg (prop. 1992/93:170) avsnitt 9 Jordbruksdepartementets område.
Forskningspolitiken -- allmänna riktlinjer
Utskottet behandlar de allmänna riktlinjerna för forskningspolitiken för budgetperioden 1993/94--1995/96 i sitt betänkande 1992/93:UbU15. Regeringens förslag innebär sammanfattningsvis följande prioriteringar. Målmedvetna forskningssatsningar bör göras inom strategiska områden. Koncentration av forskningsinsatser förordas för att göra forskningen slagkraftig och därmed öka Sveriges konkurrenskraft. Vidare bör samverkan mellan universitet/högskolor och näringslivet öka. En gynnsam utveckling av näringslivet är en grundläggande förutsättning för fortsatt välstånd i landet. Forskningssystemet måste bättre än i dag ta sig an nya problem och utmaningar och förnyelseförmågan öka. Forskarutbildningen måste förbättras och examinationen av doktorer fördubblas. Forskningens internationalisering behöver påskyndas.
Sveriges lantbruksuniversitet
Inledning
Vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) bedrivs högre utbildning och forskning rörande skogsbruk, jordbruk, trädgårdsnäring, landskapsplanering, veterinärmedicin och djurskydd, fiske, rennäring, livsmedel, jakt och viltvård samt bioenergi. Vid universitetet finns tre fakulteter -- lantbruksvetenskaplig, skogsvetenskaplig och veterinärmedicinsk.
Verksamheten bedrivs vid ett sextiotal institutioner, elva försöksdistrikt, en försöksgård i Skara, sex försöksparker samt ett antal jordbruksegendomar och fältstationer. Verksamheten är förlagd till ett trettiotal orter över hela landet.
SLU har varit föremål för utredning. Denna har omfattat en utvärdering av verksamheten -- dess innehåll, omfattning, inriktning och styrning. Förslagen har redovisats i betänkandet (SOU 1991:101) Landskap Näring Kunskap. Betänkandet har remissbehandlats. Förslagen har legat till grund för regeringens bedömningar angående den framtida verksamheten vid SLU.
Det övergripande målet för SLU:s verksamhet
Regeringen begär riksdagens godkännande av det övergripande målet för SLU:s verksamhet i enlighet med vad som föreslås i propositionen.
Enligt propositionen bör det övergripande målet för SLU:s verksamhet vara att genom forskning, utbildning och information öka kunskaperna om förutsättningarna för en varaktig och effektiv biologisk produktion och om hur denna skall bedrivas och utnyttjas. Verksamheten bör bli alltmer inriktad på naturresursernas användning och forskning för en bättre miljö.
Forskningen på Jordbruksdepartementets område har ett särskilt ansvar för att kunskapen inom naturresursområdet utvecklas så att kommande generationers fortlevnad säkras.
Forskningen bör ta sikte på att klargöra de grundläggande sambanden mellan produktivitet och de biologiska systemens uthållighet. Forskning för att säkra miljövänlig produktion och svensk konkurrenskraft måste bygga på integrerat samarbete mellan grundläggande och tillämpad forskning.
Forskning för att lösa problem inom det biologiska kretsloppet bör enligt regeringen ges hög prioritet. Genom att miljövänligt producera råvaror för olika ändamål blir jordbruket en resurs i miljöarbetet men ockå genom att ta emot avfall som är biologiskt nedbrytbart och fritt från giftiga ämnen. Allt avfall måste återföras till naturens kretslopp eller till ny användning.
I propositionen betonas att forskningen bör inriktas mot de grundläggande sambanden i ekosystemen och de restriktioner dessa ställer upp. Forskningsinsatserna måste styras av krav på omsorg om miljön i vid bemärkelse. Regeringen betonar att forskningsstrategin måste vara tvärsektoriell för att det skall vara möjligt att lösa olika miljöproblem.
Enligt propositionen bör den areella forskningen utgå från bl.a. följande bedömningar.
Markens långsiktiga produktionsförmåga är en grundläggande förutsättning för den framtida utvecklingen. Den biologiska produktionen som utgår från vad marken kan producera måste säkerställas och utvecklas. I propositionen nämns olika angelägna forskningsområden för att nå dessa mål.
Det framtida odlingssystemet måste ge förutsättningar för biologisk mångfald, ett öppet och varierat landskap rikt på kulturvärden.
Forskning och utbildning i Sverige måste planeras så att ett internationellt perspektiv på nyttjandet av naturresurserna beaktas och utvecklas.
Vidare understryker regeringen att kunskapsuppbyggnaden måste fortsätta vad gäller den senare delen i livsmedelskedjan så att Sverige kan hävda sina livsmedelsprodukter i utländsk konkurrens, betydelsen av ett uthålligt skogsbruk där staten stimulerar forskningen, eftersom den är långsiktig och allmängiltig, men där näringslivet i högre grad måste ta sitt forskningsansvar, att större vikt måste läggas vid djurskyddsintresset, genteknikens betydelse, betydelsen av förnybara bränslen t.ex. biobränslen från jord och skog.
Regeringen framhåller skogsnäringens betydelse för Sverige. Skogsforskningen prioriteras. Sålunda föreslås att medel, genom omprioriteringar, tillförs den skogsvetenskapliga fakulteten. Forskningen om skogen och skogsråvaran bör vidare förskjutas i riktning mot de senare leden i förädlingskedjan.
I propositionen framhålls att grundläggande forskning, tillämpad forskning och försöksverksamhet skall samverka. Det är nödvändigt att SLU samverkar med andra forskningsorganisationer och sektorsintressen. Behovet av en flexibel universitetsorganisation framhålls. Kombinationen av SLU och Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR) är en värdefull tillgång för forskningen inom de areella näringarna.
Enligt regeringens bedömning skall utbildningarna vid SLU genom framförhållning och planering sörja för att samhällets behov av utbildade inom SLU:s kompetensområde tillgodoses. I propositionen framhålls att det är angeläget att SLU:s utbildningar till sin struktur följer vad som beslutats av riksdag och regering angående den högre utbildningen i landet och som kommit till uttryck i propositionen Universitet och högskolor Frihet för kvalitet (prop.1992/93:1) samt i högskolelagen (1993:1434) och högskoleförordningen (1993:100). I propositionen informeras om krav på resultatmål och avsikten att föreskriva vilka examina som skall finnas inom grundutbildningen inom Jordbruksdepartementets område. I sistnämnda fråga har regeringen fattat beslut den 4 april 1993 (Förordning för Sveriges lantbruksuniversitet 1993:221).
