Anslag till länsstyrelserna m.m.
Betänkande 1990/91:BoU14
Bostadsutskottets betänkande
1990/91:BOU14
Anslag till länsstyrelserna m.m.
Innehåll
1990/91 BoU14
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas vad i budgetpropositionen (bil. 15 s.49--57) föreslagits om anslag till länsstyrelserna m.m. samt förslag i motioner väckta under den allmänna motionstiden år 1991 om verksamheten vid länsstyrelserna m.m. Vidare behandlas ett förslag i proposition 1990/91:87 (avsnitt 11.3) om utökat anslag för länsstyrelserna budgetåret 1991/92 med anledning av inordningen av fiskenämndernas arbetsuppgifter i länsstyrelserna samt två motioner väckta med anledning av propositionen. Slutligen tas även upp två motionsförslag framlagda i anslutning till propositionen 1990/91:90, En god livsmiljö.
Samtliga motioner som behandlas i betänkandet avstyrks. Det gäller bl.a. motionsförslag om resursförstärkningar till miljövårdsenheterna resp. kulturmiljöenheterna samt om ökade insatser på vissa andra av länsstyrelsernas verksamhetsområden.
Till betänkandet har fogats tio reservationer och två särskilda yttranden.
TRETTONDE HUVUDTITELN
Propositionerna
I betänkandet behandlas förslag i propositionerna
1990/91:100 bilaga 15 Litt. D vari yrkas att riksdagen till Länsstyrelserna m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett ramanslag på 1 639 722 000 kr.
1990/91:87 avsnitt 11.3 vari yrkas att riksdagen under ramanslaget Länsstyrelserna m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar 8 672 000 kr. utöver vad som har föreslagits i proposition 1990/91:100 bilaga 15.
Motionerna
I detta betänkande behandlas dels de under allmänna motionstiden 1991 väckta motionerna
1990/91:Bo301 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utökade resurser till länsstyrelserna för tillsyn av alkohollagstiftningen genom transferering från höjda avgifter på utskänkningstillstånd.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:So207.
1990/91:Bo302 av Ingrid Andersson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om omprioritering och omfördelning inom länsstyrelseanslaget.
1990/91:Bo305 av Stina Gustavsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en tjänst som biträdande länsantikvarie i Kronobergs län samt beslutar anslå 250 000 kr. för detta ändamål.
1990/91:Bo307 av Barbro Sandberg och Rosa Östh (fp,c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om omprioritering och omfördelning inom länsstyrelseanslaget.
1990/91:Bo309 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen under anslaget (D 1) Länsstyrelserna m.m., Civildepartementet, för budgetåret 1991/92 anvisar 700 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit för inrättande av ytterligare två tjänster som biträdande länsantikvarier.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Kr230.
1990/91:Bo311 av Tom Heyman m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att samordningstjänsterna vid länsstyrelserna inte bör inrättas,
2. att riksdagen till anslaget D 1. i bilaga 15 för budgetåret 1991/92 anslår 12 500 000 kr. mindre än vad regeringen har föreslagit.
1990/91:Bo314 av Bengt Silfverstrand och Jan Andersson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det regionala miljöskyddet.
1990/91:Bo315 av Leo Persson och Arne Mellqvist (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fördelning av medel för utrednings- och projektarbete inom miljövårdsområdet.
1990/91:Bo316 av Isa Halvarsson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av en tjänst som biträdande länsantikvarie i Värmland.
1990/91:Bo317 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas
2. att riksdagen till anslaget D 1. Länsstyrelserna m.m. för budgetåret 1991/92 anslår 50 000 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit eller totalt 1 689 722 000 kr.,
3. att riksdagen i ny anslagspost under D 1. Länsstyrelserna m.m. för budgetåret 1991/92 anslår ytterligare 7 400 000 kr. för förstärkning av länsstyrelserna med vardera en person för förbättrad livsmedelskontroll.
1990/91:Bo319 av Birthe Sörestedt och Grethe Lundblad (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om överförande av vissa länsstyrelseuppgifter på det sociala området till kommunerna.
1990/91:Bo322 av Jan Hyttring (c) vari yrkas att riksdagen beslutar om inrättande av en tjänst som biträdande länsantikvarie i enlighet med äskandet av länsstyrelsen i Värmland.
1990/91:Bo324 av Leif Marklund och Mats Lindberg (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att rådgivning till rennäringen även i fortsättningen bedrivs genom den statliga administrationen i berörda län.
1990/91:Bo327 av Gunilla André och Ingbritt Irhammar (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det bör inrättas miljöråd vid länsstyrelserna i de fall länsstyrelserna inte väljer att inrätta miljönämnder med beslutsbefogenheter.
1990/91:Bo331 av Börje Hörnlund m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om decentralisering inom länsadministrationen.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:A491.
1990/91:Bo334 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behov av ökade resurser till handelsregistret i Stockholms län.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:A504.
1990/91:Bo335 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ökade resurser till miljövårdsenheten vid länsstyrelsen i Stockholms län.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Jo818.
1990/91:Bo502 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas
4. att riksdagen för budgetåret 1991/92 till D 1. Länsstyrelserna m.m. anslår 20 000 000 kr. mer än regeringen föreslagit, dvs. 1 659 722 000 kr., att användas för förstärkningar av den s.k. gröna naturvården.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Jo705.
dels de med anledning av proposition 1990/91:87 väckta motionerna
1990/91:Bo25 av Ivar Franzén och Rolf Kenneryd (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av resurser för fiskevårdande åtgärder i Hallands län.
1990/91:Bo26 av Hans Leghammar m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen beslutar att under ramanslaget D 1. Länsstyrelserna m.m. (Civildepartementet) för budgetåret 1991/92 anvisar 11672000 kr. utöver vad som föreslagits i proposition 1990/91:100 bilaga 15.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Jo54.
dels de med anledning av proposition 1990/91:90 väckta motionerna
1990/91:Bo34 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen för budgetåret 1991/92 anvisar 20 000 000 kr. utöver regeringens förslag till personalförstärkningar vid länsstyrelsernas miljövårdsenheter i enlighet med vad i motionen anförts.
1990/91:Jo109 av Annika Åhnberg m.fl. (v) vari yrkas
13. att riksdagen till naturvårdsinriktad verksamhet för budgetåret 1991/92 anvisar 15 000 000 kr. att fördelas till länsstyrelserna.
Yttranden
Bostadsutskottet har berett lag-, social-, kultur-, utbildnings- och jordbruksutskotten tillfälle att yttra sig över förslaget i budgetpropositionen om anslag till länsstyrelserna jämte vissa motioner. Yttrandena har som bilagor fogats till detta betänkande.
Utskottet
Inledning
Utskottet behandlar i detta betänkande förslag om anslag till länsstyrelserna m.m. i budgetpropositionen (prop. 1990/91:100 bil. 15 s. 49--57) och förslag i motioner väckta under den allmänna motionstiden år 1991 om verksamheten vid länsstyrelserna m.m. Vidare behandlas ett förslag i proposition 1990/91:87, Näringspolitik för tillväxt, om utökat anslag för länsstyrelserna budgetåret 1991/92 med anledning av inordningen av fiskenämndernas arbetsuppgifter i länsstyrelserna (avsnitt 11.3) samt två motioner väckta med anledning av propositionen. Slutligen tas även upp två motionsförslag framlagda i anslutning till propositionen 1990/91:90, En god livsmiljö. Motionsförslag från allmänna motionstiden som behandlar frågor om länsindelningen samt andra frågor om den regionala indelningen av riket avser utskottet behandla hösten 1991.
Riksdagen fattade hösten 1989 beslut om en ny statlig regional förvaltning -- den s.k. samordnade länsförvaltningen (se 1989/90:BoU4, BoU9). Reformen avses i huvudsak vara genomförd den 1 juli 1991. Den samordnade länsförvaltningen innebär bl.a. att den nya länsstyrelsens arbetsområden kommer att omfatta de verksamheter som i dag bedrivs av den nuvarande länsstyrelsen samt av länsvägnämnden och lantbruksnämnden. Viss del av länsbostadsnämndens verksamhet skall ingå i den nya länsstyrelsen, som för övrigt får vidgade befogenheter i vad bl.a. avser kommunikationsområdet och trafiksäkerheten. Riksdagen har också fattat belut om att fiskenämnderna skall avvecklas och att denna verksamhet i stället skall bedrivas inom länsstyrelsernas ram.
Beslutet om länsstyrelsereformen innebär att det i fortsättningen överlåts till den enskilda länsstyrelsens styrelse att besluta om en nämndorganisation skall knytas till länsstyrelsen och hur den i så fall skall utformas. Som exempel på nämnder som kan knytas till länsstyrelsen kan nämnas: utbildningsnämnd, nämnd för fysisk planering, lantbruksnämnd, kommunikationsnämnd och miljönämnd. Ledamöterna i nämnderna -- ett ojämnt antal, lägst fem och högst elva inkl. ordförande -- väljs i förekommande fall av länsstyrelsens styrelse.
Resurstilldelningen till länsstyrelserna m.m.
Inledning
I budgetpropositionen föreslås att ett anslag på 1639722000kr. anvisas för länsstyrelsernas verksamhet m.m. under budgetåret 1991/92. Anslaget är beräknat med beaktande av de olika förändringar i länsstyrelsernas verksamhet som länsstyrelsereformen innebär. I propositionen 1990/91:87 föreslås att 8672000kr. anvisas till länsstyrelserna utöver vad som föreslagits i budgetpropositionen. Detta förslag är motiverat av beslutet att överföra fiskenämndernas verksamhet till länsstyrelserna. Regeringens anslagsförslag kommer att behandlas sist i detta betänkande. Inledningsvis behandlas olika motionsförslag vad gäller resurstilldelningen till länsstyrelserna som vid ett bifall från riksdagen skulle kunna påverka bedömningen av anslagsbehovet.
Kulturmiljöenheterna
I fråga om kulturmiljöområdet beräknas i budgetpropositionen resurser för att länsstyrelserna i Västmanlands och Gävleborgs län skall kunna anställa biträdande länsantikvarier.
Förslag om ytterligare medel avseende biträdande länsantikvarier har lagts fram i fyra motioner. I folkpartiet liberalernas partimotion Bo309 -- motiveringen finns i motion Kr230 -- föreslås såvitt nu är i fråga att två tjänster inrättas utöver dem regeringen föreslagit. Motionärerna framhåller att många kulturmiljöenheter fortfarande är enmansenheter med en orimlig arbetsbelastning för den ensamme länsantikvarien. De övriga tre motionerna avser förhållandena på enskilda länsstyrelser. I motion Bo305 (c) föreslås 250000 kr. anslås för inrättandet av en tjänst som biträdande länsantikvarie i Kronobergs län. I motionerna Bo316 (fp) resp. Bo322 (c) föreslås en motsvarande tjänst tillskapas i Värmlands län.
Kulturutskottet har avgivit ett yttrande avseende de aktuella motionerna (1990/91:KrU4y). Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag om att två nya tjänster som biträdande länsantikvarier skall inrättas och framhåller vikten av en fortsatt utbyggnad av sådana tjänster. Kulturutskottet anser sig dock inte kunna förorda en utbyggnad nästa budgetår som går utöver den av regeringen föreslagna och föreslår därför att motionskraven avstyrks.
Bostadsutskottet gör samma bedömning som kulturutskottet i frågan om kulturmiljöenheternas resursbehov. Utskottet är medvetet om behovet av en en fortsatt förstärkning av resurserna på kulturmiljöområdet. Det bör dock i sammanhanget erinras om att länsstyrelserna under de senaste åren tillförts resurser för en successiv förstärkning på området. Under de tre senaste åren har regeringen således föreslagit en utbyggnad med sammanlagt åtta tjänster som biträdande länsantikvarier. Med hänvisning härtill avstyrks folkpartiets partimotion Bo309 såvitt nu är i fråga samt motionerna Bo305 (c), Bo316 (fp) och Bo322 (c).
