Anslag till högre utbildning och forskning, m.m.
Betänkande 1994/95:UbU15
Utbildningsutskottets betänkande
1994/95:UBU15
Anslag till högre utbildning och forskning, m.m.
Innehåll
1994/95 UbU15
Sammanfattning
Utskottet behandlar i detta betänkande samtliga anslag i budgetpropositionen som rör universitet och högskolor under Utbildningsdepartementet samt nationella och internationella forskningsresurser. I betänkandet behandlar utskottet också proposition 1994/95:139 Särskilda utbildningssatsningar inom högskolan. De delar av budgetpropositionen som gäller förslag om en ny högskola i södra delen av Stockholms län, utvidgning av rätten att inrätta professurer samt studiefinansieringen för doktorander behandlas i utskottets betänkanden 1994/95:UbU11, 1994/95:UbU12 resp. 1994/95:UbU13.
I betänkandet behandlas ca 250 motionsyrkanden. Regeringens förslag tillstyrks till alla delar, dock med tillkännagivanden vad gäller tre punkter. Regeringens samtliga förslag om medelsanvisning tillstyrks.
Inledningsvis behandlar utskottet ett stort antal motioner som inte direkt avser anslagen eller regeringens förslag i övrigt. Det gäller frågor om informationsteknik, distansutbildning, kompetensutveckling, fortsatt satsning på mindre och medelstora högskolor, studentinflytande etc.
Därefter behandlar utskottet regeringens förslag i budgetpropositionen och i proposition 1994/95:139 om särskilda resurser och åtgärder för att öka omfattningen av den grundläggande högskoleutbildningen och som finansieras genom överföring av medel från arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Utskottet tillstyrker regeringens förslag om 9 000 platser i naturvetenskapliga och tekniska utbildningar, ettårig språkutbildning för 1 000 studerande på heltid under en period av två år samt utökningar inom humanistiska, samhällsvetenskapliga och juridiska utbildningar, ettårig aspirantutbildning för arbetslösa invandrare med akademisk utbildning, sommaruniversitet, tekniskt/naturvetenskapligt basår samt studiefinansiering för ytterligare 300--500 doktorander. Regeringen föreslår att antagningen till NT-platserna skall äga rum hösten 1995 och hösten 1996, medan utskottet anser att det bör finnas ytterligare ett antagningstillfälle under 1997. Utskottet anser att det är angeläget att utbildningsanordnarna kan ta hänsyn till sökandetrycket och vid behov ta i anspråk de planerade utbildningsplatserna under en längre tid. Detta ger också fler studerande möjligheter att fullfölja en behörighetsgivande förutbildning.
Moderaterna reserverar sig mot regeringens förslag om arbetsmarknadspolitiskt motiverade utbildningsplatser i naturvetenskap, teknik och språk. Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna reserverar sig till förmån för en annan dimensionering än den av regeringen föreslagna. Vad gäller de övriga föreslagna särskilda åtgärderna finns nio reservationer.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till besparingar inom grundutbildningen om 340 miljoner kronor för det förlängda budgetåret 1995/96 och om ca 160 miljoner kronor inom fakultetsanslagen. Detta innebär bl.a. att ersättningsbeloppen för helårsstudenter och helårsprestationer reduceras med 3,2 %. Mot de föreslagna besparingarna inom grundutbildningen reserverar sig Moderaterna. När det gäller besparingarna på fakultetsanslagen reserverar sig Moderaterna och Vänsterpartiet. Folkpartiet tillstyrker den totala besparingsramen men anser att besparingarna även bör gälla grundutbildningen inom de konstnärliga och idrottsliga utbildningarna.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag -- med ändring av tidigare riksdagsbeslut -- att kvalitetspremie inom grundutbildningen och prestationsrelaterade fakultetsanslag inte skall införas. Mot detta reserverar sig Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till besparingar avseende resurser för forskningsråden och övrig forskningsverksamhet om ca 238 miljoner kronor för det förlängda budgetåret 1995/96. Utskottet tillstyrker också regeringens förslag till inriktning av besparingsåtgärder för budgetåren 1997 och 1998 avseende ytterligare 19 resp. 76 miljoner kronor. Mot besparingsförslagen reserverar sig Moderaterna och Vänsterpartiet.
Sammanlagt har 61 reservationer och fem särskilda yttranden fogats till betänkandet.
Propositionerna
Proposition 1994/95:100 bilaga 9
Inledande avsnitt (litt. C)
Regeringen har i inledande avsnitt under littera C (s. 78--132) föreslagit
1. att riksdagen godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder för budgetåren 1997 och 1998 som regeringen förordar, 2. att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om omfattning och principer för fördelning av särskilda resurser under flera år framåt för grundutbildningen, 3. att riksdagen bemyndigar regeringen att fördela resurserna avseende Vissa särskilda åtgärder läsåret 1995/96 inom den högre utbildningen, 8. att riksdagen med ändring av tidigare riksdagsbeslut (bet. 1993/94:UbU12, rskr. 1993/94:399) godkänner att varje lärosätes arbete med kvalitetsutvecklingsprogram och Kanslersämbetets bedömning av detta arbete inte skall kopplas till resurstilldelningssystemet för grundläggande högskoleutbildning (avsnitt 4.6.2), 9. att riksdagen med ändring av tidigare riksdagsbeslut (bet. 1993/94:UbU12, rskr. 1993/94:399) godkänner att principerna för prestationsrelaterade fakultetsanslag inte införs fr.o.m. budgetåret 1995/96 (avsnitt 4.6.3.), 10. att riksdagen godkänner de förändringar som förordats beträffande resurstilldelningen till grundläggande högskoleutbildning som en konsekvens av övergången till kalenderbudgetår (avsnitt 4.6.4), 11. att riksdagen bemyndigar regeringen att inom varje lärosätes anslag för grundläggande högskoleutbildning avseende budgetåret 1995/96 fastställa storleken av ett engångsbelopp (avsnitt 5.1), 12. att riksdagen godkänner de belopp för ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer som regeringen ovan har förordat för de olika utbildningsområdena under budgetåret 1995/96 (avsnitt 5.2).
Inledande avsnitt (litt. D)
Regeringen har i inledande avsnitt under littera D (s. 268--274) föreslagit
1. att riksdagen godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder inom nationella och internationella forskningsresurser för budgetåren 1997 och 1998 som regeringen förordar.
Anslag till universitet och högskolor m.m. (litt. C)
Regeringen har under anslagen C 1--C 50 och C 55--C 56 (s. 133--267) föreslagit
Uppsala universitet (C 1--C 2) 13. att riksdagen till Uppsala universitet: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 1 092 632 000 kr, 14. att riksdagen till Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 1 349 219 000 kr.
Lunds universitet (C 3--C 4) 15. att riksdagen till Lunds universitet: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 1 810 729 000 kr, 16. att riksdagen till Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 1 394 255 000 kr.
Göteborgs universitet (C 5--C 6)
17. att riksdagen till Göteborgs universitet: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 1 315 255 000 kr, 18. att riksdagen till Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 1 078 541 000 kr.
Stockholms universitet (C 7--C 8) 19. att riksdagen till Stockholms universitet: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 903 440 000 kr, 20. att riksdagen till Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 1 096 034 000 kr.
Umeå universitet (C 9--C 10) 21. att riksdagen till Umeå universitet: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 913 782 000 kr, 22. att riksdagen till Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 742 419 000 kr.
Linköpings universitet (C 11--C 12) 23. att riksdagen till Linköpings universitet: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 793 665 000 kr, 24. att riksdagen till Linköpings universitet: Forskning och forskarutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 487 320 000 kr.
Karolinska institutet (C 13--C 14) 25. att riksdagen till Karolinska institutet: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 475 139 000 kr, 26. att riksdagen till Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 759 358 000 kr.
Kungl. Tekniska högskolan (C 15--C 16) 27. att riksdagen till Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 865 903 000 kr, 28. att riksdagen till Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och forskarutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 732 139 000 kr.
Högskolan i Luleå (C 17--C 18) 29. att riksdagen till Högskolan i Luleå: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 447 371 000 kr, 30. att riksdagen till Högskolan i Luleå: Forskning och forskarutbildning m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 245 733 000 kr.
Danshögskolan (C 19) 31. att riksdagen till Danshögskolan: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 28 772 000 kr.
Dramatiska institutet (C 20) 32. att riksdagen till Dramatiska institutet: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 69 030 000 kr.
Högskolan i Borås (C 21) 33. att riksdagen till Högskolan i Borås: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 149 867 000 kr.
Högskolan i Falun/Borlänge (C 22) 34. att riksdagen till Högskolan i Falun/Borlänge: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 195 708 000 kr.
Högskolan i Gävle/Sandviken (C 23) 35. att riksdagen till Högskolan i Gävle/Sandviken: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 184 156 000 kr.
Högskolan i Halmstad (C 24) 36. att riksdagen till Högskolan i Halmstad: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 101 473 000 kr.
Högskolan i Kalmar (C 25) 37. att riksdagen till Högskolan i Kalmar: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 213 480 000 kr.
Högskolan i Karlskrona/Ronneby (C 26) 38. att riksdagen till Högskolan i Karlskrona/Ronneby: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 91 239 000 kr.
Högskolan i Karlstad (C 27) 39. att riksdagen till Högskolan i Karlstad: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 316 277 000 kr.
Högskolan i Kristianstad (C 28) 40. att riksdagen till Högskolan i Kristianstad: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 146 903 000 kr.
Högskolan i Skövde (C 29) 41. att riksdagen till Högskolan i Skövde: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 99 470 000 kr.
Högskolan i Trollhättan/Uddevalla (C 30) 42. att riksdagen till Högskolan i Trollhättan/Uddevalla: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 79 887 000 kr.
Högskolan i Växjö (C 31) 43. att riksdagen till Högskolan i Växjö: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 239 515 000 kr.
Högskolan i Örebro (C 32) 44. att riksdagen till Högskolan i Örebro: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 292 925 000 kr.
Högskoleutbildning på Gotland (C 33) 45. att riksdagen till Högskoleutbildning på Gotland: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 26 042 000 kr.
Idrottshögskolan i Stockholm (C 34) 46. att riksdagen till Idrottshögskolan i Stockholm: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 50 534 000 kr.
Konstfack (C 35) 47. att riksdagen till Konstfack: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 139 021 000 kr.
Kungl. Konsthögskolan (C 36) 48. att riksdagen till Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 67 054 000 kr.
Lärarhögskolan i Stockholm (C 37) 49. att riksdagen till Lärarhögskolan i Stockholm: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 405 816 000 kr.
Mitthögskolan (C 38) 50. att riksdagen till Mitthögskolan: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 365 090 000 kr.
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm (C 39) 51. att riksdagen till Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 116 559 000 kr.
Mälardalens högskola (C 40) 52. att riksdagen till Mälardalens högskola: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 219 484 000 kr.
Operahögskolan i Stockholm (C 41) 53. att riksdagen till Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 19 890 000 kr.
Teaterhögskolan i Stockholm (C 42) 54. att riksdagen till Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 32 854 000 kr.
Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m. (C 43) 55. att riksdagen som bidrag till Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 1 939 114 000 kr.
Utvecklingsverksamhet och internationell samverkan (C 44) 56. att riksdagen till Utvecklingsverksamhet och internationell samverkan för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 90 390 000 kr.
Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor (C 45) 57. att riksdagen till Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 735 340 000 kr.
Övriga utgifter inom grundutbildning (C 46) 58. att riksdagen till Övriga utgifter inom grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 1 449 053 000 kr.
Övriga utgifter inom forskning och forskarutbildning (C 47) 59. att riksdagen till Övriga utgifter inom forskning och forskarutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 212 067 000 kr.
Konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor (C 48) 60. att riksdagen till Konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 18 802 000 kr.
Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora högskolor (C 49) 61. att riksdagen till Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora högskolor för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 232 700 000 kr.
Vissa ersättningar för klinisk utbildning och forskning (C 50) 62. att riksdagen som bidrag till Vissa ersättningar för klinisk utbildning och forskning för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 2 296 979 000 kr.
Chalmers tekniska högskola (C 55) 67. att riksdagen till Kostnader för Chalmers tekniska högskolas avvecklingsorganisation för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
Högskolan i Jönköping (C 56) 68. att riksdagen till Kostnader för Högskolans i Jönköping avvecklingsorganisation för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
Anslag till Nationella och internationella forskningsresurser (litt. D) och till Övriga ändamål (litt. F)
Regeringen har under anslagen D 1--D 11, D 13--D 14, D 16--D 22 och F 2 (s. 275--299 samt 321--322) föreslagit
Forskningsrådsnämnden (D 1--D 2) 2. att riksdagen till Forskningsrådsnämnden: Forskning och forskningsinformation för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 131 465 000 kr, 3. att riksdagen till Forskningsrådsnämnden: Förvaltning för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 14 159 000 kr.
Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (D 3--D 4) 4. att riksdagen till Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Forskning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 341 100 000 kr, 5. att riksdagen till Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 15 351 000 kr.
Medicinska forskningsrådet (D 5--D 6) 6. att riksdagen till Medicinska forskningsrådet: Forskning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 552 004 000 kr, 7. att riksdagen till Medicinska forskningsrådet: Förvaltning för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 20 302 000 kr.
Naturvetenskapliga forskningsrådet (D 7--D 8) 8. att riksdagen till Naturvetenskapliga forskningsrådet: Forskning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 900 017 000 kr, 9. att riksdagen till Naturvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 27 644 000 kr.
Teknikvetenskapliga forskningsrådet (D 9--D 10) 10. att riksdagen till Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Forskning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 463 978 000 kr, 11. att riksdagen till Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 13 533 000 kr.
Rymdforskning (D 11) 12. att riksdagen till Rymdforskning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 65 125 000 kr.
Kungl. biblioteket (D 13) 14. att riksdagen till Kungl. biblioteket för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 263 754 000 kr.
Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek (D 14) 15. att riksdagen till Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 11 971 000 kr.
Institutet för rymdfysik (D 16) 17. att riksdagen till Institutet för rymdfysik för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 57 600 000 kr.
Polarforskningssekretariatet (D 17) 18. att riksdagen bemyndigar regeringen att genom tillfälliga omdispositioner av nationella och internationella forskningsresurser täcka de eventuellt ökade kostnader som uppstår under budgetåret 1995/96 och som motsvaras av minskade kostnader under budgetåret 1997, 19. att riksdagen till Polarforskningssekretariatet för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 31 710 000 kr.
Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete mellan Sverige och EU (D 18) 20. att riksdagen till Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete mellan Sverige och EU för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 11 901 000 kr.
Europeisk forskningssamverkan (D 19) 21. att riksdagen till Europeisk forskningssamverkan för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 642 533 000 kr.
Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål (D 20) 22. att riksdagen till Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 61 554 000 kr.
Vissa bidrag till forskningsverksamhet (D 21) 23. att riksdagen till Vissa bidrag till forskningsverksamhet för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 78 799 000 kr.
Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning (D 22) 24. att riksdagen till Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 158 390 000 kr.
Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område (F 2) 2. att riksdagen till Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 25 231 000 kr.
Proposition 1994/95:139
Regeringen har i propositionen föreslagit 2. att riksdagen bemyndigar regeringen att fördela särskilda resurser för grundläggande högskoleutbildning enligt de riktlinjer som förordats av regeringen i proposition 1994/95:100 bilaga 9 och i denna proposition samt godkänner av regeringen angivna riktlinjer för fördelning av motsvarande medel som riksdagen anvisar under åren 1997--2002.
Motionerna
Motioner från allmänna motionstiden 1995
1994/95:Ub304 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att fortsätta IT-kommissionens arbete.
1994/95:Ub315 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en IT-satsning i skolan.
1994/95:Ub601 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utgångspunkter inför beredningen av nästa forskningspolitiska beslut, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbyggnad av de minsta högskolorna, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att kapaciteten inom utbildningssystemet skall ökas vid de mindre och medelstora högskolorna, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utveckla högskoleutbildningen på Gotland, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett enhetligt högskolesystem, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvecklingen av nya universitet, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskningsanknytning, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utredning av ett samlat anslag för grundutbildning och forskning, 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en eller två fakultetshögskolor.
1994/95:Ub602 av Leif Carlson och Nils Fredrik Aurelius (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökad frihet för högskolestyrelserna att själva utforma sin organisation, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kriterierna för utseende av ledamöter i högskolestyrelserna.
1994/95:Ub604 av Marianne Andersson och Elving Andersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökade resurser till Högskolan i Trollhättan/Uddevalla.
1994/95:Ub611 av Tuve Skånberg (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inom anslagets ram ställa medel till förfogande för en vidareutveckling av det s.k. Ystadsprojektet.
1994/95:Ub612 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen anslår 5 000 000 kr till Kvinnohälsan vid Karolinska sjukhuset enligt vad i motionen anförts om att garantera denna verksamhet, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Medicinska forskningsrådet.
1994/95:Ub613 av Britt-Marie Danestig-Olofsson m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en skyndsam översyn av meritvärderingen av studieomdömen från folkhögskolan vid antagning till universitet och högskola.
1994/95:Ub614 av Bertil Persson och Nils T Svensson (m, s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett nytt skånskt universitet i Malmö.
1994/95:Ub615 av Leif Carlson och Margareta E Nordenvall (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om minskning av intagningen till läkarutbildning.
1994/95:Ub616 av Annika Jonsell och Gun Hellsvik (m) vari yrkas att riksdagen beslutar avveckla kårobligatoriet i enlighet med vad som anförts i motionen.
1994/95:Ub617 av Ulla-Britt Hagström (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stimulansåtgärder för högskoleutbildningen i Skaraborg.
1994/95:Ub621 av Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen drar tillbaka förslaget om att de universitet och högskolor som anordnar grundutbildning för tandläkare måste utöka programmen med en tionde termin redan hösten 1995.
1994/95:Ub623 av Birgit Henriksson (m) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om resurstilldelning till Mälardalens högskola, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om aspirantutbildning vid Mälardalens högskola.
1994/95:Ub624 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att 20 000 sommaruniversitetsplatser skall inrättas sommaren 1995 resp. 1996, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ytterligare 4 000 platser inom humanistisk, samhällsvetenskaplig och juridisk utbildning, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ytterligare 1 500 årsstudieplatser inom naturvetenskaplig och teknisk utbildning fr.o.m. hösten 1995, 5. att riksdagen avslår regeringens förslag om att avveckla kvalitetspremien, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om satsningar på att utveckla högskolelärarnas kompetenshöjning, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppbyggnaden av fasta forskningsresurser vid de mindre och medelstora högskolorna, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om planering för ytterligare fyra universitet till år 2010, 15. att riksdagen beslutar att per capita-besparingen också skall gälla de konstnärliga och idrottsliga utbildningarna, 16. att riksdagen beslutar att höja per capita-ersättningen i enlighet med vad i motionen anförts, 20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om 300 nya doktorandtjänster, 21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det resultatrelaterade fakultetsanslaget inte skall avskaffas, 23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av strukturen inom universitetens forskningsorganisation, 25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en utvärdering bör göras av hur forskningsråden har tagit sitt ansvar för forskningsinformation, 26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lärarutbildningarnas forskning, 28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att någon förändring av antagningssystemet inte bör ske, 32. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det angelägna i att pröva distansundervisningens möjligheter mot bakgrund av ny teknik.
1994/95:Ub625 av Agne Hansson (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en omfördelning av resurser till de små högskolorna, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utveckla högskoleutbildningen på Gotland.
1994/95:Ub626 av andre vice talman Görel Thurdin (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Mitthögskolan bör ges resurser och möjlighet att organisera egna fakulteter, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Mitthögskolans behov av biblioteksresurser, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om önskemålet om ett distansinstitut i Härnösand.
1994/95:Ub627 av Stig Bertilsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildning av lantmäteriingenjörer vid Högskolan i Trollhättan/Uddevalla.
1994/95:Ub628 av Dan Ericsson (kds) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utredning i syfte att etablera ett miljöuniversitet i Norrköping (inom ramen för Universitetet i Linköping), 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en etablering av en Östersjöakademi i Norrköping, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det eventuella samlade universitetet i Östgötaregionen får namnet Universitetet i Linköping/Norrköping.
1994/95:Ub629 av Ingegerd Sahlström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om medel för kvinnliga forskare vid Högskolan i Halmstad.
1994/95:Ub630 av Margit Gennser (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökad farmaceutisk utbildning, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ytterligare minst en utbildningsort för den farmaceutiska utbildningen för att framför allt kunna vidga forskningskapaciteten inom det farmaceutiska området, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nya tvärvetenskapliga kombinationer inom den farmaceutiska utbildningen, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samarbete inom den farmaceutiska utbildningen och forskningen, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att engelska delvis bör användas som undervisningsspråk.
1994/95:Ub633 av Erling Bager och Eva Flyborg (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om upptagande av förhandlingar mellan staten och Göteborgs stad avseende nytt avtal från och med 1996-07-01, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om öronmärkta medel för miljöforskningsinformation som går direkt till Botaniska Trädgården i Göteborg.
1994/95:Ub637 av Ulla Löfgren (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en omfördelning av fakultetsanslagen och en fortsatt uppbyggnad av universiteten i Umeå och Linköping.
1994/95:Ub638 av Marianne Andersson m.fl. (c, m, fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inrätta en modifierad variant av yrkesteknisk högskoleutbildning vid Högskolan i Trollhättan/Uddevalla.
1994/95:Ub639 av Sven-Erik Österberg (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en översyn av den framtida finansieringen av lokala högskoleutbildningar.
1994/95:Ub641 av Anna Åkerhielm och Gun Hellsvik (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett "handikappuniversitet" vid Lunds universitet.
1994/95:Ub642 av Susanne Eberstein m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om civilingenjörsutbildning vid Mitthögskolan.
1994/95:Ub643 av Sven Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om prioriterade frågor för Mitthögskolan.
1994/95:Ub645 av Lennart Brunander (c) vari yrkas att riksdagen beslutar ge Högskolan i Borås examensrätt för grundskoleutbildning 1--7, 140 poäng och rätt att ge riktad grundskollärarutbildning.
1994/95:Ub646 av Lennart Brunander (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att skapa ett idrottens forskarråd, 2. att riksdagen beslutar ge Idrottshögskolan i Stockholm fasta forskningsresurser fr.o.m. budgetåret 1995/96, 3. att riksdagen beslutar att Idrottshögskolan i Stockholm ges rätt att utdela akademiska examina (kandidat-, magister- och doktorsexamina).
1994/95:Ub647 av Börje Hörnlund (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om översyn av läkarutbildningsavtalet och om fastställande av nya ersättningar till universitetssjukhusen för läkarutbildning och viss forskningsverksamhet.
1994/95:Ub648 av Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kompetensutveckling efter grundexamen.
1994/95:Ub649 av Britt-Marie Danestig-Olofsson m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen till anslag C 39. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar 10 000 000 kr utöver vad regeringen föreslår eller således 126 559 000 kr.
1994/95:Ub650 av Kristina Svensson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskarutbildning och examinationsrätt i forskarutbildningar vid Högskolan i Karlstad.
1994/95:Ub658 av Gullan Lindblad m.fl. (m, c, fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Högskolan i Karlstad bör ges i uppdrag att genomföra civilingenjörsutbildningar inom kemi/kemiteknik och datateknik med datologisk inriktning.
1994/95:Ub659 av Ingbritt Irhammar (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om etablering av ett svensk-litauiskt utbildningscentrum vid Högskolan i Kristianstad.
1994/95:Ub660 av Marie Wilén och Ingrid Skeppstedt (c) vari yrkas 1. att riksdagen till Mälardalens högskola för budgetåret 1995/96 anvisar 12 miljoner kronor till forskningsstödjande åtgärder genom omfördelning av Utbildningsdepartementets anslag C 49, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fullständig civilingenjörsutbildning förlagd till Västerås, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om medel till Mälardalens högskola för distansutbildning, aspirantutbildning och sommarhögskola, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om borttagande av kravet om knytning till fakultet för fördelning av särskilda medel till konstnärligt perspektiv.
1994/95:Ub662 av Gunnar Goude m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förstärkning av forskningsrådens resurser genom en omfördelning av forskningsmedel från sektorsforskningen.
1994/95:Ub663 av Sigrid Bolkéus m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Högskolan i Gävle/Sandviken.
1994/95:Ub664 av Ulla Rudin och Börje Nilsson (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att mål och medel för utbildningssystemet bör återinföras till riksdag och regering, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av anslagssystemet till högskolorna och universiteten.
1994/95:Ub665 av förste vice talman Anders Björck och Göte Jonsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om etablerandet av en civilingenjörsutbildning vid Stiftelsen Högskolan i Jönköping.
1994/95:Ub666 av Carl-Johan Wilson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utöka lärarutbildningen vid Högskolan i Jönköping så att den också omfattar utbildning av grundskollärare för årskurserna 4--9.
1994/95:Ub669 av Rolf Åbjörnsson (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en fortsatt uppbyggnad av Umeå universitet genom en förstärkning av universitetets fakultetsanslag inom ramen för det totala anslaget.
1994/95:Ub671 av Eskil Erlandsson (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av forskningsresurser vid Högskolan i Växjö, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Högskolan i Växjö erhåller egen fakultetsorganisation och därmed upphöjs till universitet.
1994/95:Ub672 av Torsten Gavelin (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om resurstilldelning för decentraliserad högskoleutbildning.
1994/95:Ub673 av Torsten Gavelin (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en omfördelning av statens ersättningar till sjukvårdshuvudmännen för läkarutbildningen.
1994/95:Ub674 av Erik Arthur Egervärn (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Mitthögskolan.
1994/95:Ub675 av Sigge Godin (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett fullskaleförsök med elektronisk informationslagring och sökning, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fasta forskningsresurser för etablering av ett skogsindustriellt kompetenscentrum vid Mitthögskolan.
1994/95:Ub680 av Maggi Mikaelsson (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att de statliga driftersättningarna bör omfördelas.
1994/95:Ub681 av Elver Jonsson och Kenth Skårvik (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om omfördelning av medel för den högre utbildningen så att utvecklingen av Högskolan i Trollhättan/Udddevalla kan säkerställas, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om insatser som säkerställer och utvecklar högskolan i Fyrstadsområdet.
1994/95:Ub682 av Lars Hedfors m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om satsningar på distansutbildning, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förstärkning av etablerad distansutbildning.
1994/95:Ub683 av Lars Hedfors och Monica Widnemark (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om gällande resurser för forskning och forskningsstödjande åtgärder till högskolorna.
1994/95:Ub686 av Annika Nilsson och Thomas Östros (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kårobligatoriet.
1994/95:Ub689 av Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning om förutsättningarna för att bygga ut Linköpings universitet företrädesvis i Norrköping.
1994/95:Ub690 av Agneta Ringman m.fl. (s, v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ändring i högskoleförordningen beträffande rektors ställning i högskolestyrelserna.
1994/95:Ub691 av Erling Bager m.fl. (fp, m, c, kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inrätta en konstnärlig fakultet vid Göteborgs universitet.
1994/95:Ub694 av Arne Kjörnsberg och Berndt Ekholm (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om grundskollärarutbildning för årskurserna 1--7 vid Högskolan i Borås.
1994/95:Ub696 av Inger Davidson m.fl. (kds) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att kvalitetspremien som planerat bör införas i grundutbildningen, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att 3 000 permanenta nybörjarplatser inom naturvetenskap och teknik bör skapas under budgetperioden, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att permanenta 3 000 platser inom de samhällsvetenskapliga, humanistiska och juridiska områdena, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att 20 000 sommaruniversitetsplatser bör skapas både sommaren 1995 och sommaren 1996, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kvalificerad utbildning för invandrare, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om antagningen till högskolan, 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av studenternas rättssäkerhet, 15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att prestationsrelaterade fakultetsanslag bör införas som planerat, 16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fasta forskningsresurser till fler högskolor, 17. att högskolor med egna professurer även skall ges rätt att examinera doktorander.
1994/95:Ub697 av Ingvar Johnsson m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fortsatt utbyggnad av Högskolan i Trollhättan/Uddevalla, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fördelning av ytterligare resurser till Högskolan i Trollhättan/Uddevalla nästa budgetår, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fördelning av medel för forskningsstödjande verksamhet vid Högskolan i Trollhättan/Uddevalla.
1994/95:Ub701 av Ewa Larsson m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att prövning av examensrätt för Kungälvs Waldorfseminarium påskyndas, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ett bidrag betalas ut till Kungälvs Waldorfseminarium dock senast vid godkännande av examensrätt.
1994/95:Ub702 av Eva Persson Sellin m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en utveckling av Högskolan i Luleå, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av endera fakultetsanslag eller medel för forskningsstödjande åtgärder för lärarna utanför det tekniska utbildningsområdet vid Högskolan i Luleå, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ekonomiska medel till Högskolan i Luleå.
1994/95:Ub703 av Lars G Linder m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av utveckling av Mälardalens högskola.
1994/95:Ub704 av Anita Persson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att inom ramen för den framtida utvecklingen av högskole- och vuxenutbildning stimulera utvecklingen av s.k. lärcentrum.
1994/95:Ub705 av Mona Berglund Nilsson m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ytterligare satsning på högskoleutbildning i Västsverige, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utveckling av ett nytt fördelningssystem för statliga högskoleresurser.
1994/95:Ub706 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en avgiftsfri utbildning, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om studentutbyte med tredje världen, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökad intagning, 4. att riksdagen till anslag C 46. Övriga utgifter inom grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar 113 500 000 kr mindre än vad regeringen föreslår, 232 500 000 kr mindre för färre högskoleplatser under budgetåret men 119 000 000 kr mer för sommaruniversitet/sommarhögskola eller således 1 335 553 000 kr, 5. att riksdagen till anslag C 47. Övriga utgifter inom forskning och forskarutbildning för budgetåret 1995/96 till studiefinansiering av 300 nya doktorandtjänster anvisar 90 000 000 kr mer än vad regeringen föreslår eller således 302 067 000 kr, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att också ämneslärare i naturvetenskap och teknik skall omfattas av de 9 000 nya högskoleplatser i naturvetenskap och teknik som regeringen föreslår, 10. att riksdagen till anslagen till fakulteterna för budgetåret 1995/96 anvisar 157 000 000 kr mer än vad regeringen föreslår, 11. att riksdagen till anslagen till forskningsråden för budgetåret 1995/96 anvisar 88 000 000 kr mer än vad regeringen föreslår, 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kvalitetsutveckling, 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om studentinflytande, 16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts under avsnittet livslångt lärande.
1994/95:Ub708 av Roy Ottosson och Gunnar Goude (mp) vari yrkas att riksdagen i enlighet med vad som anförts i motionen beslutar att ett nytt universitet skall inrättas och lokaliseras till Sundsvall.
1994/95:Ub711 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Skåne som en spjutspets i IT-satsningar, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om/ mot generella besparingar på lokalanslaget till högskolorna, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om besked om etapp tre i planeringen av BMC vid universitetet i Lund, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om finansiering av Konsthögskolan i Skåne, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Högskolan i Kristianstad.
1994/95:Ub713 av Lars Bäckström (v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Högskolan i Trollhättan/Uddevalla, 2. att riksdagen till Högskolan i Trollhättan/Uddevalla för budgetåret 1995/96 anvisar 6 000 000 kr utöver regeringens förslag eller således 85 887 000 kr.
1994/95:Ub714 av Thomas Östros m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den sociala snedrekryteringen till högre utbildning.
1994/95:Ub715 av Börje Hörnlund (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att de fyra norra länens universitet och högskolor bör tilldelas ett särskilt anslag för decentraliserad utbildning för läsåret 1995/96.
1994/95:Ub716 av Christer Skoog m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fortsatt utbyggnad av Högskolan i Karlskrona/Ronneby, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en analys av resurstilldelningen till inredning och utrustning.
1994/95:Ub718 av Per Erik Granström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fördelningen av nätverksmedel.
1994/95:Ub720 av Stig Bertilsson och Kent Olsson (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fortsatt utbyggnad av Högskolan i Trollhättan/Uddevalla, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fördelning av medel för forskningsstödjande verksamhet vid Högskolan i Trollhättan/Uddevalla.
1994/95:Ub723 av Lena Sandlin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om läkarutbildningsplatser i Umeå.
1994/95:Ub725 av Maj-Inger Klingvall m.fl. (s, m, fp, kds) vari yrkas att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning om utbyggnad av Linköpings universitet särskilt i Norrköping.
1994/95:Ub727 av Marianne Carlström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utöka utbildningsuppdraget inom läkarutbildningen i Göteborg till 145 studenter per år.
1994/95:Ub728 av Kjell Nordström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Högskolan i Skövde.
1994/95:Ub729 av Göran Hägglund (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbyggnad av ingenjörsutbildningen i Jönköping.
1994/95:Ub731 av Georg Andersson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att stimulera nyskapande forskning.
1994/95:Ub732 av Birgitta Carlsson (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökning med 500 helårsplatser vid Högskolan i Skövde, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökning av egna medel för forskningsstödjande åtgärder, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökning av anslaget till lokalhyror vid Högskolan i Skövde.
1994/95:Ub733 av Ingrid Skeppstedt och Marie Wilén (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett Centrum för välfärdsforskning inom Mälardalens högskola.
1994/95:Ub734 av Margareta Israelsson och Mariann Ytterberg (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om barn- och ungdomspedagogisk examen vid Mälardalens högskola.
1994/95:Ub901 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den fortsatta förnyelsen av utbildningsväsendet, 4. att riksdagen avslår regeringens förslag avseende slopande av kvalitetspremien i systemet för resurstilldelning till universitet och högskolor, 5. att riksdagen avslår regeringens förslag om neddragning av anslaget för grundutbildningsrådet, 6. att riksdagen avslår regeringens förslag om minskad per capita-ersättning i grundutbildningen, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av långsiktighet i forskningspolitiken, 9. att riksdagen avslår regeringens förslag om besparingarna på fakultetsanslagen och forskningsråden, 15. (delvis) att riksdagen avslår regeringens förslag om arbetsmarknadspolitiskt motiverade utbildningsplatser i enlighet med vad som anförts i motionen, 23. att riksdagen hos regeringen begär förslag på insatser för att påskynda arbetet med ny informationsteknologi i skolväsendet i enlighet med vad som anförts i motionen.
1994/95:Ub903 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett program för en bred användning av informationsteknologin i enlighet med de rekommendationer som presenterades i "Vingar åt människans förmåga", 2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett program för informationsteknologins användning i skolan och den högre utbildningen i enlighet med vad som anförts i motionen, 3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett system för öppen högre distansundervisning i enlighet med vad som anförts i motionen, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av åtgärder i syfte att främja en ökad kunskapsöverföring mellan universitet, högskolor och företag.
1994/95:Ub905 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas 21. (delvis) att riksdagen beslutar anslå 187 500 000 kr för att fullfölja övergången från utbildningsbidrag till doktorandtjänster och att utöka antalet doktorandtjänster i forskarutbildningen, 25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bristande balans mellan grundforskning och sektorsforskning med hänsyn till samhällets behov av forskningsresurser, 26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förslag till överföring av medel från sektorsforskning till statliga forskningsråd, 27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vidgat ansvar för Forskningsrådsnämnden vad gäller övergripande samordning av anslag till tvärvetenskaplig forskning från olika forskningsråd, 28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvecklingen av verksamheten vid Teknikvetenskapliga forskningsrådet och speciellt behovet av ökad samverkan med forskning inom övriga forskningsråds verksamhetsfält, 29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en utredning av den samlade sektorsforskningen i landet med syftet att utarbeta förslag till en genomgripande effektivisering och samordning.
1994/95:Ub906 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas 6. att riksdagen beslutar att under littera C. Universitet och högskolor m.m. anvisa ett i förhållande till regeringens förslag ökat anslag med 340 000 000 kr avseende avvisade besparingar inom grundutbildningen och 157 000 000 kr avseende avvisade besparingar på fakultetsanslagen, 7. att riksdagen beslutar att införa kvalitetspremie resp. prestationsinriktade fakultetsanslag i enlighet med tidigare beslut, 8. att riksdagen beslutar att under anslaget C 46. Övriga utgifter inom grundutbildning anvisa ett i förhållande till regeringens förslag minskat anslag med 762 500 000 kr avseende särskilda utbildningssatsningar, 9. att riksdagen beslutar att under littera D. Nationella och internationella forskningsresurser anvisa ett i förhållande till regeringens förslag ökat anslag med 230 000 000 kr, avseende avvisade besparingar i anslag för forskningsråd och övrig forskningsverksamhet.
1994/95:Ub907 av Andreas Carlgren m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen till fakultetsanslagen för budgetåret 1995/96 anvisar 100 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit, 2. att riksdagen till D. Nationella och internationella forskningsresurser för budgetåret 1995/96 anvisar 50 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit, 4. att riksdagen till Övriga utgifter inom forskning och forskarutbildning, C 47, för budgetåret 1995/96 anslår 50 miljoner kronor utöver regeringens förslag, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nytt anslag för att stödja utvecklingen vid de minsta högskolorna och för detta anvisar 50 miljoner kronor, 6. att riksdagen till C 49. Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora högskolor för budgetåret 1995/96 anvisar 100 miljoner kronor utöver regeringens förslag, 7. att riksdagen till per capita-ersättningar för budgetåret 1995/96 anvisar 190 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kvalitetspremie, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om prestationsrelaterade fakultetsanslag, 15. att riksdagen anvisar 6 000 färre utbildningsplatser inom det naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdet än vad regeringen föreslagit, 16. att riksdagen anvisar 6 000 studieplatser inom det humanistiska och samhällsvetenskapliga utbildningsområdet utöver vad regeringen föreslagit, 19. att riksdagen till C 46. Övriga utgifter inom grundutbildning, anslagspost 5, för budgetåret 1995/96 anvisar 95 miljoner kronor mindre än regeringen föreslagit i enlighet med vad i motionen anförts, 20. att riksdagen till anslaget för Europeisk forskningssamverkan, D 19, anvisar 50 miljoner kronor mindre än vad regeringen föreslagit i enlighet med vad i motionen anförts.
1994/95:K810 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildnings- och utrustningssatsningar i skolorna.
1994/95:K811 av Mats Odell (kds) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildning och fortbildning i informationsteknologi.
1994/95:Fi216 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas 14. att riksdagen till Övriga utgifter inom grundutbildning (C 46) anvisar 140 miljoner kronor mindre än vad regeringen föreslagit för budgetåret 1995/96.
1994/95:Sf611 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kds) vari yrkas 20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att invandrare med akademisk eller annan yrkesutbildning skall erbjudas att få sin utbildning från hemlandet kompletterad i Sverige.
1994/95:Sf636 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp) vari yrkas 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om korta individuella kompletteringsutbildningar.
1994/95:Kr412 av Marianne Andersson m.fl. (c) vari yrkas 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utveckling av Idrottshögskolan.
1994/95:Kr413 av Michael Stjernström m.fl. (kds) vari yrkas 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att pröva att omvandla Centrum för idrottsforskning till ett fristående forskningsråd, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att fasta forskningsresurser knyts till Idrottshögskolan samt om möjlighet att utdela sedvanliga akademiska examina.
1994/95:Kr414 av Bo Lundgren och Stig Bertilsson (m) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om idrottsforskningen.
1994/95:T236 av Martin Nilsson och Anders Ygeman (s) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om anslutning till Internet för skolor och bibliotek, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheter till införskaffandet av datautrustning och informationsteknologi till Sveriges studenter och skolelever.
1994/95:A215 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas 8. att riksdagen hos regeringen begär en plan för den långsiktiga kunskaps- och kompetensutvecklingen i enlighet med vad som anförts i motionen.
1994/95:A286 av Elver Jonsson m.fl. (fp) vari yrkas 15. att riksdagen avslår regeringens förslag om införande av en ettårig aspirantutbildning.
1994/95:A446 av Eva Persson Sellin och Jörgen Persson (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fortsatt satsning på Mitthögskolan, Umeå universitet och Högskolan i Luleå, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att forskningsresurser satsas på högskola och universitet.
1994/95:A466 av Patrik Norinder (m) vari yrkas 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvecklingen av distansutbildning.
Motioner med anledning av proposition 1994/95:139
1994/95:Ub15 av Ingbritt Irhammar (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fördelning av högskoleplatser.
1994/95:Ub16 av Ingegerd Sahlström m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att, inom föreslagen ram, anvisa medel för ytterligare platser inom humaniora, samhällsvetenskap och juridik till Högskolan i Halmstad, 2. att riksdagen beslutar att, inom föreslagen ram, anvisa medel till platser för aspirantutbildning för invandrare med akademisk utbildning till Högskolan i Halmstad.
1994/95:Ub17 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utbildningsplatserna kan övergå till andra studerande än dem som uppbär vuxenstudiestöd, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lärarutbildningarna, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om flera antagningstillfällen, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppföljning och utvärdering, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om positiv särbehandling av underrepresenterat kön.
1994/95:Ub18 av tredje vice talman Christer Eirefelt (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att omfördela ytterligare 590 platser inom humaniora, samhällsvetenskap och juridik till Högskolan i Halmstad, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att omfördela 90 aspirantutbildningsplatser till Högskolan i Halmstad.
1994/95:Ub19 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om resurstilldelning till grundläggande högskoleutbildning, 4. att riksdagen beslutar att antalet basårsplatser skall vara 1 500, i enlighet med vad som anförts i motionen.
1994/95:Ub20 av andre vice talman Görel Thurdin och Erik Arthur Egervärn (c) vari yrkas 1. att riksdagen för Mitthögskolan beslutar fördela resurser för 300 platser inom humanistiska, samhällsvetenskapliga och juridiska utbildningar utöver regeringens förslag, 2. att riksdagen för Mitthögskolan beslutar fördela resurser för språkplatser till Mitthögskolan i enlighet med vad i motionen anförts.
1994/95:Ub21 av Andreas Carlgren m.fl. (c) vari yrkas 3. att riksdagen beslutar om fördelning av resurser för 3 000 utbildningsplatser inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena i enlighet med de principer som i motionen angetts, 4. att riksdagen beslutar om fördelning av resurser för 6 000 utbildningsplatser inom de humanistiska och samhällsvetenskapliga utbildningsområdena i enlighet med de principer som i motionen angetts, 5. att riksdagen beslutar om fördelning av resurser för 1 000 språkplatser och fördelning av resurser för särskilda åtgärder i enlighet med de principer som i motionen angetts, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sommaruniversitet/sommarhögskola.
1994/95:Ub22 av Margitta Edgren och Conny Sandholm (fp) vari yrkas 1. att riksdagen avslår propositionens förslag att inrätta 9 000 platser inom naturvetenskaplig och teknisk utbildning, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ytterligare 1 500 årsstudieplatser inom naturvetenskaplig och teknisk utbildning fr.o.m. hösten 1995, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om 4 000 platser inom humanistisk, samhällsvetenskaplig och juridisk utbildning även för vt 1996 och ht 1996, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att 20 000 sommaruniversitetsplatser skall inrättas sommaren 1995 resp. 1996, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om basårsutbildningen, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om aspirantutbildning och collegeår/basår för invandrarstudenter.
1994/95:Ub23 av Britta Sundin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar att, inom föreslagen ram, tilldela Mitthögskolan 30 platser ht 1995, 10 platser vt 1996 och 30 platser ht 1996 av språkutbildningsplatserna.
1994/95:Ub24 av Inger Davidson m.fl. (kds) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringens förslag om tillfälliga utbildningssatsningar bör omvandlas till en permanent utbyggnad av högskolan, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sommaruniversitetsplatser.
1994/95:Ub25 av Göte Jonsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om platstilldelning till Stiftelsen Högskolan i Jönköping.
1994/95:Ub26 av Kjell Ericsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om NT-området vid Högskolan i Karlstad.
1994/95:Ub27 av Marie Wilén och Ingrid Skeppstedt (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att till Mälardalens högskola anvisa resurser för 450 platser till sommarhögskola 1995.
1994/95:Ub28 av Marianne Andersson (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en noggrann genomgång av varje högskolas förutsättningar, behov och förmåga vid fördelning av de nya högskoleplatserna, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fler platser inom samhällsvetenskap och humaniora till Högskolan i Trollhättan/Uddevalla, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fort- och vidareutbildningen vid Högskolan i Trollhättan/Uddevalla.
1994/95:Ub29 av Lennart Brunander (c) vari yrkas att riksdagen beslutar fördela de nya platserna inom humaniora, samhällsvetenskap och juridik så att Högskolan i Borås tilldelas 250 nya platser.
1994/95:Ub30 av Arne Kjörnsberg och Berndt Ekholm (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökat antal utbildningsplatser till Högskolan i Borås.
Utskottet
Inledning
Utskottet behandlar i detta betänkande samtliga regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till högre utbildning och forskning för det förlängda budgetåret 1995/96 (perioden 1 juli 1995--31 december 1996). Regeringens förslag innefattar bl.a. en rad särskilda åtgärder för att temporärt öka omfattningen av den grundläggande högskoleutbildningen, vilka finansieras genom överföring av medel för arbetsmarknadspolitiska åtgärder. I proposition 1994/95:139, som förelades riksdagen i februari, återkom regeringen med mer preciserade förslag om användningen av dessa senare medel. Utskottet behandlar även denna proposition i betänkandet. De delar av budgetpropositionen som gäller förslag om en ny högskola i södra delen av Stockholms län, utvidgning av rätten att inrätta professurer samt studiefinansieringen för doktorander behandlas i utskottets betänkanden 1994/95:UbU11, 1994/95:UbU12 resp. 1994/95:UbU13.
I betänkandet behandlas också ett stort antal motioner som inte direkt avser anslagen eller regeringens förslag i övrigt. Det gäller frågor om informationsteknik, distansutbildning, kompetensutveckling, förslag till uttalanden av riksdagen om fortsatta satsningar på de mindre och medelstora högskolorna etc. Dessa förslag tas upp, innan utskottet kommer in på regeringens förslag om särskilda åtgärder och i motioner framförda synpunkter på dessa. Därefter tar utskottet ställning till de föreslagna besparingarna, vissa andra förslag med anknytning till anslagen samt slutligen alla anslagen under littera C Universitet och högskolor m.m.
