Anslag till Europainformation m.m.
Betänkande 1994/95:KU36
Konstitutionsutskottets betänkande
1994/95:KU36
Anslag till Europainformation m.m.
Innehåll
1994/95 KU36
Sammanfattning
I betänkandet behandlas budgetpropositionens förslag om anslag för budgetåret 1995/96 dels under tredje huvudtiteln Utrikesdepartementet, anslaget E 6 Europainformation m.m., dels under femtonde huvudtiteln Riksdagen och dess myndigheter, vad avser del av anslag till riksdagens förvaltningskostnader, dels också kompletteringspropositionens förslag om ytterligare anslag för budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln Utrikesdepartementet, anslaget E 6 Europainformation m.m. I betänkandet behandlas också en motion som väckts under den allmänna motionstiden 1995 och två motioner som väckts med anledning av kompletteringspropositionen.
Utskottet föreslår att ett centralt organ, Europainformationen, inrättas i riksdagen senast från årsskiftet 1995/96. Utskottet föreslår också att sekretariatet för Europainformation vid UD fortsätter sin verksamhet även under andra halvåret 1995 med regeringen som huvudman och finansiär. Utskottet föreslår i övrigt att riksdagen anvisar de medel för olika informationsaktiviteter beträffande Europainformation m.m. som äskats i budget- och kompletteringspropositionerna. En motion (c) angående Europainformationen i riksdagen tillstyrks, medan övriga motioner (v och mp) avstyrks.
Propositionerna
1994/95:100 bilaga 4 E 6 vari yrkas att riksdagen till Europainformation m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 9 000 000 kr.
1994/95:100 bilaga 16 A 3 vari yrkas att riksdagen till Riksdagens förvaltningskostnader för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 441 800 000 kr (delvis).
1994/95:150 bilaga 4 Utrikesdepartementet, E 6 vari yrkas att riksdagen till Europainformation m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar 7 200 000 kr utöver vad som föreslagits i proposition 1994/95:100 bilaga 4.
Motionerna
1994/95:K325 av Helena Nilsson och Sven Bergström (c) vari yrkas att riksdagen beslutar anslå de medel förvaltningsstyrelsen beräknat för ett informationskontor för EU-information i riksdagen, i enlighet med vad som anförts i motionen.
1994/95:Fi33 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att medel ur anslaget E 6 för fortsatta informationsinsatser om Europafrågor tillförs bl.a. politiska partier, folkrörelseorganisationer och folkbildningsorganisationer.
1994/95:Fi34 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas 12. att riksdagen avslår regeringens förslag att anslå ytterligare 7,2 miljoner kronor till Europainformation m.m.
Utskottet
Propositionernas huvudsakliga innehåll
Europainformation m.m. (E 6)
Regeringen föreslår i budgetpropositionen att riksdagen till Europainformation m.m. anvisar ett reservationsanslag på 9 000 000 kr.
Enligt propositionen har Utrikesdepartementet under flera år bedrivit en omfattande informationsverksamhet om det europeiska integrationsarbetet. Verksamheten kommer, även efter folkomröstningen i EU-frågan, att omfatta publikationer av olika slag om EU och eventuellt EES, bl.a. i form av s.k. grönböcker. Medelsbehovet under budgetåret 1995/96 beräknas upp till 9 miljoner kronor. Enligt propositionen torde regeringen få anledning att återkomma till riksdagen i fråga om den fortsatta EU-informationen.
Regeringen föreslår i kompletteringspropositionen att riksdagen till Europainformation m.m. anvisar ett reservationsanslag på 7 200 000 kr utöver vad som föreslagits i budgetpropositionen.
Enligt kompletteringspropositionen har en särskild utredare tillsatts med uppgift att utreda hur den samlade samhälleliga Europainformationen bör vara utformad efter den 30 juni 1995 (dir. 1994:159). Sekretariatet för Europainformation, som fram till folkomröstningen om EU hösten 1994 svarade för information om EES och EU, har genom riksdagens beslut getts möjlighet att fortsätta sin verksamhet även under våren 1995 (prop. 1994/95:105 avsnitt 3, bet. 1994/95:KU31, rskr. 1994/95:173). Skälen härtill har varit bl.a. behovet av informationsinsatser med anledning av förberedelserna inför regeringskonferensen 1996.
Härutöver har regeringen inrättat en parlamentarisk kommitté med uppdrag att under år 1995 förbereda Sveriges medverkan i regeringskonferensen år 1996 genom utredningar och aktiviteter avsedda att stimulera den offentliga debatten (dir. 1995:15). För att genomföra dessa aktiviteter får kommittén enligt förslag i kompletteringspropositionen ett anslag på 15 miljoner kronor. Utrikesutskottet tillstyrker förslaget (bet. 1994/95:UU26). Regeringen föreslår också i kompletteringspropositionen bilaga 3 att 30 miljoner kronor anvisas för de politiska partiernas information inför valet till EU-parlamentet hösten 1995. Konstitutionsutskottet tar ställning till förslaget i ett kommande betänkande (bet. 1994/95:KU50).