Miljövårdsenheterna
Resurser till personalförstärkningar vid länsstyrelsernas miljö- resp. naturvårdsenheter föreslås i fyra motioner. I miljöpartiet de grönas partimotion Bo317 yrkande 2 såvitt nu är i fråga föreslås en förstärkning med 50milj.kr. för inrättandet av två nya tjänster vid varje enhet. I folkpartiets partimotion Bo502 yrkande 4 såvitt nu är i fråga föreslås -- motiveringen finns i motion Jo705 -- att riksdagen för budgetåret 1991/92 anslår 20milj.kr. mer än regeringen föreslagit till länsstyrelsernas miljövårdsenheter att användas för personalförstärkningar inom den s.k. gröna naturvården. Motionärerna framhåller att denna resursförstärkning är viktig för att naturvårdsadministrationen skall klara av att bl.a. fördela de ökade anslagen till landskapsvård. Även i centerpartiets partimotion Bo34 yrkande 1 såvitt nu är i fråga, föreslås att 20milj.kr. utöver regeringens förslag anvisas till personalförstärkningar vid länsstyrelsernas miljövårdsenheter. Denna motion har väckts med anledning av proposition 1990/91:90, En god livsmiljö. I motion Jo109 (v) yrkande 13, även denna motion väckt med anledning av proposition 1990/91:90, föreslås såvitt nu är i fråga att 15milj.kr. fördelas till den naturvårdsinriktade verksamheten vid länsstyrelserna. Motionärerna uppskattar att detta räcker till 50 nya tjänster inom detta område.
I ytterligare två motioner tas upp behovet av resursförstärkningar inom det aktuella området. I motion Bo335 (fp) -- motiveringen finns i motion Jo818 -- diskuteras villkoren för miljövårdsarbetet i Stockholms län. Motionärerna anser att den stora befolkningskoncentrationen i Stockholms län ställer särskilda krav på ökade resurser till miljövårdsenheten vid länsstyrelsen i detta län. Detta föreslås ges regeringen till känna (yrkande 1). I motion Bo315 (s) hävdas att personalläget vid miljövårdsenheterna nu i stort sett är tillfredsställande. Vad som däremot anses vara en begränsande faktor är knappheten på fria medel för ett aktivt utrednings- och projektarbete. Motionärerna föreslår därför att varje länsstyrelse framdeles via ett särskilt anslag får medel att disponera för detta ändamål.
I jordbruksutskottets yttrande över de motioner som väckts under allmänna motionstiden 1991 och som tar upp länsstyrelsernas miljövårdsenheter m.m. (1990/91:JoU4y) hänvisas dels till det arbete som pågår på central och regional nivå för att fullfölja riksdagens beslut om en ny regional statlig förvaltning, dels till en pågående utredning om naturvårdsverkets uppgifter och organisation. I den sistnämnda utredningen kommer även den regionala miljövårdsorganisationens ändamålsenlighet att prövas. Enligt direktiven bör förslag läggas fram som innebär överföring av ansvar, befogenheter och resurser till främst länsstyrelsen och vissa sektorsmyndigheter. Förslag skall läggas i sådan tid att beslut kan fattas före den 1 juli 1991. Jordbruksutskottet hänvisar i sitt yttrande till de pågående utredningarna och är i avvaktan på genomförandet av reformerna för naturvårdsverket och länsförvaltningen inte berett att frångå regeringens förslag om anslag till länsstyrelserna.
Även bostadsutskottet anser att resultaten av pågående översyner bör avvaktas. I budgetpropositionen anförs också vad gäller medelstilldelningen till länsstyrelserna att frågan om resurserna på miljöområdet kommer att aktualiseras då beslut skall fattas om naturvårdsverkets uppgifter och organisation. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet partimotionerna från miljöpartiet Bo317 yrkande 2 samt från folkpartiet Bo502 yrkande 4, båda dessa yrkanden såvitt nu är i fråga, samt motion Bo335 (fp) yrkande 1. Av samma skäl avstyrks de med anledning av proposition 1990/91:90 väckta motionerna Bo34 (c) yrkande 1 och Jo109 (v) yrkande 13, båda yrkandena såvitt nu är i fråga.
Vad gäller den i motion Bo315 (s) aktualiserade frågan om medel för utredningsarbetet vid miljövårdsenheterna får det förutsättas att även behoven på detta område kan övervägas i den pågående översynen av bl.a. den regionala miljövårdsorganisationens ansvar och resurser. Motionsyrkandet avstyrks således med hänvisning härtill.
Enligt den länsstyrelseinstruktion som träder i kraft den 1 juli 1991 (SFS 1990:1510) får länsstyrelsen inrätta nämnder med uppgift att avgöra frågor inom bestämda ansvarsområden. Således kan exempelvis en miljönämnd inrättas med rätt att fatta beslut på detta område. I motion Bo327 (c) föreslås att de länsstyrelser som inte väljer att inrätta miljönämnder i stället bör inrätta ett rådgivande organ -- ett miljöråd. I detta råd kan såväl politiker som företrädare för näringsliv och miljövårdsorganisationer ingå.
Vid riksdagsbehandlingen av länsstyrelsereformen hösten 1989 underströk bostadsutskottet bl.a. att ett stärkt förtroendemannainflytande i miljöfrågor är angeläget (1989/90:BoU9 s. 4). Det ansågs dock kunna överlåtas till den enskilda länsstyrelsen att avgöra hur detta inflytande skall kanaliseras på den regionala nivån. Som anförs i den aktuella motionen kan andra organisatoriska lösningar än särskilda miljönämnder väljas för att bl.a. ta till vara och kanalisera kunskap till berörda beslutsfattare inom länsstyrelserna. En sådan lösning kan vara att inrätta ett miljöråd med den inriktning som motionärerna förordar. Även andra alternativ till särskilda miljönämnder kan sannolikt utformas. Utskottet vidhåller för sin del uppfattningen att länsstyrelserna bör ha frihet att utforma sin organisation så att den bäst svarar mot de regionala behoven. Med hänvisning till det anförda avstyrks motion Bo327 (c).
I motion Bo314 (s) föreslås att en från länsstyrelserna fristående miljö- och naturvårdsenhet inrättas i varje län med naturvårdsverket som huvudman. Länsstyrelserna föreslås endast få behålla begränsade resurser för ren internhjälp i miljöfrågor. Bakgrunden till förslaget är att motionärerna anser att den nuvarande starka integrationen mellan olika funktioner inom länsstyrelserna i flera fall kommit att innebära att miljöfrågorna underordnats andra intressen.
Bostadsutskottet anser inte att länsstyrelserna bör avhändas sina uppgifter på miljöområdet enligt det aktuella motionsförslaget om fristående miljö- och naturvårdsenheter. Som anförts ovan pågår en översyn av miljövårdsorganisationens utformning på central och regional nivå. Överväganden i dessa frågor bör därför anstå tills förslag har presenterats. I detta sammanhang kan också eventuella problem vid samordningen mellan miljövårdsintressen och andra intressen behandlas. Motion Bo314 (s) avstyrks således.
De sociala funktionerna
Resursbehovet för länsstyrelsernas olika uppgifter på det sociala området behandlas i två motioner. Enligt vad som anförs i motion Bo319 (s) föreligger ett stort behov av en resursförstärkning för den sociala funktionen vid länsstyrelserna. Motionärerna anser att de sociala funktionerna måste avlastas de individorienterade ärendena och att en koncentration i stället görs på de viktiga uppgifterna med uppföljning, utvärdering och tillsyn inom det sociala området. De individorienterade uppgifterna föreslås i stället föras över till kommunerna.
I motion Bo301 (mp) föreslås att ett tillkännagivande görs om behovet av utökade resurser till länsstyrelserna för tillsyn av alkohollagstiftningen. I motiveringen -- som återfinns i motion So207 -- anförs att restaurangerna bör bli föremål för en utökad kontroll. Motionärerna anser vidare att en hög avgift bör tas ut för utskänkningstillstånden så att tillsynsmyndigheterna kan utöka sina resurser och tillsätta flera handläggare.
Socialutskottet har yttrat sig över de aktuella motionerna (1990/91:SoU3y). Utskottet erinrar i sitt yttrande bl.a. om riksdagens ställningstagande föregående år i fråga om resursbehovet vid de sociala funktionerna. Riksdagen begärde vid detta tillfälle i ett tillkännagivande en redovisning av regeringens syn på länsstyrelsernas uppgifter på det sociala området och behovet på sikt av resurser för denna verksamhet (1989/90:BoU16, SoU3y). Vidare återger socialutskottet vad som i årets budgetproposition anförs i den aktuella frågan. Där anför civilministern (prop.1990/91:100 bil. 15 s. 55):
För området social omvårdnad har i olika sammanhang förts fram krav på ökade resurser. Den centrala organisationskommittén har pekat på möjligheten att överföra vissa individorienterade arbetsuppgifter från länsstyrelserna till kommunerna. På så sätt skulle resurser kunna frigöras för länsstyrelsernas viktiga uppgifter med uppföljning, utvärdering och tillsyn inom det sociala området. Enligt vad jag erfarit pågår ett arbete inom socialdepartementet med en sådan inriktning. Några beslut som påverkar länsstyrelsernas arbetsuppgifter under budgetåret 1991/92 kan dock inte påräknas.
Även inom andra verksamhetsområden har i och för sig välmotiverade förslag till resursförändringar förts fram. Jag är dock inte beredd att nu tillstyrka några ytterligare resursförstärkningar för länsstyrelserna totalt. Däremot avser jag att föreslå en viss omfördelning inom anslaget. För innevarande budgetår finns drygt 25 milj.kr. till regeringens disposition för diverse ändamål utöver vad som anvisats för kostnader som uppstår i samband med samordnad länsförvaltning. Genom den nya konstruktionen med ramanslag minskar behovet att med ett sådant belopp kunna möta oförutsedda resursanspråk från länsstyrelserna, som därigenom får möjlighet att styra resurserna till de områden som respektive länsstyrelse bedömer vara mest angelägna.
Mot den redovisade bakgrunden gör socialutskottet i sitt yttrande följande ställningstagande:
Socialutskottet konstaterar på nytt att länsstyrelserna av allt att döma har svårigheter att fullgöra sina lagstadgade uppgifter på det sociala området. Utskottet anser det nödvändigt att länsstyrelserna får resurser att utföra de lagstadgade uppgifterna. Enligt uppgift pågår nu arbete inom socialdepartementet för att komma till rätta med problemen. Utskottet förutsätter att arbetet sker med skyndsamhet.
I avvaktan på resultatet av detta arbete anser utskottet att länsstyrelserna inom sina ramanslag måste prioritera de lagstadgade uppgifterna på det sociala området. Med det anförda avstyrker utskottet motion Bo301. Motion Bo319 får åtminstone delvis anses tillgodosedd. Utskottet avstyrker bifall till motionen.
Även bostadsutskottet vill erinra om riksdagens ställningstagande föregående år vad gäller resursbehovet vid de sociala funktionerna. Det kan emellertid noteras att ett arbete pågår inom regeringskansliet med att överföra vissa av länsstyrelsens arbetsuppgifter på det sociala området till kommunerna. En resursförstärkning för de sociala funktionerna enligt i princip de riktlinjer som föreslås i motion Bo319 (s) är således under övervägande. Mot denna bakgrund anser utskottet att motionen nu kan avstyrkas.
Inte heller i fråga om motion Bo301 (mp) med förslag om resurser för tillsynen av alkohollagstiftningen har bostadsutskottet underlag för annat ställningstagande än det socialutskottet redovisat. Motionen avstyrks således.
Resurser för länsstyrelsens uppgifter på fiskets område
När riksdagen hösten 1989 tog beslutet om att en länsstyrelsereform skulle genomföras uttalade bostadsutskottet att fiskefrågorna har många kopplingar till de verksamheter som länsstyrelserna ansvarar för och att det därför skulle vara naturligt att fiskenämnderna ingick i den nya länsstyrelsen (se 1989/90:BoU4 s. 20). Vid denna tidpunkt pågick emellertid ännu beredningen av 1989 års fiskeriutrednings betänkande. Ställningstaganden i de frågor som utredningen hade behandlat kunde förväntas påverka utformningen av den regionala statliga fiskeriadministrationens framtida organisation. Utskottet förordade mot denna bakgrund att ett slutligt ställningstagande i frågan om länsstyrelsernas uppgifter på fiskets område borde anstå i avvaktan på fortsatta överväganden. Detta blev också riksdagens beslut. I enlighet med riksdagens uttalande i frågan föreslog regeringen våren 1990 att länsuppgifterna på fiskets område skulle föras över till länsstyrelserna (prop. 1989/90:123). Riksdagen biträdde detta förslag med hänvisning till tidigare principiella ställningstagande i frågan (se 1989/90:JoU22 s. 27).