I den senare delen av betänkandet behandlas regeringens förslag under littera D Nationella och internationella forskningsresurser samt anslaget Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område under littera F. Inledningsvis tas regeringens förslag till besparingar inom området upp, därefter mer allmänt hållna motioner som rör t.ex. forskningspolitiken. Slutligen behandlas anslagen.
1. Informationsteknik och distansutbildning
Moderata samlingspartiet föreslår i motion 1994/95:Ub903 yrkandena 1 och 2 att riksdagen hos regeringen skall begära förslag till dels ett program för en bred användning av informationsteknik i enlighet med de rekommendationer som presenterades i Vingar åt människans förmåga (SOU 1994:118), dels ett program för informationsteknikens användning i skolan och den högre utbildningen. Motionärerna anför att Sverige måste ha de högsta ambitioner när det gäller att dra nytta av den nya tekniken för varje människas och hela samhällets utveckling. Senast år 2010 måste Sverige, enligt motionärerna, tillhöra den globala utvecklingens absoluta spjutspetsar när det gäller varje del av utnyttjandet av informationstekniken. För skola och högre utbildning betonar motionärerna bl.a. vikten av att bygga ut skoldatanätet, förnya skolans undervisningsmiljö och utveckla villkoren för distansutbildning.
I samma motion yrkande 7 begärs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av åtgärder i syfte att främja en ökad kunskapsöverföring mellan universitet, högskolor och företag. Motionärerna betonar att universitet och högskolor bör ställa sina kunskaper inom informationsteknik till förfogande för företagen. De bör vidare ha de högsta ambitioner i fråga om deltagande i EU-nät för europeiska forskningsinstitutioner.
Utskottet vill med anledning av yrkandena anföra följande.
Direktiv för Kommissionen för att främja en bred användning av informationsteknik fastställdes vid regeringssammanträde den 19 januari 1995. Dessa innebär att kommissionen skall vara rådgivande till regeringen i övergripande och strategiska frågor inom informationsteknikens område. Den skall vidare vara pådrivande och kunskapsspridande i fråga om informationsteknikens möjligheter i samhällsutvecklingen. Kommissionen skall bl.a. lämna förslag till åtgärder som främjar användningen av informationsteknik med särskild inriktning på företagande och arbetsliv samt utbildning och kompetensutveckling. Vidare har ett Ungdomens IT-råd inrättats med uppgift att främja barns och ungdomars användning av informationsteknik.
Utskottet delar motionärernas uppfattning om betydelsen av satsningar på informationsteknikens område. I direktiven till IT-kommissionen anförs att regeringen har ett särskilt ansvar för att utvecklingen inom informationstekniken tas till vara som en positiv kraft i samhällsutvecklingen. Regeringen avser att ge åtgärder som främjar en bred användning av informationsteknik hög prioritet. Till kommissionens uppgifter hör att initiera pilotprojekt, lämna nya förslag till användning av de medel som förvaltas av Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling, föreslå åtgärder och samverka med myndigheter och organisationer samt ha kontakt med det arbete som kommer att bedrivas med att ta fram program inom ramen för EU:s strukturfonder.
IT-kommissionen skall bl.a. presentera förslag som rör utveckling av företagandet och företagandets villkor samt analysera behovet av tillämpad forskning och utveckling kring olika typer av IT-användning såsom distansarbete, industriell design, nya samverkansformer mellan företag samt programvaruteknik. Vidare betonas i direktiven att kommissionen skall uppmärksamma utvecklingen inom EU.
Inte heller beträffande kunskapsöverföring mellan universitet, högskolor och företag såvitt avser IT har utskottet någon annan uppfattning än motionärerna. Utskottet har i andra sammanhang gett uttryck för hur viktigt kunskapsutbytet är mellan universitet, högskolor och företag (bet. 1993/94:UbU12 s. 22). Det bör dock i första hand ankomma på dessa att ta initiativ som främjar såväl universitet och högskolor som näringslivet i detta hänseende.
Utskottet som inte har något att erinra mot syftet med förevarande yrkanden anser inte att riksdagen nu behöver uttala sig i frågan. Riksdagen bör med hänvisning till det anförda sålunda avslå motion 1994/95:Ub903 yrkandena 1, 2 och 7.
I motion 1994/95:Ub711 (fp) yrkande 1 söker motionärerna riksdagens stöd för ett program för bredare spridning och användning av modern informationsteknik i Skåne, som har utarbetats av båda länsstyrelserna, Lunds universitet och IDEON center.
Utskottet välkomnar lokala och regionala initiativ i syfte att öka användningen av IT. Utskottet hänvisar till vad ovan anförts om betydelsen av IT-satsningar. Någon särskild åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionen anser utskottet inte påkallad, varför motionen bör avslås.
Ett led i folkbildningen för IT, dvs. att skapa allmän tillgång till informationsteknik, kan vara att installera datorer på alla allmänna bibliotek, framhålls det i motion 1994/95:T236 (s) yrkande 2. Detta skulle ge många människor möjlighet att komma i kontakt med och kunna hantera informationstekniken. Senast 1998 bör, enligt motionärerna, varje skola och bibliotek vara anslutet till Internet.
I regeringens direktiv till IT-kommissionen anförs att det är viktigt att skapa förutsättningar för en likvärdig tillgång till informationsteknik och att det är angeläget att säkerställa likvärdiga villkor över hela landet när det gäller tillgång till modern data- och telekommunikation. Vidare framhålls att en ökad tillgänglighet till databaser och datanät är väsentlig inom folkbiblioteken.
Med hänvisning till vad regeringen anför i direktiven avstyrker utskottet yrkandet.
I samma motion, 1994/95:T236 (s), yrkande 4 anförs att varje klassrum bör vara utrustat med dator och att det bör utredas om staten via CSN kan ge möjlighet till ett lån för inköp av datorutrustning.
Utskottet är inte berett att i detta sammanhang föreslå åtgärder i enlighet med motionärernas förslag, varför yrkandet bör avslås.
IT i skolan
I den moderata partimotionen 1994/95:Ub901 yrkande 23 framförs att riksdagen hos regeringen bör begära förslag om insatser för att påskynda arbetet med ny informationsteknik i skolväsendet. Motionärerna anför bl.a. att den borgerliga regeringens IT-kommission föreslog en nationell aktion och en satsning motsvarande nästan 500 miljoner kronor för att driva på utvecklingen i det svenska skolväsendet. Även Centerpartiets motion 1994/95:Ub304 yrkande 6 förespråkar en fortsättning av IT-kommissionens arbete för att ge skolan förutsättningar för att utveckla datoranvändningen.
Folkpartiet betonar i motion 1994/95:K810 yrkande 2 vikten av utbildnings- och utrustningssatsningar i skolorna. Motionärerna anför att Skolverket bör verka för att resurser avsätts för lärarutbildning på alla nivåer avseende kvalificerad användning av informationsteknik i undervisningen, att satsning på undervisningsmedel bör genomföras och att internationella pedagogiska erfarenheter bör samlas in. I motion 1994/95:Ub315 (fp) yrkande 3 vidareutvecklas vad en IT-satsning i skolan bör innehålla. Den bör sikta på att alla elever skall ha tillgång till datorer, att flickorna bör arbeta med datorer i särskilda grupper, att lärarna bör få fortbildning och att kommunerna bör ta upp satsningen på informationsteknik i sina skolplaner. Behovet av fortbildning för lärarna tas också upp i motion 1994/95:K811 (kds) yrkande 1. Motionären anser att varje skola och kommun bör upprätta en strategi för hur datorer skall utnyttjas i undervisningen.
Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.
Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av IT-satsningar inom utbildningsväsendet. Skolan spelar en avgörande roll när det gäller att skapa förutsättningar för en likvärdig tillgång till informationsteknik. Regeringen har i augusti 1992 uppdragit åt Skolverket att ansvara för utvecklingen och genomförandet av den nationella datapolitiken på skolområdet. Det innefattar både det nationella utvecklingsarbetet och det internationella samarbetet. I uppdraget har regeringen uppmärksammat såväl elevernas som lärarnas datoranvändning, dataläromedel, nordiskt samarbete samt uppföljning och utvärdering. I april 1994 har regeringen uppdragit åt Skolverket att svara för utveckling och drift av det svenska skoldatanätet och att medverka i arbetet med att utveckla det nordiska skoldatanätet, som skall vara anslutet till Internet.
Utskottet vill också erinra om den översyn av lärarutbildningen och fortbildningsverksamheten som regeringen aviserar i årets budgetproposition (s. 30). Utskottet utgår från att även IT-frågorna kommer att ägnas stor uppmärksamhet. I sammanhanget vill utskottet även påminna om den kommitté om det inre arbetet i skolan (dir. 1995:19) som nyligen har startat sitt arbete. Det bör kunna förutsättas att kommittén iakttar utvecklingen och stöttar skolans personal när det gäller krav på skolan som följer av att somliga elever redan tidigt har skaffat sig mer omfattande kunskaper i IT än sina kamrater och lärare.
Med hänvisning till vad som anförts ovan föreslår utskottet att motionsyrkandena om IT i skolan avslås, nämligen 1994/95:Ub304 yrkande 6, 1994/95:Ub315 yrkande 3, 1994/95:Ub901 yrkande 23, 1994/95:K810 yrkande 2 samt 1994/95:K811 yrkande 1.
Distansutbildning
Regeringen avser att tillsätta en kommitté med uppgift att analysera, stödja och utvärdera förslag som föreligger inom distansutbildningsområdet (budgetprop. s. 100). I uppdraget skall ingå att finna olika metoder för distansutbildning samt att bedriva försöksverksamhet. Målet för kommittén är att finna en samlad strategi för distansutbildning i landet inom högskoleområdet och vuxenutbildning i övrigt. Möjligheterna bör också prövas att skapa förutsättningar för "ett öppet svenskt folkuniversitet" med ett brett utbildningsutbud som når många människor.
Riksdagen bör hos regeringen begära förslag till ett system för öppen högre distansutbildning, anser Moderaterna i sin partimotion 1994/95:Ub903 yrkande 3. De föreslår att det öppna universitetet skall bildas. Denna organisations uppgift skall vara att koordinera universitetens och högskolornas informationstekniskt baserade distansutbud.
I Folkpartiets motion 1994/95:Ub624 yrkande 32 framhåller motionärerna det angelägna i att pröva distansundervisningens möjligheter mot bakgrund av ny teknik. Fler kurser inom högskolan bör ges med hjälp av informationstekniken och detta bör följas upp av den aviserade kommittén. Likaså betonas i motion 1994/95:A466 (m) yrkande 11 att utveckling av distansutbildning med hjälp av informationsteknik är angelägen. I motion 1994/95:Ub682 (s) yrkande 1 hävdar motionärerna att det nu är tid att snabbt få i gång verksamhet inom distansområdet och att den planerade kommitténs arbete inte får försena genomförandet. Frågan om bildandet av ett öppet svenskt folkuniversitet tas också upp i motionen. Motionärerna betonar att distansutbildning hos de traditionella utbildningsanordnarna ger högre genomströmning och bättre kvalitet. De anser därför att man bör utnyttja befintliga resurser i form av den erfarenhet och kompetens som finns vid de universitet och högskolor som har arbetat med distansutbildningsfrågor sedan 1970-talet (yrkande 2).
Utskottet vill i likhet med motionärerna understryka att det är angeläget att utveckla distansutbildningen med hjälp av informationsteknik. Via datanätverk och andra former av kommunikationsteknik kan geografiska, sociala och kulturella gränser överskridas. Utskottet utgår från att den av regeringen planerade distansutbildningskommittén inte enbart kommer att uppmärksamma de möjligheter som finns med modern teknik utan även ägna stor uppmärksamhet åt metodiska och pedagogiska frågor inom distansområdet. Utskottet förutsätter vidare att kommitténs arbete inte får medföra att angelägna satsningar inom området försenas. Utskottet utgår även från att kommittén kommer att beakta och värdera de erfarenheter av distansutbildning som finns vid svenska universitet och högskolor.
Med hänvisning till det ovan anförda och till att regeringen kommer att tillsätta en kommitté för distansutbildning avstyrker utskottet motionerna 1994/95:Ub624 yrkande 32, 1994/95:Ub682, 1994/95:Ub903 yrkande 3 och 1994/95:A466 yrkande 11.
I tre motioner behandlas frågor om stöd i olika former för studiecentra eller lärcentra. Enligt motion 1994/95:Ub672 (fp) bör medel omfördelas till Umeå universitet, högskolan i Luleå och Mitthögskolan för decentraliserad utbildning vid studiecentra inom regionen. Behovet av en översyn av den framtida finansieringen av lokala högskoleutbildningar aktualiseras i motion 1994/95:Ub639 (s). Det är orimligt, menar motionären, att glesbygdskommunerna får stå för kostnaderna för lärcentra, medan högskolekommunerna inte har motsvarande kostnader. I motion 1994/95:Ub704 (s) framhåller motionärerna behovet av att inom ramen för den framtida utvecklingen av högskole- och vuxenutbildning stimulera utvecklingen av s.k. lärcentra och hänvisar till satsningar i Södermanlands och Västmanlands län.
Utskottet har inget att erinra mot vad i motionerna anförs om betydelsen av studiecentra eller lärcentra inom vuxenutbildningen. Utskottet vill i sammanhanget hänvisa till det som anförs i budgetpropositionen om lokala kunskapscentra (s. 99). En viktig funktion för dem, menar regeringen, är att stimulera rekryteringen till högre utbildning och bidra till ökad samverkan med näringslivet och med den gemensamma sektorn i den återkommande utbildningen. En slutrapport är under utarbetande från en särskild arbetsgrupp med uppgift att stimulera utvecklingen av kunskapscentra. När denna föreligger avser regeringen att överväga behovet av åtgärder.
Med hänvisning till det anförda avstyrks motionerna 1994/95:Ub639, 1994/95:Ub672 och 1994/95:Ub704.
Regeringen bör återkomma med förslag om ett distansinstitut i Härnösand, föreslås i motion 1994/95:Ub626 (c) yrkande 3. Bakgrunden är riksdagens beslut våren 1991 om Härnösand som lokaliseringsort för ett eventuellt framtida resurscentrum för distansutbildning.
Utskottet behandlade frågan om ett distansinstitut senast under föregående riksmöte (bet. 1993/94:UbU14 s. 5 f.). Utskottet erinrade om att en särskild utredare i betänkandet Kunskapens krona (SOU 1993:23) föreslagit ett fristående institut med uppgift att främja en vidgad användning av distansmetoder inom all utbildning oberoende av utbildningsgivare och utbildningsnivå och noterade att regeringen inte fört fram förslaget till riksdagen. Utskottet anförde att erfarenhetsutbyte och kompetensspridning mellan många aktörer ger goda förutsättningar för en utveckling av distansutbildningen.
Utskottet har tidigare under innevarande riksmöte (bet. 1994/95:UbU10 s. 44) med hänvisning till kommande beredningsarbete avstyrkt en motion som gäller Statens skola för vuxna i Härnösand som statligt distanscentrum.
Enligt utskottets mening är det nu viktigt att finna en samlad strategi för distansutbildningen i landet både inom högskoleområdet och inom vuxenutbildningen i övrigt. De organisatoriska frågorna måste behandlas utifrån ett helhetsperspektiv på distansutbildning. Med hänvisning till det anförda och mot bakgrund av att regeringen skall tillsätta en distansutbildningskommitté bör yrkandet avslås.
2. Utveckling av universitet och högskolor, m.m.
Kompetensutveckling, m.m.
En systematisk kunskapsuppbyggnad är viktig för Sveriges utveckling på sikt. Det betonar Moderaterna i sin partimotion 1994/95:A215 och föreslår i yrkande 8 att riksdagen hos regeringen skall begära en plan för den långsiktiga kunskaps- och kompetensutvecklingen. Den förra regeringen initierade ett brett kompetensprojekt benämnt Agenda 2000 -- kunskap och kompetens för nästa århundrade. I den etappredovisning som gjordes i augusti 1994 angavs långsiktiga, angelägna mål, som krävde förstärkning inom fem områden. Det gällde längre akademiska utbildningar, eftergymnasial utbildning av teoretisk/praktisk karaktär, vuxenutbildning i kärnämnen, forskarutbildning samt kontinuerlig kompetensutveckling. Som konkreta mål angavs bl.a. att 25 % av arbetskraften senast år 2020 skall ha en utbildning motsvarande minst tre års högre utbildning och att 25 % skall ha en kortare eftergymnasial utbildning, att antalet doktorsexamina skall fördubblas under 1990-talet och att antalet vetenskapligt meriterade anställda i näringslivet under samma period skall mer än fördubblas. Även i sin partimotion 1994/95:Ub901 yrkande 1 understryker Moderaterna att en konsekvent och långsiktig utbildnings- och forskningspolitik krävs för den fortsatta förnyelsen av utbildningsväsendet. Kvaliteten måste hävdas på alla nivåer.
Även utskottet vill understryka vikten av långsiktig kunskapsuppbyggnad. I budgetpropositionen betonas behovet av en bred medborgerlig bildning och utbildning som avgörande för demokratin och för våra gemensamma ansträngningar att stärka produktionsförmågan och minska arbetslösheten. Utbildningssamhällets alla resurser måste mobiliseras för att åstadkomma ett nödvändigt nationellt kunskapslyft. Regeringens utbildningspolitik syftar till att öka människors möjligheter till utbildning. För varje människa, anför regeringen, ger utbildning ökade möjligheter att påverka den egna livssituationen, såväl i som utanför arbetslivet. Det är en process som frilägger nya sammanhang, ökar valfriheten och ger nya livsperspektiv.
De flesta delarna av utbildningssystemet berörs av satsningar i årets budgetproposition, i vissa fall med långsiktiga effekter. Utskottet kommer i det följande att ta ställning till en rad förslag såväl framförda motionsledes som framlagda av regeringen, vilka tar sikte på utbyggnad av den högre utbildningen. Motsvarande förslag avseende ungdomsskolan och den kommunala vuxenutbildningen har utskottet behandlat i sitt betänkande 1994/95:UbU10. Utskottet anser att syftet med motionärernas önskemål om långsiktig kunskaps- och kompetensutveckling blir tillgodosett genom de åtgärder som regeringen har att vidta efter riksdagens beslut i de frågor som i nu berört sammanhang är aktuella. Utskottet, som än en gång vill betona vikten av allmän kompetensutveckling, anser att riksdagen bör kunna utgå från att regeringen, när den finner det påkallat, lägger fram förslag för riksdagen som ytterligare främjar kompetensuppbyggnaden i vårt land. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 1994/95:Ub901 yrkande 1 och 1994/95:A215 yrkande 8.
I motion 1994/95:Ub706 (v) yrkande 16 anför motionärerna att möjligheterna till livslångt lärande bör tillgodoses genom att högskolorna erbjuder ett flexibelt och brett utbud av distans-, deltids- och kvällskurser som ger den studerande möjlighet att kombinera studier med yrkesutövning och familj. Resurstilldelningssystemet missgynnar dock distansutbildning och kvällskurser, påpekas i motionen. Detta, framhålls i motion 1994/95:Ub648 (v), har i sin tur minskat möjligheterna till kvalificerad fortbildning och kompetensutveckling efter grundexamen.
Utskottet vill för sin del också understryka behovet av åtgärder för att möjliggöra ett livslångt lärande. Dessa kan avse såväl innehållet och studieformerna som resurstilldelningssystemet.
Regeringen erinrar i budgetpropositionen (s. 114) om det speciella ansvar som varje lärosäte har för att tillgodose behovet av återkommande utbildning, vare sig den sker på kvällstid eller i form av distansundervisning. Utskottet vill i sammanhanget också hänvisa till den aviserade distansutbildningskommittén, som bl.a. skall få i uppdrag att finna olika metoder för distansutbildning. Vidare har regeringen i tilläggsdirektiv till utredaren som följer upp 1993 års universitets- och högskolereform angett att konsekvenserna av resurstilldelningssystemet för vuxen- och deltidsstuderande skall belysas.
Utskottet, som i det föregående utförligt har behandlat frågor om distansutbildning (s. 31 f.), finner att de av motionärerna framförda önskemålen i huvudsak tillgodoses genom de åtgärder som regeringen har informerat riksdagen om, varför motionerna 1994/95:Ub648 och 1994/95:Ub706 yrkande 16 avstyrks.
Vänsterpartiet framhåller i sin partimotion 1994/95:Ub706 yrkande 1 att all utbildning skall vara avgiftsfri. En avgiftsfri högskola, betonar man, verkar i riktning mot minskad social snedrekrytering. En samrådsgrupp bör enligt motion 1994/95:Ub714 (s) tillsättas för att ta fram förslag till åtgärder i hela utbildningssystemet med syfte att motverka snedrekrytering till högre utbildning.
Utskottet vill med anledning av motionerna peka på att regeringen med olika åtgärder avser att motverka socialt sned rekrytering i alla delar av utbildningsväsendet (budgetprop. s. 97). Studiestödskommittén har fått i uppdrag att utveckla ett studiestödssystem som präglas av insatser mot social snedrekrytering (dir. 1994:148). Fler utbildningsplatser, geografisk spridning av den högre utbildningen samt överskådliga och enhetliga tillträdesbestämmelser och antagningssystem är, som regeringen anför, exempel på olika faktorer som är av betydelse för en breddad rekrytering.
Frågan om avgifter i högskoleutbildningen har tidigare behandlats av utskottet (bet. 1992/93:UbU3 s. 17). Utskottet anförde att de statliga universiteten och högskolorna inte utan bemyndigande i instruktion eller liknande författning får ta ut avgifter för sin verksamhet. Något sådant bemyndigande för högskolornas reguljära utbildning var inte då och är för närvarande inte heller aktuellt. Även i budgetpropositionen (s. 79) understryks att utbildning som anordnas eller finansieras av staten även fortsättningsvis skall vara avgiftsfri. Det bör enligt utskottet vara en självklarhet att avgifter inte tas ut för undervisningen.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub706 yrkande 1 och 1994/95:Ub714.
Studentutbytet med tredje världen bör få hög prioritet, framhålls i motion 1994/95:Ub706 yrkande 2. Motionärerna instämmer i regeringens uttalande att Europasamarbetet inte får utvecklas på bekostnad av annan internationell utblick och samverkan.
Även utskottet vill för egen del instämma i vad såväl motionärerna som regeringen anfört om samverkan med länder utanför Europa (budgetprop. s. 81 f.). Högskolan skall aktivt främja kunskapen om utvecklingsländerna, där mer än 80 % av mänskligheten lever. Utskottet vill också hänvisa till att den av regeringen föreslagna nya högskolemyndigheten förutsätts hos sig samla centrala myndighetsuppgifter som är till stöd för och främjar universitets och högskolors internationella kontakter samt rörlighet och utbyte för studenter, lärare och forskare (prop. 1994/95:165 s. 24). Utskottet har erfarit att den internationella avdelningen inom nuvarande Verket för högskoleservice (VHS) tagit initiativ för att utveckla utbytet med tredje världen. Det bör kunna förutsättas att detta arbete kommer att drivas vidare i den nya myndigheten och att ett fruktbart samarbete kan utvecklas med den nya planerade biståndsmyndigheten (prop. 1994/95:100 bil. 4, bet. UU15, rskr. 242).
Med hänvisning till det anförda avstyrks yrkande 2 i motion 1994/95:Ub706.
Fortsatt satsning på mindre och medelstora högskolor
Regeringen avser att långsiktigt ge de mindre och medelstora högskolorna förutsättningar att utveckla sin roll inom grundutbildning och forskning/forskarutbildning (budgetprop. s. 102 f.). Detta bör ske genom en ökning av antalet studenter och bättre resurser för forskning. De medel som avsätts för forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora högskolor är avsedda att bidra till att öka omfattningen av den forskning som finns vid högskolorna, öka andelen forskarutbildade lärare samt andelen studerande som går vidare till forskarutbildning. Permanenta forskningsresurser skall successivt tillföras, säger regeringen.
Centerpartiet betonar i sin partimotion 1994/95:Ub601 yrkandena 1, 2, 3, 5, 8 och 12 en fortsatt satsning på mindre och medelstora högskolor. Flera viktiga principgenombrott har skett. Efter kvalitetsprövning kan högskolorna utfärda magisterexamen. I samband med den senaste forskningspolitiska propositionen tillfördes 100 miljoner kronor utöver tidigare anslag och genom den regionalpolitiska propositionen engångsvis 30 miljoner kronor. I proposition 1993/94:177 Utbildning och forskning -- kvalitet och konkurrenskraft slog den dåvarande regeringen fast att den högre utbildningen måste fortsätta att växa och att de nuvarande universiteten växt färdigt. Det innebär, framhåller motionärerna, att den framtida expansionen i stort sett helt och hållet måste ske vid de mindre och medelstora högskolorna. Centerpartiet betonar att dessa utgångspunkter bör vara vägledande inför nästa forskningspolitiska beslut. Vidare måste, enligt Centerpartiets uppfattning, de minsta högskolorna lyftas till en nivå som ger en god grund för att också långsiktigt uppfylla kvalitetskraven. Därför måste de allra minsta högskolorna få en procentuellt större tilldelning av antalet platser. Vidare måste alla högskolor ha förutsättningar att ge utbildning och tillhandahålla kvalificerad forskning av nationell standard och kvalitet. Högre examina bör anknyta till en aktiv forskningsmiljö. Därför föreslås att den högskola som medges rätten att utfärda magisterexamen också bör vara berättigad till fasta forskningsresurser. Vidare bör de högskolor som så önskar kunna bygga upp en egen fakultetsorganisation inom en eller flera fakulteter. Regeringen bör återkomma med förslag som möjliggör en eller två fakultetshögskolor. I motion 1994/95:Ub907 (c) yrkande 5 understryks satsningar på de minsta högskolorna. Ett riksdagsuttalande om ett nytt anslag på 50 miljoner kronor föreslås för att stödja utvecklingen vid dessa. Motion 1994/95:Ub625 (c) yrkande 1 ansluter till partimotionen och en omfördelning av resurser till de små högskolorna föreslås.
Folkpartiet hävdar i sin motion 1994/95:Ub624 yrkande 8 att den fortsatta uppbyggnaden, när det gäller fasta forskningsresurser, bör ske i sådan takt att uppsatta kvalitetskrav uppfylls. Utgångspunkten måste vara att forskningen vid de mindre och medelstora högskolorna skall bedrivas med samma krav på kvalitet som gäller för annan forskning. Även i motion 1994/95:Ub696 (kds) yrkande 16 framhålls att den fortsatta uppbyggnaden av forskningsorganisationer med fasta resurser bör ske i en takt som garanterar att kvaliteten upprätthålls. Kristdemokraterna anser att regeringen inför nästa treåriga budgetperiod bör återkomma till riksdagen med en plan som tar sikte på att ge någon eller några högskolor fasta forskningsresurser.
En fortsatt utbyggnad av Umeå universitet och Linköpings universitet bör prioriteras före en satsning på de mindre och medelstora högskolorna, anges det i motion 1994/95:Ub637 (m). En förstärkning av de mindre och medelstora högskolorna skulle innebära en uttunning av landets kompetens i stället för den kraftsamling av resurser som behövs, hävdar motionären.
Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.
Utskottet vill inledningsvis hänvisa till regeringens uttalanden och förslag i budgetpropositionen med syfte att fortsatt stärka de mindre och medelstora högskolorna. Regeringen anser att forskningen och forskarutbildningen vid de mindre och medelstora högskolorna bör stärkas (budgetprop. s. 84). Det främsta argumentet för detta är att grundutbildningen skall vara likvärdig i alla delar av högskolan och vila på vetenskaplig grund. Ett annat skäl är att rekryteringen till forskarutbildningen bör ökas bland de studerande vid högskolorna. Regeringen föreslår vidare att professurer får inrättas vid de mindre och medelstora högskolorna samt att anslaget till forskningsstödjande åtgärder förstärks. Vad gäller den grundläggande högskoleutbildningen påpekar regeringen att närmare hälften av de för vårterminen 1995 beslutade nya platserna förts till de mindre och medelstora högskolorna och att ett förhållandevis stort antal av de nya platser som föreslås i propositionen bör förläggas till dessa högskolor.
Utskottet vill för egen del understryka vikten av att stora satsningar sker på de mindre och medelstora högskolorna och framhåller betydelsen av regeringens åtgärder för att stärka den vetenskapliga kompetensen vid de mindre och medelstora högskolorna. Samtidigt är det enligt utskottets mening angeläget att den fortsatta utbyggnaden sker i sådan takt att kraven på god kvalitet kan upprätthållas.
Utskottet är inte berett att ställa sig bakom förslaget att sammankoppla rätten att utfärda magisterexamen med fasta forskningsresurser. Frågan behandlades under föregående riksmöte, varvid ett liknande förslag avstyrktes (bet. 1993/94:UbU12 s. 49). Utskottet anförde att en sammankoppling av det slag som föreslagits i motionen kunde leda till att de mindre och medelstora högskolorna tilldelades examensrätt för magisterexamen i betydligt mindre utsträckning och med längre tidsutdräkt än vad som hittills skett. Utskottet vill vidare erinra om att riksdagen har anvisat medel till en rad forskningsstödjande åtgärder vid de mindre och medelstora högskolorna, såsom medel för samarbete i nätverk mellan universitet och högskolor, medel för forskarutbildning av icke disputerade lärare och medel för forskningssamverkan med industri, näringsliv och samhälle. Dessa medel är betydelsefulla när det gäller att stärka de mindre och medelstora högskolornas forskningsmiljöer.
Med hänvisning till det ovan anförda avstyrker utskottet motionerna 1994/95:Ub601 yrkandena 1, 2, 3, 5, 8 och 12, 1994/95:Ub624 yrkande 8, 1994/95:Ub625 yrkande 1, 1994/95:Ub637, 1994/95:Ub696 yrkande 16 och 1994/95:Ub907 yrkande 5.
I motion 1994/95:Ub696 (kds) yrkande 17 föreslås att högskolor med egna professurer även skall ges rätt att examinera doktorer. I motion 1994/95:Ub650 (s) anförs att högskolan i Karlstad i framtida forskarutbildningar bör få examinationsrätt för att därigenom kunna skapa långsiktigt förbättrade förutsättningar för såväl forskning som grundutbildning.
Med hänvisning till den långsiktiga uppbyggnad av forskningsresurser vid de mindre och medelstora högskolorna som regeringen förespråkar och som utskottet inte har något att erinra mot anser utskottet att det nu saknas förutsättningar att ge examinationsrätt i forskarutbildning till de mindre och medelstora högskolorna. Motionerna 1994/95:Ub650 och 1994/95:Ub696 yrkande 17 bör därför avslås.
I motion 1994/95:Ub660 (c) yrkande 4 förespråkar motionärerna att mindre och medelstora högskolor, t.ex. Mälardalens högskola, bör få del av de särskilda medel som regeringen föreslår skall kunna utgå till kulturarbetare för konstnärlig verksamhet vid företrädesvis naturvetenskaplig, teknisk och medicinsk fakultet. Motionärerna föreslår därför att kravet på knytning till fakultet skall tas bort.
Utskottet har uppfattat vad regeringen anfört i frågan på sådant sätt att den planerade verksamheten inom de av regeringen angivna vetenskapsområdena (fakulteterna) inte bara skall avse lärosäte till vilket fakultet är knuten utan även andra högskolor inom berörd fakultets verksamhetsområde. De mindre och medelstora högskolorna förutsätts alltså av utskottet kunna få del av de föreslagna medlen för konstnärlig verksamhet. Med detta klarläggande av regeringens avsikt med medlen avstyrks yrkandet.
Nya universitet
I Centerpartiets motion 1994/95:Ub601 yrkande 6 anförs att Sverige långsiktigt måste höja nivån när det gäller andelen högskole- och universitetsutbildade. Målet måste därför vara att utveckla de f.d. universitetsfilialerna, dvs. högskolorna i Växjö, Karlstad och Örebro samt Mitthögskolan till nya universitet. Det är nu rimligt, anser motionärerna, att bygga ut minst en högskola och ge denna status av universitet.
Folkpartiet uttrycker liknande tankegångar i motion 1994/95:Ub624 yrkande 9. Motionärerna föreslår att en utredning tillsätts för att analysera frågorna kring den framtida utvecklingen av högre utbildning och forskning till år 2010 med inriktning mot fler nya specialiserade universitet. De anser att målet skall vara att stimulera en successiv utveckling av några av de medelstora högskolorna, vilket skulle kunna innebära att vi om 15 år har ytterligare fyra forskningsanknutna högskolor med fast fakultetsorganisation inom ett eller flera områden. Man borde vidare vidga perspektivet och bygga vidare på tankar om en mer internationell rekrytering av lärare och en utbildning med fler virtuella inslag (IT). Studenter kommer inom en inte alltför avlägsen framtid att kunna följa seminarier som äger rum på universitet runt om i världen från sina egna datorer.
I tre motioner förs konkreta yrkanden fram om inrättande av universitet. I motion 1994/95:Ub671 (c) yrkandena 1 och 2 betonas behovet av fasta forskningsresurser vid högskolan i Växjö. Motionären föreslår att högskolan skall få egen fakultetsorganisation och upphöjas till universitet. Ett nytt skånskt universitet i Malmö föreslås i motion 1994/95:Ub614 (m, s). I motion 1994/95:Ub708 (mp) slutligen föreslår motionärerna att ett nytt universitet skall inrättas och lokaliseras till Sundsvall. Detta universitet skulle med fördel kunna ges en profil med inriktning på miljö och information.
Utskottet vill erinra om de förslag till förbättrade förutsättningar för forskning som regeringen för fram i årets budgetproposition. Förutom en förstärkning av medel för forskningsstödjande åtgärder nästa budgetår aviserar regeringen att permanenta forskningsresurser successivt skall tillföras. Regeringen föreslår vidare att högskolorna skall få möjlighet att hos central myndighet inom högskoleområdet ansöka om rätten att inrätta professurer. Detta förslag har utskottet helt nyligen tillstyrkt (bet. 1994/95:UbU12). Dessutom avser regeringen att se över förutsättningarna för fördelning av den s.k. rörliga resursen, dvs. fakultetsmedel för lektorers forskning i tjänsten.
De planerade förstärkningarna i syfte att främja forskningen vid de mindre och medelstora högskolorna tillmötesgår delvis syftet med de förevarande yrkandena. Något ytterligare steg i riktning mot att inrätta nya universitet är utskottet inte berett att ta. Motionerna 1994/95:Ub601 yrkande 6, 1994/95:Ub614, 1994/95:Ub624 yrkande 9, 1994/95:Ub671 och 1994/95:Ub708 bör därför avslås.
Vissa andra satsningar
I två motioner framförs synpunkter på vissa regionala högskolesatsningar. I motion 1994/95:A446 (s) yrkandena 1 och 2 betonas att satsningarna på nya högskoleutbildningar och forskningsresurser måste styras till eftersatta regioner. Motionärerna anför att den regionalpolitiska satsning som gett bäst resultat för Norrbotten är högskolan i Luleå och för Västerbotten Umeå universitet. Alla regioner bör ges likvärdiga förutsättningar, framhålls det i motion 1994/95:Ub705 (s) yrkande 1. Motionärerna anser att en ytterligare satsning på högskoleutbildning bör ske i Västsverige.
Utskottet vill erinra om de stora satsningar på de mindre och medelstora högskolorna som föreslås i budgetpropositionen och i proposition 1994/95:139 Särskilda utbildningssatsningar inom högskolan och som gäller både flera utbildningsplatser och ökade resurser för forskning. Mot denna bakgrund avstyrks motionerna 1994/95:Ub705 yrkande 1 och 1994/95:A446 yrkandena 1 och 2.
Lärarutbildning och forskning aktualiseras i motion 1994/95:Ub624 (fp) yrkande 26. Motionärerna anser att regeringen i forskningspropositionen skall ange vägar att öka lärarutbildningarnas eget ansvar för forskning och utveckling. De pekar på att Skolverket har haft resurser för pedagogisk forskning för att öka kunskaperna om svenskt utbildningsväsendes förutsättningar och resultat, men att lärarutbildningarna inte haft eget forskningsansvar.
Utskottet vill med anledning av motionen peka på att frågan om lärarutbildning och forskning kommer att behandlas i den översyn av lärarutbildningen som regeringen aviserar i budgetpropositionen (s. 30). En arbetsgrupp skall göra en inventering av aktuella frågeställningar rörande lärarnas utbildning. Den kommer att behandla grundutbildning, fortbildning och vidareutbildning samt forskning och forskarutbildning på området. Utskottet finner inte anledning att föregripa det utredningsarbete som skall ske på området och avstyrker därför motionen.
Högskolestyrelserna
I 2 kap. högskolelagen anges vilka som skall ingå i styrelsen för en högskola. Där anges att rektor skall ingå. Regeringen utser flertalet av styrelsens övriga ledamöter. Därvid bör regeringen välja personer med bakgrund i sådan verksamhet som är av betydelse för högskolans utbildnings- eller forskningsuppdrag. Regeringen anger i propositionen att den anser att politiska företrädare för nationella, regionala eller lokala intressen bör ingå i styrelserna (s. 81). Regeringen har därför för avsikt att komplettera styrelserna med denna typ av allmänföreträdare.
I motion 1994/95:Ub602 (m) yrkandena 1 och 2 anförs att styrelsernas möjligheter att besluta inom den egna organisationen bör ytterligare stärkas, att det förhållandet att en person är politisk företrädare inte är tillräckligt skäl för styrelseuppdrag och att det bör ankomma på varje styrelse att avgöra om rektor skall vara ordförande. En ändring av högskoleförordningen beträffande rektors ställning i högskolestyrelserna föreslås i motion 1994/95:Ub690 (s, v). Motionärerna anser att rektor varken skall vara ordförande eller ingå i styrelsen.
Utskottet konstaterar att regeringen inte har framlagt något förslag om ändring av högskolelagen såvitt avser högskolestyrelsernas sammansättning. Då det ankommer på regeringen att tillämpa gällande lagstiftning bör varken förevarande motionsyrkanden eller vad regeringen har anfört i frågan föranleda någon åtgärd från riksdagens sida. Motionerna 1994/95:Ub602 och 1994/95:Ub690 bör avslås.
Antagningen
När det gäller tillträde till högre utbildning anför regeringen (budgetprop. s. 98) att den har givit den särskilde utredaren som har att följa upp 1993 års universitets- och högskolereform (RUT 93) tilläggsdirektiv att komma med förslag till en nationell ordning som är överblickbar och garanterar rättssäkerhet i antagningsprocessen (dir. 1994:126). RUT 93 kommer att redovisa sitt uppdrag om tillträdesfrågorna i en rapport sommaren 1995. Fyra delområden kommer att behandlas: reglerna för behörighet, urvalsregler och urvalsmetoder, antagningsprocessen som system samt informationen om antagningen.
I Folkpartiets motion 1994/95:Ub624 yrkande 28 betonas att någon förändring av högskolans antagningssystem inte bör ske. Högskolorna måste själva få en chans att utveckla antagningssystemen på ett för studenterna tydligt och rättssäkert sätt, innan friheten i antagningssystemet döms ut generellt. Motionärerna är övertygade om att det går att kombinera ett system som ger rättssäkerhet åt studenterna och samtidigt ger utrymme för enskilda högskolor att profilera sig genom antagningssystemet.
I motion 1994/95:Ub613 (v) föreslås en skyndsam översyn av meritvärderingen av studieomdömen från folkhögskolan vid antagning till universitet och högskola. Kristdemokraterna understryker i sin motion 1994/95:Ub696 yrkande 9 att staten bör följa konsekvenserna av det lokala antagningssystemet och utvärdera resultatet. Motionärerna ser med oro på de signaler regeringen givit om att den önskar återinföra regleringar.
Utskottet vill understryka vikten av att högskolans antagningssystem är överblickbart och garanterar de sökandes rättssäkerhet. Enligt utskottets mening har den nuvarande ordningen för tillträde till den högre utbildningen givit sådana erfarenheter att det fanns skäl för regeringen att ge ifrågavarande uppdrag till den särskilde högskoleutredaren. Såvitt avser önskemål om översyn och utvärdering av antagningssystemet anser utskottet att motionerna i dessa delar är tillgodosedda. Med hänvisning till det anförda avstyrks motionerna 1994/95:Ub613, 1994/95:Ub624 yrkande 28 och 1994/95:Ub696 yrkande 9.
Studentinflytande
Det är viktigt, anför regeringen (budgetprop. s. 101), att stärka studenternas möjligheter till inflytande genom representation i beslutande organ. Regeringen avser att ändra högskoleförordningen så att studenterna garanteras minst två representanter i universitetens och högskolornas styrelser och i alla övriga organ som behandlar utbildningsfrågor. Studenterna bör också involveras i förändrings- och utvecklingsarbete.
I Vänsterpartiets motion 1994/95Ub:706 yrkande 14 understryks vikten av studentinflytande. Motionärerna menar att studenterna måste ges möjlighet att aktivt delta i kvalitetsutvecklingsarbetet och att deras erfarenheter bättre måste tillvaratas vid planering, genomförande och utvärdering. Vidare bör frågan om studentinflytande även inom EU uppmärksammas.
Utskottet vill peka på att regeringen i budgetpropositionen uppehåller sig utförligt vid frågan om studenternas betydelse för utbildningens förnyelse. Regeringen framhåller att varje enskild student bör uppmuntras att delta i förändrings- och utvecklingsarbetet. Vad regeringen anför ligger -- som utskottet ser det -- helt i linje med vad motionärerna för fram. Det bör kunna förutsättas att högskolorna själva finner ändamålsenliga former för studentinflytandet på nivåer som inte berörs av centralt fastlagda regler.
Beträffande samarbete på utbildningsområdet inom EU bör det ankomma på regeringen att ta de initiativ som den finner påkallade. Regering och riksdag bör emellertid kunna utgå från att även studenternas egna organisationer samarbetar över nationsgränserna för att finna former för ökat studentinflytande.
Med hänvisning till det anförda avstyrks motion 1994/95:Ub706 yrkande 14.
En översyn av studenternas rättssäkerhet föreslås i motion 1994/95:Ub696 (kds) yrkande 12. Motionärerna anser att rättssäkerheten behöver stärkas inom flera områden till exempel när det gäller antagningsfrågor, examinationsfrågor, rätten att tentera och förekomsten av olika avgifter inom högskolan.
Utskottet konstaterar att regeringen på flera ställen i budgetpropositionen kommer in på frågan om studenternas inflytande på olika nivåer. Av det föregående har det framgått att regeringen avser att ändra högskoleförordningen i syfte att stärka studenternas ställning inom högskolans beslutande organ. Regeringen framhåller (budgetprop. s. 80) att det statliga ansvaret över högskolan handlar om att garantera god kvalitet i undervisning, upprätthålla rättssäkerhet samt främja inflytande och insyn.
Utskottet har i det föregående haft anledning att behandla frågor om antagning och avgifter. I det nu aktuella sammanhanget vill utskottet tillägga att strävandena efter öppenhet och insyn enligt utskottets uppfattning medverkar till att stärka studenternas rättssäkerhet. Insyn i högskolans verksamhet minskar riskerna för rättsövergrepp. Utskottet förutsätter att frågor om studenternas rättssäkerhet kommer att uppmärksammas i den uppföljning av högskolereformen som nu sker.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet yrkande 12 i motion 1994/95:Ub696.
Två motioner 1994/95:Ub616 (m) och 1994/95:Ub686 (s) behandlar frågan om kårobligatoriet. I den förra motionen föreslås att riksdagen skall avveckla kårobligatoriet med hänvisning till att studentkårsverksamheten måste bygga på enskilda människors engagemang och intresse. I den senare motionen framförs att det är fel att tvinga någon till medlemskap i någon organisation. Som en förberedelse för en avveckling bör en sammanställning göras av det arbete som skett i studentkårerna.
Riksdagen har tidigare under innevarande riksmöte beslutat att kårobligatoriet skall bibehållas (prop. 1994/95:96, bet. 1994/95:UbU5, rskr. 1994/95:135). Utskottet finner inte skäl för riksdagen att ändra sitt beslut, varför motionerna bör avslås.
Vissa utbildningar
I motion 1994/95:Ub630 (m) föreslås en utökning av den farmaceutiska utbildningen. Motionären anser att ytterligare minst en utbildningsort behövs, framför allt för att vidga forskningskapaciteten inom det farmaceutiska området. I sammanhanget nämns både Göteborg och Lund och samarbete med Köpenhamn. Motionären betonar vikten av nya tvärvetenskapliga kombinationer och nya former för samarbete inom farmaceutisk utbildning och forskning och föreslår att engelska delvis bör användas som undervisningsspråk.
Farmaceutisk utbildning och forskning finns för närvarande endast vid Uppsala universitet. Utskottet anser att frågor om utökad utbildnings- och forskningskapacitet i första hand bör prövas av regeringen inför nästkommande planeringsperiod. Utskottet avstyrker motionen.
I motion 1994/95:Ub621 (v) föreslås att regeringen skall dra tillbaka förslaget om att de universitet och högskolor som anordnar grundutbildning för tandläkare måste utöka programmen med en tionde termin redan hösten 1995. Bakgrunden är den förändring som 1994 beslutades om tandläkarutbildningen. Beslutet innebar en förlängning från nio till tio terminer med samtidig avveckling av den ettåriga allmäntjänstgöringen. Motionären anser att landstingen bör erbjuda AT-platser till de studenter som påbörjat en tandläkarutbildning till vilken AT-tjänstgöring var knuten.
Utskottet vill med anledning av motionen erinra om vad regeringen anfört i frågan (budgetprop. s. 121).
