Anslag till åklagarväsendet
Betänkande 1990/91:JuU15
Justitieutskottets betänkande
1990/91:JUU15
Anslag till åklagarväsendet
Innehåll
1990/91
JuU15
ANDRA HUVUDTITELN
Propositionen
I proposition 1990/91:100, bilaga 4 (justitiedepartementet), har regeringen föreslagit riksdagen att för budgetåret 1991/92
till Riksåklagaren anvisa ett ramanslag på 22 378 000 kr. (punkt C 1, s. 49--51),
till Åklagarmyndigheterna anvisa ett ramanslag på 475 863 000 kr. (punkt C 2, s. 51--53).
Motioner
1990/91:Ju209 av Sylvia Pettersson och Ines Uusmann (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förbättrad utbildning resp. fortbildning av poliser och åklagare.
1990/91:Ju301 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökad miljökompetens inom riksåklagarämbetet. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Jo733.
1990/91:Ju403 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om domarutbildning i miljöfrågor.
1990/91:Ju806 av Anita Johansson m.fl. (s) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten av att vidta åtgärder för att skapa ändamålsenliga lokaler för åklagarmyndigheterna i Stockholms län,
1990/91:Ju807 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utbildningsplan för att stärka barnkompetensen inom rättsväsendet. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:So222.
1990/91:Ju816 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
3. att riksdagen till åklagarmyndigheterna för budgetåret 1991/92 anslår 5 000 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit.
1990/91:Ju820 av Hans Göran Franck m.fl. (s) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åklagarnas behov av utbildning,
1990/91:Ju830 av Ingbritt Irhammar och Karin Starrin (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildning i miljörätt för polis, åklagare och domare, 2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om införande av en särskild statsåklagare för miljömål, Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Jo792.
1990/91:Ju834 av Görel Thurdin och Karin Söder (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildning för andra kategorier än socialtjänstens personal. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:So311.
1990/91:Ju842 av Krister Skånberg m.fl. (mp) vari yrkas
2. att riksdagen beslutar att till Åklagarmyndigheterna, anslag C 2 under andra huvudtiteln, anvisa ett reservationsanslag på 2 000 000 kr. för personalförstärkning och utbildningsinsatser för att bredda och höja kompetensen hos dem som utreder och för talan i miljöskyddsmål, Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Jo816.
Utskottet
Riksåklagaren
Medelsanvisningen
Regeringen har föreslagit att riksdagen anvisar 22 378 000 kr. till riksåklagaren.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.
Åklagarmyndigheterna
Medelsanvisningen
Regeringen har föreslagit att riksdagen anvisar 475 863 000 kr. till åklagarmyndigheterna.
I tre motioner begärs att ytterligare medel skall anslås till åklagarmyndigheterna utöver vad regeringen föreslagit. Motion Ju816 innehåller yrkande om 5 milj. kr. för särskilda satsningar på utredning av den ekonomiska brottsligheten, och i motion Ju842 begärs 2 milj. kr. för kompetenshöjande åtgärder hos dem som utreder och för talan i miljömål. I motion Ju820 begärs att särskilda medel skall anvisas till åklagarna för utbildning om ekonomisk brottslighet.
I budgetpropositionen (s. 52 f.) uttalar departementschefen att något allmänt besparingsförslag inte kan komma i fråga under budgetperioden (1991/92--1993/94); i stället bör en förstärkning ske av anslaget med drygt 7,6 milj. kr. för ett förbättrat ADB-stöd, ett visst personaltillskott och ökade utbildningsinsatser. Under trettonde huvudtitelns anslag B 3. Anskaffning av ADB-utrustning har 16 milj. kr. beräknats för utbyggnad av ADB-stöd inom åklagarväsendet. Mot bakgrund av det ansträngda arbetsläget vid åklagarmyndigheterna och med hänsyn till att arbetsbördan inte kan förväntas lätta under överskådlig tid uttalar departementschefen att hon kommer att hålla sig noga underrättad om utvecklingen och vid behov kommer att ompröva resurstilldelningen under treårsperioden.
Som framgår av det anförda tillförs åklagarmyndigheterna ytterligare anslag bl.a. för ökade utbildningsinsatser, och om behov skulle uppstå kommer resurstilldelningen att omprövas. Med hänsyn härtill saknas anledning för utskottet att göra någon annan bedömning av behovet av medelstilldelning än departementschefen gjort. Utskottet avstyrker bifall till motionerna och tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.
