Anslag till kronofogdemyndigheterna, m.m.
Betänkande 1990/91:LU18
Lagutskottets betänkande
1990/91:LU18
Anslag till kronofogdemyndigheterna, m.m.
Innehåll
1990/91 LU18
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet dels regeringens förslag om anslag till kronofogdemyndigheterna (prop. 1990/91:100 bilaga 9), dels en motion om ökning av anslaget, dels ock en motion om kronofogdemyndigheternas avgiftsfinansiering.
Som ett led i behandlingen av ärendet har utskottet gjort ett studiebesök vid kronofogdemyndigheten i Stockholms län.
Utskottet tillstyrker bifall till propositionen i förevarande del och avstyrker bifall till motionerna. Till betänkandet har fogats två reservationer.
SJUNDE HUVUDTITELN
Propositionen
I proposition 1990/91:100 bilaga 9 (finansdepartementet) föreslår regeringen under punkt B 3 (s. 22--24) att riksdagen till Kronofogdemyndigheterna för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 844648000kr.
Motionerna
1990/91:L306 av Bengt Harding Olson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av kronofogdemyndigheternas avgiftsfinansiering.
1990/91:L312 av Lars Bäckström m.fl. (v) vari -- med hänvisning till vad som anförts i motion 1990/91:Sk825 -- yrkas att riksdagen till Kronofogdemyndigheterna för budgetåret 1991/92 anslår 20000000kr. utöver vad regeringen har föreslagit.
Utskottet
Anslagsfrågor
Riksskatteverket har i sin anslagsframställning för budgetåret 1991/92 för kronofogdemyndigheterna redovisat ett tvåårigt huvudförslag, som jämfört med anslaget för innevarande budgetår (717760000kr.) innebär en minskning med 1,5 % för 1991/92 och 1,6 % för 1992/93. Verket har yrkat att kronofogdemyndigheterna skall undantas från tillämpning av rationaliseringskravet med hänsyn till att en sådan minskning av resurserna bl.a. skulle medföra ännu längre handläggningstider, utebliven utdelning i vissa fall för enskilda borgenärer och minskade skatteinkomster för staten. Därutöver har verket yrkat bl.a. ett tillfälligt resurstillskott för de mest arbetstyngda länen och verksamhetsorterna med 6 milj.kr. Med anledning av att riksdagen under våren 1990 antagit lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning, som bl.a. innebär att arbetet med den summariska processen skall flyttas över från tingsrätterna till kronofogdemyndigheterna begärs i anslagsframställningen 48,3 milj.kr. för budgetåret 1991/92.
I proposition 1990/91:100, bilaga 9, föreslås att till kronofogdemyndigheterna för budgetåret 1991/92 anvisas ett förslagsanslag av 844648000kr. Vid anslagsberäkningen har rationaliseringskravet tillämpats, men av de medel som därigenom sparas skall ett belopp motsvarande 1% av anslaget, ca 8 milj.kr., ställas till regeringens disposition för effektivitetshöjande åtgärder vid kronofogdemyndigheterna i de mest arbetstyngda länen.
I propositionen konstateras att överflyttningen av den summariska processen från tingsrätterna till kronofogdemyndigheterna beräknas ske omkring årsskiftet 1991-1992. Resursbehovet för den nya arbetsuppgiften beräknas i propositionen till 26,2 milj.kr. för budgetåret 1991/92. Vidare konstateras i propositionen att den kostnadskalkyl som tidigare har gjorts för den summariska processen bl.a. byggde på att resursbehovet delvis kunde täckas genom rationalisering av handläggningen av enskilda mål hos kronofogdemyndigheterna. Utgångspunkten för denna kostnadskalkyl var måltillströmningen till kronofogdemyndigheterna under år 1988. Därefter har emellertid antalet mål ökat kraftigt. För att kronofogdemyndigheterna skall kunna avsätta de resurser som behövs för den summariska processen krävs det enligt propositionen att de får en resursförstärkning med anledning av den ökade målmängden och för detta ändamål beräknas 10 milj.kr.