Enligt propositionen planeras vid Utrikesdepartementet en rad insatser vilka kräver utökade resurser jämfört med tidigare föreslaget belopp om 9 miljoner kronor. Utgångspunkten är enligt propositionen att Sekretariatet för Europainformation upphör som planerat den 30 juni 1995, vilket medför att departementet behöver ökade resurser för att komplettera sin nuvarande verksamhet. Insatser som planeras är bl.a. publikationer av olika slag i form av s.k. grönböcker och visst särskilt informationsmaterial samt vissa aktiviteter som inte omfattas av uppdraget till den nämnda parlamentariska kommittén.
Riksdagens förvaltningskostnader (16 A 3)
I budgetpropositionen anförs att medel för ett särskilt informationskontor för EU-information i riksdagens regi har beräknats. Den beräknade summan är 3 000 000 kr. Konstitutionsutskottet (1994/95:KU39) tillstyrkte förvaltningskontorets förslag avseende riksdagens förvaltningskostnader med undantag för de 3 miljoner kronor som beräknats för det nämnda informationskontoret. I betänkandet meddelades att frågan om finansieringen av det tilltänkta informationskontoret skulle behandlas i samband med ett aviserat förslag i denna fråga i kompletteringspropositionen.
Beredningen av ärendet
Som framgått av det föregående grundas konstitutionsutskottets befattning med frågan om den samlade samhälleliga Europainformationens framtida utformning på de förslag om tilldelning av medel för Europainformation för olika ändamål som framförts av regeringen i budgetpropositionen och kompletteringspropositionen samt det initiativ som riksdagens förvaltningsstyrelse tagit om att inrätta ett informationskontor för EU-information i riksdagen, vilket framgår av budgetpropositionen.
Uppdraget till en särskild utredare att lämna förslag till hur Europainformationen skall organiseras från den 1 juli 1995 har slutförts och utredningen har överlämnats till regeringen. UD har den 22 maj överlämnat utredningen till konstitutionsutskottet för kännedom och ställningstagande.
Av UD:s skrivningar i kompletteringspropositionen framgår, att regeringens avsikt är att verksamheten vid Sekretariatet för Europainformation skall upphöra den 30 juni 1995. I propositionen aviseras inget initiativ med anledning av utredningsförslaget. Av detta följer att det inte kommer att finnas någon central funktion för Europainformationen från den 1 juli 1995, om inte riksdagen tar ett initiativ i frågan.
På denna grund föreslår utskottet i detta betänkande, på basis av utredningsförslaget, att riksdagen beslutar inrätta ett centralt organ, Europainformationen, i riksdagen.
Ett centralt organ för Europainformation
Sekretariatet för Europainformation
Riksdagen biföll i juni 1992 regeringens förslag (prop. 1991/92:150 bilaga I:2) om att för budgetåret 1992/93 avsätta 50 miljoner kronor för informationsinsatser om europeisk integration. Hälften av dessa medel skulle enligt propositionen fördelas till enskilda organisationer och studieförbund av Delegationen för informationsinsatser om europeisk integration, och resterande 25 miljoner kronor skulle disponeras av UD:s sekretariat för Europainformation. Sekretariatet skulle enligt propositionen samordna regeringskansliets information om EES, EG och EU, tillhandahålla allmän information och genomföra riktade insatser mot speciella målgrupper.
Sekretariatet för Europainformation byggdes upp under hösten 1992, och våren 1993 inleddes den utåtriktade verksamheten. Förutom att se till att bred och saklig information nådde ut till medborgarna hade sekretariatet i uppgift att vara kansli för den s.k. Fälldindelegationen som hade till uppgift att fördela informationsbidrag, totalt 50 miljoner kronor, till organisationer och studieförbund. Sekretariatet förlades organisatoriskt till Utrikesdepartementet.
Sekretariatets uppdrag gällde ursprungligen tiden fram till och med folkomröstningen. I december 1994 fick emellertid sekretariatet i uppgift att fortsätta verksamheten i reducerad omfattning till halvårsskiftet 1995 (prop. 1994/95:105, bet. 1994/95:KU31, rskr. 1994/95:173).
Totalt disponerade sekretariatet ca 70 miljoner kronor fram till slutet av 1994. För den fortsatta verksamheten under våren 1995 disponerar sekretariatet 4,89 miljoner kronor.
En telefonpanel har sedan våren 1993 betjänat allmänheten med svar på frågor om EES-avtalet och EG/EU. Under oktober--november 1994, då antalet förfrågningar var som störst, mottog panelen mer än 1 500 samtal per dag. Under våren 1995 har antalet samtal sjunkit till ett hundratal per dag.
