Anslag till kronofogdemyndigheterna
Betänkande 1993/94:LU23
Lagutskottets betänkande
1993/94:LU23
Anslag till kronofogdemyndigheterna
Innehåll
1993/94 LU23
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet regeringens förslag till anslag till kronofogdemyndigheterna samt medelsanvisning för ett nytt anslag benämnt Förrättningskostnader m.m. Vidare behandlas i betänkandet ett socialdemokratiskt motionsyrkande om att anvisa ytterligare 3 miljoner kronor till kronofogdemyndigheternas specialindrivningsenheter.
Utskottet tillstyrker motionsyrkandet om att utöver regeringens förslag anvisa 3 miljoner kronor till kronofogdemyndigheterna för specialindrivningsenheternas verksamhet. Vidare tillstyrker utskottet regeringens förslag beträffande anslaget till förrättningskostnader m.m.
Till betänkandet har fogats en reservation (m, fp, c, kds).
SJUNDE HUVUDTITELN
Propositionen
I proposition 1993/94:100 bilaga 8 föreslår regeringen (Finansdepartementet) under punkt A
3. att riksdagen till Kronofogdemyndigheterna för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 1 168 844 000 kr,
4. att riksdagen till Förrättningskostnader m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 97 648 000 kr.
Motionen
1993/94:Ju811 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
2. att riksdagen utöver vad regeringen föreslagit anvisar 3 000 000 kr till kronofogdemyndigheternas specialindrivningsenheter.
Utskottet
Allmän bakgrund
Kronofogdemyndigheterna utgör tillsammans med Riksskatteverket (RSV) landets exekutionsväsende. RSV har den övergripande ledningen och ansvaret för verksamheten.
Kronofogdemyndigheterna är regionala myndigheter för frågor om verkställighet enligt utsökningsbalken (UB) och andra författningar. Som verkställande myndighet skall kronofogdemyndigheterna enligt förordningen (1988:784) med instruktion för exekutionsväsendet verka för att betalningsförpliktelser och andra förpliktelser, som kan bli föremål för verkställighet, fullgörs i rätt tid.
Till frågor om verkställighet enligt UB hör i första hand verkställighet av domar och andra exekutionstitlar. Om exekutionstiteln avser betalningsskyldighet verkställs den genom utmätning och i fråga om vissa fordringar genom införsel. Kronofogdemyndigheterna verkställer också beslut om avhysning och annan handräckning. Till kronofogdemyndigheternas uppgifter hör också att svara för exekutiv försäljning av bl.a. fast egendom. Utöver de exekutiva uppgifterna enligt UB har, som nämnts, kronofogdemyndigheterna att handlägga verkställighetsärenden enligt vissa andra författningar, t.ex. lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter samt mål om återtagande av gods som köpts på kredit enligt konsumentkreditlagen (1992:830) och lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare. Kronofogdemyndigheterna är också med ett fåtal undantag tillsynsmyndigheter i konkurs. Sedan den 1 januari 1992 handlägger kronofogdemyndigheterna vidare den summariska processen, dvs. mål enligt lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning.
Mål om verkställighet (utsökningsmål) handläggs enligt 1 kap. 6 § UB som enskilt mål eller allmänt mål. Allmänt mål är i huvudsak mål om uttagande av böter, vite, skatt, tull, avgift och liknande medel som tillkommer staten och som får utsökas utan föregående dom. Utsökningsmål som inte är allmänna är enskilda.
Anslagsfrågor
Riksdagen behandlade våren 1993 i samband med anslagsprövningen beträffande kronofogdemyndigheterna för budgetåret 1993/94 spörsmålet om den övergripande målsättningen för exekutionsväsendet under budgetåren 1993/94--1995/96 (bet. 1992/93:LU30). I betänkandet delade utskottet regeringens bedömning att någon förändring i sak inte borde ske beträffande den övergripande målsättningen för exekutionsväsendet för perioden 1993/94--1995/96. Det innebär att kronofogdemyndigheternas uppgift som verkställande myndigheter skall vara att på uppdrag av borgenärer och andra sökande reglera rättsanspråk som inte kan regleras på frivillig väg. I likhet med regeringen och Riksskatteverket ansåg utskottet att det borde framhållas att kronofogdemyndigheterna genom information och liknande förebyggande åtgärder skall verka för att betalningsförpliktelser och andra förpliktelser som kan bli föremål för verkställighet fullgörs frivilligt i rätt tid och ordning. Utskottet anförde vidare, i enlighet med vad regeringen föreslagit, att kravet på skyndsam handläggning och hög kvalitet i utredningsarbetet i alla typer av mål och ärenden hos kronofogdemyndigheterna bör betonas. Riksdagen godkände, i enlighet med utskottets hemställan i denna del, att den övergripande målsättningen för verksamheten inom exekutionsväsendet under perioden 1993/94--1995/96 skulle vara i enlighet med vad regeringen förordat i budgetpropositionen (rskr. 227).