Utskottet återkommer senare (s. 15 f.) till fördelningen av resurser mellan SLU och SJFR samt till beräkningen av anslaget till Lantbruksuniversitetet.
Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen förordat om det övergripande målet för SLU:s verksamhet och föreslår att riksdagen tillstyrker propositionen i denna del.
Utskottet vill i sammanhanget understryka vad som i propositionen framhållits om behovet av flexibilitet och samarbete över universitets- och fakultetsgränser. Utskottet har erfarit och ser positivt på att SLU under året kommer att undersöka möjligheterna till samordning mellan fakulteterna.
Vidare vill utskottet framhålla vad regeringen i propositionen anfört om försöksverksamheten vid SLU. Denna bör som andra verksamheter fortlöpande prövas vad gäller omfång och resurstilldelning.
Den mer produktionsinriktade försöksverksamheten bör enligt regeringen i allt högre grad finansieras av näringen och på sikt finansieras av resp. bransch. Det är enligt utskottet angeläget att förändringarna sker på ett sådant sätt och i en sådan takt att värdefulla erfarenheter och tillgångar tas till vara.
I fem motioner framförs synpunkter och önskemål beträffande skoglig forskning i södra Sverige. Det sydsvenska skogsforskningsprogrammet behöver utvecklas och samordnas samt omfatta såväl forskning som utbildning enligt motion 1992/93:Ub646 (s). Motionärerna framhåller behovet av ett helhetsgrepp på den skogliga FoU-verksamheten i södra Sverige (yrkande 4). Det geografiska läget i det sydsvenska skogsområdet, närheten till avnämare av forskningsresultat utgör enligt motionärerna argument för lokalisering av verksamheten till Växjö (yrkande 5). Ett skogligt FoU-centrum förlagt till Växjö bör omfatta skoglig forskning, skogsteknikerutbildning samt en del av jägmästarutbildningen. Lokalisering bör enligt motionärerna ske i anslutning till Högskolan i Växjö (yrkande 8). Även i motion 1992/93:Ub633 (c, m, fp, kds) (delvis) framhålls den sydsvenska skogens särdrag och det sydsvenska skogsbrukets särskilda behov. Enligt motionärerna bör ett skogligt FoU-centrum lokaliseras till södra Sverige. Växjö föreslås som lokaliseringsort med hänvisning till den närbelägna forskningsverksamheten i Asa.
Även i motionerna 1992/93:Ub648 (m, fp, c, kds) delvis, 1992/93:Ub632 (m) delvis och 1992/93:Ub690 (s) (delvis) framhålls behovet av skoglig forskning förlagd till södra Sverige. Motionärerna anför i huvudsak samstämmiga motiveringar. En stor andel av skogstillväxten och skogsbruksvärdet ligger i de sydsvenska skogarna. Särskilda förhållanden gäller för den sydsvenska skogen avseende t.ex. artbestånd och skadebenägenhet. Motionärerna ser det som ytterst angeläget att frågan om skoglig forskning i södra Sverige får sin lösning under våren 1993.
Utskottet behandlade senast vid förra riksmötet frågan om skoglig utbildning och forskning i södra Sverige (bet. 1991/92:UbU17). Utskottet noterade då att satsningarna på södra Sverige hade varit små jämfört med övriga landet. Utskottet utgick från att regeringen och SLU skulle beakta behovet av kunskap om sydsvenska skogliga förhållanden i den fortsatta beredningen av den framtida utbildnings- och forskningsverksamheten.
Utskottet instämmer i vad som framförts i motionerna när det gäller den sydsvenska skogsnäringens och skogsforskningens betydelse för landet. Som motionärerna framhållit skiljer sig det sydsvenska skogsbruket i flera hänseenden från skogsbruket i övriga Sverige. Mot bakgrund av det sydsvenska skogsbrukets karaktär och speciella förutsättningar bör behovet av kunskap om sydsvenska skogliga förhållanden beaktas. I propositionen föreslås 1,7 miljoner kronor som fortsatt stöd till sydsvensk skogsforskning. Enligt regeringens förslag bör vidare skoglig forskning prioriteras. Detta skapar ett utrymme också för ökade forskningsinsatser för skogsforskning rörande södra Sverige.
Utskottet vill i sammanhanget dessutom framhålla följande.
SLU har en unik ställning som ensamt ansvarigt universitet i landet för högre utbildning och forskning inom en samhällssektor. Detta innebär ett särskilt ansvar när det gäller organisation och lokalisering av verksamheten. Samtidigt bör SLU mot regionala intressen hävda de särskilda inomdisciplinära krav som verksamheten ställer och ta ansvar för att organisationen har en rimlig geografisk täckning utan att resurserna för den skull splittras.
Det ankommer sålunda på SLU att ansvara för hur utbildning och forskning inom universitetets verksamhetsområde skall organiseras och lokaliseras för att olika behov och intressen skall kunna tillgodoses.
Utskottet anser med hänvisning härtill att riksdagen inte bör vidta någon särskild åtgärd med anledning av motionerna 1992/93:Ub632 delvis, 1992/93:Ub633 delvis, 1992/93:Ub646 yrkandena 4, 5 och 8, 1992/93:Ub648 delvis och 1992/93:Ub690 delvis, varför de bör avslås av riksdagen.
Forskningsverksamheten i Garpenberg m.m. tas upp i tre motioner. I motionerna 1992/93:Ub117 (s) och 1992/93:Ub637 (kds) framhålls behovet av garantier för att forskningen om det privata småskogsbruket skall kunna fortsätta. Som angelägna forskningsuppgifter anges skogsteknik, skogsskötsel och ekonomi. Det påpekas att forskning om småskogsbruket tidigare delvis finansierats genom skogsvårdsavgifterna. Motionärerna tror inte att de privata småskogsägarna i landet kommer att kunna kompensera det bidrag till forskningen som uteblir genom att skogsvårdsavgiften avskaffats. I motion 1992/93:Ub117 begärs att riksdagen skall uttala sig för att ett centrum för forskning om småskaligt skogsbruk inrättas i Garpenberg. Förslaget grundar sig på att Stiftelsen Skogsbrukets forskningsinstitut (Skogsforsk) bedriver tillämpad forskning och utveckling för det storskaliga skogsbrukets behov. I motion 1992/93:Ub637 framhåller motionärerna att det är viktigt att det forskningsprogram som delvis finansierats genom skogsvårdsavgifter kan bibehållas. Riksdagen bör av regeringen begära att forskningsmedel omfördelas så att verksamheten kan fortsätta.