Sekretariatet svarar också för service mot massmediernas redaktioner och enskilda journalister bestående av bl.a. hjälp med bakgrundsmaterial och faktakontroll. Under året före folkomröstningen svarade en särskild presspanel för denna verksamhet.
Sekretariatet har tillsammans med Kommerskollegium och DAFA (numera Sema group infodata) fyra databaser, som fungerar som stöd för telefonpanelen och informationskanaler till bl.a. biblioteken. Databaserna innehåller frågor och svar om EES och EG/EU, händelser ur EG/EU-historien och kalendarium för aktiviteter i EU-organ och för EU-relaterade aktiviteter i svenska organ, vidare en förteckning över EU-föreläsare och en fulltextdatabas med allt informationsmaterial som publicerats av sekretariatet.
Trycksaksproduktionen har varit den mest kostnadskrävande delen i verksamheten. Det omfattande informationsmaterialet avsåg att ge dels baskunskaper om EU:s mål, organisation och arbetsformer, dels fördjupad information om hur Sverige i olika avseenden skulle påverkas vid ett inträde i EU. Viss basinformation distribuerades direkt till hushållen eller spreds genom postkontor och bibliotek. En faktabladsserie och en skriftserie tillhandahålls alltjämt genom folkbiblioteken. Trycksaker har även distribuerats till bl.a. riksdagen, regeringskansliet, länsstyrelser, gymnasieskolor samt massmedia. Efter folkomröstningen utges en faktabladsserie, som informerar om konsekvenser av medlemskapet och större händelser av allmänt intresse. Från årsskiftet 1994/95 utges även en mindre tidskrift med nyheter inom EU och ett kalendarium.
Sekretariatet har ett omfattande samarbete med folkbiblioteken omfattande praktiskt taget alla huvudbibliotek och ett stort antal filialer, totalt 1 400 enheter. Stödet till biblioteken har bestått i utbildning av personal, tryckt material, tillgång till databaser och dataterminaler för besökande som ställts till bibliotekens förfogande kostnadsfritt.
För skolorna har särskilt informationsmaterial ställts till förfogande i form av bl.a. ett utställningståg, utbildning av lärare samt trycksaker och uppkoppling till databaserna för skolbibliotek i gymnasieskolan.
Sammanfattningsvis har enligt utredningen sekretariatets verksamhet varit nyskapande med avseende på inrättandet av telefonpanelen, den systematiska satsningen på biblioteken som informationskanal och användningen av informationsteknik som ett medel i informationsarbetet. Erfarenheterna av dessa innovationer sägs vara goda och strategierna anses ha hög relevans för en fortsatt, permanent informationsverksamhet. Kombinationen av åtgärder har medfört att informationen nått ut till många människor, och ännu fler har känt till men inte utnyttjat sekretariatets service.
Riksdagens informationsverksamhet på EU-området
Enligt riksdagens förvaltningskontor svarar riksdagsförvaltningen för en relativt omfattande och växande informationsverksamhet på EU-området. Det gäller såväl intern information till ledamöter, utskott och andra riksdagsorgan som utåtriktad information till allmänheten, massmedier, myndigheter och organisationer. Informationen avser alla aspekter av EU:s verksamhet inkl. den svenska delen av EU:s beslutsprocess. Förvaltningen förfogar också över en stor samling EU-dokument både i tryckt och elektronisk form.
De delar av förvaltningen som är verksamma på detta område är främst informationsenheten, utredningstjänsten, riksdagsbiblioteket samt dokumentations- och registerenheten. Även EU-nämndens kansli och tidningen Från Riksdag & Departement förmedlar information med anknytning till EU.
Informationsenheten svarar i första hand för extern informationsservice. Det är främst informationstjänsten, som är en telefonpanel, som svarar för EU-informationen. Frågorna har under senare år alltmer inriktats på EU:s verksamhet, och 15--20 % av frågorna har EU-anknytning.
Utredningstjänstens verksamhet riktar sig huvudsakligen till ledamöter och riksdagsorgan. RUT gör utredningar och analyser, tar fram fakta och bakgrundsmaterial till riksdagsledamöter, riksdagsorgan och andra parlament. En växande andel av de internationella uppdragen, för närvarande ca 10 %, har anknytning till EU.
Riksdagsbiblioteket svarar för både intern och extern upplysningsverksamhet och innehar omfattande samlingar av EU-dokument och EU-litteratur. Det är ett av Sveriges mest välförsedda bibliotek när det gäller detta material. Sedan början av 1990-talet är Riksdagsbiblioteket också nationellt depåbibliotek för EG/EU-dokumenten. Riksdagsbibliotekets EU-samling består av EU:s officiella dokument publicerade av de olika EU-organen, kommersiellt utgiven litteratur och tidskrifter samt svenskt offentligt tryck om EU.
