Anslag på konsumentområdet för budgetåret 1995/96
Betänkande 1994/95:LU19
Lagutskottets betänkande
1994/95:LU19
Anslag på konsumentområdet för budgetåret 1995/96
Innehåll
1994/95 LU19
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet regeringens förslag (proposition 1994/95:100 bilaga 14) till anslag för budgetåret 1995/96 till Konsumentverket, Allmänna reklamationsnämnden, Stöd till konsumentorganisationer, Konsumentforskning och Bidrag till miljömärkning av produkter.
När det gäller den i budgetpropositionen förordade inriktningen av besparingsåtgärder inom konsumentområdet fram till och med år 1998 återkommer utskottet härtill senare under våren i samband med behandlingen av den aviserade propositionen om riktlinjer för den framtida konsumentpolitiken.
I ärendet har inkommit en skrivelse från Svenska Konsumenters Riksförbund.
Utskottet tillstyrker bifall till propositionen i nu behandlade delar.
Till betänkandet har fogats två särskilda yttranden (m resp. mp).
TRETTONDE HUVUDTITELN
Propositionen
I proposition 1994/95:100 bilaga 14 (Civildepartementet) föreslår regeringen
dels under littera C 1 (s. 36) att riksdagen till Konsumentverket för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 101 687 000 kr,
dels under littera C 2 (s. 38) att riksdagen till Allmänna reklamationsnämnden för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 20 518 000 kr,
dels under littera C 3 (s. 40) att riksdagen till Stöd till konsumentorganisationer för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 6 150 000 kr,
dels under littera C 4 (s. 42) att riksdagen till Konsumentforskning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 3 000 000 kr,
dels under littera C 5 (s. 43) att riksdagen till Bidrag till miljömärkning av produkter för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 6 900 000 kr.
Utskottet
Inledning
I betänkandet behandlar utskottet regeringens förslag till anslag på konsumentområdet för budgetåret 1995/96, dvs. för tiden den 1 juli 1995--den 31 december 1996. Förslagen omfattar anslag till Konsumentverket, Allmänna reklamationsnämnden, Stöd till konsumentorganisationer, Konsumentforskning och Bidrag till miljömärkning av produkter (prop. 1994/95:100 bil. 14 s. 36--44). Vid jämförelser med tidigare budgetår måste beaktas att budgetåret 1995/96 avser en 18-månadersperiod.
I budgetpropositionen upplyser regeringen att en proposition med förslag till riktlinjer för den framtida konsumentpolitiken kommer att överlämnas till riksdagen senare under våren 1995. I samband med behandlingen av sistnämnda proposition kommer utskottet att behandla det i budgetpropositionen framlagda förslaget om inriktningen av besparingsåtgärder inom Civildepartementets verksamhetsområde fram t.o.m. år 1998 (bil. 14 s. 7), såvitt gäller konsumentområdet.
Konsumentverket
Konsumentverket är den centrala förvaltningsmyndigheten för konsumentfrågor med uppgift att stödja hushållen i deras strävan att effektivt utnyttja sina resurser samt att stärka konsumenternas ställning på marknaden. I anslutning till detta fullgörs de uppgifter som ankommer på Konsumentombudsmannen (KO) enligt bl.a. marknadsföringslagen (1975:1418) och avtalsvillkorslagen (1994:1512). Konsumentverket fullgör vidare vissa andra uppgifter enligt annan konsumenträttslig lagstiftning.
I årets budgetproposition föreslår regeringen att riksdagen till Konsumentverket för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 101 687 000 kr.
Förslaget till medelsberäkning för Konsumentverket föranleder ingen erinran från utskottets sida, och regeringens förslag tillstyrks således. I avvaktan på förslagen om inriktningen av den framtida konsumentpolitiken anser utskottet, i likhet med regeringen, att verksamheten tills vidare bör styras av de övergripande mål för verksamheten som gäller för budgetåret 1994/95.
Allmänna reklamationsnämnden
Allmänna reklamationsnämnden har till huvudsaklig uppgift att pröva s.k. konsumenttvister och ge rekommendationer om hur tvisterna bör lösas. Nämndens övergripande verksamhetsmål är att på ett snabbt och ändamålsenligt sätt pröva de konsumenttvister som anmäls till nämnden.
