Anslag inom utgiftsområde 24 Näringsliv

Betänkande 1997/98:NU1

Näringsutskottets betänkande 1997/98:NU01

Utgiftsområde 24 Näringsliv

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer
• Innehållsförteckning

1997/98
NU1
Ärendet
I detta betänkande behandlas
dels proposition 1997/98:1 (budgetpropositionen) såvitt gäller utgiftsområde
24 Näringsliv förutom momenten 3, 6, 9 och 10,
dels - helt eller delvis - 22 motioner från allmänna motionstiden.
Upplysningar och synpunkter i ärendet har inför utskottet lämnats av
företrädare för Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK), Sveriges Rese-
och Turistråd AB och Svenska Rese- och Turistindustrins Samarbetsorganisation.
En skrivelse har inkommit från Turismtinget i Värmland. Vidare har - inom ramen
för utskottets arbete med uppföljning och utvärdering - en rapport avseende
statens stöd till forskning och utveckling av IT inom det näringspolitiska
området presenterats för utskottet.

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker de av regeringen föreslagna anslagen för budgetåret 1998
inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Likaså tillstyrks övriga här aktuella förslag
till riksdagsbeslut som regeringen framlägger under detta utgiftsområde, dock
med en mindre ändring i ett av regeringens lagförslag. Vidare föreslår
utskottet en lagändring som konsekvens av ett av regeringen framlagt
lagförslag. Utskottet redovisar i betänkandet sin syn på hur näringspolitiken
bör inriktas och utformas. Motioner med förslag om andra anslag än vad
regeringen föreslagit avstyrks av utskottet.
I en reservation framlägger Miljöpartiet de grönas företrädare förslag
beträffande ett antal anslag inom utgiftsområdet som sammantaget innebär att
den av riksdagen fastställda ramen på 2 698 miljoner kronor för utgiftsområdet
underskrids med 193 miljoner kronor; minskade anslag föreslås för NUTEK:s
förvaltningskostnader, turistfrämjande, teknisk forskning och utveckling,
rymdverksamhet, bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien och
investeringsfrämjande, medan ökade anslag förordas för småföretagsutveckling,
stöd till kooperativ utveckling och stöd till konsumentorganisationer.
Företrädarna i utskottet för Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,
Vänsterpartiet och Kristdemokraterna deltar inte i beslutet om anslag. De
erinrar i särskilda yttranden om de budgetförslag som framlagts av respektive
parti.
Utskottet behandlar också några motionsyrkanden som tar upp frågor i
anslutning till de aktuella anslagen - dock utan att innehålla förslag om
ändrade anslag. Motionerna avstyrks i berörda delar, men följs upp i ett
avseende - kvinnliga affärsrådgivare - i en reservation (c).

Propositionen

I proposition 1997/98:1 föreslås under utgiftsområde 24 Näringsliv att
riksdagen
1. godkänner sammanslagningen av Sveriges geologiska undersökning och Statens
oljelager i enlighet med vad regeringen förordar (anslag A 9),
2. bemyndigar regeringen att besluta om försäljning av staten tillhörig fast
egendom under Sveriges geologiska undersöknings förvaltning i enlighet med vad
regeringen förordar (anslag A 9),
4. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1986:985) om handel
med ädelmetallarbeten (lagförslaget återges i bilaga 3),
5. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1992:1119) om
teknisk kontroll (lagförslaget återges i bilaga 3),
7. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1995:528) om
revisorer (lagförslaget återges i bilaga 3),
8. bemyndigar regeringen att under år 1998 låta staten ta på sig ekonomiska
förpliktelser i samband med stöd till teknisk forskning och utveckling, som
inberäknat löpande avtal och beslut, innebär utgifter om högst 575 miljoner
kronor under budgetåret 1999, högst 500 miljoner kronor under budgetåret 2000,
högst 425 miljoner kronor under budgetåret 2001 och högst 130 miljoner kronor
under budgetåret 2002 (anslag D 1),
11. bemyndigar regeringen att för rymdverksamhet åta sig nya ekonomiska
förpliktelser som innebär utgifter efter år 1998 uppgående till högst 338,1
miljoner kronor (anslag D 3),
12. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1975:85) med
bemyndigande att meddela föreskrifter om in- eller utförsel av varor
(lagförslaget återges i bilaga 3),
13. godkänner att regeringen sluter nytt avtal med Sveriges Allmänna
Exportförening och Sveriges exportråd i huvudsaklig överensstämmelse med vad
som sägs under avsnitt E 2 Exportfrämjande verksamhet,
14. medger att staten åtar sig ett betalningsansvar i form av garantier till
ett belopp av högst 100 000 000 000 kr för det ordinarie garantisystemet
(anslag E 3),
15. medger att staten åtar sig ett betalningsansvar i form av garantier till
ett belopp av högst 3 000 000 000 kr för investeringar i utlandet (anslag E 3),
16. bemyndigar regeringen att besluta att Exportkreditnämnden får obegränsad
upplåningsrätt i Riksgäldskontoret (anslag E 3),
17. bemyndigar regeringen att reglera Exportkreditnämndens garantigivning i
kris- och krigslägen, både avseende import till och export från Sverige med
utgångspunkt från Exportkreditnämndens förslag,
18. bemyndigar regeringen att i kris- och krigslägen besluta hur stor del av
den ordinarie garantiramen som skall få disponeras för garantigivningen i kris-
och krigslägen,
19. bemyndigar regeringen att besluta i frågor rörande förvärv av 10 % av
aktiekapitalet och röstetalet för samtliga aktier i ett bolag, till vilket
förvaltningen i Sverige av det nordiska miljömärkningssystemet och EU:s
miljömärkningsordning avses överföras (anslag F 7),
20. för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 24 Näringsliv
enligt uppställning i bilaga 1.
Moment 3 om lagändring avseende Patentbesvärsrätten och moment 6 om ändring av
lagen om försvarsuppfinningar har näringsutskottet överlämnat till lagutskottet
(se bet. 1997/98:LU5). Momenten 9 och 10 om bemyndiganden inom ramen för en
nationell IT-strategi, jämte berörda yrkanden i motionerna 1997/98:N282 (m) och
1997/98:N274 (kd), kommer näringsutskottet att behandla vid ett senare
tillfälle.

