Anslag till Brottsförebyggande rådet m.m.
Betänkande 1993/94:JuU18
Justitieutskottets betänkande
1993/94:JUU18
Anslag till Brottsförebyggande rådet m.m.
Innehåll
1993/94 JuU18
Sammanfattning
I detta betänkande behandlar utskottet regeringens förslag om anslag till Brottsförebyggande rådet jämte ett antal motioner som väckts under den allmänna motionstiden i år. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning och avstyrker samtliga motioner.
Till betänkandet har fogats tre reservationer från (s) och en reservation från (nyd).
ANDRA HUVUDTITELN
Propositionen
I proposition 1993/94:100 bilaga 3 (Justitiedepartementet) har regeringen föreslagit riksdagen att för budgetåret 1994/95 till Brottsförebyggande rådet anvisa ett ramanslag på 26 774 000 kr.
Motionerna
1993/94:Ju802 av Ingvar Svensson (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ett program för en nationell brottspreventiv strategi.
1993/94:Ju805 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen av kriminalpolitiken,
2. att riksdagen till Brottsförebyggande rådet för budgetåret 1994/95 anslår 10 000 000 kr mindre än vad regeringen anslagit enligt vad i motionen anförts om forskning vid universitet och högskolor.
1993/94:Ju808 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
2. att riksdagen för budgetåret 1994/95 till anslaget G 5 Brottsförebyggande rådet anvisar 10 000 000 kr mindre än vad regeringen föreslår eller således 16 774 000 kr.
1993/94:Ju809 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen av reformarbetet inom kriminalpolitiken,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bildandet av lokala brottsförebyggande organ och Brottsförebyggande rådets medverkan i detta arbete,
8. att riksdagen beslutar inrätta en fond för lokalt brottsförebyggande arbete i enlighet med vad i motionen anförts,
9. att riksdagen beslutar anvisa ett anslag på 25 000 000 kr till fonden för lokalt brottsförebyggande arbete för budgetåret 1994/95,
10. att riksdagen beslutar anvisa ett ramanslag på 29 774 000 kr till Brottsförebyggande rådet för budgetåret 1994/95.
1993/94:Ju810 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett effektivt bekämpande av brottsligheten och upprättande av lag och ordning,
44. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att allmän laglydnad måste framgå direkt av lag.
Utskottet
Inledning
Brottsförebyggande rådet (BRÅ) inrättades år 1974 och avsikten var att rådet skulle fungera som ett samordnande aktions- och informationsorgan (prop. 1974:1, JuU 1974:10, rskr. 183). Redan från början har dock vid rådet bedrivits en omfattande forskning. I förra årets forskningsproposition (prop. 1992/93:170) angav regeringen att BRÅ borde utvecklas till ett kvalificerat expertorgan i kriminalpolitiska frågor under regeringen. Samtidigt skulle uppbyggnaden av den kriminalvetenskapliga forskningen vid universiteten intensifieras. Utskottet och riksdagen instämde i regeringens uppfattning (1992/93:JuU30, rskr. 395).
Den nya inriktningen av BRÅ:s verksamhet framgår av den nya instruktionen (SFS 1993:669). Den innebär att BRÅ fått en delvis ny roll i fråga om utvecklingsarbete, utvärdering och tillämpad forskning. BRÅ skall i sin framtida roll förutom att fokusera på utveckling och utvärdering inom det kriminalpolitiska fältet även i fortsättningen sammanställa och förmedla för rådets verksamhetsområde relevant information om kriminalvetenskaplig forskning till myndigheter, andra organisationer och enskilda. En annan än mer betydelsefull uppgift är att under regeringen ansvara för övergripande utredningar och analyser av samhällets samlade resurser inom det kriminalpolitiska fältet och därigenom ge underlag för statsmakternas kriminalpolitiska åtgärder.
Medelsanvisningen
I budgetpropositionen (s. 156) föreslås att BRÅ för budgetåret 1994/95 tilldelas ett ramanslag på 26 774 000 kr. Mot bakgrund av vad som angavs i förra årets forskningsproposition föreslås att 1 500 000 kr skall föras över från BRÅ:s anslag till anslaget E 3 Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet under Utbildningsdepartementets huvudtitel för att användas för stöd till kriminalvetenskaplig forskning. I forskningspropositionen anfördes bl.a. att en utgångspunkt för övervägandena var att tyndpunkten och därmed resurserna vad avser grundforskningen borde koncentreras till universitet och högskolor. För att ge den samlade forskningen på det kriminalvetenskapliga området bättre förutsättningar att utvecklas på ett positivt sätt borde vidare en del av resurserna för BRÅ under en treårsperiod föras över till Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet.
