Anslag till brottsskadenämnden m.m.
Betänkande 1992/93:JuU27
Justitieutskottets betänkande
1992/93:JUU27
Anslag till brottsskadenämnden m.m.
Innehåll
1992/93 JuU27
ANDRA HUVUDTITELN
Sammanfattning
I detta betänkande behandlar utskottet regeringens förslag om anslag till Brottsskadenämnden jämte ett stort antal motioner som väckts under den allmänna motionstiden i år. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning och avstyrker samtliga motioner.
Till betänkandet har fogats åtta reservationer (nyd) och ett särskilt yttrande (s) samt en meningsyttring (v).
Propositionen
I proposition 1992/93:100 bilaga 3 (Justitiedepartementet) har regeringen föreslagit riksdagen att
till Brottsskadenämnden: Förvaltningskostnader för budgetåret 1993/94 anvisa ett ramanslag på 7 103 000 kr (G 3 s. 135--137),
till Brottsskadenämnden: Ersättning för skador på grund av brott för budgetåret 1993/94 anvisa ett förslagsanslag på 35000000 kr (G 4 s. 137 och 138).
Motioner
1992/93:Ju804 av Olle Schmidt och Margitta Edgren (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av en central brottsofferfond.
1992/93:Ju806 av Alwa Wennerlund och Märtha Gårdestig (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inrätta en central brottsofferfond.
1992/93:Ju807 av Widar Andersson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om anslag till brottsofferskadefonden.
1992/93:Ju809 av Karin Starrin m.fl. (c, m, fp, kds) vari yrkas
2. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av hur medelsfördelningen för olika brottsförebyggande åtgärder är.
1992/93:Ju821 av Karl Gustaf Sjödin m.fl. (nyd) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utreda förutsättningarna för att skapa särskilda kriscentra för brotts- och olycksoffer,
7. att riksdagen för budgetåret 1993/94 anslår ytterligare 1 000 000 kr till Brottsofferjourernas riksförbund eller sammanlagt 2 000 000 kr (ingår i G 4 andra huvudtiteln),
8. att riksdagen till Brottsskadenämnden: Ersättning för skador på grund av brott för budgetåret 1993/94 anvisar 5 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit (G 4 andra huvudtiteln),
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utreda förutsättningarna och formerna för att inrätta en eller flera brottsofferombudsmän,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att skapa förutsättningar för en brottsofferfond med en huvudsaklig inriktning och omfattning som beskrivs i motionen,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ett belopp om 100 000 000 kr avsätts för ändamålet brottsofferfond under budgetåret 1993/94,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utreda ett system som går ut på att den som döms för brott skall åläggas betalningsskyldighet till brottsofferfonden med visst belopp, förslagsvis 500 kr,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ersättningsreglerna måste bli generösare,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att jämkningsregeln i skadeståndslagen till förmån för skadegöraren, brottslingen, måste ses över,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en omprioritering måste ske av statens stöd från brottslingens bästa till brottsoffrets bästa.
1992/93:Ju838 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen till Ersättning till skador på grund av brott för budgetåret 1993/94 anslår 500 000 kr utöver vad regeringen föreslagit enligt vad i motionen anförts om behovet av hjälp till brottsoffer.
1992/93:Ju846 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildning och administrativa rutiner vid polisen för hjälp och stöd åt brottsoffer.
1992/93:A811 av Karin Starrin m.fl. (c) vari yrkas
34. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av en central brottsofferfond.
Utskottet
Inledning
Brottsskadenämnden prövar ärenden enligt brottsskadelagen (1978:413) om ersättning för skador på grund av brott. Nämnden består av en ordförande, två vice ordförande och tre andra ledamöter. Nämnden biträds av ett kansli.
Utöver ersättning för skador på grund av brott betalas bidrag till Brottsofferjourernas riksförbund över Brottsskadenämndens anslag.