Motionerna

De motioner som behandlas här är följande:
1997/98:Fi205 av Carl Bildt m.fl. (m) såvitt gäller yrkandet (15) att riksdagen
hos regeringen begär förslag om en förstärkning av Konkurrensverket i enlighet
med vad som anförts i motionen.
1997/98:N213 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att
avbryta deltagandet i Cassiniprojektet genom ESA,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att
agera på internationell nivå för att avbryta Cassiniprojektet.
1997/98:N214 av Jan Bergqvist (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att utveckla
Konkurrensverket till en myndighet med ett bredare perspektiv på konkurrens,
effektivitet och välfärd.
1997/98:N235 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att
införa kriterier i Exportkreditnämndens riktlinjer som tar hänsyn till miljö
och strukturförändringar, en helhetssyn, för godkännande av
exportkreditgarantier,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att
omgående avbryta stöd till dumpning av miljövidriga produkter och energisystem.
1997/98:N238 av Kjell Ericsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om exportfrämjande åtgärder samt
behovet av att utrikesmyndigheternas tid för exportfrämjande verksamhet ökar.
1997/98:N242 av Ewa Larsson (mp) vari yrkas att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
Turistrådets uppdrag att ge en samlad bild av Sverige som ett natur- och
kulturland,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stärkt
stöd åt Turistrådets internationella marknadsföring.
1997/98:N243 av Bo Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om svensk varvsindustri.
1997/98:N247 av Olof Johansson m.fl. (c) såvitt gäller yrkandena att riksdagen
14. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
fortsatta medel till kvinnliga företagsrådgivare,
18. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
statligt stöd till mindre företags exportsatsningar.
1997/98:N250 av Tomas Eneroth och Martin Nilsson (båda s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en
översyn av regelverket för Konkurrensverket.
1997/98:N252 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att
fortsätta anslå medel till nätverksbanker inom ramen för
småföretagsutvecklingen,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att
sprida nätverksbanker till hela Sverige,
3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att
anslå 4 miljoner kronor till forskning om kvinnors företagande,
4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att
anslå 4 miljoner kronor till nätverksbanker.
1997/98:N254 av Lennart Beijer m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen beslutar,
över nytt anslag under utgiftsområde 24 för budgetåret 1998, att anslå 80
miljoner kronor för att möjliggöra stöd till nybyggnation av fartyg vid svenska
varv i enlighet med vad som anförts i motionen.
1997/98:N255 av Ann-Kristine Johansson och Lisbeth Staaf-Igelström (båda s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kooperativa utvecklingscentrum.
1997/98:N259 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen
1. för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 24 [med
förändringar enligt förslag i tabellen på följande sida (mkr)],
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
beräknad fördelning på anslag inom utgiftsområde 24 för åren 1999 och 2000 [med
förändringar enligt förslag i tabellen på följande sida (mkr)],