I motion L312 av Lars Bäckström m.fl. (v) framhålls att riksskatteverkets begäran om ett tillfälligt resurstillskott med 6 milj.kr. till de mest arbetstyngda länen bör tillgodoses. Enligt motionärerna bör vidare 14 milj.kr. utöver regeringens förslag anvisas för arbetet med den summariska processen. Motionärerna begär sålunda att riksdagen anslår ytterligare 20 milj.kr. till kronofogdemyndigheterna för budgetåret 1991/92.
Utskottet vill till en början framhålla att i proposition 1989/90:85 om ny summarisk process beräknades resurstillskottet till kronofogdemyndigheterna för överflyttningen av den summariska processen till 29,9 milj.kr. för budgetåret 1991/92. Vid behandlingen av ärendet i riksdagen fann lagutskottet i sitt yttrande till justitieutskottet (se 1989/90:LU3y) inte anledning att ifrågasätta beräkningen av kronofogdemyndigheternas behov av resurstillskott. Utskottet underströk emellertid det angelägna i att regeringen noga följer utvecklingen och tar de initiativ som erfordras om det skulle visa sig att ytterligare resurser måste tillföras myndigheterna.
Såsom framgår av budgetpropositionen byggde den tidigare kostnadskalkylen bl.a. på att resursbehovet delvis kunde täckas genom att handläggningen av enskilda mål rationaliserades, och dessa beräkningar grundades på måltillströmningen under år 1988. Med hänsyn till att måltillströmningen därefter har ökat kraftigt är det enligt utskottets mening nödvändigt med en förstärkning till kronofogdemyndigheterna så att de kan avsätta de resurser som behövs för den summariska processen. För detta ändamål har i propositionen beräknats 10 milj.kr., och utskottet finner inte anledning att ifrågasätta denna beräkning.
Utskottet kan vidare konstatera att överflyttningen av den summariska processen beräknas ske omkring årsskiftet 1991-1992, och enligt vad utskottet inhämtat är de i propositionen föreslagna resurserna till kronofogdemyndigheterna för arbetet med den summariska processen beräknade för tre kvarts år, dvs. fr.o.m. den 1 oktober 1991. Riksskatteverkets framförda yrkande för arbetet med den summariska processen avser däremot, enligt vad som upplysts, resurser för ett helt år, dvs. fr.o.m. den 1 juli 1991. Mot bakgrund av det anförda synes det enligt utskottets mening som om regeringens förslag tillgodoser kronofogdemyndigheternas resursbehov för arbetet med den summariska processen för nästkommande budgetår. Utskottet erinrar i detta sammanhang om att 9,2 milj.kr. anvisas under anslaget B 1. Riksskatteverket för utveckling m.m. av ADB-stödet för den summariska processen. Utskottet vill dock åter understryka vikten av att regeringen noga följer utvecklingen och tar erforderliga initiativ för att arbetet med den summariska processen skall fungera på ett tillfredsställande sätt.
Vad i övrigt gäller anslaget till kronofogdemyndigheterna tillstyrker utskottet att rationaliseringskravet tillämpas, och utskottet konstaterar att av de medel som därigenom sparas skall ca 8 milj.kr. enligt propositionen ställas till regeringens disposition för åtgärder i de mest arbetstyngda länen. Att riksdagen därutöver, såsom begärts i motion L312, skall anvisa ett särskilt resurstillskott om 6 milj.kr. till de mest arbetstyngda länen kan utskottet inte ställa sig bakom. Med det anförda tillstyrker utskottet bifall till propositionen i nu behandlad del och avstyrker bifall till motion L312.
Utsökningsavgifter m.m.