Dokument- och registerenheten svarar för de elektroniskt baserade EU-dokumenten. Enheten har tillgång till ett stort antal elektroniska informationskällor med rätts- och samhällsinformation som kan räknas in under begreppet EU-information. Som exempel kan nämnas CELEX, EU:s rättsinformationssystem, som innehåller EU:s rättsakter, rättsfall från domstolen m.m., och EESREG, som produceras av Kommerskollegium och innehåller information om alla de rättsakter som är knutna till Sveriges EES-avtal.
Även EU-nämndens kansli lämnar information om sin verksamhet främst till massmedia. Kansliet tillhandahåller skriftlig information och besvarar muntliga förfrågningar från massmedia både per telefon och vid besök av journalister. Kansliet får även telefonförfrågningar från allmänheten, som i vissa fall besvaras direkt och i andra fall slussas vidare.
All information som den inre riksdagsförvaltningen lämnar angående EU är integrerad i den övriga verksamheten. Eftersom inga tjänster är särskilt inrättade för EU-informationen går det inte att med exakthet ange hur stora personalresurser som för närvarande är avsatta för ändamålet. En mycket försiktig beräkning ger vid handen att EU-informationen för närvarande tar i anspråk cirka sex heltidstjänster exkl. EU-nämndens kansli. Omkring 60 % av dessa resurser ägnas åt utåtriktad information.
Utredningsförslaget
Förslaget i sammandrag
Den särskilde utredaren, som haft i uppgift att utreda hur den samlade samhälleliga Europainformationen bör vara utformad efter den 30 juni 1995, har i maj 1995 lämnat sitt förslag till Utrikesdepartementet. I utredningen föreslås att ett permanent organ -- Europainformationen -- inrättas snarast möjligt efter den 1 juli 1995. Organet skall i tillämpliga delar bygga på de hittills vunna erfarenheterna inom Europainformationen. Utredaren förordar att riksdagen blir huvudman för det nya organet.
Behovet av en kompletterande central Europainformation
Utredaren har bl.a. utgått från att Europafrågorna bör vara en del av samhällsinformationen, eftersom det svenska samhället påverkas i sin helhet av EU-medlemskapet. Det skall enligt utredaren vara möjligt att följa utvecklingen inom EU i ett svenskt perspektiv. En allsidig och saklig information från en neutral avsändare är bestämmande för Europapolitikens trovärdighet hos medborgarna.
För dem som inte är experter och särskilt för de individer som är informationssvaga innebär det växande informationsflödet i Europafrågorna svårigheter eller rent av ökade svårigheter. Informationstekniken och biblioteken som vidareförmedlare av samhällsinformation ger dock möjligheter att bemästra dessa svårigheter.
Särskilt när en fråga skär över flera myndigheters verksamhet kan det vara svårt att hitta information. En central kunskapsbank för Europainformationen kan innebära effektivitetsvinster för hela samhället. Utredaren konstaterar att det efter den 1 juli inte finns något samhälleligt organ med övergripande ansvar för Europainformationen som vänder sig till medborgarna, om inget initiativ tas i frågan.
Europainformationens uppgifter och arbetsprinciper
Enligt utredningen skall Europainformationen ha till uppgift att stärka den demokratiska opinionsbildningen genom att ge medborgare, grupper och medier en till svenska förhållanden anpassad basinformation om utvecklingen inom EU. En annan uppgift är att besvara frågor om konsekvenserna av det svenska medlemskapet i EU och att ge råd och vägledning om beredningen av ärenden med anknytning till EU. Vidare skall Europainformationen fungera som en sluss för vidarehänvisning, utveckla den egna verksamheten i nära samarbete med EU-nämnden, samarbeta på avtalsbasis med regeringskansliet och myndigheterna samt ta initiativ till samordning mellan olika organ i Sverige som är engagerade i informationen om EU.
Genom att arbeta efter dessa linjer kan enligt utredningen Europainformationen medverka till att avlasta departement och myndigheter, ge service åt myndigheter och samhället i stort, ge service och vägledning till journalister och medier, ge politiker möjlighet att skapa sig en bild av EU-relaterade frågor samt höja kompetensen i samhället på det aktuella området.
Europainformationen skall enligt utredningen arbeta efter de allmänna principerna för samhällsinformation. Det innebär att verksamheten bör utgå från medborgarnas efterfrågan och inte myndigheternas egna informationsbehov, att den bör präglas av saklighet, vara värderingsfri och politiskt neutral och vara tillgänglig för alla medborgare i hela landet.
Strategier och ambitionsnivå
För att uppnå de mål för verksamheten som beskrivits tidigare behöver enligt utredningen Europainformationen kunna ge kvalificerad information om frågor under beredning och frågor som beslutats i EU-organ samt ge råd och vägledning för den som vill skaffa information på egen hand. Ett nära samarbete med EU-nämnden förutsätts. Vidare behöver Europainformationen kunna sammanställa och bearbeta information i databaser och trycksaker och sprida dem genom bl.a. bibliotek och medborgarkontor. Dessutom behöver Europainformationen utveckla nätverket av vidareinformatörer, arrangera utbildning och ställa material till förfogande.