Regeringens utgångspunkt vid förlängningen av tandläkarutbildningen var att reformen skulle omfatta de studenter som antogs till utbildningen fr.o.m. höstterminen 1994 och att de studenter som antagits enligt äldre studieordning skulle ha rätt att fullfölja sin utbildning med allmäntjänstgöring. Landstingsförbundet har i skrivelse den 22 september 1994 informerat regeringen om att förbundet avser att rekommendera sina medlemmar att till februari 1995 ställa tillräckligt antal AT-platser till förfogande för dem som då examineras från de odontologiska fakulteterna. Därefter upphör förbundets centrala rekommendation. Detta innebär, anför regeringen, att de universitet och högskolor som anordnar tandläkarutbildning redan under hösten 1995 måste anordna en tionde termin för de studerande som annars skulle ha avlagt tandläkarexamen enligt den gamla studieordningen. Detta förutsätts ske inom ramen för det befintliga utbildningsuppdraget.
Utskottet ansluter sig till den lösning som regeringen förordar och avstyrker motionen.
Ett "handikappuniversitet" vid Lunds universitet föreslås i motion 1994/95:Ub641 (m). Ett sådant universitet skulle vara en utveckling av dagens centrumbildning för handikappteknik vid Lunds tekniska högskola, där tekniska och sociala discipliner samt vårddiscipliner samverkar. Motionärerna påpekar att kopplingen till modern dator- och informationsteknik är viktig. Ett handikappuniversitet skulle innebära en koncentration av resurser som redan finns spridda i Skåne men också göra det möjligt för handikappade i hela landet att få tillgång till högre utbildning genom modern teknik.
Utskottet vill med anledning av motionen understryka betydelsen av forskning, utveckling och utbildning på handikappområdet. Något särskilt uttalande av riksdagen om särskilda åtgärder i Lund är utskottet inte berett att föreslå. Det bör i första hand ankomma på lärosätena själva att föranstalta om centrumbildningar för att ta till vara kunskaper på berörda områden och utnyttja tillgängliga resurser så effektivt och ändamålsenligt som möjligt. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen.
3. Särskilda resurser samt vissa särskilda åtgärder, m.m.
Regeringen föreslår att medel skall föras över från arbetsmarknadspolitiska åtgärder till universitet och högskolor för att erbjuda fler studerande plats. Satsningen innebär möjligheter till utbildning för redan yrkesverksamma med minst fem års arbetslivserfarenhet. Regeringen hänvisar till bristen på naturvetare och tekniker i näringslivet, särskilt i exportindustrin. De nya platserna skall i första hand gälla utbildningar inom naturvetenskap och teknik. I storleksordningen ytterligare 9 000 studerande skall kunna erbjudas plats i sådana utbildningar under det förlängda budgetåret. Vidare föreslås en satsning på ettårig språkutbildning för 1 000 studerande på heltid under två år.
Med hänvisning till bl.a. sysselsättningsläget föreslår regeringen ytterligare särskilda åtgärder under läsåret 1995/96. Dessa avser utökningar inom humanistiska, samhällsvetenskapliga och juridiska utbildningar, ettårig aspirantutbildning för arbetslösa invandrare med akademisk utbildning, sommaruniversitet, tekniskt/naturvetenskapligt basår samt studiefinansiering för ytterligare 300--500 doktorander. (Det senare förslaget behandlar utskottet under anslaget C 47. Övriga utgifter inom forskning och forskarutbildning.)
I proposition 1994/95:139 redovisar regeringen sitt förslag till fördelning av de nya platserna på universitet och högskolor.
Nya platser i naturvetenskap, teknik och språk
Särskilda resurser under flera år för grundutbildningen avser nya platser i naturvetenskap, teknik och språk. Regeringen anger att de 9 000 platserna i naturvetenskap och teknik skall avse minst treårig utbildning. Antagning bör ske hösten 1995 och hösten 1996. Med ändring av vad regeringen förordade i budgetpropositionen har regeringen i proposition 1994/95:139 föreslagit att platserna skall avse studerande med särskilt vuxenstudiestöd. Medel för ändamålet har förts upp under ett nytt anslag, E 9. Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa naturvetenskapliga och tekniska utbildningar. Studerande som saknar den särskilda behörigheten skall ges möjlighet att genomgå en behörighetsgivande förutbildning på högst ett år. De föreslagna resurserna för språkutbildning avser 1 000 studerande på heltid varje år i två år. Resurserna bör fördelas så att 500 kan påbörja utbildning hösten 1995 och ytterligare 500 våren 1996 respektive hösten 1996.
I Moderaternas partimotion 1994/95:Ub901 yrkande 15 (delvis) föreslås riksdagen avslå regeringens förslag om arbetsmarknadspolitiskt motiverade utbildningsplatser. I motion 1994/95:Ub19 (m) yrkande 2 (delvis) vidareutvecklas Moderaternas uppfattning. Motionärerna betonar att de utmaningar Sverige står inför kräver en konsekvent och långsiktig utbildnings- och forskningspolitik. Svårigheterna att utnyttja högskolor och universitet för kortsiktigt inriktad arbetsmarknadspolitik skall inte underskattas. Det gäller i synnerhet naturvetenskaplig och teknisk utbildning som har speciella krav, inte bara avseende utbildade lärare, utan också vad gäller utrustning, lokaler m.m. Det finns en risk, påpekar motionärerna, att politiska projekt av denna kortsiktiga karaktär leder till att universitetetens och högskolornas långsiktiga uppgifter åsidosätts. Såväl de 9 000 extra NT-platserna som de nya platserna i språk avstyrks.
I Centerns motioner 1994/95:Ub907 yrkandena 15 och 16 samt 1994/95:Ub21 yrkandena 3, 4 och 5 anförs att en långsiktig ökning av antalet studerande inom naturvetenskaplig och teknisk utbildning är angelägen. Det är inte realistiskt att med bibehållen kvalitet skapa så många nya platser på så kort tid som regeringen föreslår. I stället föreslår motionärerna att riksdagen beslutar om fördelning av resurser för 3 000 utbildningsplatser inom naturvetenskap och teknik och ytterligare 6 000 platser inom det humanistiska och samhällsvetenskapliga området. Platserna skall huvudsakligen gå till mindre och medelstora högskolor. Behovet att utöka antalet platser vid de minsta högskolorna skall särskilt beaktas. Samma principer bör gälla även vid fördelningen av de föreslagna nya platserna i språk.
Även Folkpartiet argumenterar för en successiv utbyggnad av antalet platser inom naturvetenskap och teknik, dels från rekryteringssynpunkt, dels för att skapa rimliga förutsättningar vid universitet och högskolor. I motionerna 1994/95:Ub624 yrkande 3 och 1994/95:Ub22 yrkandena 1 och 2 föreslås att regeringens förslag om 9 000 NT-platser skall avslås och att i stället ytterligare 1 500 permanenta årsstudieplatser inom naturvetenskaplig och teknisk utbildning skall inrättas fr.o.m. hösten 1995.
Vänsterpartiet föreslår i motion 1994/95:Ub706 yrkande 3 (delvis) att 3 000 platser av de föreslagna NT-platserna skall permanentas; detta som ett led i en långsiktig strategi för utbyggnad av den högre utbildningen. Om de nya platserna inte kan fyllas med studenter som är berättigade till studiestöd bör de kunna övergå till andra studerande föreslås det i motion 1994/95:Ub17 (v) yrkande 3. Även Kristdemokraterna förespråkar en permanent utbyggnad av högskolan framför tillfälliga utbildningssatsningar. I motionerna 1994/95:Ub696 yrkande 5 och 1994/95:Ub24 yrkande 3 (delvis) föreslås 3 000 permanenta nybörjarplatser inom naturvetenskap och teknik.
Utskottet, som i det följande återkommer till frågan om målgrupper och antagningstillfällen, delar regeringens bedömning att det behövs särskilda insatser för att öka antalet naturvetenskapligt och tekniskt utbildade. Det är nödvändigt inte minst för att långsiktigt öka tillväxtförmågan, särskilt bland de små och medelstora företagen. Likaså är en förstärkt språkutbildning angelägen. Som regeringen framhåller behöver många kvalificerade språkkunskaper i det dagliga arbetslivet.
Regeringens förslag om förstärkningar inom den högre utbildningen innebär att behovet av resurser för reguljära arbetsmarknadsinsatser minskar i motsvarande mån. När det gäller fördelningen av resurser anför regeringen att särskild hänsyn bör tas till de mindre och medelstora högskolornas önskemål om dimensioneringsökning för att stärka deras utbildningsutbud. Regeringen förutsätter att denna kraftiga ökning av studerandeantalet skall motivera näringsliv och gemensam sektor att ge de anställda ledighet och anställa vikarier i stället så att de kan utnyttja det ökade utbildningsutbudet redan hösten 1995. Utskottet återkommer i det följande till regeringens förslag om fördelningen av platserna mellan högskolorna.
Beträffande frågan om tillfälliga eller permanenta utbildningsplatser vill utskottet peka på att den treåriga NT-utbildningen innebär en flerårig satsning och att resurser beräknats för åren 1997--2002. I övrigt bör, enligt utskottets mening, frågor om förändrad reguljär dimensionering prövas inför nästa treårsperiod, dvs. fr.o.m. 1997.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet förevarande motioner i nu berörda delar.
När det gäller målgrupper såvitt avser de särskilda resurserna för utbildning i naturvetenskap och teknik anser Vänsterpartiet i motionerna 1994/95:Ub706 yrkande 6 och 1994/95:Ub17 yrkande 4 att möjligheterna bör gälla även studerande inom grundskollärarutbildning med inriktning mot årskurserna 4--9 i ämnena matematik och naturorienterande ämnen samt gymnasielärarutbildning i ämnena teknik och naturvetenskap.
Utskottet konstaterar att regeringen i proposition 1994/95:139 förtydligat målgrupperna. Regeringen anser att resurserna skall avse även utbildning som leder fram till en grundskollärarexamen med inriktning mot årskurserna 4--9 och med ämneskunskaper i matematiska och naturorienterande ämnen. Utskottet utgår från att NT-platserna också kan gälla ämnesstudierna för dem som väljer att först läsa ett naturvetenskapligt utbildningsprogram med viss ämneskombination och därefter praktisk-pedagogisk utbildning om 40 poäng för att bli gymnasielärare. Som utskottet har uppfattat yrkandena är de tillgodosedda med vad regeringen har förordat och det som utskottet anfört, varför de avstyrks.
Vänsterpartiet föreslår i motion 1994/95:Ub17 yrkande 5 fler antagningstillfällen för de extra platserna i naturvetenskap och teknik. Antagningen föreslås vara 3 500 ht 1995, 3 500 ht 1996 och 2 000 ht 1997. En lugnare expansion ökar förutsättningarna för att inte kvaliteten skall bli lidande, menar motionärerna.
Utskottet noterar att regeringen har ändrat tidpunkten för de båda antagningstillfällena från hösten 1995 och våren 1996 i budgetpropositionen till hösten 1995 respektive hösten 1996 enligt proposition 1994/95:139. Utskottet har inget att erinra mot förändringen. Härigenom möjliggörs en lugnare takt i expansionen. Utskottet vill emellertid ta ytterligare ett steg i den riktningen och anser att det bör finnas ytterligare ett antagningstillfälle under år 1997. Det är angeläget att utbildningsanordnarna kan ta hänsyn till sökandetrycket och vid behov ta i anspråk de planerade utbildningsplatserna under en längre tid. Detta ger också fler studerande möjligheter att fullfölja en behörighetsgivande förutbildning. Inte minst med tanke på vikten av att intressera fler kvinnor för naturvetenskaplig och teknisk utbildning anser utskottet detta angeläget. Den av regeringen föreslagna omfattningen, 9 000 platser, bör vara riktmärke för den sammanlagda antagningen till utbildningen.
Med anledning av motionen föreslår utskottet att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om antagningstillfällen för de extra platserna i naturvetenskap och teknik.
Vänsterpartiet föreslår vidare i motion 1994/95:Ub17 yrkande 7 att underrepresenterat kön skall positivt särbehandlas i urvalet vid antagning till de extra platserna i naturvetenskap och teknik. Det är angeläget att ansträngningar görs för att rekrytera kvinnor till de föreslagna utbildningsplatserna.
Utskottet delar motionärernas uppfattning. Regeringen framhåller i proposition 1994/95:139 att det är särskilt angeläget att rekrytera kvinnor till ifrågavarande utbildningsplatser, eftersom andelen kvinnor i här aktuella arbetslivssektorer är alltför liten. I propositionen om jämställdhet mellan kvinnor och män inom utbildningsområdet (prop. 1994/95:164) understryks att de nya NT-platserna och det därmed förknippade förmånliga studiestödet innebär möjligheter för kvinnor.
Utskottet erinrar om vad i högskoleförordningen (1993:100) anförs om urvalsgrunder. Där föreskrivs att vid i övrigt likvärdiga meriter får urval också ske med hänsyn till kön i syfte att förbättra rekryteringen av studenter från kraftigt underrepresenterat kön (8 kap. 8 § i lydelse 1994:37). Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till yrkande 7 i motion 1994/95:Ub17 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om underrepresenterat kön vid urval bland sökande.
I motion 1994/95:Ub17 (v) yrkande 6 understryks behovet av uppföljning och utvärdering av regeringens satsning på naturvetenskap, teknik och språk. Att regeringen tilldelar universiteten och högskolorna resurser för arbetsmarknadspolitiska åtgärder i denna omfattning är unikt, anför motionärerna. Det är därför betydelsefullt med kontinuerlig uppföljning och utvärdering.
Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.
Utskottet konstaterar i likhet med motionärerna att regeringens förslag om överföring av resurser för arbetsmarknadspolitiska åtgärder -- vilket utskottet i det föregående har tillstyrkt -- är ovanligt omfattande. För högskolan sker en stor expansion under en begränsad tidsperiod. Som regeringen påpekar kommer situationen under de närmaste åren att innebära påfrestningar för universitet och högskolor. Samtidigt är det, menar regeringen, än mer angeläget att vidareutveckla det goda kvalitetsarbete som nu påbörjats inom högskolan.
Mot denna bakgrund anser även utskottet att det är av betydelse att de nu aktuella åtgärderna följs upp och utvärderas. Betydande medel ställs till förfogande för satsningen. Det är enligt utskottet av intresse att veta t.ex. hur högskolan klarar expansionen, i vilken omfattning kvinnor rekryteras till NT-utbildningen och i vilken utsträckning näringslivet och den gemensamma sektorn ger de anställda ledighet för studier och anställer vikarier i stället.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om uppföljning och utvärdering av satsningen på utbildning i naturvetenskap, teknik och språk.
Resurser för humanistiska, samhällsvetenskapliga och juridiska utbildningar
Bland de särskilda åtgärder som regeringen med hänvisning till bl.a. sysselsättningsläget föreslår ingår en utökning av antalet utbildningsplatser inom humanistiska, samhällsvetenskapliga och juridiska utbildningar. Riksdagen har i december med anledning av propositionen Vissa ekonomisk-politiska åtgärder m.m. (prop. 1994/95:25, bet. 1994/95:FiU1, rskr. 1994/95:145) beslutat anvisa resurser motsvarande ca 4 000 studenter som studerar på heltid under våren 1995. Regeringen föreslår nu att motsvarande antal studenter bereds plats även under hösten 1995. Härutöver föreslås resurser motsvarande 3 500 studenter som studerar på heltid under hösten 1995 och våren 1996.
Moderaterna avstyrker i motion 1994/95:Ub19 yrkande 2 (delvis) de tillkommande 3 500 platserna inom humanistiska, samhällsvetenskapliga och juridiska utbildningar, men anser att de 4 000 tillfälliga platserna under våren 1995 bör finnas kvar under läsåret 1995/96. Folkpartiet anför i motionerna 1994/95:Ub624 yrkande 2 och 1994/95:Ub22 yrkande 4 att de 4 000 studenter som påbörjar sina studier våren 1995 bör kunna fortsätta sina studier inte bara hösten 1995 utan även våren och hösten 1996 i syfte att nå en högskoleexamen.
I motion 1994/95:Ub706 (v) yrkande 3 (delvis) föreslås att av de föreslagna platserna inom humanistiska, samhällsvetenskapliga och juridiska utbildningar skall 2 000 platser permanentas. Kristdemokraterna förespråkar en varaktig utbyggnad framför tillfälliga utbildningssatsningar och föreslår i motionerna 1994/95:Ub696 yrkande 6 och 1994/95:Ub24 yrkande 3 (delvis) att 3 000 platser skall permanentas av dem som riksdagen beslutade om i höstas.
Utskottet finner inte anledning att ändra det förslag till dimensionering av de i förevarande sammanhang aktuella utbildningsplatserna inom humanistiska, samhällsvetenskapliga och juridiska utbildningar som regeringen lagt fram. Frågan om permanent utbyggnad av utbildningarna bör prövas i vanlig ordning inför nästa planeringsperiod. Utskottet avstyrker därför de förevarande motionerna.
Aspirantutbildning
Regeringen föreslår en ettårig aspirantutbildning -- utbildning varvad med praktik i näringsliv eller i gemensam sektor -- för arbetslösa akademiker, i första hand arbetslösa invandrare med akademisk utbildning. Utbildningen (40 poäng) bör vara inriktad på att ge fördjupade kunskaper i ämnen som är av värde för de arbetsplatser som respektive högskola förutsätts samarbeta med. Regeringen föreslår resurser för ca 1 500 studerande på heltid under hösten 1995 och våren 1996. Åtgärden syftar till att underlätta arbetslösa akademikers inträde på arbetsmarknaden samtidigt som deras kompetens tas till vara.
Enligt motion 1994/95:A286 (fp) yrkande 15 bör regeringens förslag om aspirantutbildning avslås. Motionärerna anser åtgärden vara en kostsam och onödig hantering. Att behålla akademikerpraktiken är enklare och billigare och den kan användas i hela landet. Ett collegeår/basår för invandrare som alternativ föreslås i motion 1994/95:Ub22 (fp) yrkande 7. Förslaget om aspirantutbildning som skall ge högskolepoäng trots att den knappast ligger på akademisk nivå tillbakavisas. Ett collegeår i modulsystem med bland annat utbildning i svenska, engelska och kulturkunskap bör prövas.
Den föreslagna aspirantutbildningen bör utvärderas efter ett år med syfte att avgöra om den i någon form kan göras permanent föreslås i motion 1994/95:Ub696 (kds) yrkande 8. I motion 1994/95:Sf611 (kds) yrkande 20 anförs att invandrare med akademisk eller annan yrkesutbildning snarast efter ankomsten till Sverige bör få sin utbildning jämförd med motsvarande svensk. Därefter skall invandraren erbjudas kompletterande utbildning. I motion 1994/95:Sf636 (mp) yrkande 7 påpekas att det är orimligt att invandrare som har utländsk utbildning ibland tvingas göra om hela utbildningen. Korta, individuella, anpassade kompletteringsutbildningar är ett bra sätt att tillvarata invandrarnas utbildning, yrkeserfarenhet och språkkunskaper, menar motionärerna.
Utskottet finner det motiverat att en satsning görs på utbildning varvad med praktik i första hand för arbetslösa invandrare i enlighet med regeringens förslag. Utskottet utgår från att utbildningen utformas flexibelt och med möjligheter att ta till vara deltagarnas kunskaper och erfarenheter. Inte heller när det gäller den föreslagna omfattningen av utbildningen har utskottet något att erinra mot vad regeringen anfört. Utskottet utgår vidare från att uppföljning och utvärdering av verksamheten kommer till stånd. Syftet med motionärernas förslag i denna del är i huvudsak därmed tillgodosett.
Med hänvisning till det ovan anförda avstyrker utskottet förevarande motioner.
Sommaruniversitet
Regeringen anser att universitet och högskolor bör utnyttja befintliga resurser bättre genom att erbjuda utbildning under större del av året. Erfarenheterna av sommaruniversitet/sommarhögskola, en verksamhet som introducerades föregående år, har genomgående varit goda. Regeringen föreslår resurser för 25 000 studerande att tas i anspråk somrarna 1995 och 1996.
Folkpartiet anser i motionerna 1994/95:Ub624 yrkande 1 och 1994/95:Ub22 yrkande 5 att verksamheten bör permanentas och att 20 000 sommaruniversitetsplatser skall inrättas sommaren 1995 resp. 1996. Kristdemokraterna har likalydande önskemål i motionerna 1994/95:Ub696 yrkande 7 och 1994/95:Ub24 yrkande 4. Medel bör omfördelas, skriver motionärerna, så att resurser kan reserveras för 20 000 sommaruniversitetsplatser per år. Vänsterpartiet föreslår i motion 1994/95:Ub706 yrkande 4 (delvis) 25 000 platser både 1995 och 1996. I motion 1994/95:Ub21 (c) yrkande 6 anförs att regeringen bör återkomma med redovisning av hur platser för sommaruniversitet/sommarhögskola skall säkerställas även för sommaren 1996.
Utskottet delar regeringens uppfattning när det gäller omfattningen av verksamheten med sommaruniversitet/sommarhögskola. Utifrån det första årets erfarenheter kan universitet och högskolor inom den resursram som regeringen nu föreslagit planera för kurser under två somrar. Det framgår av proposition 1994/95:139 att regeringen under hand har inhämtat uppgifter från universitet och högskolor om vad de själva bedömer möjligt och realistiskt avseende omfattningen. Utskottet förutsätter att regeringen senare återkommer beträffande dimensioneringen framdeles av fortsatt verksamhet. Utskottet avstyrker motionerna.
Basår
Basåret syftar till att ge ungdomar med samhällsvetenskaplig eller ekonomisk gymnasieutbildning möjlighet att skaffa sig behörighet till tekniska och naturvetenskapliga utbildningar vid universitet och högskolor. Regeringen föreslår i proposition 1994/95:139 att 1 200 studerande bereds möjlighet att genomgå basår i högskolan läsåret 1995/96. Regeringen föreslår dessutom att 1 500 basårsplatser inrättas inom den kommunala vuxenutbildningen. (Det senare förslaget behandlar utskottet i betänkande 1994/95:UbU10.)
I motion 1994/95:Ub19 (m) yrkande 4 föreslås att antalet basårsplatser skall vara 1 500, samma antal som regeringen föreslog i budgetpropositionen. I motion 1994/95:Ub22 (fp) yrkande 6 hänvisar motionärerna till Folkpartiets partimotion (1994/95:Ub624 yrkande 12) där det föreslogs att alla basårsplatser skulle ligga inom den kommunala vuxenutbildningen.
Som framgår av motion 1994/95:Ub19 föreslog regeringen i budgetpropositionen att totalt 1 500 studerande skulle beredas möjlighet att genomgå basår i högskolan läsåret 1995/96. Regeringen har sedermera reducerat antalet i sitt förslag, nu grundat på universitetens och högskolornas egna bedömningar. Riksdagen har tidigare i vår, med avslag på Folkpartiets förslag att alla basårsplatser skall ligga i komvux, godkänt regeringens förslag om basårsplatser inom såväl komvux som högskolan (prop. 1994/95:100 bil. 9, bet. UbU10, rskr. 256). Med hänvisning till det anförda avstyrks motionerna 1994/95:Ub19 yrkande 4 och 1994/95:Ub22 yrkande 6.
Fördelning av platser på universitet och högskolor, m.m.
Regeringen begär i proposition 1994/95:139 riksdagens bemyndigande att -- inom ramen för de särskilda resurserna under flera år framåt -- fördela 9 000 platser i naturvetenskap och teknik samt 1 000 språkplatser på universitet och högskolor. Vidare redovisar regeringen i propositionen hur den avser att fördela platserna för de särskilda åtgärderna nästa budgetår i form av platser inom humanistiska, samhällsvetenskapliga och juridiska utbildningar samt platser för basår, sommaruniversitet/sommarhögskola och aspirantutbildning.
I ett stort antal motioner förs yrkanden fram beträffande ändrat antal platser vid flera högskolor jämfört med regeringens förslag.
Högskolan i Borås föreslås i motionerna 1994/95:Ub29 (c) och 1994/95:Ub30 (s) få 250 nya platser i humaniora, samhällsvetenskap och juridik. Likaså föreslås högskolan i Halmstad i motion 1994/95:Ub18 (fp) yrkande 1 få 500 platser inom samma utbildningsområden. I motion 1994/95:Ub16 (s) yrkande 1 föreslås också fler platser inom dessa områden. Högskolan i Halmstad bör dessutom få platser för aspirantutbildning avsedd i första hand för invandrare enligt motion 1994/95:Ub18 (fp) yrkande 2 och 1994/95:Ub16 (s) yrkande 2.
Högskolan i Karlskrona/Ronneby bör tilldelas 300 av de nya platserna föreslås det i motion 1994/95:Ub716 (s) yrkande 1. För högskolan i Karlstad är det angeläget enligt motion 1994/95:Ub26 (c) att NT-platser placeras på grundskollärarutbildningen med inriktning mot åk 1--7 inom naturorienterande ämnen. Högskolan i Kristianstad bör få platser inom teknik och naturvetenskap, humaniora och samhällsvetenskap samt aspirantutbildning både 1995 och 1996 föreslås det i motion 1994/95:Ub15 (c).
I motionerna 1994/95:Ub732 (c) yrkande 1 och 1994/95:Ub728 (s) (delvis) föreslås att högskolan i Skövde får 500 helårsplatser. Högskolan i Trollhättan/Uddevalla uppmärksammas i motionerna 1994/95:Ub28 (c) yrkandena 1, 2 och 3 samt 1994/95:Ub697 (s) yrkande 2. Det framförs yrkanden om 300 platser och resurser för fortbildning och vidareutbildning.
Motionerna 1994/95:Ub20 (c) yrkandena 1 och 2 samt 1994/95:Ub23 (s) handlar om Mitthögskolan. Motionärerna föreslår 300 platser utöver regeringens förslag inom humanistiska, samhällsvetenskapliga och juridiska utbildningar samt språkplatser under tre terminer. I motion 1994/95:Ub623 (m) yrkandena 2 och 3 föreslås att Mälardalens högskola skall få en betydande del av föreslagna nya utbildningsplatser. I motionerna 1994/95:Ub660 (c) yrkande 3 och 1994/95:Ub27 (c) anförs att högskolan bör få medel för bland annat aspirantutbildning och sommarhögskola.
I motion 1994/95:Ub25 (m) påpekas att Stiftelsen högskolan i Jönköping på grund av missförstånd inte fått NT-platser hösten 1996 och att högskolan har god beredskap att ta emot studenter inom flera utbildningsområden.
Utskottet har inget att erinra mot den angivna fördelningen mellan universitet och högskolor och tillstyrker att platserna fördelas mellan lärosätena i huvudsaklig överensstämmelse med den. Beträffande de 9 000 platserna inom naturvetenskaplig och teknisk utbildning har utskottet i det föregående (s. 47) förordat tre antagningstillfällen. Detta föranleder på den punkten ändringar av sammanställningen på s. 9 i proposition 1994/95:139. Det bör ankomma på regeringen att göra sådana justeringar. Utskottet föreslår således riksdagen att bemyndiga regeringen att med beaktande av vad utskottet har anfört fördela särskilda resurser för grundläggande högskoleutbildning och att godkänna angivna riktlinjer för fördelning av medel. Utskottet avstyrker med det anförda samtliga förevarande motioner.
I det här sammanhanget behandlar utskottet motion 1994/95:Ub615 (m) i vilken frågan tas upp om läkarutbildningens dimensionering. Motionärerna anför att farhågorna om ett väsentligt läkaröverskott har besannats, varför det är angeläget att under en period minska antagningen till läkarutbildningen påtagligt. En halvering av antalet utbildningsplatser genom att antagning sker endast en gång per år bör göras snarast, anser motionärerna. Medel bör omfördelas från anslagen för grundutbildning till forskning/forskarutbildning och fortbildning.
Utskottet erinrar om att utbildningen av läkare behandlades i den senaste kompletteringspropositionen (prop. 1993/94:150). Riksdagen beslutade om en nedskärning av resurser motsvarande 120 nybörjarplatser (bet. 1993/94:FiU20 s. 97, rskr. 453--458). Utskottet avstyrker förslaget i motionen om ytterligare minskning av läkarutbildningen.
4. Övergripande anslagsfrågor
Besparingsåtgärder
Mot bakgrund av det svåra statsfinansiella läge som Sverige befinner sig i föreslår regeringen besparingar inom högskolan, liksom på andra statligt finansierade områden. För den grundläggande högskoleutbildningen innebär dessa att ersättningsbeloppen för helårsstudenter och helårsprestationer reduceras med 3,2 %. Sammanlagt uppgår besparingarna inom grundutbildningen till 340 miljoner kronor för budgetåret 1995/96. Per capita-ersättningarna minskas inom alla områden utom de konstnärliga och idrottsliga. Regeringens föreslagna justeringar av per capita-ersättningarna framgår av sammanställningen på s. 125 i budgetpropositionen.
Moderaterna avvisar i sin partimotion 1994/95:Ub901 yrkande 6 regeringens förslag om minskad per capita-ersättning i grundutbildningen. Motionärerna betonar att de förändringar som har genomförts i resurstilldelningssystemet bland annat har syftat till att ge läroanstalterna goda planeringsförutsättningar, samtidigt som de stimulerar till god hushållning med resurser. En konsekvens av att det nya systemet är prestationsinriktat har blivit en kraftig rationaliseringseffekt. Att ovanpå denna åtstramning lägga en nedskärning, vilket regeringen förordar, innebär ett slag mot kvaliteten i utbildningen. I motion 1994/95:Ub906 (m) yrkande 6 (delvis) föreslås att riksdagen anvisar 340 miljoner kronor för att täcka de av regeringen föreslagna besparingarna inom grundutbildningen.
Centern anser att regeringens nedskärning av per capita-ersättningen är för stor. I motion 1994/95:Ub907 (c) yrkande 7 föreslås att riksdagen anvisar 190 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit.
Folkpartiet föreslår i motion 1994/95:Ub624 yrkandena 15 och 16 att per capita-besparingen inom grundutbildningen även skall gälla de konstnärliga och idrottsliga utbildningarna. Den totala besparingen bör dock inte öka varför motsvarande höjning av per capita-ersättningen inom övriga områden bör göras.
Utskottet delar regeringens uppfattning att även högskolan bör ta del i de besparingar som är nödvändiga för staten och tillstyrker därmed budgetpropositionen i nu berörd del. De samlade anslagen till grundutbildningen kommer emellertid inte att minska, eftersom universitetens och högskolornas uppdrag samtidigt utökas genom de särskilda åtgärder som utskottet i det föregående har tillstyrkt och för vilka medel har beräknats genom överföring av resurser från arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Utskottet återkommer i det följande till medelsberäkningarna.
Utskottet föreslår sålunda att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1994/95:Ub624 yrkandena 15 och 16, 1994/95:Ub901 yrkande 6 delvis, 1994/95:Ub906 yrkande 6 delvis och 1994/95:Ub907 yrkande 7 delvis, godkänner de av regeringen förordade beloppen för ersättning till helårsstudenter och helårsprestationer under budgetåret 1995/96.
De föreslagna besparingarna på fakultetsanslagen uppgår till ca 2 % eller ca 160 miljoner kronor. Minskningar sker på alla fakultetsanslag.
Moderaterna yrkar i motion 1994/95:Ub901 yrkande 9 (delvis) att riksdagen skall avslå regeringens förslag om besparingar på fakultetsanslagen. Motionärerna anför att de förstärkningar som riksdagen beslutade om för forskningens del åren 1993 och 1994, främst genom tillkomsten av forskningsstiftelserna, förutsätter att den basorganisation som fakulteterna utgör kan fungera väl. Fakultetsanslagen finansierar främst grundforskning och forskarutbildning, vilket är det fundament som krävs för strategisk och sektoriell forskning samt industriell forskning och utveckling. I motion 1994/95:Ub906 (m) yrkande 6 (delvis) föreslås att riksdagen skall anvisa 157 miljoner kronor för att täcka de av regeringen föreslagna besparingarna på fakultetsanslagen.
Centern föreslår i motion 1994/95:Ub907 yrkande 1 att 100 miljoner kronor skall anvisas utöver vad regeringen föreslagit, medan Vänsterpartiet i motion 1994/95:Ub706 yrkande 10 föreslår en utökning med 157 miljoner kronor. Vänsterpartiet påpekar risken med en förskjutning av balansen bort från grundforskning och kan därför inte acceptera en nedskärning av fakultetsanslagen. Forskningen, anför motionärerna, är en strategiskt viktig resurs som utgör en förutsättning för såväl samhällsutvecklingen i stort som industriell förnyelse och tillväxt.
Med hänvisning till det statsfinansiella läget föreslår utskottet med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1994/95:Ub706 yrkande 10, 1994/95:Ub901 yrkande 9, 1994/95:Ub906 yrkande 6 och 1994/95:Ub907 yrkande 1, samtliga yrkanden delvis, att riksdagen godkänner av regeringen föreslagna besparingar på fakultetsanslagen.
Beträffande fortsatta besparingsåtgärder beräknar regeringen den samlade besparingen t.o.m. budgetåret 1998 till 640 miljoner kronor vad gäller grundutbildningen och ca 200 miljoner kronor vad gäller fakultetsanslagen. Vidare anser regeringen att en besparing om 35 miljoner kronor bör göras budgetåret 1998 på den verksamhet som bedrivs av Rådet för grundläggande högskoleutbildning.
I sin partimotion 1994/95:Ub901 yrkande 5 motsätter sig moderaterna neddragningen avseende den verksamhet som bedrivs av Rådet för grundläggande högskoleutbildning. Grundutbildningsrådets verksamhet fyller en utomordentligt viktig roll i arbetet för att utveckla grundutbildningen och höja dess kvalitet. Det har lämnat viktiga bidrag för att höja grundutbildningens status, betonar motionärerna.
Med hänvisning till vad utskottet i det föregående har anfört om nödvändiga besparingar inom högskolan föreslår utskottet att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:Ub706 yrkande 10, 1994/95:Ub901 yrkandena 6 och 9, 1994/95:Ub906 yrkande 6 och 1994/95:Ub907 yrkandena 1 och 7, samtliga yrkanden delvis, samt motion 1994/95:Ub901 yrkande 5 godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder för budgetåren 1997 och 1998 som regeringen förordar.
Kvalitetspremie
Regeringen föreslår att den s.k. kvalitetspremien inte skall införas i resurstilldelningssystemet för den grundläggande högskoleutbildningen och att riksdagen således skall ändra sitt tidigare beslut i frågan (bet. 1993/94:UbU12, rskr. 1993/94:399). Kvalitetspremien skulle omfatta 5 % av de totala resurserna för grundutbildning och utbetalas i efterhand till lärosätena i relation till Kanslersämbetets bedömning av deras arbete med kvalitetsutveckling.
Enligt regeringens mening främjas det interna kvalitetsarbetet bäst om det sker utan koppling till resurstilldelningssystemet. Däremot är det enligt regeringens mening självklart att de bedömningar av programmen för kvalitetsutveckling som görs av Kanslersämbetet -- eller motsvarande funktion -- inom ramen för den nationella utvärderingen kommer att ingå i det underlag som statsmakterna har att utgå från, när beslut skall fattas om nya utbildningsuppdrag inför en ny treårsperiod.
I flera motioner föreslås att kvalitetspremien skall införas i enlighet med tidigare beslut. I Moderaternas motioner 1994/95:Ub901 yrkande 4 och 1994/95:Ub906 yrkande 7 (delvis) anförs att regeringen nonchalerar kvaliteten genom förslaget att avveckla kvalitetspremien. Centern framhåller i motion 1994/95:Ub907 yrkande 8 att kvalitetspremien är viktig för att främja ett medvetet och långsiktigt arbete med utbildningskvalitet. Folkpartiet menar i motion 1994/95:Ub624 yrkande 5 att premien är ett bra sätt att stimulera universitet och högskolor att själva ta ansvar för att utveckla kvaliteten på utbildningen, medan Kristdemokraterna i motion 1994/95:Ub696 yrkande 4 betonar att resurstilldelningssystemet bidrar till kvalitetsutveckling och att premien bör utgöra en del av detta system.
Utskottet vill understryka vikten av ett systematiskt arbete med kvalitetsfrågorna inom den grundläggande högskoleutbildningen. Inte bara när det gäller att utforma särskilda program utan också i vardagsarbetet vid varje lärosäte måste omsorgen om verksamhetens kvalitet beaktas. Utskottet anser inte att denna verksamhet skulle främjas genom en ordning där kvalitetsarbete bedöms och belönas i anslutning till det nationella resurstilldelningssystemet. Utskottet tillstyrker alltså regeringens förslag. Utskottet vill i sammanhanget hänvisa till tilläggsdirektiven till utredningen om uppföljning av 1993 års universitets- och högskolereform (dir. 1995:28) där utredaren bland annat fått i uppdrag att analysera hur resurstilldelningssystemet påverkar kvaliteten i utbildningen.
Med hänvisning till det anförda avstyrks motionerna 1994/95:Ub624 yrkande 5, 1994/95:Ub696 yrkande 4, 1994/95:Ub901 yrkande 4, 1994/95:Ub906 yrkande 7 (delvis) och 1994/95:Ub907 yrkande 8. Riksdagen bör godkänna att varje lärosätes arbete med kvalitetsutvecklingsprogram och Kanslersämbetets bedömning av detta arbete inte skall kopplas till resurstilldelningssystemet för grundutbildningen.
I motion 1994/95:Ub706 (v) yrkande 13 anförs att en noggrann uppföljning av kvalitetsarbetet på central nivå är nödvändig.
Utskottet har redan i det föregående haft anledning att erinra om den uppföljning som görs av 1993 års universitets- och högskolereform (dir. 1993:143, 1994:126 och 1995:28). I uppdraget ingår bland annat att granska hur målen för reformen har förverkligats vid universitet och högskolor under den första treårsperioden. Utskottet vill med anledning av motionen även hänvisa till det förslag om inrättande av ett högskoleverk som regeringen nyligen har lagt fram för riksdagen (prop. 1994/95:165) och som utskottet kommer att behandla i annat sammanhang (bet. 1994/95:UbU17). Det nuvarande Kanslersämbetets uppgifter kommer enligt förslaget att tas över av den nya myndigheten. Regeringen redovisar i propositionen utförligt det planerade högskoleverkets åligganden när det gäller att främja förnyelse och utvecklingsarbete inom högskolan i syfte att åstadkomma en ständig kvalitets- och effektivitetshöjning. Verket skall svara för kvalitetsbedömning av utbildningar och stödja utvecklingen med avseende på kvalitet och pedagogik. Som utskottet ser det är yrkandet tillgodosett med vad utskottet nu har redovisat i ärendet, varför det avstyrks.
Prestationsrelaterade fakultetsanslag
De principer för prestationsrelaterade fakultetsanslag som riksdagen tidigare har godkänt (bet. 1993/94:UbU12, rskr. 1993/94:399) innebär att 5 % av fakultetsanslagen skall omfördelas mellan berörda lärosäten i förhållande till antalet avlagda forskarexamina. Regeringen anser att de beslutade principerna kommer att få negativa effekter på flera av de fakulteter som tillkommit på senare år och föreslår därför att de inte införs.
I flera motioner yrkas att de prestationsrelaterade fakultetsanslagen skall införas som planerat. I motion 1994/95:Ub906 (m) yrkande 7 (delvis) anförs att regeringens förslag att riva upp beslutet innebär att en viktig stimulans för god kvalitet och fler forskarexamina går förlorad. I motion 1994/95:Ub907 (c) yrkande 9 betonas att de gällande spelreglerna ger goda drivkrafter för att höja effektiviteten i forskarutbildningen och i avhandlingsarbetet. Detta understryks även i motion 1994/95:Ub624 (fp) yrkande 21. I motionen framhålls också det incitament för att främja rekryteringen av underrepresenterat kön som ligger i principerna. I motion 1994/95:Ub696 (kds) yrkande 15 påpekas de effekter på förbättrad handledning och kortare tid för avhandlingsarbete som ligger i en ordning med prestationsrelaterade fakultetsanslag.
Utskottet gör samma bedömning som regeringen när det gäller de befarade effekterna av prestationsrelaterade fakultetsanslag enligt riksdagens tidigare beslut. Utskottet hänvisar vidare till regeringens avsikt att noga överväga alternativa möjligheter att tilldela resurser för forskning och forskarutbildning på ett sådant sätt att det bidrar till den önskvärda ökningen av antalet avlagda forskarexamina (budgetprop. s. 114).
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 1994/95:Ub624 yrkande 21, 1994/95:Ub696 yrkande 15, 1994/95:Ub906 yrkande 7 (delvis) och 1994/95:Ub907 yrkande 9. Utskottet föreslår att riksdagen godkänner att principerna för prestationsrelaterade fakultetsanslag inte införs fr.o.m. budgetåret 1995/96.
Översyn m.m. samt vissa budgettekniska frågor
Centerpartiet föreslår i motion 1994/95:Ub601 yrkande 9 en utredning om ett samlat anslag för grundutbildning och forskning. Motionärerna förespråkar ett enhetligt anslag där forskningsanslagen differentieras beroende på vilka examensrättigheter högskolan har.
Utskottet hänvisar till regeringens uttalande i budgetpropositionen (s. 115) om att frågan om en mer gemensam anslagsform för grundutbildning och forskning/forskarutbildning bör aktualiseras i samband med överväganden om tilldelning av resurser för forskning/forskarutbildning på ett sådant sätt att det bidrar till ökat antal avlagda forskarexamina. I uppdraget till den särskilde utredaren för uppföljning av 1993 års universitets- och högskolereform ingår bland annat att analysera formerna för resurstilldelning till forskning och forskarutbildning och dess relation till den grundläggande högre utbildningen (dir. 1995:28).
Med hänvisning till pågående översyn och till vad regeringen har anfört avstyrks yrkandet.
I motion 1994/95:Ub664 (s) yrkandena 1 och 2 föreslås en översyn av anslagssystemet till universitet och högskolor. Motionärerna påpekar bland annat att hänsyn inte togs till tidigare stödåtgärder i form av regionalpolitiskt stöd, när det nya resurstilldelningssystemet infördes. Mål och medel för utbildningssystemet bör återföras till riksdagen, anser motionärerna. I motion 1994/95:Ub705 (s) yrkande 2 framförs att ett nytt fördelningssystem för statliga högskoleresurser bör utvecklas. Motionärerna hänvisar till ett nyligen avgivet betänkande från Beredningen för statsbidrag och utjämning i kommunsektorn (SOU 1994:144). Beredningen föreslår ett system som avser att ge kommuner och landsting ekonomiska förutsättningar att bedriva sin verksamhet på likvärdiga villkor. Det är nödvändigt, framhåller motionärerna, att statliga fördelningssystem bygger på likställighetsprincipen. De anser att ett nytt fördelningssystem på sikt bör utvecklas som bygger på samma standardkostnadsresonemang som nu föreslås för den kommunala sektorn.
Ett nytt resurstilldelningssystem för grundläggande högskoleutbildning infördes fr.o.m. budgetåret 1993/94 efter ett omfattande beredningsarbete (prop. 1992/93:169, bet. UbU14, rskr. 363). Effekterna av det nya systemet skall analyseras av Utredningen om uppföljning av 1993 års universitets- och högskolereform. I tilläggsdirektiv (1995:28) anges bland annat att utredaren skall analysera hur det förändrade resurstilldelningssystemet påverkat universitet och högskolor. Vidare skall formerna för resurstilldelning till forskning och forskarutbildning och dess relation till grundläggande högre utbildning analyseras.
Med hänvisning till det pågående arbetet med uppföljning och analys av resurstilldelningssystemet avstyrker utskottet motionerna 1994/95:Ub664 och 1994/95:Ub705 yrkande 2.
Ersättning för lokalhyror ingår fr.o.m. budgetåret 1994/95 i anslagen till grundutbildning resp. forskning och forskarutbildning. Inför nästa budgetår har anslagen justerats med hänsyn till att de allmänna hyresnivåerna förväntas sjunka fr.o.m. den 1 januari 1996. Investeringar i inredning och utrustning lånefinansieras sedan budgetåret 1994/95. Riksdagen har bemyndigat regeringen (prop. 1993/94:100 bil. 9, bet. 1993/94:UbU8, rskr. 1993/94:287) att i regleringsbrevet budgetåret 1994/95 göra tekniska justeringar av anslagen och ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer. Som kompensation för amorteringar och räntor har nära 400 miljoner kronor lagts in i anslagsbaserna.
I motion 1994/95:Ub711 (fp) yrkande 2 gör motionärerna invändningar mot regeringens förslag om generella besparingar på lokalanslaget till universitet och högskolor. De betonar att besparingar på lokaler måste genomföras utifrån befintlig standard på varje enskild högskola. I motion 1994/95:Ub716 (s) yrkande 2 föreslås att den schablonmodell som används för tilldelning av medel till inredning och utrustning skall analyseras så att inte högskolor med stora investeringar bakom sig under uppbyggnadsåren missgynnas.
Som utskottet anförde i betänkande 1993/94:UbU8 (s. 24) innebär det nya systemet för ersättning för lokalhyror i princip att det vid anslagsberäkningen inte längre tas hänsyn till om en högskola har stora eller små lokaler eller om de är dyra eller billiga. Högskolorna har själva ansvaret att hålla sig med lämpliga och tillräckliga lokaler för den verksamhet som de beslutar att bedriva, att sluta avtal om hyran och att avväga kostnaderna för lokaler mot andra kostnader för verksamheten, allt inom de ekonomiska ramar som anslagen till grundutbildning och forskning och forskarutbildning ger. Vissa övergångsregler tillämpas under budgetåren 1994/95 och 1995/96.
När det gäller kostnader för anläggningstillgångar, dvs. inredning och utrustning, har vissa universitet och högskolor till följd av övergången till lånefinansiering under några år fått extremt höga kostnader. Regeringen har i vissa fall anvisat särskilda medel som ingår i anslagsbeloppen till berörda universitet och högskolor.
