Anslag till fristående skolor på gymnasial nivå, m.m.

Betänkande 1988/89:UbU16

Utbildningsutskottets betänkande

1988/89:UbU16

Anslag till fristående skolor på gymnasial nivå, m.m

1988/89

UbU16

ÅTTONDE HUVUDTITELN

I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen i
proposition 1988/89:100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under punkterna
B 20. Bidrag till driften av fristående skolor på gymnasial nivå och
B 21. Bidrag till utrustning för gymnasieskolan m.m. jämte motioner.

Propositionen

1. Bidrag till driften av fristående skolor på gymnasial nivå
Regeringen har under punkt B 20 (s. 119-122)

dels föreslagit

1. att riksdagen godkänner propositionens förslag till ram för budgetåret
1989/90 för statsbidragsgrundande årselevplatser vid fristående skolor på
gymnasial nivå,

2. att riksdagen beslutar att statsbidragsgrundande högstadieundervisning
får anordnas vid Grännaskolan,

3. att riksdagen godkänner propositionens förslag om medel för lokalt
utvecklingsarbete vid fristående skolor med statligt reglerade tjänster,

4. att riksdagen till Bidrag till fristående skolor på gymnasial nivå för
budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 110 780 000 kr.,

dels

5. berett riksdagen tillfälle ta del av vad som i propositionen anförts om
tillämpningen av en utgiftsram vid skolor med statligt reglerade tjänster.

2. Bidrag till utrustning för gymnasieskolan m.m.

Regeringen har under punkt B 21 (s. 123-126) föreslagit

1. att riksdagen godkänner vad som i propositionen förordats om
statsbidrag till start- och kompletteringsbidrag för utrustning till gymnasieskolan,

2. att riksdagen godkänner vad som i propositionen anförts om stimulansbidrag
till datorutrustning och programvara till ekonomiska, tekniska och

yrkestekniska utbildningar, 1

1 Riksdagen 1988189.14 sami. Nr 16

3. att riksdagen godkänner vad som i propositionen anförts om verksamhetsstöd
till tekniska centra med anknytning till gymnasieskolan,

4. att riksdagen godkänner propositionens förslag till planeringsramar för
anslaget,

5. att riksdagen till Bidrag till utrustning för gymnasieskolan m.m. för
budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 101 844 000 kr.

Motionerna

1988/89:Ub204 av förste vice talman Ingegerd Troedsson m.fl. (m) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen begär förslag till nya statsbidragsbestämmelser
till kristna och andra fristående grundskolor och gymnasieskolor utifrån
principen om att stöd skall utgå på samma sätt som stöd utgår till skolor i
offentlig regi (delvis).

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:So604.

1988/89:Ub213 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

1. att riksdagen beslutar om riktlinjer för skolbiblioteken i enlighet med
vad som i motionen anförts,

2. att riksdagen beslutar om ett femårigt reinvesteringsprogram för
ungdomsskolan i enlighet med vad som i motionen anförts,

3. att riksdagen för budgetåret 1989/90 som särskilt anslag beslutar anslå
500 milj.kr. till ett särskilt reinvesteringsprogram för ungdomsskolan.

1988/89:Ub276 av Larz Johansson m.fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stimulansbidrag till läromedel.

1988/89:Ub281 av Ingrid Hemmingsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående statliga
studiemedel till eleverna vid konstskolan BASIS.

1988/89:Ub332 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

12. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en allmän översyn av
tillgängligheten ur handikappsynpunkt av skolväsendet i enlighet med vad i
motionen anförts.

1988/89:Ub806 av Carl Bildt m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bidragsregler för fristående gymnasiala skolor.

1988/89:Ub817 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

7. att riksdagen hos regeringen begär förslag till nya statsbidragsbestämmelser
för de fristående skolorna enligt de riktlinjer som presenterats i
motionen (delvis).

1988/89:Ub834 av Ann-Cathrine Haglund m. fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

26. att riksdagen beslutar att avskaffa anslaget B 21. Bidrag till utrustning
för gymnasieskolan m.m.