I motion Ju809 (s) begärs att anslaget till BRÅ höjs med 3 miljoner kronor, att användas till främst forskning kring ekonomisk brottslighet, effekterna av brottsförebyggande verksamhet samt inrättandet av en professur vid BRÅ. I motionerna Ju805 (v) och Ju808 (v) begärs att anslaget minskas med 10 miljoner kronor till följd av minskad forskning vid BRÅ.
Utskottet uttalade vid budgetbehandlingen förra året i anledning av en motion att utskottet inte då var berett att tillstyrka att en professur vid BRÅ inrättades (jfr 1992/93:JuU30 s. 5). Utskottet, som inte ändrat inställning, kan inte tillstyrka att medel nu avsätts härför. Utskottet vill understryka vikten av det arbete som utförs inom BRÅ och godtar regeringens förslag till medelsberäkning. Utskottet avstyrker således bifall till motion Ju809 i här behandlad del.
Utskottets ställningstagande innebär att utskottet även avstyrker bifall till motionerna Ju805 och Ju808.
Inriktningen av kriminalpolitiken
Regeringen redovisar i budgetpropositionen de närmare förutsättningarna och målen för kriminalpolitiken. Av redovisningen framgår bl.a. att brottsligheten är oacceptabelt hög och att ett huvudmål för kriminalpolitiken är att minska brottsligheten och öka människors trygghet mot brott.
BRÅ har på regeringens uppdrag i samverkan med Rikspolisstyrelsen och Kriminalvårdsstyrelsen utarbetat en framtids- och omvärldsanalys avseende det kriminalpolitiska verksamhetsområdet för tiden fram till sekelskiftet. Målet för analysen var att ta fram ett underlag för fortsatta överväganden inom regeringskansliet när det gäller reformarbetet inom kriminalpolitikens område. Analysen har särskilt tagit sikte på den förväntade brottsutvecklingen och den utveckling som till följd bl.a. härav kan förutses när det gäller arbetsbelastningen för rättsväsendet. Mot denna bakgrund har en bedömning gjorts av vilka krav som kommer att ställas på kriminalpolitiken för att kunna uppnå det övergripande målet att minska brottsligheten och öka tryggheten. BRÅ:s analys visar att det har skett en kraftig ökning av antalet polisanmälda brott under de senaste fyrtio åren. Sedan år 1950 har antalet polisanmälda brott ökat från 195 000 till knappt 1,2 miljoner. Prognosen för brottsutvecklingen är, enligt BRÅ, att fram till år 2000 kommer antalet anmälda brott i genomsnitt att öka med ca 25 000 årligen till någonstans mellan 1 350 000 och 1 500 000 brott.
För att kunna bryta brottsutvecklingen förespråkar BRÅ en nationell brottspreventiv strategi där åtgärder inom rättsväsendet samordnas med åtgärder inom andra samhällssektorer som skolan, socialtjänsten, frivilligorganisationer m.fl. En nationell strategi som samordnar det brottsförebyggande arbetet hos de olika aktörerna behövs, sägs det, för att det övergripande målet för kriminalpolitiken skall uppnås. Strategin bör, enligt BRÅ, innefatta bl.a. frågor som huvudmannaskap för den brottsförebyggande verksamheten, lokala brottsförebyggande program, en årlig förbättrad brottsofferundersökning samt förbättringar av rättsstatistiken.
Mot bakgrund härav avser regeringen, enligt budgetpropositionen (s. 63), att uppdra åt BRÅ att utarbeta ett underlag för ett nationellt brottsförebyggande program. I underlaget bör, anför regeringen, belysas bl.a. frågor om inriktning och målbeskrivning för det brottsförebyggande arbetet, ansvarsfördelning, samordning och samverkan på olika nivåer samt uppföljning och utvärdering av resultatet. En central fråga anges vara vilka åtgärder som behövs för att förhindra att unga människor dras in i kriminalitet och missbruk. BRÅ, som är representerat i Trygghetsutredningen (dir. 1993:37), skall vid arbetet bl.a. hålla kontakt med och beakta det arbete som där sker när det gäller lokalt trygghetsskapande arbete samt inom polisen när det gäller att utveckla närpolisverksamhet och ett problemorienterat, brottsförebyggande arbetssätt. Målet är att regeringen under våren 1995 skall kunna förelägga riksdagen ett förslag till nationellt brottsförebyggande program.