I ytterligare tre motionsyrkanden föreslås satsningar i Garpenberg. I motion 1992/93:Ub676 (kds) begärs ett tillkännagivande om att skoglig utbildning vid Skogshögskolan i Garpenberg bibehålls samt att SLU:s verksamhet där vidareutvecklas genom nya forskningscentra. Satsningarna föreslås med anledning av befarade neddragningar av verksamheter i Garpenberg (yrkande 3). Motionären framhåller verksamhetens regionalpolitiska betydelse (yrkande 2). Vidare framhålls i samma motion (yrkande 1) betydelsen av nätverkssamarbete mellan de tre högskoleenheterna i Falun/Borlänge, Gävle/Sandviken samt Skogshögskolan i Garpenberg. Nätverkssamarbetet framhålls som viktigt för att stärka dessa orters konkurrenskraft.
Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande. Tidigare tillfördes privatskogsbrukets forskning medel genom skogsvårdsavgiften, ca 10 miljoner kronor per år. I och med att skogsvårdsavgiften avskaffats upphör denna finansieringskälla till forskning om det småskaliga skogsbruket. Regeringen har förutsatt att detta skall kompenseras genom att de privata skogsägarna träder in som finansiärer av forskningen. Utskottet anser liksom motionärerna att det är synnerligen angeläget att forskningen inom det här aktuella området kan fortsätta -- inte minst av näringspolitiska skäl. Småskogsbruket utgör en viktig del i landsbygdens ekonomi. I propositionen har den skogliga forskningen prioriterats och förutsättningar för ett ökat samarbete mellan näringslivet och forskningsorganen har skapats. Det ankommer på de forskande organen att avgöra hur forskningsmedel skall fördelas. SLU har ett nationellt ansvar för att forskning bedrivs på för samhället angeläga områden och således för att forskningen inom det i motionerna angivna området kan fortsätta. Det bör inom ramen för SLU:s resurser vara möjligt att stödja kvalificerade och angelägna forskningsprojekt inom privatskogsbrukets/det småskaliga skogsbrukets område.
Det ankommer, som utskottet tidigare anfört, på SLU att avgöra hur forskningen skall organiseras och lokaliseras. Utskottet hänvisar till SLU:s ansvar som ensamt ansvarigt för högre utbildning och forskning på nu berört område.
Regeringen har i propositionen beträffande Garpenberg framhållit att verksamheten där utgör en enhet i det samarbete som utvecklats mellan högskolorna i Falun/Borlänge och Gävle/Sandviken och Institutet för byggnadsforskning och att Garpenbergsanläggningen är en värdefull resurs som bör kunna utnyttjas även i fortsättningen. Utskottet instämmer i regeringens bedömning och har inget att erinra mot vad i propositionen och motionerna anförts om Garpenbergsanläggningens betydelse.
Med hänvisning till vad utskottet anfört om den fortsatta forskningen om småskaligt skogsbruk och verksamheten i Garpenberg anser utskottet att något särskilt uttalande av riksdagen i frågan inte är påkallat. Motionerna 1992/93:Ub117, 1992/93:Ub637 och 1992/93:Ub676 yrkandena 1, 2 och 3 bör därför avslås av riksdagen.
I motion 1992/93:Ub645 (fp) yrkande 3 föreslås vad gäller skoglig forskning att resurser bör tillföras för forskning vid Skogsmästarskolan i Skinnskatteberg. Motionären hänvisar till framtida skärpta krav på undervisning i ekologi och samarbetsmöjligheterna med den till SLU knutna forskningsstationen i Grimsö.
Utskottet erinrar om att det ankommer på SLU att fatta beslut om ämnen för forskning samt lokalisering av forskningsresurser. Frågan om lokalisering av forskningsresurser hänger delvis samman med ställningstaganden till lokaliseringen av den skogliga utbildningen. Det pågår f.n. en omstrukturering av denna. Utskottet anser att yrkandet bör avslås med hänvisning härtill.
Lantbruksforskningen tas upp i två motioner. I motion 1992/93:Ub641 (s) uttrycks oro över framtida resurser till försöksverksamhet och utvecklingsarbete i Norrland, närmast SLU:s försöksverksamhet i Röbäcksdalen. Även i motion 1992/93:Ub689 (nyd) berörs Röbäcksdalen. Motionären begär en kraftfull satsning på rörflens- och gräsforskning i syfte att snabbt få fram en alternativ gröda för åkermark (yrkande 2). Han framhåller att rörflenet kan bli en konkurrent till olja, gas och el för uppvärmning och att forskningsresurser bör satsas.
När det gäller forskning om rörflen har utskottet erfarit att det pågår flera forskningsprojekt, inte bara i Röbäcksdalen utan även t.ex. vid Jordbrukstekniska institutet. Utskottet vill erinra om att SJFR har tillförts medel för växtförädling av Norrlandsgrödor. Det ankommer inte på riksdagen att avgöra hur forskningsresurser skall fördelas på enskilda forskningsprojekt eller om deras lokalisering. Utskottet avstyrker motionsyrkandena.
Djurforskning behandlas i motion 1992/93:Ub643 (m, c, kds). Motionärerna betonar värdet av den miljö- och djurhälsovårdsforskning som bedrivs vid Skarainstitutionen och begär att institutionen skall ges förutsättningar för fortsatt verksamhet. Det framhålls att forskningen är den svenska konsumenten till gagn när det gäller animaliska livsmedel men också att den bidrar till att ge Sverige internationella konkurrensfördelar till gagn för svensk livsmedelsexport.
Utskottet vill med anledning av motionen understryka vad regeringen i propositionen framhåller om att större vikt måste läggas vid djurskyddsintresset och att det finns ett stort behov av forskning om djurens hälsa och behov. Det är viktigt att förbättra djurmiljön inom animalieproduktionen. Utskottet vill ännu en gång erinra om att det ankommer på de forskande organen att besluta hur anvisade forskningsresurser skall fördelas. Med hänvisning till det anförda avstyrks motionsyrkandet.
I motion 1992/93:Ub639 (m) föreslås statlig satsning på livsmedelsforskningen i Skåne och att statligt stöd skall utgå till forskning med inriktning på livsmedelsförpackning. Likaledes föreslås i motion 1992/93:Ub659 (m) statliga satsningar på livsmedelsforskning i Skåne. Motionärerna föreslår en samlad insats för att bevara och vidareutveckla skånsk livsmedelsindustri.