Regeringen anser att de övergripande målen för nämndens verksamhet skall gälla även för budgetåret 1995/96. När det gäller anslaget föreslår regeringen att riksdagen skall anvisa ett ramanslag på 20 518 000 kr.
Utskottet tillstyrker bifall till regeringens anslagsförslag också i denna del.
Stöd till konsumentorganisationer
Genom riksdagens beslut om livsmedelspolitiken våren 1990 (prop. 1989/90:146, bet. JoU25, rskr. 327) infördes ett särskilt stöd till ideella konsumentorganisationer. Syftet med stödets införande var att stärka konsumenternas inflytande på livsmedelskedjans olika led i frågor som rör livsmedelspolitiken. Riksdagen har därefter (prop. 1992/93:100 bil. 14, bet. LU32, rskr. 229) beslutat att stödet skall kunna användas också på andra konsumentområden samt för att i ett initialskede stödja och stimulera uppbyggnaden av nya organisationer. Anslaget, som innevarande budgetår uppgår till 2 100 000 kr, disponeras av Konsumentverket.
I budgetpropositionen föreslår regeringen att riksdagen till stöd till konsumentorganisationer för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 6 150 000 kr.
I propositionen upplyser regeringen att Sveriges konsumentråd -- en paraplyorganisation för frivilliga konsumentorganisationer -- har ansökt om bidrag för sin verksamhet med 4 800 000 kr för budgetåret 1995/96. Regeringen anser att konsumentorganisationer spelar en viktig roll i Europasamarbetet. I sin egenskap av frivilliga organisationer utövar de inflytande genom andra kanaler än dem som EU-ländernas regeringar har. Sveriges konsumentråd är medlem i den europeiska konsumentorganisationen Bureau Européen des Unions de Consommateurs (BEUC) och kommer att representera den svenska konsumentrörelsen i EU:s konsumentråd, The Consumer Consultative Council (CCC). Sveriges konsumentråd deltar också som svensk representant i den samarbetsorganisation för konsumentdeltagande i det europeiska standardiseringsarbetet, Association de Normalisation Europénne pour les Consommateurs (ANEC), som nyligen upprättats.
Enligt regeringens mening bör Sveriges konsumentråd kunna medverka till en fördjupad diskussion och debatt om hur konsumentskyddet skall kunna stärkas i Europa. Rådet har också enligt regeringens mening en viktig uppgift att sprida information om arbetet inom EU till sina medlemsorganisationer. Regeringen anser att Sveriges konsumentråd bör få särskilt ekonomiskt stöd bl.a. för att företräda konsumenterna i Europaarbetet. Medel för detta har beräknats under anslaget Stöd till konsumentorganisationer. Regeringen kommer att ange de närmare villkoren för detta stöd. Enligt regeringens mening bör liksom hittills också andra konsumentorganisationer kunna få ekonomiskt stöd från anslaget.
Mot bakgrund av anslagets utvidgade användningsområde har utskottet inga erinringar mot medelsberäkningen. Utskottet, som utgår från att det i propositionen angivna budgetåret skall vara 1995/96, tillstyrker således bifall till regeringens förslag också i denna del.
Konsumentforskning
Genom riksdagens forskningspolitiska beslut våren 1993 (prop. 1992/93:170, bet. LU48, rskr. 392) anvisades 2 100 000 kr till forskningen på konsumentområdet. Medlen disponeras av Konsumentverket. Vid behandlingen av förra årets budgetproposition beslutade riksdagen att anslaget för innevarande budgetår skulle vara oförändrat (prop. 1993/94:100, bet. LU21, rskr. 253).
I årets budgetproposition föreslår regeringen att riksdagen till konsumentforskning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 3 000 000 kr. Förslaget innebär, beräknat på årsbasis, i stort sett oförändrat belopp i förhållande till innevarande budgetår. Av propositionen framgår att regeringen avser att tillsätta en arbetsgrupp för att kartlägga konsumentforskningen. Avsikten är att kartläggningen skall läggas till grund för ett särskilt konsumentforskningsprogram.