1988/89:UbU16

Utskottet

1988/89:UbU16

1. Bidrag till driften av fristående skolor på gymnasial nivå

Ur anslaget utgår bidrag till bl.a. riksinternatskolor, skolor som omfattas av
privatskolförordningen (1967:270, omtryckt 1971:259), till vilka numera
även hänförs lanthushållsskolorna Vackstanässkolan och Apelrydsskolan,
samt till Bergsskolan i Filipstad.

Från anslaget bekostas också statsbidrag till sådana skolor med enskild
huvudman som av regeringen har förklarats berättigade till statsbidrag enligt
förordningen (1984:573) om statsbidrag till fristående skolor på gymnasial
nivå. Statsbidrag utgår per ianspråktagen årselevplats med belopp som
regeringen årligen fastställer per högstadieelev enligt förordningen (1983:97)
om statsbidrag till fristående skolor för skolpliktiga elever.

Riksdagen har tidigare beslutat om ram för det totala antalet årselevplatser,
som får ligga till grund för statsbidrag till fristående skolor på gymnasial nivå
för resp. budgetår. Riksdagen fastställde senast på grundval av förslag i
proposition 1986/87:100 (UbU 1986/87:14, rskr. 1986/87:186) den totala
ramen för fristående skolor på gymnasial nivå till 4 090 årselevplatser.
Utbildningsutskottet (UbU 1987/88:17) utgick året därefter från att det
totala antalet statsbidragsgrundande årselevplatser tills vidare skulle ha
ungefär samma omfattning som tidigare.

I årets budgetproposition föreslår regeringen att ramen för fristående
skolor på gymnasial nivå ökas till 4 255 årselevplatser för budgetåret
1989/90.

Utskottet tillstyrker ökningen av antalet årselevplatser och föreslår att
riksdagen godkänner förslaget i proposition 1988/89:100 till ram för statsbidragsgrundande
årselevplatser vid fristående skolor.

Regeringen föreslår att Grännaskolan, som är en riksinternatskola med
undervisning på gymnasial nivå, även skall få anordna undervisning på
grundskolans högstadium från läsåret 1989/90.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Bidrag till lokal skolutveckling utgår till riksinternatskolorna och privatskolorna
enligt förordningen (1988:681) om statsbidrag till riksinternatskolor
och vissa privatskolor m.m. Regeringen föreslår i budgetpropositionen att
alla fristående skolor med statligt reglerade tjänster bör omfattas av bidrag till
lokal skolutveckling. Detta innebär att bidrag till lokal skolutveckling även
bör utgå till Bergsskolan i Filipstad, Vackstanässkolan och Apelrydsskolan.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Enligt motionerna 1988/89:Ub204 (m) delvis, 1988/89:Ub806 (m) yrkande 20
och 1988/89:Ub817 (fp) yrkande 7 delvis bör gällande bidragsregler för
fristående skolor på gymnasial nivå ändras. Det finns, enligt motionärerna,
ingen anledning att fristående skolor skall ha sämre ekonomiska villkor än
andra skolor. De främjar mångfalden och erbjuder konkurrens till det
kommunala skolväsendet. Mot denna bakgrund bör statsbidragen till de

fristående skolorna motsvara de statsbidrag som gäller inom det kommunala
skolväsendet. Enligt de två sistnämnda motionerna bör bidragssystemet vara
elevrelaterat.

När det gäller de allmänna principerna för utformningen av ett statsbidragssystem
för fristående skolor på gymnasial nivå är det utskottets
uppfattning att nuvarande bestämmelser, som för flertalet skolor tillämpats
endast under drygt fyra års tid, inte nu bör ändras. Med hänvisning härtill
föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Ub204 delvis,
1988/89:Ub806 yrkande 20 och 1988/89:Ub817 yrkande 7.

Det samlade medelsbehovet under anslaget beräknas till 110 780 000 kr.
Utskottet föreslår att riksdagen beträffande artslagsbeloppet till Bidrag till
driften av fristående skolor på gymnasial nivå anvisar ett förslagsanslag på
110 780 000 kr. för budgetåret 1989/90.

När det gäller tillämpningen av en utgiftsram vid fristående skolor på
gymnasial nivå med statligt reglerade tjänster föreslår utskottet att riksdagen
utan erinran lägger proposition 1988/89:100 i denna del till handlingarna.