I den nu framlagda propositionen 1990/91:87 presenteras ytterligare förslag om förändringar avseende myndigheterna på fiskets område. På den centrala nivån föreslås fiskeristyrelsens och jordbruksnämndens uppgifter i fiskefrågor samlas i samma myndighet. Den regionala organisationen anpassas härtill i enlighet med riksdagens tidigare beslut och fiskenämnderna upphör som fristående myndigheter. Fiskenämndernas uppgifter överförs i stället till länsstyrelserna. Behandlingsordningen inom riksdagen är så fördelad att det ankommer på bostadsutskottet att bereda frågor om de resursförstärkningar inom länsstyrelserna som erfordras för att genomföra förändringarna på den regionala nivån av fiskeadministrationen. Regeringens förslag om ett utökat länsstyrelseanslag behandlas i avsnittet Anslagsfrågor nedan. I detta avsnitt behandlas två motionsförslag angående resurserna för länsstyrelsernas uppgifter på fiskets område. I jordbruksutskottet bereds för närvarande vissa motionsförslag angående den regionala kompetensen på fiskets område.
Regeringen redovisar i proposition 1990/91:87 (s. 285) de utgångspunkter som legat till grund för det framlagda förslaget om en förstärkning av länsstyrelseanslaget utöver vad som i budgetpropositionen föreslagits. Vid överföringen av fiskenämndernas uppgifter till länsstyrelserna anses en besparing på 3 milj.kr. kunna göras på de resurser som tidigare stått till nämndernas förfogande. Det framhålls att samordningsvinster bör vara möjliga att göra t.ex. mellan de fiskevårdande och miljövårdande uppgifterna samt mellan de regionalpolitiska och näringspolitiska uppgifterna och de uppgifter som rör fiskerinäringen. De resurser som överförs till länsstyrelserna skall möjliggöra bl.a. att varje länsstyrelse får tillgång till en kvalificerad länsexpert på fiskets område. Behovet av resurser i övrigt på fiskets område anges variera mellan länsstyrelserna. I vissa län där yrkesfisket och allmänna insatser på fiskevårdens område är omfattande behövs mer statliga resurser än inom län där uppgifterna domineras av planeringsuppdrag åt kommuner eller privata fiskevattensägare.
I motion Bo25 (c) hänvisas till uttalandet i propositionen om att resursbehoven är större i vissa län med omfattande uppgifter på fiskets område. Detta anser motionärerna gälla inte minst i Hallands län. Resurser för två tjänster för fiskevårdande uppgifter föreslås därför ställas till denna länsstyrelses förfogande.
Som motionärerna själva framhållit är regeringens avsikt att resurserna för länsstyrelsernas nya uppgifter på fiskets område skall fördelas med hänsyn tagen till behoven i resp. län. Bostadsutskottet har inte underlag att ta ställning i frågan om hur resursbehovet på fiskets område i Hallands län förhåller sig till behoven i andra län. Det får förutsättas att regeringen vid fördelningen av medel till länsstyrelserna bl.a. tar hänsyn till resurserna vid de nuvarande fiskenämnderna. Med hänvisning till det anförda avstyrks motion Bo25 (c).
I motion Bo26 (mp) såvitt nu är i fråga föreslås att den ovan refererade besparingen på 3milj.kr. i regeringens anslagsförslag inte genomförs. Motionärerna anser att regeringsförslaget innebär en minskning av resurserna för den regionala fiskeadministrationen. De finner detta otillfredsställande och anser att arbetet med olika fiskefrågor i stället bör intensifieras.
Vad gäller frågan om resurser för fiskefrågor på länsstyrelserna vill utskottet anföra följande. Regeringen gör i proposition 1990/91:87 bedömningen att den förändrade länsorganisationen på fiskets område leder till vissa besparingsmöjligheter. Samordningsvinster anses kunna göras i flera avseenden. Utskottet har inte skäl att ifrågasätta denna bedömning. Det bör i sammanhanget även understrykas att det står varje länsstyrelse fritt att göra de insatser på fiskets område som anses erforderliga, oberoende av storleken på det resurstillskott som blir följden av fiskenämndernas avveckling. Mot den redovisade bakgrunden avstyrks motion Bo26 (mp) såvitt nu är i fråga.
Vissa övriga resursfrågor
I budgetpropositionen anges att medel har beräknats i regeringens anslagsförslag för en länsexpert på utbildningsområdet vid varje länsstyrelse med sammanlagt 12,5milj.kr. Enligt civilministern är det ur ett regionalekonomiskt perspektiv viktigt att resurser finns vid länsstyrelserna för samordning m.m. av utbildningsfrågor inom ramen för arbetet med regional utveckling. I motion Bo311 (m) yrkande 1 föreslås att de aktuella tjänsterna inte bör inrättas. Motionärerna hävdar att den statliga tillsynen inom utbildningsområdet i annat fall riskerar att bli dubblerad, dels genom de aktuella tjänsterna inom länsstyrelserna, dels genom det nya skolverkets distriktsorganisation.
I utbildningsutskottets yttrande i frågan (1990/91:UbU2y) föreslås att bostadsutskottet avstyrker den aktuella motionen. Enligt utbildningsutskottets uppfattning bör länsstyrelserna även i fortsättningen kunna fylla en viktig uppgift när det gäller utbildningsplanering för regional utveckling.
Bostadsutskottet delar utbildningsutskottets uppfattning. Som framgår av budgetpropositionen kommer länsstyrelsens uppgifter på utbildningsområdet att inriktas på utbildningsplanering för regional utveckling. Någon risk för dubbelarbete i förhållande till skolverkets regionala organisation torde därmed inte föreligga. Motion Bo311 (m) yrkande 1 avstyrks således.
I miljöpartiets partimotion Bo317 anförs att det är svårt att få livsmedelskontrollen att fungera i praktiken eftersom livsmedelsverket inte har några möjligheter att se till att kommunerna verkligen utför den livsmedelskontroll som de ansvarar för. Mot denna bakgrund föreslås i motionens yrkande 3 att 7,4milj.kr. anslås för att finansiera en person vid varje länsstyrelse som tillsammans med länsveterinären skall ha ansvar för livsmedelsfrågorna inom länet.
Vad beträffar arbetet med livsmedelsfrågor framhåller jordbruksutskottet i sitt yttrande att riksdagen under hösten 1989 fattade ett beslut om ett nytt avgiftssystem för livsmedelskontrollen som ger utrymme för en mer än fördubblad tillsynsverksamhet på området. Jordbruksutskottet anser mot denna bakgrund att det aktuella motionsyrkandet kan avstyrkas.
Bostadsutskottet har inte underlag för annat ställningstagande än jordbruksutskottet vad gäller behovet av resurser för livsmedelskontrollen. Miljöpartiets partimotion Bo317 yrkande 3 avstyrks sålunda.
Organisationen av rådgivningen inom rennäringen diskuteras i motion Bo324 (s). Motionärerna hävdar att frågan om bästa användningen av resurserna för rådgivning inom bl.a. rennäringen sannolikt kommer att aktualiseras när olika besparingskrav diskuteras. Mot denna bakgrund anförs ett antal skäl till varför denna rådgivningsverksamhet bör ligga kvar inom länsstyrelserna i berörda län och inte föras över till rennäringens egna organisationer. Ett riksdagens tillkännagivande med denna innebörd föreslås.
Jordbruksutskottet anför i sitt yttrande följande om den aktuella motionen:
Utskottet delar den uppfattning om vikten av ansvaret för och kvaliteten på rådgivningen inom rennäringen som kommer till uttryck i motion Bo324. I årets budgetproposition finns emellertid ingenting som tyder på att motionärernas farhågor för en försämrad rådgivning skulle besannas. Utskottet saknar således anledning att nu föreslå någon särskild åtgärd med anledning av motionen.
Bostadsutskottet gör samma bedömning som jordbruksutskottet vad gäller rådgivningen till rennäringen. Någon riksdagens åtgärd i frågan synes inte erfordras varför motion Bo324 (s) avstyrks.
Handelsregistret vid länsstyrelsen i Stockholms län har en utsatt situation enligt vad som anförs i motion Bo334 (fp), med motivtexten i motion A504. Ärendebalansen är mycket stor och man får i dag vänta i månader på att få registreringar gjorda eftersom länsstyrelsen anses få en alldeles för liten resurstilldelning i förhållande till omfånget av företagsamheten i länet. Eftersom verksamheten är självbärande anser motionärerna att länsstyrelsen bör få behålla de avgifter som tas ut och anställa de personer som behövs för att allmänheten skall kunna ges den service de har rätt att kräva. Detta föreslås riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Lagutskottet har beretts tillfälle att yttra sig över motion Bo334 (fp). Utskottet erinrar i sitt yttrande (1990/91:LU2y) om att frågan om handläggningstiderna för ärenden rörande registrering i handelsregistret tidigare aktualiserats flera gånger i riksdagen. Senast lagutskottet yttrade sig över ett motsvarande motionsyrkande (se 1989/90:LU2y) hänvisade utskottet bl.a. till att handläggningstiderna för nyregistreringsärenden då uppgick till fem månader mot tidigare sex månader. Enligt lagutskottet var dock handläggningstiderna vid handelsregistret i Stockholm alltjämt för långa. Utskottet anför i sitt nu avgivna yttrande beträffande utvecklingen under det senaste året:
Enligt vad lagutskottet nu inhämtat är handläggningstiden för ärenden rörande nyregistreringar vid handelsregistret i Stockholm för närvarande tre månader medan andra registreringsärenden har en handläggningstid på ca en månad. Utskottet vill uttala sin tillfredsställelse över att man vid länsstyrelsen lyckats nedbringa väntetiderna under det gångna året. Samtidigt måste utskottet också konstatera att även en handläggningstid på tre månader framstår som alltför lång. Att näringsidkare skall behöva vänta flera månader på en registrering kan enligt utskottets mening verka hindrande för framväxten av nya företag. Eftersom det är angeläget att på olika sätt stimulera nyföretagandet anser utskottet att handläggningstiderna måste förkortas ytterligare och att målsättningen bör vara att nyregistreringar kan ske inom en månad från ansökningsdagen. Utskottet vill därför ånyo understryka vikten av att länsstyrelsen i Stockholms län tillvaratar alla möjligheter som står till buds för att rationalisera och effektivisera verksamheten. Huruvida det också behövs att handelsregistret tillförs särskilda resurser är utskottet lika litet nu som år 1990 berett att ta ställning till. Inte heller anser sig utskottet böra ta ställning till den mera principiella frågan om verksamheten bör finansieras genom avgifter. Utskottet utgår från att regeringen också fortsättningsvis noga följer utvecklingen när det gäller handläggningstiderna vid handelsregistret i Stockholm och tar de initiativ som behövs. Någon riksdagens vidare åtgärd med anledning av motionen är därför inte påkallad.
Bostadsutskottet har inte skäl för annat ställningstagande än lagutskottet vad gäller handelsregistret i Stockholm. Med hänvisning till vad i lagutskottets yttrande anförts avstyrker sålunda bostadsutskottet motion Bo334 (fp).
I motion Bo331 (c) föreslås att riksdagen skall göra ett tillkännagivande angående behovet av decentraliseringar inom länsadministrationen. Länsstyrelserna föreslås ges i uppdrag att lägga förslag om decentralisering av tjänster inom länsstyrelsen, skogsvårdsstyrelsen, länsarbetsnämnden, utvecklingsfonden m.fl. länsorgan.
Bostadsutskottet behandlade även föregående år olika motionsförslag om en decentraliserad länsförvaltning (se 1989/90:BoU16 s. 6). Utskottet anförde vid detta tillfälle att det är värdefullt med en ökad samverkan mellan olika länsorgan och att ett nära samarbete kommer till stånd mellan länsförvaltningen och kommunerna samt andra lokala organ. I fråga om då framlagda motionsförslag om stöd för lokala länsförvaltningskontor framhöll utskottet att inget hindrar länsstyrelserna att själva göra sådana prioriteringar av anvisade medel.