De databaser som sekretariatet för Europainformation har byggt upp bör enligt utredningen överföras till Europainformationen och successivt uppdateras och kompletteras. Samarbetet med folkbiblioteken bör fortsätta, och fortbildning bör erbjudas personer i informationsnätverken. Kontakterna med lärare och bibliotekarier bör vidareutvecklas. På olika sätt bör synskadades och andra handikappades informationsbehov underlättas, bl.a. genom att trycksaker finns tillgängliga på ljudmedier. Europainformationen bör även kunna ta på sig specifika uppdrag av regeringskansliet, t.ex. en EU-anpassning av Samhällsguiden.
Behovet av samverkan
Antalet aktörer som har befattning med informationen om Europafrågorna är stort, vilket medför ett behov av samverkan för att minska risken för dubbelarbete, att kunna identifiera informationsluckor och att utbilda vidareinformatörer. Samarbetet bör även underlätta slussningen av frågor till rätt instans. Europainformationen bör enligt utredningen få en strategisk roll som första kontakt för dem som söker information. Utredaren förordar att Europainformationen träffar samarbetsavtal med regeringskansliet och myndigheterna för att säkra tillgången till information för vidare användning.
Huvudmannaskapet
I utredningen diskuteras tre alternativa huvudmannaskap för Europainformationen: självständig myndighet eller stiftelse, regeringskansliet och riksdagen. Utredaren förordar att Europainformationen placeras i riksdagen. Skälen till detta ställningstagande är att riksdagen har erfarenhet av att sprida information till allmänheten och har upparbetade kanaler till bibliotek, gymnasieskolor och högskolor. Dessutom garanteras sakligheten och opartiskheten i verksamheten ytterst av den parlamentariskt sammansatta förvaltningsstyrelsen. Ett ytterligare skäl är enligt utredningen möjligheterna till nära samarbete med EU-nämnden.
Av marknadsföringsskäl är det enligt utredningen viktigt att Europainformationen får en egen identitet. Därför förordas att organet får eget verksamhetsnamn, eget telefonnummer och en självständigt fungerande medarbetargrupp.
Resursbehovet
Utredningen föreslår att Europainformationen får åtta tjänster. Verksamheten beräknas i ett inledningsskede kosta 8,2 miljoner kronor per år, varav lönekostnader på 2,75 miljoner kronor och verksamhetskostnader på 5,5 miljoner kronor. I kalkylen ingår inte kostnader för lokaler, vaktmästeritjänster m.m.
Motionen
I motion 1994/95:K325 (c) hemställs att riksdagen beslutar anslå de medel förvaltningsstyrelsen beräknat för ett informationskontor i riksdagen.
I motionen anförs bl.a. att det behövs en central instans som kan lämna allsidig information om Sverige och EU och att denna lämpligen bör knytas till riksdagen, varvid erfarenheterna av Sekretariatet för Europainformation i UD bör tas till vara. Enligt motionärerna finns det ett stort informationsbehov om EU:s konsekvenser när det gäller enskilda, organisationer, myndigheter och näringsliv. Informationskontoret bör kunna ge tidiga upplysningar om vilka frågor som är aktuella i EU, publicera viktiga EU-nyheter och besvara allmänhetens, riksdagsledamöternas och utskottens frågor med bearbetad information samtidigt som originaltexter kan tillhandahållas. Informationskontoret kan enligt motionärerna med fördel knytas till Riksdagsbiblioteket och Utredningstjänsten, och det är viktigt att det får arbeta under full frihet.
Övriga frågor med anknytning till Europainformation
Utrikesdepartementets planer och önskemål
Som redovisats i det föregående har regeringen i budgetpropositionen och kompletteringspropositionen föreslagit att riksdagen anvisar sammanlagt 16,2 miljoner kronor till Europainformation.
I budgetpropositionen anförs att i den fortsatta informationsverksamheten inom UD planeras ingå utgivning av publikationer av olika slag om EU och eventuellt EES bl.a. i form av s.k. grönböcker. I kompletteringspropositionen anförs bl.a. att departementet efter det att sekretariatet för Europainformation avvecklas vid halvårsskiftet 1995 behöver ökade resurser för att komplettera sin nuvarande verksamhet. Insatser som planeras är förutom de nämnda publikationerna informationsmaterial som t.ex. Fakta Europa, faktaskriftserie inför regeringskonferensen, s.k. medborgarsamtal om EU m.fl. aktiviteter som inte omfattas av uppdraget till den parlamentariska kommittén som har i uppdrag att förbereda Sveriges medverkan i regeringskonferensen 1996.