Enligt motion 1988/89:Ub281 (m) bör eleverna vid konstskolan BASIS bli
berättigade till statliga studiemedel. Skolan ger, enligt motionären, en
gedigen grundutbildning för bildkonstnärer. Verksamheten finansieras helt
med elevavgifter.

Utskottet vill erinra om riksdagens beslut i vad gäller ett liknande yrkande
under hösten 1988 (bet. 1988/89:UbU4, rskr. 1988/89:22). Utskottet hänvisade
till riksdagens behandling av regeringens förslag om fristående skolor på
gymnasial nivå (prop. 1983/84:118, UbU 1983/84:27, rskr. 1983/84:366). En
förutsättning för att eleverna skall bli berättigade till statligt studiestöd är att
skolan ställs under statlig tillsyn och att den aktuella utbildningen förs upp på
bilagan till studiestödsförordningen. Enligt gällande ordning för beslut om
statlig tillsyn är det inte riksdagen som bör fatta beslut i ärende av detta slag.
Utskottet avstyrker med detta motion 1988/89:Ub281.

2. Bidrag till utrustning för gymnasieskolan, m.m.

Från anslaget utgår statsbidrag till anskaffning av utrustning i gymnasieskolan.
Bestämmelser om bidrag finns i förordningen (1987/88:708) om statsbidrag
till anskaffning av utrustning i gymnasieskolan (ändrad 1988:738).

Kommuner har enligt föreskrifterna rätt att i mån av medel få startbidrag
till anskaffning av stadigvarande utrustning för karaktärsämnena på studievägar
inom de teknisk-industriella och teknisk-naturvetenskapliga områdena
då en för kommunens gymnasieskola ny studieväg införs eller då antalet
platser på en redan införd studieväg utökas. Kompletteringsbidrag kan
erhållas då undervisningen på en redan införd studieväg övergår i försök med
treårig yrkesinriktad utbildning eller i andra fall läggs om till följd av nya
föreskrifter som medför behov av ny utrustning för karaktärsämnen på
samma studievägar som är berättigade till startbidrag samt för studievägar
inom det ekonomiskt-merkantila området.

Särskilda föreskrifter gäller i fråga om statsbidrag till kostnader för
datorutrustning och programvara i gymnasieskolan. Efter beslut av regering -

1988/89:UbU16

en i varje enskilt fall kan ur anslaget också anvisas medel för särskilt
verksamhetsstöd till vissa lågfrekventa utbildningar i gymnasieskolan. Ur
anslaget utgår efter särskilda beslut av regeringen medel för stöd för
verksamheten vid tekniska centra där gymnasieskolan medverkar.

Försöksverksamhet med treåriga yrkesinriktade studievägar har startat
läsåret 1988/89 i enlighet med riksdagens beslut (prop. 1987/88:102,
UbU 1987/88:31, rskr. 1987/88:134). Försöken har vanligtvis lokaliserats till
kommuner och skolor som redan tidigare har likartad utbildning. När det
gäller statsbidrag till start- och kompletteringsbidrag till utrustning för
skolor som deltar i försöksverksamheten, kan det enligt föredragande
statsrådet beträffande utbildning i årskurs 1 endast förekomma i form av
kompletteringsbidrag. I årskurs 2 kan även startbidrag bli aktuella till nya
grenar med början först i denna årskurs. Vidare anför föredragande
statsrådet att hela den ordinära utrustningslistan inte kan utgöra grunden för
bidragsunderlaget till startbidrag då delar av utbildningen arbetsplatsförläggs.
Utrustning, som med hänsyn till nyttjandegrad, höga anskaffningskostnader
o.d. rimligen endast bör finnas på arbetsplatserna, bör ej tas med i
bidragsunderlaget.

Regeringen föreslår vidare ett stimulansbidrag till utrustning och programvara
för ekonomisk-merkantila resp. tekniska och yrkestekniska studievägar
skall beräknas motsvarande sammanlagt 64 milj.kr. under detta anslag.
Kostnaderna bör fördelas på fyra budgetår. För budgetåret 1989/90 beräknas
16 milj.kr. för detta ändamål.