Miljöfrågor
Önskemål om ökade utbildningsinsatser i miljörätt för poliser, åklagare och domare framförs i motionerna Ju301, Ju403 och Ju830. I motion Ju830 begär motionärerna dessutom att en särskild statsåklagare i miljömål skall utses.
Som utskottet tidigare anfört, senast förra året (1989/90:JuU23 s. 4), är det en förutsättning för ett effektivt beivrande av miljöbrottsligheten att poliser, åklagare och domare besitter goda kunskaper i miljörätt. Utskottet har inhämtat att utbildning i miljörätt fortlöpande sker eller planeras för de berörda yrkeskategorierna. Med hänsyn härtill saknas anledning till något uttalande från riksdagens sida beträffande utbildning i miljörätt. Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda bifall till motionerna Ju301, Ju403 och Ju830 i här behandlade delar.
Motionsönskemål om en särskild statsåklagare i miljömål har utskottet tidigare behandlat vid flera tillfällen (se 1989/90:JuU23 s. 4 f och där angivna betänkanden). Utskottet uttalade förra året att utskottet, lika lite som tidigare, kunde förorda att miljökunskaper koncentrerades till en särskild miljöåklagare utan ansåg det i stället lämpligare att, såsom redan hade skett, förstärka den kompetens som finns hos regionåklagarmyndigheterna. Utskottet vidhåller denna inställning och avstyrker bifall till motion Ju830 i denna del.
Utbildning beträffande sexualbrott
I motionerna Ju209, Ju807 och Ju834 framförs krav på ökad utbildning inom rättsväsendet för att förstärka kompetensen när det gäller utredning av sexuella övergrepp mot barn.
Utskottet har tidigare behandlat motionsyrkanden om sexuella övergrepp, särskilt sådana som riktar sig mot barn (se bl.a. 1989/90:JuU23 s. 5). I utskottets betänkande 1988/89:JuU6 lämnas en fyllig redogörelse för bl.a. brottsbalkens straffbestämmelser beträffande sexualbrott, vartill här hänvisas.
År 1985 gav regeringen (justitiedepartementet) ut en rapport, Misshandel och sexuella övergrepp mot kvinnor och barn. Denna hade på regeringens uppdrag sammanställts av representanter från bl.a. rikspolisstyrelsen, riksåklagaren och domstolsverket. Rapporten är en sammanfattande handledning för alla som i sitt arbete kommer i kontakt med offer för misshandel och sexualbrott. Enligt budgetpropositionen (prop. 1990/91:100, bilaga 4, s. 38) är rapporten föremål för översyn; arbetet kommer att slutföras under våren.
Sedan 1985 pågår vid brottsförebyggande rådet (BRÅ) ett forskningsprojekt om sexuella övergrepp mot barn. Ett flertal rapporter har presenterats. En arbetsgrupp inom projektet presenterade år 1990 en rapport, När man misstänker sexualbrott mot barn (BRÅ-rapport 1990:8). Rapporten är avsedd att fungera som en kunskapskälla och vägledning för dem, som kommer i kontakt med barn som har utsatts för sexuella övergrepp.
Frågor om sexuella övergrepp mot barn har övervägts av våldskommissionen. Kommissionen har i sitt betänkande Våld och brottsoffer (SOU 1990:92) lämnat förslag på vissa åtgärder för att förebygga sexualbrott mot barn.
Inom justitiedepartementet sker för närvarande en översyn av kriterierna för gradindelningen av sexualbrott mot barn. Översynen sker på grundval av departementspromemorian (Ds 1989:6) Sexuella övergrepp mot barn m.m. I promemorian lämnas förslag till vissa ändringar av bestämmelserna om sexualbrott i 6 kap. brottsbalken. Ändringarna syftar till att på ett tydligare sätt markera det allvar med vilket sexuella övergrepp mot barn måste ses. När det gäller våldtäkt och sexuellt utnyttjande av underårig markeras att offrets låga ålder är en faktor som normalt bör medföra att brottet skall anses som grovt.
Socialstyrelsen kommer under våren 1991 att publicera allmänna råd med förslag till handläggningsrutiner vid medicinska, barnpsykiatriska och sociala utredningar av sexualbrott mot barn. Råden är avsedda för socialtjänsten samt hälso- och sjukvården. Även andra frågor, t.ex. samarbete mellan myndigheter, kommer att behandlas.
Inom flera åklagardistrikt finns särskilda projekt med samordning mellan olika myndigheter vid utredning av sexualbrott mot barn. Inom polisen pågår omfattande utbildningsinsatser inom området. Även inom åklagarväsendet och domstolsväsendet har sådan utbildning förekommit, och viss planering av ytterligare utbildningsinsatser pågår.