Enligt 17 kap. UB skall i enskilda mål ersättning tas ut för statens kostnader för förfarandet hos kronofogdemyndigheten i den omfattning som regeringen bestämmer. Vid införsel skall dock ej någon ersättning tas ut. Närmare bestämmelser om ersättningen finns i förordningen (1981:1185) om utsökningsavgifter. Utsökningsavgifterna utgörs av grundavgift, försäljningsavgift och särskild avgift. Grundavgiften är 500 kr. Vid ansökan som endast avser utmätning i överskjutande skatt eller i andra fordringar på återbetalning av skatt m.m. eller i lön (begränsad tillgångsundersökning) utgör grundavgiften dock 250 kr. Försäljningsavgift tas ut vid exekutiv försäljning och utgör 3 % av köpeskillingen, dock högst 2 000 kr. Vid försäljning av registrerat skepp, registrerat luftfartyg eller fastighet är försäljningsavgiften 1 % av egendomens värde, dock lägst 200 och högst 4 000 kr. Särskild avgift utgår när särskilda kostnader uppkommer för staten i målet.
Frågan om taxesättningen inom exekutionsväsendet aktualiserades med anledning av ett förslag från riksdagens revisorer (förs. 1986/87:7). Vid behandlingen härav framhöll utskottet i sitt av riksdagen godkända betänkande LU 1986/87:21 att kronofogdemyndigheternas befattning med enskilda mål får anses utgöra en del av statens rättsvårdande verksamhet och att det därför knappast kan ställas krav på att kostnaderna till fullo skall täckas genom avgifter. Vidare framhöll utskottet att samtidigt måste det statsfinansiella intresset av en rimlig taxesättning beaktas liksom intresset av att exekutionsväsendet är så effektivt som möjligt. Om avgifterna skulle sättas för lågt kunde kronofogdemyndigheternas kapacitet i viss utsträckning komma att tas i anspråk i onödan. Risk finns nämligen då att borgenärerna begär exekutiva åtgärder trots att utsikterna för ett positivt resultat är små eller helt saknas.
Utskottet framhöll också att när det gällde flertalet av de avgifter som tas ut av kronofogdemyndigheterna saknades det klara riktlinjer för vilken kostnadstäckning som skall krävas. Enligt utskottets mening var det angeläget att frågan om vilka riktlinjer för taxesättningen som bör gälla blev föremål för en närmare utredning och i samband därmed även en översyn av nivåerna för de olika avgifterna. Därvid borde också de av revisorerna aktualiserade frågorna om ansökningsavgift och differentierad grundavgift kunna prövas förutsättningslöst liksom spörsmålet om försäljningsavgiften. Enligt utskottets mening fick det ankomma på regeringen att bestämma de närmare formerna för utredningsarbetets bedrivande, men resultatet av översynsarbetet borde i lämpligt sammanhang redovisas för riksdagen. Utskottet anslöt sig vidare till revisorernas uppfattning att en uppräkning av utsökningsavgifterna borde ske i avvaktan på resultatet av utredningsarbetet. En höjning av grundavgiften hade också förutskickats av departementschefen såväl i 1985/86 som i 1986/87 års budgetproposition, och utskottet underströk vikten av att en sådan höjning kom till stånd.
I 1989 års kompletteringsproposition aviserades en höjning av utsökningsavgifterna från den 1 oktober 1989. Utskottet uttalade i sitt av riksdagen godkända betänkande 1988/89:LU37 en positiv inställning till en sådan höjning. Vad gällde den mer övergripande frågan om riktlinjer för taxesättningen på exekutionsväsendets område vidhöll utskottet sin tidigare redovisade uppfattning att den borde bli föremål för närmare överväganden. Utskottet utgick från att en sådan översyn snarast skulle komma till stånd i enlighet med riksdagens tidigare begäran.
I den nu föreliggande propositionen (prop. 1990/91:100, bil. 9, s. 16--17) anför föredragande statsrådet att han har för avsikt att inom kort föreslå regeringen att uppdra åt riksrevisionsverket, i samarbete med riksskatteverket, att göra den av riksdagen begärda översynen av taxesättningen. Uppdraget bör redovisas i etapper, och i en första etapp bör förslag lämnas till de ändringar som krävs med anledning av den nya summariska processen.