---------------------------------------------------------
---------------------------------------------------------
|Anslag |Regeringens förslag |Anslagsförändring|
--------------------------------------------------------
| |1998 |1999 |2000 |1998|1999|2000|
--------------------------------------------------------
|Totalt |2 698 |2 590 |2 572 |(193|(204|(205|
--------------------------------------------------------
|A 1 Närings- och | | | | | | |
|teknikutvecklingsver-| | | | | | |
|ket: |208,4 |214,5 |220,9 |(33 |(33 |(33|
|Förvaltningskostn.| | | | | | |
--------------------------------------------------------
|A 2 | | | | | | |
|Småföretagsutveckling|134,1|134,1|134,1 |+40 |+40 |+40|
--------------------------------------------------------
|A 3 Stöd till | | | | | | |
|kooperativ | 16,5 | 16,5 | 16,5 |+9 |+9 |+9|
|utveckling | | | | | | |
--------------------------------------------------------
|A 4 | 80,1 | 81,9 | 83,8 |(50 |(60 |(60|
|Turistfrämjande | | | | | | |
--------------------------------------------------------
|D 1 Teknisk | | | | | | |
|forskning och |673,0 |686,4 |700,3 |(90 |(90 |(90|
|utveckling | | | | | | |
--------------------------------------------------------
|D 3 |524,0 |535,1 |547,0 |(30 |(30 |(30|
|Rymdverksamhet | | | | | | |
--------------------------------------------------------
|D 5 Bidrag till | | | | | | |
|Ingenjörsvetenskapsakade-|| | | | | |
|mien | 5,4 | 5,4 | 5,4 |(2 |(2 |(2|
--------------------------------------------------------
|E 5 | | | | | | |
|Investeringsfrämjande|39,2|40,1 | 41,0 |(39 |(40 |(41|
--------------------------------------------------------
|F 5 Stöd till | | | | | | |
|konsumentorganisationer|4,1|4,1 | 4,1 |+2 |+2 |+2|
--------------------------------------------------------

3. med avslag på regeringens förslag, bemyndigar regeringen att under år 1998
låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till teknisk
forskning och utveckling, som, inberäknat löpande avtal och beslut, innebär
utgifter om högst 485 miljoner kronor under budgetåret 1999, högst 410 miljoner
kronor under budgetåret 2000, högst 345 miljoner kronor under budgetåret 2001
och högst 40 miljoner kronor under budgetåret 2002 (anslag D 1),
4. med avslag på regeringens förslag, bemyndigar regeringen att för
rymdverksamhet åta sig nya ekonomiska förpliktelser som innebär utgifter efter
år 1998 uppgående till högst 248,1 miljoner kronor (anslag D 3).
1997/98:N265 av Marie Engström m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet
av ekonomisk rådgivning i kommunerna,
2. till F 2 Konsumentverket för budgetåret 1998 anvisar 20 000 000 kr utöver
vad regeringen föreslagit eller således 67 896 000 kr.
1997/98:N274 av Alf Svensson m.fl. (kd) såvitt gäller yrkandet (21) att
riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anvisar
anslagen under utgiftsområde 24 Näringsliv enligt följande uppställning (tkr):

-------------------------------------------------------
|Anslag | Regeringens |Anslagsförändring|
| | förslag | |
-------------------------------------------------------
|A 2 | 134 062 | + 20 000|
|Småföretagsutveckling| | |
-------------------------------------------------------
|A7 Kostnader för | | |
|omstrukturering av | 25 000 | (25 000|
|vissa statligt ägda | | |
|företag, m.m. | | |
-------------------------------------------------------
|C 2 | 3 473 | +3 000|
|Konkurrensforskning | | |
-------------------------------------------------------
|D 1 Teknisk | | |
|forskning och | 672 953 | +110 000|
|utveckling | | |
-------------------------------------------------------
|D 4 Bidrag till | | |
|Stiftelsen Sveriges | | |
|teknisk-vetenskap- | 29 892 | +2 000|
|liga | | |
|attachéverksamhet | | |
-------------------------------------------------------
|F 2 Konsumentverket | 67 876 | (3 000|
-------------------------------------------------------
|Nytt anslag: | 0 | +250 000|
|Hushållstjänster | | |
-------------------------------------------------------
|Totalt | 933 256 | +337 000|
-------------------------------------------------------

1997/98:N282 av Karin Falkmer m.fl. (m) såvitt gäller yrkandena att riksdagen
7. beslutar att under anslaget A 1 Närings- och teknikutvecklingsverket:
Förvaltningskostnader inom utgiftsområde 24 anvisa ett anslag om
286 355 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,
8. avslår regeringens förslag om medel till stöd för kooperativ utveckling i
enlighet med vad som anförts i motionen,
9. avslår regeringens förslag om medel till omstrukturering av vissa statligt
ägda företag m.m. i enlighet med vad som anförts i motionen,
10. beslutar att under anslaget C 2 Konkurrensforskning inom utgiftsområde 24
anvisa ett anslag om 4 473 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,
11. beslutar att under anslaget D 1 Teknisk forskning och utveckling inom
utgiftsområde 24 anvisa ett anslag om 782 953 000 kr i enlighet med vad som
anförts i motionen,
12. beslutar att under anslaget D 4 Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-
vetenskapliga attachéverksamhet inom utgiftsområde 24 anvisa ett anslag om 31
892 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,
13. beslutar att under anslaget F 2 Konsumentverket inom utgiftsområde 24
anvisa ett anslag om 57 876 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen.
1997/98:N288 av Håkan Juholt m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om svensk varvsindustri.
1997/98:N290 av Sven-Erik Österberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering av
statlig verksamhet till Västerås.
1997/98:N306 av tredje vice talman Christer Eirefelt m.fl. (fp) såvitt gäller
yrkandet (5) att riksdagen med följande förändringar i förhållande till
regeringens förslag anvisar anslagen under utgiftsområde 24 Näringsliv enligt
uppställning (tkr):