Den nya länsstyrelseorganisationen som formellt träder i kraft den 1 juli i år kommer enligt utskottets uppfattning att ytterligare förbättra länsstyrelsernas möjligheter att utforma länsadministrationen på ett sådant sätt att den anpassas till de regionala behoven. Till stöd för arbetet med att decentralisera statlig verksamhet och finna nya vägar för att utveckla olika samverkansformer över sektorgränserna har stat--kommun-beredningen i en utredningsrapport (Lokalkontor, SOU 1990:72) redovisat olika förslag till lösningar. I rapporten finns också en redovisning av olika pågående och planerade projekt med en sådan inriktning som efterfrågas i den aktuella motionen.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att något tillkännagivande enligt förslaget i motion Bo331 (c) inte är erforderligt. Motionen avstyrks således.
Anslagstilldelningen till länsstyrelsen i Uppsala län uppmärksammas i två motioner. I de i stort sett likalydande motionerna Bo302 (s) och Bo307 (fp,c) hänvisas bl.a. till en kraftig strukturomvandling och befolkningsökning i länet under senare år. Denna utveckling anses kräva särskilda ansträngningar från länsstyrelsens sida. Motionärerna framhåller att anslagstilldelningen till länsstyrelsen i Uppsala län mot denna bakgrund bättre måste följa befolkningsutveckling och omstrukturering än vad som hittills varit fallet. Erforderliga omfördelningar föreslås ske inför nästa års budgetproposition.
Fördelningen av länsstyrelseanslaget mellan de olika länsstyrelserna kan givetvis inte anses vara en gång för alla bestämd. En löpande omprioritering utifrån förändrade förhållanden måste kunna ske. Resurstillskott på olika områden bör i första hand tillfalla de län där behoven är störst. Denna princip tillämpas också i dag, exempelvis beträffande den ovan behandlade frågan om en förstärkning inom kulturmiljöområdet. I frågan om vilka omfördelningar som kan motiveras av befolkningsförändringar, omstruktureringar m.m. inom resp. län kan det vara svårare att utforma enkla fördelningsprinciper. En ökad arbetsbelastning för länsstyrelsen kan, som i Uppsala län, bli följden av en ökande befolkning och en omstrukturering inom näringslivet. Även under motsatta förhållanden, dvs. i län med en minskande befolkning, kan utökade insatser från länsmyndigheternas sida vara mycket väl motiverade. Det får förutsättas att regeringen löpande följer dessa frågor och tar hänsyn till dem vid fördelningen av länsstyrelseanslaget.
Med hänvisning till det ovan anförda anser utskottet inte att motionerna Bo302 (s) och Bo307 (fp,c) bör föranleda någon åtgärd från riksdagens sida. Motionerna avstyrks således.
Anslagsfrågor
Regeringen föreslår i budgetpropositionen att länsstyrelseanslaget för budgetåret 1991/92 fastställs till 1639722000kr. Anslag med högre belopp än i regeringsförslaget föreslås i följande motioner från den allmänna motionstiden. Folkpartiet föreslår i motion Bo309 ett med 0,7milj.kr. ökat anslag och i motion Bo502 yrkande 4 ett med 20milj.kr. ökat anslag, båda motionsyrkandena såvitt nu är i fråga. Miljöpartiet föreslår i motion Bo317 yrkande 2 såvitt nu är i fråga att länsstyrelseanslaget ökas med 50 milj.kr. utöver regeringens förslag. Ett i förhållande till regeringsförslaget med 12,5milj.kr. minskat länsstyrelseanslag föreslås i motion Bo311 (m) yrkande 2.
I proposition 1990/91:87 har regeringen mot bakgrund av den ovan behandlade frågan om resursbehovet för länsstyrelsens nya uppgifter på fiskets område föreslagit att riksdagen bör anvisa 8672000kr. till länsstyrelseanslaget utöver vad som har föreslagits i budgetpropositionen. I motion Bo26 (mp) föreslås såvitt nu är i fråga att resurstillskottet i stället bör vara 11672000kr.
Slutligen har förslag om länsstyrelseanslaget år 1991/92 förts fram i två motioner väckta med anledning av proposition 1990/91:90. I centerpartiets partimotion Bo34 yrkande 1 såvitt nu är i fråga föreslås att länsstyrelseanslaget bestäms till en nivå 20milj.kr. över vad regeringens förslag innebär. I motion Jo109 (v) yrkande 13 såvitt nu är i fråga föreslås ett tillskott på länsstyrelseanslaget med 15milj.kr.
Bostadsutskottet har ovan övervägt och avstyrkt de motionsförslag som är grunden för anslagsförslagen i de aktuella motionerna. De aktuella motionerna avstyrks med hänvisning härtill även i vad avser anslagsyrkandena. Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av de två regeringsförslagen om länsstyrelseanslaget till ramanslaget Länsstyrelserna m.m. anvisar sammanlagt 1648394000kr. för budgetåret 1991/92.
Hemställan
Utskottet hemställer
1.beträffande kulturmiljöenheternas resursbehov att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Bo305, 1990/91:Bo309, denna motion såvitt nu är i fråga, 1990/91:Bo316 och 1990/91:Bo322, res. 1 (fp,c)
2.beträffande resurserna på miljöområdet att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Bo34 yrkande 1, 1990/91:Bo317 yrkande 2, 1990/91:Bo502 yrkande 4 och 1990/91:Jo109 yrkande 13, samtliga dessa yrkanden såvitt nu är i fråga, samt motion 1990/91:Bo335 yrkande 1, res. 2 (fp,c) res. 3 (v) res. 4 (mp)
3.beträffande medel för utredningsarbetet vid miljövårdsenheterna att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo315,
4.beträffande miljöråd att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo327,
5.beträffande fristående miljö- och naturvårdsenheter att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo314,
6.beträffande de sociala funktionerna att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo319,
7.beträffande tillsynen av alkohollagstiftningen att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo301,
8.beträffande resursbehovet på fiskets område i Hallands län att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo25,
9.beträffande resurser för fiskefrågor på länsstyrelserna att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo26 såvitt nu är i fråga,
res. 5 (mp)
10.beträffande länsstyrelsens uppgifter på utbildningsområdet att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo311 yrkande 1,
11.beträffande resurser för livsmedelskontrollen att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo317 yrkande 3, res. 6 (mp)
12.beträffande rådgivningen till rennäringen att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo324,
13.beträffande handelsregistret i Stockholm att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo334,
14.beträffande en decentraliserad länsförvaltning att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo331, res. 7 (c)
15.beträffande fördelningen av länsstyrelseanslaget att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Bo302 och 1990/91:Bo307,
16.beträffande länsstyrelseanslaget att riksdagen med anledning av regeringens förslag i propositionerna 1990/91:100 bilaga 15 och 1990/91:87 samt med avslag på motionerna 1990/91:Bo26, 1990/91:Bo34 yrkande 1, 1990/91:Bo309, 1990/91:Bo317 yrkande 2, 1990/91:Bo502 yrkande 4 och 1990/91:Jo109 yrkande 13, samtliga dessa motionsyrkanden såvitt nu är i fråga, samt motion 1990/91:Bo311 yrkande 2 till Länsstyrelserna m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett ramanslag på 1648394000kr. res. 8 (fp,c) - villk. 1, 2 res. 9 (v) - villk. 3 res. 10 (mp) - villk. 4, 5
Stockholm den 28 mars 1991
På bostadsutskottets vägnar
Agne Hansson
Närvarande: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Magnus Persson (s), Knut Billing (m), Lennart Nilsson (s), Erling Bager (fp), Hans Göran Franck (s), Bertil Danielsson (m), Rune Evensson (s), Gunnar Nilsson (s), Jan Sandberg (m), Birger Andersson (c), Jan Strömdahl (v), Kjell Dahlström (mp), Britta Sundin (s), Berndt Ekholm (s) och Ingrid Hasselström Nyvall (fp).
Reservationer
1. Kulturmiljöenheternas resursbehov (mom. 1)
Agne Hansson (c), Erling Bager (fp), Birger Andersson (c) och Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Bostadsutskottet gör" och slutar med "Bo322 (c)" bort ha följande lydelse:
Bostadsutskottet instämmer i den bedömning som görs i folkpartiet liberalernas partimotion angående kulturmiljöenheternas resursbehov. Som anförs i denna motion har länsstyrelsernas kulturmiljöenheter stor betydelse för bl.a. den kommunala planeringen, eftersom få kommuner haft möjlighet att skaffa sig egen kulturmiljökompetens. I ett antal län är kulturmiljöenheterna fortfarande enmansenheter med en orimlig arbetsbelastning för den ende handläggaren, länsantikvarien.
Med hänsyn till det anförda anser utskottet att medel bör beräknas för inrättande av två biträdande länsantikvarietjänster utöver vad regeringen föreslagit. Det bör ankomma på regeringen att med beaktande av den prioritering som görs av riksantikvarieämbetet pröva vilka länsstyrelser som -- utöver länsstyrelserna i Västmanlands län och Gävleborgs län -- bör tilldelas medel för inrättande av biträdande länsantikvarietjänster. Därmed bör de i motionerna Bo305 (c), Bo316 (fp) och Bo322 (c) beskrivna särskilda behoven vid länsstyrelserna i Värmlands och Kronobergs län kunna beaktas.
Vad utskottet ovan anfört med anledning av folkpartiets partimotion Bo309 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 1.beträffande kulturmiljöenheternas resursbehov att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo305, 1990/91:Bo309, denna motion såvitt nu är i fråga, 1990/91:Bo316 och 1990/91:Bo322 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Resurserna på miljöområdet (mom. 2)
Agne Hansson (c), Erling Bager (fp), Birger Andersson (c) och Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Även bostadsutskottet" och slutar med "i fråga" bort ha följande lydelse:
Som anförs i de aktuella partimotionerna från folkpartiet liberalerna och centerpartiet måste ytterligare resurser anslås för personalförstärkningar vid länsstyrelsernas miljövårdsenheter. En sådan resursförstärkning är en nödvändig förutsättning för att enheterna skall kunna bedriva ett offensivt miljöarbete och klara sina uppgifter inom den s.k. gröna naturvården. Resursförstärkningen är bl.a. viktig för att naturvårdsadministrationen skall klara av att fördela de ökade anslagen till landskapsvård och möjliggöra en bättre tillsyn av olika reglers efterlevnad.
Bostadsutskottet anser att ett resurstillskott till miljövårdsenheterna på den nivå som föreslås i motionerna Bo34 (c) yrkande 1 och Bo502 (fp) yrkande 4, båda yrkandena såvitt nu är i fråga, dvs. med 20milj.kr., bör vinna riksdagens bifall. Härigenom skapas också möjligheter att beakta de synpunkter som framförs i motion Bo335 (fp) yrkande 1. Även övriga nu behandlade motioner blir vid ett bifall till utskottets förslag till viss del tillgodosedda.