Regeringen föreslår vidare att främst de mindre kommunerna bör beredas
möjlighet att få bidrag till verksamheten vid tekniska centra under ytterligare
en tid. Kostnaden för stöd till tekniska centra med anknytning till gymnasieskolan
beräknas till 7 milj.kr. för budgetåret 1989/90.

Regeringen föreslår vidare att 72 844 000 kr. får gälla som planeringsramar
för anslaget för budgetåren 1990/91 och 1991/92, dvs. samma belopp som
föreslagits för start- och kompletteringsbidrag för budgetåret 1989/90.

Beträffande anslagsbeloppet till Bidrag till utrustning för gymnasieskolan
m.m. för budgetåret 1989/90 föreslår regeringen att riksdagen anvisar ett
reservationsanslag på 101 844 000 kr. Enligt motion 1988/89:Ub834 (m)
yrkande 26 delvis bör riksdagen avskaffa anslaget B 21. Bidrag till utrustning
för gymnasieskolan m.m. Enligt motionärerna bör det vara ett kommunalt
åtagande att förse gymnasieskolan med nödvändig utrustning. I detta
hänseende bör gymnasieskolan jämställas med grundskolan.

Med anledning av motionsyrkandet vill utskottet anföra följande.

Utskottet vill erinra om riksdagens beslut (prop. 1984/85:100, UbU 1984/
85:19, rskr. 1984/85:273) om ett särskilt stimulansbidrag till kommunerna för
anskaffning av datorutrustning och programvara för dataundervisning i
gymnasieskolan. Utskottet konstaterar att den tekniska utvecklingen för
närvarande är snabb inom många områden. Detta gäller inte minst utvecklingen
inom datatekniken. Enligt utskottets uppfattning är det viktigt att
eleverna i gymnasieskolan får utnyttja modern datorteknisk utrustning redan
i den grundläggande utbildningen och att de blir förtrogna med sådan typ av
programvara som används i näringslivet.

1988/89: UbU 16

När det gäller gymnasieskolans utrustningsbehov i övrigt är det utskottets
uppfattning att det statliga stödet i form av start- och kompletteringsbidrag är
en viktig förutsättning för en kvalitativt god utbildning i gymnasieskolan. Det
statliga stödet till utrustning m.m. bidrar även till att ge en likvärdig
utbildning i landets gymnasieskolor. Utskottet tillstyrker därför regeringens
förslag när det gäller statsbidrag till start- och kompletteringsbidrag till
utrustning för gymnasieskolan, stimulansbidrag till datautrustning och
programvara till ekonomiska, tekniska och yrkestekniska utbildningar,
verksamhetsstöd till tekniska centra med anknytning till gymnasieskolan
samt planeringsramar för anslaget.

Då utskottet inte har något att erinra mot medelsberäkningen under
anslaget föreslår utskottet att riksdagen med avslag på motion 1988/
89:Ub834 yrkande 26 delvis till Bidrag till utrustning för gymnasieskolan
m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på
101 844 000 kr.

I motion 1988/89:Ub276 (c) yrkande 15 föreslås ett särskilt stimulansbidrag
till läromedelsinköp för kommunerna. Enligt motion 1988/89:Ub213 (vpk)
bör riksdagen besluta om ett femårigt reinvesteringsprogram för ungdomsskolan
(yrkande 2). Motionärerna anser att det nu är nödvändigt att lägga
fast en plan för att restaurera skolan beträffande lokaler, skolmåltider,
utrustning, skolbibliotek och övriga läromedel. Med hänvisning till riksdagens
beslut (prop. 1988/89:4, bet. 1988/89:UbU7, rskr. 1988/89:95) om
gåvoläromedel i grundskolan bör även statliga medel satsas för att uppnå den
behövliga kvalitetshöjningen av läromedlen. I syfte att åtgärda den akuta
situationen på läromedelsområdet främst i grundskolan och dessutom
möjliggöra för eleverna att få vissa läroböcker som gåva föreslås att
riksdagen årligen anslår 100 milj.kr. för kommunernas inköp av läroböcker,
AV-hjälpmedel, maskiner, biblioteksböcker m.m. Enligt motionärerna
måste också åtgärder vidtas för att förbättra elevernas och skolpersonalens
arbetsmiljö. Därför föreslås att staten skall anslå 400 milj.kr. årligen för
renovering och om- och tillbyggnad av skollokaler. Medlen skall utbetalas till
kommunerna i form av 50-procentiga statsbidrag under en femårsperiod. För
budgetåret 1989/90 bör således riksdagen anslå 500 milj.kr. till ett särskilt
reinvesteringsprogram för ungdomsskolan (yrkande 3).

