Anslag till datainspektionen
Betänkande 1991/92:KU26
Konstitutionsutskottets betänkande
1991/92:KU26
Anslag till datainspektionen
Innehåll
1991/92 KU26
Sammanfattning
I betänkandet behandlas regeringens förslag i budgetpropositionen till anslag till datainspektionen (DI) för budgetåret 1992/93. DI är en s.k. 1000-kronorsmyndighet vars kostnader skall täckas genom avgifter. Regeringen fastställer den utgiftsram som skall gälla för verksamheten. Utskottet har tillstyrkt propositionens förslag om förslagsanslag och en socialdemokratisk motion som går ut på viss höjning av utgiftsramen. I en reservation (m, fp, c, kds) yrkas avslag på motionen. Meningsyttring har avgetts av v-suppleanten till förmån för den ståndpunkt som reservanterna intagit.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1991/92:100 bilaga 3 punkt G 2 föreslagit att riksdagen till Datainspektionen för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
I propositionen redovisas att datainspektionen arbetat efter en treårig verksamhetsplan som fastställts 1989. Verksamheten har under planens två första budgetår präglats av ökad ärendetillströmning som mötts med olika rationaliseringsåtgärder och förenklat prövningsförfarande. Antalet oavgjorda ärenden har ökat, och DI har inte i alla avseenden kunnat nå upp till verksamhetsplanens mål. DI har hemställt att få använda medel motsvarande det generella besparingskravet om 1,5 % som gäller för budgetåret 1992/93 för ett fortsatt arbete med att rationalisera handläggningen av vissa tillståndsärenden. Vidare har DI föreslagit att utgiftsramen för nästkommande budgetår höjs med 1230000kr. avseende i huvudsak kostnader för tre handläggare och för lokaler.
Enligt föredragande statsråd kan en förändring av datainspektionens verksamhet förväntas i framtiden bl.a. som en följd av vad som kan komma att föreslås av datalagsutredningen (Ju 1989:02). Med hänsyn till det generella kravet på återhållsamhet med nya utgiftsåtaganden samt till det förändringsarbete i fråga om inriktningen av datainspektionens arbete som sålunda pågår och som kan väntas, finns det inte tillräckligt starka skäl att nu ge utrymme för att inrätta några nya tjänster vid inspektionen. Utgiftsramen för inspektionen bör därför beräknas med utgångspunkt i en resurstilldelning som realt motsvarar 99,5 % av föregående års utgiftsram.
Motionen
1991/92:K510 av Thage G Peterson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utgiftsramen för datainspektionen för budgetåret 1992/93.
Enligt motionen har DI under senare år vidtagit kraftiga rationaliseringsåtgärder, och verksamhetsmålet med full kostnadstäckning av hela verksamheten har uppfyllts. Motionärerna erinrar om den höga utvecklingstakten på det ADB-tekniska området med ny teknik för personregistrering och en ökad spridning av dagens datatillämpningar. Kraven på ökad effektivisering av den offentliga sektorn kommer också att leda till krav på samordning av olika databaserade informationssystem, inte minst inom den kommunala sektorn. Dessa förhållanden innebär enligt motionen ökade risker för otillbörligt intrång i den personliga integriteten. Motionärerna föreslår mot bakgrund av detta att det av regeringen föreslagna besparingskravet om 0,5 % (95000 kr.) inte bör läggas på DI. Inspektionen bör vidare ges ökade resurser för tre handläggare och begärda medel för lokaler, sammantaget 1230000kr. Mot bakgrund av att personalförstärkningen ryms inom ramen för beräknade intäkter och således ej påverkar statens budgetsaldo bör DI:s utgiftsram för 1992/93 fastställas till 21637000kr.
Utskottet
Datainspektionen (DI) är central förvaltningsmyndighet för frågor om tillstånd och tillsyn enligt datalagen (1973:289), kreditupplysningslagen (1973:1173) och inkassolagen (1974:182), licens enligt datalagen samt tillsyn enligt lagen (1987:1231) om automatisk databehandling vid taxeringsrevision m.m. DI skall särskilt verka för att automatisk databehandling av personuppgifter inte medför otillbörligt intrång i enskildas personliga integritet och för att god sed iakttas i kreditupplysnings- och inkassoverksamhet. DI fullgör vidare de förpliktelser som nämns i artikel 13 i Europarådets konvention om skydd för enskilda vid automatisk databehandling av personuppgifter såvitt gäller lämnande av uppgifter till behörig myndighet i en stat som är ansluten till konventionen.
DI leds av en generaldirektör som är ordförande i inspektionens styrelse, som består av nio personer däribland ett antal parlamentariker. Antalet anställda är för närvarande 36 tjänstemän. Arbetet bedrivs enligt treåriga verksamhetsplaner som fastställs av styrelsen.