-------------------------------------------------------
|Anslag |Regeringens|Anslags-|
| | förslag |förändring|
-------------------------------------------------------
|A7 Kostnader för | 25 000 | (25 000|
|omstrukturering av vissa | | |
|statligt ägda företag, m.m. | | |
-------------------------------------------------------
|A 2 Småföretagsutveckling | 134 062 |+136 000|
-------------------------------------------------------
|C 1 Konkurrensverket | 62 106 | +4 000|
-------------------------------------------------------
|C 2 Konkurrensforskning | 3 473 | +1 000|
-------------------------------------------------------
|D 4 Bidrag till Stiftelsen | 29 892 | +2 000|
|Sveriges teknisk-vetenskapliga | | |
|attachéverksamhet | | |
-------------------------------------------------------
|Totalt | 2 698 |+118 000|
-------------------------------------------------------

1997/98:N312 av Johan Lönnroth m.fl. (v) såvitt gäller yrkandena att riksdagen
3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts under
avsnitten Bygg mer och Varvsnäringen,
4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts under
avsnittet Åtgärder långsiktigt - Såddfinansiering,
5. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts under
avsnittet Åtgärder långsiktigt - Turistfrämjandet,
6. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
kooperativ,
7. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om teknisk
forskning och utveckling,
9. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om NUTEK:s
förvaltningsanslag,
10. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
Konsumentverket,
11. med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anvisar
anslagen under utgiftsområde Näringsliv enligt vad som sägs i motionen och
enligt uppställningen (tkr):

-------------------------------------------------------
|Anslag | Regeringens |Anslagsförändring|
| | förslag | |
-------------------------------------------------------
|A 1 Närings- och | | |
|teknikutvecklingsverket:| | |
|Förvaltningskostnader| 208 355 | +26 000|
-------------------------------------------------------
|A 2 | 134 062 | +50 000|
|Småföretagsutveckling| | |
-------------------------------------------------------
|A 3 Stöd till | | |
|kooperativ | 16 500 | +6 500|
|utveckling | | |
-------------------------------------------------------
|A 4 Turistfrämjande | 80 096 | +20 000|
-------------------------------------------------------
|D 1 Teknisk | | |
|forskning och | 672 953 | +147 500|
|utveckling | | |
-------------------------------------------------------
|Nytt anslag | 0 | +80 000|
|Varvsstöd | | |
-------------------------------------------------------
|F 2 Konsumentverket | 67 876 | +20 000|
-------------------------------------------------------
|Totalt. | 2 698 330 | +350 000|
-------------------------------------------------------

1997/98:A273 av Ingbritt Irhammar och Margareta Andersson (båda c) såvitt
gäller yrkandena att riksdagen
10. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
kvinnliga affärsrådgivare i varje kommun,
12. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
kooperativt företagande.
14. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att
halva småföretagsstödet bör riktas till kvinnor.
1997/98:A427 av Ingbritt Irhammar och Margareta Andersson (båda c) såvitt
gäller yrkandet (3) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att minst 50 % av ALMI-medel kommer kvinnor till del.

Utskottet

Inledning
Riksdagen fattade nyligen beslut om ramarna för de olika utgiftsområdena för år
1998 och om preliminära fördelningar av utgifterna på utgiftsområden för åren
1999 och 2000 (prop. 1997/98:1, bet. FiU1). Näringsutskottet har yttrat sig
över ramarna för utgiftsområde 21 Energi och 24 Näringsliv (1997/98: NU1y). Av
följande tabell framgår den fastställda ramen för utgiftsområde 24 Näringsliv
för budgetåret 1998 samt preliminära nivåer för åren 1999 och 2000. Vidare
redovisas de avvikelser från denna ram som förordades i olika reservationer.