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

Riksdagen har under innevarande riksmöte fattat beslut (prop. 1988/89:4,
bet. 1988/89:UbU7, rskr. 1988/89:95) om skolans utveckling och styrning
och lagt fast principer för ansvarsfördelningen mellan stat och kommun på
grundskolans område. När det gäller den ekonomiska ansvarsfördelningen
skall kommunerna även i fortsättningen ansvara för t.ex. skollokaler,
läromedel och skolmåltider.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionerna 1988/89:Ub213 yrkandena 2 och 3 samt 1988/89:Ub276 yrkande
15.

I motion 1988/89:Ub213 yrkande 1 anförs att skolbiblioteken har en stor
uppgift i skolans undervisning. De bör ses som en integrerad del i skolans
hela arbete. Enligt motionärerna bör riktlinjer för skolbiblioteken införas i

1988/89:UbU16

såväl grundskoleförordningen som gymnasieförordningen. Riktlinjerna skall
särskilt avse skolbibliotekens personal, lokalstorlek, mediebestånd och
öppethållande.

Med anledning av motionsyrkandet vill utskottet anföra följande.

Enligt 2 kap. 3 § grundskoleförordningen (1988:655) och 4 kap. 2 §
gymnasieförordningen (1987:743) skall varje skolenhet ha bibliotek och
annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Detaljerade
bestämmelser från statsmakternas sida för skolbiblioteken om personal,
lokaler, mediebestånd m.m. skulle enligt utskottets uppfattning kunna
försvåra lokala lösningar av skolbibliotekens verksamhet. Utskottet vill
erinra om vad utskottet anfört i betänkande 1988/89 :UbU7 om skolans
utveckling och styrning, nämligen att länsskolnämndens tillsyn skall avse
även skolbiblioteken (s. 50). Med hänvisning till det anförda föreslår
utskottet att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub213 yrkande 1.

I motion 1988/89 :Ub332 (vpk) yrkande 12 begärs en allmän översyn av
tillgängligheten i landets skolor från handikappsynpunkt. En sådan översyn
bör även innefatta förslag till hur bristerna i detta avseende skall avhjälpas.

Utskottet vill hänvisa till riksdagens beslut (prop. 1983/84:27, UbU 1983/
84:8, rskr. 1983/84:112) om åtgärder för elever med handikapp i det
allmänna skolväsendet. För regional samverkan i fråga om undervisning för
elever med handikapp är landet indelat i fem planeringsregioner. I varje
region finns en planeringsberedning som är knuten till länsskolnämnden i
regionens huvudort. Vid varje länsskolnämnd med planeringsberedning
finns en samordnare av regionala insatser för stöd åt elever med handikapp.
För närvarande finns vid länsskolnämnderna totalt 20 tjänster som konsulent
för rörelsehindrade elever (rh-konsulent). Inom varje planeringsregion
tjänstgör minst tre rh-konsulenter. Utskottet har i betänkande 1988/
89:UbUll tillstyrkt regeringens förslag till en utökning av dessa tjänster.

Utskottet konstaterar att det har skett en snabb utbyggnad av konsulentorganisationen
för rörelsehindrade elever. Utskottet utgår från att rh-konsulenterna
även bevakar frågor om skollokalers tillgänglighet m.m. från
handikappsynpunkt och anmäler eventuella brister i dessa avseenden till
ansvarig skolledning. När det gäller förvaltningen av skolbyggnader och
skollokaler, beslut om lokalers inredning m.m. är det en angelägenhet för
skolhuvudmännen.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att det inte är befogat att
göra en allmän översyn av i vad mån landets skolor är tillgängliga från
handikappsynpunkt, varför motion 1988/89:Ub332 yrkande 12 avstyrks.

