Anslag till bokföringsnämnden, m.m.
Betänkande 1991/92:LU22
Lagutskottets betänkande
1991/92:LU22
Anslag till bokföringsnämnden, m.m.
Innehåll
1991/92
LU22
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet regeringens förslag (prop. 1991/92:100 bilaga 3 och bilaga 8) i vad avser anslag till bidrag till Stiftelsen för utvecklande av god redovisningssed resp. till bokföringsnämnden. Utskottet behandlar även två motioner om miljöredovisning och miljörevision resp. förenklade bokföringsregler.
Utskottet tillstyrker bifall till propositionen i förevarande delar och avstyrker motionerna.
Propositionen
I proposition 1991/92:100 bilaga 3 (justitiedepartementet) föreslår regeringen under punkt H 5 (s. 150 och 151) att riksdagen till Bidrag till Stiftelsen för utvecklande av god redovisningssed för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 400 000 kr.
Vidare föreslår regeringen i proposition 1991/92:100 bilaga 8 (finansdepartementet) under punkt I 4 (s. 127 och 128) att riksdagen till Bokföringsnämnden för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 4 377 000 kr.
Motionerna
1991/92:L201 av Nic Grönvall (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att redovisningskommittén får i uppdrag att utreda behovet av och möjligheterna till att genomföra regler om miljörevision i företag.
1991/92:L206 av Lars Biörck (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den kommitté som skall tillsättas för översyn av redovisningslagstiftningen får i uppdrag att beakta synpunkterna på förenklingar i bokföringen, speciellt för mindre företag.
Utskottet
I proposition 1991/92:100, bilaga 3, föreslås att till bidrag till Stiftelsen för utvecklande av god redovisningssed för budgetåret 1992/93 anvisas ett förslagsanslag på 400 000 kr.
I propositionen föreslås vidare, bilaga 8, att till bokföringsnämnden för budgetåret 1992/93 anvisas ett förslagsanslag på 4 377 000 kr.
Den centrala författningen på redovisningsområdet är bokföringslagen (1976:125). Den fungerar som en generell redovisningslag och upptar ett grundläggande regelsystem som, med undantag för jordbruksrörelse i vissa fall, är gemensamt för alla företag. Enligt 1 § bokföringslagen är således bl.a. alla aktiebolag, handelsbolag och ekonomiska föreningar bokföringsskyldiga. Bokföringsplikten skall fullgöras genom löpande bokföring som för varje räkenskapsår avslutas med ett årsbokslut. Årsbokslutet skall bestå av resultaträkning och balansräkning.
Med årsbokslut avses i bokföringslagen en bokföringsskyldigs officiella men inte offentliga redovisning. I fråga om företagens skyldighet att avge offentlig redovisning (årsredovisning) finns bestämmelser i aktiebolagslagen (1975:1385), lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar och lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag.
Bokföringslagen hänvisar i väsentliga avseenden till begreppet god redovisningssed. I syfte att bl.a. tillgodose behovet av auktoritativa besked i fråga om vad som är god redovisningssed inrättades år 1976 bokföringsnämnden. Staten -- genom bokföringsnämnden -- samt Föreningen Auktoriserade Revisorer (FAR) och Sveriges Industriförbund bildade dessutom år 1989 ett gemensamt organ, Stiftelsen för utvecklande av god redovisningssed. Styrelsen för stiftelsen har utsett ett särskilt råd (redovisningsrådet) med huvudsaklig uppgift att utarbeta och utfärda rekommendationer om god redovisningssed i börsföretag och andra större bolag.
Bestämmelser om revision beträffande aktiebolag och ekonomiska föreningar finns i aktiebolagslagen resp. lagen om ekonomiska föreningar. För vissa andra företag finns föreskrifter om revision i lagen om årsredovisning m.m. i vissa företag.
Regeringens förslag till medelsanvisning beträffande Stiftelsen för utvecklande av god redovisningssed och bokföringsnämnden föranleder inte några erinringar från utskottets sida. Utskottet tillstyrker bifall till propositionen i dessa delar.
I motion L201 av Nic Grönvall (m) framhålls att tiden nu är mogen för att miljöfrågor uppmärksammas i redovisningen. Sålunda bör enligt motionären i årsredovisningen särskilt anmärkas i vilken omfattning som företaget haft att utbetala miljöavgift eller miljöskatt. Motionären anser också att en skuld eller ansvarsförbindelse som ett företag ådragit sig till följd av att det inte efterlevt koncessionsbestämmelser eller annars åstadkommit miljöskada bör noteras i årsredovisningen. Det är vidare enligt motionären angeläget att regler meddelas om miljörevision så att auktoriserade revisorer, vilka allmänt sett saknar kompetens att bedöma miljöfrågor, i enlighet med god revisionssed skall kunna anlita särskilda miljörevisorer.