Som ovan anförts pågår ett omfattande arbete med sådana frågor som aktualiserats genom motionerna. Detta är enligt utskottets mening viktigt och angeläget. Vid ställningstagande till motionsönskemålen bör emellertid noteras att sexualbrott mot barn och arbetet med utredning och lagföring av dessa brott är av sådan natur att det är särskilt påkallat att de yrkesutövare inom rättsväsendet som tar befattning därmed besitter och vidmakthåller goda kunskaper inom ämnesområdet. Det är därför särskilt angeläget att erforderliga utbildningsinsatser äger rum kontinuerligt. Regeringen bör ta initiativ till att så sker. Vad utskottet nu har uttalat bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Lokalfrågor
I motion Ju806 framförs önskemål om större lokalutrymmen för åklagarmyndigheten i Handen, om nya lokaler för åklagarmyndigheten i Nacka samt om åtgärder för att förbättra den inre säkerheten vid regionåklagarmyndighetens i Stockholm kansli.
Av uppgifter som utskottet inhämtat under ärendets handläggning framgår, såvitt avser Handen och Nacka, att åtgärder vidtagits för att förbättra lokalsituationen inom dessa åklagardistrikt samt, såvitt avser regionåklagarmyndigheten i Stockholm, att de säkerhetsproblem som förelegat har åtgärdats och att förhållandena nu är godtagbara.
Något särskilt uttalande från riksdagens sida är med anledning av motionen alltså inte erforderligt.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande anslag till riksåklagaren att riksdagen till Riksåklagaren för budgetåret 1991/92 anvisar ett ramanslag på 22 378 000 kr.,
2. beträffande anslag till åklagarmyndigheterna att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ju816 yrkande 3, 1990/91:Ju820 yrkande 3 och 1990/91:Ju842 yrkande 2 till Åklagarmyndigheterna för budgetåret 1991/92 anvisar ett ramanslag på 475 863 000 kr., res. 1 (v) res. 2 (mp)
3. beträffande utbildning i miljöfrågor att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ju301, 1990/91:Ju403 och 1990/91:Ju830 yrkande 1, res. 3 (m, c, mp)
4. beträffande en särskild statsåklagare för miljömål att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju830 yrkande 2, res. 4 (c)
5. beträffande utbildning beträffande sexualbrott mot barn att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Ju209, 1990/91:Ju807 och 1990/91:Ju834 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. beträffande lokalfrågor att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju806 yrkande 2.
Stockholm den 12 mars 1991
På justitieutskottets vägnar
Britta Bjelle
Närvarande: Britta Bjelle (fp), Lars-Erik Lövdén (s), Jerry Martinger (m), Birthe Sörestedt (s), Ingbritt Irhammar (c), Bengt-Ola Ryttar (s), Göran Magnusson (s), Eva Johansson (s), Björn Ericson (s), Göran Ericsson (m), Lars Sundin (fp), Anders Svärd (c), Berith Eriksson (v), Krister Skånberg (mp), Sigrid Bolkéus (s), Jan Andersson (s) och Birgit Henriksson (m).
Reservationer
1. Anslag till åklagarmyndigheterna (mom. 2)
Berith Eriksson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar med "Som framgår" och slutar med "till medelsanvisning" bort ha följande lydelse:
Som framgår av det anförda tillförs åklagarmyndigheterna ytterligare anslag bl.a. för ökade utbildningsinsatser. Denna satsning är emellertid enligt utskottets mening inte tillräcklig. Om inte snabba och kraftfulla åtgärder vidtas för att komma till rätta med den ekonomiska brottsligheten kommer medborgarnas moral- och rättsuppfattning vad gäller skattebrott och annan ekonomisk brottslighet att bli alltmer uppluckrad. Till sist kommer de grundvärderingar om solidaritet på vilka ett demokratiskt samhälle bygger att undermineras. Snabba insatser är nödvändiga. För att möjliggöra att kraftfulla åtgärder vidtas mot den ökande ekonomiska brottsligheten fordras att åklagarna tillförs resurser för särskilda satsningar på utredning av sådan brottslighet. Åklagarmyndigheterna bör därför för budgetåret 1991/92 tillföras 5 milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit. Utskottet tillstyrker bifall till motion Ju816. Önskemålet i motion Ju820 om särskilda medel för utbildning om ekonomisk brottslighet får härigenom anses tillgodosett. Däremot kan utskottet inte nu ställa sig bakom önskemålet i motion Ju842 om ytterligare medel för utredning av miljöbrottslighet.
dels att utskottets hemställan under moment 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande anslag till åklagarmyndigheterna att riksdagen med anledning av propositionen och med bifall till motion 1990/91:Ju816 yrkande 3, med anledning av motion 1990/91:Ju820 yrkande 3 samt med avslag på motion 1990/91:Ju842 yrkande 2 till Åklagarmyndigheterna för budgetåret 1991/92 anvisar ett ramanslag på 480 863 000 kr.