Utskottet anser beträffande forskningen på livsmedelsområdet att det är angeläget att kunskapsuppbyggnaden fortsätter när det gäller den senare delen av livsmedelskedjan, framför allt för att Sverige skall kunna hävda sina livsmedelsprodukter i en utländsk konkurrens. Utskottet erinrar om att det ankommer på berörda forskningsorgan att besluta om hur forskningsresurserna skall fördelas på olika forskningsprojekt och hur de skall lokaliseras. Utskottet avstyrker motionerna med hänvisning härtill.
De skogliga utbildningarnas innehåll, organisation och lokalisering har tagits upp i flera motioner, samtliga väckta under den allmänna motionstiden.
I fem motioner om skoglig utbildning i södra Sverige anser motionärerna att riksdagen bör uttala sig för att skoglig utbildning skall förläggas till denna del av landet. I motion 1992/93:Ub646 (s) yrkande 6 framhålls behovet av skogsteknikerutbildning i södra Sverige och att utbildningen bör förläggas i anslutning till Högskolan i Växjö och utgöra en del av ett skogligt FoU-centrum. Motionärerna anser vidare att delar av jägmästarutbildningen bör lokaliseras till Växjö (yrkande 7). I motion 1992/93:Ub633 (c, m, fp, kds) (delvis) föreslås att ett skogligt utbildningscentrum i Götaland skapas med hänvisning till utbildningsbehovet i denna del av landet och med utgångspunkt i den skogsforskning som bedrivs där. Lokaliseringen föreslås till Växjö med hänvisning till samverkansfördelar med försöksparken i Asa och Högskolan i Växjö. I motionerna 1992/93:Ub648 (m, fp, c, kds) delvis, 1992/93:Ub690 (s) delvis och 1992/93:Ub632 (m) delvis framförs också behovet av högre skoglig utbildning i södra Sverige. Motionärerna hänvisar till vad utbildningsutskottet anförde under förra riksmötet om behovet av kunskap om sydsvenska skogliga förhållanden. Vidare framhålls med anledning av ett internt SLU-förslag om en ny treårig skogsmästarutbildning med lokalisering till Skinnskatteberg och Bispgården att ett rimligare förslag hade varit en lokaliseringsort i södra och en i norra Sverige.
Utskottet anförde under föregående riksmöte att vid den pågående översynen av den skogliga utbildningen bör behovet av kunskap om sydsvenska skogliga förhållanden särskilt beaktas (bet. 1992/93:UbU17). Utskottet erinrar om detta och vill nu påpeka följande.
Den skogliga utbildningen har under flera år varit föremål för utredningar och överväganden inom SLU utan att några slutliga ställningstaganden har kunnat göras. Det ankommer, enligt högskolelagen (1992:1434), på regeringen att besluta vilka examina som skall finnas och vilka krav som skall vara uppfyllda för att en viss examen skall få utfärdas. Det ankommer på SLU att bestämma om utbildnings- och kursutbud, studieorganisation samt lokaliseringen av olika utbildningar. Det ankommer vidare på SLU att komma med förslag till regeringen om behov av förändringar i de utbildningar som regeringen har att fatta beslut om. Utskottet har erfarit att SLU nyligen fattat beslut om skogstekniker- och skogsmästarutbildningarnas utformning och lokalisering. Beslutet innebär att utbildningarna de kommande åren kommer att bedrivas oförändrat. Det betyder att de förslag till förändringar som aviserats har skjutits på framtiden. Utskottet anser detta beklagligt. Utskottet utgår från att frågan om de framtida skogliga utbildningarnas innehåll, organisation och lokalisering snarast skall få en lösning.
Utskottet vill i sammanhanget vidare framhålla att det bör vara en självklarhet att det i de skogliga utbildningarna förmedlas kunskaper om den svenska skogen som är oberoende av var utbildningen är lokaliserad. Utskottet utgår från att det i utbildningen, var den än lokaliseras, skall finnas utrymme för undervisning om särskilda förhållanden i olika delar av landet. Utskottet vill i sammanhanget erinra om vad utskottet i det föregående anfört om SLU:s ansvar såsom enda universitet för de areella näringarna. Med hänvisning till det anförda och till att universitetet har att besluta om utbildningens innehåll samt dess organisation och lokalisering föreslår utskottet att följande motionsyrkanden avslås nämligen 1992/93:Ub632 delvis, 1992/93:Ub633 delvis, 1992/93:Ub646 yrkande 6, 1992/93:Ub648 delvis och 1992/93:Ub690 delvis.
Skogsmästarutbildningens lokalisering till Skinnskatteberg tas upp i motionerna 1992/93:Ub609 (m), 1992/93:Ub645 (fp) yrkandena 1 och 2 och 1992/93:Jo308 (s) yrkande 4. Motionärerna anser att riksdagen bör uttala sig för att skogsmästarutbildningen även i framtiden bör vara förlagd till Skinnskatteberg. I motionen 1992/93:Ub609 framhålls att resurserna är begränsade och därför inte bör splittras på fler orter och att utbildningen bör vara upplagd så att den tillgodoser hela landets behov.
Det är enligt utskottet angeläget att utbildningsresurserna används effektivt samt att utbildningen sker där de bästa förutsättningarna finns. Det ankommer på SLU att bedöma var och hur utbildningsresurserna skall användas. Som framgår av det föregående har SLU inte tagit ställning i frågan om de skogliga utbildningarnas innehåll, omfattning och lokalisering.
Utskottet avstyrker bifall till motionerna 1992/93:Ub609, 1992/93:Ub645 yrkandena 1 och 2 samt 1992/93:Jo308 yrkande 4.
Jägmästarutbildningen tas upp i två motioner. I motion 1992/93:Ub629 (fp) framhålls att jägmästarutbildningen bör vara en sammanhållen utbildning, och förutom det första året i Garpenberg, lokaliserad till Umeå. I motion 1992/93:Ub646 (s) yrkande 7 framförs att en del av jägmästarutbildningen bör lokaliseras till Växjö och ingå i ett av motionärerna föreslaget sydsvenskt skogligt FoU-centrum.
Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.