Utskottet vill erinra om att motioner om miljöredovisning i företag behandlats i riksdagen såväl hösten 1990 som hösten 1991. Då frågan prövades år 1990 (bet. 1990/91:LU2) hänvisade utskottet till att spörsmålet rymdes inom ramen för direktiven till miljöskyddskommittén.
Den år 1989 tillsatta miljöskyddskommittén (ME 1989:04) överlämnade i början av år 1991 principbetänkandet (SOU 1991:04) Miljölagstiftningen i framtiden. I betänkandet tar kommittén ställning till utformningen i stort av den framtida miljölagstiftningen och till vilka väsentliga ändringar som bör genomföras i samband med en sådan ny lagstiftning. Enligt kommittén bör tillsynsmyndigheterna på miljövårdsområdet med rimliga mellanrum gå igenom de verksamheter för vilka de har tillsyn för att bedöma behovet av omprövning av tidigare givna tillstånd. Som underlag för sådana bedömningar bör tillståndshavarna, enligt kommitténs mening, kunna åläggas att inför utgången av den löpande tillståndsperioden i en särskild miljörapport särskilt redogöra för de omständigheter som kan vara av betydelse för frågan om behovet av en omprövning av villkoren för verksamheten. Miljöskyddskommitténs principbetänkande redovisades våren 1991 i proposition 1990/91:90 En god livsmiljö. I anslutning till redovisningen uttalade regeringen att kommittén bör fortsätta sitt arbete i enlighet med de ursprungliga direktiven. Uttalandet föranledde inte några erinringar vid riksdagsbehandlingen av propositionen (bet. 1990/91:JoU30).
Vid riksdagsbehandlingen hösten 1991 (bet. 1991/92:LU10) konstaterade utskottet bl.a. att spörsmålet om miljöredovisningar för företag som bedriver enligt miljöskyddslagstiftningen tillståndspliktig verksamhet är uppmärksammat inom det utredningsarbete som miljöskyddskommittén fullgör. Något särskilt tillkännagivande i saken var därför inte nödvändigt. På hemställan av utskottet avslog riksdagen de då aktuella motionerna.
Även spörsmålet om särskilda miljörevisorer i företagen har behandlats av riksdagen vid flera tillfällen tidigare med anledning av motionsyrkanden. Senast prövades frågan våren 1991 i samband med riksdagens behandling av regeringens proposition om en god livsmiljö och ett stort antal motioner på miljöområdet (se bet. 1990/91:JoU30). Jordbruksutskottet erinrade om att det primära ansvaret för verksamheter som bedrivs inom ramen för miljöskyddslagstiftningens regler vilar på företag och andra huvudmän för verksamheterna. Egenkontrollen är basen för myndigheternas tillsyn och kontroll. Den som har tillstånd enligt miljöskyddslagen (1969:387) är sedan den 1 juli 1989 skyldig att årligen avge en miljörapport till tillsynsmyndigheten. I rapporten skall, fortsatte utskottet, redovisas bl.a. vilka miljöskyddsåtgärder som har vidtagits och resultaten av dessa. Utskottet pekade bl.a. på att allt fler företag frivilligt inlett en verksamhet med intern miljörevision som ett viktigt led i egenkontrollen och som grund för miljörapporterna. Utskottet hänvisade vidare till att länsstyrelserna under de senaste åren fått väsentligt stärkta resurser för tillsynsarbetet. Det var enligt utskottet ännu för tidigt att bedöma effekten av den skärpta egenkontrollen och tillsynsverksamheten. Utskottet var därför inte berett att i förevarande sammanhang förorda något riksdagsuttalande i den riktning som angetts i motionerna. Riksdagen avslog motionerna i fråga (rskr. 1990/91:338).
Då frågorna nu åter aktualiserats vill utskottet peka på att miljöfrågor fått en framträdande plats i årets budgetproposition. I finansplanen (prop. 1991/92:100, bilaga 1) redovisar regeringen i en särskild bilaga (bilaga 1.5) ett antal principer som regeringen anser bör läggas fast för ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken. Utgångspunkten, anges det, är att de ekonomiska styrmedlen i många fall bör användas i kombination med regleringar och andra åtgärder. Ett viktigt komplement till styrmedlen är information om sambanden mellan miljö och ekonomi. Mer information om miljöproblem och samverkan mellan miljö och ekonomi kan enligt regeringen underlätta den enskildes ansvarstagande. Regeringen redovisar även ett antal åtgärder som den anser bör vidtas för att utveckla informationen.
I anslutning till det anförda vill utskottet också hänvisa till att EG-kommissionen i slutet av år 1991 lagt fram ett förslag till förordning om miljörevision. Enligt förslaget skall företag frivilligt kunna registrera enskilda anläggningar i det system som tillskapas genom förordningen samt använda systemet i sina kontakter med allmänheten. Avsikten är att företagen därmed skall förbinda sig till en hög miljöskyddsnivå och till att bli kontrollerade av oberoende miljörevisorer.