När det gäller motionsyrkandena om generella besparingar på lokalanslag respektive hänsyn till nya högskolor med stora investeringar bakom sig hänvisar utskottet till de principer som riksdagen nyligen fastställt och som redovisats ovan. Grundprincipen har varit att utforma generella beräkningsmodeller i kombination med särskilda medel under en övergångsperiod.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet riksdagen att avslå motionerna 1994/95:Ub711 yrkande 2 och 1994/95:Ub716 yrkande 2.
Inför övergången till kalenderbudgetår föreslår regeringen en övergångslösning som sammanfattningsvis innebär att varje lärosätes anslagsbelopp för grundutbildning består dels av ett takbelopp för perioden den 1 juli 1995--30 juni 1996 (och eventuell särskild ersättning för särskilda åtaganden), dels av ett takbelopp för de studenter och prestationer som kan hänföras till det andra kalenderhalvåret 1996 samt ett engångsbelopp. Tillsammans motsvarar de två sistnämnda beloppen halva det takbelopp som skulle ha gällt för hela budgetåret 1996/97, om nuvarande budgetårsindelning hade behållits. Engångsbeloppet hänför sig till att högskolornas intäktsgrundande prestationer inte är jämnt fördelade över året. Speciellt uttalad är snedfördelningen vad gäller hösten, vars sluttentamina inte infaller förrän efter kalenderårsskiftet. De helårsprestationer och helårsstudenter som tillhör 1996 års hösttermins januaridel kommer att räknas av mot anslaget för kalenderbudgetåret 1997.
Utskottet föreslår riksdagen att godkänna de förändringar som förordats av regeringen beträffande resurstilldelningen till grundläggande högskoleutbildning som en konsekvens av övergången till kalenderbudgetår.
Som framgått innebär den anslagstekniska lösning som regeringen förordar fastställande av ett engångsbelopp inom varje lärosätes grundutbildningsanslag inom det förlängda budgetåret för 1995/96. Utskottet föreslår riksdagen att bemyndiga regeringen att fastställa dessa belopp.
5. Anslag till universitet och högskolor, m.m.
Utskottet behandlar i det följande regeringens förslag till anslag till universitet och högskolor. Anslagsberäkningarna utgår från den beslutade planeringen för treårsperioden 1993/94--1995/96. För de konstnärliga och idrottsliga högskoleutbildningarna tillämpas fr.o.m. budgetåret 1995/96 samma principer som för övrig grundläggande högskoleutbildning.
Ersättning för lokalhyror ingår fr.o.m. budgetåret 1994/95 i anslagen till grundutbildning resp. forskning och forskarutbildning. Särskilda övergångsregler tillämpas. Med anledning av de ändrade formerna för ersättning för lokalhyror föreslår regeringen för flera universitet och högskolor en tillfällig anslagsökning 1995/96. Medel för lokalkostnader som överförts från vissa lärosätens anslag till Medicinska forskningsrådet i 1994 års budgetarbete har på rådets initiativ återförts till berörda universitet och högskolor. Inredning och utrustning lånefinansieras sedan budgetåret 1994/95. Högskolor med nyligen anskaffade anläggningstillgångar får under några år extremt höga kostnader. Särskilda medel kan därvid anvisas och ingår också i anslagsbeloppen.
I ett stort antal motioner förs en rad önskemål fram av främst lokal karaktär, vilka tar sikte på utbyggnad av enstaka universitet och högskolor. De avser förändring och utveckling inom grundutbildningen, satsning på centrumbildningar och förstärkning inom forskningsorganisationen vid respektive universitet/högskola. Utskottet behandlar först dessa frågor. Därefter tar utskottet ställning till regeringens förslag om anslag till universiteten och högskolorna.
I motioner framförda förslag om utbyggnad av vissa universitet och högskolor m.m.
Ett flertal motioner rör utbyggnad av universitet och högskolor. I motion 1994/95:Ub711 (fp) yrkandena 3 och 4 tar motionärerna upp två frågor som rör Lunds universitet. Det påpekas dels att besked saknas om hur staten ser på sista etappen i planeringen för nya lokaler för Biomedicinskt centrum, dels att staten bör ta ansvar för den nya konsthögskolan i Malmö.
I två motioner, 1994/95:Ub725 (s, m, fp, kds) och 1994/95:Ub689 (v) förespråkas en utbyggnad av Linköpings universitet särskilt i Norrköping. I den förra motionen understryks att en mycket stor andel av Sveriges högre utbildning och forskning ligger i Stockholm/Uppsala-regionen. I den senare motionen hänvisas till universitetets resurser när det gäller aktuell forskning med inriktning mot Östeuropa och Östersjön, utbyggnad av teknisk och naturvetenskaplig grundutbildning och planer på ett "öppet svenskt folkuniversitet". I motion 1994/95:Ub628 (kds) yrkande 4 föreslås att ett eventuellt samlat universitet i östgötaregionen byter namn till universitetet i Linköping/Norrköping.
Behovet av utveckling vid högskolan i Luleå tas upp i motion 1994/95:Ub702 (s) yrkande 1. Motionärerna framhåller att högskolan har stor betydelse inte bara för teknikutvecklingen inom industrin och vidareutbildning av arbetskraften utan också för länets ungdomar. Befolkningstillväxten i Gävleregionen kan till betydande del tillskrivas expansionen vid högskolan i Gävle/Sandviken, och goda resultat vid högskolan framhålls i motion 1994/95:Ub663 (s). Motionärerna anser att lokalanslaget inte bör nedjusteras och att forskningsanslaget bör höjas parallellt med den expansion som sker av grundutbildningen.
Tre motioner behandlar högskolan i Skövde. I motionerna 1994/95:Ub732 (c) yrkande 3 och 1994/95:Ub728 (s) (delvis) föreslås en tillfällig ökning av anslaget för lokalhyror även efter 1 juli 1996. I motion 1994/95:Ub617 (kds) förespråkas olika stimulansåtgärder för högskoleutbildningen i Skaraborg. Genom samverkan skulle de olika högskolorna ytterligare kunna växa och bidra till länets utveckling.
Högskolan i Trollhättan/Uddevalla uppmärksammas i flera motioner. Ökade resurser, fortsatt utbyggnad och omfördelning av medel för att säkerställa utvecklingen vid högskolan föreslås i motionerna 1994/95:Ub604 (c), 1994/95:Ub681 (fp), 1994/95:Ub697 (s) yrkande 1, 1994/95:Ub713 (v) yrkande 1 och 1994/95:Ub720 (m) yrkande 1. Motionärerna betonar att utbildning och kompetensutveckling är bland de mest angelägna åtgärderna i det arbete som sker i Fyrstadsregionen för att skapa ny sysselsättning. Högskolan är en av de viktigaste resurserna för att ge regionen utvecklingskraft.
Högskoleutbildningen på Gotland bör utvecklas anförs det i motionerna 1994/95:Ub601 (c) yrkande 4 och 1994/95:Ub625 (c) yrkande 2. Motionärerna betonar att utbildningen bör vidareutvecklas med resurser som ger möjlighet att bredda utbildningsutbudet och i riktning mot en mer självständig högskoleorganisation.
Mitthögskolan bör få ökade resurser för utbildning, bibliotek och forskningsinsatser anges i motionerna 1994/95:Ub626 (c) yrkande 2, 1994/95:Ub643 (s), 1994/95:Ub674 (c) och 1994/95:Ub675 (fp) yrkande 1. Extra resurser för distansutbildning är också angelägna.
I motion 1994/95:Ub703 (s) understryks behovet av utveckling vid Mälardalens högskola. Regeringen bör aktivt stödja det lokala och regionala arbetet för att utveckla högskolan, anför motionärerna.
Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.
Utskottet erinrar om de särskilda utbildningssatsningar inom högskolan som regeringen föreslagit i budgetpropositionen och i proposition 1994/95:139 och som utskottet i det föregående behandlat. De utökningar inom flera utbildningsområden som där föreslås kommer framför allt att stärka de mindre och medelstora högskolornas utbildningsutbud. När det gäller högskolans roll för att stimulera sysselsättningen och utvecklingen i en region är dessa satsningar också viktiga. Den särskilda satsningen på NT-platser är nödvändig för att öka antalet naturvetenskapligt och tekniskt utbildade och därmed långsiktigt öka tillväxtförmågan särskilt bland de små och medelstora företagen. En annan central fråga i sammanhanget, som också uppmärksammas av regeringen, är forskningen och samverkansmöjligheter mellan forskare och företag. När det gäller förslag om tillkännagivanden om ändrade anslag hänvisar utskottet till den fördjupade anslagsprövningen inför nästa planeringsperiod och de utbildningsuppdrag som skall fastställas för tiden fr.o.m. den 1 januari 1997. Beträffande högskoleutbildning på Gotland vill utskottet peka på att regeringen kommer att överväga frågan om utbildningens organisatoriska tillhörighet (budgetprop. s. 223).
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet samtliga nu behandlade motioner i berörda delar.
I motioner framförda förslag om utbildningsprogram vid vissa universitet och högskolor
Högskolan i Karlstad, Mitthögskolan och Mälardalens högskola bör ges i uppdrag att genomföra civilingenjörsutbildning föreslås i tre motioner. I Karlstad bör civilingenjörsutbildning anordnas i kemi/kemiteknik och i datateknik med datologisk inriktning enligt motion 1994/95:Ub658 (m, c, fp). Högskolan ger i dag, i samarbete med Chalmers tekniska högskola, utbildning under de tre första åren inom kemi--teknikprogrammet. Vid Mitthögskolan finns möjlighet att läsa de två första åren på farkost-, kemi- och maskinteknikutbildningarna i samarbete med KTH, och högskolan föreslås i motion 1994/95:Ub642 (s) få fullständig civilingenjörsutbildning. Även Mälardalens högskola bör få fullständiga civilingenjörsprogram enligt motion 1994/95:Ub660 (c) yrkande 2. Studenterna kan i dag läsa de två första åren av civilingenjörsprogrammen i elektronik och i maskinteknik i Västerås. Utbildningen ges i samarbete med KTH.
Vid högskolan i Trollhättan/Uddevalla bör en modifierad variant av yrkesteknisk högskoleutbildning inrättas, föreslås det i motion 1994/95:Ub638 (c, m, fp). Motionärerna föreslår en YTH-utbildning för små och medelstora företag i form av fristående kurser på halvfart. I motion 1994/95:Ub627 (m) läggs fram förslag om en treårig lantmäteriingenjörsutbildning vid samma högskola, en specialutbildning med tyngdpunkt på fastighetsrätt.
En utökning av läkarutbildningen föreslås i två motioner. Enligt motion 1994/95:Ub727 (s) bör utbildningsuppdraget inom läkarutbildningen i Göteborg utökas med 40 platser till 145 studenter per år. Det är viktigt, påpekar motionärerna, att den medicinska fakulteten får tillräckliga resurser för grundutbildningen både med tanke på sjukvårdens kvalitet och utvecklingsmöjligheter och forsknings- och utvecklingsarbetet inom den biomedicinska industrin. Även vid Umeå universitet bör enligt motion 1994/95:Ub723 (s) antalet läkarutbildningsplatser ökas för att motsvara 130 utexaminerade läkare per år i början av 2000-talet. Motionärerna pekar på bristen på läkare i Norrlandslänen och inlandskommunerna.
I motionerna 1994/95:Ub645 (c) och 1994/95:Ub694 (s) föreslås att grundskollärarutbildning för årskurserna 1--7 skall inrättas vid högskolan i Borås. Motionärerna hänvisar bl.a. till behovet i Västsverige av lärare för grundskolan och att det finns god tillgång på praktikplatser. I motion 1994/95:Ub734 (s) påpekas att Mälardalens högskola har stor efterfrågan på fortbildning inom pedagogik och barn- och ungdomsvetenskap. Högskolan bör därför få utfärda barn- och ungdomspedagogisk examen även om förskollärar- och fritidspedagogutbildningarna lagts ned.
Utskottet utgår från att sådana förslag som förts fram i de ovan redovisade motionerna beaktas av regeringen vid beredningen av förslag om nya utbildningsuppdrag från den 1 januari 1997. Utskottet avstyrker därmed uttalanden av riksdagen om ändrade utbildningsuppdrag i nu förevarande sammanhang. Beträffande läkarutbildning vill utskottet erinra om den omprövning av läkarutbildningens dimensionering som gjordes våren 1994 i samband med kompletteringspropositionen (prop. 1993/94:150) och riksdagens beslut om nedskärning motsvarande 120 nybörjarplatser. Utskottet föreslår att samtliga förevarande motionsyrkanden avslås.
I motioner framförda förslag om centrumbildningar vid vissa universitet och högskolor
Flera motioner innehåller förslag om satsningar på centrumbildningar för angelägna utbildnings- och forskningsområden. I motion 1994/95:Ub628 (kds) yrkandena 2 och 3 föreslås en utredning med syfte att etablera ett miljöuniversitet i Norrköping inom ramen för Linköpings universitet. Dessutom aktualiseras etablering av en Östersjöakademi i Norrköping, kopplad till Linköpings universitet, med syfte att effektivisera användningen av ekonomiska resurser för forskning, utveckling och utbildning på Östersjöområdet.
Ett svensk-litauiskt utbildningscentrum vid Högskolan i Kristianstad föreslås i motion 1994/95:Ub659 (c). Det finns specifik kompetens för sådan verksamhet vid högskolan. Vidare anförs i motion 1994/95:Ub711 (fp) yrkande 8 beträffande samma högskola att en särskild satsning bör göras inom jordbruks- och livsmedelssektorn samt på plast- och kemikalieindustrisidan för att skärpa den skånska näringslivsprofilen. I motion 1994/95:Ub611 (kds) förespråkas medel inom anslagets ram för en vidareutveckling av det s.k. Ystadsprojektet, där ett omfattande forskningsarbete om det medeltida samhället i södra Skåne genomförts.
Fasta forskningsresurser krävs för etablering av ett skogsindustriellt kompetenscentrum vid Mitthögskolan enligt motion 1994/95:Ub675 (fp) yrkande 2. En modell för forskningssamverkan mellan högskola och företag inom det skogsindustriella området har tillämpats under en dryg fyraårsperiod i Sundsvall--Timrå-regionen. Verksamheten saknar långsiktig finansiering.
Centrum för välfärdsforskning bör knytas till Mälardalens högskola enligt förslag i motion 1994/95:Ub733 (c). Uppgifterna för detta centrum är att i ett lokalt och regionalt perspektiv främja utveckling och spridning av kunskap på området.
Utskottet noterar med intresse motionärernas förslag om satsningar som innebär samverkan över traditionella disciplingränser och nätverkssamarbete mellan universitet, högskolor och andra organ i samhället. Utskottet erinrar om att det står universiteten fritt att själva organisera sin verksamhet och därvid besluta om inrättande av centrum. Något uttalande av riksdagen finner utskottet inte vara påkallat. Frågan om fasta forskningsresurser till mindre och medelstora högskolor avser regeringen att återkomma till inför nästa planeringsperiod (budgetprop. s. 103). Med det anförda avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden.
I motioner framförda förslag om forskningsförstärkning vid vissa universitet och högskolor
I motion 1994/95:Ub691 (fp, m, c, kds) föreslås att en konstnärlig fakultet inrättas vid Göteborgs universitet. Motionärerna redovisar att en organisation för konstnärlig kunskapsutveckling byggts upp inom den humanistiska fakulteten.
Umeå universitet bör få en förstärkning av fakultetsanslaget inom ramen för det totala anslaget, föreslås det i motion 1994/95:Ub669 (kds). Högskolan i Luleå bör få samhällsvetenskapligt fakultetsanslag enligt motion 1994/95:Ub702 (s) yrkande 3. Högskolans avsikt, anför motionärerna, är inte att etablera en traditionell samhällsvetenskaplig fakultet utan snarare en forskningsverksamhet uppbyggd främst kring tema och inte discipliner. Mitthögskolan bör ges resurser och möjlighet att organisera egna fakulteter enligt förslag i motion 1994/95:Ub626 (c) yrkande 1. Motionären pekar på att grunden har lagts till ett nätverksuniversitet genom samarbete med bl.a. Umeå universitet och KTH i Stockholm.
Idrottshögskolan i Stockholm uppmärksammas i flera motioner. Högskolan skall få fasta forskningsresurser och rätt att utfärda akademiska examina, dvs. kandidat-, magister- och doktorsexamina, föreslås det i motionerna 1994/95:Ub646 (c) yrkandena 2 och 3, 1994/95:Kr412 (c) yrkande 5, 1994/95:Kr413 (kds) yrkande 10 och 1994/95:Kr414 (m) yrkande 3. Det är viktigt att högskolan blir ett nationellt centrum för idrottslig kunskapsutveckling, understryker motionärerna.
Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.
Utskottet behandlade frågan om konstnärlig fakultet vid Göteborgs universitet i sitt betänkande 1993/94:UbU16. Utskottet fann då inte anledning att föreslå en ändring i organisationen för det konstnärliga utvecklingsarbetet. I forskningspropositionen våren 1993 konstaterade regeringen att fakultetsnämnderna har det vetenskapliga ansvaret för all forskarutbildning inom sina respektive områden. De konstnärliga utbildningarna saknar visserligen egna fakulteter, men en fakultetsnämnd kan i samarbete med en konstnärlig högskola eller utbildning ansvara för planering och genomförande av forskning och forskarutbildning inom eller i anslutning till ett konstnärligt område.
Frågan om förstärkning och utbyggnad av fakultetsorganisationen och fasta forskningsresurser vid mindre och medelstora högskolor kommer att beredas inför nästa forskningsproposition (budgetprop. s. 103). Utskottet utgår från att även Idrottshögskolans ställning i nu berört avseende behandlas i det sammanhanget. Frågan om vilka examina som får avläggas vid skilda universitet och högskolor regleras i högskoleförordningen (1993:100). Regeringen har nyligen fattat beslut om en översyn av forskningsfinansieringens struktur (dir. 1995:41).
Motionerna avstyrks med hänvisning till vad utskottet nu har anfört.
Uppsala universitet
Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden föreslår regeringen under anslaget Uppsala universitet: Grundutbildning ett belopp på 1 092 632 000 kr för budgetåret 1995/96. Därtill kommer medel för de särskilda åtaganden som regeringen föreslår i budgetpropositionen och i proposition 1994/95:139.
Utskottet, som i det följande under anslaget C 46 återkommer till förslaget om särskilda medel för nästa budgetår, tillstyrker att riksdagen anvisar ett reservationsanslag på det föreslagna beloppet.
Anslagsbeloppet under Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning har i propositionen beräknats med utgångspunkt i de riktlinjer som riksdagen beslutat för treårsperioden och med hänsyn till följande förändringar. För ökade hyreskostnader under perioden juli--december 1996 har ett tillskott om 5,1 miljoner kronor beräknats. Av medel för lokalhyror som tidigare överförts till Medicinska forskningsrådet från universitetet har 1 747 000 kr återförts. Vidare förordar regeringen att Kollegiet för samhällsforskning, SCASS, ges status som nationell inrättning samt knyts till HSFR i stället för att som tidigare beslutats (prop. 1992/93:170, bet. 1992/93:UbU15, rskr. 1992/93:388) överföras till Uppsala universitet. Regeringen föreslår ett reservationsanslag på 1 349 219 000 kr.
Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar det föreslagna beloppet.
Lunds universitet
Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden föreslår regeringen under anslaget Lunds universitet: Grundutbildning ett belopp på 1 810 729 000 kr för budgetåret 1995/96. Därtill kommer medel för de särskilda åtaganden som regeringen föreslår i budgetpropositionen och i proposition 1994/95:139.
Utskottet, som i det följande under anslaget C 46 återkommer till förslaget om särskilda medel för nästa budgetår, tillstyrker att riksdagen anvisar ett reservationsanslag på det föreslagna beloppet.
Anslagsbeloppet under Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning har i propositionen beräknats med utgångspunkt i de riktlinjer som riksdagen beslutat för treårsperioden och med hänsyn till följande förändringar. I ersättning för lokalhyror har tillskott om sammanlagt 11,7 miljoner kronor beräknats för tiden juli 1995--december 1996. Av medel för lokalhyror som tidigare överförts till Medicinska forskningsrådet har 2 494 000 kr återförts till universitetet. För nya lokaler för Biomedicinskt centrum har 9,7 miljoner kronor beräknats för det förlängda budgetåret. Regeringen föreslår ett reservationsanslag på 1 394 255 000 kr.
Utskottet tillstyrker att regeringen anvisar det föreslagna beloppet.
Göteborgs universitet
Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden föreslår regeringen under anslaget Göteborgs universitet: Grundutbildning ett belopp på 1 315 255 000 kr för budgetåret 1995/96. Därtill kommer medel för de särskilda åtaganden som regeringen föreslår i budgetpropositionen och i proposition 1994/95:139.
Utskottet, som i det följande under anslaget C 46 återkommer till förslaget om särskilda medel för nästa budgetår, tillstyrker att riksdagen anvisar det föreslagna beloppet.
Botaniska trädgården i Göteborg får statliga anslag som endast motsvarar en fjärdedel av driftbudgeten, medan övriga universitetsträdgårdar i Sverige bekostas helt av staten, påpekas det i motion 1994/95:Ub633 (fp). Innan nuvarande avtal går ut den 30 juni 1996 bör förhandlingar tas upp om en mer rättvis fördelning av statsbidragen, anser motionärerna. De föreslår också att de medel för miljöforskningsinformation som går via Göteborgs universitet skall vara öronmärkta och utdelas direkt till Botaniska trädgården.
Utskottet har behandlat frågan vid ett flertal tillfällen. I betänkande 1993/94:UbU8 påpekade utskottet att Göteborgs kommun, som är huvudman för trädgården, i förhandlingarna inför en eventuell ny avtalsperiod kan ta upp frågan om statens bidrag till finansieringen. Utskottet har inte ändrat uppfattning i ärendet och föreslår att motionen avslås.
Anslagsbeloppet under Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning har i propositionen beräknats med utgångspunkt i de riktlinjer som riksdagen beslutat för treårsperioden och med hänsyn till följande förändringar. I ersättning för lokalhyror utgör sammanlagt 29,8 miljoner kronor ett tillskott för ökade hyreskostnader. Av medel för lokalhyror som tidigare överförts till Medicinska forskningsrådet har 2 510 000 kr återförts till universitetet. Regeringen föreslår ett reservationsanslag på 1 078 541 000 kr.
Utskottet föreslår att riksdagen anvisar föreslaget belopp.
Stockholms universitet
Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden föreslår regeringen under anslaget Stockholms universitet: Grundutbildning ett belopp på 903 440 000 kr för budgetåret 1995/96. Därtill kommer medel för de särskilda åtaganden som regeringen föreslår i budgetpropositionen och i proposition 1994/95:139. I anslutning till sitt förslag om en ny högskola i södra delen av Stockholms län anför regeringen att resurser för 500 studenter (motsvarande 250 helårsstudenter) bör överföras från Stockholms universitets anslag för grundutbildning (budgetprop. s. 96).
Utskottet, som i det följande under anslaget C 46 behandlar förslaget om särskilda medel för nästa budgetår, tillstyrker att riksdagen anvisar ett reservationsanslag på angivet belopp. Förslaget om ny högskola behandlas i utskottets betänkande 1994/95:UbU11.
Anslagsbeloppet under Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning har i propositionen beräknats med utgångspunkt i de riktlinjer som riksdagen beslutat för treårsperioden och med hänsyn till följande förändringar. För verksamheten vid Manne Siegbahninstitutet har överförts 8 097 000 kr från matematisk-naturvetenskaplig fakultet till Naturvetenskapliga forskningsrådet avseende en period om 18 månader. Av beloppet som beräknats för matematisk-naturvetenskaplig fakultet utgör 909 000 kr medel som överförs från Miljödepartementet för finansiering av anläggningstillgångar för förvaltningsändamål vid Institutet för tillämpad miljöforskning. En teknisk justering av anslaget för matematisk-naturvetenskaplig fakultet har genomförts. I ersättning för lokalhyror ingår 25 miljoner kronor som ett tillskott för ökade hyreskostnader. Regeringen föreslår ett reservationsanslag på 1 096 034 000 kr.
Utskottet har inget att invända mot medelsberäkningen och föreslår att riksdagen anvisar ett reservationsanslag på det av regeringen föreslagna beloppet.
Umeå universitet
Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden utgör bas för planeringen av verksamheten under resten av perioden. Regeringen aviserar att den kommer att tillmötesgå universitetets begäran om höjning av antalet ersättningsberättigande helårsprestationer inom utbildningsområdet Övrigt. Regeringen föreslår under anslaget Umeå universitet: Grundutbildning ett reservationsanslag på 913 782 000 kr. Därtill kommer medel för de särskilda åtaganden som regeringen föreslår i budgetpropositionen och i proposition 1994/95:139.
De fyra norra länens universitet och högskolor bör få ett särskilt anslag för decentraliserad utbildning för läsåret 1995/96 enligt förslag i motion 1994/95:Ub715 (c). Detta regionala stöd bör tilldelas Umeå universitet att fördelas i samråd med Högskolan i Luleå och Mitthögskolan för att balansera resurstilldelningssystemets effekter på den decentraliserade utbildningen i Norrland. De utlokaliserade kurserna har ofta små studerandegrupper vilket gör att ersättningen blir lägre än kostnaderna, påpekas det i motionen.
Utskottet har tidigare behandlat motionsyrkanden om resurstilldelningssystemets inverkan på utbudet av decentraliserad utbildning, senast i betänkande 1993/94:UbU8. Utskottet vill mot bakgrund av vad som sägs i motionen hänvisa till uppföljningen av 1993 års universitets- och högskolereform. Det anges i direktiven (dir. 1995:28) att utredaren bl.a. skall belysa konsekvenserna av det förändrade resurstilldelningssystemet framför allt med avseende på de vuxen- och deltidsstuderandes möjligheter att studera vid universitet och högskolor. Med hänvisning till denna uppföljning avstyrks motionen.
Utskottet, som i det följande under anslaget C 46 behandlar förslaget om särskilda medel för nästa budgetår, tillstyrker att riksdagen anvisar det av regeringen föreslagna anslaget till grundutbildning vid Umeå universitet för budgetåret 1995/96.
Anslagsbeloppet under Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning har i propositionen beräknats med utgångspunkt i de riktlinjer som riksdagen beslutat för treårsperioden. Regeringen föreslår ett reservationsanslag på 742 419 000 kr.
Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar ett reservationsanslag på det av regeringen begärda beloppet.
Linköpings universitet
Mot bakgrund av det utbildningsuppdrag för den pågående treårsperioden som regeringen fastställt föreslår regeringen till Linköpings universitet: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 ett anslagsbelopp på 793 665 000 kr. Till detta kommer medel för de särskilda åtaganden som regeringen föreslår i budgetpropositionen och i proposition 1994/95:139.
Utskottet, som i det följande under anslaget C 46 behandlar förslaget om särskilda medel för nästa budgetår, tillstyrker att riksdagen anvisar det av regeringen begärda beloppet.
Anslagsbeloppet under Linköpings universitet: Forskning och forskarutbildning har beräknats med utgångspunkt i de riktlinjer som riksdagen beslutat för treårsperioden och med hänsyn till följande förändringar. Som tillskott för ökade hyreskostnader beräknas sammanlagt 55,4 miljoner kronor. Av medel för lokalhyror som tidigare överförts till Medicinska forskningsrådet har 827 000 kr återförts till universitetet. Regeringen föreslår ett reservationsanslag på 487 320 000 kr.
Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar det föreslagna beloppet.
Karolinska institutet
Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden föreslår regeringen under anslaget Karolinska institutet: Grundutbildning ett reservationsanslag på 475 139 000 kr.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Anslagsbeloppet under Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning har beräknats med utgångspunkt i de riktlinjer som riksdagen beslutat för treårsperioden och med hänsyn till följande förändringar. Som tillskott för ökade hyreskostnader har 21,3 miljoner kronor beräknats. Av medel för lokalhyror som tidigare överförts till Medicinska forskningsrådet har 4 998 000 kr återförts till KI. Regeringen föreslår ett reservationsanslag på 759 358 000 kr.
Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar ett reservationsanslag på det av regeringen begärda beloppet.
Centrum för idrottsforskning bör omvandlas till ett fristående Idrottens forskningsråd, föreslås i motionerna 1994/95:Ub646 (c) yrkande 1 och 1994/95:Kr413 (kds) yrkande 9. Med hänvisning till önskemål inom idrottsrörelsen föreslår motionärerna att centrum skall frigöras från Karolinska institutets huvudmannaskap och omvandlas till ett forskningsråd.
Utskottet noterar att Centrum för idrottsforskning nyligen har omstrukturerats genom att Karolinska institutet övertagit huvudmannaskapet, i nära samarbete med Idrottshögskolan. Enligt Förordning om Centrum för idrottsforskning (SFS 1993:921, ändr. 1994:1172) ingår i styrelsen företrädare för universiteten, Lärarhögskolan och Idrottshögskolan i Stockholm. Karolinska institutet utser tre ledamöter varav två på förslag från Riksidrottsförbundet. Till styrelsen finns knutet ett vetenskapligt råd, där två ledamöter utses av Medicinska forskningsrådet, en av Forskningsrådsnämnden och en av Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet.
Utskottet konstaterar att idrottsrörelsen är representerad i styrelsen. Frågan om ändrad organisation för Centrum för idrottsforskning bör kunna tas upp i anslutning till den översyn av forskningsfinansieringens struktur som regeringen nyligen har beslutat (dir. 1995:41). Med det anförda avstyrks motionerna.
Kungl. Tekniska högskolan
Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden föreslår regeringen under anslaget Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning ett belopp på 865 903 000 kr. Därtill kommer medel för de särskilda åtaganden som regeringen föreslår i budgetpropositionen och i proposition 1994/95:139.
Utskottet, som i det följande under anslaget C 46 behandlar förslaget om särskilda medel för nästa budgetår, tillstyrker att riksdagen anvisar ett reservationsanslag på det begärda beloppet.
Anslagsbeloppet under Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och forskarutbildning har i propositionen beräknats med utgångspunkt i de riktlinjer som riksdagen beslutat för treårsperioden och med följande förändring. Som tillskott för ökade hyreskostnader har beräknats 22 miljoner kronor. Regeringen föreslår ett reservationsanslag på 732 139 000 kr.
Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar det begärda anslaget.
Högskolan i Luleå
Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden föreslår regeringen under anslaget Högskolan i Luleå: Grundutbildning ett reservationsanslag på 447 371 000 kr. Därtill kommer medel för de särskilda åtaganden som regeringen föreslår i budgetpropositionen och i proposition 1994/95:139.
Utskottet, som i det följande under anslaget C 46 behandlar förslaget om särskilda åtaganden för nästa budgetår, tillstyrker att riksdagen anvisar det begärda anslaget.
Anslagsbeloppet under Högskolan i Luleå: Forskning och forskarutbildning har beräknats med utgångspunkt i de riktlinjer som riksdagen beslutat för treårsperioden. Regeringen föreslår ett reservationsanslag på 245 733 000 kr.
Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar det begärda anslaget.
Danshögskolan
Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden föreslår regeringen under anslaget Danshögskolan: Grundutbildning ett reservationsanslag på 28 772 000 kr för budgetåret 1995/96.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Dramatiska institutet
Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden föreslår regeringen under anslaget Dramatiska institutet: Grundutbildning ett reservationsanslag på 69 030 000 kr för budgetåret 1995/96.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Högskolan i Borås
Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden föreslår regeringen under anslaget Högskolan i Borås: Grundutbildning ett reservationsanslag på 149 867 000 kr för budgetåret 1995/96. Därtill kommer medel för de särskilda åtaganden som regeringen föreslår i budgetpropositionen och i proposition 1994/95:139. Med anledning av ändrade former för ersättning för lokalhyror utgör 4 miljoner kronor av det beräknade anslaget en tillfällig ökning för perioden juli 1995--juni 1996.
Utskottet, som i det följande under anslaget C 46 behandlar förslaget om särskilda medel för nästa budgetår, tillstyrker att riksdagen anvisar det föreslagna beloppet.
Högskolan i Falun/Borlänge
Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden föreslår regeringen under anslaget Högskolan i Falun/Borlänge: Grundutbildning ett reservationsanslag på 195 708 000 kr för budgetåret 1995/96. Därtill kommer medel för de särskilda åtaganden som regeringen föreslår i budgetpropositionen och i proposition 1994/95:139. Med anledning av ändrade former för ersättning för lokalhyror utgör 1 miljon kronor av det beräknade anslaget en tillfällig ökning för perioden juli 1995--juni 1996. Av anslaget utgör 2,9 miljoner kronor en tillfällig ökning med anledning av ändrade former för finansiering av anläggningstillgångar för förvaltningsändamål.
Utskottet, som i det följande under anslaget C 46 behandlar förslaget om särskilda medel för nästa budgetår, tillstyrker att riksdagen anvisar det av regeringen begärda beloppet.
Högskolan i Gävle/Sandviken
Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden föreslår regeringen under anslaget Högskolan i Gävle/Sandviken: Grundutbildning ett reservationsanslag på 184 156 000 kr för budgetåret 1995/96. Regeringen aviserar att man i utbildningsuppdraget för det förlängda budgetåret kommer att tillmötesgå högskolans begäran om höjning av antalet ersättningsberättigande helårsprestationer inom undervisningsområdet, i första hand för att möjliggöra den intressanta utbildningen av förskollärare med teknisk inriktning. Till detta kommer medel för de särskilda åtaganden som regeringen föreslår i budgetpropositionen och i proposition 1994/95:139.
Utskottet, som i det följande under anslaget C 46 behandlar förslaget om särskilda medel för nästa budgetår, tillstyrker att riksdagen anvisar det föreslagna beloppet.
Högskolan i Halmstad
Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden föreslår regeringen under anslaget Högskolan i Halmstad: Grundutbildning ett reservationsanslag på 101 473 000 kr för budgetåret 1995/96. Därtill kommer medel för de särskilda åtaganden som regeringen föreslår i budgetpropositionen och i proposition 1994/95:139. Av det beräknade anslaget utgör 1,5 miljoner kronor en tillfällig ökning med anledning av ändrade former för finansiering av anläggningstillgångar för förvaltningsändamål.
Utskottet, som i det följande under anslaget C 46 behandlar förslaget om särskilda medel för nästa budgetår, tillstyrker regeringens förslag.
Högskolan i Kalmar
Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden föreslår regeringen under anslaget Högskolan i Kalmar: Grundutbildning ett reservationsanslag på 213 480 000 kr för budgetåret 1995/96. Regeringen avser att i utbildningsuppdraget för det förlängda budgetåret tillmötesgå högskolans begäran om höjning av antalet ersättningsberättigande helårsprestationer inom undervisningsområdet för att möjliggöra grundskollärar- (årskurserna 4--9) och gymnasielärarutbildning. Till detta kommer medel för de särskilda åtaganden som regeringen föreslår i budgetpropositionen och i proposition 1994/95:139.
Med anledning av ändrade former för ersättning för lokalhyror är det beräknade anslaget och takbeloppet för perioden juli 1995--juni 1996 lägre än vad en tillämpning av angivna ersättningsbelopp för helårsstudenter och helårsprestationer skulle ge. Av det beräknade anslaget utgör 0,2 miljoner kronor en tillfällig ökning med anledning av ändrade former för finansiering av anläggningstillgångar för förvaltningsändamål.
Utskottet, som i det följande under anslaget C 46 behandlar förslaget om särskilda medel för nästa budgetår, tillstyrker att riksdagen anvisar ett reservationsanslag på det av regeringen föreslagna beloppet.
Högskolan i Karlskrona/Ronneby
Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden föreslår regeringen under anslaget Högskolan i Karlskrona/Ronneby: Grundutbildning ett reservationsanslag på 91 239 000 kr för budgetåret 1995/96. Därtill kommer medel för de särskilda åtaganden som regeringen föreslår i budgetpropositionen och i proposition 1994/95:139. Av det beräknade anslaget utgör 4,8 miljoner kronor en tillfällig ökning med anledning av ändrade former för finansiering av anläggningstillgångar för förvaltningsändamål.
Utskottet, som i det följande under anslaget C 46 behandlar förslaget om särskilda medel för nästa budgetår, tillstyrker regeringens förslag.
Högskolan i Karlstad
Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden föreslår regeringen under anslaget Högskolan i Karlstad: Grundutbildning ett reservationsanslag på 316 277 000 kr för budgetåret 1995/96. Därtill kommer medel för de särskilda åtaganden som regeringen föreslår i budgetpropositionen och i proposition 1994/95:139. Med anledning av ändrade former för ersättning för lokalhyror är det beräknade anslaget för perioden juli 1995--juni 1996 reducerat med 6 miljoner kronor jämfört med vad en tillämpning av angivna belopp för helårsstudenter och helårsprestationer skulle ge.
Utskottet, som i det följande under anslaget C 46 behandlar förslaget om särskilda medel för nästa budgetår, tillstyrker att riksdagen anvisar ett reservationsanslag på det föreslagna beloppet.
Högskolan i Kristianstad
Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden föreslår regeringen under anslaget Högskolan i Kristianstad: Grundutbildning ett reservationsanslag på 146 903 000 kr för budgetåret 1995/96. Därtill kommer medel för de särskilda åtaganden som regeringen föreslår i budgetpropositionen och i proposition 1994/95:139.
Utskottet, som i det följande under anslaget C 46 behandlar förslaget om särskilda medel för nästa budgetår, tillstyrker regeringens förslag.
Högskolan i Skövde
Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden föreslår regeringen under anslaget Högskolan i Skövde: Grundutbildning ett reservationsanslag på 99 470 000 kr för budgetåret 1995/96. I utbildningsuppdraget för det förlängda budgetåret kommer bl.a. justering av högsta antalet helårsprestationer att göras. Till detta kommer medel för de särskilda åtaganden som regeringen föreslår i budgetpropositionen och i proposition 1994/95:139. Med anledning av ändrade former för ersättning för lokalhyror utgör 4 miljoner kronor av det beräknade anslaget en tillfällig ökning för perioden juli 1995--juni 1996. Av det beräknade anslaget utgör 1,9 miljoner kronor en tillfällig ökning med anledning av ändrade former för finansiering av anläggningstillgångar för förvaltningsändamål.
Utskottet, som i det följande under anslaget C 46 behandlar förslaget om särskilda medel för nästa budgetår, tillstyrker att riksdagen anvisar ett reservationsanslag på det föreslagna beloppet.
Högskolan i Trollhättan/Uddevalla
Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden föreslår regeringen under anslaget Högskolan i Trollhättan/Uddevalla: Grundutbildning ett reservationsanslag på 79 887 000 kr för budgetåret 1995/96. Därtill kommer medel för de särskilda åtaganden som regeringen föreslår i budgetpropositionen och i proposition 1994/95:139. Med anledning av ändrade former för finansiering av kostnader för anläggningstillgångar för förvaltningsändamål utgör 0,5 miljoner kronor av det beräknade anslaget en tillfällig ökning.
I motion 1994/95:Ub713 (v) yrkande 2 föreslås riksdagen anvisa 6 000 000 kr utöver regeringens förslag för 200 fasta utbildningsplatser.
Utskottet, som i det följande under anslaget C 46 behandlar förslaget om särskilda medel för nästa budgetår, avstyrker motionen och tillstyrker att riksdagen anvisar ett reservationsanslag på det föreslagna beloppet.
Högskolan i Växjö
Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden föreslår regeringen under anslaget Högskolan i Växjö: Grundutbildning ett reservationsanslag på 239 515 000 kr för budgetåret 1995/96. Därtill kommer medel för de särskilda åtaganden som regeringen föreslår i budgetpropositionen och i proposition 1994/95:139. Med anledning av ändrade former för ersättning för lokalhyror är det beräknade anslaget och takbeloppet för perioden juli 1995--juni 1996 0,5 miljoner kronor lägre än vad en tillämpning av angivna belopp för helårsstudenter och helårsprestationer skulle ge. Av det beräknade anslaget utgör 2,6 miljoner kronor en tillfällig ökning med anledning av ändrade former för finansiering av anläggningstillgångar för förvaltningsändamål.
Utskottet, som i det följande under anslaget C 46 behandlar förslaget om särskilda medel för nästa budgetår, tillstyrker att riksdagen anvisar ett reservationsanslag på det föreslagna beloppet.
Högskolan i Örebro
Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden utgör bas för planeringen av verksamheten under resten av perioden. Regeringen kommer i utbildningsuppdraget för det förlängda budgetåret 1995/96 att tillmötesgå högskolans begäran om höjning av antalet ersättningsberättigande helårsprestationer inom utbildningsområdena naturvetenskap och teknik. Regeringen föreslår under anslaget Högskolan i Örebro: Grundutbildning ett reservationsanslag på 292 925 000 kr. Till detta kommer medel för de särskilda åtaganden som regeringen föreslår i budgetpropositionen och i proposition 1994/95:139.
Utskottet, som i det följande under anslaget C 46 behandlar förslaget om särskilda medel för nästa budgetår, tillstyrker regeringens förslag.
Högskoleutbildning på Gotland
Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden föreslår regeringen under anslaget Högskoleutbildning på Gotland: Grundutbildning ett reservationsanslag på 26 042 000 kr för budgetåret 1995/96. Därtill kommer medel för de särskilda åtaganden som regeringen föreslår i budgetpropositionen och i proposition 1994/95:139. Av det beräknade anslaget utgör 350 000 kr en tillfällig ökning med anledning av ändrade former för finansiering av anläggningstillgångar för förvaltningsändamål.
Utskottet, som i det följande under anslaget C 46 behandlar förslaget om särskilda medel för nästa budgetår, tillstyrker regeringens förslag.
Idrottshögskolan i Stockholm
Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden föreslår regeringen under anslaget Idrottshögskolan i Stockholm: Grundutbildning ett reservationsanslag på 50 534 000 kr för budgetåret 1995/96.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Konstfack
Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden föreslår regeringen under anslaget Konstfack: Grundutbildning ett reservationsanslag på 139 021 000 kr för budgetåret 1995/96.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Kungl. Konsthögskolan
Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden föreslår regeringen under anslaget Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning ett reservationsanslag på 67 054 000 kr för budgetåret 1995/96. I anslaget har 8,3 miljoner kronor beräknats för ökade hyreskostnader.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Lärarhögskolan i Stockholm
Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden föreslår regeringen under anslaget Lärarhögskolan i Stockholm: Grundutbildning ett reservationsanslag på 405 816 000 kr för budgetåret 1995/96. Regeringen aviserar att utbildningsuppdraget kommer att ändras så att ett större antal ersättningsgrundande prestationer inom utbildningsområdet Övrigt medges. Till detta kommer medel för de särskilda åtaganden som regeringen föreslår i budgetpropositionen och i proposition 1994/95:139. Med anledning av ändrade former för ersättning för lokalhyror utgör 22,3 miljoner kronor av det beräknade anslaget en tillfällig ökning. Regeringen har beräknat en ersättning om 1,8 miljoner kronor för att fullfölja den pågående försöksverksamheten med grundskollärarutbildning för döva och hörselskadade samt utvecklingsarbete för denna utbildning och utbildning för teckenspråk.
Utskottet, som i det följande under anslaget C 46 behandlar förslaget om särskilda medel för nästa budgetår, tillstyrker att riksdagen anvisar det av regeringen begärda beloppet.
Mitthögskolan
Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden föreslår regeringen under anslaget Mitthögskolan: Grundutbildning ett reservationsanslag på 365 090 000 kr för budgetåret 1995/96. Därtill kommer medel för de särskilda åtaganden som regeringen föreslår i budgetpropositionen och i proposition 1994/95:139. Av det beräknade anslaget utgör 4,1 miljoner kronor en tillfällig ökning med anledning av ändrade former för finansiering av anläggningstillgångar för förvaltningsändamål.
Utskottet, som i det följande under anslaget C 46 behandlar förslaget om särskilda medel för nästa budgetår, tillstyrker att riksdagen anvisar ett reservationsanslag på det föreslagna beloppet.
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm
Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden föreslår regeringen under anslaget Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning ett reservationsanslag på 116 559 000 kr för budgetåret 1995/96.
Ytterligare 10 miljoner kronor föreslås till Musikhögskolan i Stockholm i motion 1994/95:Ub649 (v). Motionärerna påpekar att musikutbildning är betydligt dyrare än nästan all annan utbildning på grund av den höga graden av individualisering och kontinuerlig handledning, vilket medför höga lärar- och lokalkostnader. Trots detta får utbildningen enligt regeringens förslag den lägsta per capita-tilldelningen av de konstnärliga högskolorna. Musikhögskolan bör anvisas 126 559 000 kr.
Utskottet erinrar om att samma principer gäller för de konstnärliga och idrottsliga utbildningarna som för övrig grundläggande högskoleutbildning fr.o.m. budgetåret 1995/96. Utskottet har tillstyrkt principerna för resurstilldelning (bet. 1993/94:UbU12 s. 58) och i det föregående tillstyrkt de av regeringen föreslagna per capita-ersättningarna för de konstnärliga utbildningarna. Dessa senare har undantagits från besparingar. Utskottet finner inte anledning att föreslå någon särskild ordning för Musikhögskolan i Stockholm.
Utskottet avstyrker motionen och tillstyrker att riksdagen anvisar ett reservationsanslag på det föreslagna beloppet.
Mälardalens högskola
Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden föreslår regeringen under anslaget Mälardalens högskola: Grundutbildning ett reservationsanslag på 219 484 000 kr för budgetåret 1995/96. Regeringen kommer inte att tillmötesgå högskolans begäran att utvidga utbildningsuppdraget genom att medge ersättning inom det konstnärliga området. Dock tillkommer medel för de särskilda åtaganden som regeringen föreslår i budgetpropositionen och i proposition 1994/95:139.
Med anledning av ändrade former för ersättning för lokalhyror är det beräknade anslaget och takbeloppet för perioden juli 1995--juni 1996 5 miljoner kronor lägre än vad en tillämpning av angivna belopp för helårsstudenter och helårsprestationer skulle ge.