Förslaget till medelsberäkning för det kommande budgetåret föranleder inga erinringar från utskottets sida. Utskottet, som utgår från att det i propositionen angivna budgetåret skall vara 1995/96, tillstyrker bifall till regeringens förslag också i denna del.
Bidrag till miljömärkning av produkter
Med anslaget stöd till miljömärkning av produkter, i årets budgetproposition benämnt bidrag till miljömärkning av produkter, finansieras sedan hösten 1989 ett system för frivillig och enhetlig positiv miljömärkning, den s.k. svanmärkningen. Systemet har tillkommit i nordisk samverkan och bygger på gemensamma nordiska kriterier, vilka fastställs av ett särskilt samordningsorgan under Nordiska ministerrådet (prop. 1989/90:25, bet. LU13, rskr. 81). Den frivilliga miljömärkningen i Sverige organiseras och bedrivs -- inom ramen för detta system -- av Standardiseringskommissionen i Sverige (SIS) och leds av Miljömärkningsstyrelsen. Verksamheten avsågs i huvudsak bli finansierad genom avgifter och ersättningar från de företag som vill miljömärka sina produkter. Under uppbyggnadsskedet förutsattes emellertid att medel skulle tillhandahållas över statsbudgeten. Medlen avsågs bli återbetalade när systemet ekonomiskt kunde bära detta. När anslaget inrättades beräknade regeringen det totala behovet av medelstillskott under de fem första åren till omkring 6 000 000 kr. Av årets budgetproposition framgår att sammanlagt 18 600 000 kr anslagits över statsbudgeten t.o.m. budgetåret 1994/95.
I propositionen anför regeringen att det i dag finns ett stort antal svanmärkta produkter på marknaden varigenom konsumenterna kan välja de minst miljöbelastande produkterna. Regeringen anser att en officiell miljömärkning är av så stort allmänt intresse att verksamheten tills vidare bör få fortsatt statligt stöd.
Inom EU gäller sedan våren 1992 ett gemensamt miljömärkningssystem. Systemet har införts genom rådets förordning (EEG) nr 880/92 av den 23 mars 1992 om ett gemenskapsprogram för tilldelning av miljömärke. EG-förordningen, som är direkt gällande i Sverige, återspeglar i stort de principer som gäller för den nordiska miljömärkningen. Bestämmelser som behövs för att tillämpa EG:s miljömärkningsförordning finns i lagen (1994:1772) om tillämpningen av det europeiska miljömärkningssystemet. Enligt EG-förordningen skall de länder i vilka förordningen gäller utse organ som ansvarar för de uppgifter som anges i förordningen. Med stöd av tillämpningslagen har regeringen utsett SIS att vara behörigt organ i Sverige fram till den 1 juli 1995.
I budgetpropositionen föreslår regeringen att riksdagen till bidrag till miljömärkning av produkter anvisar ett anslag på 6 900 000 kr. Anslaget avser handhavande av såväl den nordiska miljömärkningen som EU:s miljömärkningssystem.
Utskottet tillstyrker bifall till regeringens förslag.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande anslaget till Konsumentverket att riksdagen med bifall till regeringens förslag under trettonde huvudtiteln till Konsumentverket för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 101 687 000 kr,
2. beträffande anslaget till Allmänna reklamationsnämnden att riksdagen med bifall till regeringens förslag under trettonde huvudtiteln till Allmänna reklamationsnämnden för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 20 518 000 kr,
3. beträffande stöd till konsumentorganisationer att riksdagen med bifall till regeringens förslag under trettonde huvudtiteln till Stöd till konsumentorganisationer för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 6 150 000 kr,
4. beträffande konsumentforskning att riksdagen med bifall till regeringens förslag under trettonde huvudtiteln till Konsumentforskning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 3 000 000 kr,
5. beträffande bidrag till miljömärkning av produkter att riksdagen med bifall till regeringens förslag under trettonde huvudtiteln till Bidrag till miljömärkning av produkter för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 6 900 000 kr.