-------------------------------------------------------
|År Ram|
|Avvikelser från ramen (milj. kr) |
-------------------------------------------------------
| | | m | fp | v | mp | kd |
-------------------------------------------------------
|1998 |2 698 |+140 |+118 |+350 |(193 |+337 |
|1999 |2 590 |+140 |+124 | * |(204 |+487 |
|2000 |2 572 |+140 |+128 | * |(205 |+787 |
-------------------------------------------------------
* Det yrkades avslag på regeringens förslag om fördelning av utgifter på
utgiftsområden för budgetåren 1999 och 2000.
I budgetpropositionen redovisas regeringens förslag till riksdagsbeslut
beträffande utgiftsområde 24 i 20 punkter. Den sista punkten (20) innebär att
riksdagen för budgetåret 1998 föreslås anvisa anslagen under utgiftsområde 24
Näringsliv enligt en sammanställning i propositionen och där summan av anslagen
är 2 698 330 kr, dvs. den föreslagna ramen på (avrundat) 2 698 miljoner kronor.
Beslut om anslag inom ett utgiftsområde skall, enligt den nya budgetprocessen,
fattas genom ett beslut. De olika anslagen skall alltså fastställas i ett och
samma beslut.
Efter ett inledande avsnitt om mål- och resultatstyrning redovisas i det
följande regeringens förslag avseende de olika verksamheter som ingår i
utgiftsområde 24 och motsvarande förslag i aktuella motioner. De förslag som
framlagts i motionerna har dock som utgångspunkt en annan ram för
utgiftsområdet än vad regeringen har föreslagit och vad riksdagen nyligen
ställt sig bakom (se bilaga 1). Näringsutskottets ställningstagande redovisas
samlat i ett avslutande avsnitt.