2. Anslag till åklagarmyndigheterna (mom. 2)
Krister Skånberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar med "Som framgår" och slutar med "till medelsanvisning" bort ha följande lydelse:
Som framgår av det anförda tillförs åklagarmyndigheterna ytterligare anslag bl.a. för ökade utbildningsinsatser. Denna satsning är emellertid enligt utskottets uppfattning inte tillräcklig. Eftersom det enligt utskottets uppfattning behövs intensifierade åtgärder för att komma till rätta med brottsligheten på miljöområdet behövs, utöver vad regeringen föreslagit, 2 milj.kr. för personalförstärkning och utbildningsinsatser för att bredda och höja kompetensen hos de åklagare som utreder och för talan i miljömål. Utskottet tillstyrker alltså bifall till motion Ju842. Däremot kan utskottet i dagsläget inte ställa sig bakom önskemålen i motionerna Ju816 och Ju820 om ytterligare medel för utredning av den ekonomiska brottsligheten även om utskottet i och för sig starkt sympatiserar med sådana åtgärder. En prioritering får i stället ske inom anslaget.
dels att utskottets hemställan under moment 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande anslag till åklagarmyndigheterna att riksdagen med anledning av propositionen och med bifall till motion 1990/91:Ju842 yrkande 2 samt med avslag på motionerna 1990/91:Ju816 yrkande 3 och 1990/91:Ju820 yrkande 3 till Åklagarmyndigheterna för budgetåret 1991/92 anvisar ett ramanslag på 477 863 000 kr.
3. Utbildning i miljörätt (mom. 3)
Jerry Martinger (m), Ingbritt Irhammar (c), Göran Eriksson (m), Anders Svärd (c), Krister Skånberg (mp) och Birgit Henriksson (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar med "Som utskottet" och slutar med "behandlade delar" bort ha följande lydelse:
När det gäller motionsönskemålen om miljöutbildning vill utskottet anföra följande.
En förutsättning för ett effektivt beivrande av miljöbrottsligheten är att polis och åklagare har goda kunskaper såväl om lagstiftningen som om de särskilda problem, t.ex. beträffande metodfrågor i fråga om utredningsförfarandet, som gäller denna brottslighet. Det är givetvis av största vikt att även domare besitter goda kunskaper i miljörätt. Vidare krävs att kunskapen är allmänt spridd bland befattningshavare som kan komma i kontakt med miljöbrott. Härtill kommer dels att utvecklingen är snabb inom miljöområdet, dels att lagstiftningen befinner sig i ett skede av utveckling och förändring. Utbildningsbehovet kan därför inte anses tillfredsställt genom de åtgärder som har vidtagits. Tvärtom är det nödvändigt att en fortsatt kraftfull satsning på miljöutbildning sker kontinuerligt. Detta bör riksdagen med anledning av motionerna Ju301, Ju403 och Ju830 i här behandlade delar ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande utbildning i miljöfrågor att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Ju301, 1990/91:Ju403 och 1990/91:Ju830 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
4. En särskild statsåklagare för miljömål (mom. 4)
Ingbritt Irhammar och Anders Svärd (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar med "Motionsönskemål med" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:
I fråga om en särskild statsåklagare för miljömål måste utskottet först konstatera att antalet miljömål är litet. Erfarenheterna av miljömål är därför små på de regionala åklagarmyndigheterna. Samtidigt är miljömålen ofta komplicerade och kräver djupa kunskaper i tekniska och andra frågor av icke-juridisk natur. Det finns därför enligt utskottets mening starka skäl som talar för att handläggningen av miljömål i vart fall under en övergångstid koncentreras till en särskild statsåklagare för miljömål. När tillräcklig erfarenhet av miljöbrottsligheten vunnits bör den organisatoriska frågan tas upp på nytt. Därvid bör särskilt prövas om sambandet mellan ekonomisk brottslighet och miljöbrott är så starkt att detta i fortsättningen kan motivera en sådan organisatorisk lösning för miljöbrottens del som gäller för den ekonomiska brottsligheten.
Vad utskottet nu anfört med anledning av motion Ju830 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande en särskild statsåklagare för miljömål att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ju830 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.