Stockholm den 7 mars 1995
På lagutskottets vägnar
Agne Hansson
I beslutet har deltagit: Agne Hansson (c), Anita Persson (s), Bengt Kronblad (s), Rolf Dahlberg (m), Carin Lundberg (s), Rune Berglund (s), Stig Rindborg (m), Karin Olsson (s), Eva Arvidsson (s), Birgit Henriksson (m), Bengt Harding Olson (fp), Inger Segelström (s), Tanja Linderborg (v), Sven-Erik Österberg (s), Henrik S Järrel (m), Yvonne Ruwaida (mp) och Birgitta Carlsson (c).
Särskilda yttranden
1. Ytterligare besparingar på konsumentområdet
Rolf Dahlberg, Stig Rindborg, Birgit Henriksson och Henrik S Järrel (alla m) anför:
Nuvarande mål för den statliga konsumentpolitiken lades fast av riksdagen år 1986 (prop. 1985/86:121, LU43, rskr. 292). I början av oktober 1994 överlämnade den dåvarande regeringen till riksdagen proposition 1994/95:16 Den framtida konsumentpolitiken med förslag till nya mål för konsumentpolitiken. Förslagen byggde på Konsumentpolitiska kommitténs betänkande (SOU 1994:14) Konsumentpolitik i en ny tid. Sedan den nuvarande regeringen tillträdde återkallades propositionen (skr. 1994/95:30). Regeringen anförde därvid att man hade för avsikt att återkomma med förslag till olika åtgärder som den fortsatta beredningen kunde ge anledning till. Med anledning av skrivelsen väcktes en motion med yrkande om att riksdagen skulle godkänna de förslag som framlagts i den återkallade propositionen. Motionen avslogs emellertid på utskottets hemställan senare under hösten 1994 (bet. 1994/95:LU14). Företrädarna för Moderata samlingspartiet, Centerpartiet och Folkpartiet reserverade sig mot beslutet och ansåg att de förslag som hade lagts fram i propositionen borde genomföras.
Först i årets budgetproposition återkommer regeringen till frågan om den framtida konsumentpolitiken och uttalar därvid sin avsikt att senare under våren framlägga förslag till riksdagen om nya riktlinjer. Enligt uppgift kommer en proposition att överlämnas till riksdagen den 31 mars 1995. Detta innebär att riksdagen inte förrän i mitten av juni innevarande år slutligt kan fatta erforderliga beslut om den framtida konsumentpolitiken.
Med hänsyn till den ovisshet som råder om den framtida konsumentpolitiken är de ställningstaganden som gjorts från vår sida i detta ärende beträffande anslagen på konsumentområdet för budgetåret 1995/96 ytterst preliminära. Enligt vår mening kan man nämligen med nya konsumentpolitiska riktlinjer, innefattande bl.a. åtgärder i syfte att minimera det offentliga engagemanget och renodla myndighetsuppgifterna, skapa utrymme för ytterligare besparingar på konsumentområdet redan under budgetåret 1995/96.
Vi ämnar återkomma med förslag i dessa frågor senare under innevarande vår i samband med behandlingen av den konsumentpolitiska propositionen.
2. Anslagen på konsumentområdet
Yvonne Ruwaida (mp) anför:
Av budgetpropositionen framgår att regeringen senare under våren kommer att framlägga förslag om den framtida konsumentpolitiken. Enligt uppgift kommer en proposition att överlämnas till riksdagen den 31 mars 1995.
Jag vill härmed klargöra att de ställningstaganden som gjorts från min sida i detta ärende beträffande anslagen på konsumentområdet är att betrakta som preliminära. Enligt min mening finns det skäl att överväga ökade anslag till Konsumentverket med 5 miljoner kronor och stöd till konsumentorganisationer med 1 miljon kronor för budgetåret 1995/96. Beträffande finansieringen av de ökade anslagen vill jag hänvisa till vad företrädare för Miljöpartiet anfört i motion 1994/95:Fi212.
Jag ämnar återkomma med närmare förslag i samband med behandlingen av den konsumentpolitiska propositionen.