Brottsskadenämndens verksamhet har ökat mycket kraftigt under de senaste åren såväl avseende antalet ärenden som avseende utbetald ersättning. Sålunda har, som redovisas i budgetpropositionen (s.135), antalet personskadeärenden under den senaste femårsperioden ökat från 576 till 1 618 och antalet sakskadeärenden från 783 till 863. Mellan budgetåren 1987/88 och 1991/92 ökade de utbetalade personskadeersättningarna från drygt 6 miljoner kronor till ca 24 miljoner kronor och sakskadeersättningarna från ca 1 miljon kronor till 1,3 miljoner kronor.
Pågående översynsarbete
I Justitiedepartementet pågår för närvarande ett översynsarbete som syftar till att i olika avseenden stärka brottsoffrens ställning.
I arbetet övervägs frågor rörande bl.a. en brottsofferfond samt samordning och samverkan mellan myndigheter för att bättre kunna möta brottsoffrens behov av stöd och hjälp.
I översynen behandlas också frågor om information till brottsoffer rörande samhällets hjälp- och stödinsatser.
En departementspromemoria med arbetsgruppens förslag kommer att remitteras inom kort.
Medelsanvisningen
Förvaltningskostnader
Regeringen har föreslagit riksdagen att under punkt G 3 till Brottsskadenämnden: Förvaltningskostnader anvisa ett ramanslag på 7 103 000 kr.
Regeringens budgetförslag (prop. s. 136 f) innebär att Brottsskadenämnden i fråga om förvaltningskostnaderna övergår till systemet med budgetramar. Medel för förvaltningskostnader tilldelas alltså Brottsskadenämnden över ramanslag med tillämpning av s.k. anslagskredit. Regeringens förslag innefattar medel dels för utbyggnad av nämndens datorstöd, dels för de ytterligare behov som sammanhänger med den kraftiga volymökningen av brottsskadeersättningar. Med hänsyn till volymförändringen och den ovisshet som råder kring den framtida ärendeutvecklingen samt ersättningsnivåerna föreslås en ettårig budgetram.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Ersättning för skador på grund av brott
Regeringen har föreslagit riksdagen att under punkt G 4 till Brottsskadenämnden: Ersättning för skador på grund av brott anvisa ett förslagsanslag på 35 000 000 kronor. I beloppet ingår 1 000 000 kronor i bidrag till Brottsofferjourernas riksförbund (BOJ).
I motion Ju821 yrkas att anslaget till ersättning för skador på grund av brott ökas med 5 miljoner kronor utöver regeringens förslag. Härav är 1 miljon kronor avsedda för BOJ.
I motion Ju838 yrkas att anslaget till ersättning för skador på grund av brott höjs med 0,5 miljoner kronor och att dessa medel tillförs BOJ.
Utskottet har tidigare behandlat frågor om bidraget till BOJ (se senast 1991/92:Ju18 s. 3 med där gjorda hänvisningar). Utskottet påminde därvid om sina tidigare av riksdagen godkända uttalanden att bidraget till BOJ borde uppgå till en sådan nivå att det blir möjligt att fortsätta uppbyggnaden av och utvecklingsarbetet vid brottsofferjourerna. Utskottet tillade att brottsofferjourernas styrka ligger i att de bygger på ett ideellt och frivilligt mänskligt engagemang och på att de inte har det författningsreglerade förhållningssätt som myndigheter måste ha.
Utskottet, som anser att BOJ:s verksamhet är ett viktigt komplement till den som utförs av polisen, har alltjämt denna inställning i fråga om bidrag till BOJ. Utskottet anser att regeringens förslag är väl avvägt och avstyrker bifall till motionerna Ju821 och Ju838 i nu behandlade delar.
Utskottet, som noterar att regeringen föreslår ett förslagsanslag, delar justitieministerns bedömning av medelsbehovet och avstyrker bifall till motion Ju821 och Ju838 i nu behandlade delar.
Motionsspörsmål
Utskottet kommer i det följande att behandla en rad frågor som tagits upp i olika motioner.