I den nu förevarande propositionen, 1993/94:100, bilaga 8, föreslår regeringen att till kronofogdemyndigheterna för budgetåret 1994/95 anvisas ett ramanslag på 1 168 844 000 kr. Vidare föreslås att till förättningskostnader m.m. anvisas ett förslagsanslag på 97 648 000 kr.
Regeringen anser enligt propositionen att de riktlinjer för verksamheten och den inriktning vad gäller utvecklingen i ett längre perspektiv som bestämts på grundval av 1993 års budgetproposition bör gälla även för budgetåret 1994/95. Regeringen instämmer vidare i Rikskatteverkets antagande i anslagsframställningen att arbetsbelastningen vid landets kronofogdemyndigheter kommer att vara fortsatt mycket stor under den närmaste tiden, och detta även om konjunktur och sysselsättning utvecklas positivt. För att göra det möjligt att under dessa förhållanden upprätthålla en godtagbar kvalitet i verksamheten och inom rimlig tid avverka de mål- och ärendebalanser som har uppkommit inom vissa delområden är det enligt regeringens mening nödvändigt med en tillfällig resursförstärkning. För detta ändamål har för budgetåret 1994/95 beräknats 25 miljoner kronor. Beloppet är enligt regeringen avsett att täcka även de ökade portokostnaderna i indrivningsverksamheten till följd av större måltillströmning. I övrigt bör, anförs det i propositionen, medlen i första hand användas för att komma till rätta med balanserna på fastighetsförsäljningsområdet samt för att återställa och förbättra kvaliteten i arbetet med indrivning av skatter och avgifter. Detta bör enligt regeringen bl.a. ske genom en förstärkning av specialindrivningsenheterna. Medel för kostnader för exekutiva förrättningar m.m. bör enligt regeringen anvisas på ett för detta ändamål särskilt inrättat förslagsanslag. Regeringen anser att det tillkommande resursbehovet bör beräknas på samma sätt som skett i tilläggsbudget beträffande anslaget till kronofogdemyndigheterna för budgetåret 1993/94 (prop. 1993/94:105 avsnitt 6, bet. 1993/94:LU18, rskr. 136).
Regeringen har i proposition 1993/94:123 lagt fram ett förslag till skuldsaneringslag. Med skuldsanering enligt lagförslaget avses att en fysisk person helt eller delvis befrias från betalningsansvaret för sina skulder. Huvuddelen av arbetet med utredning m.m. i ärenden om skuldsanering avses att skötas av kronofogdemyndigheterna. För detta ändamål har i förevarande proposition under anslaget till kronofogdemyndigheterna beräknats 36 miljoner kronor.
Regeringens förslag till medelsanvisning för kronofogdemyndigheterna för budgetåret 1994/95 har föranlett ett motionsyrkande om ytterligare medel för bekämpning av den ekonomiska brottsligheten. Enligt motion Ju811 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) är det nödvändigt med ytterligare resurser hos kronofogdemyndigheterna, företrädesvis deras specialindrivningsenheter, för att göra ekobrottsbekämpningen effektiv. Motionärerna föreslår därför att dessa enheter får ytterligare 3 miljoner kronor utöver vad regeringen anvisat för budgetåret 1994/95 (yrkande 2).
Utskottet vill kraftigt understryka betydelsen av kronofogdemyndigheternas specialindrivningsenheter i kampen mot den ekonomiska brottsligheten. Som framhålls i motion Ju811 sysslar dessa enheter med de allra svåraste indrivningsfallen och har byggt upp en stor kunskap och en personkännedom som är ytterst värdefull. Härigenom har stora tillgångar kunnat säkras i exempelvis skalbolagshärvorna. Att kronofogdemyndigheterna på detta sätt kan lägga beslag på vinsterna är enligt utskottets mening en mycket effektiv åtgärd för att minska den ekonomiska brottsligheten. Mot bakgrund av det anförda delar utskottet motionärernas uppfattning att ytterligare medel bör anslås för specialindrivningsenheterna, och utskottet finner att det i motionsyrkandet föreslagna beloppet, 3 miljoner kronor, är väl avvägt. Med det anförda tillstyrker utskottet motion Ju811 yrkande 2.
Utskottet har i övrigt ingen erinran mot regeringens förslag till medelsberäkningar. Utskottets ställningstagande innebär sålunda att riksdagen till kronofogdemyndigheterna för nästkommande budgetår bör anvisa 3 miljoner kronor utöver regeringens förslag eller 1 171 844 000 kr. Vidare bör riksdagen till förrättningskostnader m.m. i enlighet med regeringens förslag anvisa 97 648 000 kr.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande anslag till kronofogdemyndigheterna att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ju811 yrkande 2 och med anledning av regeringens förslag till Kronofogdemyndigheterna för budgetåret 1994/95 under sjunde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 1 171 844 000 kr, res. (m,fp,c,kds)
2. beträffande förrättningskostnader m.m. att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Förrättningskostnader m.m. för budgetåret 1994/95 under sjunde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 97 648 000 kr.