Med hänsyn till regeringens uttalanden i årets finansplan rörande miljöfrågorna och mot bakgrund av vad som i övrigt redovisats ovan utgår utskottet från att spörsmål om miljöredovisning i företag kommer att uppmärksammas av regeringen. Något särskilt tillkännagivande från riksdagens sida med anledning av motion L201 är därför inte nödvändigt, och utskottet avstyrker bifall till motionen.
I motion L206 av Lars Biörck (m) anförs att den offentliga årsredovisningen enligt gällande regler måste uppställas på ett visst formellt sätt som avviker från den datamässigt framställda löpande bokföringen. Härigenom åsamkas enligt motionären företagen ett onödigt merarbete och onödiga kostnader för konsulthjälp. Särskilt för småföretag kan detta arbete bli betungande. Motionären pekar på vissa redovisningsregler som bör kunna avskaffas för att underlätta redovisningen för inte minst småföretagen. Enligt motionären bör kommittén för översyn av redovisningslagstiftningen få tilläggsdirektiv att ta upp frågorna.
Hösten 1991 fattade regeringen beslut om att tillkalla en kommitté för en allmän översyn av redovisningslagstiftningen. Kommittén, som ännu inte tillsatts, har enligt sina direktiv (dir. 1991:71) som en av sina huvuduppgifter att överväga vilka lagändringar och andra åtgärder som är påkallade för att anpassa redovisningslagstiftningen till den snabba utveckling som ägt rum på redovisningsområdet såväl i Sverige som internationellt. Kommittén bör vidare ta upp bl.a. frågan om vilka syften som redovisningslagstiftningen skall tillgodose och om det därvid -- mot bakgrund av att företagens årsredovisningar traditionellt tjänat som underlag också för beskattningen -- exempelvis finns anledning att ompröva sambandet mellan redovisning och beskattning. Enligt direktiven bör kommittén även behandla frågan huruvida den nuvarande uppdelningen av redovisningslagstiftningen i dels en generell bokföringslag, dels olika associationsrättsliga lagar är ändamålsenlig samt i vilken utsträckning lagstiftningen bör ha karaktär av ett ramverk som fylls ut av normgivning av annat slag. Kommittén bör därvid överväga vilka principer som bör gälla för sådan kompletterande normgivning som sker genom rekommendationer av olika expertorgan på redovisningsområdet. Utredningsuppdraget bör enligt direktiven vara slutfört före den 1 december 1993.
Regeringen har nyligen beslutat tilläggsdirektiv till kommittén för en översyn av redovisningslagstiftningen (dir. 1992:19). Samtidigt har regeringen beslutat om tilläggsdirektiv till den år 1990 tillsatta aktiebolagskommittén (Ju 1990:08). Tilläggsdirektiven innebär bl.a. att uppgiften att föreslå de lagändringar på bolagsrättens område som erfordras med hänsyn till det europeiska integrationsarbetet såvitt avser redovisningsområdet förs över från aktiebolagskommittén till kommittén för översyn av redovisningslagstiftningen.
Enligt utskottets mening ligger de spörsmål om redovisning som tas upp i motionen inom ramen för det arbete som kommittén för översyn av redovisningslagstiftningen skall bedriva. Utskottet utgår från att frågorna också uppmärksammas i utredningsarbetet. Något särskilt tillkännagivande från riksdagens sida med anledning av motion L206 är således inte erforderligt, och utskottet avstyrker bifall till motionen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande Stiftelsen för utvecklande av god redovisningssed att riksdagen till Bidrag till Stiftelsen för utvecklande av god redovisningssed för budgetåret 1992/93 under andra huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 400 000 kr.,
2. beträffande bokföringsnämnden att riksdagen till Bokföringsnämnden för budgetåret 1992/93 under sjunde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 4 377 000 kr.,
3. beträffande miljöredovisning och miljörevisorer att riksdagen avslår motion 1991/92:L201,
4. beträffande förenklade bokföringsregler att riksdagen avslår motion 1991/92:L206.
Stockholm den 10 mars 1992
På lagutskottets vägnar
Maj-Lis Lööw
I beslutet har deltagit: Maj-Lis Lööw (s), Holger Gustafsson (kds), Per Stenmarck (m), Margareta Gard (m), Owe Andréasson (s), Bengt Harding Olson (fp), Inger Hestvik (s), Bengt Kindbom (c), Bengt Kronblad (s), Bertil Persson (m), Gunnar Thollander (s), Lars Andersson (nyd), Lena Boström (s), Stig Rindborg (m) och Hans Stenberg (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten John Andersson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.