Mål- och resultatstyrning
Riksdagen skall, enligt den nya budgetprocessen, i större utsträckning ägna sig
åt övergripande resultatstyrning och i mindre grad åt detaljreglering. En
förutsättning för detta är att regeringen på olika sätt - främst i
budgetpropositionen - lämnar en mål- och resultatredovisning till riksdagen.
Från riksdagens sida bör klargöras och ställas krav på vilken information som
regeringen bör tillhandahålla.
I ett inledande avsnitt under utgiftsområde 24 sägs att regeringen har inlett
ett arbete med att precisera mål av övergripande karaktär för utgiftsområdet
som grund för en förbättrad och mer relevant resultatredovisning till riksdagen
och att regeringen avser att lämna förslag om mål för utgiftsområdet i
budgetpropositionen för år 1999. Eftersom utgiftsområdet innehåller många
disparata verksamheter görs redovisningen av resultat under respektive
verksamhetsområde, påpekas det. Regeringen gör den sammanfattande bedömningen
att de övergripande målen för respektive verksamhet inom utgiftsområdet har
uppfyllts.
Under verksamhetsområdet näringspolitik redovisas i ett inledande avsnitt
under rubriken Resultatinformation utvecklingen av antal nya företag och antal
konkurser, utan att detta direkt kopplas till insatserna under
verksamhetsområdet. I övrigt redovisas översiktligt innehållet i de olika
insatser som görs på området näringspolitik.
Beträffande området teknologisk infrastruktur sägs i korthet i propositionen
att de verksamheter som redovisas inom detta verksamhetsområde har uppfyllt
sina övergripande mål.
I det inledande avsnittet om omfattning och ändamål under verksamhetsområdet
konkurrensfrågor sägs att en utvärdering av resultaten av det
konkurrensfrämjande arbetet inte medger att några närmare bedömningar görs
huruvida insatserna resulterat i ett allmänt sett ökat konkurrenstryck eller i
fråga om preciserade effekter i konsumentledet. Därtill är arbetet till sin
karaktär alltför långsiktigt och mångfacetterat. Det konstateras dock att
Konkurrenslagsutredningen i sitt betänkande Konkurrenslagen 1993(1996 (SOU
1997:20) gör bedömningen att verkningarna av den nuvarande konkurrenslagen i
huvudsak varit positiva. Beträffande konkurrensforskningen sägs att några
långtgående slutsatser inte kan dras, eftersom verksamheten är relativt ny.
Regeringen anser som helhet beträffande konkurrensfrågorna att ett
tillfredsställande resultat har uppnåtts. Negativt är dock de långa
handläggningstiderna och svårigheterna att bli av med den s.k. ärendebulk som
följde på konkurrenslagens ikraftträdande under budgetåret 1993/94. Detta har
också negativt påverkat möjligheterna att ägna resurser åt egna initiativ och
uppföljande verksamhet.
Från Närings- och handelsdepartementets sida har lämnats vissa kommentarer
avseende arbetet med uppföljning och resultatmätning av den konkurrensfrämjande
verksamhet som Konkurrensverket bedriver lämnats. Allmänt sett utgör denna
verksamhet inget lätthanterligt område när det gäller mål- och
resultatstyrning. Verksamheten innehåller inga inslag av mer ?mekanisk?
ärendehantering som i kvantitativa termer låter sig mätas på ett meningsfullt
sätt. Det är vidare förenat med stora svårigheter att i ett kortare perspektiv
härleda effekten på marknaden av gjorda insatser, eftersom effektkedjan från
utförd aktivitet till avsett utfall (konsumentnytta) ofta är lång och ständigt
?störs? av externa faktorer (t.ex. allmän prisutveckling, offentliga
ingripanden på det ekonomiska området, internationella trender och händelser
etc.).
Den strategi som för närvarande tillämpas för att löpande mäta den
konkurrensfrämjande verksamhetens resultat inriktas främst på de insatser som
görs inom ramen för Konkurensverkets lagtillämpande uppgifter, uppges det.
Genom att låta viktiga intressenter bedöma kvaliteten på verkets tjänster
erhålls en form av mått på utförda prestationer. Genom att följa tidsserier av
dessa mätningar går det att konstatera om verksamheten utvecklas i positiv
eller negativ riktning. Information av mer kvantitativ karaktär rörande antalet
avklarade ärenden, fördelningen på olika ärendekategorier etc. inhämtas också.
Sammantaget anses dessa olika indikatorer ge en rimlig möjlighet att bedöma
effektiviteten i verksamheten. Det framhålls också att det pågår en
vidareutveckling av arbetet på området, varvid bl.a. erfarenheter från de
nordiska grannländerna utnyttjas. För att få en uppfattning om övergripande
måluppfyllelse blir det dock nödvändigt att då och då företa bredare studier av
hur marknader och konkurrenstryck utvecklats i svensk ekonomi. Sådan
utvärderingar anses dock böra utföras av någon annan än myndigheten själv.
I det inledande avsnittet om omfattning och ändamål under verksamhetsområdet
teknisk forskning och utveckling sägs att målet för verksamhetsområdet är att
stärka näringslivets kompetensutveckling, konkurrenskraft och tillväxt och att
detta görs genom att en stor del av de näringspolitiska medlen anvisas till
teknisk forskning och utveckling. Några kommentarer om resultatbedömning görs
inte.
Under verksamhetsområdet utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande
sägs i det inledande avsnittet om omfattning och ändamål i korthet att de
verksamheter som redovisas inom verksamhetsområdet har uppfyllt sina
övergripande mål.
Avsnittet om konsumentfrågor innehåller två inledande avsnitt, Omfattning och
ändamål (9.1) och Resultatbedömning och slutsatser (9.2). I det förstnämnda
avsnittet anges följande prioriteringar för år 1998:
- att konkretisera miljömålet inom konsumentpolitiken och ta fram en
åtgärdsinriktad handlingsplan på området konsumtion och miljö,
- att stärka konsumenternas ställning som marknadsaktörer, bl.a. genom
åtgärder för bättre prisinformation inom dagligvaruhandeln,
- att arbeta för att konsumenterna skall få en starkare ställning i EU.
Beträffande resultatbedömning sägs att denna görs utifrån de konsumentpolitiska
målen, nämligen att konsumenterna skall ha en stark ställning på marknaden, att
hushållen skall ha goda möjligheter att utnyttja sina ekonomiska och andra
resurser effektivt, att konsumenternas hälsa och säkerhet skyddas samt att
sådana konsumtions- och produktionsmönster utvecklas som minskar
påfrestningarna på miljön och bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling.
För vart och ett av dessa fyra mål redovisas i propositionen hur de olika
myndigheter som agerar på området bidrar till måluppfyllelsen.
Utskottet vill i sitt ställningstagande till frågan om mål- och
resultatredovisning i budgetpropositionen inledningsvis framhålla den stora
betydelse en sådan redovisning har. Om riksdagens ändrade roll - mot mer
övergripande styrning i stället för detaljstyrning - skall få genomslag krävs
en förändring av regeringens sätt att rapportera till riksdagen. Generellt
gäller att regeringens redovisning måste vara mer konkret. Avgörande är härvid
att verksamhetsmål formuleras på ett sådant sätt att de blir möjliga att följa
upp. Detta innebär bl.a. att - utifrån de övergripande målen - ändamålsenliga
delmål måste formuleras.
Det främsta underlaget för regeringens - och riksdagens - resultatbedömning
är regleringsbrev och återrapportering i årsredovisningar. Utskottet vill
framhålla vikten av att regleringsbreven utformas på ett sådant sätt att
övergripande mål och delmål framgår på ett konkret sätt. Detta bildar
utgångspunkten för en meningsfull uppföljning och utvärdering.
När det gäller redovisningen i budgetpropositionen kan utskottet konstatera
att principerna för mål- och resultatredovisning varierar starkt mellan olika
områden och mellan olika anslag. På vissa områden är redovisningen relativt
fyllig och ansatsen ambitiös, medan den på andra områden är mer knapphändig.
Det bör därvid beaktas att förutsättningarna att göra resultatbedömningar
varierar; konkreta verksamhetsmål och ett avgränsat verksamhetsområde
underlättar resultatuppföljning.
Utskottet vill i detta sammanhang också nämna det arbete beträffande mål- och
resultatstyrning som utskottet bedriver inom ramen för utskottets arbetsgrupp
för uppföljnings- och utvärderingsfrågor (NUR). På uppdrag av utskottet - efter
förslag från NUR - har en uppföljning gjorts av statens stöd till forskning och
utveckling av IT inom det näringspolitiska området under åren 1993(1996. I
rapporten, som utarbetats av en utredare på riksdagens utredningstjänst och som
i början av år 1998 kommer att publiceras i serien Utredningar från riksdagen,
lämnas en redovisning av statens stöd till IT-forskningen samt beskrivs vilka
konkreta resultat som uppnåtts och i vilken utsträckning IT-satsningarna varit
framgångsrika. Dessutom belyses några problem som rör målformulering,
uppföljning, utvärdering och redovisning inom den näringspolitiska IT-
forskningen. Utan ställningstagande till slutsatserna i rapporten har utskottet
beslutat att översända denna till regeringen för kännedom.
Utskottets arbetsgrupp har också tagit initiativ till en förstudie avseende
ALMI Företagspartner AB och hur staten som ägare styr bolaget och följer upp
resultatet av verksamheten. Resultatet av denna förstudie beräknas kunna
presenteras i början av år 1998.
Enligt utskottets mening är det önskvärt att regeringen i nästa års
budgetproposition lämnar en mer konkret och tydlig mål- och resultatredovisning
än vad som görs i den förevarande budgetpropositionen. Likaså vill utskottet
understryka vikten av utformningen av regleringsbreven och målformuleringarna i
dessa.