BRÅ:s redovisning av framtidsperspektivet såvitt avser brottsutvecklingen visar enligt vad regeringen anför i budgetpropositionen (s. 52) på behovet av en genomgripande omprövning och en kraftfull förnyelse av den tidigare förda kriminalpolitiken, både när det gäller dess ideologiska grund och dess tillämpning i dagens och morgondagens verklighet. Ett sådant arbete har redan inletts av regeringen och i budgetpropositionen redovisas en sammanfattning av de åtgärder som redan har genomförts, de reformer i olika hänseenden som nu förbereds inom Justitiedepartementet och de mer långsiktiga arbetsuppgifter och riktlinjer som gäller för det fortsatta arbetet. Regeringen slår inledningsvis fast några allmänna principer för detta arbete. Arbetet är inte begränsat i tiden. Det är i stället fråga om en långsiktig förändringsprocess där de övergripande målen att minska brottsligheten och öka tryggheten ligger fast. De åtgärder som vidtas kommer att variera över åren. Så mycket står emellertid klart att det till stora delar måste avse åtgärder inom de traditionella områdena för kriminalpolitiken såsom förändring av regelverket, främst avseende straffrätten med påföljdssystemet, liksom en ändrad inriktning, organisation och val av arbetsmetoder för myndigheterna inom rättsväsendet. Det räcker emellertid inte med detta. Framtiden är sådan att de kriminalpolitiska målen måste genomsyra såväl det allmännas åtgärder som samhället i övrigt på ett helt annat sätt än tidigare. Att nå de övergripande målen måste, sägs det, vara en uppgift inte enbart för myndigheterna inom rättsväsendet utan i kanske ännu högre grad vara en del av samhällslivet för enskilda, andra myndigheter, organisationer och företag. En allt viktigare uppgift blir därför att närmare undersöka förutsättningarna för inriktning, villkor och former i övrigt för detta nödvändiga samhällsengagemang. Här nämns den ovan nämnda Trygghetsutredningens arbete. Ett annat område som enligt regeringen förtjänar uppmärksamhet är det aviserade uppdraget till BRÅ om ett nationellt brottsförebyggande program. Av central betydelse för utvecklingsarbetet anges också arbetet med att ta fram kriminalpolitiska kunskaper i vid mening vara. Här nämns satsningarna på en kraftig utbyggnad av den kriminologiska forskningen, den förstärkta rollen för BRÅ som ett kunskaps- och expertorgan samt den nyligen överlämnade framtids- och omvärldsanalysen som bör leda till förnyade uppdrag till BRÅ inom detta område. Härutöver har regeringen beslutat tillsätta en särskild utredare med uppdrag att ta fram en samlad resultatredovisning för det kriminalpolitiska arbetsområdet (dir. 1994:17). Detta utredningarbete bör enligt direktiven vara avslutat före utgången av år 1994. Ett utvecklingsarbete inom detta fält anses nödvändigt för att i framtiden få ett bättre underlag för att senare kunna redovisa vilka insatser som ger bäst resultat i förhållande till de angivna målen för politikområdet.
En sammanfattning av regeringens kriminalpolitiska handlingsprogram tar upp följande huvudpunkter:
En av rättsstatens viktigaste uppgifter är att upprätthålla lag och ordning så att människor kan känna sig trygga.
Brottsligheten befinner sig på en nivå som inte kan accepteras samtidigt som olika prognoser om framtiden inger stor oro.
Förhållandena är sådana att det krävs en kraftfull omprövning och förnyelse av kriminalpolitiken.
Detta arbete har redan inletts av regeringen och fortsätter nu med förändringar av såväl regelverket som myndigheternas organisation, inriktning och arbetsmetoder.