I propositionen anförs att det i samband med tidigare höjningar av utsökningsavgifterna slagits fast att principen om full kostnadstäckning skall gälla. Vidare framhålls att det av riksskatteverkets senast avgivna resultatredovisning och uppgifter som därefter har inhämtats från verket framgår att statens inkomster av utsökningsavgifter för närvarande bara täcker drygt hälften av kostnaderna för verkställigheten. Statsrådet anför att han -- utan att avvakta översynen av taxesättningen -- har för avsikt att föreslå en höjning av grundavgiften i enskilda utsöknings- och återtagningsmål så att avgiften i huvudsak täcker kostnaderna för förfarandet. En sådan höjning torde enligt propositionen kunna genomföras tidigast den 1 juli 1991.
Slutligen redovisas i propositionen att statsrådet har för avsikt att återkomma med förslag om att ändra redovisningen av utsökningsavgifterna så att dessa redovisas direkt mot anslaget till kronofogdemyndigheterna.
I motion L306 av Bengt Harding Olson (fp) välkomnas den nu aviserade översynen av taxesättningen inom exekutionsväsendet. Enligt motionären bör dock översynen breddas och omfatta även följande spörsmål. Införande av indrivningsavgift i A-mål, vilken erläggs av skattemyndigheten om gäldenären inte betalar. Höjning av avgiften vid fastighetsförsäljning samt förändring (inkl. höjning) av konkurstillsynsavgiften. I motionen begärs ett tillkännagivande i enlighet härmed.
Utskottet vill inledningsvis uttrycka sin tillfredsställelse över att den av riksdagen tidigare begärda översynen av taxesättningen inom exekutionsväsendet nu skall komma till stånd. Med anledning av vad som anförs i propositionen om full kostnadstäckning vill utskottet emellertid åter erinra om sina tidigare uttalanden (se LU 1986/87:21 och 1988/89:LU37) om att kronofogdemyndigheternas befattning med enskilda mål får anses utgöra en del av statens rättsvårdande verksamhet och att det därför knappast kan ställas krav på att kostnaderna till fullo skall täckas genom avgifter.
Översynen skall enligt utskottets tidigare framförda önskemål omfatta frågan om vilka riktlinjer för taxesättningen som bör gälla och nivåerna för de olika avgifterna samt frågor om ansökningsavgift, differentierad grundavgift samt försäljningsavgift. Det är således fråga om avgifter som tas ut i enskilda mål (E-mål). Att en sådan -- mer begränsad -- översyn skall vidgas till att omfatta även frågan om införande av avgifter i allmänna mål (A-mål) där staten är fordringsägare kan utskottet inte förorda. Spörsmålet om staten, i egenskap av sökande i ett utsökningsmål, skall erlägga avgift är enligt utskottets mening av mer övergripande karaktär och måste ses i ett större sammanhang. Utskottet förutsätter att regeringen vid lämpligt tillfälle tar upp frågan till närmare överväganden. Vad härefter gäller tillsynsavgifterna vid konkurs delar utskottet motionärens uppfattning att det kan finnas skäl för att också dessa ses över. Med hänsyn till att tillsynsavgiften inte är någon utsökningsavgift vill utskottet dock inte heller förorda att denna fråga övervägs inom ramen för den nu aktuella översynen. Vad däremot gäller motionskravet om att översynen skall omfatta avgiften vid fastighetsförsäljning kan utskottet konstatera att detta är tillgodosett med den inriktning av översynen som ovan redovisats. Utöver det anförda bör motion L306 enligt utskottets mening inte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande anslag till kronofogdemyndigheterna att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1990/91:L312 till Kronofogdemyndigheterna för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag av 844648000kr., res. 1 (v)
2. beträffande översyn av taxesättningen att riksdagen avslår motion 1990/91:L306. res. 2 (m, fp, c)
Stockholm den 21 mars 1991
På lagutskottets vägnar Rolf Dahlberg
Närvarande: Rolf Dahlberg(m), Lennart Andersson(s), Owe Andréasson(s), Ulla Orring(fp), Martin Olsson(c), Inger Hestvik(s), Allan Ekström(m), Bengt Kronblad(s), Gunnar Thollander(s), Lena Boström(s), Bengt Harding Olson(fp), Elisabeth Persson(v), Anita Jönsson(s), Gunilla Andersson(s), Charlotte Cederschiöld(m), Karin Starrin(c) och Gösta Lyngå(mp).