Utskottet har under hand från UD fått en närmare specifikation över ändamålet med de önskade medlen. Enligt denna redogörelse avser UD att under budgetåret 1995/96 bl.a. ge ut 4--5 utgåvor av Fakta Europa, distribuera information om hur det svenska EU-arbetet är organiserat, ge ut en dokumentation av EU-arbetet under året, insamla och bearbeta svar och åsikter bland befolkningen rörande EU-rapporten, genomföra en bred seminarieserie, benämnd Medborgarsamtal om EU, på områden av särskild vikt för regeringen.
Med anledning av EU:s regeringskonferens 1996 (IGC 96) planeras följande aktiviteter: utgivning av skrift om IGC, upprättande av en databas för IGC-dokument i svensk översättning, seminarier för utländska journalister. Dessutom planeras att en särskild EU-informatör anställs vid departementet samt att departementets resurser för inhämtning av information förstärks.
Enligt departementets redovisning finns ännu inga mer preciserade kostnadsberäkningar. Med hänsyn till att EU-medlemskapet är nytt och därför kräver betydande initiala insatser samt till regeringskonferensen räknar departementet med att kostnaderna för informationsverksamhet med anknytning till EU kommer att ligga på omkring 10 miljoner kronor på årsbasis.
Motionerna
I en partimotion 1994/95:Fi33 (v) begärs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att medel ur anslaget E 6 för fortsatta informationsinsatser om Europafrågor tillförs bl.a. politiska partier, folkrörelseorganisationer och folkbildningsorganisationer.
I motionen anförs att det är angeläget med en fortsatt saklig och bred informationsverksamhet om det europeiska integrationsarbetet. Sedan Sverige blivit medlem i EU har enligt motionen många frågor blivit mer komplexa och svårgenomträngliga än tidigare. Det är från demokratisk synpunkt viktigt att alla medborgare har möjligheter att delta i samhällsdebatten. Den centrala informationen om Europafrågorna skall enligt motionen inte bara skötas av utrikesförvaltningen utan även av folkbildningsorganisationerna, de politiska partierna och folkrörelserna med EU-anknytning, t.ex. organisationerna på ja- och nej-sidan inför folkomröstningen. I motionen föreslås att det begärda anslaget på 7,2 miljoner kronor i huvudsak bör användas för det nämnda ändamålet. Regeringen bör återkomma med ett förslag med denna inriktning, och riksdagen bör ge regeringen detta till känna.
I en partimotion 1994/95:Fi34 (mp) hemställs att riksdagen avslår regeringens förslag att anslå ytterligare 7,2 miljoner kronor till Europainformation m.m. Motivet för detta är den inriktning på skönmålning denna information hittills uppvisat.
Utskottets överväganden och förslag
Ett centralt organ för Europainformation
Inledning
Utskottets överväganden och förslag baseras på den utredning som redovisats i det föregående och de utredningar, bedömningar och överväganden som skett inom riksdagens förvaltningskontor och som utskottet under hand tagit del av. Härutöver har utskottets kansli haft underhandskontakter med utredningsmannen, ambassadör Lars Jonsson, och haft överläggningar med statssekreterare Gunnar Lund i Utrikesdepartementet.
Behov av en central informationsfunktion, arbetsuppgifter m.m.
Utskottet delar i allt väsentligt utredningens bedömningar beträffande behovet av en central Europainformation, de uppgifter som organet föreslås få och de principer, strategier och ambitionsnivåer efter vilka organet enligt utredningens mening bör arbeta. Beträffande frågan om huvudmannaskapet förordar utskottet i likhet med utredningen och motionärerna (mot. 1994/95:K325, c) riksdagen som huvudman för Europainformationen. Utskottet koncentrerar sig fortsättningsvis på tidpunkten för Europainformationens etablering i riksdagen, Europainformationens organisatoriska placering, resursbehovet och finansieringen.
Tidpunkten för etablerandet av Europainformationen i riksdagen
När det gäller tidpunkten, då Europainformationen skall upprättas i riksdagens regi, finns två alternativ.
Det ena alternativet är att sekretariatet för Europainformation får fortsätta med sin verksamhet till efter valet till Europaparlamentet i september 1995 på samma organisatoriska grund som hittills, dvs. med UD som huvudman, och i samma lokaler som nu. Riksdagen tar enligt detta alternativ över huvudmannaskapet vid årsskiftet 1995/96 eller vid en tidigare tidpunkt som riksdagen och regeringen kommer överens om. Riksdagsförvaltningen förespråkar detta alternativ.
Vad som talar för detta alternativ är bl.a. att riksdagen får erforderlig tid att göra en egen bedömning av verksamheten med utgångspunkt i möjligheterna till samverkan med andra verksamheter inom riksdagsförvaltningen, att utreda den lämpligaste organisatoriska placeringen och att rekrytera personal, ordna lokaler och teknisk utrustning.