Det krävs vidare ett helt nytt engagemang i kriminalpolitiken från enskilda medborgare, från kommuner och andra myndigheter och från näringslivet om de grundläggande målsättningarna, att minska brottsligheten och öka tryggheten, skall uppfyllas.
I flera motioner begärs olika uttalanden om inriktningen av den framtida kriminalpolitiken. I motion Ju805 (v) förespråkas en kriminalpolitik där minskning av brottsligheten sker främst genom brottsförebyggande arbete. I motion Ju809 (s) presenteras ett program för det kriminalpolitiska reformarbetet som sammanfattningsvis bygger på ökad satsning av brottsförebyggande åtgärder. Motionen Ju810 (nyd) förespråkar en kriminalpolitik där tyngdpunkten ligger på att upprätthålla lag och ordning i samhället. I motion Ju802 begärs att regeringen får i uppdrag att utarbeta en nationell brottspreventiv strategi. I motionen betonas särskilt familjens betydelse för grundläggande värderingar hos unga och samverkan mellan olika samhällsorgan som kommer i kontakt med barn och unga.
Utskottet, som kan ställa sig bakom regeringens i budgetpropositionen framlagda handlingsprogram för kriminalpolitiken, vill understryka vad som där anförs när det gäller vad som krävs av statsmakterna för att kunna nå de kriminalpolitiska målen -- att minska brottsligheten och öka människors trygghet mot brott. Det är nödvändigt att bygga kriminalpolitiken på en helhetssyn när det gäller åtgärder från det allmänna och från samhället i övrigt. Här har naturligtvis åtgärder inom kriminalpolitikens traditionella områden, såsom strafflagstiftningen, polisen och kriminalvården, en central funktion. Av grundläggande betydelse är också åtgärder för att stärka familjens roll och för att bibringa de unga samhällets normer och värderingar. Kriminalpolitiken i vid mening kan alltså inte begränsas till sådana åtgärder som att klara upp begångna brott och att lagföra gärningsmännen. Sådana åtgärder är självfallet mycket viktiga inte minst för att upprätthålla respekten för rättssamhällets krav, men de är inte tillräckliga för att varaktigt minska brottsligheten och öka tryggheten. Utskottet anser att direkt brottsförebyggande åtgärder måste prioriteras. I detta arbete har såväl polis och andra myndigheter som enskilda personer, företag och organisationer en roll. Också normbildning och stärkandet av familjens roll utgör i denna mening åtgärder inom det brottsförebyggande området. Utskottet delar således regeringens uppfattning om inriktningen av den framtida kriminalpolitiken och kan därför inte tillstyrka bifall till motionerna Ju805, Ju809 och Ju810 där inriktningar med delvis annat innehåll förespråkas.
När det gäller det i motion Ju802 framställda yrkandet om en nationell brottspreventiv strategi anser utskottet att motionen får anses tillgodosedd genom det ovannämnda aviserade uppdraget till BRÅ.
Lokala brottsförebyggande organ m.m.
I motion Ju809 (s) begärs ett uttalande om att BRÅ bör ges ett generellt uppdrag för uppbyggande av lokala brottsförebyggande organ i landets kommuner, bl.a. i samverkan med föreningar och folkrörelser. Mot den bakgrunden begärs att det inrättas en fond för lokalt brottsförebyggande arbete, att BRÅ ges ansvar att administrera, pröva och fördela medel ur fonden samt att riksdagen till fonden för budgetåret 1994/95 anslår 25 miljoner kronor.
Våldskommissionen föreslog i sitt slutbetänkande (SOU 1990:92) Våld och brottsoffer att det borde skapas lokala brottsförebyggande organ i kommunerna under polisens ledning. Enligt ett regeringsbeslut i juni 1991 har BRÅ och Rikspolisstyrelsen på fem orter (Karlskoga, Linköping, Malmö, Stockholm och Östersund) stött bildandet av sådana organ. Syftet med dessa s.k. pilotprojekt är att samla erfarenheter som sedan skall kunna komma till användning i resten av landet. En inom regeringskansliet tillsatt arbetsgrupp för brottsförebyggande åtgärder följde inledningsvis arbetet och lämnade en preliminär utvärdering av projektet i rapporten (Ds 1992:93) Lokalt brottsförebyggande arbete.