Näringspolitik (A)

Närings- och teknikutvecklingsverket: Förvaltningskostnader (A 1)

Propositionen
Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) är central förvaltningsmyndighet
för frågor om näringslivets tillväxt och förnyelse. NUTEK:s verksamhet med
energifrågor överförs den 1 januari 1998 till den nya energimyndighet som då
inrättas. Verket svarar för statliga insatser för att främja teknisk forskning
och industriellt utvecklingsarbete, etablering och utveckling av små och
medelstora företag samt regional näringslivsutveckling efter förutsättningarna
i landets olika delar.
NUTEK skall fortsättningsvis ha följande uppgifter: fullgöra rollen som
nationell expert och stabsorgan, utöva nationell samordning, inneha nationellt
programansvar samt svara för rådgivning och företagsfinansiering. Som nationell
expert skall NUTEK kontinuerligt följa näringslivets utveckling, ha en bred
bevakning av näringspolitiken och granska hur politiska, ekonomiska och
regionala förändringar i omvärlden påverkar näringslivets villkor. Stabsrollen
innebär att NUTEK på regeringens uppdrag tar fram beslutsunderlag. NUTEK skall
vidare vara nationell samordnare för teknikpolitik inklusive teknisk forskning
och utveckling, innovationspolitik, regionalpolitik och småföretagspolitik. Det
nationella programansvaret skall ses mot bakgrund av NUTEK:s omfattande nätverk
som skapar goda förutsättningar för att initiera och genomföra tidsbegränsade
program som kräver en nationell kraftsamling genom samverkande centrala aktörer
och aktörer i olika landsdelar. Slutligen skall viss företagsinriktad
rådgivnings- och finansieringsverksamhet kunna bedrivas av NUTEK, om det är
motiverat med hänsyn till behov av nationell specialkompetens eller av andra
effektivitetsskäl.
Överväganden om NUTEK:s olika verksamhetsområden redovisas i anslutning till
respektive avsnitt, dvs. småföretagsutveckling, teknisk forskning och
utveckling samt under utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling. Såväl
regeringens som Riksrevisionsverkets (RRV) uppfattning är att NUTEK:s
ekonomiska redovisning genomgått en klar kvalitetsförbättring i förhållande
till tidigare år.
Regeringen beräknar anslaget för år 1998 till 208,4 miljoner kronor.