Utskottet, som i det följande under anslaget C 46 behandlar förslaget om särskilda medel för nästa budgetår, tillstyrker att riksdagen anvisar ett reservationsanslag på det föreslagna beloppet.
Operahögskolan i Stockholm
Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden föreslår regeringen under anslaget Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning ett reservationsanslag på 19 890 000 kr för budgetåret 1995/96.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Teaterhögskolan i Stockholm
Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden föreslår regeringen under anslaget Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning ett reservationsanslag på 32 854 000 kr för budgetåret 1995/96.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m.
Under anslaget (C 43) beräknas medel för bidrag till enskilda utbildningsanordnare, bl.a. med anledning av avtal om villkor för statsbidrag som staten ingått med de flesta av utbildningsanordnarna. Med specificerade anslagsposter redovisas Chalmers tekniska högskola AB, Handelshögskolan i Stockholm, Stiftelsen Högskolan i Jönköping, Teologiska Högskolan i Stockholm, Örebromissionen/Örebro Missionsskola, Evangeliska Fosterlands Stiftelsen/Johannelunds Teologiska Institut, Stiftelsen Edsbergs musikinstitut, Stockholms Musikpedagogiska Institut, Ericastiftelsen samt Stiftelsen Stora Sköndal.
Från anslaget utgår vidare statsbidrag till kommuner och landsting för grundläggande högskoleutbildning.
Sammantaget föreslår regeringen att riksdagen som bidrag till Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 1 939 114 000 kr.
Frågan om examensrätt och bidrag till Kungälvs Waldorfseminarium tas upp i motion 1994/95:Ub701 (mp). Motionärerna påpekar att waldorflärarutbildning krävs för att få undervisa utifrån waldorfpedagogisk metodik. Denna utbildning finns inte att tillgå inom den statliga lärarutbildningen, hävdar de, utan måste sökas via de fristående waldorfseminarierna inom eller utom landet. Seminariet i Kungälv ansökte i maj 1993 hos regeringen om examensrätt. Ansökan är ännu ej prövad, varför motionärerna begär ett uttalande om att prövningen skall påskyndas (yrkande 1). Innan ett positivt beslut om examensrätt föreligger, har seminariet ingen möjlighet att få en ansökan om statsbidrag prövad. Eftersom handläggningen dragit ut på tiden behöver skolan för innevarande läsår ett bidrag på 600 000 kr så att befintlig lärarutbildning kan fullföljas (yrkande 2).
Utskottet har inhämtat att Kanslersämbetet den 22 februari 1995 och således efter det att motionen väcktes överlämnat rapporten Prövning av lärarutbildningar vid Waldorfseminariet i Kungälv till Utbildningsdepartementet. I rapporten avstyrks att Waldorfseminariet ges examensrätt enligt högskoleförordningen för de prövade utbildningarna. Samtidigt görs den bedömningen att waldorflärarutbildningen med inriktning mot årskurserna 1--7 och eurytmilärarutbildningen vid seminariet bör lämpa sig för att inordnas i den sektor för kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning som för närvarande utreds inom Utbildningsdepartementet. -- Utredningen om kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning har den 3 april 1995 avgett sitt betänkande Yrkeshögskolan -- kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning (SOU 1995:38).
Utskottet har även inhämtat att det hos Kanslersämbetet pågår ytterligare prövningar av waldorfutbildningar, bl.a. vissa utbildningar vid Rudolf Steinerhögskolan i Järna.
Enligt de upplysningar som lämnats till utskottet är omfattningen av waldorflärarutbildning vid statliga lärarhögskolor för närvarande liten. I Stockholm har Lärarhögskolan nu en kurs på 1--2 poäng med alternativ pedagogik. Hösten 1996 planeras vid samma högskola ett fördjupningsalternativ på 5 poäng i waldorfpedagogik.
Utskottet har erfarit att Waldorfseminariet i Kungälv tidigare, i oktober 1991, av regeringen beviljats ett engångsbelopp, ett s.k. överlevnadsbidrag, på 500 000 kr. Sedermera har införts en ordning som innebär att det för statsbidrag krävs examensrätt (jfr proposition 1992/93:1).
Utskottet anser inte att riksdagen skall ifrågasätta den bedömning som Kanslersämbetet gjort av Waldorfseminariets lärarutbildningar, nämligen att de inte uppfyller kvalitetskraven för erhållande av examensrätt.
Mot bakgrund av de redovisade förhållandena avstyrker utskottet motion 1994/95:Ub701 yrkandena 1 och 2.
Utskottet har inte något att invända mot regeringens medelsberäkning under förevarande anslag utan föreslår att riksdagen för nästa budgetår anvisar begärt reservationsanslag på 1 939 114 000 kr som bidrag till enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m.
Förslag rörande utbildningar vid Stiftelsen Högskolan i Jönköping lämnas i några motioner. Sålunda förordas i motion 1994/95:Ub665 (m) att en civilingenjörsutbildning etableras vid stiftelsehögskolan, i samverkan med teknisk högskola eller universitet, för att säkerställa näringslivets i länet tillgång till välutbildade tekniker. Enligt motion 1994/95:Ub729 (kds) bör en utbyggnad av ingenjörsutbildningen i Jönköping planeras inför nästa treåriga budgetperiod. Lärarutbildningen vid Högskolan för lärarutbildning och kommunikation i Jönköping bör enligt motion 1994/95:Ub666 (fp) utökas till att även omfatta utbildning av grundskollärare med inriktning mot årskurserna 4--9.
Utskottet konstaterar att enligt förordningen (1993:956) om tillstånd att utfärda vissa examina har Stiftelsen Högskolan i Jönköping -- för Internationella Handelshögskolan i Jönköping AB, Högskolan för lärarutbildning och kommunikation i Jönköping AB och Ingenjörshögskolan i Jönköping AB -- examensrätt för magisterexamen i företagsekonomi och pedagogik, kandidatexamen, högskoleexamen, barn- och ungdomspedagogisk examen, grundskollärarexamen 1--7, ingenjörsexamen och yrkesteknisk examen.
Vidare erinrar utskottet om att frågor rörande examensrätt avgörs av regeringen efter ansökan från utbildningsanordnaren och prövning genom Kanslersämbetet. Stiftelsehögskolan har ansökt om och Kanslersämbetet tillstyrkt att examensrätt ges för grundskollärarexamen med inriktning mot undervisning i årskurserna 4--9. Regeringen har i regeringsbeslut den 6 april 1995 ändrat den nämnda förordningen (1993:956) i enlighet härmed.
Utskottet anser med det anförda att riksdagen bör avslå motionerna 1994/95:Ub665, 1994/95:Ub666 och 1994/95:Ub729.
Utvecklingsverksamhet och internationell samverkan
Medel beräknas under detta anslag (C 44) för utvecklingsverksamhet och internationell samverkan med anledning av Sveriges inträde i den europeiska unionen m.m. En redovisning lämnas i propositionen för Sveriges deltagande i utbildningsprogrammen Tempus, Sokrates och Leonardo och för hur deltagandet skall finansieras. Enligt regeringen finns det vidare behov av vissa resurser till en programorganisation med uppgift bl.a. att svara för information till målgrupperna för EU:s utbildningsprogram.
Utskottet föreslår att riksdagen, i enlighet med regeringens begäran, under anslaget för nästa budgetår anvisar ett reservationsanslag på 90 390 000 kr.
Utskottet vill i sammanhanget fästa uppmärksamheten på att regeringen i proposition 1994/95:164 -- om jämställdhet mellan kvinnor och män inom utbildningsområdet -- av medlen under detta anslag för budgetåret 1995/96 beräknat dels 21 miljoner kronor till post-doktorala stipendier för svenska kvinnliga forskares vistelser vid utländska forskningsinstitutioner, dels 11,25 miljoner kronor till forskningsråden för gästprofessurer för kvinnliga forskare. Utskottet kommer att behandla nämnda proposition i sitt betänkande 1994/95:UbU18.
Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.
Anslaget C 45. Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. avser enligt propositionen verksamhet inom högskoleområdet för vilken medel inte har ställts till förfogande under annat anslag. Anslaget innefattar även bidrag till Stiftelsen Svenska institutet och Svenska studenthemmet i Paris.
Regeringen begär ett reservationsanslag på 735 340 000 kr för budgetåret 1995/96 att fördelas mellan anslagsposterna Stiftelsen Svenska institutet (6 685 000 kr), Svenska studenthemmet i Paris (1 178 000 kr), Kompetenshöjning av högskolans lärare (138 386 000 kr, varav beräknas 118 552 000 kr för perioden juli 1995--juni 1996), Finansiering av lånekostnader m.m. (309 762 000 kr) samt Till regeringens disposition (279 329 000 kr).
I ett par inledande avsnitt i budgetpropositionen (s. 89 och 106) redogör regeringen för den särskilda satsning som bör göras på forskarutbildningen. I syfte att erbjuda ytterligare 300--500 doktorander studiefinansiering föreslås resurser under anslaget C 47. Övriga utgifter inom forskning och forskarutbildning för de tolv första månaderna av budgetåret 1995/96 (se nedan). Fr.o.m. den 1 juli 1996 bör verksamheten enligt regeringen kunna finansieras genom utnyttjande av de särskilda medel som för närvarande används för forskarutbildning av obehöriga lärare, dvs. medlen för kompetenshöjning av högskolans lärare under förevarande anslag. Medlen bör tillföras universitet och högskolor med fakultetsorganisation.
Invändningar mot förslaget att använda ifrågavarande medel till studiefinansiering för doktorander anförs i motion 1994/95:Ub624 (fp) yrkande 6. Medlen är enligt motionärerna särskilt viktiga för att höja den vetenskapliga kompetensen hos icke disputerade lärare vid de nya högskolor som saknar fakultetsanslag. Riksdagen bör därför uttala sig för att denna form av satsning på kompetenshöjning av högskolans lärare måste fullföljas.
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag att de särskilda resurser som ställts till förfogande för att under en övergångsperiod göra det möjligt för icke disputerade högskolelärare att avlägga doktorsexamen fortsättningsvis skall användas till studiefinansiering för doktorander. Här kan nämnas att utskottet i det följande kommer att behandla ett förslag i propositionen om förstärkning av anslaget för forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora högskolor (C 49), bl.a. för att öka andelen forskarutbildade lärare vid dessa högskolor. Med det anförda avstyrker utskottet motion 1994/95:Ub624 yrkande 6.
Utskottet föreslår att riksdagen till Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. anvisar ett reservationsanslag på 735 340 000 kr för nästa budgetår i enlighet med regeringens förslag.
Övriga utgifter inom grundutbildning
Anslaget (C 46) avser övrig grundläggande högskoleutbildning som inte ingår i resp. universitets eller högskolas anslag för grundutbildning.
I propositionen föreslås att riksdagen för nästa budgetår anvisar ett reservationsanslag på 1 449 053 000 kr, fördelat på fem anslagsposter. Sålunda beräknas till distansutbildning 69 655 000 kr och till behörighetsgivande förutbildning, s.k. basår, 58 898 000 kr.
Vidare beräknas under anslagsposten Vissa särskilda åtgärder 435 500 000 kr (för 12 månader). Enligt de förslag till vissa särskilda åtgärder läsåret 1995/96 inom den högre utbildningen som regeringen lagt fram i ett inledande avsnitt av propositionen, skall medlen bl.a. användas till en ettårig aspirantutbildning för i första hand invandrare med akademisk utbildning. De skall också utnyttjas för verksamhet med sommaruniversitet/sommarhögskola för totalt 25 000 studerande sommaren 1995. Enligt proposition 1994/95:139 bör resurserna kunna tas i anspråk även under sommaren 1996.
För Särskilda utbildningssatsningar finns upptagen en anslagspost på 762 500 000 kr. Dessa medel avses finansiera de 10 000 nya högskoleplatser som skall tilldelas redan yrkesverksamma inom i första hand de naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna, i enlighet med regeringens förslag tidigare i budgetpropositionen.
Slutligen har till regeringens disposition avsatts 122 500 000 kr. Det anges i propositionen att i detta belopp ingår medel för bl.a. en ny högskola på Södertörn.
I motionerna 1994/95:Ub901 (m) yrkande 15 i denna del och 1994/95:Ub906 (m) yrkande 8 ställer sig motionärerna avvisande till regeringens förslag om arbetsmarknadspolitiskt motiverade högskoleplatser, såsom de 10 000 platserna för utbildning i naturvetenskap/teknik och språk för äldre studerande. Det nu aktuella anslaget bör därför, enligt den senare motionen, minskas med 762 500 000 kr, dvs. med hela anslagsposten för Särskilda utbildningssatsningar.
Anslaget bör enligt motion 1994/95:Ub907 (c) yrkande 19 minskas med 95 miljoner kronor. Motionärerna avslår förslaget om medel till regeringens disposition, förutom de medel som är beräknade för en ny högskola på Södertörn.
Enligt motion 1994/95:Ub706 (v) yrkande 4 i denna del bör riksdagen under förevarande anslag anvisa 1 335 553 000 kr för budgetåret 1995/96. Detta anslagsbelopp är 113 500 000 kr lägre än vad regeringen föreslår. Motionärerna har därvid beräknat 232 500 000 kr mindre för färre högskoleplatser under budgetåret, eftersom de anser att antagningen till de nya platserna skall ske successivt, samt 119 miljoner kronor mer för verksamhet vid sommaruniversitet/sommarhögskola även sommaren 1996.
I motion 1994/95:Fi216 (kds) yrkande 14 föreslås att riksdagen anvisar 140 miljoner kronor mindre än vad regeringen har föreslagit under anslaget för nästa budgetår. Motionärernas förslag är en följd av deras yrkanden om permanentning av 3 000 nya högskoleplatser inom naturvetenskap och teknik, vilket innebär färre högskoleplatser under budgetåret, och om platser vid sommaruniversitet/sommarhögskola ett år till.
Utskottet har i det föregående tillstyrkt att riksdagen godkänner vad regeringen förordat om omfattning och fördelning av resurser för särskilda utbildningssatsningar inom grundutbildningen. Likaledes har utskottet tillstyrkt att regeringen bemyndigas fördela resurser avseende Vissa särskilda åtgärder läsåret 1995/96 inom den högre utbildningen. Inrättandet av Södertörns högskola har utskottet tillstyrkt i sitt betänkande 1994/95:UbU11. När det gäller övriga medel till regeringens disposition är det enligt utskottet rimligt att vissa medel finns beräknade för oförutsedda utgifter, korrigeringar av felräkningar etc. med hänsyn till att det totala anslaget till grundutbildning vid landets universitet och högskolor uppgår till 13,4 miljarder kronor för budgetåret 1995/96.
Med hänvisning till utskottets redovisade ställningstaganden anser utskottet att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1994/95:Ub706 yrkande 4 i denna del, 1994/95:Ub901 yrkande 15 i denna del, 1994/95:Ub906 yrkande 8, 1994/95:Ub907 yrkande 19 och 1994/95:Fi216 yrkande 14 bör anvisa det av regeringen begärda anslagsbeloppet på 1 449 053 000 kr till Övriga utgifter inom grundutbildning för budgetåret 1995/96.
Övriga utgifter inom forskning och forskarutbildning
Under detta anslag (C 47) har medel beräknats för forskning och forskarutbildning som inte ingår i resp. universitets eller högskolas anslag för forskning och forskarutbildning.
Sammantaget begär regeringen ett reservationsanslag på 212 067 000 kr för budgetåret 1995/96. Därav har 175 067 000 kr beräknats för bilateralt forskningssamarbete, Fora för kvinnliga forskare, kontaktsekretariat, kontaktforskare, forskningsinformation, internationalisering, jämställdhet, m.m. Resterande 37 miljoner kronor avser studiefinansiering under ett år (juli 1995--juni 1996) för 300--500 doktorander. Regeringen har i ett inledande avsnitt av budgetpropositionen begärt bemyndigande att fördela dessa resurser.
I motion 1994/95:Ub629 (s) framhålls kvinnoforskningen vid Högskolan i Halmstad. Motionärerna begär ett uttalande av riksdagen om att denna forskning bör förstärkas och att högskolan bör få del av de medel som under anslaget avsatts för fora för kvinnliga forskare.
Utskottet hänvisar till att medlen som anvisats till fora för kvinnliga forskare för innevarande budgetår fördelats av regeringen i regleringsbrevet till de olika universiteten samt till högskolorna i Luleå och Örebro. Utskottet anser att det är angeläget att verksamheten vid fora för kvinnliga forskare utvecklas. Förslag om ytterligare medel till denna verksamhet bör dock bedömas i samband med behandlingen av nästa forskningsproposition. Motionen bör sålunda avslås av riksdagen.
Ökade resurser till studiefinansiering för doktorander föreslås i flera motioner. Enligt motion 1994/95:Ub907 (c) yrkande 4 bör anslaget ökas med 50 miljoner kronor för att den pågående omvandlingen av utbildningsbidrag till doktorandtjänster skall kunna fortsätta och fler doktorandtjänster inrättas. I motion 1994/95:Ub624 (fp) yrkande 20 begärs ett tillkännagivande om att resurser för ytterligare 300 doktorandtjänster bör anslås. För studiefinansiering av 300 nya doktorandtjänster utöver de 300--500 som regeringen föreslagit bör riksdagen enligt motion 1994/95:Ub706 (v) yrkande 5 öka anslaget med 90 miljoner kronor och således anvisa 302 067 000 kr. I motion 1994/95:Ub905 (mp) yrkande 21 i denna del föreslås att riksdagen i syfte att fullfölja övergången från utbildningsbidrag till doktorandtjänster och utöka antalet doktorandtjänster i forskarutbildningen skall anslå 187 500 000 kr utöver regeringens förslag.
Utskottet har tidigare i sitt betänkande 1994/95:UbU13 tillstyrkt regeringens förslag när det gäller utbildningsbidrag och doktorandtjänster. I konsekvens härmed tillstyrker utskottet nu regeringens förslag om medelsanvisning och avstyrker motionerna 1994/95:Ub624 yrkande 20, 1994/95:Ub706 yrkande 5, 1994/95:Ub905 yrkande 21 i denna del och 1994/95:Ub907 yrkande 4. Riksdagen bör således till Övriga utgifter inom forskning och forskarutbildning anvisa ett reservationsanslag på 212 067 000 kr för nästa budgetår.
Konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor
Under anslaget (C 48) beräknas medel för konstnärligt utvecklingsarbete vid Danshögskolan, Dramatiska institutet, Konstfack, Kungl. Konsthögskolan, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm, Operahögskolan i Stockholm och Teaterhögskolan i Stockholm.
Konstnärligt utvecklingsarbete bedrivs som en konstnärlig motsvarighet till forskningen vid fakulteterna. I propositionen anges att de riktlinjer för verksamheten och resurserna som riksdagen beslutade med anledning av forskningspropositionen våren 1993 för treårsperioden 1993/94--1995/96 bör ligga fast.
Medel för konstnärligt utvecklingsarbete beräknas även under anslagen till Lunds universitet, Göteborgs universitet, Umeå universitet samt Högskolan i Luleå.
Utskottet, som inte har något att erinra mot regeringens beräkning av anslagsbeloppet, föreslår att riksdagen till Konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 18 802 000 kr.
Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora högskolor
För Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora högskolor (C 49) föreslås i propositionen ett reservationsanslag på 232 700 000 kr för budgetåret 1995/96. I anslagsbeloppet ingår en anslagspost på 132 572 000 kr till regeringens disposition; i övrigt är anslaget fördelat till 15 mindre och medelstora högskolor.
Av anslagsposten Till regeringens disposition utgörs huvudparten av medel som regeringen fördelar dels för forskning i nätverk med universitet och högskolor med fasta forskningsresurser, dels för forskningssamverkan med näringslivet, enligt riksdagens forskningspolitiska beslut våren 1993 (proposition 1992/93:170, bet. UbU15, rskr. 388).
Därutöver har anslaget i nu föreliggande budgetproposition förstärkts med 10 miljoner kronor för att bidra till att öka omfattningen av den forskning som finns vid de mindre och medelstora högskolorna, öka andelen forskarutbildade lärare vid dessa högskolor samt öka andelen studerande som går vidare till forskarutbildning. Regeringen anför att det är viktigt att resurserna för forskningsstödjande åtgärder successivt ökas.
I flera motioner pläderas för en ökad tilldelning av medel till viss högskola för forskningsstödjande åtgärder. Sålunda anförs i motion 1994/95:Ub732 (c) yrkande 2 att Högskolan i Skövde bör få ökade medel. Enligt motionerna 1994/95:Ub720 (m) yrkande 2 och 1994/95:Ub697 (s) yrkande 3 bör 1 miljon kronor av den förstärkning om 10 miljoner kronor som regeringen beräknat under anslaget tillföras Högskolan i Trollhättan/Uddevalla. I motion 1994/95:Ub683 (s) hävdas att ca 52 miljoner kronor ur posten Till regeringens disposition skulle kunna fördelas till mindre och medelstora högskolor av Högskolans i Växjö storlek. Mälardalens högskola bör enligt motion 1994/95:Ub660 (c) yrkande 1 tilldelas 12 miljoner kronor till forskningsstödjande åtgärder i stället för föreslagna 4,9 miljoner kronor. Motionärerna anser att tillskottet kan tas från anslagsposten Till regeringens disposition.
Enligt vad utskottet inhämtat finns de extra medlen om 10 miljoner kronor ofördelade under anslagsposten Till regeringens disposition. Övriga medel under denna post är som ovan redovisats uppbundna genom tidigare riksdagsbeslut. Utskottet anser inte att riksdagen skall föregripa regeringens beslut om fördelning av de extra medlen genom att uttala sig till förmån för en viss högskola. Utskottet avstyrker därför motionerna 1994/95:Ub660 yrkande 1, 1994/95:Ub683, 1994/95:Ub697 yrkande 3, 1994/95:Ub720 yrkande 2 och 1994/95:Ub732 yrkande 2.
Högskolan i Luleå bör också tilldelas medel för forskningsstödjande åtgärder, anförs det i motion 1994/95:Ub702 (s) yrkande 2. Lärarna inom högskolans utbildningar utanför det tekniska utbildningsområdet är de enda i landet som inte endera har fakultetsanslag eller omfattas av anslaget för forskningsstödjande åtgärder. Medlen som bör tilldelas högskolan för budgetåret 1995/96 kan enligt motionärerna belasta anslagsposten Till regeringens disposition.
Utskottet konstaterar att Högskolan i Luleå, som har en teknisk fakultet, inte räknas till de mindre och medelstora högskolorna. Dock har utskottet i yttrande i maj 1994 (1993/94:UbU4y s. 5) till arbetsmarknadsutskottet ansett att det finns anledning att se över hur även de icke tekniska utbildningarna vid Högskolan i Luleå skall kunna få del av forskningsstödjande resurser, i likhet med vad som gäller för högskolor utan fasta forskningsresurser. Frågan bör dock bedömas i ett bredare perspektiv i 1996 års forskningspolitiska proposition. Med hänvisning härtill avstyrks motion 1994/95:Ub702 yrkande 2.
Frågan om fördelningen av nätverksmedel till mindre och medelstora högskolor tas upp i motion 1994/95:Ub718 (s). Dessa medel bör -- om de permanentas vid ingången i nästa treårsperiod -- fördelas profilerat och inte efter matematiska likhetsprinciper.
Utskottet noterar, vilket motionären åberopat, att regeringen i propositionen säger sig ha för avsikt att fr.o.m. ingången av nästa treåriga planeringsperiod göra nuvarande resurser för forskning i nätverk och forskningssamverkan med näringslivet permanenta för forskning och forskarutbildning vid de mindre och medelstora högskolorna. Utskottet anser att regeringens förslag i nästa forskningspolitiska proposition bör avvaktas, varför motionen avstyrks.
Regeringen har, som nämnts, under förevarande anslag begärt ett anslagsbelopp på 232 700 000 kr.
Enligt motion 1994/95:Ub907 (c) yrkande 6 bör riksdagen förstärka anslaget och anvisa 100 miljoner kronor utöver regeringens förslag som ett steg i arbetet på att nå målet att de mindre och medelstora högskolorna får fasta forskningsresurser.
Utskottet ställer sig bakom regeringens medelsberäkning med en viss förstärkning av anslaget till forskningsstödjande åtgärder. Med anledning av motionsyrkandet vill utskottet hänvisa till att regeringen i budgetpropositionen förutskickar att permanenta forskningsresurser successivt skall tillföras de mindre och medelstora högskolorna. Enligt utskottets mening bör riksdagen nu anvisa begärt belopp på 232 700 000 kr och avslå motion 1994/95:Ub907 yrkande 6.
Vissa ersättningar för klinisk utbildning och forskning
Från anslaget utgår ersättning till vissa landsting/kommuner enligt avtal om samarbete om läkarutbildning och forskning m.m. samt om samarbete om tandläkarutbildning och forskning m.m.
Utskottet, som inte har något att erinra mot medelsberäkningen i propositionen, tillstyrker att riksdagen till Vissa ersättningar för klinisk utbildning och forskning för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 2 296 979 000 kr.
En översyn av läkarutbildningsavtalet i syfte att fastställa nya ersättningar till universitetssjukhusen för läkarutbildning och viss forskningsverksamhet förordas i motionerna 1994/95:Ub647 (c), 1994/95:Ub673 (fp) och 1994/95:Ub680 (v). En obalans i tilldelningen av statlig driftersättning har successivt uppstått, framhåller motionärerna. Därför bör en omfördelning göras så att ersättningen till resp. sjukvårdshuvudman utgår i proportion till storleken på fakultetsanslaget och till volymen på grundutbildningen av läkare.
Utskottet har erfarit att de av motionärerna påtalade problemen är uppmärksammade inom Utbildningsdepartementet. Läkarutbildningsavtalet från år 1989 är resultatet av förhandlingar som hade pågått under lång tid. Frågan är komplicerad och kan inte lösas utan nya förhandlingar. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionerna.
Kostnader för Chalmers tekniska högskolas avvecklingsorganisation
På detta anslag bokförs avvecklingskostnader m.m. för den statliga myndigheten Chalmers tekniska högskola som den 1 juli 1994 övergått i stiftelseform. Eventuell behållning på räntekontot från myndigheten efter avvecklingen förs över till Chalmers tekniska högskola AB. Likaledes amorterar bolaget eventuellt underskott på räntekontot.
Anslaget disponeras av den särskilde utredare som utsetts för uppgiften att avveckla myndigheten. Utredaren skall slutredovisa sitt uppdrag senast den 31 oktober 1995.
Utskottet anser att riksdagen, som regeringen föreslagit, till kostnader för avvecklingsorganisationen bör anvisa ett förslagsanslag för nästa budgetår på 1 000 kr.
Kostnader för Högskolans i Jönköping avvecklingsorganisation
På detta anslag bokförs avvecklingskostnader m.m. för den statliga myndigheten Högskolan i Jönköping som den 1 juli 1994 övergått i stiftelseform. Eventuell behållning på räntekontot från myndigheten efter avvecklingen förs över till Stiftelsen Högskolan i Jönköping. Likaledes amorterar stiftelsen eventuellt underskott på räntekontot.
Anslaget disponeras av den särskilde utredare som utsetts för uppgiften att avveckla myndigheten. Utredaren skall slutredovisa sitt uppdrag senast den 31 oktober 1995.
Utskottet anser att riksdagen, som regeringen föreslagit, till kostnader för avvecklingsorganisationen bör anvisa ett förslagsanslag för nästa budgetår på 1 000 kr.
6. Nationella och internationella forskningsresurser
Vissa allmänna frågor
I ett inledande avsnitt till littera D. Nationella och internationella forskningsresurser framhåller regeringen att forskningsfrågorna skall ges hög prioritet i regeringens arbete. Det stora budgetunderskottet gör det dock omöjligt att upprätthålla en oförändrad nivå på forskningsresurserna. Samtliga samhällssektorer måste medverka i saneringen av statsfinanserna, framhåller regeringen. Regeringen lägger fram förslag som innebär begränsningar av resurserna för forskningsråden och övrig forskningsverksamhet under denna littera om ca 238 miljoner kronor varav ca 160 miljoner kronor avser budgetårets första tolv månader. Detta innebär en besparing med ca 6,1 % för budgetåret 1995/96. För budgetåren 1997 och 1998 avser regeringen att spara ytterligare 19 resp. 76 miljoner kronor på samma områden. Regeringen hemställer att riksdagen godkänner inriktningen av besparingsåtgärderna för budgetåren 1997 och 1998.
Utgångspunkten för regeringens förslag till fördelning av resurserna till forskningen är att forskningssystemet skall utsättas för minsta möjliga påfrestningar och att utgiftsminskningarna inte drastiskt skall förändra möjligheterna att bedriva forskning av hög kvalitet. I nuvarande statsfinansiella läge anser regeringen det vara omöjligt att ett samhällsområde tillförs resurser av den storleksordning som medlen till forskningsstiftelserna innebär utan att justeringar av de ordinarie forskningsanslagen genomförs. Regeringen aviserar att ytterligare besparingar därför kommer att ske främst under budgetåren 1997 och 1998 (budgetpropositionen s. 273). Regeringen framhåller att det är angeläget att de skilda finansiärerna av den svenska forskningen inleder ett nära samarbete, så att balansen i det svenska forskningssystemet kan upprätthållas i största möjliga utsträckning trots de ofrånkomliga besparingarna och så att Sveriges samlade resurser för forskning och utveckling används effektivt. Regeringen redovisar att den inlett diskussioner med stiftelserna bl.a. vad gäller stiftelsernas samverkan med övriga forskningsfinansierande organ. Regeringen avser att redovisa de budgetmässiga konsekvenserna för ordinarie forskningsanslag för riksdagen i april 1995.
Regeringen meddelar också sin avsikt att se över den totala forskningsfinansieringsstrukturen. Regeringen har genom beslut den 23 mars 1995 givit en särskild utredare i uppdrag att genomföra en översyn av strukturen för forskningsfinansieringen (dir. 1995:41).
Regeringens förslag till besparingar på nu ifrågavarande område tas upp i flera motioner. I motion 1994/95:Ub901 (m) yrkandena 8 och 9 (delvis) framhålls behovet av långsiktighet i forskningspolitiken och att staten måste ge stabila ekonomiska och organisatoriska ramvillkor. De nödvändiga besparingarna måste genomföras på ett strukturellt riktigt sätt. Regeringens förslag bör avslås. Motionärerna förordar i stället att en ytterligare besparing -- utöver regeringens förslag -- görs inom området för arbetsmiljö och arbetslivsforskning. Enligt motion 1994/95:Ub906 (m) yrkande 9 bör riksdagen besluta att under littera D. Nationella och internationella forskningsresurser anvisa ett i förhållande till regeringens förslag ökat anslag med 230 miljoner kronor för forskningsråd och övrig forskningsverksamhet. I motion 1994/95:Ub907 (c) yrkande 2 begärs att riksdagen anvisar 50 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit. Enligt motion 1994/95:Ub706 (v) yrkande 11 bör riksdagen till forskningsråden anvisa 88 miljoner kronor mer än vad regeringen föreslagit. Motionärerna anser att det är olämpligt att nu initiera ett omfattande besparingsprogram, eftersom regeringen aviserar att under våren ta initiativ till en översyn av den totala forskningsfinansieringen.
Utskottet anser att det statsfinansiella läget gör det nödvändigt att besparingar görs även inom den statliga forskningsverksamheten och har därmed ingen annan uppfattning än regeringen i frågan. Utskottet tillstyrker således regeringens förslag avseende utgiftsbegränsningar för forskningsråden och övrig forskningsverksamhet under littera D. Nationella och internationella forskningsresurser för budgetåret 1996/97. Utskottet gör samma bedömning som regeringen, nämligen att det stora budgetunderskottet gör det omöjligt att upprätthålla en oförändrad nivå på forskningsresurserna. Utskottet återkommer i det följande till regeringens beräkning av nu berörda anslag. Motionerna 1994/95:Ub706 yrkande 11, 1995/96:Ub901 yrkandena 8 och 9 (delvis), 1995/96:Ub906 yrkande 9 och 1995/96:Ub907 yrkande 2 bör enligt utskottets mening avslås i den del de avser resurserna för budgetåret 1995/96.
Utskottet har inte heller anledning att inta någon annan ståndpunkt än regeringen vad avser inriktningen av besparingsåtgärderna för budgetåren 1997 och 1998. Utskottet avstyrker således även de ovan redovisade motionsyrkandena i de delar de avser resurserna för budgetåren 1997 och 1998. Riksdagen bör godkänna regeringens förslag till inriktning av besparingsåtgärderna för dessa budgetår.
Enligt motion 1994/95:Ub624 (fp) yrkande 23 bör det i samband med översynen av forskningsfinansieringen göras en översyn av den befintliga strukturen inom universitetens forskningsorganisation. Dagens forskning är ofta gränsöverskridande, inte bara över disciplingränserna utan även över fakultetsgränserna. De goda erfarenheter som man har haft vid Linköpings universitet när det gäller temaorganisation har, framhåller motionärerna, inte influerat till förändringar på övriga universitet.
Utskottet anser i likhet med regeringen det angeläget att en översyn görs av strukturen för forskningsfinansieringen. Som redan framhållits har regeringen beslutat om direktiv för en sådan översyn (dir. 1995:41). Enligt direktiven skall en särskild utredare genomföra en översyn av det svenska systemet för tilldelning av resurser till forskning, balansen mellan medel från olika forskningsfinansiärer och relationerna mellan forskningsfinansiärer å den ena sidan och universitet och högskolor å den andra. Uppdraget skall slutredovisas senast den 1 mars 1996.
När det gäller motionärernas yrkande om en översyn av den befintliga strukturen inom universitetens forskningsorganisation vill utskottet hänvisa till att utredaren enligt sina direktiv bl.a. skall redovisa de eventuella problem som finns i det nuvarande svenska forskningsfinansieringssystemet och hur detta system för resurstilldelning påverkar utförandenivån, särskilt universitet och högskolor. En övergripande fråga som utredaren därvid skall belysa är hur finansieringssystemet i sin nuvarande utformning kan bidra till en fortlöpande profilering och förnyelse av forskningen och dess inriktning. Enligt utskottet är syftet med yrkandet i huvudsak tillgodosett med vad utskottet redovisat, varför det avstyrks.
I motion 1994/95:Ub731 (s) framhålls att det är viktigt att eventuella besparingar i det statliga systemet för forskningsfinansiering ej tillåts drabba den fria, innovativa inomvetenskapligt motiverade forskningen. Om en indragning ändå måste göras bör enligt motionärerna tre åtgärder vidtas för att stimulera nyskapande forskning. Indragningarna bör i första hand drabba sektorsorganen. Stiftelserna bör erbjudas att överta finansieringsansvaret för vissa projekt från bl.a. forskningsråden. De statliga sektorsorganen bör få direktiv att även stödja fri, innovativ inomvetenskapligt motiverad forskning eller medel överförda från dessa organ till forskningsråden. Enligt motion 1994/95:Ub905 (mp) yrkande 29 bör en utredning och en utvärdering av hela sektorsforskningen göras och förslag tas fram för en genomgripande effektivisering av forskningen inom olika områden. I samma motion yrkande 25 anförs att det är en bristande balans mellan grundforskning och sektorsforskning med hänsyn till samhällets behov av forskningsresurser. Enligt yrkande 26 samma motion och i motion 1994/95:Ub662 (mp) bör en översyn göras av landets samlade resurser för sektorsforskningen med målet att föra över 10 % av dessa medel till forskningsråden.
Avvägningen mellan å ena sidan anslag till grundforskning vid främst universitet och högskolor och annan inomvetenskapligt motiverad forskning och å andra sidan resurserna från olika statliga forskningsfinansiärer är en principiellt viktig forskningspolitisk fråga. Den bör i första hand övervägas och beredas inför regeringens regelbundet återkommande forskningspolitiska propositioner.
Utskottet har ovan redovisat att regeringen nyligen beslutat om direktiv till en översyn av strukturen för forskningsfinansiering och att översynen bl.a. avser balansen mellan medel från olika forskningsfinansiärer. Av direktiven framgår att utredaren översiktligt skall beskriva hur resurserna för forskning för olika syften och på olika kunskapsområden har utvecklats över den senaste tjugoårsperioden. Utredaren skall vidare belysa fördelningen av medel mellan olika forskningsfinansiärer samt fakultetsanslagen. Eventuella balansförskjutningar mellan inomvetenskapligt motiverad och målinriktad forskning, liksom orsakerna härtill, skall belysas.
Mot bakgrund av det nu påbörjade beredningsarbetet, som skall vara avslutat senast den 1 mars 1996, bör riksdagen kunna utgå från att de av motionärerna anförda synpunkterna kommer att beaktas av regeringen i nästa forskningspolitiska proposition. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionerna 1994/95:Ub662, 1994/95:Ub731 och 1994/95:Ub905 yrkandena 25, 26 och 29.
I motion 1994/95:Ub905 (mp) yrkandena 27 och 28 behandlas forskningsrådens ansvar för gränsöverskridande tvärvetenskaplig forskning. Forskningsrådsnämnden (FRN) bör ta ett betydligt större ansvar för samordning och finansiering av tvärvetenskapliga projekt. FRN bör få ett ökat ansvar för samordning av forskning inom olika sektorsorgan och inom näringslivet. Möjligheterna att knyta Teknikvetenskapliga forskningsrådets (TFR) projekt till övriga projekt är av speciell betydelse, enligt motionärerna. Teknikutveckling i nära anslutning till framsteg inom andra forskningsdiscipliner kan väsentligt underlättas genom TFR.
Utskottet vill peka på att det ligger ett särskilt ansvar på forskningsråden att ge stöd till gränsöverskridande forskning vare sig det gäller samverkan mellan discipliner inom ett råds ansvarsområde eller samverkan över rådsgränserna. FRN har ett särskilt ansvar för gränsöverskridande forskning inom områden som är angelägna från samhällets synpunkt. Utskottet anser i likhet med regeringen det angeläget att ett tvärvetenskapligt synsätt gynnas inom svensk forskning (budgetpropositionen s. 270). Särskilt den spontana samverkan bör underlättas, framhåller regeringen. Forskningsråden bör lägga särskild vikt vid att inom sina verksamhetsfält skapa strukturer som i det normala prioriteringsarbetet kan bedöma den inomvetenskapliga kvaliteten i projekten men även den extra dimension som ett tvärvetenskapligt arbete kan tillföra. Forskningsråden och FRN bör tillsammans arbeta för att forskningsråden i det ordinarie arbetet skall stödja forskning som spänner över olika forskningsråds områden. Särskild tonvikt bör enligt regeringen läggas vid att underlätta möten mellan forskning inom humaniora-samhällskunskap och teknik-naturvetenskap. Regeringen informerar i propositionen om att den avser att ge ett särskilt uppdrag till forskningsråden och FRN att gemensamt föreslå lämpliga åtgärder för nämnda ändamål.
Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen har anfört i frågan och förutsätter att eventuella förslag om ändrad rådsorganisation eller förändringar i principiellt avseende när det gäller rådens arbete kommer att föreläggas riksdagen i nästa forskningspolitiska proposition. Med det anförda avstyrker utskottet motion 1994/95:Ub905 yrkandena 27 och 28.
Enligt motion 1994/95:Ub624 (fp) yrkande 25 bör en utvärdering göras av hur forskningsråden har tagit sitt ansvar för forskningsinformationen. Universitet och högskolor har ett grundläggande ansvar för att sprida information om den forskning som bedrivs på respektive högskola. FRN har ansvar för nationella informationsinsatser. Dessutom har varje forskningsråd ansvar för att informera om de forskningsresultat som genom rådets anslag kommer fram. Enligt motionärerna finns i dag vissa problem när det gäller vem som egentligen har ansvar för vad, varför en utvärdering bör göras. Den bör ingå i nästa forskningsproposition.
Utskottet vill med anledning av motionen fästa uppmärksamhet på vad regeringen anför i frågan.
Regeringen framhåller (budgetpropositionen s. 270) att den vill främja forskningsinformationen. Såväl universitet som högskolor har som en av sina huvuduppgifter att sprida information om forskning. FRN har ett särskilt ansvar för dessa frågor. Regeringen framhåller att dialogen mellan forskarna och andra medborgargrupper är av stort demokratiskt värde. Regeringen betonar att denna dialog måste bygga på ömsesidig respekt och engagemang och att forskningens roll bör diskuteras i ett vidare kulturellt perspektiv. I det perspektivet spelar också media en viktig roll. Enligt regeringen bör FRN genom en särskild arbetsgrupp medverka till att skapa broar mellan kultur och vetenskap och bidra till ett brett samhälleligt engagemang och förståelse för forskningens villkor och resultat.
Enligt vad utskottet erfarit har en sådan arbetsgrupp nu tillsatts av FRN. Utskottet vill i detta sammanhang också erinra om att FRN, forskningsråden och Rymdstyrelsen som mål för verksamheten bl.a. har att förbättra informationen om forskning och forskningsresultat (jfr regleringsbrev för budgetåret 1994/95). Utskottet har tidigare, bl.a. i samband med den senaste forskningspolitiska propositionen (proposition 1992/93:170, bet. UbU15, rskr. 388), behandlat frågor om forskningsinformationen. Utskottet utgår från att regeringen noga följer hur såväl universitet och högskolor som FRN och forskningsråden uppfyller sitt ansvar för forskningsinformationen. Utskottet förutsätter att regeringen återkommer till riksdagen i denna fråga i nästa forskningspolitiska proposition. Med det anförda avstyrker utskottet motion 1994/95:Ub624 yrkande 25.
Forskningsrådsnämnden
De övergripande målet för Forskningsrådsnämnden (FRN) är att initiera och stödja forskning inom områden som är angelägna från samhällets synpunkt med särskilt beaktande av tvär- och mångvetenskaplig forskning. Vidare skall FRN verka för att information sprids, främja samordning och samarbete mellan övriga forskningsråd samt medverka med andra myndigheter och organ inom forskningens område. FRN har bl.a. ett särskilt ansvar för kvinno- och jämställdhetsforskning.
Kollegiet för samhällsforskning (SCASSS), som har byggts upp i samarbete mellan FRN och Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR), föreslås få ställning som nationell inrättning. Medel från detta anslag har förts över till anslaget Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Forskning.
Regeringen har till Forskningsrådsnämnden: Forskning och forskningsinformation beräknat ett reservationsanslag på 131 465 000 kr för nästa budgetår.
Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar det begärda beloppet.
Till Forskningsrådsnämnden: Förvaltning föreslås ett ramanslag på 14 159 000 kr.
Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar det begärda beloppet.
Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet
De övergripande målen för Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) är att inom det kulturvetenskapliga forskningsområdet främja och stödja vetenskapligt betydelsefull forskning samt verka för att information om forskning och forskningsresultat sprids. Rådet skall samverka med andra myndigheter och organ inom forskningens område.
Regeringen redovisar att ytterligare medel har beräknats under detta anslag för kriminalvetenskaplig forskning. Medlen har överförts från Justitiedepartementets huvudtitel. Som utskottet tidigare redovisat har regeringen förordat att Kollegiet för samhällsforskning (SCASSS) ges status som nationell inrättning samt knyts till HSFR. Regeringen framhåller vidare att HSFR som en del i sin verksamhet skall fördela medel till laboratoriet för keramisk forskning och laboratoriet för vedanatomi och dendrokronologi vid Lunds universitet samt miljöarkeologiska laboratoriet vid Umeå universitet.
Regeringen har beräknat ett reservationsanslag på 341 100 000 kr till Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Forskning för nästa budgetår.
Utskottet har inget att erinra mot medelsberäkningen och tillstyrker att riksdagen anvisar det begärda beloppet.
Utskottet tillstyrker även det av regeringen begärda beloppet till Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning innebärande ett ramanslag på 15 351 000 kr.
Medicinska forskningsrådet
De övergripande målen för Medicinska forskningsrådet (MFR) är att inom sitt verksamhetsområde främja och stödja vetenskapligt betydelsefull forskning, verka för att information om forskning sprids samt samverka med andra myndigheter och organ inom forskningens område.
Regeringen har föreslagit att riksdagen till Medicinska forskningsrådet: Forskning anvisar ett reservationsanslag på 552 004 000 kr.
I motion 1994/95:Ub612 yrkandena 1 och 2 behandlas frågor om forskning vad gäller kvinnors hälsa. I yrkande 2 framhålls att kvinnors hälsa inte är ett eget prioriteringsområde inom MFR utan hamnar under prioriteringsområdet kirurgi. I andra länder har man uppmärksammat obalansen inom den medicinska forskningen och gjort strukturförändringar. Kvinnors hälsa bör bli ett eget prioriteringsområde, och särskilda medel för projekt rörande kvinnors hälsa bör öronmärkas. Enligt yrkande 1 bör riksdagen anslå 5 miljoner kronor till Kvinnohälsan vid Karolinska sjukhuset för att verksamheten skall kunna breddas och garanteras.
Utskottet vill inledningsvis peka på att regeringen den 26 januari 1995 har tillkallat en särskild utredare (dir. 1995:8) för att föreslå åtgärder som främjar kvinno- och jämställdhetsforskning (genusforskning). Utredaren skall särskilt undersöka hur uppgifterna att utreda, skapa opinion och dela ut bidrag för att främja kvinno- och jämställdhetsforskning bäst kan utformas. Utredaren skall förutsättningslöst pröva om syftet kan uppnås genom att redan befintliga myndigheter ges uppdrag eller om det på nationell nivå bör inrättas ett särskilt forskningsstödjande organ med ett sådant ansvar.
Regeringen har i propositionen om jämställdhet mellan kvinnor och män (proposition 1994/95:164) bl.a. betonat forskningsrådens och FRN:s ansvar för jämställdheten. Regeringen avser att i instruktionerna för FRN och forskningsråden inom Utbildningsdepartementets ansvarsområde införa att dessa inom sina respektive verksamhetsområden särskilt skall främja jämställdhet mellan kvinnor och män. Propositionen kommer att senare i vår behandlas av utskottet.