Vad utskottet ovan anfört angående resurserna på miljöområdet bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 2.beträffande resurserna på miljöområdet att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo34 yrkande 1, 1990/91:Bo502 yrkande 4, dessa två yrkanden såvitt nu är i fråga, samt motion 1990/91:Bo335 yrkande 1 och med avslag på motionerna 1990/91:Bo317 yrkande 2 samt 1990/91:Jo109 yrkande 13, dessa två yrkanden såvitt nu är i fråga, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Resurserna på miljöområdet (mom. 2)
Jan Strömdahl (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Även bostadsutskottet" och slutar med "i fråga" bort ha följande lydelse:
Den naturvårdsinriktade verksamheten vid länsstyrelserna behöver förstärkas på flera områden. Miljövårdsenheterna har viktiga uppgifter att fylla både vad gäller landskapsvårdande insatser och stödet till kommunerna på det ekologiska området. Bostadsutskottet anser mot denna bakgrund att en resursförstärkning till länsstyrelsernas naturvårdsinriktade verksamhet av den storlek som föreslås i motion Jo109 (v) yrkande 13 såvitt nu är i fråga bör bifallas. Detta kommer även att innebära att övriga motionsförslag om resursförstärkningar till viss del blir tillgodosedda. Ytterligare 15milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit bör således fördelas till länsstyrelserna.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 2.beträffande resurserna på miljöområdet att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo109 yrkande 13 såvitt nu är i fråga samt med avslag på motionerna 1990/91:Bo34 yrkande 1, 1990/91:Bo317 yrkande 2, 1990/91:Bo502 yrkande 4, samtliga dessa yrkanden såvitt nu är i fråga, och motion 1990/91:Bo335 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Resurserna på miljöområdet (mom. 2)
Kjell Dahlström (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Även bostadsutskottet" och slutar med "i fråga" bort ha följande lydelse:
Bostadsutskottet kan med beklagande konstatera att tidigare utlovade resursförstärkningar vid länsstyrelsernas miljövårdsenheter inte följs upp med något förslag om medel för ytterligare tjänster i årets budgetproposition. Enligt utskottets mening är det nödvändigt med en förstärkning på flera av länsstyrelsernas ansvarsområden vad gäller miljöskydds- och naturvårdsarbetet. Detta gäller exempelvis arbetet med den eftersatta miljötillsynen. Resurser måste satsas på åtgärder för att komma till rätta med de omfattande miljöproblemen i syfte att vända utvecklingen mot ett mer miljöanpassat samhälle. För nästa budgetår bör i enlighet med förslaget i miljöpartiets partimotion Bo317 yrkande 2 såvitt nu är i fråga ytterligare 50milj.kr. tilldelas länsstyrelsernas miljövårdsenheter. Ett bifall till mp-motionen innebär att även övriga motionsyrkanden om resurstillskott på det aktuella området kommer att kunna tillgodoses. Vad utskottet nu anfört bör ges regeringen till känna.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 2.beträffande resurserna på miljöområdet att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo317 yrkande 2 såvitt nu är i fråga samt med avslag på motionerna 1990/91:Bo34 yrkande 1, 1990/91:Bo502 yrkande 4, 1990/91:Jo109 yrkande 13, samtliga dessa yrkanden såvitt nu är i fråga, och motion 1990/91:Bo335 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Resurser för fiskefrågor på länsstyrelserna (mom.9)
Kjell Dahlström (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Vad gäller" och slutar med "i fråga" bort ha följande lydelse:
Bostadsutskottet instämmer i vad som i motion Bo26 (mp) anförs om resursbehovet för den regionala fiskeadministrationen. Det är således inte rimligt att som regeringen förutsätta att resurserna på detta område kan dras ner i och med inordningen av fiskenämndernas uppgifter i länsstyrelserna. Arbetet med fiskevård och miljöfrågor som rör fiskets framtid måste snarare intensifieras för att rädda fisket på åtminstone dagens nivå. Även insatserna för att restaurera förstörda vattenområden måste ges hög prioritet. Ytterligare 3milj.kr. måste således anslås för länsstyrelsernas uppgifter på fiskets område.
Vad utskottet anfört med anledning av motion Bo26 (mp) såvitt nu är i fråga bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 9.beträffande resurser för fiskefrågor på länsstyrelserna att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo26 såvitt nu är i fråga som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Resurser för livsmedelskontrollen (mom. 11)
Kjell Dahlström (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "Bostadsutskottet har" och slutar med "avstyrks sålunda" bort ha följande lydelse:
Bostadsutskottet instämmer i den bedömning som görs i miljöpartiets partimotion Bo317 av behovet av ytterligare resurser för länsstyrelsernas livsmedelskontroll. Det har hittills visat sig vara svårt att få livsmedelskontrollen att fungera tillfredsställande eftersom livsmedelsverket har saknat möjligheter att tillse att kommunerna utför den kontroll de har ansvaret för. Med kommunernas övertagande av tillsynen av icke tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet ökar arbetsbelastningen ytterligare. Det behövs således en person vid varje länsstyrelse som tillsammans med länsveterinären kan ha ansvaret för livsmedelsfrågorna inom länet. Mot denna bakgrund bör förslaget i motion Bo317 (mp) yrkande 3 om att 7,4milj.kr. anslås på en ny anslagspost för detta ändamål vinna riksdagens bifall.
dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 11.beträffande resurser för livsmedelskontrollen att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo317 yrkande 3 a) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, b) till Livsmedelskontroll m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 7400000kr.,
7. En decentraliserad länsförvaltning (mom. 14)
Agne Hansson och Birger Andersson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "Bostadsutskottet behandlade" och på s. 14 slutar med "avstyrks således" bort ha följande lydelse:
Den länsstyrelsereform som nu håller på att genomföras kommer enligt utskottets mening inte att innebära att den centrala styrningen av den regionala förvaltningen påtagligt minskar. Inte heller innebär reformen att arbetsuppgifterna på länsplanet kommer att decentraliseras på ett sådant sätt som är nödvändigt. För att uppnå en ökad länsdemokrati behöver en rad åtgärder vidtas. En sådan åtgärd som kan bidra till ett fortsatt reformarbete föreslås i motion Bo331 (c). Enligt utskottets mening bör i enlighet med motionsförslaget länsstyrelserna ges i uppdrag att lägga fram förslag om decentralisering av tjänster inom den regionala förvaltningen. Förslagen bör bl.a. inriktas på verksamheten vid länsstyrelsen, skogsvårdsstyrelsen, länsarbetsnämnden och utvecklingsfonden. Även förslag om en decentralisering av verksamheter vid de centrala förvaltningarna kan föras fram i detta sammanhang.
Vad utskottet ovan anfört med anledning av motion Bo331 (c) bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 14.beträffande en decentraliserad länsförvaltning att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo331 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Länsstyrelseanslaget (mom. 16)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 1 och 2
Agne Hansson (c), Erling Bager (fp), Birger Andersson (c) och Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med "Bostadsutskottet har" och slutar med "budgetåret 1991/92" bort ha följande lydelse:
Bostadsutskottet har ovan tillstyrkt motionsförslag från folkpartiet resp. centerpartiet -- Bo34 yrkande 1, Bo309 och Bo502 yrkande 4 -- såvitt avser förslagen om resurstillskott till länsstyrelsernas kulturmiljö- resp. miljövårdsenheter. Motionerna tillstyrks även vad avser det därav följande behovet av en uppräkning av länsstyrelseanslaget. Övriga nu aktuella yrkanden avstyrks till de delar de inte kan anses vara tillgodosedda av denna anslagsuppräkning.
dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 16.beträffande länsstyrelseanslaget att riksdagen med anledning av regeringens förslag i propositionerna 1990/91:100 bilaga 15 och 1990/91:87 samt motionerna 1990/91:Bo34 yrkande 1, 1990/91:Bo309 och 1990/91:Bo502 yrkande 4, dessa motionsyrkanden såvitt nu är i fråga, och med avslag på motionerna 1990/91:Bo26, 1990/91:Bo317 yrkande 2, 1990/91:Jo109 yrkande 13, samtliga dessa motionsyrkanden såvitt nu är i fråga, samt motion 1990/91:Bo311 yrkande 2 till Länsstyrelserna m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett ramanslag på 1669094000kr.
9. Länsstyrelseanslaget (mom. 16)
Under förutsättning av bifall till reservation 3
Jan Strömdahl (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med "Bostadsutskottet har" och slutar med "budgetåret 1991/92" bort ha följande lydelse:
Det förslag om en förstärkning av länsstyrelsernas naturvårdsinriktade verksamhet som grundar förslaget om ett tillskott till länsstyrelseanslaget i motion Jo109 (v) yrkande 13 såvitt nu är i fråga har ovan tillstyrkts av utskottet. Motionsyrkandet såvitt avser förslaget om en anslagsförstärkning med 15milj.kr. tillstyrks med hänvisning härtill. Regeringsförslagen och övriga motionsyrkanden tillstyrks till de delar de kan anses sammanfalla med utskottets ställningstagande.
dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 16.beträffande länsstyrelseanslaget att riksdagen med anledning av regeringens förslag i propositionerna 1990/91:100 bilaga 15 och 1990/91:87 samt motion 1990/91:Jo109 yrkande 13 såvitt nu är i fråga och med avslag på motionerna 1990/91:Bo26, 1990/91:Bo34 yrkande 1, 1990/91:Bo309, 1990/91:Bo317 yrkande 2, 1990/91:Bo502 yrkande 4, samtliga dessa motionsyrkanden såvitt nu är i fråga, samt motion 1990/91:Bo311 yrkande 2 till Länsstyrelserna m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett ramanslag på 1663394000kr.
10. Länsstyrelseanslaget (mom. 16)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 4 och 5
Kjell Dahlström (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med "Bostadsutskottet har" och slutar med "budgetåret 1991/92" bort ha följande lydelse:
Utskottet har ovan tillstyrkt förslaget i miljöpartiets partimotion Bo317 yrkande 2 om att länsstyrelserna skall ges ett resurstillskott motsvarande två nya tjänster vid varje miljövårdsenhet samt förslaget i motion Bo26 (mp) om att regeringsförslaget om besparingar på fiskeadministrationen skall avvisas. Mot denna bakgrund tillstyrker utskottet även det tillskott på länsstyrelseanslaget som dessa motionsyrkanden förutsätter. Även övriga yrkanden om storleken på länsstyrelseanslaget kommer därigenom att bli väl tillgodosedda.
dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 16.beträffande länsstyrelseanslaget att riksdagen med anledning av regeringens förslag i propositionerna 1990/91:100 bilaga 15 och 1990/91:87 samt motionerna 1990/91:Bo26 och 1990/91:Bo317 yrkande 2, dessa båda motionsyrkanden såvitt nu är i fråga, och med avslag på motionerna 1990/91:Bo34 yrkande 1, 1990/91:Bo309, 1990/91:Bo502 yrkande 4, 1990/91:Jo109 yrkande 13, samtliga dessa motionsyrkanden såvitt nu är i fråga, samt motion 1990/91:Bo311 yrkande 2 till Länsstyrelserna m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett ramanslag på 1701394000kr.
Särskilda yttranden
1. Fristående miljö- och naturvårdsenheter
Jan Strömdahl (v) anför:
I den nuvarande och även i den nya länsstyrelseorganisationen finns det en uppenbar risk för att miljöfrågorna trängs undan på det sätt som beskrivs i motion Bo314 (s). Detta kan givetvis inte accepteras. För att undvika att så blir fallet när länsstyrelsereformen genomförts fullt ut har vänsterpartiet hävdat uppfattningen att vissa nämnder skall vara obligatoriska inom länsstyrelserna. Miljönämnden hör självklart till denna kategori. Enligt vår uppfattning skulle en sådan organisatorisk lösning kunna medverka till att stärka miljöfrågornas ställning vid en konfrontation med andra intressen.
2. Fristående miljö- och naturvårdsenheter
Kjell Dahlström (mp) anför:
När riksdagen hösten 1989 beslutade om den länsstyrelsereform som nu håller på att genomföras hade miljöpartiet flera tungt vägande invändningar mot länsförvaltningens utformning. Huvudkritiken mot den beslutade utformningen var bl.a. att den inte leder till en nödvändig decentralisering och att förtroendemannainflytandet inte stärks. Vid en utformning av länsförvaltningen enligt de riktlinjer som miljöpartiet har förordat skulle självklart miljö- och naturvårdsfrågorna ges en tyngre och mer självständig ställning. Miljöpartiet har också hävdat åsikten att det inom den nya länsstyrelseorganisationen bör finnas obligatoriska nämnder för att inte väsentliga samhällsintressen skall kunna bli undanträngda på det sätt som beskrivs i motion Bo314 (s). En miljönämnd hör därvid givetvis till de nämnder som bör göras obligatoriska.
Lagutskottets yttrande 1990/91:LU2y Bilaga 1 Handelsregistret i Stockholm
Till bostadsutskottet
Bostadsutskottet har beslutat bereda lagutskottet tillfälle att yttra sig över proposition 1990/91:100, bilaga 15 (civildepartementet) om anslag till länsstyrelserna (s. 49--57) jämte motion 1990/91:Bo334 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) om ökade resurser till handelsregistret vid länsstyrelsen i Stockholms län.
Lagutskottet, som har beslutat att avge yttrande i ärendet, får anföra följande.