Mot detta alternativ talar bl.a. den osäkerhet om framtiden som drabbar det nuvarande sekretariatet för Europainformation under övergångstiden. Det kan nämligen antas att en del av denna personal kommer att bli övertalig.
Det andra alternativet är att riksdagen tar över huvudmannaskap, finansiering och det operativa ansvaret den 1 juli 1995. UD förespråkar detta alternativ.
För detta alternativ talar att övergången sker i direkt anslutning till riksdagsbeslutet.
Mot detta alternativ talar bl.a. den korta tid som står till riksdagsförvaltningens förfogande för att förbereda övergången. Enligt detta alternativ kommer riksdagen också att få ta på sig ett ansvar för avveckling eller omplacering av den personal vid det nuvarande sekretariatet som blir övertalig då verksamheten upphör efter EU-valet i september.
Enligt utskottets mening talar det mesta för att sekretariatet för Europainformation bör få fortsätta med sin verksamhet fram till och med valet till Europaparlamentet i september 1995 med UD som huvudman och finansiär. Utskottet anser det i flera avseenden olämpligt att riksdagen för en kort tid övertar denna verksamhet för att därefter lägga ned den. Övergången till den nya Europainformationen bör med denna uppläggning kunna göras på ett smidigt och flexibelt sätt och vid en tidpunkt som regeringen och riksdagen kommer överens om, dock senast den 1 januari 1996.
Riksdagen får med denna uppläggning ett rimligt rådrum för att förbereda starten av Europainformationen vad avser personalrekrytering, lokalanskaffning, organisatorisk inplacering etc.
Organisatorisk placering m.m.
I utredningen betonas vikten av att Europainformationen får en självständig ställning inom riksdagens förvaltningsorganisation. Skälet till detta är behovet av att markera organets identitet och integritet. Utskottet instämmer i denna bedömning. Detaljerna i Europainformationens placering i riksdagens förvaltningsorganisation m.m. bör enligt utskottets mening förvaltningsstyrelsen besluta om med beaktande av vad utredningen med instämmande av utskottet principiellt anfört.
Resursbehovet
Det förslag till organisation, verksamhetsinriktning och bemanning som lämnas i utredningen för med sig kostnader på 8,2 miljoner kronor per år. I denna summa ingår inte kostnader för lokaler, vaktmästeritjänster m.m.
Vid en placering av Europainformationen i riksdagen kan enligt förvaltningskontorets bedömning betydande samordningsfördelar och synergieffekter vinnas. Flera av de föreslagna tjänsterna och verksamheterna bedöms kunna repliera på befintlig verksamhet inom riksdagsförvaltningen. Enligt förvaltningskontoret torde de i utredningen beräknade kostnaderna för datatjänster och trycksaksproduktion till stor del kunna rymmas inom befintliga resursramar.
Effekterna av dessa besparingar i förhållande till utredningsförslaget beräknas till 3,85 miljoner kronor. Det innebär att riksdagens behov av nya medel för Europainformationen kan beräknas till 4,4 miljoner kronor på årsbasis inledningsvis. Förvaltningskontoret framhåller att om det visar sig att verksamheten kräver mer resurser än vad som nu beräknats, får förvaltningsstyrelsen återkomma till riksdagen i denna fråga.
Kostnaderna för att driva verksamheten vid sekretariatet för Europainformation under andra halvåret 1995 har beräknats till 5,5 miljoner kronor. I dessa beräkningar har beaktats behovet av personalförstärkningar med hänsyn till det förestående valet till Europaparlamentet hösten 1995.
Det sammanlagda reursbehovet för 18-månadersperioden 1 juli 1995--31 december 1996 uppgår sålunda till 9,9 miljoner kronor.
Enligt utskottets mening förefaller de redovisade beräkningarna av resursbehovet rimliga med hänsyn till de uppgifter sekretariatet för Europainformation respektive det nya organet för Europainformation i riksdagen har att ombesörja.
Finansieringen
Enligt utskottets mening bör UD:s behov av medel för att producera Europainformation m.m., behovet av medel för den fortsatta driften av sekretariatet för Europainformation och riksdagens behov av medel för att etablera en central Europainformation i riksdagen ses som en helhet.
Utrikesdepartementet har i budgetpropositionen respektive kompletteringspropositionen hemställt att riksdagen anslår totalt 16,2 miljoner kronor för Europainformation m.m. för budgetåret 1995/96. Beräkningarna är enligt ett kompletterande material som utskottet under hand fått från UD inte preciserade vad gäller kostnaderna för de enskilda ändamålen. Enligt utskottets mening är det rimligt att en del av de medel UD begärt används till att finansiera verksamheten vid sekretariatet för Europainformation andra halvåret 1995, då verksamheten enligt utskottets tidigare förslag avses bedrivas med regeringen som huvudman. Kostnaderna beräknas till 5,5 miljoner kronor.