Utskottet kan i detta sammanhang konstatera att omfattande åtgärder föreslås för att främja kvinno- och jämställdhetsforskning. Utskottet utgår från att den av motionärerna aktualiserade frågan tas upp av den i det föregående nämnda utredningen. Vidare anser utskottet att det bör ankomma på MFR att inom ramen för tillgängliga medel göra de prioriteringar som rådet bedömer som angelägna. Utskottet är inte berett att i detta sammanhang tillstyrka ett tillkännagivande av riksdagen i frågan. Utskottet avstyrker även förslaget i motionen om att tillföra MFR ytterligare medel. Med hänvisning till vad utskottet har anfört bör riksdagen avslå motion 1994/95:Ub612 yrkandena 1 och 2 och anvisa det av regeringen begärda beloppet.
Till Medicinska forskningsrådet: Förvaltning föreslås i propositionen ett ramanslag på 20 302 000 kr, vilket utskottet tillstyrker.
Naturvetenskapliga forskningsrådet
De övergripande målen för Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) är att inom sitt verksamhetsområde främja och stödja vetenskapligt betydelsefull forskning, verka för att information om forskning sprids samt samverka med andra myndigheter och organ inom forskningens område.
NFR har givits ansvaret för de nationella forskningsanläggningarna The Svedberg-laboratoriet i Uppsala, MAX-laboratoriet i Lund och Onsala rymdobservatorium (proposition 1992/93:170 och proposition 1993/94:100, bil. 9). I enlighet med förslag i nämnda propositioner bör nu även Manne Siegbahn-laboratoriet vid Stockholms universitet och Kungl. Tekniska högskolan ges status av nationell anläggning, framhåller regeringen. Medel överförs från anslagen för Stockholms universitet och Kungl. Tekniska högskolan till detta anslag. Anslaget har också förstärkts med 1 miljon kronor för detta ändamål. Vissa anslagsjusteringar föreslås beträffande de nationella anläggningarnas finansiering. Vidare har NFR under två år i särskild ordning erhållit medel för åtgärder som främjar den svenska industriella och teknologiska fördelen av svensk medverkan i internationella forskningsanläggningar, främst CERN. Regeringen förordar att NFR anvisas 1,5 miljoner kronor för att utveckla denna verksamhet.
Regeringen föreslår att riksdagen till Naturvetenskapliga forskningsrådet: Forskning anvisar ett reservationsanslag på 900 017 000 kr för nästa budgetår.
Utskottet har inget att erinra mot beräkningen av anslaget och föreslår att riksdagen anvisar det begärda beloppet.
Utskottet tillstyker även regeringens förslag till medelsberäkning av ett ramanslag på 27 644 000 kr till Naturvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning.
Teknikvetenskapliga forskningsrådet
De övergripande målen för Teknikvetenskapliga forskningsrådet (TFR) är att inom sitt verksamhetsområde främja och stödja vetenskapligt betydelsefull forskning, verka för att information om forskning sprids samt samverka med andra myndigheter och organ inom forskningens område.
Medel för Rådet för högpresterande datorsystem (HPD-rådet) anvisas inom detta anslag. TFR ansvarar för HPD-rådets administration.
Regeringen föreslår en konsolidering av resurserna för den beräkningsintensiva forskningen. Avancerad forskning inom flera områden, t.ex. läkemedelsdesign, klimatsimuleringar, strömningsmekanik, nya material och molekylärbiologi, kräver tillgång till högpresterande datorer. Regeringen framhåller att behoven under lång tid har varit eftersatta och investeringarna i högpresterande datorer har varit otillräckliga. Regeringen föreslår att ett årligt belopp om 45 miljoner kronor avsätts för att konsolidera försörjningen av högpresterande datorsystem för forskning. Sammanlagt har för HPD-rådets verksamhet beräknats 65 625 000 kr under anslaget.
Regeringen föreslår att riksdagen till Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Forskning anvisar ett reservationsanslag på 463 978 000 kr.
Utskottet har inget att erinra mot medelsberäkningen och föreslår att riksdagen anvisar det begärda beloppet.
Utskottet tillstyrker även medelsberäkningen av ramanslaget Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning på 13 533 000 kr.
Rymdforskning
Från anslaget betalas kostnader för forskning inom Rymdstyrelsens verksamhetsområde. Rymdstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för frågor som gäller den svenska rymd- och fjärranalysverksamheten, särskilt för forskning och utveckling.
Regeringen föreslår att till Rymdforskning för nästa budgetår anvisas ett reservationsanslag på 65 125 000 kr.
Utskottet har inget att invända mot medelsberäkningen och tillstyrker således att riksdagen anvisar det begärda beloppet.
Kungl. biblioteket
De övergripande målen för Kungl. biblioteket (KB) är att som nationalbibliotek främja svensk informationsförsörjning genom att samla, bevara, beskriva och tillhandahålla det svenska trycket och förvärva utländsk litteratur, framställa nationalbibliografiska produkter samt stödja svenskt biblioteksväsen med centrala insatser.
Regeringen föreslår att KB tillförs 15 miljoner kronor som en särskild resurs för subventionering av expeditionskostnader i samband med nettoutlåning av fjärrlån mellan forskningsbibliotek. Regeringen informerar om att KB kommer att ges i uppdrag att utarbeta riktlinjer för utbetalningen av medlen.
Regeringen föreslår att Kungl. biblioteket anvisas ett ramanslag på 263 754 000 kr för nästa budgetår.
Utskottet tillstyrker medelsberäkningen och föreslår att riksdagen anvisar det begärda beloppet.
Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek
Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek (SPPB) har ett nationellt ansvar för referens- och beståndsservicen inom ämnesområdena psykologi och pedagogik.
Regeringen föreslår att riksdagen till SPPB för nästa budgetår anvisar ett ramanslag på 11 971 000 kr.
Utskottet föreslår att riksdagen anvisar medel i enlighet med regeringens förslag.
Institutet för rymdfysik
Från anslaget betalas kostnader för att skapa förutsättningar för och bedriva forskning inom området rymdfysik. Det övergripande målet för Institutet för rymdfysik (IRF) är att inom sitt verksamhetsområde bedriva effektiv verksamhet på hög internationell nivå.
I propositionen föreslås att IRF anvisas ett ramanslag på 57 600 000 kr för budgetåret 1995/96.
Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar det begärda beloppet.
Polarforskningssekretariatet
De övergripande målen för Polarforskningssekretariatet (PFS) är att främja och samordna svensk polarforskning på en hög internationell nivå. Från anslaget betalas kostnader för planering, genomförande och främjande av svensk polarforskning i Antarktis och Arktis. Verksamheten präglas av en mycket ojämn kostnadsfördelning över tiden till följd av stor belastning vid genomförandet av expeditioner.
Regeringen föreslår att riksdagen till Polarforskningssekretariatet för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 31 710 000 kr. Regeringen begär samtidigt riksdagens bemyndigande att genom tillfälliga omdispositioner av nationella och internationella forskningsresurser täcka de eventuellt ökade kostnader som uppstår under budgetåret 1995/96 och som motsvaras av minskade kostnader under budgetåret 1997.
Utskottet anser att riksdagen bör anvisa föreslagna medel och lämna begärt bemyndigande.
Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete mellan Sverige och EU
Från anslaget betalas kostnader för den verksamhet som Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete mellan Sverige och EU (EU/FoU-rådet) bedriver. EU/FoU-rådet har till uppgift att svara för samordning inom landet av det samarbete mellan Sverige och Europeiska unionen, EU, som avser forskning och teknisk utveckling. Rådet skall vara nationellt kontaktorgan för samarbetet. Rådet inrättades år 1992 som ett samarbetsorgan för berörda forskningsfinansierande myndigheter och forskningsråd, och finansieringen delas fr.o.m. budgetåret 1994/95 mellan Näringsdepartementets och Utbildningsdepartementets huvudtitlar.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag på 11 901 000 kr för nästa budgetår.
Riksdagen bör enligt utskottet anvisa det begärda beloppet.
Europeisk forskningssamverkan
Anslaget skall täcka kostnader för svenskt deltagande i sådan europeisk forskningssamverkan som regleras genom regeringsavtal. Inom anslaget har inte, så som för innevarande budgetår, medel beräknats för programavgifter för EU:s forskningsprogram inklusive kostnader för Joint Research Centre. Dessa kostnader täcks i stället genom Sveriges medlemsavgift till EU.
Regeringen har genom beslut den 16 juni 1994 utsett bl.a. NFR, MFR, HSFR och FRN till huvudansvariga myndigheter för angivna särprogram inom EU:s FoU-samarbete. Samtidigt angavs myndigheternas uppgifter angående bl.a. stöd och service till forskare som deltar i eller förbereder deltagande i samarbetet. Regeringen redovisar att medel har beräknats under detta anslag för sådan verksamhet.
Regeringen har beräknat ett ramanslag på 642 533 000 kr till Europeisk forskningssamverkan för nästa budgetår. I detta belopp ingår särskilda medel till regeringens disposition på 182 133 000 kr.
I motion 1994/95:Ub907 (c) yrkande 20 föreslås att riksdagen till anslaget Europeisk forskningssamverkan anvisar 50 miljoner kronor mindre än vad regeringen föreslagit. I motionen framhålls att regeringen föreslår att drygt 240 miljoner kronor skall anslås till regeringens disposition för europeisk forskningssamverkan, utan närmare precisering av hur dessa medel skall fördelas. Enligt motionärerna döljer sig här bl.a. medel till fusionsforskning som Centerpartiet tidigare motsatt sig. Regeringen bör ge en redovisning av hur medlen kommer att fördelas, innan riksdagen anvisar dessa.
Som redan har framgått har under detta anslag beräknats särskilda medel till regeringens disposition på drygt 182 miljoner kronor och således inte 240 miljoner kronor som uppges i motionen. Utskottet har inhämtat att dessa medel har beräknats bl.a. med hänsyn till att det är oklart i vilken utsträckning det kommer att krävas inhemsk kompletterande finansiering av deltagande i EU-projekten. Vidare ingår i beloppet en kostnadsnivåuppräkning för rymdsamarbetet, medel för att stimulera deltagande i EU-samarbetet, medel för att kompensera att bidrag till internationella organisationer blivit dyrare än beräknat och vissa medel för utrednings- och analysarbete. Några medel för fusionsforskning har inte beräknats i beloppet till regeringens disposition. Mot bakgrund av det nu redovisade beräkningsunderlaget avstyrker utskottet motion 1994/95:Ub907 yrkande 20. Riksdagen bör sålunda med avslag på motionen anvisa det av regeringen begärda beloppet.
Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål
Från anslaget betalas kostnader för forskarstipendier och bilateralt forskningssamarbete. Vidare betalas vissa kostnader för infrastrukturella åtgärder, särskilda undersökningar inom FoU-området samt lokalkostnader för Nordiska institutet för samhällsplanering. Innevarande budgetår betalades från detta anslag verksamheten för Rådet för högpresterande datorsystem (HPDR). Kostnaden för HPDR:s verksamhet har för budgetåret 1995/96 beräknats inom Teknikvetenskapliga forskningsrådets anslag vilket utskottet har behandlat i det föregående.
I propositionen föreslås att riksdagen till Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 61 554 000 kr.
Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar det begärda beloppet.
Vissa bidrag till forskningsverksamhet
Under detta anslag upptas specificerat bidragen till Vetenskapsakademien, Svenska institutet i Rom, Svenska institutet i Athen, Svenska forskningsinstitutet i Istanbul, Nämnden för svensk-amerikanskt forskarutbyte samt Institutet för framtidsstudier.
Regeringen redovisar bl.a. att medel har överförts från Utrikesdepartementets huvudtitel till detta anslag avseende Svenska forskningsinstitutets lokaler i Istanbul. Regeringen föreslår att riksdagen till Vissa bidrag för forskningsändamål anvisar ett reservationsanslag på 78 799 000 kr.
Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar det begärda beloppet.
Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning
Medlen under detta anslag disponeras och fördelas av Forskningsrådsnämnden (FRN) för dyrbar vetenskaplig utrustning. FRN skall i samverkan med andra forskningsfinansiärer fördela medel för vetenskaplig utrustning som kostar mer än 2 miljoner kronor.
Utskottet föreslår att riksdagen, i enlighet med regeringens förslag, till Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 158 390 000 kr.
7. Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område
Under anslaget F 2. Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område beräknas medel till tillfälliga förstärkningar för myndigheternas arbete med utvecklings- och rationaliseringsfrågor.
Regeringen föreslår ett anslagsbelopp på 25 231 000 kr för budgetåret 1995/96.
Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar ett reservationsanslag på det föreslagna beloppet.
Hemställan
Utskottet hemställer
Informationsteknik och distansutbildning
1. beträffande program för bred användning av informationsteknik att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub903 yrkandena 1, 2 och 7,
res. 1 (m)
2. beträffande användning av informationsteknik i Skåne att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub711 yrkande 1,
3. beträffande allmän tillgång till informationsteknik att riksdagen avslår motion 1994/95:T236 yrkande 2,
4. beträffande inköp av datorutrustning att riksdagen avslår motion 1994/95:T236 yrkande 4,
5. beträffande informationsteknik i skolväsendet att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub304 yrkande 6, 1994/95:Ub315 yrkande 3, 1994/95:Ub901 yrkande 23, 1994/95:K810 yrkande 2 och 1994/95:K811 yrkande 1,
res. 2 (m) res. 3 (c, fp, kds)
6. beträffande distansutbildning att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub624 yrkande 32, 1994/95:Ub682, 1994/95:Ub903 yrkande 3 och 1994/95:A466 yrkande 11,
7. beträffande studiecentra/lärcentra att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub639, 1994/95:Ub672 och 1994/95:Ub704,
8. beträffande distansinstitut att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub626 yrkande 3,
Utveckling av universitet och högskolor, m.m.
9. beträffande plan för långsiktig kunskaps- och kompetensutveckling att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub901 yrkande 1 och 1994/95:A215 yrkande 8,
res. 4 (m)
10. beträffande livslångt lärande att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub648 och 1994/95:Ub706 yrkande 16,
11. beträffande åtgärder mot social snedrekrytering att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub706 yrkande 1 och 1994/95:Ub714,
12. beträffande studentutbyte med tredje världen att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub706 yrkande 2,
13. beträffande satsning på de mindre och medelstora högskolorna att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub601 yrkandena 1--3, 5, 8 och 12, 1994/95:Ub624 yrkande 8, 1994/95:Ub625 yrkande 1, 1994/95:Ub637, 1994/95:Ub696 yrkande 16 och 1994/95:Ub907 yrkande 5,
res. 5 (m, fp) res. 6 (c) res. 7 (kds)
14. beträffande rätt för mindre och medelstora högskolor att examinera doktorer att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub650 och 1994/95:Ub696 yrkande 17,
res. 8 (kds)
15. beträffande konstnärlig verksamhet vid vissa högskolor
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub660 yrkande 4,
16. beträffande nya universitet att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub601 yrkande 6, 1994/95:Ub614, 1994/95:Ub624 yrkande 9, 1994/95:Ub671 och 1994/95:Ub708,
res. 9 (c) res. 10 (fp)
17. beträffande vissa regionala högskolesatsningar att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub705 yrkande 1 och 1994/95:A446 yrkandena 1 och 2,
18. beträffande lärarutbildning och forskning att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub624 yrkande 26,
res. 11 (fp)
19. beträffande högskolestyrelserna att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub602 och 1994/95:Ub690,
20. beträffande högskolans antagningssystem att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub613, 1994/95:Ub624 yrkande 28 och 1994/95:Ub696 yrkande 9,
res. 12 (m, fp, kds) res. 13 (v)
21. beträffande studenternas inflytande att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub706 yrkande 14,
res. 14 (v)
22. beträffande studenternas rättssäkerhet att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub696 yrkande 12,
res. 15 (kds)
23. beträffande kårobligatoriet att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub616 och 1994/95:Ub686,
24. beträffande den farmaceutiska utbildningen att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub630,
25. beträffande tandläkarutbildningen att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub621,
26. beträffande centrum för handikappteknik att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub641,
Särskilda resurser samt vissa särskilda åtgärder m.m.
27. beträffande särskilda resurser under flera år för grundutbildningen att riksdagen -- utom såvitt avser målgrupper och antagningstillfällen för utbildning i naturvetenskap och teknik -- med bifall till propositionerna 1994/95:100 och 1994/95:139 i motsvarande delar samt med avslag på motionerna 1994/95:Ub17 yrkande 3, 1994/95:Ub19 yrkande 2 delvis, 1994/95:Ub21 yrkandena 3, 4 och 5, 1994/95:Ub22 yrkandena 1 och 2, 1994/95:Ub24 yrkande 3 delvis, 1994/95:Ub624 yrkande 3, 1994/95:Ub696 yrkande 5, 1994/95:Ub706 yrkande 3 delvis, 1994/95:Ub901 yrkande 15 delvis och 1994/95:Ub907 yrkandena 15 och 16 godkänner det som regeringen förordar om omfattning och principer,
res. 16 (m) res. 17 (c) res. 18 (fp) res. 19 (v) res. 20 (kds)
28. beträffande målgrupper såvitt avser de särskilda resurserna för utbildning i naturvetenskap och teknik att riksdagen med bifall till propositionerna 1994/95:100 och 1994/95:139 i motsvarande delar och med avslag på motionerna 1994/95:Ub17 yrkande 4 och 1994/95:Ub706 yrkande 6 godkänner regeringens förslag,
res. 21 (v)
29. beträffande antagningstillfällen för de extra platserna i naturvetenskap och teknik att riksdagen med anledning av propositionerna 1994/95:100 och 1994/95:139 samt motion 1994/95:Ub17 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
30. beträffande särbehandling av underrepresenterat kön vid antagning till de extra platserna i naturvetenskap och teknik att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub17 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
31. beträffande uppföljning och utvärdering att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub17 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
32. beträffande vissa särskilda åtgärder såvitt avser resurser för humanistisk, samhällsvetenskaplig och juridisk utbildning att riksdagen med bifall till propositionerna 1994/95:100 och 1994/95:139 i motsvarande delar och med avslag på motionerna 1994/95:Ub19 yrkande 2 delvis, 1994/95:Ub22 yrkande 4, 1994/95:Ub24 yrkande 3 delvis, 1994/95:Ub624 yrkande 2, 1994/95:Ub696 yrkande 6 och 1994/95:Ub706 yrkande 3 (delvis) godkänner regeringens förslag,
res. 22 (m) res. 23 (fp) res. 24 (v) res. 25 (kds)
33. beträffande vissa särskilda åtgärder såvitt avser resurser för aspirantutbildning att riksdagen med bifall till propositionerna 1994/95:100 och 1994/95:139 i motsvarande delar och med avslag på motionerna 1994/95:Ub22 yrkande 7, 1994/95:Ub696 yrkande 8, 1994/95:Sf611 yrkande 20, 1994/95:Sf636 yrkande 7 och 1994/95:A286 yrkande 15 godkänner regeringens förslag,
res. 26 (mp, kds) res. 27 (fp)
34. beträffande vissa särskilda åtgärder såvitt avser resurser för sommaruniversitet att riksdagen med bifall till propositionerna 1994/95:100 och 1994/95:139 i motsvarande delar och med avslag på motionerna 1994/95:Ub21 yrkande 6, 1994/95:Ub22 yrkande 5, 1994/95:Ub24 yrkande 4, 1994/95:Ub624 yrkande 1, 1994/95:Ub696 yrkande 7 och 1994/95:Ub706 yrkande 4 (delvis) godkänner regeringens förslag,
res. 28 (c, fp, v, kds)
35. beträffande vissa särskilda åtgärder såvitt avser resurser för basår att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:139 och med anledning av proposition 1994/95:100 samt med avslag på motionerna 1994/95:Ub19 yrkande 4 och 1994/95:Ub22 yrkande 6 godkänner regeringens förslag,
res. 29 (m) res. 30 (fp, mp)
36. beträffande fördelning av platser mellan högskolorna och fördelning av motsvarande medel framdeles att riksdagen med bifall till propositionerna 1994/95:100 och 1994/95:139 i motsvarande delar bemyndigar regeringen att, med den ändring som föranleds av bifall till utskottets förslag vid moment 29 om antagningstillfällen, fördela särskilda resurser för grundläggande högskoleutbildning i enlighet med regeringens förslag samt godkänner av regeringen angivna riktlinjer för fördelning av motsvarande medel som riksdagen anvisar under 1997--2002 och därjämte avslår motionerna 1994/95:Ub15, 1994/95:Ub16, 1994/95:Ub18, 1994/95:Ub20, 1994/95:Ub23, 1994/95:Ub25, 1994/95:Ub26, 1994/95:Ub27, 1994/95:Ub28, 1994/95:Ub29, 1994/95:Ub30, 1994/95:Ub623 yrkandena 2 och 3, 1994/95:Ub660 yrkande 3, 1994/95:Ub697 yrkande 2, 1994/95:Ub716 yrkande 1, 1994/95:Ub728 delvis och 1994/95:Ub732 yrkande 1,
37. beträffande minskad antagning till läkarutbildning att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub615,
Övergripande anslagsfrågor
38. beträffande besparingsåtgärder inom grundutbildningen att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 och med avslag på motionerna 1994/95:Ub624 yrkandena 15 och 16, 1994/95:Ub901 yrkande 6 delvis, 1994/95:Ub906 yrkande 6 delvis och 1994/95:Ub907 yrkande 7 (delvis) godkänner de belopp för ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer som regeringen har förordat för de olika utbildningsområdena under budgetåret 1995/96,
res. 31 (m) res. 32 (fp)
39. beträffande besparingar på fakultetsanslagen att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 och med avslag på motionerna 1994/95:Ub706 yrkande 10, 1994/95:Ub901 yrkande 9, 1994/95:Ub906 yrkande 6 och 1994/95:Ub907 yrkande 1, samtliga yrkanden delvis, godkänner vad utskottet har anfört,
res. 33 (m, v)
40. beträffande fortsatta besparingsåtgärder att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 och med avslag på motionerna 1994/95:Ub706 yrkande 10, 1994/95:Ub901 yrkandena 6 och 9, 1994/95:Ub906 yrkande 6 och 1994/95:Ub907 yrkandena 1 och 7, samtliga yrkanden delvis, samt motion 1994/95:Ub901 yrkande 5 godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder för budgetåren 1997 och 1998 som regeringen förordar,
res. 34 (m) - villk. 31, 33 res. 35 (v) - villk. 33
41. beträffande kvalitetspremien att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100, med ändring av sitt tidigare beslut (bet. 1993/94:UbU12, rskr. 399) och med avslag på motionerna 1994/95:Ub624 yrkande 5, 1994/95:Ub696 yrkande 4, 1994/95:Ub901 yrkande 4, 1994/95:Ub906 yrkande 7 delvis och 1994/95:Ub907 yrkande 8 godkänner att varje lärosätes arbete med kvalitetsutvecklingsprogram och Kanslersämbetets bedömning av detta arbete inte skall kopplas till resurstilldelningssystemet för grundläggande högskoleutbildning,
res. 36 (m, c, fp, kds)
42. beträffande uppföljning av kvalitetsutvecklingen att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub706 yrkande 13,
43. beträffande prestationsrelaterade fakultetsanslag att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100, med ändring av sitt tidigare beslut (bet. 1993/94:UbU12, rskr. 399) och med avslag på motionerna 1994/95:Ub624 yrkande 21, 1994/95:Ub696 yrkande 15, 1994/95:Ub906 yrkande 7 delvis och 1994/95:Ub907 yrkande 9 godkänner att principerna för prestationsrelaterade fakultetsanslag inte införs fr.o.m. budgetåret 1995/96,
res. 37 (m, c, fp, kds)
44. beträffande gemensamma anslag för grundutbildning och forskning att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub601 yrkande 9,
res. 38 (c)
45. beträffande översyn av anslagssystemet m.m. att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub664 och 1994/95:Ub705 yrkande 2,
46. beträffande ersättningen för lokalhyror, m.m. att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub711 yrkande 2 och 1994/95:Ub716 yrkande 2,
res. 39 (fp)
47. beträffande övergången till kalenderbudgetår att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 godkänner de förändringar som förordats av regeringen beträffande resurstilldelningen till grundläggande högskoleutbildning som en konsekvens av övergången till kalenderbudgetår,
48. beträffande engångsbelopp att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bemyndigar regeringen att inom varje lärosätes anslag för grundläggande högskoleutbildning avseende budgetåret 1995/96 fastställa storleken av ett engångsbelopp,
49. beträffande förslag om utbyggnad av vissa universitet och högskolor att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub601 yrkande 4, 1994/95:Ub604, 1994/95:Ub617, 1994/95:Ub625 yrkande 2, 1994/95:Ub626 yrkande 2, 1994/95:Ub628 yrkande 4, 1994/95:Ub643, 1994/95:Ub663, 1994/95:Ub674, 1994/95:Ub675 yrkande 1, 1994/95:Ub681, 1994/95:Ub689, 1994/95:Ub697 yrkande 1, 1994/95:Ub702 yrkande 1, 1994/95:Ub703, 1994/95:Ub711 yrkandena 3 och 4, 1994/95:Ub713 yrkande 1, 1994/95:Ub720 yrkande 1, 1994/95:Ub725, 1994/95:Ub728 delvis och 1994/95:Ub732 yrkande 3,
50. beträffande förslag om utbildningsprogram m.m. att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub627, 1994/95:Ub638, 1994/95:Ub642, 1994/95:Ub645, 1994/95:Ub658, 1994/95:Ub660 yrkande 2, 1994/95:Ub694, 1994/95:Ub723, 1994/95:Ub727 och 1994/95:Ub734,
51. beträffande förslag om centrumbildningar att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub611, 1994/95:Ub628 yrkandena 2 och 3, 1994/95:Ub659, 1994/95:Ub675 yrkande 2, 1994/95:Ub711 yrkande 8 och 1994/95:Ub733,
52. beträffande förslag om ökad forskning vid vissa lärosäten, m.m. att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub626 yrkande 1, 1994/95:Ub646 yrkandena 2 och 3, 1994/95:Ub669, 1994/95:Ub691, 1994/95:Ub702 yrkande 3, 1994/95:Kr412 yrkande 5, 1994/95:Kr413 yrkande 10 och 1994/95:Kr414 yrkande 3,
Anslag till universitet och högskolor med fakultetsorganisation (C 1--C 18)
53. beträffande anslagsbeloppet under Uppsala universitet: Grundutbildning att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till Uppsala universitet: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 1 092 632 000 kr,
54. beträffande anslagsbeloppet under Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 1 349 219 000 kr,
55. beträffande anslagsbeloppet under Lunds universitet: Grundutbildning att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till Lunds universitet: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 1 810 729 000 kr,
56. beträffande anslagsbeloppet under Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 1 394 255 000 kr,
57. beträffande anslagsbeloppet under Göteborgs universitet: Grundutbildning att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till Göteborgs universitet: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 1 315 255 000 kr,
58. beträffande Botaniska trädgården i Göteborg att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub633,
59. beträffande anslagsbeloppet under Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 1 078 541 000 kr,
60. beträffande anslagsbeloppet under Stockholms universitet: Grundutbildning att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till Stockholms universitet: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 903 440 000 kr,
61. beträffande anslagsbeloppet under Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 1 096 034 000 kr,
62. beträffande medel för decentraliserad utbildning att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub715,
63. beträffande anslagsbeloppet under Umeå universitet: Grundutbildning att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till Umeå universitet: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 913 782 000 kr,
64. beträffande anslagsbeloppet under Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 742 419 000 kr,
65. beträffande anslagsbeloppet under Linköpings universitet: Grundutbildning att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till Linköpings universitet: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 793 665 000 kr,
66. beträffande anslagsbeloppet under Linköpings universitet: Forskning och forskarutbildning att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till Linköpings universitet: Forskning och forskarutbildning för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 487 320 000 kr,
67. beträffande anslagsbeloppet under Karolinska institutet: Grundutbildning att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till Karolinska institutet: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 475 139 000 kr,
68. beträffande anslagsbeloppet under Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 759 358 000 kr,
69. beträffande Centrum för idrottsforskning att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub646 yrkande 1 och 1994/95:Kr413 yrkande 9,
70. beträffande anslagsbeloppet under Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 865 903 000 kr,
71. beträffande anslagsbeloppet under Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och forskarutbildning att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och forskarutbildning för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 732 139 000 kr,
72. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i Luleå: Grundutbildning att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till Högskolan i Luleå: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 447 371 000 kr,
73. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i Luleå: Forskning och forskarutbildning m.m. att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till Högskolan i Luleå: Forskning och forskarutbildning m.m. för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 245 733 000 kr,
Anslag till övriga högskolor (C 19--C 42)
74. beträffande anslagsbeloppet under Danshögskolan: Grundutbildning att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till Danshögskolan: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 28 772 000 kr,
75. beträffande anslagsbeloppet under Dramatiska institutet: Grundutbildning att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till Dramatiska institutet: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 69 030 000 kr,
76. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i Borås: Grundutbildning att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till Högskolan i Borås: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 149 867 000 kr,
77. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i Falun/Borlänge: Grundutbildning att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till Högskolan i Falun/Borlänge: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 195 708 000 kr,
78. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i Gävle/Sandviken: Grundutbildning att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till Högskolan i Gävle/Sandviken: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 184 156 000 kr,
79. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i Halmstad: Grundutbildning att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till Högskolan i Halmstad: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 101 473 000 kr,
80. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i Kalmar: Grundutbildning att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till Högskolan i Kalmar: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 213 480 000 kr,
81. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i Karlskrona/Ronneby: Grundutbildning att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till Högskolan i Karlskrona/Ronneby: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 91 239 000 kr,
82. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i Karlstad: Grundutbildning att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till Högskolan i Karlstad: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 316 277 000 kr,
83. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i Kristianstad: Grundutbildning att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till Högskolan i Kristianstad: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 146 903 000 kr,
84. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i Skövde: Grundutbildning att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till Högskolan i Skövde: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 99 470 000 kr,
85. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i Trollhättan/Uddevalla: Grundutbildning att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 och med avslag på motion 1994/95:Ub713 yrkande 2 till Högskolan i Trollhättan/Uddevalla: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 79 887 000 kr,
86. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i Växjö: Grundutbildning att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till Högskolan i Växjö: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 239 515 000 kr,
87. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i Örebro: Grundutbildning att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till Högskolan i Örebro: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 292 925 000 kr,
88. beträffande anslagsbeloppet under Högskoleutbildning på Gotland: Grundutbildning att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till Högskoleutbildning på Gotland: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 26 042 000 kr,
89. beträffande anslagsbeloppet under Idrottshögskolan i Stockholm: Grundutbildning att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till Idrottshögskolan i Stockholm: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 50 534 000 kr,
90. beträffande anslagsbeloppet under Konstfack: Grundutbildning att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till Konstfack: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 139 021 000 kr,
91. beträffande anslagsbeloppet under Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 67 054 000 kr,
92. beträffande anslagsbeloppet under Lärarhögskolan i Stockholm: Grundutbildning att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till Lärarhögskolan i Stockholm: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 405 816 000 kr,
93. beträffande anslagsbeloppet under Mitthögskolan: Grundutbildning att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till Mitthögskolan: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 365 090 000 kr,
94. beträffande anslagsbeloppet under Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 och med avslag på motion 1994/95:Ub649 till Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 116 559 000 kr,
res. 40 (v)
95. beträffande anslagsbeloppet under Mälardalens högskola: Grundutbildning att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till Mälardalens högskola: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 219 484 000 kr,
96. beträffande anslagsbeloppet under Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 19 890 000 kr,
97. beträffande anslagsbeloppet under Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 32 854 000 kr,
Övriga anslag under littera C (C 43--C 50, C 55--C 56)
98. beträffande bidrag m.m. till Kungälvs Waldorfseminarium att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub701 yrkandena 1 och 2,
res. 41 (c, mp, kds)
99. beträffande anslagsbeloppet under Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m. att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 som bidrag till Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m. för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 1 939 114 000 kr,
100. beträffande vissa utbildningar vid Stiftelsen Högskolan i Jönköping att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub665, 1994/95:Ub666 och 1994/95:Ub729,
101. beträffande anslagsbeloppet under Utvecklingsverksamhet och internationell samverkan att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till Utvecklingsverksamhet och internationell samverkan för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 90 390 000 kr,
102. beträffande medel för kompetenshöjning av högskolans lärare att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub624 yrkande 6,
res. 42 (fp)
103. beträffande anslagsbeloppet under Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 735 340 000 kr,
104. beträffande anslagsbeloppet under Övriga utgifter inom grundutbildning att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 och med avslag på motionerna 1994/95:Ub706 yrkande 4 i denna del, 1994/95:Ub901 yrkande 15 i denna del, 1994/95:Ub906 yrkande 8, 1994/95:Ub907 yrkande 19 och 1994/95:Fi216 yrkande 14 till Övriga utgifter inom grundutbildning för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 1 449 053 000 kr,
res. 43 (m) - villk. 16 res. 44 (c) res. 45 (v) - villk. 19 res. 46 (kds) - villk. 20
105. beträffande medel för kvinnliga forskare vid Högskolan i Halmstad att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub629,
106. beträffande anslagsbeloppet under Övriga utgifter inom forskning och forskarutbildning att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 och med avslag på motionerna 1994/95:Ub624 yrkande 20, 1994/95:Ub706 yrkande 5, 1994/95:Ub905 yrkande 21 i denna del och 1994/95:Ub907 yrkande 4 till Övriga utgifter inom forskning och forskarutbildning för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 212 067 000 kr,
res. 47 (c) res. 48 (fp) res. 49 (v) res. 50 (mp)
107. beträffande anslagsbeloppet under Konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till Konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 18 802 000 kr,
108. beträffande fördelningen av medel för forskningsstödjande åtgärder till vissa högskolor att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub660 yrkande 1, 1994/95:Ub683, 1994/95:Ub697 yrkande 3, 1994/95:Ub720 yrkande 2 och 1994/95:Ub732 yrkande 2,
109. beträffande medel för forskningsstödjande åtgärder m.m. till Högskolan i Luleå att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub702 yrkande 2,
110. beträffande fördelningen av nätverksmedel att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub718,
111. beträffande anslagsbeloppet under Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora högskolor att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 och med avslag på motion 1994/95:Ub907 yrkande 6 till Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora högskolor för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 232 700 000 kr,
res. 51 (c)
112. beträffande anslagsbeloppet under Vissa ersättningar för klinisk utbildning och forskning att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 som bidrag till Vissa ersättningar för klinisk utbildning och forskning för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 2 296 979 000 kr,
113. beträffande översyn av läkarutbildningsavtalet att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub647, 1994/95:Ub673 och 1994/95:Ub680,
res. 52 (c)
114. beträffande anslagsbeloppet under Kostnader för Chalmers tekniska högskolas avvecklingsorganisation att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till Kostnader för Chalmers tekniska högskolas avvecklingsorganisation för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr,
115. beträffande anslagsbeloppet under Kostnader för Högskolans i Jönköping avvecklingsorganisation att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till Kostnader för Högskolans i Jönköping avvecklingsorganisation för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr,
Anslag till Nationella och internationella forskningsresurser (D 1--D 11, D 13--D 14, D 16--D 22) och till Övriga ändamål (F 2)
116. beträffande besparingar inom nationella och internationella forskningsresurser för budgetåret 1995/96 att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:Ub706 yrkande 11, 1994/95:Ub901 yrkandena 8 och 9, 1994/95:Ub906 yrkande 9 och 1994/95:Ub907 yrkande 2, samtliga yrkanden delvis, godkänner vad utskottet har anfört,
res. 53 (m) res. 54 (v)
117. beträffande fortsatta besparingsåtgärder att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:Ub706 yrkande 11, 1994/95:Ub901 yrkandena 8 och 9, 1994/95:Ub906 yrkande 9 och 1994/95:Ub907 yrkande 2, samtliga yrkanden delvis, godkänner vad regeringen förordat i proposition 1994/95:100 om inriktningen av besparingsåtgärder inom nationella och internationella forskningsresurser för budgetåren 1997 och 1998,
res. 55 (m) - villk. 53 res. 56 (v) - villk. 54
118. beträffande översyn av strukturen inom universitetens forskningsorganisation att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub624 yrkande 23,
res. 57 (fp)
119. beträffande sektorsforskningen m.m. att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub662, 1994/95:Ub731 och 1994/95:Ub905 yrkandena 25, 26 och 29,
res. 58 (v, mp)
120. beträffande tvärvetenskaplig forskning att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub905 yrkandena 27 och 28,
res. 59 (mp)
121. beträffande forskningsrådens ansvar för forskningsinformationen att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub624 yrkande 25,
res. 60 (m, fp)
122. beträffande anslagsbeloppet under Forskningsrådsnämnden: Forskning och forskningsinformation att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till Forskningsrådsnämnden: Forskning och forskningsinformation för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 131 465 000 kr,
123. beträffande anslagsbeloppet under Forskningsrådsnämnden: Förvaltning att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till Forskningsrådsnämnden: Förvaltning för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 14 159 000 kr,
124. beträffande anslagsbeloppet under Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Forskning att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Forskning för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 341 100 000 kr,
125. beträffande anslagsbeloppet under Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 15 351 000 kr,
126. beträffande anslagsbeloppet under Medicinska forskningsrådet: Forskning att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 och med avslag på motion 1994/95:Ub612 yrkandena 1 och 2 till Medicinska forskningsrådet: Forskning för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 552 004 000 kr,
res. 61 (v)
127. beträffande anslagsbeloppet under Medicinska forskningsrådet: Förvaltning att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till Medicinska forskningsrådet: Förvaltning för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 20 302 000 kr,
128. beträffande anslagsbeloppet under Naturvetenskapliga forskningsrådet: Forskning att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till Naturvetenskapliga forskningsrådet: Forskning för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 900 017 000 kr,
129. beträffande anslagsbeloppet under Naturvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till Naturvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 27 644 000 kr,
130. beträffande anslagsbeloppet under Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Forskning att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Forskning för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 463 978 000 kr,
131. beträffande anslagsbeloppet under Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 13 533 000 kr,
132. beträffande anslagsbeloppet under Rymdforskning att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till Rymdforskning för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 65 125 000 kr,
133. beträffande anslagsbeloppet under Kungl. biblioteket
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till Kungl. biblioteket för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 263 754 000 kr,
134. beträffande anslagsbeloppet under Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 11 971 000 kr,
135. beträffande anslagsbeloppet under Institutet för rymdfysik att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till Institutet för rymdfysik för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 57 600 000 kr,
136. beträffande anslagsbeloppet under Polarforskningssekretariatet att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till Polarforskningssekretariatet för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 31 710 000 kr,
137. beträffande bemyndigande i fråga om polarforskning att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bemyndigar regeringen att genom tillfälliga omdispositioner av nationella och internationella forskningsresurser täcka de eventuellt ökade kostnader som uppstår under budgetåret 1995/96 och som motsvaras av minskade kostnader under budgetåret 1997,
138. beträffande anslagsbeloppet under Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete mellan Sverige och EU att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete mellan Sverige och EU för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 11 901 000 kr,
139. beträffande anslagsbeloppet under Europeisk forskningssamverkan att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 och med avslag på motion 1994/95:Ub907 yrkande 20 till Europeisk forskningssamverkan för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 642 533 000 kr,
140. beträffande anslagsbeloppet under Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 61 554 000 kr,
141. beträffande anslagsbeloppet under Vissa bidrag till forskningsverksamhet att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till Vissa bidrag till forskningsverksamhet för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 78 799 000 kr,
142. beträffande anslagsbeloppet under Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 158 390 000 kr,
143. beträffande anslagsbeloppet under Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 25 231 000 kr.
Stockholm den 4 maj 1995
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Beatrice Ask (m), Bengt Silfverstrand (s), Eva Johansson (s), Rune Rydén (m), Ingegerd Wärnersson (s), Andreas Carlgren (c), Agneta Lundberg (s), Ulf Melin (m), Torgny Danielsson (s), Britt-Marie Danestig-Olofsson (v), Tomas Eneroth (s), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Gunnar Goude (mp), Inger Davidson (kds), Majléne Westerlund Panke (s) och Conny Sandholm (fp).
Reservationer
1. Program för bred användning av informationsteknik (mom. 1)
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29 börjar med "Direktiv för" och slutar med "och 7" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att riksdagen hos regeringen bör begära förslag till dels ett program för en bred användning av informationsteknik i enlighet med de rekommendationer som den förra regeringens IT-kommitté presenterade i Vingar åt människans förmåga (SOU 1994:118), dels ett program för informationsteknikens användning i skolan och den högre utbildningen. Sverige måste ha de högsta ambitioner när det gäller att dra nytta av den nya tekniken för varje människas och hela samhällets utveckling. Senast år 2010 bör Sverige tillhöra IT-utvecklingens absoluta världsledning när det gäller varje del av utnyttjandet av informationstekniken. För skola och högre utbildning är det enligt utskottets mening viktigt att bl.a. bygga ut skoldatanätet, förnya skolans undervisningsmiljö och utveckla villkoren för distansutbildning.
Utskottet instämmer även i motionärernas uppfattning om vikten av åtgärder i syfte att främja en ökad överföring av kunskap och informationsteknik mellan universitet, högskolor och företag. Av största vikt är också att revidera datalagstiftningen, så att den inte hindrar en sund utveckling av informationstekniken. Man bör också ha de högsta ambitioner i fråga om deltagande i EU-nät för europeiska forskningsinstitutioner.
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen med bifall till förevarande yrkanden som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om program för bred användning av informationsteknik.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande program för bred användning av informationsteknik att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub903 yrkandena 1, 2 och 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
2. Informationsteknik i skolväsendet (mom. 5)
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar med "Utskottet delar" och slutar med "yrkande 1" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av IT-satsningar inom utbildningsväsendet. Att eleverna i skolan redan från början får en god grund och vana vid den nya tekniken är centralt, liksom att skolorna utnyttjar de pedagogiska möjligheter och fördelar som den nya tekniken ger. Det är viktigt att datorer kommer till användning som verktyg i skolarbetet på i princip samma sätt som de används i arbetslivet och i samhällslivet i övrigt.
Utskottet vill också -- (=utskottet) -- kamrater och lärare.
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub901 yrkande 23 och med anledning av motionerna 1994/95:Ub304 yrkande 6, 1994/95:Ub315 yrkande 3, 1994/95:K810 yrkande 2 och 1994/95:K811 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om informationsteknik i skolväsendet,
dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
5. beträffande informationsteknik i skolväsendet att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub901 yrkande 23 och med anledning av motionerna 1994/95:Ub304 yrkande 6, 1994/95:Ub315 yrkande 3, 1994/95:K810 yrkande 2 och 1994/95:K811 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
3. Informationsteknik i skolväsendet (mom. 5)
Andreas Carlgren (c), Inger Davidson (kds) och Conny Sandholm (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar med "Utskottet delar" och slutar med "yrkande 1" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av IT-satsningar inom utbildningsväsendet. Att eleverna i skolan redan från början får en god grund och vana vid den nya tekniken är centralt, liksom att skolorna utnyttjar de pedagogiska möjligheter och fördelar som den nya tekniken ger. Det är viktigt att datorer kommer till användning som verktyg i skolarbetet, på i princip samma sätt som de används i arbetslivet och i samhällslivet i övrigt. Skolverket bör verka för att resurser avsätts för lärarutbildning på alla nivåer avseende kvalificerad användning av informationsteknik i undervisningen, att satsning på undervisningsmaterial genomförs och att internationella pedagogiska erfarenheter samlas in. Det är enligt utskottets mening angeläget att alla elever får tillgång till datorer och att flickor får möjlighet att arbeta med datorer. Utskottet anser det rimligt att varje skola och kommun upprättar en strategi för hur datorer skall utnyttjas i undervisningen.
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub304 yrkande 6, 1994/95:Ub315 yrkande 3, 1994/95:K810 yrkande 2 och 1994/95:K811 yrkande 1 samt med anledning av motion 1994/95:Ub901 yrkande 23 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om informationsteknik i skolväsendet.
dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
5. beträffande informationsteknik i skolväsendet att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub304 yrkande 6, 1994/95:Ub315 yrkande 3, 1994/95:K810 yrkande 2 och 1994/95:K811 yrkande 1 samt med anledning av motion 1994/95:Ub901 yrkande 23 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
4. Plan för långsiktig kunskaps- och kompetensutveckling (mom. 9)
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34 börjar med "Även utskottet" och slutar med "yrkande 8" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att en systematisk kunskapsuppbyggnad är viktig för Sveriges utveckling på sikt. Den kan, rätt utformad, också bli en del av en aktiv arbetsmarknadspolitik. Riksdagen bör hos regeringen begära en plan för den långsiktiga kunskaps- och kompetensutvecklingen. Utskottet delar de bedömningar som redovisades av kompetensprojektet Agenda 2000 -- kunskap och kompetens för nästa århundrade i augusti 1994 beträffande långsiktiga angelägna mål. Det krävs förstärkning inom fem områden. Det gäller längre akademiska utbildningar, eftergymnasial utbildning av teoretisk/praktisk karaktär, vuxenutbildning i kärnämnen, forskarutbildning och kontinuerlig kompetensutveckling. Det är angeläget att arbetskraftens utbildningsnivå höjs och att antalet doktorsexamina ökar liksom antalet vetenskapligt meriterade anställda i näringslivet. Utskottet vill även understryka att en konsekvent och långsiktig utbildnings- och forskningspolitik krävs för den fortsatta förnyelsen av utbildningsväsendet. Kvaliteten måste hävdas på alla nivåer.