1988/89:UbU16

Hemställan

1988/89:UbU16

Utskottet hemställer

Bidrag till driften av fristående skolor på gymnasial nivå

1. beträffande ram för statsbidragsgrundande ärselevplatser för
budgetåret 1989190

att riksdagen godkänner vad som förordats i proposition 1988/89:100,

2. beträffande statsbidragsgrundande högstadieundervisning vid
Grännaskolan

att riksdagen godkänner vad som förordats i proposition 1988/89:100,

3. beträffande medel för lokalt utvecklingsarbete vid fristående
skolor med statligt reglerade tjänster

att riksdagen godkänner vad som förordats i proposition 1988/89:100,

4. beträffande bidragsregler för fristående skolor på gymnasial nivå
att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Ub204 delvis, 1988/89:Ub806
yrkande 20 och 1988/89:Ub817 yrkande 7 delvis,

5. beträffande tillämpningen av en utgiftsram vid fristående skolor
på gymnasial nivå med statligt reglerade tjänster

att riksdagen utan erinran lägger proposition 1988/89:100 i denna del
till handlingarna,

6. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till driften av fristående
skolor på gymnasial nivå

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 till Bidrag till
driften av fristående skolor på gymnasial nivå för budgetåret 1989/90
anvisar ett förslagsanslag på 110 780 000 kr.,

7. beträffande konstskolan BASIS

att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub281

Bidrag till utrustning för gymnasieskolan m.m.

8. beträffande statsbidrag till start- och kompletteringsbidrag till
utrustning för gymnasieskolan

att riksdagen med avslag på motion 1988/89:Ub834 yrkande 26 delvis
godkänner vad som förordats i proposition 1988/89:100,

9. beträffande stimulansbidrag till datorutrustning och programvara
till ekonomiska, tekniska och yrkestekniska utbildningar

att riksdagen med avslag på motion 1988/89:Ub834 yrkande 26 delvis
godkänner vad som förordats i proposition 1988/89:100,

10. beträffande verksamhetsstöd till tekniska centra med anknytning
till gymnasieskolan

att riksdagen med avslag på motion 1988/89: Ub834 yrkande 26 delvis
godkänner vad som förordats i proposition 1988/89:100,

11. beträffande planeringsramar för start- och kompletteringsbidrag
att riksdagen med avslag på motion 1988/89:Ub834 yrkande 26 delvis
godkänner vad som förordas i proposition 1988/89:100,

12. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till utrustning för
gymnasieskolan m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 och med avslag på

motion 1988/89:Ub834 yrkande 26 delvis till Bidrag till utrustning för
gymnasieskolan m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag
på 101 844 000 kr.,

13. beträffande särskilt reinvesteringsprogram för ungdomsskolan

m.m.

att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub213 yrkandena 2 och 3 samt
1988/89:Ub276 yrkande 15,

14. beträffande riktlinjer för skolbiblioteken

att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub213 yrkande 1,

15. beträffande översyn av skolans lokaler från handikappsynpunkt
att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub332 yrkande 12.

Stockholm den 23 mars 1989
På utbildningsutskottets vägnar

Lars Gustafsson

Närvarande: Lars Gustafsson (s), Helge Hagberg (s), Ann-Cathrine Haglund
(m), Bengt Silfverstrand (s), Lars Leijonborg (fp), Lars Svensson (s),
Göran Allmér (m), Ingvar Johnsson (s), Berit Löfstedt (s), Carl-Johan
Wilson (fp), Marianne Andersson (c), Eva Goés (mp), Ingegerd Wärnersson
(s), Jan Björkman (s), Ulf Melin (m), Marianne Jönsson (c) och Ylva
Johansson (vpk).