Stockholm den 21 april 1994
På lagutskottets vägnar
Maj-Lis Lööw
I beslutet har deltagit: Maj-Lis Lööw (s), Holger Gustafsson (kds), Margareta Gard (m), Inger Hestvik (s), Bengt Kronblad (s), Bertil Persson (m), Lars Andersson (nyd), Hans Stenberg (s), Stig Rindborg (m), Carin Lundberg (s), Lennart Fridén (m), Per Erik Granström (s), Karin Pilsäter (fp) och Stina Eliasson (c).
Reservation
Anslag till kronofogdemyndigheterna (mom. 1)
Holger Gustafsson (kds), Margareta Gard (m), Bertil Persson (m), Stig Rindborg (m), Lennart Fridén (m), Karin Pilsäter (fp) och Stina Eliasson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "eller 1 171 844 000 kr." bort ha följande lydelse:
Utskottet vill framhålla att kronofogdemyndigheterna har en betydelsefull roll att spela i kampen mot den ekonomiska brottsligheten, och inte minst gäller detta specialindrivningsenheterna som arbetar med kvalificerade fall av skatteundandragande och andra svåra indrivningsfall. Det är därför väsentligt att kronofogdemyndigheterna erhåller tillräckliga resurser för att på ett effektivt sätt kunna fullgöra insatser mot den ekonomiska brottsligheten. Utskottet kan konstatera att regeringens budgetförslag innehåller en tillfällig resursförstärkning för kronofogdemyndigheterna med 25 miljoner kronor för nästa budgetår. Av de sålunda tillkommande medlen bör enligt regeringen en viss del användas till en förstärkning av specialindrivningsenheterna.
Utskottet vill i sammanhanget också erinra om vad regeringen i Justitiedepartementets bilaga till årets budgetproposition (prop. 1993/94:100 bil. 3 s. 47) uttalat om den allmänna inriktningen av kampen mot den ekonomiska brottsligheten. Regeringen anför där bl.a. att utvecklingen av den ekonomiska brottsligheten måste mötas med insatser av varierande slag såväl av det allmänna som av näringslivet självt och att det är viktigt att understryka att de straffrättsliga åtgärderna endast utgör en del av de åtgärder som måste vidtas. Vidare uttalas att metodutveckling och användande av extern expertis utgör, tillsammans med en ökad myndighetssamverkan, centrala frågor i regeringens arbete för att förbättra inte minst polisens och åklagarnas möjligheter att utreda och lagföra ekonomisk brottslighet. Därutöver måste en ökad samordning ske mellan de brottsbekämpande myndigheterna samtidigt som verksamheterna i sig effektiviseras och i vissa fall decentraliseras.
Utskottet vill vidare peka på att regeringen helt nyligen som ett led i de fortsatta satsningarna mot den ekonomiska brottsligheten beslutat inrätta ett centralt "ekobrottskommando" under ledning av Riksåklagaren. Enligt beslutet skall Riksåklagaren tillsammans med Rikspolisstyrelsen och Riksskatteverket utarbeta ett förslag till väsentligt fördjupat samarbete mellan Statsåklagarmyndigheten för speciella mål, Rikskriminalpolisen och berörda delar av skatteförvaltningen och exekutionsväsendet när det gäller ekobrottsbekämpningen på central nivå. Den centrala utgångspunkten för övervägandena anges vara att Statsåklagarmyndigheten för speciella mål, Rikskriminalpolisens ekorotel samt personal från skatteförvaltningen och exekutionsväsendet skall samlokaliseras till en central grupp för bekämpande av ekonomisk brottslighet. En viktig fråga för denna grupp är enligt beslutet bl.a. att finna lämpliga former för samverkan med andra berörda organ, som t.ex. Finansinspektionen och de regionala enheterna inom polisväsendet, åklagarväsendet och skatteförvaltningen. Förslaget skall redovisas senast den 3 oktober 1994, och målet är att verksamheten vid den centrala gruppen skall kunna påbörjas senast den 1 juli 1995.
Mot bakgrund av det anförda och med beaktande av de överväganden som i övrigt pågår för att förbättra möjligheterna att bekämpa den ekonomiska brottsligheten, finner utskottet inte skäl att nu anvisa ytterligare medel till kronofogdemyndigheterna. Utskottet tillstyrker således propositionen i förevarande del och avstyrker bifall till motion Ju811 yrkande 2.
dels att utskottets hemställan under moment 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande anslag till kronofogdemyndigheterna att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1993/94:Ju811 yrkande 2 till Kronofogdemyndigheterna för budgetåret 1994/95 under sjunde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 1 168 844 000 kr.