Arbetsgruppen konstaterar i sin rapport att första året av projektarbetena på ett bra sätt stimulerat lokalt brottsförebyggande arbete i enlighet med höga krav på vetenskaplighet och effektivitet. Arbetsgruppen anser det synnerligen angeläget att arbetet fullföljs som planerat och att pilotprojekten synes ha goda förutsättningar att resultera i utvecklandet av adekvata metoder för lokalt brottsförebyggande arbete även på andra orter.
BRÅ svarar nu för den löpande uppföljningen av pilotprojekten och skall lämna en slutlig utvärdering av verksamheten under hösten 1994. Enligt regleringsbrevet för BRÅ för innevarande budgetår skall rådet bl.a. ägna särskild uppmärksamhet åt att utveckla modeller för lokalt brottsförebyggande arbete. BRÅ har nu påbörjat en landsomfattande inventering och systematisering av brottsförebyggande verksamhet som bedrivs i många kommuner på initiativ av kommunerna och/eller polisen. Inventeringen beräknas kunna avrapporteras under nästa budgetår.
Här bör också nämnas det arbete som bedrivs av Trygghetsutredningen. Kommittén, som är parlamentariskt sammansatt, skall enligt sina direktiv se över rollfördelningen mellan polisen, kommunerna och enskilda när det gäller att skapa trygghet mot brott, särskilt vardagsbrottslighet, och ordningsstörningar. Kommittén skall bl.a. överväga hur tryggheten mot brott skall kunna ökas genom ett vidgat engagemang från enskilda och genom privata initiativ, exempelvis grannsamverkan mot brott och annan lokal brottsförebyggande verksamhet. En annan viktig fråga som kommittén skall studera är hur samverkan mellan enskilda och polisen kan utvecklas. Utredningsarbetet skall vara avslutat före utgången av mars 1995. Ett delbetänkande skall redovisas före utgången av juni 1994 (dir. 1993:37).
Utskottet vill först slå fast att statsmakterna har ett ansvar för att skapa goda förutsättningar för och ge ett aktivt stöd till lokalt brottsförebyggande arbete. Av ovanstående redovisning framgår emellertid att frågan om utvecklandet av sådan verksamhet för närvarande är aktuell både hos BRÅ och inom utredningsväsendet. Utskottet anser att det pågående arbetet inte bör föregripas av riksdagen. Mot bakgrund härav avstyrker utskottet bifall till motion Ju809 såvitt gäller yrkandena om bildandet av brottsförebyggande organ, inrättande av en fond för verksamheten samt anslag till fonden för budgetåret 1994/95.
Övrigt
I motion Ju810 (nyd) begärs, såsom motionen får förstås, att brottsbalken (BrB) ändras på sådant sätt att det framgår att allmänpreventionen skall tillmätas överordnad betydelse vid bestämmande av påföljd för brott.
Liknande yrkanden har tidigare behandlats av utskottet. I ett ärende förra året (1992/93:JuU5 s. 15 f) behandlade utskottet utförligt frågan och fann att BrB:s bestämmelser om straffmätning och påföljdsval ger domstolarna möjlighet att i tillräcklig utsträckning beakta allmänpreventiva hänsyn när det gäller att bestämma påföljd för brott. Utskottet avstyrkte bifall till motionen. Riksdagen följde utskottet.
I höstas vidhöll utskottet (1993/94:JuU2 s. 13 f) sin sålunda uttalade uppfattning vid behandlingen av en liknande motion i ämnet. Riksdagen följde utskottet.
Utskottet har alltjämt samma uppfattning och avstyrker bifall till motion Ju810 i nu behandlad del.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande anslag till Brottsförebyggande rådet att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1993/94:Ju805 yrkande 2, 1993/94:Ju808 yrkande 2 och 1993/94:Ju809 yrkande 10 till Brottsförebyggande rådet för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 26 774 000 kr, res. 1 (s)
2. beträffande inriktningen av kriminalpolitiken att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ju805 yrkande 1, 1993/94:Ju809 yrkande 4 och 1993/94:Ju810 yrkande 1, res. 2 (s)
3. beträffande nationell brottspreventiv strategi att riksdagen avslår motion 1993/94:Ju802,
4. beträffande lokala brottsförebyggande organ m.m. att riksdagen avslår motion 1993/94:Ju809 yrkandena 7, 8 och 9, res. 3 (s)
5. beträffande allmänpreventionens betydelse i rättstillämpningen att riksdagen avslår motion 1993/94:Ju810 yrkande 44. res. 4 (nyd)
Stockholm den 15 mars 1994
På justitieutskottets vägnar
Göthe Knutson
I beslutet har deltagit: Göthe Knutson (m), Bengt-Ola Ryttar (s), Birthe Sörestedt (s), Ingbritt Irhammar (c), Nils Nordh (s), Birgit Henriksson (m), Göran Magnusson (s), Liisa Rulander (kds), Karl Gustaf Sjödin (nyd), Sigrid Bolkéus (s), Siw Persson (fp), Alf Eriksson (s), Christel Anderberg (m) och Kjell Eldensjö (kds).