Reservationer

1. Bidragsregler för fristående skolor på gymnasial nivå
(mom. 4)

Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Göran Allmér (m),
Carl-Johan Wilson (fp), Eva Goés (mp) och Ulf Melin (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ”När det” och
slutar med ”yrkande 7” bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att endast en mycket liten del av eleverna i Sverige
(0,5 %) går i fristående skolor. En anledning till att så få elever går i
fristående skolor i Sverige är bl.a. att statsbidraget för en elev i en fristående
skola är betydligt lägre än för en elev i den kommunala skolan. Utskottet
anser i likhet med motionärerna att elevers och föräldrars självklara rätt att
välja skola är skäl nog för att samma statsbidrag skall utgå för elev som valt
att gå i en fristående skola. De fristående skolorna utgör dessutom ett väl
fungerande alternativ till de kommunala skolorna och kan bidra till den
pedagogiska utvecklingen inom skolväsendet. Utskottet anser att riksdagen
hos regeringen skall begära förslag till nya statsbidragsbestämmelser för de
fristående skolorna på gymnasial nivå. Statsbidragen för dessa skolor bör

1988/89:UbU16

motsvara de statsbidrag som gäller inom det kommunala skolväsendet och
vara elevbaserat.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

4. beträffande bidragsregler för fristående skolor på gymnasial nivå
att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Ub806 yrkande 20,
1988/89:Ub817 yrkande 7 delvis och med anledning av motion
1988/89:Ub204 delvis som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

2. Konstskolan BASIS (mom. 7)

Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Göran Allmér (m),
Carl-Johan Wilson (fp) och Ulf Melin (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ”Utskottet vill”
och slutar med ”motion 1988/89:Ub281” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar uppfattningen i motion 1988/89:Ub281 att konstskolan
BASIS bör ställas under statlig tillsyn så att eleverna kan få statligt
studiestöd. Utskottet vill erinra om att bl.a. konsthögskolan i Stockholm har
uttalat sitt stöd för den fortsatta verksamheten vid konstskolan BASIS.

Mot denna bakgrund föreslår utskottet att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna att konstskolan BASIS skall ställas under statlig tillsyn.

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

7. beträffande konstskolan BASIS
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub281 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Anslagsbeloppet under Bidrag till utrustning för
gymnasieskolan m.m. (mom. 8-12)

Ann-Cathrine Haglund, Göran Allmér och Ulf Melin (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ”Utskottet vill”
och på s. 6 slutar med ”på 101 844 000 kr.” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att kostnaderna för skollokaler,
utrustning, materiel etc. för gymnasieskolan är en angelägenhet för skolhuvudmannen.
I detta hänseende bör gymnasieskolan jämställas med grundskolan.
Statsbidrag till utrustning o. d. förattt.ex. startanya utbildningsvägar
i gymnasieskolan kan på längre sikt innebära en felaktig resursallokering från
både statlig och kommunal utgångspunkt. Enligt utskottets uppfattning bör
därför anslaget Bidrag till utrustning för gymnasieskolan m.m. helt avskaffas.
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub834
yrkande 26 och med avslag på proposition 1988/89:100 beslutar att detta
anslag inte skall föras upp på statsbudgeten budgetåret 1989/90.

dels att momenten 8-12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
8-12. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till utrustning för
gymnasieskolan m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub834 yrkande 26 och med

1988/89:UbU16

avslag på proposition 1988/89:100 beslutar att anslaget Bidrag till
utrustning för gymnasieskolan m.m. inte skall föras upp på statsbudgeten
budgetåret 1989/90,

4. Särskilt reinvesteringsprogram för ungdomsskolan m.m.
(mom. 13)

Ylva Johansson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande sorn på s. 6 börjar med ”Riksdagen
har” och slutar med ”yrkande 15” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att riksdagen bör besluta om ett
femårigt reinvesteringsprogram för ungdomsskolan med början budgetåret
1989/90. Ett sådant program bör omfatta en långsiktig plan för att förbättra
läromedelsbeståndet i skolorna och skolbibliotekens standard. Enligt utskottets
uppfattning bör det årliga anslagsbeloppet för dessa ändamål motsvara
100 milj .kr. för budgetåret 1989/90. Utskottet anser även att åtgärder snarast
bör sättas in för att förbättra utrustningsstandarden och lokalerna i skolan.
Minskade anslag till utrustning har lett till att undervisning i vissa ämnen inte
bedrivs med en maskinpark som motsvarar den standard som finns i
näringslivet. Eftersatt underhåll av maskiner och lokaler utgör även ett
arbetsmiljöproblem i skolorna. Utskottet anser att riksdagen bör anslå
400 milj.kr. årligen för renovering och om- och tillbyggnad av skollokaler
under en femårsperiod med början budgetåret 1989/90.