Den utbildningsöversyn som genomförts av den skogsvetenskapliga fakulteten tyder på att jägmästarutbildningen är mycket uppskattad bland avnämarna. Samtidigt har de problem belysts som sammanhänger med en obalans mellan Uppsala- och Umeådelarna i utbildningen och med den svaga rekryteringen av jägmästare till forskarutbildningen. Fakulteten föreslår en fristående förberedande kandidatexamen i Uppsala som lösning på problemen. Utredaren av verksamheten vid SLU föreslår i stället en jägmästarexamen liknande civilingenjörsexamen utformad som en kombination av yrkesexamen och forskningsförberedande utbildning. Utredaren föreslår vidare att den första delen i jägmästarutbildningen, som är förlagd till Garpenberg, flyttas till Uppsala. Enligt utredaren är forskningen i Garpenberg alltför isolerad och skulle vinna på ett samgående med näraliggande verksamheter inom SLU i övrigt.
Utskottet vill liksom tidigare framhålla att det ankommer på regeringen att avgöra vilka examina som skall finnas och vilka krav som skall ställas på en viss examen. Vidare ankommer det på SLU att besluta om utbildningarnas utformning och lokalisering. Utskottet vill dock erinra om vad som i propositionen Universitet och högskolor -- Frihet för kvalitet (prop. 1992/93:1) anförts om studenternas valfrihet och vad som i det föregående anförts om behovet av ökad forskarutbildning och målsättningen att fördubbla antalet avlagda doktorsexamina. Utskottet vill slutligen peka på vad som framhållits angående koncentration av forskningsresurser samt den prioritet som givits den skogsvetenskapliga forskningen.
Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda att motionerna 1992/93:Ub629 och 1992/93:Ub646 yrkande 7 avslås.
Livsmedelsteknisk utbildning har tagits upp i två motioner. I motion 1992/93:Ub610 (kds) yrkande 2 begärs att 30 utbildningsplatser skall reserveras för livsmedelsteknisk utbildning i Skara. I motion 1992/93:Ub671 (c) begärs att riksdagen bör uttala sig för att en högre livsmedelsteknisk utbildning med SLU som huvudman startas i Skara.
Utskottet konstaterar att motionärernas förslag berör såväl SLU som Högskolan i Skövde och Länsstyrelsen i Skaraborgs län samt livsmedelsföretag i området. Genom högskoleförordningen (1993:100) och förordningen för Sveriges lantbruksuniversitet (1993:221) regleras vilka universitet och högskolor som har rätt att utfärda olika examina. I övrigt ankommer det på universitet och högskolor att bestämma vilka utbildningar man vill satsa på och var dessa skall lokaliseras. Det står vidare universitet och högskolor fritt att samarbeta på det sätt man anser ändamålsenligt såväl sinsemellan som med näringslivet. Motionerna avstyrks med hänvisning till vad som anförts.
Anslagsfrågor m.m.
Från anslaget till SLU bekostas utbildning, forskning och försöksverksamhet samt djursjukvård vid SLU.
I propositionen föreslås att SLU skall tilldelas ett ramanslag om 984246000 kr. I beloppet har medel beräknats även för lokaler. Vid beräkningen av anslagsbeloppet har regeringen räknat med följande.
Ett program för träteknisk forskning och träfiberforskning föreslås. Programmet bör enligt förslaget utarbetas av SLU och SJFR i samarbete och under medverkan av bl.a. Teknikvetenskapliga forskningsrådet, Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK), Träforskningsinstitutet och Byggforskningsrådet. SLU bör enligt regeringens förslag inom ramen för befintliga resurser avsätta minst 5 miljoner kronor för sin medverkan i programmet.
Genom omprioriteringar inom Jordbruksdepartementets område bör SLU tillföras medel enligt följande. För sydsvensk skogsforskning har beräknats 1,7 miljoner kronor. Regeringen föreslår vidare att 6 miljoner kronor tillförs SLU för riksskogstaxeringens verksamhet. I övrigt bör kostnaderna för denna verksamhet i ökad utsträckning täckas med avgifter. Ett metallbiologiskt centrum inrättades i Uppsala den 1 juli 1992 med uppgift att fungera som samverkansorgan för forskning och information om hur spårelement påverkar hälsan hos människor och djur. Genom samarbete över institutions- och ämnesgränser kan en samlad kunskapsbas skapas och initiativ tas för att genom ny forskning fylla kunskapsluckor. Centret är för närvarande knutet till Universitetet i Uppsala. I propositionen föreslås att Metallbiologiskt centrum i fortsättningen knyts till SLU och att 1 miljon kronor tillförs SLU för att säkra basfinansieringen.
Omprioriteringar bör enligt propositionen göras till förmån för skogsvetenskaplig forskning.
Enligt regeringens bedömning bör SLU inom ramen för sina resurser bygga upp egna forskningsprogram. Någon generell överföring av forskningsmedel till SLU från SJFR bör inte ske.
I motion 1992/93:Ub128 (s) yrkande 19 (delvis) begärs att riksdagen skall besluta om överföring av medel till SLU från SJFR. I motionen uttrycks en positiv inställning till förslaget angående omfördelning till skogsforskning, men motionärerna anser att en för stor andel av skogsforskningen är externfinansierad och att en större del borde finansieras med fasta medel över SLU:s budget. I samma motion (yrkande 20 delvis) begärs att riksdagen beslutar att riksskogstaxeringen tilldelas 4 miljoner kronor utöver regeringens förslag och inom ramen för de medel som anvisats till SLU. Detta bör vara möjligt genom en överföring av motsvarande belopp till SLU från SJFR i enlighet med yrkande 19 i motionen.
Utskottet vill med anledning av propositionen och motionen anföra följande.
Fördelningen mellan fasta och rörliga resurser är av stor betydelse för möjligheterna att uppnå såväl stabilitet som förnyelse. SLU har en omfattande fast forskningsorganisation. Enligt utskottets bedömning är fördelningen av medel mellan SLU och SJFR väl avvägd. Utskottet anser det fördelaktigt att en rimligt stor andel obundna forskningsresurser kan bibehållas genom att förläggas till SJFR. Det främjar flexibiliteten och ger stora möjligheter till nysatsningar och omprioriteringar i forskningen samt underlättar gränsöverskridande forskning. Någon överföring av medel till SLU från SJFR bör enligt utskottets mening således inte ske. Utskottet föreslår sålunda att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub128 yrkande 19 delvis.