Reservationer
1. Anslag till Brottsförebyggande rådet (mom. 1)
Bengt-Ola Ryttar, Birthe Sörestedt, Nils Nordh, Göran Magnusson, Sigrid Bolkéus och Alf Eriksson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar med "Utskottet uttalade" och slutar med "behandlad del" bort ha följande lydelse:
När det gäller medelsberäkningen delar utskottet den i motion Ju809 framförda åsikten att det är av stor vikt att BRÅ:s verksamhet kan bedrivas under tillfredsställande förhållanden och med erforderliga resurser. Utskottet instämmer i önskemålen i motionen om ökade resurser till BRÅ med tre miljoner kronor. Medlen bör användas främst till forskning kring ekonomisk brottslighet, effekterna av brottsförebyggande verksamhet samt inrättandet av en professur vid BRÅ.
dels att utskottets hemställan under moment 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande anslag till Brottsförebyggande rådet att riksdagen med anledning av regeringens förslag samt med bifall till motion 1993/94:Ju809 yrkande 10 och med avslag på motionerna 1993/94:Ju805 yrkande 2 och 1993/94:Ju808 yrkande 2 till Brottsförebyggande rådet för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 29 774 000 kr,
2. Inriktningen av kriminalpolitiken (mom. 2)
Bengt-Ola Ryttar, Birthe Sörestedt, Nils Nordh, Göran Magnusson, Sigrid Bolkéus och Alf Eriksson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med "Utskottet, som" och slutar med "innehåll förespråkas" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill inledningsvis när det gäller inriktningen av kriminalpolitiken uttala att kriminalpolitikens huvuduppgift är att förebygga och motverka brott. Målet är, som anförs i motion Ju809, att alla människor skall kunna känna trygghet till liv, hälsa, integritet och personlig egendom. Kriminalpolitiken skall bygga på en humanistisk grundsyn och respekt för människors lika värde. För att nå framgång i det brottsbekämpande arbetet är det viktigt att slå vakt om det generella välfärdssamhället. All erfarenhet visar att stora sociala klyftor, hög arbetslöshet och förslummade bostadsområden föder våld och annan kriminalitet. För att motverka riskerna för social utslagning och kriminalitet måste insatser vidtas på skilda områden av samhällspolitiken. En kraftfull satsning måste ske på det brottsförebyggande området. Grundläggande för möjligheterna att nedbringa brottsligheten är nämligen ett aktivt och offensivt brottsförebyggande arbete. Detta arbete måste bedrivas på såväl kort som lång sikt. Även det lokala brottsförebyggande arbetet bör byggas ut och ges ännu större betydelse i polisens och andra samhällsorgans arbete. Möjligheterna att motverka brottslighet och social utslagning hänger nära samman med vår förmåga att bygga ett samhälle som präglas av solidaritet, omtanke och ansvarstagande människor emellan. Rättsväsendet ensamt förmår inte lösa problemet med den ökande brottsligheten. Särskilt viktigt är det att skapa goda förhållanden för barn och ungdomar att växa upp i. Barn och ungdom måste stå i centrum för det brottsförebyggande arbetet. I första hand är det självfallet föräldrarnas ansvar att fostra barn till goda samhällsmedborgare. Därför måste familjepolitiken utformas på ett sätt som underlättar för föräldrarna att ta detta ansvar. Barnomsorgen och skolan har här viktiga uppgifter. Det är således genom breda sociala insatser och attitydpåverkan som avgörande framgångar mot brottsligheten kan nås.