I handelsregister införs enskilda näringsidkare och handelsbolag samt ideella föreningar eller stiftelser som idkar näring. Registreringen görs under den firma under vilken näringsidkaren driver eller avser att driva sin verksamhet. Registrering får inte ske bl.a. om den föreslagna firman är förväxlingsbar med annans registrerade eller inarbetade firmor. Inregistrering av firma medför att näringsidkaren får ensamrätt till firman. I registret införs också vissa andra uppgifter. Länsstyrelsen är registermyndighet enligt handelsregisterlagen. Vid ansökan om registrering av enskilda näringsidkare, handelsbolag, ideella föreningar och stiftelser utgår en avgift med för närvarande 450 kr. För andra ansökningar samt för anmälningar är avgiften 150 kr.
I handelsregisterlagen finns inte någon bestämmelse om länsstyrelsernas handläggningstider. I den nya förvaltningslagen, som trädde i kraft den 1 januari 1987, föreskrivs dock att varje ärende, där någon enskild är part, skall handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts.
I motionen framhålls att handelsregistret vid länsstyrelsen i Stockholms län för närvarande har en mycket stor balans av ärenden som väntar på behandling. Enligt motionärerna får man vänta flera månader på en registrering av den anledningen att länsstyrelsen får en alldeles för liten resurstilldelning i förhållande till omfånget av företagsamheten i länet. Eftersom verksamheten vid handelsregistret är självbärande anser motionärerna att länsstyrelsen bör få behålla de avgifter som tas ut och för medlen anställa den personal som behövs för att allmänheten skall kunna ges den service den har rätt att kräva. I motionen begärs ett tillkännagivande om behovet av ökade resurser till handelsregistret i Stockholms län.
Utskottet erinrar om att frågan om handläggningstiderna för ärenden rörande registrering i handelsregistret tidigare aktualiserats flera gånger i riksdagen. Senast behandlades frågan vid 1989/90 års riksmöte med anledning av en motion om ökade resurser till handelsregistret. På begäran av bostadsutskottet yttrade sig lagutskottet över motionen och hänvisade därvid (se 1989/90:LU2y) till att handläggningstiderna för nyregistreringsärenden då uppgick till fem månader i stället för som tidigare sex månader. Enligt utskottet var handläggningstiderna vid handelsregistret i Stockholm alltjämt för långa. Utskottet underströk därför vikten av att länsstyrelsen i Stockholms län tog till vara alla möjligheter som stod till buds för att rationalisera och effektivisera verksamheten. I den mån problemet med handläggningstiderna inte kunde bemästras genom organisatoriska åtgärder var det, fortsatte utskottet, angeläget att handelsregistret gavs ökade resurser. Utskottet saknade underlag för en bedömning av huruvida behovet av resursförstärkningar kunde tillgodoses inom ramen för de resurser som var tillgängliga för länsstyrelsen eller om tillskott av medel erfordrades. Utskottet utgick emellertid från att regeringen noga följde utvecklingen när det gällde handläggningstiderna vid handelsregistret i Stockholm och tog de initiativ som behövdes. Något särskilt tillkännagivande med anledning av motionen fann lagutskottet därför inte påkallat. I sitt av riksdagen godkända betänkande 1989/90:BoU16 anslöt sig bostadsutskottet till lagutskottets bedömning.
Enligt vad lagutskottet nu inhämtat är handläggningstiden för ärenden rörande nyregistreringar vid handelsregistret i Stockholm för närvarande tre månader medan andra registreringsärenden har en handläggningstid på ca en månad. Utskottet vill uttala sin tillfredsställelse över att man vid länsstyrelsen lyckats nedbringa väntetiderna under det gångna året. Samtidigt måste utskottet också konstatera att även en handläggningstid på tre månader framstår som alltför lång. Att näringsidkare skall behöva vänta flera månader på en registrering kan enligt utskottets mening verka hindrande för framväxten av nya företag. Eftersom det är angeläget att på olika sätt stimulera nyföretagandet anser utskottet att handläggningstiderna måste förkortas ytterligare och att målsättningen bör vara att nyregistreringar kan ske inom en månad från ansökningsdagen. Utskottet vill därför ånyo understryka vikten av att länsstyrelsen i Stockholms län tillvaratar alla möjligheter som står till buds för att rationalisera och effektivisera verksamheten. Huruvida det också behövs att handelsregistret tillförs särskilda resurser är utskottet lika litet nu som år 1990 berett att ta ställning till. Inte heller anser sig utskottet böra ta ställning till den mera principiella frågan om verksamheten bör finansieras genom avgifter. Utskottet utgår från att regeringen också fortsättningsvis noga följer utvecklingen när det gäller handläggningstiderna vid handelsregistret i Stockholm och tar de initiativ som behövs. Någon riksdagens vidare åtgärd med anledning av motionen är därför inte påkallad.
Stockholm den 5 mars 1991
På lagutskottets vägnar Rolf Dahlberg
Närvarande: Rolf Dahlberg (m), Lennart Andersson (s), Owe Andréasson (s), Stig Gustafsson (s), Ulla Orring (fp), Martin Olsson (c), Inger Hestvik (s), Allan Ekström (m), Bengt Kronblad (s), Gunnar Thollander (s), Lena Boström (s), Bengt Harding Olson (fp), Stina Eliasson (c), Elisabeth Persson (v), Elisabet Franzén (mp), Anita Jönsson (s) och Charlotte Cederschiöld (m).
Socialutskottets yttrande 1990/91:SoU3y Bilaga 2 Länsstyrelserna
Till bostadsutskottet
Bostadsutskottet har berett socialutskottet tillfälle att yttra sig över förslag i propositionen 1990/91:100 bilaga 15 om anslag till länsstyrelserna (s. 49--57) jämte motionerna 1990/91:Bo301 och Bo319.
Socialutskottet
I motion Bo301 av Eva Goës m.fl. (mp) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utökade resurser till länsstyrelserna för tillsyn av alkohollagstiftningen genom transferering från höjda avgifter på utskänkningstillstånd.
Motiveringen finns i motion 1990/91:So207. I motionen anförs att länsstyrelsernas begränsade resurser för att följa upp efterlevnaden av tillstånden inte har medgivit annat än marginell tillsynsverksamhet. För att förbättra förhållandena borde restaurangerna bli föremål för utökad kontroll av tillsynsmyndigheterna.
I den senare motionen yrkas bl.a. (yrkandet 1) att riksdagen hos regeringen begär förslag till lagstiftning om höga, obligatoriska avgifter för utskänkningstillstånd.
I motion Bo319 av Birthe Sörestedt och Grethe Lundblad (båda s) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om överförande av vissa länsstyrelseuppgifter på det sociala området till kommunerna. För den sociala funktionen vid länsstyrelserna föreligger det enligt motionärerna ett stort behov av en resursförstärkning. Av budgetpropositionen framgår att det i olika sammanhang förts fram krav på ökade resurser. Vidare redovisas de möjligheter att överföra arbetsuppgifter från länsstyrelserna till kommunerna som den centrala organisationskommittén för genomförandet av en ny regional statlig förvaltning pekat på. Ett arbete med denna inriktning pågår inom socialdepartementet.
Det är enligt motionärerna angeläget att det snarast tas beslut om att överföra vissa uppgifter till kommunerna för att ge de sociala funktionerna möjlighet att leva upp till sin roll i den nya regionala organisationen.
Den sociala funktionen måste enligt motionärerna avlastas de individorienterade ärendena för att kunna koncentrera sig på de viktiga uppgifterna med uppföljning, utvärdering och tillsyn inom det sociala området. Intentionerna i socialtjänstlagen får inte heller åsidosättas. LVM-ärendena måste handläggas skyndsamt och därmed prioriteras före annat.
Socialutskottet yttrade sig till bostadsutskottet över liknande motioner våren 1990 i yttrandet 1989/90:SoU3y. I yttrandet ges bl.a. en beskrivning av innehållet i de aktuella bestämmelserna på det sociala området och redovisas också vissa förslag som under senare år lagts fram om länsstyrelsernas sociala verksamhet.
Socialutskottet anförde i yttrandet:
Utskottet konstaterar bl.a. att länsstyrelserna av allt att döma har stora svårigheter att fullgöra sina lagstadgade uppgifter på det sociala området. Samtidigt konstaterar utskottet att länsstyrelsernas sociala funktioner behandlats av flera statliga utredningar under senare år. Den mest fullständiga utredningen, av förre landshövdingen Osborne Bartley, redovisas i betänkandet Länsstyrelsernas sociala funktioner. Betänkandet har remissbehandlats. I begränsade delar har förslagen behandlats i proposition 1988/89:154 om ny regional statlig förvaltning. Fortfarande saknas dock en redovisning för regeringens syn på länsstyrelsernas arbetsuppgifter på det sociala området och behovet på sikt av resurser för denna verksamhet.
Utskottet anser en sådan redovisning nödvändig för att riksdagen skall kunna ta ställning till behovet av resurser till länsstyrelserna.
I avvaktan på en sådan redovisning är det enligt utskottet nödvändigt att vid prioriteringen mellan olika verksamheter inom länsstyrelserna beakta att länsstyrelserna ges möjligheter att fullgöra sina uppgifter på det sociala området på ett tillfredsställande sätt.
Vad utskottet anfört borde riksdagen som sin mening ge regeringen till känna med anledning av de då aktuella motionerna.
Bostadsutskottet instämde i betänkandet 1989/90:BoU16 i socialutskottets yttrande. Vad socialutskottet anfört i denna fråga med anledning av de då aktuella motionerna ansåg således även bostadsutskottet att riksdagen som sin mening borde ge regeringen till känna. I avvaktan på den efterfrågade redovisningen var det enligt bostadsutskottet angeläget att de sociala funktionernas behov beaktades vid medelsfördelningen inom resp. länsstyrelse. Riksdagen följde bostadsutskottet (rskr. 210).
Skatteutskottet behandlade frågan om en höjning av expeditionsavgifterna för serveringstillstånd i ett yttrande till finansutskottet våren 1990 (1989/90:SkU2y). Skatteutskottet anförde:
Frågan om en höjning av expeditionsavgifterna för serveringstillstånd, som tidigare har tagits upp av alkoholhandelsutredningen (SOU 1985:15, jfr SkU1987/88:4y), har på nytt aktualiserats av socialstyrelsen. I sitt remissyttrande över länsstyrelsernas anslagsframställningar har socialstyrelsen föreslagit att nuvarande expeditionsavgifter för alkoholtillstånd omformas till ansökningsavgifter och höjs. Förslaget innebär också att en årlig registerhållnings- och tillsynsavgift införs och avpassas så att länsstyrelsernas kostnad för tillsynen kan täckas (prop. 1989/90:100 bilaga 15 s. 62). Enligt utskottets mening kan man utgå från att de nu aktuella avgiftsfrågorna och förhållandena inom restaurangbranschen kommer att tas upp av regeringen i samband med det fortlöpande arbete som pågår angående de alkoholpolitiska frågorna utan särskild framställning från riksdagens sida. Syftet med motionerna får därför i viss mån anses vara redan tillgodosett. I den mån så inte är fallet avstyrker utskottet de nu aktuella yrkandena.
Finansutskottet gjorde för sin del ingen annan bedömning utan föreslog riksdagen att avslå de då aktuella motionerna (1989/90:FiU20). Riksdagen följde finansutskottet (rskr. 205).
I årets budgetproposition prop. 1990/91:100 bilaga 15 anför civilministern följande:
För området social omvårdnad har i olika sammanhang förts fram krav på ökade resurser. Den centrala organisationskommittén har pekat på möjligheten att överföra vissa individorienterade arbetsuppgifter från länsstyrelserna till kommunerna. På så sätt skulle resurser kunna frigöras för länsstyrelsernas viktiga uppgifter med uppföljning, utvärdering och tillsyn inom det sociala området. Enligt vad jag erfarit pågår ett arbete inom socialdepartementet med en sådan inriktning. Några beslut som påverkar länsstyrelsernas arbetsuppgifter under budgetåret 1991/92 kan dock inte påräknas.