Ersättning till brottsoffer
I motion Ju821 begärs generösare regler om ersättning till brottsoffer och en översyn av reglerna om jämkning av skadestånd till förmån för skadegöraren.
Rätten till skadestånd regleras i skadeståndslagen (1972:207). Sammanfattningsvis innebär regleringen att var och en som uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar person- eller sakskada i princip skall ersätta skadan. Vid personskada utgår ersättning för sjukvårdskostnader m.m., inkomstförlust och ideell skada (förluster av icke ekonomisk natur). För ideell skada utgår ersättning för sveda och värk, lyte eller annat stadigvarande men samt olägenheter i övrigt till följd av skadan. Vid brott mot den personliga friheten och vissa andra integritetskränkande brott utgår dessutom ersättning för lidande. För ren förmögenhetsskada, dvs. ekonomisk skada som uppkommit utan samband med person- eller sakskada, utgår ersättning om skadan vållats genom brott.
Genom beslut den 1 december 1988 bemyndigade regeringen chefen för Justitiedepartementet att tillkalla en kommitté för att se över reglerna om ideell skada i samband med personskada m.m. Kommittén har antagit benämningen Kommittén om ideell skada. Till kommitténs huvuduppgifter enligt direktiven (dir. 1988:76) hör att överväga om den nuvarande ersättningsnivån bör höjas, vilka ersättningsprinciper som bör tillämpas och hur normer för att bestämma ersättningen bör fastställas. I kommitténs uppdrag ingår bl.a. att uppmärksamma ersättningen för lidande i samband med sexualbrott e.d. Denna ersättning har, framhålls det i direktiven, inslag av upprättelse för den nesliga och kränkande behandling som skadehandlingen utgjort, och kommittén bör bl.a. klargöra syftet med ersättningen i detta fall.
Enligt tilläggsdirektiv (dir. 1990:66) skall kommittén också överväga en förändring av ersättningsnivån och regelverket vid skadestånd till våldtäktsoffer och offer för andra våldsbrott som ger utrymme för inte bara kompensation för lidande utan också hjälp till en förändring av livssituationen. Arbetet skall bedrivas skyndsamt.
Kommittén lade i augusti 1992 fram ett delbetänkande (SOU 1992:84) Ersättning för kränkning genom brott. I betänkandet föreslås nya regler om ersättning för lidande som någon tillfogar annan genom brott mot den personliga friheten eller annat integritetskränkande brott som sexualbrott och grova våldsbrott. Förslagen går bl.a. ut på att ersättningen för kränkning i många fall bör höjas. Remissbehandling av betänkandet pågår för närvarande.
I budgetpropositionen redovisas också förslag i en promemoria från Brottsförebyggande rådet (BRÅ-PM 1990:1) rörande bl.a. utvidgat skadeståndsansvar för föräldrar avseende skador som vållats av deras barn. En departementspromemoria (DS 1993:11) Vårdnadshavares skadeståndsansvar har därefter utarbetats inom Justitiedepartementet, och den remissbehandlas för närvarande.
Som framgått utgår enligt skadeståndslagen full ersättning oavsett om skadan orsakats genom brott eller på annat sätt. När det gäller ideell skada pågår utredningsarbete med den inriktning mot högre ersättning som motionärerna eftersträvar. Vissa förslag har redan presenterats och i den delen pågår remissbehandling. Någon riksdagens åtgärd med anledning av motion Ju821 erfordras inte, och utskottet avstyrker bifall till den.
Den allmänna regeln om jämkning av skadestånd återfinns i 6 kap. 2 § skadeståndslagen. Denna bestämmelse innebär att ett skadestånd kan jämkas, om skyldigheten att utge skadeståndet skulle vara oskäligt betungande med hänsyn till den skadeståndsskyldiges ekonomiska förhållanden. Vid jämkningen skall emellertid även beaktas den skadelidandes behov av skadeståndet och övriga omständigheter. Förutom denna regel finns i skadeståndslagen bestämmelser som innebär att skadeståndsansvar i särskilda fall kan bestämmas eller nedsättas efter en skälighetsbedömning. Hit hör bl.a. reglerna om skadeståndsansvarets omfattning när skada har vållats av någon som är under 18 år eller av vissa psykiskt störda personer (2 kap. 2 och 3 §§).