DI är en s.k. 1 000-kronorsmyndighet, vilket innebär att i budgetpropositionen upptas ett förslagsanslag till nämnda belopp. Avsikten är att inspektionens kostnader skall täckas genom avgifter som fastställs av regeringen i särskild förordning (1982:481, senast ändrad 1991:603). Dessa utgörs av en årlig licensavgift och av handläggningsavgifter som tas ut vid prövning av tillståndsärenden m.m. För licens betalas 435 kr. och för handläggning är avgiften 480 kr. per handläggningstimme. Båda avgifterna, som sänktes till sin nuvarande nivå fr.o.m. den 1 juli 1991, får sättas ned eller efterskänkas om det finns särskilda skäl. DI tillämpar avgiftsbestämmelserna vad gäller licensavgiften så att rent ideella föreningar befrias helt från avgift om deras medlemsantal inte överstiger 200. Motsvarande befrielse tillämpas för föreningar som bedriver verksamhet av ekonomisk art av endast ringa omfattning.
Regeringen fastställer efter prövning av DI:s anslagsframställning den utgiftsram som skall gälla för kommande budgetår. Utgiftsramen är enligt regleringsbrev för innevarande budgetår 19 164 000 kr. I årets budgetproposition redovisas att DI hemställt att få använda medel motsvarande det generella besparingskrav om 1,5 % som gäller för 1992/93 för fortsatt arbete med att rationalisera handläggningen av vissa tillståndsärenden enligt datalagen samt att utgiftsramen höjs med 1 230 000 kr. avseende i huvudsak kostnader för tre handläggare och för lokaler, eller sammanlagt 20 394 000 kr. Intäkterna har av DI beräknats till 21 800 000 kr. vilket skulle leda till ett överskott på 1,4 milj.kr. För föregående år beräknades ett överskott om 400 000 kr.
I budgetpropositionen anförs att en förändring av datainspektionens verksamhet i framtiden kan förväntas bl.a. som en följd av vad som kan komma att föreslås av datalagsutredningen. Med hänsyn till det generella kravet på återhållsamhet med nya utgiftsåtaganden samt till det förändringsarbete i fråga om inriktningen av datainspektionens verksamhet som pågår och som kan förväntas finns det inte tillräckligt starka skäl att nu ge utrymme för att inrätta några nya tjänster vid inspektionen. Utgiftsramen bör enligt regeringen beräknas med utgångspunkt i en resurstilldelning som realt motsvarar 99,5 % av föregående års utgiftsram.
Enligt motion 1991/92:K510 av Thage G Peterson m.fl. (s) har DI under senare år vidtagit kraftiga rationaliseringsåtgärder, och verksamhetsmålet med full kostnadstäckning av hela verksamheten har uppfyllts. Motionärerna erinrar om den höga utvecklingstakten på det ADB-tekniska området med ny teknik för personregistrering och en ökad spridning av dagens datatillämpningar. Kraven på ökad effektivisering av den offentliga sektorn kommer enligt motionen också att leda till krav på samordning av olika databaserade informationssystem, inte minst inom den kommunala sektorn. Dessa förhållanden innebär ökade risker för intrång i den personliga integriteten. DI bör därför enligt motionärerna ges möjlighet att förstärka verksamheten med tre handläggare och få disponera medel för angivna lokalbehov. Enligt motionen ryms förstärkningen inom ramen för beräknade intäkter och påverkar ej statens budgetsaldo. Utgiftsramen bör således fastställas till 21637000kr.
Utskottet har under beredningen av ärendet haft en utfrågning med DI:s generaldirektör och inhämtat kompletterande upplysningar från regeringskansliet. Därvid har bl.a. framkommit att DI i skrivelse i oktober 1991 till regeringen i samband med överlämnande av verksamhetsberättelse också lämnat förslag om disposition av överskott avseende budgetåret 1990/91. Av skrivelsen, som är föremål för överväganden inom regeringskansliet, framgår att tidigare skrivelser -- 1989 och 1990 -- angående disposition av tidigare överskott inte slutbehandlats.
De uppgifter som åvilar DI är av mycket stor betydelse för skyddet och hävdandet av den personliga integriteten i det alltmer datoriserade samhället. Mycket talar för att kraven på en effektivisering av den offentliga sektorn och nya organisationsformer på olika samhällsområden kommer att leda till ökad samordning av databaserade informationssystem. Mot bakgrund av de stora förändringar som utvecklingen på det kommunala området innebär samt pågående bransch- och strukturrationaliseringar inom näringslivet är det enligt utskottets bestämda mening särskilt angeläget att datainspektionen kan fungera så rationellt och framåtsyftande som möjligt. Utomordentligt viktigt i sammanhanget är självfallet bevakningen av integritetsintressena. Den nu pågående översynen av datalagen kan komma att leda till förändringar i datalagstiftningen och få konsekvenser för DI i framtiden. Enligt vad utskottet erfarit kan det dock inte bli några praktiska effekter förrän 1995. Enligt utskottet är det inte försvarligt att nu avstå från att medge DI möjligheter att genom en något förhöjd utgiftsram bemästra den vidgning av arbetsfältet som utvecklingen skapat. Det är enligt utskottets mening av stor vikt att rationaliseringen av tillståndsverksamheten drivs med kraft och att den synnerligen viktiga tillsynsfunktionen ges ökad vikt. Utskottet utgår därför ifrån att det resurstillskott som en höjd utgiftsram ger leder till att DI kraftfullt satsar på erforderlig omprioritering av verksamheten i riktning mot den i ett framtidsperspektiv än mer angelägna tillsynsfunktionen.