Även inom andra verksamhetsområden har i och för sig välmotiverade förslag till resursförändringar förts fram. Jag är dock inte beredd att nu tillstyrka några ytterligare resursförstärkningar för länsstyrelserna totalt. Däremot avser jag att föreslå en viss omfördelning inom anslaget. För innevarande budgetår finns drygt 25 milj.kr. till regeringens disposition för diverse ändamål utöver vad som anvisats för kostnader som uppstår i samband med samordnad länsförvaltning. Genom den nya konstruktionen med ramanslag minskar behovet att med ett sådant belopp kunna möta oförutsedda resursanspråk från länsstyrelserna, som därigenom får möjlighet att styra resurserna till de områden som respektive länsstyrelse bedömer vara mest angelägna.
Socialutskottet konstaterar på nytt att länsstyrelserna av allt att döma har svårigheter att fullgöra sina lagstadgade uppgifter på det sociala området. Utskottet anser det nödvändigt att länsstyrelserna får resurser att utföra de lagstadgade uppgifterna. Enligt uppgift pågår nu arbete inom socialdepartementet för att komma till rätta med problemen. Utskottet förutsätter att arbetet sker med skyndsamhet.
I avvaktan på resultatet av detta arbete anser utskottet att länsstyrelserna inom sina ramanslag måste prioritera de lagstadgade uppgifterna på det sociala området. Med det anförda avstyrker utskottet motion Bo301. Motion Bo319 får åtminstone delvis anses tillgodosedd. Utskottet avstyrker bifall till motionen.
Stockholm den 21 februari 1991 På socialutskottets vägnar Daniel Tarschys
Närvarande: Daniel Tarschys (fp), Bo Holmberg (s), Anita Persson (s), Sten Svensson (m), Aina Westin (s), Ulla Tillander (c), Ingrid Andersson (s), Per Stenmarck (m), Rinaldo Karlsson (s), Ingegerd Anderlund (s), Ingrid Hemmingsson (m), Rosa Östh (c), Gudrun Schyman (v), Jan Andersson (s), Barbro Westerholm (fp) och Marianne Andersson (s) i Gislaved.
Kulturutskottets yttrande 1990/91:KrU4y Bilaga 3 Länsstyrelsernas resurser för kulturmiljövård
Till bostadsutskottet
Bostadsutskottet har genom beslut den 5 februari 1991 berett kulturutskottet tillfälle att yttra sig över proposition 1990/91:100 bilaga 15 (s. 49--57) om anslag till länsstyrelserna m.m. jämte motionerna 1990/91:Bo305, Bo309, Bo316 och Bo322.
Utskottet
De senaste åren har länsstyrelserna tillförts ökade resurser för att kunna göra förstärkningar på kulturmiljöområdet. Innevarande budgetår har tjänster för tre biträdande länsantikvarier inrättats. I årets budgetproposition beräknas för budgetåret 1991/92 resurser för att länsstyrelserna i Västmanlands län och Gävleborgs län skall kunna anställa biträdande länsantikvarier. Om riksdagen följer regeringens förslag i denna del, kommer det -- sedan tjänsterna inrättats -- att finnas tjänster för biträdande länsantikvarier i samtliga län utom åtta, nämligen Jönköpings län, Kronobergs län, Blekinge län, Kristianstads län, Hallands län, Värmlands län, Kopparbergs län och Västernorrlands län.
Utskottet vill i sammanhanget framhålla att krav på en tredje handläggartjänst -- således en tjänst utöver tjänster för länsantikvarien och en biträdande länsantikvarie -- framställs från tre länsstyrelser, nämligen länsstyrelserna i Uppsala län, Malmöhus län och Göteborgs och Bohus län.
Utöver vad regeringen föreslagit bör enligt motion Bo309 (fp) medel beräknas för två tjänster som biträdande länsantikvarie. I motionerna Bo305 (c) och Bo322 (c) innebär yrkandena krav på att medel skall beräknas för ytterligare en tjänst, varvid en precisering sker på det sättet att enligt motion Bo305 (c) tjänsten bör placeras i Kronobergs län och enligt motion Bo322 (c) tjänsten bör placeras i Värmlands län. Enligt motion Bo316 (fp) bör en av de två tjänster som förordas i motion Bo309 inrättas i sistnämnda län.
Utskottet tillstyrker att medel beräknas för tjänster för ytterligare två biträdande länsantikvarier, nämligen i Västmanlands län och Gävleborgs län. Det är också, i överensstämmelse med vad kulturutskottet framhållit flera gånger tidigare i yttranden till bostadsutskottet (se senast 1989/90:KrU4y), av vikt att en fortsatt utbyggnad av antalet sådana tjänster i övrigt kommer till stånd. Utskottet kan dock inte förorda en utbyggnad för nästa budgetår som går utöver den av regeringen föreslagna.
Utskottet avstyrker således här behandlade motionskrav och tillstyrker propositionen i aktuell del.
Stockholm den 21 februari 1991
På kulturutskottets vägnar
Ingrid Sundberg
Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Åke Gustavsson (s), Maja Bäckström (s), Berit Oscarsson (s), Lars Ernestam (fp), Jan Hyttring (c), Anders Nilsson (s), Lars Ahlmark (m), Sylvia Pettersson (s), Erkki Tammenoksa (s), Leo Persson (s), Lars Ahlström (m), Margareta Fogelberg (fp), Stina Gustavsson (c), Alexander Chrisopoulos (v), Kaj Nilsson (mp) och Ulla Berg (s).
Avvikande meningar
1. Lars Ernestam och Margareta Fogelberg (båda fp) anser att den del av utskottets yttrande som börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "aktuell del" bort ha följande lydelse:
Som närmare utvecklas i motion Kr230 -- vari motiveringen till motion Bo309 återfinns -- har länsstyrelsernas kulturmiljöenheter stor betydelse för den kommunala planeringen, eftersom få kommuner haft möjlighet att skaffa sig egen kulturmiljökompetens. I ett antal län är, som framgår av det föregående, kulturmiljöenheterna fortfarande enmansenheter med en orimlig arbetsbelastning för den ende handläggaren, länsantikvarien. Med hänsyn till det anförda anser utskottet att medel bör beräknas för inrättande av två biträdande länsantikvarietjänster utöver vad regeringen föreslagit. Motion Bo309 bör således tillstyrkas. Det bör ankomma på regeringen att med beaktande av den prioritering som görs av riksantikvarieämbetet pröva vilka länsstyrelser som -- utöver länsstyrelserna i Västmanlands län och Gävleborgs län -- bör tilldelas medel för inrättande av biträdande länsantikvarietjänster. Därigenom kommer också förslagen i motionerna Bo305, Bo3l6 och Bo322 att prövas.
2. Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser att den del av utskottets yttrande som börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "aktuell del" bort ha följande lydelse:
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att medel beräknas för tjänster för biträdande länsantikvarier i Västmanlands län och Gävleborgs län.
Som redovisas i motion Bo305 har riksantikvarieämbetet föreslagit kraftfulla insatser för kulturmiljöenheterna vid länsstyrelserna. Regeringen har inte levt upp till dessa krav, eftersom det i budgetpropositionen beräknas medel för endast två nya tjänster som biträdande länsantikvarie. Med hänsyn till vad som anförs i motionen om att länsstyrelsen i Kronobergs län prioriterat en tjänst som biträdande länsantikvarie före flera andra angelägna tjänster och till den starkt ökade ärendebelastningen på länsstyrelsens kulturmiljöenhet, anser utskottet att i enlighet med vad som förordas i motionen medel bör beräknas för en sådan tjänst vid nämnda länsstyrelse.
Också då det gäller Värmlands län är det motiverat att medel beräknas för en tjänst som biträdande länsantikvarie. Länsstyrelsen har äskat medel för en sådan tjänst och även på denna länsstyrelse är ärendebelastningen så stor på kulturmiljöenheten att en personalförstärkning behövs på handläggarsidan. Utskottet biträder således förslagen i motionerna Bo316 och Bo322.
Utskottets ställningstagande i det föregående innebär att yrkandet i motion Bo309 tillgodoses.
Särskilt yttrande
Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m) anför:
Vi vill i detta sammanhang hänvisa till att företrädare för moderata samlingspartiet i motion 1990/91:Kr286 framställt ett yrkande (nr. 14) om ny organisation för kulturmiljövården. Syftet med detta krav är bl.a. att det skall ske en decentralisering av ansvaret för kulturmiljövården. Ett genomförande av motionärernas förslag kommer att innebära väsentliga förstärkningar av kulturmiljövårdens resurser på regional nivå.
Utbildningsutskottets yttrande 1990/91:UbU2y Bilaga 4 Anslag till länsstyrelserna m.m. (prop. 1990/91:100 bil. 15)
Till bostadsutskottet
Bostadsutskottet har den 5 februari 1991 beslutat att bereda utbildningsutskottet tillfälle att yttra sig över proposition 1990/91:100 bil. 15 om anslag till länsstyrelserna m.m. jämte motion 1990/91:Bo311.
I budgetpropositionen (prop. 1990/91:100, bil. 15 Civildepartementet s. 50) hänvisas till riksdagens beslut om ansvaret för skolan (prop. 1990/91:18, bet. UbU4, rskr. 76), enligt vilket bl.a. skolöverstyrelsen och länsskolnämnderna skall avvecklas. I stället skall ett nytt ämbetsverk, skolverket, inrättas den 1 juli 1991. Till den centrala myndigheten skall knytas en regional fältorganisation med utvärderings- och tillsynsuppgifter samt uppgifter med anknytning till fortbildning.
Länsstyrelsens uppgifter på utbildningsområdet kommer, enligt föredragande statsrådet, att gälla utbildningsplanering för regional utveckling där samtliga länsstyrelser får viktiga uppgifter. I sin roll som samordnare ges länsstyrelsen ett ansvar för att alla de utbildningar som bedrivs i ett län utnyttjas för att främja den regionala utvecklingen. Mot denna bakgrund bedömer föredragande statsrådet det ur ett regionalekonomiskt perspektiv viktigt att resurser finns vid länsstyrelserna för samordning m.m. av utbildningsfrågor inom ramen för arbetet med regional utveckling. För en länsexpert på utbildningsområdet vid varje länsstyrelse beräknas sammanlagt 12,5 milj.kr. under anslaget D 1. Länsstyrelserna m.m.
I bilaga 10 (Utbildningsdepartementet) till budgetpropositionen föreslås en minskning under anslaget B 1. Statens skolverk med 12,5 milj.kr. med anledning av att medel för utbildningsplanering utifrån ett regionalpolitiskt perspektiv avses föras över till länsstyrelserna.
I motion 1990/91:Bo311 (m) erinras om att det nya skolverket kan förutsättas inrätta ett antal distriktskontor för den regionala tillsynen av skolväsendet. Enligt motionärerna kommer förslaget om att inrätta en samordningstjänst för utbildningsfrågor vid varje länsstyrelse att medföra att den statliga tillsynen blir tvehövdad. Därför bör samordningstjänsterna vid länsstyrelserna inte inrättas (yrkande 1). Riksdagen bör således till anslaget D1. Länsstyrelserna m.m. i proposition 1990/91:100, bilaga 15, för budgetåret 1991/92 anslå 12,5 milj.kr. mindre än vad regeringen har föreslagit (yrkande 2).
Utbildningsutskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.
Utbildningsutskottet gjorde i betänkande 1990/91:UbU4 om ansvaret för skolan följande uttalande i vad avser den statliga skoladministrationen på regional nivå (s. 50):
I och med förslagen om en mål- och resultatorienterad styrning av skolan och om nya verksamhetsformer för det centrala ämbetsverket finns det anledning att utan bindning till tidigare riksdagsbeslut se på hur de organisatoriska frågorna bäst skall lösas. Utskottet har efter ingående överväganden kommit fram till följande. Inom det nya centrala ämbetsverket bör det finnas en särskild fältorganisation. Det bör ankomma på det centrala ämbetsverket att placera personerna i denna fältorganisation i olika delar av landet. Hänsyn skall därvid tas till elevpopulationen i landets olika delar, avstånden i riket samt fältorganisationens arbetsuppgifter. Samtliga tjänster i fältorganisationen bör inrättas med tidsbegränsade förordnanden för att ge möjlighet att ständigt tillföra organisationen ny kompetens och aktuella erfarenheter från utbildningsväsendet. Förebild kan i viss utsträckning hämtas från den tidigare gymnasieinspektionen.