I förarbetena till 6 kap. 2 § skadeståndslagen (prop. 1975:12, LU:16, rskr. 133) understryks att bestämmelsen har en begränsad räckvidd; den bör bara användas för att hindra sådana resultat som är klart oskäliga mot den skadeståndsskyldige (prop. s. 136 f). När fråga är om uppsåtliga brott anförs att huvudregeln skall vara att skadestånd inte skall jämkas. Enligt departementschefen bör man så långt möjligt tillgodose den skadelidandes intresse av att få full ersättning för sin skada. Avsteg från den förordade huvudregeln kan dock ske om i övrigt starka skäl, t.ex. hänsyn till den brottsliges möjligheter till anpassning, talar för att skadeståndet sätts ned.
Här bör också nämnas att regleringen i brottsskadelagen innebär att en person som drabbas av brott kan få ersättning av staten för i första hand personskada om gärningsmannen saknar betalningsförmåga.
Utskottet har inhämtat att det pågående arbetet med brottsofferfrågor inte inbegriper några överväganden rörande skadeståndslagen i denna del.
Utskottet, som i princip delar de bedömningar som ligger till grund för intresseavvägningen i skadeståndslagen, kan för sin del inte finna att jämkningsreglerna därstädes i någon väsentlig omfattning minskar möjligheterna för brottsoffer att erhålla full ersättning för sin skada. Utskottet avstyrker motion Ju821 i denna del.
Prioriteringsfrågor
I motion Ju809 yrkas en översyn av medelsfördelningen för olika brottsförebyggande åtgärder, och i motion Ju821 förespråkas en omprioritering av statens stöd från brottslingens bästa till brottsoffrets bästa. I motionerna sägs att de medel som avsätts för hjälp till brottsoffer är för små i förhållande till det som anslås för rehabilitering av brottslingar.
I budgetpropositionen framhålls (s. 6) att gärningsmännen länge stått i centrum för kriminalpolitiken och att brottsoffren kommit i skymundan, men att brottsofferfrågorna nu fått en starkt ökad vikt och att åtskilliga reformer har gjorts för att stärka ställningen för den som utsatts för brott. Justitieministern anför vidare att det finns all anledning att fortsätta detta arbete.
I ett särskilt avsnitt om brottsofferfrågor i budgetpropositionen (s. 44 f) redogörs för de olika åtgärder som under senare år vidtagits på olika områden för att stärka brottsoffrens ställning. När det gäller möjligheterna till rättsligt bistånd för dem som utsatts för brott utvidgades från den 1 januari 1991 möjligheterna att få målsägandebiträde. I departementspromemorian (Ds 1992:24) Några brottsofferfrågor föreslås bl.a. att möjligheterna att få målsägandebiträde utvidgas till att omfatta ytterligare brott enligt brottsbalken och att målsägandebiträdets uppgifter i mål om skadestånd utvidgas. I promemorian föreslås också utökade möjligheter till allmän rättshjälp och annat ekonomiskt bistånd åt brottsoffer i ärenden som behandlas utomlands. I propositionen nämns också den departementspromemoria med förslag till ytterligare åtgärder för att öka stödet till dem som utsätts för brott vilken kommer att remitteras inom kort.
Utskottet, som tidigare i olika sammanhang (se bl.a. 1991/92:JuU18 och 1992/93:JuU7 s. 14 f) understrukit vikten av åtgärder för att förbättra situationen för brottsoffer, välkomnar det arbete som nu pågår.