Enligt utskottets mening bör, som framförs i motion Ju809, det kriminalpolitiska reformarbetet inriktas på följande områden:
satsning på brottsförebyggande arbete
ett reformerat straff- och påföljdssystem med utvecklandet av alternativ till frihetsstraff
en human kriminalvård med förbättrat innehåll
utökat stöd till brottsoffren
snabbare och tydligare reaktioner för unga lagöverträdare
effektivare polisiära arbetsmetoder
ett rättsväsende med hög rättssäkerhet, korta handläggningstider och välutbildad personal.
Utskottet, som avstyrker bifall till motionerna Ju805 och Ju810 där en annan inriktning av kriminalpolitiken förespråkas, anser att det får ankomma på regeringen att utforma och snarast lägga fram förslag med en sådan kriminalpolitisk inriktning som utskottet nu skisserat. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande inriktningen av kriminalpolitiken att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:Ju805 yrkande 1 och 1993/94:Ju810 yrkande 1 och med anledning av motion 1993/94:Ju809 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Lokala brottsförebyggande organ m.m. (mom. 4)
Bengt-Ola Ryttar, Birthe Sörestedt, Nils Nordh, Göran Magnusson, Sigrid Bolkéus och Alf Eriksson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med "Utskottet vill" och slutar med "budgetåret 1994/95" bort ha följande lydelse:
Statsmakterna har ett ansvar för att skapa goda förutsättningar för och ge ett aktivt stöd till lokalt brottsförebyggande arbete. Utskottet anser att den lokala brottsförebyggande verksamheten behöver byggas ut, och som anförs i motion Ju809, krävs statligt stöd härför. BRÅ bör ges ett generellt uppdrag att hjälpa till att bygga upp lokala brottsförebyggande organ i landets kommuner i samverkan med bl.a. föreningar och folkrörelser. Detta bör riksdagen med anledning av motion Ju809 ge regeringen till känna.
Vidare anser utskottet, i enlighet med förslaget i motion Ju809, att en fond för lokalt brottsförebyggande arbete skall inrättas. BRÅ skall ansvara för administrationen av fonden och efter ansökan pröva och fördela medel ur fonden, samt vidare stödja och hjälpa kommuner och polisdistrikt att lägga upp, genomföra och utvärdera den brottsförebyggande verksamheten. Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att riksdagen med anledning av motion Ju809 till fonden för budgetåret 1994/95 anslår 25 miljoner kronor. Uppbyggnaden av fonden får ske successivt i takt med att statsfinansiellt utrymme kan frigöras.
dels att utskottets hemställan under moment 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande lokala brottsförebyggande organ m.m. att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Ju809 yrkandena 7, 8 och 9 dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om BRÅ:s medverkan vid uppbyggande av lokala brottsförebyggande organ, dels inrättar en fond för lokalt brottsförebyggande arbete, dels till fonden för lokalt brottsförebyggande arbete för budgetåret 1994/95 anvisar ett anslag om 25 000 000 kr,
4. Allmänpreventionens betydelse i rättstillämpningen (mom. 5)
Karl Gustaf Sjödin (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med "Utskottet har" och slutar med "behandlad del" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning tillmäts allmänpreventiva hänsyn inte tillräcklig betydelse i rättstillämpningen sedan bestämmelsen i 1 kap. 7 § brottsbalken togs bort. Bestämmelsen borde återinföras så att det framgår att den främsta uppgiften för domstolarna, åklagar- och polisväsendet samt kriminalvården är att upprätthålla allmän laglydnad. I vart fall borde brottsbalken ändras så att det av lag framgår att domstolarna måste ta hänsyn till kravet på allmän laglydnad i sin dömande verksamhet. Härigenom skulle kunna uppnås ökad stadga i dömandet och en förbättrad tilltro hos allmänheten till domstolarna och rättssystemet i stort. Ett starkare betonande av allmänpreventiva hänsyn i rättstillämpningen skulle också vidga möjligheterna att döma till strängare straff för högaktiva vanebrottslingar och medverka till att hos unga människor inpränta hur allvarligt samhället ser på brott. Det får ankomma på regeringen att återkomma till riksdagen med ett förslag som tillgodoser vad utskottet nu har anfört. Detta bör riksdagen med anledning av motion Ju810 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande allmänpreventionens betydelse i rättstillämpningen att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Ju810 yrkande 44 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.