Riksskogstaxeringens verksamhet behandlades av utskottet under föregående riksmöte (bet. 1991/92:UbU17). Utskottet betonade då riksskogstaxeringens värde. Beträffande finansieringen framhölls det angelägna i att pröva formerna för anslagsgivningen och utskottet förutsatte att regeringen skulle komma med förslag i detta ärende. Riksskogstaxeringen har tidigare finansierats via Skogsstyrelsen och genom medel som influtit genom skogsvårdsavgifter. Dessa har numera avskaffats. I förevarande proposition föreslås att 6 miljoner kronor tillförs SLU för att garantera riksskogstaxeringens fortsatta verksamhet. Vidare framhålls att kostnaderna i ökad utsträckning bör täckas med avgifter.
Utskottet anser att riksskogstaxeringen är betydelsefull och att medel bör tillföras verksamheten. Förslaget i propositionen är väl avvägt, både vad gäller konstruktion och belopp. Det ankommer i övrigt på SLU och andra berörda forskningsfinansierande organ att göra lämpliga prioriteringar och fördela tillgängliga resurser till olika forskningsändamål. Utskottet avstyrker motion 1992/93:Ub128 (s) yrkande 20 delvis.
I tre motioner 1992/93:Ub665 (c), 1992/93:So514 (v) yrkande 6 och 1992/93:So476 (m) yrkande 3 begärs att riksdagen skall uttala sig för att tillräckligt stöd tillkommer Metallbiologiskt centrum i Uppsala.
Motionsyrkandena har väckts under allmänna motionstiden och således innan riksdagen förelades förevarande proposition. Utskottet delar motionärernas åsikt att verksamheten vid Metallbiologiskt centrum är angelägen och tillstyrker därför regeringens förslag om att SLU tillförs 1 miljon kronor för att säkra basfinansieringen av centret. Utskottet anser att syftet med motionerna är tillgodosett med detta, varför de bör avslås av riksdagen.
I motionen 1992/93:Ub664 (c) framhålls bl.a. att den stora bredd verksamheten vid SLU har i dag motiverar omfördelning av de samlade forskningsresurserna till SLU:s förmån. I motionen begärs att riksdagen skall uttala sig för en kraftfull satsning på SLU.
Utskottet anser i likhet med motionärerna att SLU bedriver en värdefull verksamhet som spänner över olika områden. I det föregående har utskottet tillstyrkt vad regeringen föreslagit om det övergripande målet för verksamheten inom lantbruksuniversitetets ansvarsområde. Utskottet vill understryka värdet av den tvärsektoriella verksamhet som bedrivs vid SLU.
Utskottet finner inte anledning att föreslå riksdagen omfördelningar från annan forskningsverksamhet till SLU med anledning av vad som anförs i motionen. I stället vill utskottet understryka värdet av samarbete mellan olika forskningsorgan och universitet/högskolor. Utskottet finner regeringens budgetförslag väl avvägt och anser det av statsfinansiella skäl inte heller möjligt att förorda att SLU tillförs ytterligare medel. Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub664. I motionen 1992/93:Ub689 (nyd) yrkande 1 begärs att riksdagen bör uttala sig för att rörflensforskningen i Röbäcksdalen skall få ett tillskott på 2 miljoner kronor.
Utskottet, som tidigare behandlat rörflensforskningen i Röbäcksdalen (s.11f.), avstyrker motionen 1992/93:Ub689 yrkande 1 med hänvisning till vad utskottet tidigare anfört.
Utskottet har i övrigt inget att erinra mot den i propositionen redovisade anslagsberäkningen och föreslår därmed att riksdagen med bifall till propositionen till Sveriges lantbruksuniversitet anvisar ett anslag på 984 246 000 kr för budgetåret 1993/94.
Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m.m.
Enligt propositionen bör medel anvisas för att täcka kostnaderna för att avsluta tidigare beslutade utrustningsramar för Sveriges lantbruksuniversitet.
Utskottet har inget att erinra mot det i propositionen föreslagna anslagsbeloppet och föreslår att riksdagen med bifall till propositionen för Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m.m. anvisar ett anslag på 7 700 000 kr för budgetåret 1993/94.
Skogs- och jordbrukets forskningsråd
Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forskning
Regeringen begär riksdagens godkännande av den huvudsakliga inriktningen av verksamheten vid Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR).
Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR) skall enligt sin instruktion främja och stödja i första hand sådan grundläggande och långsiktig forskning som är till gagn för skogsbruket, jordbruket och trädgårdsnäringen.
Regeringen föreslår i propositionen att det övergripande målet för SJFR skall vara att främja och stödja i första hand grundläggande och långsiktig forskning som gagnar ett hållbart nyttjande av biologiska naturresurser med särskild inriktning på de areella näringarna. SJFR bör vidare, enligt propositionen, i samarbete med forskningsutförande organ utveckla resultatmått som utvisar forskningsstödets effektivitet och utveckling över tiden.
SJFR har huvudansvaret för Sveriges medverkan i EG:s agroindustriella program AAIR och kostnaderna för detta har av regeringen beräknats till 17,5 miljoner kronor.
För SJFR:s medverkan i det tidigare nämnda träforskningsprogrammet har regeringens beräknat 4,5 miljoner kronor.
Regeringen föreslår att SJFR för dyrbar utrustning upp till ett värde av 2 miljoner kronor även i fortsättningen får ansöka om medel hos Forskningsrådsnämnden.
SJFR bör ges bemyndigande att göra fleråriga ekonomiska åtaganden.
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner den huvudsakliga inriktningen för verksamheten vid Skogs- och jordbrukets forskningsråd.
Utskottet vill i sammanhanget lägga till följande. Satsningar på skoglig forskning är mycket angelägen inte minst av näringspolitiska skäl. Utskottet ser mycket positivt på förslaget om ett program för träteknisk forskning och träfiberforskning. Det är synnerligen angeläget att projektet kan komma till stånd utan dröjsmål och att berörda forskningsorgan snabbt kan finna en ändamålsenlig ansvarsfördelning.
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad som förordats i fråga om bemyndigande för Skogs- och jordbrukets forskningsråd att -- inom en given ram utgörande en mindre del av dess anslag -- besluta om medel för en sexårsperiod.
I propositionen föreslås att SJFR skall tilldelas ett anslag på 185552000 kr för budgetåret 1993/94.
I motion 1992/93:Ub128 (s) tas frågan om fördelning av forskningsresurser mellan SJFR och SLU upp (yrkande 19 delvis). Motionärerna begär att riksdagen skall besluta om att medel skall överföras från SJFR till SLU och vidare att 4 miljoner kronor skall gå till riksskogstaxeringens verksamhet via SLU:s anslag genom denna överföring (yrkande 20 delvis).