Utskottet vill emellertid i detta sammanhang också framhålla att ansträngningarna att på olika områden åstadkomma förbättringar för brottsoffren inte får innebära att åtgärderna för att rehabilitera gärningsmännen eftersätts. I sammanhanget vill utskottet också anmärka att de resurser som satsas på en person som begått brott huvudsakligen består i kostnaderna för att beivra brottsligheten och i kostnaderna för straffverkställighet. En direkt jämförelse mellan statens kostnader för beivrande av brott och statens utgifter till stöd för brottsoffer resp. för att förhindra brott är enligt utskottets uppfattning inte meningsfull.
Med dessa uttalanden och med hänvisning till det pågående arbetet med brottsofferfrågor inom Justitiedepartementet avstyrker utskottet bifall till motionerna Ju809 och Ju821 i nu behandlade delar.
Brottsofferfond
En central brottsofferfond efterlyses i en rad motioner. I motionerna Ju804, Ju806, Ju807, Ju821 och A811 förespråkas att de som döms för brott åläggs att betala en avgift till fonden, förslagsvis 500 kr. Medlen skulle därefter användas till hjälp åt dem som drabbas av brott. I motion Ju821 föreslås att fonden tillförs 100 miljoner kronor. Medlen kan, anförs det, sparas in inom polisen eller på begränsningar av rättshjälp i asylärenden.
Utskottet har tidigare behandlat frågor om en central brottsofferfond (se senast 1991/92:JuU18 s. 6 f). Utskottet har därvid bl.a. uttalat att tanken på en brottsofferfond till vilken de som döms för brott får bidra är intressant och värd att överväga närmare.
Utskottet har från Justitiedepartementet inhämtat att den pågående översynen av brottsofferfrågor inbegriper överväganden rörande en brottsofferfond och hur denna bör tillföras medel. Utskottet avstyrker bifall till motionerna Ju804, Ju806, Ju807, Ju821 och A811 i nu berörda delar.
Stöd och hjälp till brottsoffer
I motion Ju846 yrkas bättre utbildning och bättre administrativa rutiner hos polisen för hjälp och stöd åt brottsoffer.
Utskottet har så sent som förra våren behandlat motionsönskemål med liknande innehåll i betänkandet (1991/92:JuU18 s. 4) till vilket här hänvisas. Utskottet konstaterade att det såväl i den grundläggande utbildningen som i olika typer av fortbildning av polismän ingår frågor som är relaterade till omhändertagande m.m. av brottsoffer. Utskottet pekade vidare på polisens samarbete med brottsofferjourerna och på att det i budgetpropositionen förra året (prop. 1991/92:100 bil. 3 s. 77) -- liksom för övrigt även i år (s. 76) -- underströks att de enskilda personer som utsätts för brott skall sättas i centrum för polisens uppmärksamhet och omsorg.
Utskottet har nu inhämtat att det vid Polishögskolan för närvarande pågår en ny grundutbildning på försök innehållande bl.a. ett ökat inslag av brottsförebyggande verksamhet. En betydande del i det avsnitt som rör brottsförebyggande arbete avser brottsofferfrågor, bl.a. avhandlas samarbete med brottsofferjourer m.m. När utbildningen genomförts kommer den att utvärderas.
Rikspolisstyrelsen har också den 6 maj 1992, i planeringsdirektiv för polisväsendet -- preliminära planeringsföreskrifter, hos länsstyrelserna begärt en verksamhetsredovisning bl.a. avseende utvecklingen av samarbetet mellan polismyndigheterna och brottsofferjourerna. Materialet, som skall ingå i Rikspolisstyrelsens resultatredovisning, sammanställs för närvarande.
Utskottet, som delar den i budgetpropositionen angivna uppfattningen, vill på nytt understryka vikten av att brottsoffer tas om hand på ett kompetent och hänsynsfullt sätt. Utskottet har alltjämt denna uppfattning. Någon riksdagens åtgärd med anledning av motionen behövs dock inte. Utskottet avstyrker bifall till motion Ju846 i nu behandlad del.
Kriscentrum
I motion Ju821 föreslås inrättande av kriscentra som komplement till kvinnojourer och brottsofferjourer.