Med hänvisning till det ovan anförda tillstyrker utskottet motion 1991/92:K510 och föreslår att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökad utgiftsram för DI, dvs. att denna fastställs till 21 637 000 kr. för budgetåret 1992/93. Därigeom kan DI inom ramen för sina intäkter finansiera bl.a. ytterligare tre handläggare. Utskottet vill i sammanhanget tillägga att de förändringar som kan bli följden av datalagsutredningens arbete och andra förändrade omständigheter kan medföra att DI om några år kan få en ändrad och personellt minskad organisation.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande anslag till DI att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga 3 punkt G 2 till Datainspektionen för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr., 2. beträffande DI:s utgiftsram att riksdagen med bifall till motion 1991/92:K510 som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utgiftsramen för datainspektionen för budgetåret 1992/93.
res. (m, fp, c, kds) men. (v)
Stockholm den 27 februari 1992
På konstitutionsutskottets vägnar
Thage G Peterson
I beslutet har deltagit: Thage G Peterson (s), Bertil Fiskesjö (c), Catarina Rönnung (s), Ylva Annerstedt (fp), Kurt Ove Johansson (s), Sören Lekberg (s), Torgny Larsson (s), Ingvar Svensson (kds), Harriet Colliander (nyd), Inger René (m), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Henrik S Järrel (m), Elvy Söderström (s), Björn von der Esch (m) och Henrik Landerholm (m)*. *Ej närvarande vid justeringen.
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Johan Lönnroth (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservation
Bertil Fiskesjö (c), Ylva Annerstedt (fp), Ingvar Svensson (kds), Inger René (m), Henrik S Järrel (m), Björn von der Esch (m) och Henrik Landerholm (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar "Enligt vad" och slutar "minskad organisation" bort ha följande lydelse:
Det är därför viktigt att datainspektionens arbete bedrivs under rationella former och anpassas till de förändringar som sker inom verksamhetsområdet.
Som framhålls i budgetpropositionen kan förändringar av DI:s verksamhet i en nära framtid förväntas, bl.a. som en följd av förslag av datalagsutredningen. Att i det läget ytterligare utöka antalet tjänstemän hos DI, som föreslås i den socialdemokratiska motionen, är enligt utskottets mening inte lämpligt. Det är vedertagen praxis att inte göra någon utbyggnad av en verksamhet som inom en nära framtid kan komma att omorganiseras eller få väsentligt ändrade arbetsförutsättningar.
Med hänsyn till det statsfinansiella läget måste enligt utskottet det generella kravet på återhållsamhet med nya utgiftsåtaganden respekteras inom alla verksamhetsgrenar, även inom DI. Det förhållandet att DI:s utgifter finansieras genom licenser och avgifter får självfallet inte utgöra grund för expansion bara därför att verksamheten redovisar överskott. Om verksamheten visar sig vara överfinansierad måste i första hand en anpassning av avgiftsnivån göras.
Med anledning av att datalagsutredningen i ett delbetänkande föreslagit att tillståndsplikten enligt datalagen avskaffas kan en tredjedel av DI:s verksamhet beröras. Andra förhållanden, som t.ex. en anpassning till reglering enligt EG-direktiv, kan också få stor inverkan på verksamheten.
Utskottet anser att i den mån DI kan behöva tillfällig resursförstärkning för särskilda projekt eller insatser för förbättringar inom tillsynsverksamheten kan den frågan komma att prövas av regeringen med anledning av aktuella framställningar rörande dispositionen av överskott från tidigare budgetår. Utskottet finner således inte att tillräckligt starka skäl föreligger som talar till förmån för motion 1991/92:K510. Utskottet tillstyrker därför budgetpropositionens förslag och avstyrker således motion 1991/92:K510.
delsatt utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande DI:s utgiftsram att riksdagen avslår motion 1991/92:K510.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Johan Lönnroth (v) anför:
Som framhålls i vänsterpartiets motion om nedskärning i statlig verksamhet måste vi vara beredda att ständigt granska den statliga verksamheten när den offentliga sektorns ekonomi är ansträngd. Därför har vi lagt fram förslag som sammantaget minskar den statliga byråkratin med 1,5 miljarder kronor. Dessa pengar använder vi för att finansiera ökade anslag till kommuner, utbildning, barnbidrag m.m.
Datainspektionen utför ett viktigt arbete till skydd för den enskilda integriteten på ett effektivt sätt, och vi har inte tagit med denna verksamhet i vår särskilda statssparmotion. Men vi har inte heller sett någon anledning att ge anslag utöver regeringens förslag, som innebär en resurstilldelning som realt motsvarar 99,5 % av förra årets anslag. Detta innebär trots allt ett milt sparbeting om man jämför med annan offentlig verksamhet. Om fler tjänster skall finansieras ur tidigare överskott eller genom nya anslag är en budgetteknisk fråga utan realekonomisk betydelse.
Utskottet borde därför enligt min mening ha avslagit motion 1991/92:K510.