Då medlen skall utgå som 50-procentigt statsbidrag till kommunerna ges
en garanti för att skolhuvudmännen kommer att göra motsvarande insatser.
Med hänvisning till det anförda föreslår således utskottet att riksdagen med
bifall till motion 1988/89:Ub213 yrkandena 2 och 3 och med anledning av
proposition 1988/89:100 till Särskilt reinvesteringsprogram för ungdomsskolan
för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på 500 milj.kr.

dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

13. beträffande särskilt reinvesteringsprogram för ungdomsskolan
m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub213 yrkandena 2 och 3
samt med anledning av motion 1988/89:Ub276 yrkande 15 till Särskilt
reinvesteringsprogram för ungdomsskolan för budgetåret 1989/90
anvisar ett reservationsanslag på 500 milj.kr.,

5. Riktlinjer för skolbiblioteken (morn. 14)

Ylva Johansson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ”Enligt 2 kap.”
och slutar med ”yrkande 1” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att skolbiblioteken har en stor
roll i såväl grundskolan som gymnasieskolan. Skolbibliotekens verksamhet
bör integreras i den vanliga undervisningen. Eleverna skall ges färdigheter i
att utnyttja skolbiblioteket på ett naturligt sätt i skolarbetet. Enligt utskottets
uppfattning är dock elevernas tillgång till skolbibliotek liksom skolbibliote -

1988/89:UbU16

kens standard starkt varierande i olika kommuner i landet. Mot denna
bakgrund anser utskottet det befogat att riktlinjer för bl.a. skolbibliotekens
personal, lokalstorlek, mediebestånd, öppethållande skall skrivas in i såväl
grundskoleförordningen som gymnasieförordningen. Utskottet vill särskilt
uppmärksamma behovet av att skolbiblioteken tillhandahåller litteratur på
de invandrarspråk som talas i skolan. Detta bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

14. beträffande riktlinjer för skolbiblioteken

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub213 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Översyn av skolans lokaler från handikappsynpunkt
(mom. 15)

Ylva Johansson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ”Utskottet vill”
och slutar med ”yrkande 12 avstyrks” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är motiverat att göra en
allmän översyn av tillgängligheten i landets skolor från handikappsynpunkt.
Förutom att skolans lokaler måste anpassas till elevernas funktionshinder,
bör det även vara möjligt för föräldrar med olika slag av funktionshinder att
utan några problem besöka barnens skollokaler. Vidare måste lärare med
handikapp ges förutsättningar att på ett tillfredsställande sätt kunna utföra
sin tjänstgöring. Enligt utskottets uppfattning är det således flera frågor när
det gäller skolors tillgänglighet som bör bli föremål för en allmän översyn
från statsmakternas sida. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

15. beträffande översyn av skolans lokaler från handikappsynpunkt
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub332 yrkande 12 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilda yttranden

1 .Tillämpningen av en utgiftsram vid fristående skolor på
gymnasial nivå med statligt reglerade tjänster (mom. 5)

Marianne Andersson och Marianne Jönsson (båda c) anför:

Beträffande tillämpningen av en utgiftsram vid fristående skolor på gymnasial
nivå med statligt reglerade tjänster hänvisar vi till vårt ställningstagande
när det gäller gymnasieskolanslaget (motion 1988/89:Ub276).

1988/89 :UbU 16

2. Tillämpningen av en utgiftsram vid fristående skolor på
gymnasial nivå med statligt reglerade tjänster (mom. 5)

Ylva Johansson (vpk) anför:

Jag vill erinra om att vpk i annat sammanhang (motion 1988/89:Ub266) har
avvisat tillämpningen av en utgiftsram för statligt reglerade tjänster, den s.k.
cash-limit metoden.

1988/89:UbU16