Utskottet har tidigare behandlat motionsönskemål rörande inrättande av kriscentra för brottsoffer (se 1989/90:JuU28 s. 6 med där gjord hänvisning). Utskottet konstaterade i detta ärende att det är självklart att brottsoffers behov av personligt stöd inte alltid kan tillgodoses genom åtgärder från polisen, åklagarna eller domstolarna. Utskottet pekade på att, förutom brottsofferjourerna, också andra samhällsorgan, t.ex. socialtjänsten, och beroende på omständigheterna i det enskilda fallet, kroppsjukvården och den psykiatriska vården kan bli aktuella. Utskottet förutsatte att de samhällsorgan som har att svara för den individuella vården organiserar sin verksamhet på ett sådant sätt att de krav som rimligen kan ställas går att uppfylla.
Utskottet intar alltjämt denna ståndpunkt och avstyrker bifall till motion Ju821 i denna del.
Brottsofferombudsman
I motion Ju821 förespråkas inrättande av en brottsofferombudsman vars uppgift skulle vara att tillvarata brottsoffrets intressen.
Utskottet har så sent som förra våren behandlat frågan om inrättande av en brottsofferombudsman (1991/92:JuU18 s. 5 med där gjorda hänvisningar). Utskottet hänvisade där till bl.a. åklagarens, polisens och domstolens skyldigheter i sammanhanget och till att det ankommer på Justitieombudsmannen att övervaka myndigheternas tillämpning av lagar och andra författningar. Sammanfattningsvis har utskottet haft svårt att se att det skulle finnas behov av en särskild brottsofferombudsman.
Utskottet finner ingen anledning att ändra sin inställning härvidlag, och utskottet avstyrker bifall till motion Ju821 i nu behandlad del.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande anslag till Brottsskadenämnden: Förvaltningskostnader att riksdagen till Brottsskadenämnden: Förvaltningskostnader för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 7 103 000 kr,
2. beträffande bidrag till Brottsofferjourernas riksförbund att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ju821 yrkande 7 samt 1992/93:Ju838 yrkande 1 i denna del, res. 1 (nyd)
3. beträffande anslag till Brottsskadenämnden: Ersättning för skador på grund av brott att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:Ju821 yrkande 8 och 1992/93:Ju838 yrkande 1 i denna del till Brottsskadenämnden: Ersättning för skador på grund av brott för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 35 000 000 kr, res. 2 (nyd) men. (v)
4. beträffande generösare ersättningsregler att riksdagen avslår motion 1992/93:Ju821 yrkande 13, res. 3 (nyd)
5. beträffande jämkning av skadestånd att riksdagen avslår motion 1992/93:Ju821 yrkande 14, res. 4 (nyd)
6. beträffande översyn av medelsfördelningen m.m. att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ju809 yrkande 2 och 1992/93:Ju821 yrkande 20, res. 5 (nyd)
7. beträffande central brottsofferfond att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ju804, 1992/93:Ju806, 1992/93:Ju807, 1992/93:Ju821 yrkandena 10, 11 och 12 samt 1992/93:A811 yrkande 34, res. 6 (nyd)
8. beträffande stöd och hjälp till brottsoffer att riksdagen avslår motion 1992/93:Ju846 yrkande 18,
9. beträffande kriscentra för brottsoffer att riksdagen avslår motion 1992/93:Ju821 yrkande 6, res. 7 (nyd)
10. beträffande brottsofferombudsman att riksdagen avslår motion 1992/93:Ju821 yrkande 9. res. 8 (nyd)
Stockholm den 30 mars 1993
På justitieutskottets vägnar
Britta Bjelle
I beslutet har deltagit: Britta Bjelle (fp), Lars-Erik Lövdén (s), Jerry Martinger (m), Göthe Knutson (m), Bengt-Ola Ryttar (s), Birthe Sörestedt (s), Nils Nordh (s), Birgit Henriksson (m), Göran Magnusson (s), Liisa Rulander (kds), Siw Persson (fp), Kent Carlsson (s), Anders Svärd (c), Ulf Eriksson (nyd) och Alf Eriksson (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Berith Eriksson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Bidrag till brottsofferjourernas riksförbund (mom.2)