Riksdagens förvaltningsstyrelse har i budgetpropositionen föreslagit att 3 miljoner kronor avsätts för ett informationskontor för Europainformation inom riksdagen. Det bör framhållas att den beräkning som ligger till grund för förslaget är gjord innan den noggrannare utredningen av resursbehovet företagits. Som visats ovan beräknas riksdagens kostnader för att driva Europainformationen under 1996 uppgå till 4,4 miljoner kronor. De medel som saknas, 1,4 miljoner kronor, bör riksdagens förvaltningskontor enligt utskottets mening kunna mobilisera genom omfördelning inom det nuvarande anslaget till riksdagens förvaltningskostnader. Utskottet utgår från att de prioriteringar som därvid görs inte behöver drabba befintlig verksamhet. Som nämnts tidigare får förvaltningsstyrelsen återkomma till riksdagen i finansieringsfrågan, om den planerade verksamheten kräver mer resurser än vad som nu kan beräknas.
Övriga frågor med anknytning till Europainformationen
Som framgått ovan har Utrikesdepartementet i budgetpropositionen respektive kompletteringspropositionen önskat disponera sammanlagt 16,2 miljoner kronor för anslaget E 6 Europainformation m.m. Av den specifikation som UD lämnat till utskottet framgår att departementet planerar att ge ut diverse skrifter, genomföra seminarier, upprätta databaser samt förstärka personalen. Kostnaderna för att åstadkomma detta beräknas till ca 10 miljoner kronor på årsbasis.
Vid närmare granskning finner utskottet att flera av de verksamheter som UD planerar, bl.a. utgivning av skrifter och upprättande av databaser, förefaller att ligga inom ansvarsområdet för sekretariatet för Europainformation eller den nya Europainformationen i riksdagen. Även behovet av andra planerade åtgärder, bl.a. särskild anställd informationspersonal, kan enligt utskottets mening ifrågasättas. Utskottet vill i detta sammanhang framhålla vikten av att en samordning sker av verksamheterna i UD, i sekretariatet för Europainformation och i den nya Europainformationen i riksdagen så att dubbelarbete undviks.
Genom den finansiella konstruktion, som utskottet föreslagit i det föregående vad avser driften av sekretariatet för Europainformation under andra halvåret 1995, reduceras de medel som UD kan använda för sin Europainformation med 5,5 miljoner kronor till 10,7 miljoner kronor. Utskottet utgår från att denna summa är tillräcklig för att driva den verksamhet som departementet planerat, med inskränkningar på de områden som utskottet pekat ut.
I en partimotion (v) begärs att medel i storleksordningen 7,2 miljoner kronor ur anslaget för informationsinsatser om Europafrågor skall tillföras politiska partier samt folkrörelse- och folkbildningsorganisationer. Som redovisats i det föregående har offentliga medel i betydande omfattning avsatts för olika informationsändamål inför EU-valet hösten 1995 och inför regeringskonferensen 1996. Med hänsyn härtill avstyrks motionen.
I en partimotion (mp) hemställs att riksdagen avslår regeringens förslag om att anslå ytterligare 7,2 miljoner kronor till Europainformation m.m. Som visats i det föregående finns behov av bl.a. de medel för olika centrala aktiviteter på vilka motionärerna yrkat avslag. En betydande del av de medel som nämnts ovan och för vilka utskottet föreslagit en viss omfördelning avses användas till information till allmänheten. Med hänvisning till detta avstyrks motionen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande anslag till Europainformation m.m. att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:100 bilaga 4 E 6 och proposition 1994/95:150 bilaga 4 E 6 och med avslag på motionerna 1994/95:Fi33 yrkande 16 och 1994/95:Fi34 yrkande 12 till Europainformation m.m. för budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 16 200 000 kr,
2. beträffande ett informationskontor för Europainformation att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:100 bilaga 16 A 3 och motion 1994/95:K325 till Riksdagens förvaltningskostnader för budgetåret 1995/96 under femtonde huvudtiteln anslår 3 000 000 kr utöver det ramanslag på 438 800 000 kr som riksdagen tidigare beslutat om.
Stockholm den 23 maj 1995
På konstitutionsutskottets vägnar
Birgit Friggebo
I beslutet har deltagit: Birgit Friggebo (fp), Kurt Ove Johansson (s), Catarina Rönnung (s), Anders Björck (m), Ingvar Johnsson (s), Widar Andersson (s), Birger Hagård (m), Birgitta Hambraeus (c), Björn von Sydow (s), Jerry Martinger (m), Barbro Hietala Nordlund (s), Kenneth Kvist (v), Pär-Axel Sahlberg (s), Peter Eriksson (mp), Nils-Göran Holmqvist (s), Nils Fredrik Aurelius (m) och Margitta Edgren (fp).