Reservationer
1. Anslag till kronofogdemyndigheterna (mom. 1)
Elisabeth Persson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med "Utskottet kan" och slutar med "motion L312." bort ha följande lydelse:
Enligt vad utskottet inhämtat är de i propositionen föreslagna resurserna till kronofogdemyndigheterna för arbetet med den summariska processen beräknade för trekvarts år, dvs. fr.o.m. den 1 oktober 1991. Överflyttningen av den summariska processen beräknas visserligen ske först vid årsskiftet 1991-92, men enligt utskottets mening talar många skäl för att kronofogdemyndigheterna -- såsom också begärts av riksskatteverket -- bör tillföras resurser för detta arbete redan fr.o.m. den 1 juli 1991. Med hänsyn till vikten av att kronofogdemyndigheternas arbete med den summariska processen redan i inledningsskedet skall fungera på ett tillfredsställande sätt bör därför ytterligare medel anslås för detta ändamål. Enligt utskottets beräkning utgör det ökade resursbehovet 14 milj. kr.
Vad i övrigt gäller anslaget till kronofogdemyndigheterna kan utskottet -- efter bl.a. studiebesök -- konstatera att arbetsbelastningen är mycket stor vid framför allt myndigheterna i Stockholms län och Göteborgs län. Mot denna bakgrund och med hänsyn till att varje anställd enligt gjorda beräkningar driver in ca 1,4 milj. kr. till staten och enskilda bör ytterligare satsningar göras på kronofogdemyndigheterna. Utskottet tillstyrker därför att -- såsom begärts av riksskatteverket och i motion L312 -- ett tillfälligt resurstillskott med 6 milj. kr. tillförs kronofogdemyndigheterna för nästkommande budgetår.
dels att utskottets hemställan under moment 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande anslag till kronofogdemyndigheterna att riksdagen med bifall till motion 1990/91:L312 och med anledning av regeringens förslag till Kronofogdemyndigheterna för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag av 864648000kr.,
2. Översyn av taxesättningen (mom. 2)
Rolf Dahlberg(m), Ulla Orring(fp), Martin Olsson(c), Allan Ekström(m), Bengt Harding Olson(fp), Stina Eliasson(c) och Charlotte Cederschiöld(m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Översynen skall" och på s. 6 slutar med "riksdagens åtgärd." bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets tidigare framförda önskemål skall översynen av taxesättningen inom exekutionsväsendet omfatta frågan om vilka riktlinjer för taxesättningen som bör gälla och nivåerna för de olika avgifterna samt frågor om ansökningsavgift, differentierad grundavgift samt avgiften vid försäljning av bl.a. fastigheter. Såsom framhålls i motion L306 bör dock översynen utvidgas och omfatta även andra avgifter som förekommer inom kronofogdemyndigheternas område. Enligt utskottets mening har nuvarande avgiftssystem vissa anmärkningsvärda brister. Det är således enligt utskottet inte rimligt att de offentliga fordringsägarna -- framför allt skatteförvaltningen -- åtnjuter kronofogdemyndigheternas tjänster i allmänna mål (A-mål) helt utan egen kostnad. En sådan ordning bidrar inte till ökat kostnadsmedvetande för de sökande. Översynen bör därför även omfatta frågan om införande av indrivningsavgift i A-mål, som erläggs av skattemyndigheten i de fall gäldenären inte betalar avgiften. Ett annat missförhållande som utskottet vill peka på rör konkurstillsynsavgifterna. Sådana avgifter utgår i konkurser som ger utdelning och med en viss procent på konkursförvaltararvodet. Härigenom blir sambandet mycket svagt mellan tillsynens omfattning och avgiftens storlek. Utskottet anser därför att också spörsmålet om en förändring av konkurstillsynsavgiften bör prövas av den nämnda översynen. Vad utskottet med bifall till motion L306 sålunda anfört bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande översyn av taxesättningen att riksdagen med bifall till motion 1990/91:L306 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.