Ulf Eriksson (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med "Utskottet, som" och slutar med "behandlade delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att bidraget till BOJ:s verksamhet numera är otillräckligt och att uppbyggnaden och utvecklingsarbetet vid brottsofferjourerna inte kan fortsätta i önskvärd omfattning utan en anslagshöjning. Utskottet anser att bidraget till BOJ bör höjas med 1 miljon kronor. Det ankommer på regeringen att se till att denna höjning av bidraget till BOJ kommer till stånd. Vad utskottet nu med anledning av motion Ju821 och Ju848 anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande bidrag till Brottsofferjourernas riksförbund att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Ju838 yrkande 1 i denna del och 1992/93:Ju821 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
2. Anslag till Brottsskadenämnden: Ersättning för skador på grund av brott (mom. 3)
Ulf Eriksson (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med "Utskottet, som" och slutar med "behandlade delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet noterar att Brottsskadenämnden i sin framställning rörande anslaget till ersättning för skador på grund av brott för budgetåret 1993/94 yrkat en höjning med 5 miljoner kronor mer än regeringen föreslagit i budgetpropositionen. Utskottet delar Brottsskadenämndens bedömning av medelsbehovet och anser att det ifrågavarande anslaget bör höjas med ytterligare 5 miljoner kronor till 40 miljoner kronor.
dels att utskottets hemställan under moment 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande anslag till Brottsskadenämnden: Ersättning för skador på grund av brott att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ju821 yrkande 8 och med anledning av motion 1992/93:Ju838 yrkande 1 i denna del till Brottsskadenämnden: Ersättning för skador på grund av brott för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 40000000 kr.
3. Generösare ersättningsregler (mom. 4)
Ulf Eriksson (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med "Som framgått" och slutar med "till den" bort ha följande lydelse:
Utskottet noterar med tillfredsställelse det arbete som pågår för att förbättra möjligheterna för brottsoffer att få ersättning för sina skador och för att höja ersättningsnivåerna vid ideell skada. Det arbete som nu pågår kan emellertid inte antas leda tillräckligt långt. Enligt utskottets mening erfordras att möjligheterna att få skadestånd utökas och ersättningsnivåerna överlag höjs. Alla skador, som direkt eller indirekt uppkommit på grund av brott, skall i princip ersättas fullt ut. Det får ankomma på regeringen att lägga fram förslag till lagstiftning med den inriktning som utskottet nu skisserat. Vad utskottet nu anfört med anledning av motion Ju821 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande generösare ersättningsregler att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Ju821 yrkande 13 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
4. Jämkning av skadestånd (mom. 5)
Ulf Eriksson (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med "Utskottet, som" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:
Utskottet kan i och för sig ha en viss förståelse för de bedömningar som ligger till grund för intresseavvägningen i skadeståndslagen. Enligt utskottets mening går man emellertid där alltför långt i hänsynstagandet till gärningsmannen. Jämkningsreglerna till förmån för skadegöraren inverkar i hög grad negativt på brottsoffrens möjligheter att få full ersättning för skador och förluster och detta är inte acceptabelt. En översyn av skadeståndslagen i berört hänseende bör göras. Det får ankomma på regeringen att ta erforderliga initiativ. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande jämkning av skadestånd att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Ju821 yrkande 14 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
5. Översyn av medelsfördelningen m.m. (mom. 6)
Ulf Eriksson (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med "Utskottet vill" och slutar med "inte meningsfull" bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar dock att såväl de åtgärder som planeras som de som redan vidtagits är otillräckliga. De medel som anslås till hjälp åt brottsoffer utgör någon enstaka procent av det som satsas på kriminalvårdens behandling av gärningsmännen. Kriminalvården är uppenbart för dyr i förhållande till de begränsade framgångar som uppnås. Utskottet anser att en översyn av den nu rådande fördelningen av resurser bör företas. Regeringen bör få i uppdrag att inleda ett översynsarbete. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande översyn av medelsfördelningen m.m. att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Ju809 yrkande 2 och 1992/93:Ju821 yrkande 20 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