Utskottet, som i det föregående (s.16f.) behandlat frågan om ökat stöd till riksskogstaxeringen, avstyrker yrkandena med hänvisning till vad som där anförts.
Renforskningen tas upp i två motioner nämligen 1992/93:Ub642 (s) och 1992/93:Ub675 (fp). I båda motionerna föreslås förstärkta resurser till renforskning samt att verksamheten skall förläggas till Umeå.
Utskottet vill erinra om följande.
Genom omprioriteringar inom SJFR har renforskningen innevarande år tillförts 1,2 miljoner kronor. Utskottet har erfarit att tillsättningen av en professur i ämnet f.n. pågår. Placeringen av denna avgörs vid tillsättningen av tjänsten som professor och det ankommer inte på riksdagen att uttala sig i denna fråga.
Utskottet har inget att erinra mot den i propositionen redovisade anslagsberäkningen och föreslår att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1993/94:Ub642 och 1992/93:Ub675 till Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forskning anvisar ett reservationsanslag på 185 552000 kr för budgetåret 1993/94.
Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Förvaltningskostnader
Utskottet har inget att erinra mot den i propositionen redovisade anslagsberäkningen och föreslår att riksdagen med bifall till propositionen till Skogs- och jordbrukets forskningsråd för förvaltningskostnader anvisar ett ramanslag på 6 129 000 kr för budgetåret 1993/94.
Stöd till kollektiv forskning
Över anslaget anvisas medel till stöd för kollektiv jordbruksteknisk forskning samt stöd till viss skogsforskning. Vidare anvisas medel för kollektivt forsknings- och utvecklingsarbete inom jordbruks- och växtförädlingsområdena samt till trädgårdsforskning. De olika forskningsprojekten bedrivs i samarbete mellan staten och företag och organisationer. SJFR får för statens räkning ingå avtal med dessa parter om forsknings- och utvecklingsprojekt under förutsättning av gemensam finansiering av projekten. I propositionen finns en redogörelse för nu aktuella avtal angående forskning på det jordbrukstekniska området samt på skogsforskningsområdet.
Regeringen föreslår ett anslag på 88 000 000 kr för budgetåret 1993/94 till Stöd till kollektiv forskning.
Enligt propositionen bör finansiering av växtförädling inte vara en statlig angelägenhet i samma utsträckning som tidigare. För insatser för förädling av specifika Norrlandsgrödor och trädgårdsväxter samt för viss annan jordbruksforskning föreslås dock att SJFR tillförs 7 miljoner kronor.
I propositionen konstateras att FoU-verksamhet på hemträdgårdsområdet och när det gäller grönytemiljöer i tätorter hittills finansierats med prisregleringsavgifter på handelsgödsel och bekämpningsmedel. I och med att avgiften slopades i december 1992 har finansieringen bortfallit för viktiga forskningsuppgifter. För att kompensera detta föreslår regeringen att forskning på området i fortsättningen skall finansieras genom förevarande anslag. För ändamålet har, inklusive verksamheten inom det s.k. MOVIUM-sekretariatet, beräknats 11 miljoner kronor.
Frågan om stöd till trädgårdsnäringen har vidare behandlats i propositionen om vissa frågor rörande jordbruket och trädgårdsnäringen (prop. 1992/93:183). Regeringen tar i den propositionen upp behovet av anpassningsåtgärder inför ett svenskt EG-medlemskap. Jordbruksutskottet har med anledning av förslaget i propositionen anfört följande (bet. 1992/93:JoU20). Mot bakgrund av trädgårdsnäringens avsaknad av kollektiva medel för information, marknadsföring och utvecklingsarbete efter utgången av 1993 och behovet av anpassningsåtgärder inför ett EG-inträde är det motiverat att anslå medel för att stärka näringens långsiktiga konkurrenskraft. Jordbruksutskottet tillstyrker regeringens förslag att 25 miljoner kronor anvisas för ändamålet för perioden 1juli 1993--31 december 1994. Medlen skall bl.a. kunna användas till utvecklingsverksamhet såsom produktutveckling inom trädgårdsnäringen.
Jordbruksutskottet konstaterar vidare, med anledning av två motioner om fritidsodlingens betydelse och regeringens förslag att anvisa 11 miljoner kronor till stöd för trädgårdsforskningen under anslaget Stöd till kollektiv forskning, att mycket av den forskning som bedrivs vid SLU även kommer fritidsodlarna till del. Med hänsyn till fritidsodlingens speciella behov anser jordbruksutskottet att det är av stor vikt att de informationskanaler som finns mellan forskning och praktik kan bibehållas och utvecklas. Enligt jordbruksutskottets mening är det ett samhällsintresse att berörda organisationer erhåller en väsentlig del av de föreslagna medlen och att det skapas förutsättningar för en fortsatt informations- och rådgivningsverksamhet inom trädgårdsområdet. I övrigt går jordbruksutskottet inte närmare in på hur medlen skall fördelas.
Utskottet vill även i detta sammanhang erinra om att det ankommer på de forskande organen att fördela forskningsresurerna samt att göra nödvändiga prioriteringar utifrån de kriterier som uppställts vad gäller angelägenhet, kvalitet i verksamheten etc.
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen med bifall till förslaget i propositionen till Stöd för kollektiv forskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 88 000 000 kr.
Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien
Skogs- och lantbruksakademiens uppgift är att med stöd av vetenskap och praktisk erfarenhet till samhällets gagn främja jord- och skogsbruk samt därtill knuten verksamhet. Från anslaget bestrids kostnader för administration, experter, bibliotek, internationella forskarkontakter m.m.
Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag anvisar ett förslagsanslag på 811 000 kr som Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien för budgetåret 1993/94.