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub901 yrkande 1 och 1994/95:A215 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om plan för långsiktig kunskaps- och kompetensutveckling.
dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
9. beträffande plan för långsiktig kunskaps- och kompetensutveckling att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub901 yrkande 1 och 1994/95:A215 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
5. Satsning på de mindre och medelstora högskolorna (mom. 13)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m) och Conny Sandholm (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 37 börjar med "Utskottet vill" och på s. 38 slutar med "yrkande 5" bort ha följande lydelse:
Den forskning som bedrivs vid de mindre och medelstora högskolorna är enligt utskottets mening av betydelse för att stödja grundutbildningen. Den föreslagna förstärkningen av forskningsstödjande åtgärder vid dessa högskolor är därför angelägen. Riksdagen har tidigare anvisat dels medel för samarbete i nätverk mellan universitet och högskolor (40 miljoner kronor per år under budgetåren 1993/94--1995/96 har anvisats för detta), dels medel för forskningssamverkan mellan universitet/högskolor, industri, näringsliv och samhälle. De positiva erfarenheterna från detta samarbete bör naturligtvis tas till vara inför en fortsatt uppbyggnad av fasta forskningsresurser vid de mindre och medelstora högskolorna. Enligt utskottets mening är det emellertid mycket angeläget att denna uppbyggnad sker i sådan takt att uppsatta kvalitetskrav uppfylls. Forskningen vid de mindre och medelstora högskolorna skall bedrivas med samma krav på kvalitet som gäller för annan forskning. Regeringens förslag framdeles om fortsatt satsning på dessa högskolor måste utgå från detta.
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub624 yrkande 8 och med avslag på motionerna 1994/95:Ub601 yrkandena 1--3, 5, 8 och 12, 1994/95:Ub625 yrkande 1, 1994/95:Ub637, 1994/95:Ub696 yrkande 16 och 1994/95:Ub907 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om krav vid fortsatt satsning på de mindre och medelstora högskolorna.
dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
13. beträffande satsning på de mindre och medelstora högskolorna att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub624 yrkande 8 och med avslag på motionerna 1994/95:Ub601 yrkandena 1--3, 5, 8 och 12, 1994/95:Ub625 yrkande 1, 1994/95:Ub637, 1994/95:Ub696 yrkande 16 och 1994/95:Ub907 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
6. Satsning på de mindre och medelstora högskolorna (mom. 13)
Andreas Carlgren (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 37 börjar med "Utskottet vill" och på s. 38 slutar med "yrkande 5" bort ha följande lydelse:
En fortsatt satsning på de mindre och medelstora högskolorna är enligt utskottets mening angelägen. Man bör kunna utgå från att de mindre och medelstora högskolorna får del av de medel som förts över av löntagarfondsmedel till en stiftelse med ändamålet att stödja forskning i samarbete med näringslivet. Den framtida expansionen inom den högre utbildningen måste i stort sett ske vid de mindre och medelstora högskolorna. Dessa utgångspunkter bör vara vägledande inför nästa forskningspolitiska beslut.
Vid den fortsatta utbyggnaden av den högre utbildningen bör alla högskolor och universitet ha både ett nationellt ansvar och ett ansvar för den regionala utvecklingen. Med forskningssatsningar på de mindre och medelstora högskolorna kommer deras betydelse för det regionala näringslivet att öka ytterligare. De minsta och senast tillkomna högskolorna bör lyftas till en nivå som ger en god grund för att också långsiktigt uppfylla kvalitetskraven. Därför måste de allra minsta högskolorna få en procentuellt större tilldelning av antalet platser för grundläggande högskoleutbildning. Utskottet anser att riksdagen som sin mening bör ge regeringen till känna vad utskottet nu anfört om att stödja utvecklingen vid de minsta högskolorna. Ett nytt anslag benämnt Stöd till de minsta högskolorna bör föras upp på statsbudgeten och 50 miljoner kronor anvisas för ändamålet.
Alla högskolor måste ha förutsättningar att ge utbildning och tillhandahålla forskning av nationell standard och kvalitet. Bevarandet av ett nationellt högskolesystem är en förutsättning för kvalitetsutveckling och kompetensförsörjning i hela landet. Högre examina bör anknyta till en aktiv forskningsmiljö. Därför bör den högskola som medges rätten att utfärda magisterexamen också vara berättigad till forskningsresurser. Vidare bör de högskolor som så önskar kunna bygga upp en egen fakultetsorganisation inom en eller flera fakulteter. Regeringen bör därför återkomma med förslag som möjliggör en eller två fakultetshögskolor.
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub601 yrkandena 1--3, 5, 8 och 12 och 1994/95:Ub907 yrkande 5 och med avslag på motionerna 1994/95:Ub624 yrkande 8, 1994/95:Ub625 yrkande 1, 1994/95:Ub637 och 1994/95:Ub696 yrkande 16 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om satsning på mindre och medelstora högskolor samt anvisar 50 miljoner kronor i enlighet med vad utskottet har förordat.
dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
13. beträffande satsning på de mindre och medelstora högskolorna att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub601 yrkandena 1--3, 5, 8 och 12 och 1994/95:Ub907 yrkande 5 och med avslag på motionerna 1994/95:Ub624 yrkande 8, 1994/95:Ub625 yrkande 1, 1994/95:Ub637 och 1994/95:Ub696 yrkande 16 dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört, dels under ett nytt anslag till Stöd till de minsta högskolorna för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar 50 000 000 kr,
7. Satsning på de mindre och medelstora högskolorna (mom. 13)
Inger Davidson (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 37 börjar med "Utskottet vill" och på s. 38 slutar med "yrkande 5" bort ha följande lydelse:
Den högre utbildningen genomgår nu en kraftig kvantitativ expansion. För att upprätthålla kvaliteten och stärka forskningsanknytningen anser utskottet att det behövs fler knutpunkter i universitets- och högskolenätverket som har fasta forskningsresurser. Utskottet anser att någon eller några av de medelstora högskolorna bör erhålla sådana fasta forskningsresurser. Uppbyggnaden av forskningsorganisationer med fasta resurser bör ske i en takt som garanterar att kvaliteten upprätthålls. Utskottet anser därför att regeringen inför nästa treåriga budgetperiod bör återkomma till riksdagen med en plan som tar sikte på att ge någon eller några högskolor fasta forskningsresurser. Utskottet föreslår med bifall till motion 1994/95:Ub696 yrkande 16 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om satsning på mindre och medelstora högskolor. Samtidigt avstyrks motionerna 1994/95:Ub601 yrkandena 1--3, 5, 8 och 12, 1994/95:Ub624 yrkande 8, 1994/95:Ub625 yrkande 1, 1994/95:Ub637 och 1994/95:Ub907 yrkande 5.
dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
13. beträffande satsning på de mindre och medelstora högskolorna att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub696 yrkande 16 och med avslag på motionerna 1994/95:Ub601 yrkandena 1--3, 5, 8 och 12, 1994/95:Ub624 yrkande 8, 1994/95:Ub625 yrkande 1, 1994/95:Ub637 och 1994/95:Ub907 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
8. Rätt för mindre och medelstora högskolor att examinera doktorer (mom. 14)
Inger Davidson (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38 börjar med "Med hänvisning" och slutar med "därför avslås" bort ha följande lydelse:
Mot bakgrund av regeringens förslag att ge mindre och medelstora högskolor rätt att inrätta professurer efter prövning hos Kanslersämbetet/den av regeringen föreslagna nya myndigheten på högskoleområdet anser utskottet det naturligt att dessa högskolor även ges rätt att utfärda doktorsexamen. Förslaget att högskolan i Karlstad skall få examinationsrätt i forskarutbildning tillgodoses härigenom. Utskottet föreslår sålunda att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub696 yrkande 17 och med anledning av motion 1994/95:Ub650 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om rätt att examinera doktorer.
dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
14. beträffande rätt för mindre och medelstora högskolor att examinera doktorer att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub696 yrkande 17 och med anledning av motion 1994/95:Ub650 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
9. Nya universitet (mom. 16)
Andreas Carlgren (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 39 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "därför avslås" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att Sverige långsiktigt måste höja nivån när det gäller andelen universitets- och högskoleutbildade. Som ett led i denna strävan bör de tidigare universitetsfilialerna, dvs. högskolorna i Karlstad, Växjö och Örebro samt Mitthögskolan byggas ut till nya universitet. Utskottet anser det rimligt att nu ge minst en högskola denna status av universitet. Detta kan ske i samarbete med angränsande högskolor eller som nätverksuniversitet. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub601 yrkande 6 och med anledning av motionerna 1994/95:Ub614, 1994/95:Ub624 yrkande 9, 1994/95:Ub671 och 1994/95:Ub708 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om nya universitet.
dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
16. beträffande nya universitet att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub601 yrkande 6 och med anledning av motionerna 1994/95:Ub614, 1994/95:Ub624 yrkande 9, 1994/95:Ub671 och 1994/95:Ub708 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
10. Nya universitet (mom. 16)
Conny Sandholm (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 39 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "avslås" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottet måste utbyggnaden av den högre utbildningen ske inom ramen för en kvalificerad vetenskaplig miljö. Utskottet anser att en utredning bör tillsättas för att analysera frågorna kring den framtida utvecklingen av högre utbildning och forskning till år 2010 med inriktning mot fler nya specialiserade universitet. Målet bör vara att stimulera en successiv utveckling av några av de medelstora högskolorna, vilket skulle kunna innebära att det om femton år finns ytterligare fyra forskningsanknutna högskolor med fast fakultetsorganisation inom ett eller flera områden. Möjligheterna till en mer internationell rekrytering av lärare bör prövas liksom förutsättningarna att i större utsträckning använda den nya informationstekniken inom utbildningen. Studenter kommer inom en inte alltför avlägsen framtid att kunna följa seminarier som äger rum på universitet runt om i världen från sina egna datorer. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub624 yrkande 9 och med anledning av motionerna 1994/95:Ub601 yrkande 6, 1994/95:Ub614, 1994/95:Ub671 och 1994/95:Ub708 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om nya universitet.
dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
16. beträffande nya universitet att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub624 yrkande 9 och med anledning av motionerna 1994/95:Ub601 yrkande 6, 1994/95:Ub614, 1994/95:Ub671 och 1994/95:Ub708 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
11. Lärarutbildning och forskning (mom. 18)
Conny Sandholm (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 40 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "därför motionen" bort ha följande lydelse:
Frågan om lärarutbildning och forskning kommer visserligen att behandlas i den översyn av lärarutbildningen som regeringen aviserar i budgetpropositionen (s. 30). Utskottet vill emellertid understryka vikten av att dessa frågor också behandlas i beredningsarbetet inför nästa forskningsproposition. Utskottet anser det angeläget att vägar därvid anvisas för att öka lärarutbildningarnas eget ansvar för forskning och utveckling. Utskottet tillstyrker med hänvisning härtill motion 1994/95:Ub624 yrkande 26 och föreslår att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om forskning och lärarutbildning.
dels att moment 18 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
18. beträffande lärarutbildning och forskning att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub624 yrkande 26 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
12. Högskolans antagningssystem (mom. 20)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Inger Davidson (kds) och Conny Sandholm (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "yrkande 9" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser det vara högskolornas uppgift att utveckla antagningssystemet på ett för studenterna tydligt och rättssäkert sätt, samtidigt som utrymme ges för högskolorna att profilera sig genom antagningssystemet. Regeringen bör följa utvecklingen av den lokala antagningen och utvärdera resultatet. Riksdagen bör tillbakavisa regeringens signaler om centrala regleringar. Sådana bör undvikas. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub624 yrkande 28 och 1994/95:Ub696 yrkande 9 och med avslag på motion 1994/95:Ub613 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om högskolans antagningssystem.
dels att moment 20 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
20. beträffande högskolans antagningssystem att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub624 yrkande 28 och 1994/95:Ub696 yrkande 9 och med avslag på motion 1994/95:Ub613 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
13. Högskolans antagningssystem (mom. 20)
Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "yrkande 9" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att antagningsreglerna måste vara överblickbara och väl kända för alla sökande. Det är angeläget med en översyn av meritvärderingen av studieomdömen från folkhögskolan inom ramen för det uppdrag som givits till utredningen RUT 93 att följa upp tillträdesfrågorna. Syftet med denna översyn av antagningsreglerna bör vara att åstadkomma större rättvisa och bättre samordning. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub613 och med avslag på motionerna 1994/95:Ub624 yrkande 28 och 1994/95:Ub696 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om högskolans antagningssystem.
dels att moment 20 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
20. beträffande högskolans antagningssystem att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub613 och med avslag på motionerna 1994/95:Ub624 yrkande 28 och 1994/95:Ub696 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
14. Studenternas inflytande (mom. 21)
Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 42 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "yrkande 14" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av studentinflytande. Regeringens förslag att ändra högskoleförordningen så att studeranderepresentation garanteras i styrelser och organ som behandlar utbildningsfrågor ligger i linje med vad motionärerna för fram. Utskottet anser för egen del dessutom att studenterna måste ges möjlighet att aktivt delta i kvalitetsutvecklingsarbetet och att deras erfarenheter måste bättre tas till vara vid planering, genomförande och utvärdering. Möjligheterna till studentinflytande inom EU bör också uppmärksammas. Det är angeläget att regeringen tar initiativ som främjar studenternas möjligheter att delta i sådana sammanhang. Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen med bifall till motionen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om studenternas inflytande.
dels att moment 21 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
21. beträffande studenternas inflytande att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub706 yrkande 14 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
15. Studenternas rättssäkerhet (mom. 22)
Inger Davidson (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 42 börjar med "Utskottet har" och slutar med "motion 1994/95:Ub696" bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående haft anledning att behandla frågor om antagning och avgifter. När det gäller rättssäkerhet generellt är det angeläget att studenter har möjlighet att få sin sak prövad. Det finns möjlighet att hos Överklagandenämnden för högskolan överklaga lokala beslut som gäller behörighet för att bli antagen till grundläggande högskoleutbildning, tillgodoräknande av kurs samt begäran att få ut examensbevis eller utbildningsbevis. Dessa bestämmelser innebär en begränsning jämfört med tidigare gällande ordning. Utredningen om en samvetsklausul i högskoleutbildningen (SOU 1994:84) menade att studenter bör ges rätt att hos Överklagandenämnden för högskolan särskilt överklaga beslut om deltagande i obligatoriska utbildningsmoment. Utskottet anser att en översyn av frågor som rör studenternas rättssäkerhet är angelägen och föreslår att riksdagen med bifall till motionen ger regeringen till känna vad utskottet har anfört i ämnet.
dels att moment 22 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
22. beträffande studenternas rättssäkerhet att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub696 yrkande 12 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
16. Särskilda resurser under flera år för grundutbildningen (mom. 27)
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 46 börjar med "Utskottet, som" och slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår att riksdagen avslår regeringens förslag om arbetsmarknadspolitiskt motiverade utbildningsplatser i naturvetenskap, teknik och språk. De utmaningar som Sverige står inför kräver en konsekvent och långsiktig utbildnings- och forskningspolitik. När regeringen föreslår att också universiteten och högskolorna skall bli en del av arbetsmarknadspolitiska satsningar och när medvetna kvalitetssänkande överinskrivningar föreslås, strider detta mot långsiktiga kunskapsintressen. Svårigheterna att utnyttja högskolor och universitet för kortsiktigt inriktad arbetsmarknadspolitik skall inte underskattas. Detta gäller i synnerhet naturvetenskaplig och teknisk utbildning som har speciella krav, inte bara avseende utbildade lärare, utan också vad gäller utrustning, lokaler m.m. Det finns en risk att projekt av denna kortsiktiga karaktär leder till att universitetens och högskolornas långsiktiga uppgifter åsidosätts.
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub19 yrkande 2 delvis och 1994/95:Ub901 yrkande 15 delvis och med avslag på propositionerna 1994/95:100 och 1994/95:139 i motsvarande delar samt motionerna 1994/95:Ub17 yrkande 3, 1994/95:Ub21 yrkandena 3--5, 1994/95:Ub22 yrkandena 1 och 2, 1994/95:Ub24 yrkande 3 delvis, 1994/95:Ub624 yrkande 3, 1994/95:Ub696 yrkande 5, 1994/95:Ub706 yrkande 3 delvis och 1994/95:Ub907 yrkandena 15 och 16 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om särskilda resurser för grundutbildningen.
dels att moment 27 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
27. beträffande särskilda resurser under flera år för grundutbildningen att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub19 yrkande 2 delvis och 1994/95:Ub901 yrkande 15 delvis och med avslag på propositionerna 1994/95:100 och 1994/95:139 i motsvarande delar samt motionerna 1994/95:Ub17 yrkande 3, 1994/95:Ub21 yrkandena 3--5, 1994/95:Ub22 yrkandena 1 och 2, 1994/95:Ub24 yrkande 3 delvis, 1994/95:Ub624 yrkande 3, 1994/95:Ub696 yrkande 5, 1994/95:Ub706 yrkande 3 delvis och 1994/95:Ub907 yrkandena 15 och 16 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
17. Särskilda resurser under flera år för grundutbildningen (mom. 27)
Andreas Carlgren (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 46 börjar med "Utskottet, som" och slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar regeringens bedömning att det behövs särskilda insatser för att öka antalet naturvetenskapligt och tekniskt utbildade. En långsiktig ökning av antalet studerande inom dessa utbildningsområden är angelägen. Utskottet anser emellertid att det inte är realistiskt att med bibehållen kvalitet skapa så många nya platser på så kort tid som regeringen föreslår. I stället bör riksdagen besluta om fördelning av resurser för 3 000 utbildningsplatser inom naturvetenskap och teknik och ytterligare 6 000 platser inom det humanistiska och samhällsvetenskapliga området. Platserna skall huvudsakligen gå till de mindre och medelstora högskolorna. Ett större uppdrag inom grundutbildningen tillsammans med ett ökat ansvar för den kontinuerliga kompetensutvecklingen i landet skulle ge de mindre och medelstora högskolorna en allt viktigare roll. Särskilt bör behovet att utöka antalet platser vid de minsta högskolorna beaktas. De ovan redovisade principerna bör gälla även vid fördelningen av de föreslagna nya platserna i språk.
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub21 yrkandena 3--5 och 1994/95:Ub907 yrkandena 15 och 16 och med anledning av propositionerna 1994/95:100 och 1994/95:139 i motsvarande delar samt motionerna 1994/95:Ub17 yrkande 3, 1994/95:Ub22 yrkandena 1 och 2, 1994/95:Ub24 yrkande 3 delvis, 1994/95:Ub624 yrkande 3, 1994/95:Ub696 yrkande 5 och 1994/95:Ub706 yrkande 3 delvis samt med avslag på motionerna 1994/95:Ub19 yrkande 2 delvis och 1994/95:Ub901 yrkande 15 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om särskilda resurser för grundutbildningen.
dels att moment 27 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
27. beträffande särskilda resurser under flera år för grundutbildningen att riksdagen -- utom såvitt avser målgrupper och antagningstillfällen för utbildning i naturvetenskap och teknik -- med bifall till motionerna 1994/95:Ub21 yrkandena 3--5 och 1994/95:Ub907 yrkandena 15 och 16 och med anledning av propositionerna 1994/95:100 och 1994/95:139 i motsvarande delar samt motionerna 1994/95:Ub17 yrkande 3, 1994/95:Ub22 yrkandena 1 och 2, 1994/95:Ub24 yrkande 3 delvis, 1994/95:Ub624 yrkande 3, 1994/95:Ub696 yrkande 5 och 1994/95:Ub706 yrkande 3 delvis samt med avslag på motionerna 1994/95:Ub19 yrkande 2 delvis och 1994/95:Ub901 yrkande 15 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
18. Särskilda resurser under flera år för grundutbildningen (mom. 27)
Conny Sandholm (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 46 börjar med "Utskottet, som" och slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar regeringens bedömning att det behövs särskilda insatser för att öka antalet naturvetenskapligt och tekniskt utbildade. Det är av stor vikt att andelen utexaminerade ingenjörer i Sverige kan ökas. Tillflödet av tekniker och naturvetare är fortfarande alltför lågt i landet jämfört med de flesta andra OECD-länder. För att främja en god rekrytering bör antalet platser emellertid ökas successivt. Utskottet avstyrker därför regeringens förslag om en satsning på 9 000 NT-platser och förordar i stället att 1 500 permanenta sådana utbildningsplatser inrättas fr.o.m. hösten 1995. Detta skapar en rimlig möjlighet till utbyggnad av ifrågavarande utbildningar och ger högskolorna möjlighet att behålla kvaliteten på utbildningarna, framför allt med avseende på tillgång till kvalificerade lärare, storlek på föreläsningsgrupper och tillgång och möjlighet till laborationsövningar.
Utskottet föreslår således att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub22 yrkandena 1 och 2 och 1994/95:Ub624 yrkande 3 och med avslag på propositionerna 1994/95:100 och 1994/95:139 i motsvarande delar samt motionerna 1994/95:Ub17 yrkande 3, 1994/95:Ub19 yrkande 2 delvis, 1994/95:Ub21 yrkandena 3--5, 1994/95:Ub24 yrkande 3 delvis, 1994/95:Ub696 yrkande 5, 1994/95:Ub706 yrkande 3 delvis, 1994/95:Ub901 yrkande 15 delvis och 1994/95:Ub907 yrkandena 15 och 16 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om särskilda resurser för grundutbildningen.
dels att moment 27 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
27. beträffande särskilda resurser under flera år för grundutbildningen att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub22 yrkandena 1 och 2 och 1994/95:Ub624 yrkande 3 och med avslag på propositionerna 1994/95:100 och 1994/95:139 i motsvarande delar samt motionerna 1994/95:Ub17 yrkande 3, 1994/95:Ub19 yrkande 2 delvis, 1994/95:Ub21 yrkandena 3--5, 1994/95:Ub24 yrkande 3 delvis, 1994/95:Ub696 yrkande 5, 1994/95:Ub706 yrkande 3 delvis, 1994/95:Ub901 yrkande 15 delvis och 1994/95:Ub907 yrkandena 15 och 16 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
19. Särskilda resurser under flera år för grundutbildningen (mom. 27)
Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 46 börjar med "Utskottet, som" och slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att en långsiktig strategi för utbyggnad av den högre utbildningen är angelägen. Satsningen bör särskilt riktas mot de små och medelstora högskolorna. Därigenom vidgas basen för kunskapssamhället. Utskottet anser att 3 000 av de föreslagna NT-platserna skall permanentas.
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub706 yrkande 3 delvis, med anledning av propositionerna 1994/95:100 och 1994/95:139 i motsvarande delar och med avslag på motionerna 1994/95:Ub17 yrkande 3, 1994/95:Ub19 yrkande 2 delvis, 1994/95:Ub21 yrkandena 3--5, 1994/95:Ub22 yrkandena 1 och 2, 1994/95:Ub24 yrkande 3 delvis, 1994/95:Ub624 yrkande 3, 1994/95:Ub696 yrkande 5, 1994/95:Ub901 yrkande 15 delvis och 1994/95:Ub907 yrkandena 15 och 16 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om särskilda resurser för grundutbildningen.
dels att moment 27 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
27. beträffande särskilda resurser under flera år för grundutbildningen att riksdagen -- utom såvitt avser målgrupper och antagningstillfällen för utbildning i naturvetenskap och teknik -- med bifall till motion 1994/95:Ub706 yrkande 3 delvis, med anledning av propositionerna 1994/95:100 och 1994/95:139 i motsvarande delar och med avslag på motionerna 1994/95:Ub17 yrkande 3, 1994/95:Ub19 yrkande 2 delvis, 1994/95:Ub21 yrkandena 3--5, 1994/95:Ub22 yrkandena 1 och 2, 1994/95:Ub24 yrkande 3 delvis, 1994/95:Ub624 yrkande 3, 1994/95:Ub696 yrkande 5, 1994/95:Ub901 yrkande 15 delvis och 1994/95:Ub907 yrkandena 15 och 16 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
20. Särskilda resurser under flera år för grundutbildningen (mom. 27)
Inger Davidson (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 46 börjar med "Utskottet, som" och slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar regeringens bedömning att det behövs särskilda insatser för att öka antalet naturvetenskapligt och tekniskt utbildade. En permanent utbyggnad bör dock ersätta den tillfälliga utbildningssatsning som regeringen föreslår. Utskottet föreslår därför att 3 000 permanenta nybörjarplatser inom naturvetenskap och teknik inrättas fr.o.m. hösten 1995. Detta utgör en mer ansvarsfull och långsikig inriktning som är nödvändig för att upprätthålla hög kvalitet inom den högre utbildningen. Det leder dessutom till ett bättre resursutnyttjande.
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub24 yrkande 3 delvis och 1994/95:Ub696 yrkande 5, med avslag på propositionerna 1994/95:100 och 1994/95:139 i motsvarande delar samt motionerna 1994/95:Ub17 yrkande 3, 1994/95:Ub19 yrkande 2 delvis, 1994/95:Ub21 yrkandena 3--5, 1994/95:Ub22 yrkandena 1 och 2, 1994/95:Ub624 yrkande 3, 1994/95:Ub706 yrkande 3 delvis, 1994/95:Ub901 yrkande 15 delvis och 1994/95:Ub907 yrkandena 15 och 16 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om särskilda resurser för grundutbildningen.
dels att moment 27 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
27. beträffande särskilda resurser under flera år för grundutbildningen att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub24 yrkande 3 delvis och 1994/95:Ub696 yrkande 5, med avslag på propositionerna 1994/95:100 och 1994/95:139 i motsvarande delar samt motionerna 1994/95:Ub17 yrkande 3, 1994/95:Ub19 yrkande 2 delvis, 1994/95:Ub21 yrkandena 3--5, 1994/95:Ub22 yrkandena 1 och 2, 1994/95:Ub624 yrkande 3, 1994/95:Ub706 yrkande 3 delvis, 1994/95:Ub901 yrkande 15 delvis och 1994/95:Ub907 yrkandena 15 och 16 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
21. Målgrupper såvitt avser de särskilda resurserna för utbildning i naturvetenskap och teknik (mom. 28)
Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 46 börjar med "Utskottet konstaterar" och på s. 47 slutar med "de avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att regeringen i proposition 1994/95:139 förtydligat målgrupperna. Regeringen anser att resurserna skall avse även utbildning som leder fram till en grundskollärarexamen med inriktning mot årskurserna 4--9 och med ämneskunskaper i matematiska och naturorienterande ämnen. Utskottet anser det angeläget att NT-platserna också kan gälla den sammanhållna utbildning som leder till gymnasielärarexamen med inriktning på teknik och naturvetenskapliga ämnen. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub17 yrkande 4 och 1994/95:Ub706 yrkande 6 och med anledning av regeringens förslag i propositionerna 1994/95:100 och 1994/95:139 i motsvarande delar som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om målgrupper för de särskilda resurserna för utbildning i naturvetenskap och teknik.
dels att moment 28 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
28. beträffande målgrupper såvitt avser de särskilda resurserna för utbildning i naturvetenskap och teknik att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub17 yrkande 4 och 1994/95:Ub706 yrkande 6 och med anledning av propositionerna 1994/95:100 och 1994/95:139 i motsvarande delar som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
22. Vissa särskilda åtgärder såvitt avser resurser för humanistisk, samhällsvetenskaplig och juridisk utbildning (mom. 32)
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 49 börjar med "Utskottet finner" och slutar med "förevarande motionerna" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att de 4 000 tillfälliga platserna våren 1995 inom humanistiska, samhällsvetenskapliga och juridiska utbildningar bör finnas kvar under läsåret 1995/96. Däremot finns det enligt utskottets mening inte anledning att ytterligare utöka platsantalet med de av regeringen föreslagna 3 500 platserna.
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub19 yrkande 2 delvis och med avslag på propositionerna 1994/95:100 och 1994/95:139 i motsvarande delar samt motionerna 1994/95:Ub22 yrkande 4, 1994/95:Ub24 yrkande 3 delvis, 1994/95:Ub624 yrkande 2, 1994/95:Ub696 yrkande 6 och 1994/95:Ub706 yrkande 3 (delvis) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om resurser för humanistisk, samhällsvetenskaplig och juridisk utbildning.
dels att moment 32 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
32. beträffande vissa särskilda åtgärder såvitt avser resurser för humanistisk, samhällsvetenskaplig och juridisk utbildning att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub19 yrkande 2 delvis och med avslag på propositionerna 1994/95:100 och 1994/95:139 i motsvarande delar samt motionerna 1994/95:Ub22 yrkande 4, 1994/95:Ub24 yrkande 3 delvis, 1994/95:Ub624 yrkande 2, 1994/95:Ub696 yrkande 6 och 1994/95:Ub706 yrkande 3 delvis som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
23. Vissa särskilda åtgärder såvitt avser resurser för humanistisk, samhällsvetenskaplig och juridisk utbildning (mom. 32)
Conny Sandholm (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 49 börjar med "Utskottet finner" och slutar med "förevarande motionerna" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att de 4 000 tillfälliga platserna våren 1995 inom humanistiska, samhällsvetenskapliga och juridiska utbildningar bör finnas kvar under det förlängda budgetåret 1995/96 så att de studenter som påbörjar sina studier våren 1995 kan fortsätta studierna t.o.m. hösten 1996 i syfte att nå en högskoleexamen.
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub22 yrkande 4 och 1994/95:Ub624 yrkande 2 och med anledning av propositionerna 1994/95:100 och 1994/95:139 i motsvarande delar och med avslag på motionerna 1994/95:Ub19 yrkande 2 delvis, 1994/95:Ub24 yrkande 3 delvis, 1994/95:Ub696 yrkande 6 och 1994/95:Ub706 yrkande 3 (delvis) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om resurser för humanistisk, samhällsvetenskaplig och juridisk utbildning.
dels att moment 32 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
32. beträffande vissa särskilda åtgärder såvitt avser resurser för humanistisk, samhällsvetenskaplig och juridisk utbildning att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub22 yrkande 4 och 1994/95:Ub624 yrkande 2, med anledning av propositionerna 1994/95:100 och 1994/95:139 i motsvarande delar och med avslag på motionerna 1994/95:Ub19 yrkande 2 delvis, 1994/95:Ub24 yrkande 3 delvis, 1994/95:Ub696 yrkande 6 och 1994/95:Ub706 yrkande 3 delvis som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
24. Vissa särskilda åtgärder såvitt avser resurser för humanistisk, samhällsvetenskaplig och juridisk utbildning (mom. 32)
Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 49 börjar med "Utskottet finner" och slutar med "förevarande motionerna" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att en långsiktig strategi för utbyggnad av den högre utbildningen är angelägen. Satsningen bör särskilt riktas mot de små och medelstora högskolorna. Därigenom vidgas basen för kunskapssamhället. Utskottet anser att av de föreslagna tillfälliga utbildningsplatserna inom humanistisk, samhällsvetenskaplig och juridisk utbildning bör 2 000 platser permanentas. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub706 yrkande 3 delvis och med anledning av propositionerna 1994/95:100 och 1994/95:139 i motsvarande delar samt med avslag på motionerna 1994/95:Ub19 yrkande 2 delvis, 1994/95:Ub22 yrkande 4, 1994/95:Ub24 yrkande 3 delvis, 1994/95:Ub624 yrkande 2 och 1994/95:Ub696 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om resurser för humanistisk, samhällsvetenskaplig och juridisk utbildning.
dels att moment 32 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
32. beträffande vissa särskilda åtgärder såvitt avser resurser för humanistisk, samhällsvetenskaplig och juridisk utbildning att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub706 yrkande 3 delvis och med anledning av propositionerna 1994/95:100 och 1994/95:139 i motsvarande delar samt med avslag på motionerna 1994/95:Ub19 yrkande 2 delvis, 1994/95:Ub22 yrkande 4, 1994/95:Ub24 yrkande 3 delvis, 1994/95:Ub624 yrkande 2 och 1994/95:Ub696 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
25. Vissa särskilda åtgärder såvitt avser resurser för humanistisk, samhällsvetenskaplig och juridisk utbildning (mom. 32)
Inger Davidson (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 49 börjar med "Utskottet finner" och slutar med "förevarande motionerna" bort ha följande lydelse:
Humanistiska ämnen är fundamentala som kulturbärare i samhället. Utskottet anser det angeläget att uppvärdera och stärka humanioras villkor i den svenska högskolan. Regeringens förslag om utbildningssatsningar inom humaniora och samhällsvetenskap är av alltför kortsiktig natur. Utskottet anser att resurser för 3 000 utbildningsplatser bör anvisas för en permanent utbyggnad. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub24 yrkande 3 delvis och 1994/95:Ub696 yrkande 6 och med avslag på propositionerna 1994/95:100 och 1994/95:139 i motsvarande delar samt motionerna 1994/95:Ub19 yrkande 2 delvis, 1994/95:Ub22 yrkande 4, 1994/95:Ub624 yrkande 2 och 1994/95:Ub706 yrkande 3 (delvis) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om resurser för humanistisk, samhällsvetenskaplig och juridisk utbildning.
dels att moment 32 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
32. beträffande vissa särskilda åtgärder såvitt avser resurser för humanistisk, samhällsvetenskaplig och juridisk utbildning
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub24 yrkande 3 delvis och 1994/95:Ub696 yrkande 6 och med avslag på propositionerna 1994/95:100 och 1994/95:139 i motsvarande delar samt motionerna 1994/95:Ub19 yrkande 2 delvis, 1994/95:Ub22 yrkande 4, 1994/95:Ub624 yrkande 2 och 1994/95:Ub706 yrkande 3 (delvis) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
26. Vissa särskilda åtgärder såvitt avser resurser för aspirantutbildning (mom. 33)
Gunnar Goude (mp) och Inger Davidson (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 50 börjar med "Utskottet finner" och slutar med "förevarande motioner" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att invandrare som har en akademisk utbildning eller annan form av yrkesutbildning snarast efter ankomsten till Sverige skall erbjudas att få sin utbildning jämförd med motsvarande svenska utbildning. Därefter skall hon/han erbjudas att delta i kompletterande utbildning. Korta, individuella, anpassade kompletteringsutbildningar är ett bra sätt att ta till vara invandrarnas utbildning, yrkeserfarenhet och språkkunskaper. Det är angeläget att den föreslagna aspirantutbildningen utvärderas efter ett år så att det finns underlag för att avgöra om den bör bli permanent. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub696 yrkande 8, 1994/95:Sf611 yrkande 20 och 1994/95:Sf636 yrkande 7, med anledning av propositionerna 1994/95:100 och 1994/95:139 i motsvarande delar och med avslag på motionerna 1994/95:Ub22 yrkande 7 och 1994/95:A286 yrkande 15 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om aspirantutbildning.
dels att moment 33 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
33. beträffande vissa särskilda åtgärder såvitt avser resurser för aspirantutbildning att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub696 yrkande 8, 1994/95:Sf611 yrkande 20 och 1994/95:Sf636 yrkande 7, med anledning av propositionerna 1994/95:100 och 1994/95:139 i motsvarande delar och med avslag på motionerna 1994/95:Ub22 yrkande 7 och 1994/95:A286 yrkande 15 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört, 27. Vissa särskilda åtgärder såvitt avser resurser för aspirantutbildning (mom. 33)
Conny Sandholm (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 50 börjar med "Utskottet finner" och slutar med "förevarande motioner" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att regeringens förslag om aspirantutbildning bör avslås. Den skulle bli en kostsam och onödig hantering för de högskolor som skall ansvara för utbildningen. Dessutom är det enligt utskottets mening tveksamt om den föreslagna aspirantutbildningen i alla delar ligger på högskolenivå. Att behålla akademikerpraktiken är enklare och billigare och den har den fördelen att den kan användas i hela landet. Utskottet anser att de förslag som förts fram om collegeår/basår för invandrare är ett intressant alternativ. Ett collegeår uppbyggt i modulsystem och med bl.a. utbildning i svenska, engelska och kulturkunskap bör prövas.
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub22 yrkande 7 och 1994/95:A286 yrkande 15 och med avslag på propositionerna 1994/95:100 och 1994/95:139 i motsvarande delar samt motionerna 1994/95:Ub696 yrkande 8, 1994/95:Sf611 yrkande 20 och 1994/95:Sf636 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om aspirantutbildning.
dels att moment 33 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
33. beträffande vissa särskilda åtgärder såvitt avser resurser för aspirantutbildning att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub22 yrkande 7 och 1994/95:A286 yrkande 15 och med avslag på propositionerna 1994/95:100 och 1994/95:139 i motsvarande delar samt motionerna 1994/95:Ub696 yrkande 8, 1994/95:Sf611 yrkande 20 och 1994/95:Sf636 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
28. Vissa särskilda åtgärder såvitt avser resurser för sommaruniversitet (mom. 34)
Andreas Carlgren (c), Britt-Marie Danestig-Olofsson (v), Inger Davidson (kds) och Conny Sandholm (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 50 börjar med "Utskottet delar" och slutar med "avstyrker motionerna" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar regeringens uppfattning om de goda erfarenheterna av verksamheten med sommaruniversitet/sommarhögskola. Verksamheten bör därför permanentas och resurser motsvarande 20 000 platser anvisas både sommaren 1995 och sommaren 1996. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub21 yrkande 6, 1994/95:Ub22 yrkande 5, 1994/95:Ub24 yrkande 4, 1994/95:Ub624 yrkande 1, 1994/95:Ub696 yrkande 7 och 1994/95:Ub706 yrkande 4 delvis och med anledning av propositionerna 1994/95:100 och 1994/95:139 i motsvarande delar som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om sommaruniversitet.
dels att moment 34 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
34. beträffande vissa särskilda åtgärder såvitt avser resurser för sommaruniversitet att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub21 yrkande 6, 1994/95:Ub22 yrkande 5, 1994/95:Ub24 yrkande 4, 1994/95:Ub624 yrkande 1, 1994/95:Ub696 yrkande 7 och 1994/95:Ub706 yrkande 4 delvis och med anledning av propositionerna 1994/95:100 och 1994/95:139 i motsvarande delar som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
29. Vissa särskilda åtgärder såvitt avser resurser för basår (mom. 35)
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 51 börjar med "Som framgår" och slutar med "yrkande 6" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att antalet basårsplatser bör vara 1 500 i enlighet med regeringens förslag i budgetpropositionen. Utskottet föreslår således att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 i motsvarande del och motion 1994/95:Ub19 yrkande 4, med anledning av proposition 1994/95:139 i motsvarande del och med avslag på motion 1994/95:Ub22 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om basår.
dels att moment 35 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
35. beträffande vissa särskilda åtgärder såvitt avser resurser för basår att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 i motsvarande del och motion 1994/95:Ub19 yrkande 4, med anledning av proposition 1994/95:139 i motsvarande del och med avslag på motion 1994/95:Ub22 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
30. Vissa särskilda åtgärder såvitt avser resurser för basår (mom. 35)
Gunnar Goude (mp) och Conny Sandholm (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 51 börjar med "Som framgår" och slutar med "yrkande 6" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att alla basårsplatser bör ligga inom den kommunala vuxenutbildningen, eftersom basårsutbildningen utgör en komplettering till utbildningen i gymnasieskolan. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub22 yrkande 6 och med avslag på propositionerna 1994/95:100 och 1994/95:139 i motsvarande delar samt motion 1994/95:Ub19 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om basår.
dels att moment 35 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
35. beträffande vissa särskilda åtgärder såvitt avser resurser för basår att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub22 yrkande 6 och med avslag på propositionerna 1994/95:100 och 1994/95:139 i motsvarande delar samt motion 1994/95:Ub19 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
31. Besparingsåtgärder inom grundutbildningen (mom. 38)
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 53 börjar med "Utskottet delar" och slutar med "budgetåret 1995/96" bort ha följande lydelse:
Utskottet avstyrker regeringens förslag om minskad per capita-ersättning i grundutbildningen och instämmer i de motiveringar för avslag som anförs i Moderaternas båda motioner. De förändringar som har genomförts i resurstilldelningssystemet har bl.a. syftat till att ge läroanstalterna goda planeringsförutsättningar, samtidigt som de stimulerar till god hushållning med resurser. En konsekvens av att det nya systemet är prestationsinriktat har blivit en kraftig rationaliseringseffekt. Att utöver denna åtstramning förorda en nedskärning av ersättningen, vilket regeringen gör, innebär ett slag mot kvaliteten i utbildningen.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen anvisar 340 miljoner kronor för att täcka de av regeringen föreslagna besparingarna inom grundutbildningen. Riksdagen bör med bifall till motionerna 1994/95:Ub901 yrkande 6 delvis och 1994/95:Ub906 yrkande 6 delvis och med avslag på proposition 1994/95:100 i motsvarande del samt motionerna 1994/95:Ub624 yrkandena 15 och 16 och 1994/95:Ub907 yrkande 7 (delvis) föra upp ett nytt anslag på statsbudgeten benämnt Förstärkning av per capita-ersättningen och under anslaget anvisa 340 miljoner kronor.
dels att moment 38 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
38. beträffande besparingsåtgärder inom grundutbildningen att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub901 yrkande 6 delvis och 1994/95:Ub906 yrkande 6 delvis och med avslag på proposition 1994/95:100 i motsvarande del samt motionerna 1994/95:Ub624 yrkandena 15 och 16 och 1994/95:Ub907 yrkande 7 (delvis) under ett nytt anslag till Förstärkning av per capita-ersättningen för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar 340 000 000 kr,
32. Besparingsåtgärder inom grundutbildningen (mom. 38)
Conny Sandholm (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 53 börjar med "Utskottet delar" och slutar med "budgetåret 1995/96" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar regeringens uppfattning om besparingar inom den högre utbildningen. Utskottet anser dock att samma besparing på per capita-ersättningen bör gälla inom all grundläggande högskoleutbildning. Utskottet tillstyrker den totala besparingsramen men anser att besparingarna även bör gälla de konstnärliga och idrottsliga utbildningarna. Därmed kan besparingarna på övrig grundutbildning göras något mindre. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub624 yrkandena 15 och 16 och med avslag på proposition 1994/95:100 i motsvarande del samt motionerna 1994/95:Ub901 yrkande 6 delvis, 1994/95:Ub906 yrkande 6 delvis och 1994/95:Ub907 yrkande 7 i motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om besparingsåtgärder inom grundutbildningen.
dels att moment 38 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
38. beträffande besparingsåtgärder inom grundutbildningen
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub624 yrkandena 15 och 16 och med avslag på proposition 1994/95:100 i motsvarande del samt motionerna 1994/95:Ub901 yrkande 6 delvis, 1994/95:Ub906 yrkande 6 delvis och 1994/95:Ub907 yrkande 7 i motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
33. Besparingar på fakultetsanslagen (mom. 39)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) och Hans Hjortzberg-Nordlund (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 54 börjar med "Med hänvisning" och slutar med "på fakultetsanslagen" bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår att riksdagen avslår regeringens förslag om besparingar på fakultetsanslagen. Utskottet vill framhålla risken för en förskjutning av balansen bort från grundforskning och kan därför inte acceptera en nedskärning av fakultetsanslagen. Dessa finansierar främst grundforskning och forskarutbildning, vilket är det fundament som krävs för strategisk och sektoriell forskning samt industriell forskning och utveckling. Riksdagen bör sålunda i enlighet med vad Moderaterna och Vänsterpartiet förordar i sina motioner anvisa 157 miljoner kronor för att täcka de av regeringen föreslagna besparingarna på fakultetsanslagen.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub706 yrkande 10 delvis, 1994/95:Ub901 yrkande 9 delvis och 1994/95:Ub906 yrkande 6 delvis och med avslag på proposition 1994/95:100 delvis samt motion 1994/95:Ub907 yrkande 1 (delvis) under ett nytt anslag på statsbudgeten anvisar 157 miljoner kronor till Förstärkning av fakultetsanslagen.
dels att moment 39 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
39. beträffande besparingar på fakultetsanslagen att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub706 yrkande 10 delvis, 1994/95:Ub901 yrkande 9 delvis och 1994/95:Ub906 yrkande 6 delvis och med avslag på proposition 1994/95:100 samt motion 1994/95:Ub907 yrkande 1 (delvis) under ett nytt anslag till Förstärkning av fakultetsanslagen för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar 157 000 000 kr,
34. Fortsatta besparingsåtgärder (mom. 40)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 31 och 33
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 54 börjar med "Med hänvisning" och slutar med "regeringen förordar" bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående avstyrkt regeringens förslag till besparingar inom grundutbildningen och på fakultetsanslagen. Utskottet avstyrker även den av regeringen föreslagna neddragningen på den verksamhet som bedrivs av Rådet för grundläggande högskoleutbildning. Utskottet har föreslagit att särskilda medel anvisas för att kompensera besparingarna. Detta ger en annan bas för regeringens beräkningar av anslagen de närmast följande åren. Detta bör riksdagen med avslag på regeringens förslag om inriktningen på fortsatta besparingsåtgärder och med bifall till motionerna 1994/95:Ub901 yrkandena 6 och 9, 1994/95:Ub906 yrkande 6, samtliga yrkanden delvis, och motion 1994/95:Ub901 yrkande 5 som sin mening ge regeringen till känna. Övriga förevarande motionsyrkanden avstyrks.