6. Central brottsofferfond (mom. 7)
Ulf Eriksson (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med "Utskottet har" och slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att en brottsofferfond snarast bör inrättas och välkomnar att saken övervägs inom regeringskansliet. Utskottet vill dock i detta sammanhang understryka vikten av att fonden tillförs tillräckliga resurser. För att fonden skall kunna betala ut full ersättning till brottsoffer redan från början måste staten omedelbart tillföra medel, lämpligen i enlighet med något av de förslag som lämnas i motion Ju821. Därefter kan fonden tillföras ytterligare pengar genom att de som döms för brott får bidra med förslagsvis 500 kronor. Det får ankomma på regeringen att vidta de åtgärder som behövs för att en brottsofferfond med erforderlig finansiering snarast skall kunna inrättas. Fondens inriktning bör vara den som anges i motion Ju821. Vad utskottet här uttalat bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande central brottsofferfond att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Ju804, 1992/93:Ju806, 1992/93:Ju807, 1992/93:Ju821 yrkandena 10, 11 och 12 samt 1992/93:A811 yrkande 34 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
7. Kriscentra för brottsoffer (mom. 9)
Ulf Eriksson (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med "Utskottet har" och slutar med "i denna del" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är det nu erforderligt med ett riksdagsinitiativ för att få till stånd en ordning med särskilda kriscentra för brottsoffer. Det är angeläget att huvudmännen för socialtjänsten och sjukvården, eventuellt i samarbete med t.ex. försäkringsbolag, etablerar sådana centra som komplement till redan befintliga brottsoffer- och kvinnojourer. Det får ankomma på regeringen att närmare utreda förutsättningarna för en sådan verksamhet. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande kriscentra för brottsoffer att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ju821 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
8. Brottsofferombudsman (mom. 10)
Ulf Eriksson (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Utskottet har" och på s. 9 slutar med "behandlad del" bort ha följande lydelse:
Utskottet kan konstatera att det finns behov av en offentlig person som har till uppgift att, som det föreslås i motion Ju821, ta sig an brottsoffren i deras speciella situation. Brottsofferombudsmannen, bör som utskottet ser det, vara sakligt kompetent att ta sig an brottsoffrens såväl ekonomiska som övriga problem och på ett mera samlat sätt kunna erbjuda stöd och hjälp. Det får ankomma på regeringen att utreda förutsättningarna för inrättandet av en brottsofferombudsman. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande brottsofferombudsman att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ju821 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Berith Eriksson (v) anför:
Enligt min mening bör bidraget till BOJ höjas så att jourerna kan fortsätta att verka och utvecklas vidare. Jag anser att anslaget till Brottsskadenämnden: Ersättning för skador på grund av brott skall höjas med 500 000 kronor och att detta belopp skall tillföras BOJ.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under moment 3 borde ha hemställt:
3. beträffande anslag till Brottsskadenämnden: Ersättning för skador på grund av brott att riksdagen med anledning av propositionen och motion 1992/93:Ju821 yrkande 8 samt med bifall till motion 1992/93:Ju838 yrkande 1 till Brottsskadenämnden: Ersättning för skador på grund av brott för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 35 500 000 kronor.
Särskilt yttrande
Lars-Erik Lövdén, Bengt-Ola Ryttar, Birthe Sörestedt, Nils Nordh, Göran Magnusson, Kent Carlsson och Alf Eriksson (alla s) anför:
Vi delar uppfattningen att en brottsofferfond kan vara värd att överväga närmare. Vi vill emellertid redan nu göra klart att det sätt att finansiera fondens verksamhet som förespråkas i motionerna är mindre lämpligt. Fondens verksamhet bör enligt vår mening inte göras beroende av antalet dömda.