Hemställan
Utskottet hemställer
I 1. Sveriges lantbruksuniversitet
1. beträffande verksamhetens inriktning vid Sveriges lantbruksuniversitet att riksdagen godkänner det övergripande målet för verksamheten vid Sveriges lantbruksuniversitet i enlighet med vad regeringen förordat i avsnittet Slutsatser,
2. beträffande skoglig forskning i södra Sverige att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub632 delvis, 1992/93:Ub633 delvis, 1992/93:Ub646 yrkandena 4, 5 och 8, 1992/93:Ub648 delvis och 1992/93:Ub690 delvis,
3. beträffande forskningsverksamheten i Garpenberg, m.m. att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub117, 1992/93:Ub637, 1992/93:Ub676 yrkandena 1, 2 och 3,
4. beträffande forskning i Skinnskatteberg att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub645 yrkande 3,
5. beträffande försöksverksamheten i Röbäcksdalen att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub641 och 1992/93:Ub689 yrkande 2,
6. beträffande djurforskning att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub643,
7. beträffande livsmedelsforskning i Skåne att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub639 och 1992/93:Ub659,
8. beträffande skoglig utbildning i södra Sverige att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub632 delvis, 1992/93:Ub633 delvis, 1992/93:Ub646 yrkande 6, 1992/93:Ub648 delvis och 1992/93:Ub690 delvis,
9. beträffande skogsmästarutbildning i Skinnskatteberg att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub609, 1992/93:Ub645 yrkandena 1 och 2 och 1992/93:Jo308 yrkande 4,
10. beträffande jägmästarutbildningen att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub629 och 1992/93:Ub646 yrkande 7,
11. beträffande livsmedelsteknisk utbildning i Skara att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub610 yrkande 2 delvis och 1992/93:Ub671,
12. beträffande anslagsbeloppet under Sveriges lantbruksuniversitet att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1992/93:Ub128 yrkandena 19 och 20, båda delvis, 1992/93:Ub664, 1992/93:Ub665, 1992/93:Ub689 yrkande 1, 1992/93:So476 yrkande 3 och 1992/93:So514 yrkande 6 till Sveriges lantbruksuniversitet för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 984 246 000 kr.
res. 1 (s)
I 2. Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m.m.
13. beträffande anslagsbeloppet under Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m.m. att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 7 700 000 kr,
I 3. Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forskning
14. beträffande verksamheten vid Skogs- och jordbrukets forskningsråd att riksdagen godkänner vad regeringen beträffande den huvudsakliga inriktningen för verksamheten vid Skogs- och jordbrukets forskningsråd förordat i avsnittet Slutsatser,
15. beträffande bemyndigande för Skogs- och jordbrukets forskningsråd att riksdagen godkänner vad regeringen förordat i fråga om bemyndigande för Skogs- och jordbrukets forskningsråd att inom en given ram -- utgörande en mindre del av dess anslag -- besluta om fördelning av medel för en sexårsperiod,
16. beträffande anslagsbeloppet under Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forskning att riksdagen med bifall till regeringens förslag och avslag på motionerna 1992/93:Ub128 yrkandena 19 och 20, båda delvis, 1992/93:Ub642 och 1992/93:675 till Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 185 552 000 kr,
res. 2 (s) - villk. 1
I 4. Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Förvaltningskostnader
17. beträffande anslagsbeloppet under Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Förvaltningskostnader att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Förvaltningskostnader för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 6 129 000 kr,
I 5. Stöd till kollektiv forskning
18. beträffande anslagsbeloppet under Stöd till kollektiv forskning att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Stöd till kollektiv forskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 88 000 000 kr,
I 6. Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien
19. beträffande anslagsbeloppet till Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien att riksdagen med bifall till regeringens förslag till bidrag till Skogs- och lantbruksakademien för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 811 000 kr.
Stockholm den 13 maj 1993
På utbildningsutskottets vägnar
Ann-Cathrine Haglund
I beslutet har deltagit: Ann-Cathrine Haglund (m), Lena Hjelm-Wallén (s), Rune Rydén (m), Bengt Silfverstrand (s), Margitta Edgren (fp), Berit Löfstedt (s), Marianne Jönsson (c), Ewa Hedkvist Petersen (s), Bo Arvidson (m), Eva Johansson (s), Stefan Kihlberg (nyd), Ulf Melin (m), Inger Lundberg (s), Krister Örnfjäder (s) och Tuve Skånberg (kds).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Björn Samuelson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Anslagsbeloppet under Sveriges lantbruksuniversitet (mom. 12)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Inger Lundberg och Krister Örnfjäder (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med "Fördelningen mellan" och på s. 17 slutar med "yrkande 20 delvis" bort ha följande lydelse:
I propositionen föreslås att medel genom omfördelningar inom SLU bör tillföras den skogsvetenskapliga forskningen. Utskottet anser att detta är positivt. Det är enligt utskottets mening fördelaktigt om en rimligt stor andel obundna resurser förläggs till SJFR, men utskottet anser samtidigt att SLU:s verksamhet i för stor utsträckning finansieras med externa medel. Enligt utskottets mening bör vissa medel överföras från SJFR till SLU. Utskottet tillstyrker därför motion 1992/93:Ub128 yrkande 19 delvis.
Riksskogstaxeringens -- -- -- (= utskottet) -- -- -- med avgifter.
Utskottet anser att riksskogstaxeringen är mycket angelägen och ett viktigt instrument för miljö- och naturvårdsforkningen och att ytterligare medel därför bör tillföras verksamheten, Utskottet tillstyrker därmed motion 1992/93:Ub128 (s) yrkande 20 delvis.
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med "Utskottet har inget" och slutar med "budgetåret 1993/94" bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkandena 19 och 20, båda delvis, och med anledning av propositionen till Sveriges lantbruksuniversitet anvisar ett anslag på 988 246 000 kr för budgetåret 1993/94.
dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
12. beträffande anslagsbeloppet under Sveriges lantbruksuniversitet att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkandena 19 och 20, båda delvis, med anledning av regeringens förslag och med avslag på motionerna 1992/93:Ub664, 1992/93:Ub665, 1992/93:Ub689 yrkande 1, 1992/93:So476 yrkande 3 och 1992/93:So514 yrkande 6 till Sveriges lantbruksuniversitet för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 988 246 000 kr.
2. Anslagsbeloppet under Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forskning (mom. 16)
Under förutsättning av bifall till reservation 1
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Inger Lundberg och Krister Örnfjäder (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med "Utskottet, som i" och slutar med "där anförts" bort ha följande lydelse:
Utskottet, som i det föregående (s.16f.) behandlat frågan om ökat stöd till riksskogstaxeringen tillstyrker yrkandena med hänvisning till vad som där anförts.
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med "Utskottet har" och slutar med "budgetåret 1993/94." bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkandena 19 och 20, båda delvis, med anledning av propositionen och med avslag på motionerna 1992/93:Ub642 och 1992/93:Ub675 till Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forskning anvisar ett reservationsanslag på 181 552 000 kr för budgetåret 1993/94.
dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
16. beträffande anslagsbeloppet under Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forskning att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub128 yrkandena 19 och 20, båda delvis, med anledning av regeringens förslag och avslag på motionerna 1992/93:Ub642 och 1992/93:Ub675 till Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 181 552 000 kr.