dels att moment 40 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
40. beträffande fortsatta besparingsåtgärder att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub901 yrkandena 6 och 9, 1994/95:Ub906 yrkande 6, samtliga yrkanden delvis, och motion 1994/95:Ub901 yrkande 5, med anledning av motionerna 1994/95:Ub706 yrkande 10 och 1994/95:Ub907 yrkandena 1 och 7, samtliga yrkanden delvis, samt med avslag på proposition 1994/95:100 i motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om inriktningen av besparingsåtgärder för budgetåren 1997 och 1998,
35. Fortsatta besparingsåtgärder (mom. 40)
Under förutsättning av bifall till reservation 33
Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 54 börjar med "Med hänvisning" och slutar med "regeringen förordar" bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående avstyrkt regeringens förslag om besparing på fakultetsanslagen och anslutit sig till Vänsterpartiets förslag om särskilda medel för att kompensera denna besparing nästa budgetår. Detta ger en annan utgångspunkt för regeringens beräkningar av fakultetsanslagen de närmast följande budgetåren. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub706 yrkande 10 i denna del, med anledning av proposition 1994/95:100 i denna del och med avslag på motionerna 1994/95:Ub906 yrkande 6, 1994/95:Ub901 yrkandena 6 och 9 i motsvarande delar och 1994/95:Ub907 yrkandena 1 och 7, samtliga yrkanden i motsvarande delar, samt motion 1994/95:Ub901 yrkande 5 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 40 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
40. beträffande fortsatta besparingsåtgärder att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub706 yrkande 10 i denna del, med anledning av proposition 1994/95:100 i denna del och med avslag på motionerna 1994/95:Ub901 yrkande 5 samt yrkandena 6 och 9 i motsvarande delar, 1994/95:Ub906 yrkande 6 och 1994/95:Ub907 yrkandena 1 och 7 i motsvarande delar, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om inriktningen av besparingsåtgärder för budgetåren 1997 och 1998,
36. Kvalitetspremien (mom. 41)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Andreas Carlgren (c), Ulf Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Inger Davidson (kds) och Conny Sandholm (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 55 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "för grundutbildningen" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att kvalitetspremien skall införas i enlighet med riksdagens tidigare beslut. Regeringens förslag ger intryck av att man nonchalerar kvaliteten. Enligt utskottets bedömning är kvalitetspremien viktig för att främja ett medvetet och långsiktigt arbete med utbildningens kvalitet. Med hänvisning härtill bör riksdagen avslå regeringens förslag att inte koppla lärosätenas arbete med kvalitetsutvecklingsprogram och bedömningen av detta till resurstilldelningssystemet. Detta bör riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub624 yrkande 5, 1994/95:Ub696 yrkande 4, 1994/95:Ub901 yrkande 4 och 1994/95:Ub907 yrkande 8 samt med anledning av motion 1994/95:Ub906 yrkande 7 i denna del som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 41 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
41. beträffande kvalitetspremien att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub624 yrkande 5, 1994/95:Ub696 yrkande 4, 1994/95:Ub901 yrkande 4 och 1994/95:Ub907 yrkande 8, med anledning av motion 1994/95:Ub906 yrkande 7 i denna del och med avslag på proposition 1994/95:100 i motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
37. Prestationsrelaterade fakultetsanslag (mom. 43)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Andreas Carlgren (c), Ulf Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Inger Davidson (kds) och Conny Sandholm (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 56 börjar med "Utskottet gör" och på s. 57 slutar med "budgetåret 1995/96" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att förslaget att riva upp riksdagens beslut om prestationsrelaterade fakultetsanslag innebär att en viktig stimulans för god kvalitet och ökat antal forskarexamina försvinner. De införda reglerna är en god drivkraft för att höja effektiviteten i forskarutbildningen. I den nya ordningen ligger också, vilket utskottet vill lyfta fram, ett incitament för att främja rekryteringen av underrepresenterat kön till forskarutbildningen och därmed -- i de allra flesta fall -- ökade möjligheter för kvinnor till akademisk karriär.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub624 yrkande 21, 1994/95:Ub696 yrkande 15 och 1994/95:Ub907 yrkande 9 samt med anledning av motion 1994/95:Ub906 yrkande 7 (delvis) avslår förevarande förslag av regeringen.
dels att moment 43 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
43. beträffande prestationsrelaterade fakultetsanslag att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub624 yrkande 21, 1994/95:Ub696 yrkande 15 och 1994/95:Ub907 yrkande 9 samt med anledning av motion 1994/95:Ub906 yrkande 7 (delvis) avslår proposition 1994/95:100 i motsvarande del,
38. Gemensamma anslag för grundutbildning och forskning (mom. 44)
Andreas Carlgren (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 57 börjar med "Utskottet hänvisar" och slutar med "avstyrks yrkandet" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill liksom motionärerna förespråka ett enhetligt anslag för grundläggande utbildning och forskning. Medlen för forskning bör differentieras beroende på vilka examensrättigheter högskolan har. Utskottet ansluter sig till Centerpartiets modell, där de högskolor som erhåller examensrätt för magisterexamen ges fasta forskningsresurser och varigenom det borde vara självklart att de även får rätt att inrätta professurer i enlighet med regeringens förslag, vilket kan ses som ett första steg mot införande av modellen. Ett system med samlat anslag för grundutbildning och forskning bör utredas skyndsamt och med den inriktning som anges i motionen, anser utskottet. Detta bör riksdagen med bifall till motionen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 44 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
44. beträffande gemensamma anslag för grundutbildning och forskning att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub601 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
39. Ersättningen för lokalhyror, m.m. (mom. 46)
Conny Sandholm (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 58 börjar med "Som utskottet" och slutar med "yrkande 2" bort ha följande lydelse:
Utskottet tillstyrker förslaget i motion 1994/95:Ub711 om ett uttalande av riksdagen om vad motionärerna anfört om generella besparingar på lokalanslaget till högskolorna. Besparingar måste enligt utskottet genomföras utifrån den befintliga standarden på varje enskild högskola. Regeringen bör återkomma med en analys av vad den nya ordningen innebär för lärosätena och ett klarläggande av konsekvenserna för ersättningen till högskoleenheterna för lokalhyror. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub711 yrkande 2 och med anledning av motion 1994/95:Ub716 yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 46 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
46. beträffande ersättningen för lokalhyror, m.m. att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub711 yrkande 2 och med anledning av motion 1994/95:Ub716 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
40. Anslagsbeloppet under Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning (mom. 94)
Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 75 börjar med "Utskottet erinrar" och slutar med "föreslagna beloppet" bort ha följande lydelse:
Med hänvisning till vad i motionen anförs om att musikutbildningen är dyrare än nästan all annan utbildning tillstyrker utskottet motionen och föreslår att riksdagen under förevarande anslag anvisar ett jämfört med regeringens förslag med 10 miljoner kronor höjt anslag.
dels att moment 94 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
94. beträffande anslagsbeloppet under Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub649 och med anledning av proposition 1994/95:100 till Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 126 559 000 kr,
41. Bidrag m.m. till Kungälvs Waldorfseminarium (mom. 98)
Andreas Carlgren (c), Gunnar Goude (mp) och Inger Davidson (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 77 börjar med "Utskottet har erfarit" och slutar med "yrkandena 1 och 2" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det är viktigt att kvalitetskraven för examensrätt upprätthålls och att utbildningar bedrivs utifrån en hållbar ekonomisk plan. Utskottet vill dock framhålla att det är angeläget att Waldorfseminariet i Kungälv får ekonomiska möjligheter att fullfölja de utbildningar som pågår innevarande läsår. Regeringen bör därför föranstalta om att ett bidrag på 600 000 kr utanordnas för seminariet, under förutsättning att seminariet presenterar en godtagbar plan för att uppnå Kanslersämbetets kvalitetskrav för examensrätt. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av motion 1994/95:Ub701 yrkandena 1 och 2 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 98 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
98. beträffande bidrag m.m. till Kungälvs Waldorfseminarium att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Ub701 yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
42. Medel för kompetenshöjning av högskolans lärare (mom. 102)
Conny Sandholm (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 79 börjar med "Utskottet ställer sig" och slutar med "yrkande 6" bort ha följande lydelse:
Utskottet kan inte acceptera att de resurser som finns anvisade för kompetenshöjning av högskolans lärare fr.o.m. den 1 juli 1996 skall användas till studiefinansiering för doktorander och föras över till universitet och högskolor med fakultetsorganisation. Medlen är, som motionärerna påpekar, särskilt viktiga för att höja den vetenskapliga kompetensen hos icke disputerade lärare vid de nya högskolor som saknar fakultetsanslag. Utskottet anser att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub624 yrkande 6 bör göra ett uttalande om att satsningen på kompetenshöjning av högskolans lärare skall fortsätta.
dels att moment 102 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
102. beträffande medel för kompetenshöjning av högskolans lärare att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub624 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
43. Anslagsbeloppet under Övriga utgifter inom grundutbildning (mom. 104)
Under förutsättning av bifall till reservation 16
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 81 börjar med "Utskottet har i" och slutar med "budgetåret 1995/96" bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående avstyrkt regeringens förslag att i särskild ordning inrätta 10 000 nya högskoleplatser för utbildning i naturvetenskap/teknik och språk. Därför bör anslaget minskas med 762 500 000 kr, dvs. med hela anslagsposten för Särskilda utbildningssatsningar. Riksdagen bör således med bifall till motionerna 1994/95:Ub901 yrkande 15 i denna del och 1994/95:Ub906 yrkande 8, med anledning av regeringens förslag och med avslag på övriga motioner som rör anslagsbeloppet anvisa 686 553 000 kr under anslaget för budgetåret 1995/96.
dels att moment 104 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
104. beträffande anslagsbeloppet under Övriga utgifter inom grundutbildning att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub901 yrkande 15 i denna del och 1994/95:Ub906 yrkande 8, med anledning av proposition 1994/95:100 samt med avslag på motionerna 1994/95:Ub706 yrkande 4 i denna del, 1994/95:Ub907 yrkande 19 och 1994/95:Fi216 yrkande 14 till Övriga utgifter inom grundutbildning för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 686 553 000 kr,
44. Anslagsbeloppet under Övriga utgifter inom grundutbildning (mom. 104)
Andreas Carlgren (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 81 börjar med "Utskottet har i" och slutar med "budgetåret 1995/96" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att en minskning av anslaget bör göras med 95 miljoner kronor på anslagsposten Till regeringens disposition. Under denna anslagspost bör endast upptas beräknade medel för den nya högskolan på Södertörn. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub907 yrkande 19, med anledning av regeringens förslag och med avslag på övriga motionsyrkanden som rör anslagsbeloppet anvisar 1 354 053 000 kr för nästa budgetår.
dels att moment 104 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
104. beträffande anslagsbeloppet under Övriga utgifter inom grundutbildning att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub907 yrkande 19, med anledning av proposition 1994/95:100 samt med avslag på motionerna 1994/95:Ub706 yrkande 4 i denna del, 1994/95:Ub901 yrkande 15 i denna del, 1994/95:Ub906 yrkande 8 och 1994/95:Fi216 yrkande 14 till Övriga utgifter inom grundutbildning för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 1 354 053 000 kr,
45. Anslagsbeloppet under Övriga utgifter inom grundutbildning (mom. 104)
Under förutsättning av bifall till reservation 19
Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 81 börjar med "Utskottet har i" och slutar med "budgetåret 1995/96" bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående tillstyrkt motionsyrkanden om ändringar i regeringens förslag, vilka innebär dels en successiv antagning till NT-utbildningarna och därmed färre nya högskoleplatser under budgetåret, dels verksamhet vid sommaruniversitet/sommarhögskola även sommaren 1996. I konsekvens härmed bör riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub706 yrkande 4 i denna del, med anledning av regeringens förslag och med avslag på övriga motionsyrkanden som rör anslagsbeloppet minska anslaget med 113 500 000 kr och således anvisa 1 335 553 000 kr för nästa budgetår.
dels att moment 104 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
104. beträffande anslagsbeloppet under Övriga utgifter inom grundutbildning att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub706 yrkande 4 i denna del, med anledning av proposition 1994/95:100 samt med avslag på motionerna 1994/95:Ub901 yrkande 15 i denna del, 1994/95:Ub906 yrkande 8, 1994/95:Ub907 yrkande 19 och 1994/95:Fi216 yrkande 14 till Övriga utgifter inom grundutbildning för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 1 335 553 000 kr,
46. Anslagsbeloppet under Övriga utgifter inom grundutbildning (mom. 104)
Under förutsättning av bifall till reservation 20
Inger Davidson (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 81 börjar med "Utskottet har i" och på slutar med "budgetåret 1995/96" bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående tillstyrkt motionsyrkanden om ändringar i regeringens förslag, vilka innebär 3 000 permanenta nya högskoleplatser inom naturvetenskap och teknik samt platser vid sommaruniversitet/sommarhögskola även sommaren 1996. Detta innebär färre utbildningsplatser under budgetåret, varför anslaget bör minskas med 140 miljoner kronor. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fi216 yrkande 14, med anledning av regeringens förslag och med avslag på övriga motionsyrkanden som rör anslagsbeloppet anvisar 1 309 053 000 kr under anslaget för nästa budgetår.
dels att moment 104 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
104. beträffande anslagsbeloppet under Övriga utgifter inom grundutbildning att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fi216 yrkande 14, med anledning av proposition 1994/95:100 samt med avslag på motionerna 1994/95:Ub706 yrkande 4 i denna del, 1994/95:Ub901 yrkande 15 i denna del, 1994/95:Ub906 yrkande 8 och 1994/95:Ub907 yrkande 19 till Övriga utgifter inom grundutbildning för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 1 309 053 000 kr,
47. Anslagsbeloppet under Övriga utgifter inom forskning och forskarutbildning (mom. 106)
Andreas Carlgren (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 82 börjar med "Utskottet har tidigare" och slutar med "nästa budgetår" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att riksdagen bör öka anslaget med 50 miljoner kronor för att den pågående omvandlingen av utbildningsbidrag till doktorandtjänster skall kunna fortsätta och fler doktorandtjänster inrättas. Riksdagen bör således med bifall till motion 1994/95:Ub907 yrkande 4, med anledning av regeringens förslag samt med avslag på motionerna 1994/95:Ub624 yrkande 20, 1994/95:Ub706 yrkande 5 och 1994/95:Ub905 yrkande 21 i denna del under anslaget anvisa 262 067 000 kr för nästa budgetår.
dels att moment 106 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
106. beträffande anslagsbeloppet under Övriga utgifter inom forskning och forskarutbildning att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub907 yrkande 4, med anledning av proposition 1994/95:100 samt med avslag på motionerna 1994/95:Ub624 yrkande 20, 1994/95:Ub706 yrkande 5 och 1994/95:Ub905 yrkande 21 i denna del till Övriga utgifter inom forskning och forskarutbildning för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 262 067 000 kr,
48. Anslagsbeloppet under Övriga utgifter inom forskning och forskarutbildning (mom. 106)
Conny Sandholm (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 82 börjar med "Utskottet har tidigare" och slutar med "nästa budgetår" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser, i likhet med motionärerna, att det är viktigt att stora ansträngningar görs för att öka andelen personer med doktorsexamen i Sverige. Medel bör därför anslås för ytterligare 300 doktorandtjänster. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub624 yrkande 20 som sin mening ge regeringen till känna. Riksdagen bör nu därjämte -- i avvaktan på att regeringen återkommer med förslag om ytterligare medel -- anvisa begärt anslagsbelopp.
dels att moment 106 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
106. beträffande anslagsbeloppet under Övriga utgifter inom forskning och forskarutbildning att riksdagen dels med bifall till proposition 1994/95:100 och med avslag på motionerna 1994/95:Ub706 yrkande 5, 1994/95:Ub905 yrkande 21 i denna del och 1994/95:Ub907 yrkande 4 till Övriga utgifter inom forskning och forskarutbildning för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 212 067 000 kr, dels med bifall till motion 1994/95:Ub624 yrkande 20 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
49. Anslagsbeloppet under Övriga utgifter inom forskning och forskarutbildning (mom. 106)
Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 82 börjar med "Utskottet har tidigare" och på slutar med "nästa budgetår" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att riksdagen bör öka anslaget med 90 miljoner kronor för att ge möjlighet till studiefinansiering av 300 nya doktorandtjänster. Riksdagen bör således med bifall till motion 1994/95:Ub706 yrkande 5, med anledning av regeringens förslag och med avslag på motionerna 1994/95:Ub624 yrkande 20, 1994/95:Ub905 yrkande 21 i denna del och 1994/95:Ub907 yrkande 4 under anslaget anvisa 302 067 000 kr för nästa budgetår.
dels att moment 106 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
106. beträffande anslagsbeloppet under Övriga utgifter inom forskning och forskarutbildning att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub706 yrkande 5, med anledning av proposition 1994/95:100 samt med avslag på motionerna 1994/95:Ub624 yrkande 20, 1994/95:Ub905 yrkande 21 i denna del och 1994/95:Ub907 yrkande 4 till Övriga utgifter inom forskning och forskarutbildning för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 302 067 000 kr,
50. Anslagsbeloppet under Övriga utgifter inom forskning och forskarutbildning (mom. 106)
Gunnar Goude (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 82 börjar med "Utskottet har tidigare" och på slutar med "nästa budgetår" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att riksdagen i syfte att fullfölja övergången från utbildningsbidrag till doktorandtjänster och utöka antalet doktorandtjänster i forskarutbildningen skall anslå 187 500 000 kr utöver regeringens förslag. Riksdagen bör således med bifall till motion 1994/95:Ub905 yrkande 21 i denna del, med anledning av regeringens förslag och med avslag på motionerna 1994/95:Ub624 yrkande 20, 1994/95:Ub706 yrkande 5 och 1994/95:Ub907 yrkande 4 under anslaget anvisa 399 567 000 kr för nästa budgetår.
dels att moment 106 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
106. beträffande anslagsbeloppet under Övriga utgifter inom forskning och forskarutbildning att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub905 yrkande 21 i denna del, med anledning av proposition 1994/95:100 och med avslag på motionerna 1994/95:Ub624 yrkande 20, 1994/95:Ub706 yrkande 5 och 1994/95:Ub907 yrkande 4 till Övriga utgifter inom forskning och forskarutbildning för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 399 567 000 kr,
51. Anslagsbeloppet under Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora högskolor (mom. 111)
Andreas Carlgren (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 84 börjar med "Utskottet ställer sig" och slutar med "yrkande 6" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är angeläget att öka forskningen vid de mindre och medelstora högskolorna. Målsättningen bör vara att dessa högskolor skall få fasta forskningsresurser. Som ett steg i arbetet på att nå målet bör anslaget för nästa budgetår förstärkas med 100 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub907 yrkande 6 och med anledning av regeringens förslag anvisar ett reservationsanslag på 332 700 000 kr.
dels att moment 111 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
111. beträffande anslagsbeloppet under Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora högskolor att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub907 yrkande 6 och med anledning av proposition 1994/95:100 till Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora högskolor för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 332 700 000 kr,
52. Översyn av läkarutbildningsavtalet (mom. 113)
Andreas Carlgren (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 84 börjar med "Utskottet har erfarit" och på s. 85 slutar med "utskottet motionerna" bort ha följande lydelse:
Utskottet kan konstatera att en obalans i tilldelningen av statlig driftersättning till universitetssjukhusen för läkarutbildning och viss forskningsverksamhet successivt har uppstått. Utskottet anser därför att en översyn nu bör göras av det fr.o.m. december 1989 gällande avtalet mellan staten och vissa sjukvårdshuvudmän om samarbete om läkarutbildning och forskning m.m. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub647 samt med anledning av motionerna 1994/95:Ub673 och 1994/95:Ub680 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 113 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
113. beträffande översyn av läkarutbildningsavtalet att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub647 samt med anledning av motionerna 1994/95:Ub673 och 1994/95:Ub680 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
53. Besparingar inom Nationella och internationella forskningsresurser för budgetåret 1995/96 (mom. 116)
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 86 börjar med "Utskottet anser" och på s. 87 slutar med "budgetåret 1995/96" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill framhålla forskningens betydelse såväl för att värna grunderna för ett öppet och dynamiskt samhälle som för att främja framåtskridandet i en tid när kunskaper blivit ett allt viktigare konkurrensmedel. Forskningsprojekt kräver fleråriga planeringshorisonter. Det är statens uppgift att ge stabila ekonomiska och organisatoriska ramvillkor. Forskningsrådens roll som garanter för det fria kunskapssökandet, den grundläggande forskning som ligger bakom epokgörande upptäckter i vårt samhälle, måste enligt utskottet värnas.
De nödvändiga besparingarna måste göras på ett strukturellt riktigt sätt. Utskottet vill peka på möjligheten att göra ytterligare besparingar inom området för arbetsmiljö och arbetslivsforskning. Utskottet är inte berett att bifalla regeringens förslag till besparingar på området Nationella och internationella forskningsresurser. Ett nytt anslag på 230 miljoner kronor, benämnt Bidrag till forskningsråd och övrig forskningsverksamhet, bör föras upp under åttonde huvudtiteln för budgetåret 1995/96. Det ankommer på regeringen att fördela medlen mellan anslagen under på området. Motion 1994/95:Ub906 yrkande 9 delvis tillstyrks således av utskottet.
dels att moment 116 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
116. beträffande besparingar inom Nationella och internationella forskningsresurser för budgetåret 1995/96 att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:100 och med bifall till motion 1994/95:Ub906 yrkande 9 och med anledning av motion 1994/95:Ub901 yrkandena 8 och 9 samt med avslag på motionerna 1994/95:Ub706 yrkande 11 och 1994/95:Ub907 yrkande 2, samtliga yrkanden delvis, till ett nytt anslag benämnt Bidrag till forskningsråd och övrig forskningsverksamhet, under åttonde huvudtiteln för budgetåret 1995/96 anvisar 230 000 000 kr,
54. Besparingar inom Nationella och internationella forskningsresurser för budgetåret 1995/96 (mom. 116)
Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 86 börjar med "Utskottet anser" och på s. 87 slutar med "budgetåret 1995/96" bort ha följande lydelse:
Utskottet är inte berett att nu acceptera en nedskärning av anslagen till forskningsråden, eftersom det är osäkert vilka stiftelsemedel som framgent kan samordnas med de offentliga satsningarna. Utskottet vill också peka på att regeringen tillsatt en utredning för att se över den totala forskningsfinansieringsstrukturen. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet regeringens besparingsförslag på området Nationella och internationella forskningsresurser. Ett nytt anslag på 88 miljoner kronor, benämnt Bidrag till forskningsråd och övrig forskningsverksamhet, bör föras upp under åttonde huvudtiteln för budgetåret 1995/96. Det ankommer på regeringen att fördela medlen mellan anslagen under littera D. Motion 1994/95:Ub706 yrkande 11 delvis tillstyrks således av utskottet.
dels att moment 116 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
116. beträffande besparingar inom Nationella och internationella forskningsresurser för budgetåret 1995/96 att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:100 och med bifall till motion 1994/95:Ub706 yrkande 11 och med avslag på motionerna 1994/95:Ub901 yrkandena 8 och 9, 1994/95:Ub906 yrkande 9 samt 1994/95:Ub907 yrkande 2, samtliga yrkanden delvis, till ett nytt anslag benämnt Bidrag till forskningsråd och övrig forskningsverksamhet, under åttonde huvudtiteln för budgetåret 1995/96 anvisar 88 000 000 kr,
55. Fortsatta besparingsåtgärder (mom. 117)
Under förutsättning av bifall till reservation 53
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 87 börjar med "Utskottet har" och slutar med "dessa budgetår" bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående tillstyrkt motion 1994/95:Ub906 yrkande 9 delvis, vilket innebär att regeringens förslag till besparingar avseende budgetåret 1995/96 har minskats med 230 miljoner kronor. Regeringen bör beakta de konsekvenser detta får för förslaget avseende inriktningen av besparingarna för budgetåren 1997 och 1998. Riksdagen bör med avslag på budgetpropositionen i motsvarande del som sin mening ge regeringen detta till känna.
dels att moment 117 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
117. beträffande fortsatta besparingsåtgärder att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Ub901 yrkandena 8 och 9 och 1994/95:Ub906 yrkande 9 samt med avslag på proposition 1994/95:100 och motionerna 1994/95:Ub706 yrkande 11, 1994/95:Ub907 yrkande 2, samtliga yrkanden delvis, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om inriktningen av besparingsåtgärder för budgetåren 1997 och 1998,
56. Fortsatta besparingsåtgärder (mom. 117)
Under förutsättning av bifall till reservation 54
Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 87 börjar med "Utskottet har" och slutar med "dessa budgetår" bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående tillstyrkt motion 1994/95:Ub706 yrkande 11 delvis, vilket innebär att regeringens förslag till besparingar avseende budgetåret 1995/96 har minskats med 88 miljoner kronor. Regeringen bör beakta de konsekvenser detta får för förslaget avseende inriktningen av besparingarna för budgetåren 1997 och 1998. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen detta till känna.
dels att moment 117 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
117. beträffande fortsatta besparingsåtgärder att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:100 och motion 1994/95:Ub706 yrkande 11 samt med avslag på motionerna, 1994/95:Ub901 yrkandena 8 och 9, 1994/95:Ub906 yrkande 9 och 1994/95:Ub907 yrkande 2, samtliga yrkanden delvis, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om inriktningen av besparingsåtgärder för budgetåren 1997 och 1998,
57. Översyn av strukturen inom universitetens forskningsorganisation (mom. 118)
Conny Sandholm (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 87 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "det avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.
Dagens forskning är ofta gränsöverskridande, inte bara över disciplingränserna utan även över fakultetsgränserna. Detta gäller en rad forskningsområden och berör samtliga fakulteter. Några större förändringar av fakultetsorganisationen har emellertid inte skett under de senaste 300 åren. Inte heller verkar de förändringar som sker både i samhället och av forskningen påverka fakultetsorganisationen att pröva nya former. Så har t.ex. de goda erfarenheter som man har haft vid Linköpings universitet när det gäller temaorganisation inte influerat till förändringar på övriga universitet. Utskottet anser att en översyn bör göras av den befintliga strukturen inom universitetens forskningsorganisation i samband med översynen av forskningsfinansieringsstrukturen. Detta bör riksdagen med bifall till yrkandet som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 118 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
118. beträffande översyn av strukturen inom universitetens forskningsorganisation att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub624 yrkande 23 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
58. Sektorsforskningen m.m. (mom. 119)
Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) och Gunnar Goude (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 88 börjar med "Avvägningen mellan" och slutar med "26 och 29" bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar i likhet med motionärerna att departement, statliga verk, statliga stiftelser och fonder årligen delar ut forskningsmedel för olika typer av tillämpad forskning som mångdubbelt överstiger de resurser som den fria forskningen och forskarutbildningen vid universiteten förfogar över via forskningsråden. För att svensk forskning skall kunna hävda sig i den växande internationella konkurrensen behöver forskningsråden en kraftig förstärkning av resurserna. En utredning bör göras om landets samlade resurser för tillämpad forskning eller sektorsforskning i syfte att föra över ca tio procent av dessa medel till forskningsråden. Förslag bör därvid tas fram för en genomgripande effektivisering av forskningen på alla olika områden. Vad utskottet nu har anfört bör riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub662 och 1994/95:Ub905 yrkandena 25, 26 och 29 och med anledning av motion 1994/95:Ub731 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 119 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
119. beträffande sektorsforskningen m.m. att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub662 och 1994/95:Ub905 yrkandena 25, 26 och 29 och med anledning av motion 1994/95:Ub731 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om utredning av sektorsforskningen,
59. Tvärvetenskaplig forskning (mom. 120)
Gunnar Goude (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 89 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "27 och 28" bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att forskningsråden genom sitt ökade ansvar för svensk forskning också får ett större ansvar för att tillgodose tvärvetenskaplig forskning. Den samverkan som redan finns mellan råden bör enligt utskottet utvecklas ytterligare. FRN bör därvid ta ett betydligt större ansvar för samordning av finansieringen av tvärvetenskapliga projekt. Möjligheterna att knyta TFR:s projekt till projekt vid övriga forskningsråd är här av speciell betydelse. Teknikutveckling i nära anslutning till framsteg inom andra forskningsdiscipliner kan väsentligen underlättas genom TFR. TFR:s tvärvetenskapliga funktion bör således enligt utskottet stärkas. Vad utskottet nu har anfört om tvärvetenskaplig forskning bör riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub905 yrkandena 27 och 28 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 120 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
120. beträffande tvärvetenskaplig forskning att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub905 yrkandena 27 och 28 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om tvärvetenskaplig forskning,
60. Forskningsrådens ansvar för forskningsinformationen (mom. 121)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m) och Conny Sandholm (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 89 börjar med "Utskottet vill" och på s. 90 slutar med "yrkande 25" bort ha följande lydelse:
Mot bakgrund av motionen finns det enligt utskottet skäl att erinra om att de resultat som forskningen leder till skapar grund för utveckling i samhället. Information om forskning bidrar också till en breddad dialog mellan forskare och människor utanför forskningsvärlden. Varje högskola och universitet har eget ansvar för forskningsinformationen inom sitt område. FRN har ansvar för nationella informationsinsatser. Dessutom har varje forskningsråd ansvar för att informera om de forskningsresultat som genom rådets anslag kommer fram.
Utskottet anser att en utvärdering av hur forskningsråden tagit sitt ansvar för forskningsinformationen bör redovisas i nästa forskningsproposition. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub624 yrkande 25 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om forskningsinformation.
dels att moment 121 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
121. beträffande forskningsrådens ansvar för forskningsinformationen att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub624 yrkande 25 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
61. Anslagsbeloppet under Medicinska forskningsrådet: Forskning (mom. 126)
Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 91 börjar med "Utskottet vill" och på s. 92 slutar med "begärda beloppet" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill med anledning av motionen peka på följande. Medicinska forskningsrådet beviljar i dag medel till olika medicinska forskningsprojekt. Varje ansökan hänvisas till olika prioriteringsgrupper för bedömning. Kvinnors hälsa är inget eget prioriteringsområde utan hamnar under prioriteringsområdet kirurgi. I andra länder har man uppmärksammat obalansen inom den medicinska forskningen och gjort strukturförändringar. Kvinnors hälsa bör enligt utskottets mening bli ett eget prioriteringsområde och särskilda medel för projekt rörande kvinnors hälsa bör öronmärkas. Vad utskottet nu har anfört bör riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub612 yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.
I dag finansieras Kvinnohälsan vid Karolinska sjukhuset via traditionella forskningsanslag som MFR, Riksföreningen mot cancer, WHO, Riksbankens jubileumsfond och Karolinska institutet. Utskottet anser att MFR årligen bör anslå 5 miljoner kronor för att garantera Kvinnohälsans fortsatta verksamhet. Riksdagen bör med bifall till motion 1994/95:Ub612 yrkande 1 för detta ändamål anvisa ytterligare 5 miljoner kronor till MFR. Således bör riksdagen till Medicinska forskningsrådet: Forskning anvisa ett reservationsanslag på 557 004 000 kr.
dels att moment 126 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
126. beträffande anslagsbeloppet under Medicinska forskningsrådet: Forskning att riksdagen dels med bifall till motion 1994/95:Ub612 yrkande 1 och med anledning av proposition 1994/95:100 till Medicinska forskningsrådet: Forskning för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 557 004 000 kr, dels med bifall till motion 1994/95:Ub612 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om prioriteringsområde,
Särskilda yttranden
1. Högskolestyrelserna (mom. 19)
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m) anför:
Mot bakgrund av vad regeringen anför i ärendet vill vi markera vårt instämmande med de synpunkter som i motion 1994/95:Ub602 framförs beträffande kriterier för att utse ledamöter i högskolestyrelserna. Det är viktigt att det i styrelsen ingår personer som har bakgrund, kunskaper och intresse som är av betydelse för en högskolas verksamhet. Sådana personer kan mycket väl vara politiska företrädare för nationella, regionala eller lokala intressen. Men det förhållandet att en person är politiker är i sig inte tillräckligt skäl för ett styrelseuppdrag, utan det är personens övriga kvalifikationer som skall vara avgörande.
Med det anförda vill vi distansera oss från vad som förefaller vara regeringens uppfattning, nämligen att politiker i första hand skall företräda nationella, regionala eller lokala intressen i högskolestyrelsen. Då det ankommer på regeringen att tillämpa bestämmelserna i högskolelagen, avstår vi från att föreslå något uttalande av riksdagen i frågan.
2. Kårobligatoriet (mom. 23)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m) och Conny Sandholm (fp) anför:
Riksdagen har tidigare under innevarande riksmöte beslutat ändra sitt beslut från våren 1993 att avveckla kårobligatoriet. Vi är angelägna att markera vår principiella inställning i frågan, nämligen att kårobligatoriet bör avvecklas. Mot bakgrund av att riksdagen så sent som i höstas godkände vad den nytillträdda regeringen i en särskild proposition anfört om att obligatoriet för studenter att tillhöra särskilda studentsammanslutningar bibehålls, avstår vi från att yrka om förändring av detta riksdagens beslut.
3. Tandläkarutbildningen (mom. 25)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Andreas Carlgren (c), Ulf Melin (m), Britt-Marie Danestig-Olofsson (v), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Gunnar Goude (mp), Inger Davidson (kds) och Conny Sandholm (fp) anför:
På grund av att landstingen från mars 1995 av Landstingsförbundet har rekommenderats att inte längre ställa platser till förfogande för odontologisk AT-tjänstgöring kommer två kurser att utexamineras samtidigt. Den ena har den AT-tjänstgöring som är rekommenderad för erhållande av tjänst. Studenterna här har dessutom på grund av sin tjänstgöring kvalificerat sig för arbetslöshetsunderstöd om sådant skulle behövas. Den andra gruppen har ingetdera. Detta strider mot de krav på rättssäkerhet som studenter har anledning att ställa. Under pågående utbildning får inte förutsättningarna ändras på för studenten avgörande sätt. Med tanke på arbetsförhållandena på tandläkarnas arbetsmarknad föreligger här onekligen en stor orättvisa. Det finns redan ett beslut på att en tionde termin kommer att inrättas i stället för AT-tjänstgöringen. Vi befarar dock att övergången inte kommer att lösas utan men för studenterna.
4. Bidrag m.m. till Kungälvs Waldorfseminarium (mom. 98)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m) och Conny Sandholm (fp) anför:
Tillkomsten av fristående skolor är en förutsättning för att möjliggöra mångfald och valfrihet inom skolan. På samma sätt är utbildning av kvalificerade och kompetenta lärare också förutsättningen för dessa skolors tillblivelse och fortbestånd.
Mot denna bakgrund är det beklagligt att, trots regeringens tidigare positiva beslut om extra resurstillskott, Waldorfseminariet i Kungälv nu inte kan uppfylla de kvalitativa och innehållsmässiga krav som ställs på dess lärarutbildning. Utan garantier och en plan för åtgärder för att klara kraven kan vi dock inte medverka till ytterligare ekonomiskt stöd. Vi förutsätter emellertid att regeringen i samråd med skolan finner möjligheter att lösa skolans problem.
5. Sektorsforskningen m.m. (mom. 119)
Gunnar Goude (mp) anför:
Jag har tillsammans med Vänsterpartiets representant i utskottet i reservation 58 föreslagit att riksdagen skall uttala sig för en utredning om resurserna till sektorsforskningen. Här vill jag ytterligare något utveckla mina synpunkter utan att begära riksdagens godkännande av dem.
I syfte att få ett effektivare utnyttjande av landets samlade forskningsresurser borde det göras en koppling mellan volymen tillämpad forskning och grundforskning genom att en viss del av de medel som går ut till tillämpad forskning avsätts för grundforskning. God tillämpad forskning och hög standard i forskarutbildningen förutsätter hög kvalitet och tillräcklig omfattning i grundforskningen. För närvarande råder det en viss snedhet i fördelningen av resurser mellan dessa verksamheter. En generell överföring i form av ett grundforskningsavdrag på alla anslag till tillämpad forskning förefaller vara en enkel och effektiv styrmetod. Den är följsam, emedan förändringar i den tillämpade forskningens volym direkt följs av en motsvarande förändring i grundforskningsvolymen. Att avdragen slår lika över alla fonder, stiftelser, sektorsråd, statliga verk och departement som stöder eller bedriver egen forskning etc. är att föredra framför det krångel som ett system med olika former av avdrag för olika instanser skulle innebära. Låt oss anta att den totala omfattningen av den tillämpade forskningen i dagsläget är ca 40 miljarder kronor. En grundforskningsavgift om 5 % på dessa bidrag motsvarar vad samtliga forskningsråd i dag förfogar över tillsammans. Grundforskningen finansieras i dag via två kanaler:
1. Genom fakultetsanslag (vid universitet och högskolor) som huvudsakligen täcker kostnader för tjänster (professurer, lektorat och forskningsassistenttjänster samt doktorandtjänster) samt vissa baskostnader.
2. Genom anslag från forskningsråd till forskningsprojekt vid universitet och högskolor.
Grundforskningsavdraget skall användas för att förstärka fakultetsanslagen och forskningsrådens resurser. En lämplig fördelning torde vara ungefär två tredjedelar till forskningsråden och en tredjedel till fakultetsanslagen. Detta skulle innebära en förstärkning av forskningsråden med ca 1,3 miljarder kronor och fakultetsanslagen med ca 0,7 miljarder kronor.
För att få ett smidigt system bör alla forskningsanslag från de statliga forskningsråden (FRN, HSFR, MFR, NFR, SJFR och TFR) betraktas som anslag för grundforskning, medan alla övriga anslag (inkl. internt använda medel för forskning, t.ex. vid statliga verk och myndigheter) bör betraktas som medel för tillämpad forskning och därmed vara avdragspliktiga.
Jag förutsätter att de tekniska detaljerna kring genomförande av grundforskningsavdrag (GFA) och fördelningsprinciper för fördelning på forskningsråd och fakulteter snabbutreds av regeringen, så att en proposition kan föreligga under innevarande år.
Översikt över motionernas behandling
Bilaga
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1 Propositionerna 2 Motionerna 10 Utskottet 27 Inledning 27 1. Informationsteknik och distansutbildning 28 IT i skolan 30 Distansutbildning 31 2. Utveckling av universitet och högskolor, m.m. 33 Kompetensutveckling, m.m. 33 Fortsatt satsning på mindre och medelstora högskolor 36 Nya universitet 38 Vissa andra satsningar 39 Högskolestyrelserna 40 Antagningen 41 Studentinflytande 41 Vissa utbildningar 43 3. Särskilda resurser samt vissa särskilda åtgärder, m.m. 44 Nya platser i naturvetenskap, teknik och språk 45 Resurser för humanistiska, samhällsvetenskapliga och juridiska utbildningar 48 Aspirantutbildning 49 Sommaruniversitet 50 Basår 50 Fördelning av platser på universitet och högskolor, m.m. 51 4. Övergripande anslagsfrågor 53 Besparingsåtgärder 53 Kvalitetspremie 55 Prestationsrelaterade fakultetsanslag 56 Översyn m.m. samt vissa budgettekniska frågor 57 5. Anslag till universitet och högskolor, m.m. 59 I motioner framförda förslag om utbyggnad av vissa universitet och högskolor m.m. 60 I motioner framförda förslag om utbildningsprogram vid vissa universitet och högskolor 61 I motioner framförda förslag om centrumbildningar vid vissa universitet och högskolor 62 I motioner framförda förslag om forskningsförstärkning vid vissa universitet och högskolor 63 Uppsala universitet 64 Lunds universitet 65 Göteborgs universitet 65 Stockholms universitet 66 Umeå universitet 66 Linköpings universitet 67 Karolinska institutet 68 Kungl. Tekniska högskolan 68 Högskolan i Luleå 69 Danshögskolan 69 Dramatiska institutet 69 Högskolan i Borås 69 Högskolan i Falun/Borlänge 70 Högskolan i Gävle/Sandviken 70 Högskolan i Halmstad 70 Högskolan i Kalmar 71 Högskolan i Karlskrona/Ronneby 71 Högskolan i Karlstad 71 Högskolan i Kristianstad 72 Högskolan i Skövde 72 Högskolan i Trollhättan/Uddevalla 72 Högskolan i Växjö 73 Högskolan i Örebro 73 Högskoleutbildning på Gotland 73 Idrottshögskolan i Stockholm 74 Konstfack 74 Kungl. Konsthögskolan 74 Lärarhögskolan i Stockholm 74 Mitthögskolan 75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm 75 Mälardalens högskola 75 Operahögskolan i Stockholm 76 Teaterhögskolan i Stockholm 76 Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m. 76 Utvecklingsverksamhet och internationell samverkan 78 Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. 79 Övriga utgifter inom grundutbildning 80 Övriga utgifter inom forskning och forskarutbildning 81 Konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor 82 Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora högskolor 82 Vissa ersättningar för klinisk utbildning och forskning 84 Kostnader för Chalmers tekniska högskolas avvecklingsorganisation 85 Kostnader för Högskolans i Jönköping avvecklingsorganisation 85 6. Nationella och internationella forskningsresurser 85 Vissa allmänna frågor 85 Forskningsrådsnämnden 90 Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet 90 Medicinska forskningsrådet 91 Naturvetenskapliga forskningsrådet 92 Teknikvetenskapliga forskningsrådet 93 Rymdforskning 93 Kungl. biblioteket 93 Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek 94 Institutet för rymdfysik 94 Polarforskningssekretariatet 94 Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete mellan Sverige och EU 94 Europeisk forskningssamverkan 95 Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål 96 Vissa bidrag till forskningsverksamhet 96 Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning 96 7. Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område 96 Hemställan 97 Reservationer 114 1. Program för bred användning av informationsteknik (m) 114 2. Informationsteknik i skolväsendet (m) 114 3. Informationsteknik i skolväsendet (c, fp, kds) 115 4. Plan för långsiktig kunskaps- och kompetensutveckling (m) 116 5. Satsning på de mindre och medelstora högskolorna (m, fp) 116 6. Satsning på de mindre och medelstora högskolorna (c) 117 7. Satsning på de mindre och medelstora högskolorna (kds) 118 8. Rätt för mindre och medelstora högskolor att examinera doktorer (kds) 119 9. Nya universitet (c) 120 10. Nya universitet (fp) 120 11. Lärarutbildning och forskning (fp) 121 12. Högskolans antagningssystem (m, fp, kds) 121 13. Högskolans antagningssystem (v) 122 14. Studenternas inflytande (v) 122 15. Studenternas rättssäkerhet (kds) 123 16. Särskilda resurser under flera år för grundutbildningen (m) 123 17. Särskilda resurser under flera år för grundutbildningen (c) 124 18. Särskilda resurser under flera år för grundutbildningen (fp) 125 19. Särskilda resurser under flera år för grundutbildningen (v) 126 20. Särskilda resurser under flera år för grundutbildningen (kds) 127 21. Målgrupper såvitt avser de särskilda resurserna för utbildning i naturvetenskap och teknik (v) 128 22. Vissa särskilda åtgärder såvitt avser resurser för humanistisk, samhällsvetenskaplig och juridisk utbildning (m) 128 23. Vissa särskilda åtgärder såvitt avser resurser för humanistisk, samhällsvetenskaplig och juridisk utbildning (fp) 129 24. Vissa särskilda åtgärder såvitt avser resurser för humanistisk, samhällsvetenskaplig och juridisk utbildning (v) 130 25. Vissa särskilda åtgärder såvitt avser resurser för humanistisk, samhällsvetenskaplig och juridisk utbildning (kds) 130 26. Vissa särskilda åtgärder såvitt avser resurser för aspirantutbildning (mp, kds) 131 27. Vissa särskilda åtgärder såvitt avser resurser för aspirantutbildning (fp) 132 28. Vissa särskilda åtgärder såvitt avser resurser för sommaruniversitet (c, fp, v, kds) 132 29. Vissa särskilda åtgärder såvitt avser resurser för basår (m) 133 30. Vissa särskilda åtgärder såvitt avser resurser för basår (fp, mp) 133 31. Besparingsåtgärder inom grundutbildningen (m) 134 32. Besparingsåtgärder inom grundutbildningen (fp) 135 33. Besparingar på fakultetsanslagen (m, v) 135 34. Fortsatta besparingsåtgärder (m) 136 35. Fortsatta besparingsåtgärder (v) 137 36. Kvalitetspremien (m, c, fp, kds) 137 37. Prestationsrelaterade fakultetsanslag (m, c, fp, kds) 138 38. Gemensamma anslag för grundutbildning och forskning (c) 139 39. Ersättningen för lokalhyror, m.m. (fp) 139 40. Anslagsbeloppet under Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning (v) 140 41. Bidrag m.m. till Kungälvs Waldorfseminarium (c, mp, kds) 140 42. Medel för kompetenshöjning av högskolans lärare (fp) 141 43. Anslagsbeloppet under Övriga utgifter inom grundutbildning (m) 141 44. Anslagsbeloppet under Övriga utgifter inom grundutbildning (c) 142 45. Anslagsbeloppet under Övriga utgifter inom grundutbildning (v) 142 46. Anslagsbeloppet under Övriga utgifter inom grundutbildning (kds) 143 47. Anslagsbeloppet under Övriga utgifter inom forskning och forskarutbildning (c) 144 48. Anslagsbeloppet under Övriga utgifter inom forskning och forskarutbildning (fp) 144 49. Anslagsbeloppet under Övriga utgifter inom forskning och forskarutbildning (v) 145 50. Anslagsbeloppet under Övriga utgifter inom forskning och forskarutbildning (mp) 145 51. Anslagsbeloppet under Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora högskolor (c) 146 52. Översyn av läkarutbildningsavtalet (c) 146 53. Besparingar inom Nationella och internationella forskningsresurser för budgetåret 1995/96 (m) 147 54. Besparingar inom Nationella och internationella forskningsresurser för budgetåret 1995/96 (v) 148 55. Fortsatta besparingsåtgärder (m) 148 56. Fortsatta besparingsåtgärder (v) 149 57. Översyn av strukturen inom universitetens forskningsorganisation (fp) 149 58. Sektorsforskningen m.m. (v, mp) 150 59. Tvärvetenskaplig forskning (mp) 151 60. Forskningsrådens ansvar för forskningsinformationen (m, fp) 151 61. Anslagsbeloppet under Medicinska forskningsrådet: Forskning (v) 152 Särskilda yttranden 153 1. Högskolestyrelserna (m) 153 2. Kårobligatoriet (m, fp) 153 3. Tandläkarutbildningen (m, c, fp, v, mp, kds) 153 4. Bidrag m.m. till Kungälvs Waldorfseminarium (m, fp) 154 5. Sektorsforskningen m.m. (mp) 154 Översikt över motionernas behandling 156