Regeringen beslutade den 11 oktober 1990 att tillkalla en särskild utredare för att lägga fram förslag om och förbereda genomförandet av en ny organisation för den statliga skoladministrationen (Dir. 1990:60). Den s.k. skolverksutredningen (U1990:5) har den 6 februari 1991 redovisat ett principförslag till organisation av statens skolverk. Förslaget innebär i korthet att skolverket organiseras med en central del och en fältorganisation för uppföljning, utvärdering, tillsyn och utveckling av skolväsendet.
Enligt utbildningsutskottets uppfattning bör länsstyrelserna även i fortsättningen kunna fylla en viktig uppgift när det gäller utbildningsplanering för regional utveckling. Med hänvisning härtill föreslår utbildningsutskottet att bostadsutskottet tillstyrker att medel anvisas för en länsexpert på utbildningsområdet vid varje länsstyrelse med sammanlagt 12,5 milj.kr. under anslaget D 1. Länsstyrelserna m.m. och avstyrker motion 1990/91:Bo311.
Stockholm den 5 mars 1991
På utbildningsutskottets vägnar
Lars Gustafsson
Närvarande: Lars Gustafsson (s), Larz Johansson (c), Helge Hagberg (s), Ann-Cathrine Haglund (m), Bengt Silfverstrand (s), Lars Leijonborg (fp), Lars Svensson (s), Birgitta Rydle (m), Ingvar Johnsson (s), Margareta Israelsson (s), Berit Löfstedt (s), Birger Hagård (m), Marianne Andersson i Vårgårda (c), Björn Samuelson (v), Ewa Hedkvist Petersen (s), Margitta Edgren (fp) och Claes Roxbergh (mp).
Avvikande mening
Birger Hagård (m) anser
att den del av utskottets yttrande som börjar med "Enligt utbildningsutskottets" och slutar med "motion 1990/91:Bo311" bort ha följande lydelse:
Utbildningsutskottet anser i likhet med motionärerna att den statliga tillsynen på regional nivå inom utbildningsområdet riskerar att bli tvehövdad genom skolverkets regionala organisation och de av regeringen föreslagna samordningstjänsterna vid länsstyrelserna. Enligt utbildningsutskottets uppfattning kan detta skapa nya problem, nya revirkonflikter och nya tveksamheter om var besluten egentligen skall fattas. Med hänvisning till det anförda föreslår utbildningsutskottet att bostadsutskottet med bifall till motion 1990/91:Bo311 avstyrker regeringens förslag att sammanlagt 12,5 milj.kr. anvisas för en länsexpert på utbildningsområdet vid varje länsstyrelse under anslaget D 1. Länsstyrelserna m.m.
Jordbruksutskottets yttrande 1990/91:JoU4y Bilaga 5 Anslag till länsstyrelserna m.m.
Till bostadsutskottet
Bostadsutskottet har den 5 februari 1991 berett jordbruksutskottet tillfälle att avge yttrande över proposition 1990/91:100 bil.15, civildepartementet, såvitt avser anslag till länsstyrelsernam.m. (s.49--57) jämte motionerna Bo314, Bo315, Bo317 yrkandena2 och3, Bo324, Bo327, Bo335 yrkande1 och Bo502 yrkande4.
Utskottet
I bilaga 15 till budgetpropositionen föreslås att riksdagen till länsstyrelsernam.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1639722000kr.
Enligt motion Bo314 av Bengt Silfverstrand och Jan Andersson(s) bör en fristående miljö- och naturvårdsenhet inrättas i varje län med naturvårdsverket som huvudman. Under en övergångsperiod bör inrättas ett gemensamt organ för övergripande trafik- och miljöfrågor och därmed sammanhängande planering.
I motion Bo315 av Leo Persson och Arne Mellqvist(s) anförs att varje länsstyrelse framdeles bör kunna disponera ett årligt anslag för utrednings- och projektarbete inom miljövårdsområdet.
Miljöpartiet begär i motion Jo317 av Claes Roxbergh m.fl. 50milj.kr. utöver regeringens förslag för två nya tjänster vid varje naturvårdsenhet (yrkande2) och ytterligare 7,4milj.kr. till en ny anslagspost under D1 för en ny tjänst vid varje länsstyrelse för förbättrad livsmedelskontroll (yrkande3).
Enligt motion Bo324 av Leif Marklund och Mats Lindberg(s) bör rådgivningen inom rennäringen även i fortsättningen bedrivas genom den statliga administrationen i berörda län.
I motion Bo327 av Gunilla André och Ingbritt Irhammar(c) begärs inrättande av miljöråd vid länsstyrelserna i de fall dessa väljer att inte inrätta miljönämnder med beslutsbefogenheter.
I motion Bo335 av Ylva Annerstedtm.fl. (fp) begärs i yrkande1 ökade resurser till miljövårdsenheten vid länsstyrelsen i Stockholms län eftersom den stora befolkningskoncentrationen ställer särskilda krav på resurser för samordnad miljöplanering i hela länet.
I motion Bo502 av Bengt Westerbergm.fl.(fp) framförs i yrkande4 krav på 20milj.kr. utöver regeringens förslag för förstärkningar av den s.k. gröna naturvården.
Utskottet har under en följd av år avgett yttranden över motioner om förstärkning av länsstyrelsernas naturvårds/miljövårdsenheterm.m. Under föregående riksmöte erinrade utskottet om att regeringens förslag för budgetåret 1989/90 innebar kraftiga resursförstärkningar för de statliga myndigheter som ingår i miljövårdsorganisationen. Dessutom hänvisade utskottet till det arbete som pågår för att fullfölja riksdagens beslut om en ny regional statlig förvaltning (1989/90:JoU4y).
Genom den nya statliga länsförvaltning som gäller från den 1juli 1991 kommer kompetens och resurser på regional nivå att samlas hos länsstyrelserna. Inför den nya förvaltningen pågår översyn av länsstyrelsernas verksamhet och organisation dels av den centrala organisationskommittén för en ny statlig länsförvaltning (C1990:02), dels av en särskild utredare i varje län. Utskottet vill i sammanhanget erinra om den utredning som pågår av naturvårdsverkets uppgifter och organisation (Dir.1990:67). Förutsättningar för utredningen är en medveten decentralisering och ett vidgat sektorsansvar. En viktig uppgift är att analysera hur ansvarsfördelning och samarbete mellan och inom olika nivåer -- centralt, regionalt och lokalt -- bör utformas. Utredaren har även till uppgift att pröva den regionala organisationens ändamålsenlighet för ett effektivt arbete i frågor med anknytning till miljö och hushållning med naturresurser och bör i dessa delar samråda med den centrala organisationskommittén för en ny statlig länsförvaltning. Hanteringen av ärenden bör enligt direktiven i möjligaste mån falla på berörda sektorsmyndigheter samt på länsstyrelser och kommuner. En konsekvens av en sådan inriktning bör innebära överföring av ansvar, befogenheter och resurser till främst länsstyrelsen och vissa sektorsmyndigheter. Förslag skall läggas i sådan tid att beslut kan fattas före den 1 juli 1991. Med hänvisning till det anförda och i avvaktan på genomförandet av reformerna för naturvårdsverket och länsförvaltningen är utskottet inte berett att frångå regeringens förslag om anslag till länsstyrelserna. Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag och avstyrker motionerna Bo317 yrkandena2 och3 och Bo502 yrkande4. Med anledning av motion Jo317 yrkande3 om nya tjänster för förbättrad livsmedelskontroll vill utskottet -- utöver det ovan anförda -- framhålla att det beslut om ett nytt avgiftssystem för livsmedelskontrollen som riksdagen fattade hösten1989 ger utrymme för en mer än fördubblad tillsynsverksamhet på området (se bl.a.1989/90:JoU8).
Med vad utskottet i tillämpliga delar anfört ovan avstyrks även motionerna Bo314, Bo315, Bo327 och Bo335 yrkande1.
Utskottet delar den uppfattning om vikten av ansvaret för och kvaliteten på rådgivningen inom rennäringen som kommer till uttryck i motion Bo324. I årets budgetproposition finns emellertid ingenting som tyder på att motionärernas farhågor för en försämrad rådgivning skulle besannas. Utskottet saknar således anledning att nu föreslå någon särskild åtgärd med anledning av motionen.
Stockholm den 19 februari 1991
På jordbruksutskottets vägnar
Karl Erik Olsson
Närvarande: Karl Erik Olsson (c), Jan Fransson (s), Grethe Lundblad (s), Sven Eric Lorentzon (m), Martin Segerstedt (s), Bengt Rosén (fp), Jens Eriksson (m), Margareta Winberg (s), Inge Carlsson (s), Ingvar Eriksson (m), Sören Norrby (fp), Lennart Brunander (c), Annika Åhnberg (v), Marianne Samuelsson (mp), Ove Karlsson (s), Berndt Ekholm (s) och Dag Ericson (s).
Avvikande meningar
1. Bengt Rosén och Sören Norrby (bådafp) anför:
I likhet med vad som anförs i motion Bo502 anser vi att länsstyrelsernas miljövårdsenheter bör förstärkas så att ytterligare personalresurser ställs till den s.k. gröna naturvårdens förfogande. Resursförstärkningen är viktig för att naturvårdsadministrationen skall klara av att fördela de ökade anslagen till landskapsvård, som är en följd av riksdagens livsmedelspolitiska beslut, men även för att påskynda nödvändigt inventeringsarbete och möjliggöra en bättre tillsyn av olika reglers efterlevnad. Härigenom skapas möjligheter att tillgodose även de synpunkter som framförs i motion Bo335. Utskottet borde således ha tillstyrkt en höjning av anslaget till länsstyrelserna med 20milj.kr. utöver regeringens förslag.
2. Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (bådac) anför:
När den nya organisationen för länsstyrelserna träder i kraft den 1juli1991 ges dessa möjlighet att inrätta bl.a. miljönämnder med rätt att fatta beslut. I motion Bo327 framställs yrkande om att -- i det fall en länsstyrelse inte väljer denna lösning -- i stället ett rådgivande organ, ett miljöråd, bör inrättas. I rådet kan ingå såväl politiker som företrädare för näringsliv och miljövårdsorganisationer. Ett sådant råd kan enligt vår mening bli ett mycket värdefullt stöd i miljöarbetet. Utskottet borde således ha tillstyrkt förslaget i motion Bo327 om inrättande av miljöråd.
3. Marianne Samuelsson (mp) anför:
För ett år sedan kunde miljöpartiet med tillfredsställelse konstatera att civildepartementet föreslog att två tjänster på länsstyrelsernas naturvårdsenheter skulle avsättas för den gröna naturvården. Ett sådant krav har under flera år framförts av miljöpartiet. Förra året blev det emellertid inte några tjänster, och i år hänvisar regeringen till en kommande miljöproposition. I motion Bo317 upprepas detta krav och föreslås en förstärkning med 50milj.kr. för nästa budgetår för två nya tjänster på varje naturvårdsenhet. I motionen begärs även ytterligare 7,4milj.kr. till en ny anslagspost under D1 för en ny tjänst på varje länsstyrelse för förbättrad livsmedelskontroll. Enligt vår mening behövs det en person vid varje länsstyrelse som tillsammans med länsveterinären kan ha ansvaret för livsmedelsfrågorna inom länet. Det har visat sig svårt att få livsmedelskontrollen att fungera tillfredsställande eftersom livsmedelsverket har saknat möjligheter att tillse att kommunerna utför den kontroll de har ansvaret för. Med kommunernas övertagande av tillsynen av icke tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet ökar arbetsbelastningen ytterligare. Utskottet borde således ha tillstyrkt de höjningar på dessa båda områden som föreslås i motion Bo317.
Särskilt yttrande
Annika Åhnberg (v) anför:
De flesta frågor som rör miljö- och naturvård har i årets budgethantering samlats i en särskild proposition om miljöpolitiken. Vänsterpartiet anser att en förstärkning av länsstyrelsernas resurser för arbetet med naturvård är nödvändig. Vi kommer emellertid att lämna våra förslag i anslutning till den miljöpolitiska propositionen, och jag avstår därför från att ta ställning till de i detta sammanhang aktuella motionerna.