Motionerna
I motion 1997/98:N290 (s) föreslås att NUTEK skall omlokaliseras till Västerås.
En sådan lokalisering kan bli ett viktigt och integrerat inslag i en strategi
för ökad tillväxt, sysselsättning och förnyelse i Sverige, anför motionärerna
och anser att betydande synergieffekter därmed skulle kunna tas tillvara. De
anger följande skäl för en lokalisering av NUTEK till Västerås och Västmanland:
förekomst av en teknikintensiv och expanderande högskola - dvs. Mälardalens
högskola, regionen är ett tekniker- och ingenjörstätt område, Asea Brown Boveri
AB (ABB) finns i Västerås, regionen har en industritradition,
pendlingsmöjligheterna är goda, infrastrukturen är väl utbyggd samt behovet av
ny sysselsättning i Västerås.
NUTEK bör tillföras 75 miljoner kronor utöver regeringens förslag för att
behålla myndighetsuppgifterna inom energiområdet, anförs det i motion
1997/98:N282 (m). Moderata samlingspartiet anser att kärnkraften skall drivas
vidare samt att de av regeringen föreslagna bidragen till investeringar inom
energiområdet inte skall införas, sägs det i motionen. Detta minskar
omfattningen av myndighetsutövningen. Vid utskottsbehandlingen av
näringsutskottets yttrande (1997/98:NU1y) om utgiftsramar för energi och
näringsliv klargjorde företrädarna för Moderata samlingspartiet att ökade medel
för såddfinansiering (se vidare i det följande) felaktigt tagits upp under det
här aktuella anslaget, i stället för under anslaget till småföretagsutveckling
(A 2). I det berörda yrkandet (7) borde anslagsbeloppet således ha angetts till
283 355 000 kr.
Mot bakgrund av att Folkpartiet liberalerna avvisar inrättandet av en ny
energimyndighet föreslås i motion 1997/98:N306 (fp) att 118 miljoner kronor
skall föras över från utgiftsområde 21 Energi till NUTEK:s förvaltningsanslag
under utgiftsområde 24 Näringsliv, där den berörda verksamheten enligt
motionärernas uppfattning bör ligga. Den föreslagna anslagsöverföringen är
något mindre än regeringens förslag till anslag för energimyndigheten, eftersom
motionärerna anser att energiomställningsprogrammet skall genomföras i mindre
forcerad takt än vad regeringen har föreslagit. Vid utskottsbehandlingen av
näringsutskottets yttrande (1997/98:NU1y) om ramar för utgiftsområdena energi
och näringsliv klargjorde företrädaren för Folkpartiet liberalerna att av den
ökning av anslaget (A 2) Småföretagsutveckling som i den här aktuella motionen
tagits upp med 136 miljoner kronor bör 118 miljoner kronor tas upp under
anslaget (A 1) för NUTEK:s förvaltningskostnader.
I samband med att den nya energimyndigheten bildas föreslår regeringen att
NUTEK:s förvaltningsanslag skall minskas med 108 miljoner kronor och att 11
miljoner kronor skall sparas på anslaget, vilket sammantaget innebär 119
miljoner kronor, sägs det i motion 1997/98:N312 (v). Motionärerna har dock
noterat att NUTEK:s förvaltningsanslag minskas med 145 miljoner kronor mellan
åren 1997 och 1998, varför de anser att det ?fattas? 26 miljoner kronor. Om det
skulle röra sig om en felräkning hoppas motionärerna att detta skall rättas
till. För säkerhets skull föreslås dock i motionen att ytterligare 26 miljoner
kronor skall anvisas över A 1-anslaget för budgetåret 1998.
Det är ytterst bekymmersamt att ett så stort verk som NUTEK inte har som
målsättning att arbeta i Agenda 21:s anda, anförs det i motion 1997/98:N259
(mp). Det gör att motionärerna befarar att en stor del av de medel som beviljas
av NUTEK inte kommer att användas på ett sätt som gagnar ett kretsloppssamhälle
med resurshushållning och global solidaritet som mål. Så länge denna klara
inriktning inte ges för NUTEK:s arbete bör det vara möjligt att minska anslaget
med 33 miljoner kronor, anser motionärerna. Även för åren 1999 och 2000
förordas en minskning av anslaget med 33 miljoner kronor.

Vissa kompletterande uppgifter
I en av de här aktuella motionerna ifrågasätts om en felräkning gjorts vid
beräkningen av NUTEK:s förvaltningsanslag. Enligt vad utskottet inhämtat
innefattar beräkningen av anslaget flera steg än vad som kan läsas ut av
propositionstexten. Det rör sig om engångsvisa överföringar från anslaget
Åtgärder för effektivare energianvändning, ett allmänt produktivitets- och
effektivitetskrav som riksdagen beslutade om budgetåret 1994/95 och som avser
tre år, en generell besparing inom ramen för det s.k. konsolideringsprogrammet,
pris- och löneomräkning och pensionskostnader. Det belopp som därvid framkommer
har fördelats med två tredjedelar på NUTEK och med en tredjedel på den nya
energimyndigheten, varvid hela besparingen från den ekonomiska vårpropositionen
på 11 miljoner kronor lagts på NUTEK. Sammanfattningsvis kan konstateras att
det för en läsare av budgetpropositionen är omöjligt att utifrån den
föreliggande propositionstexten utläsa hur anslagsbeloppet för år 1998 har
beräknats.

Småföretagsutveckling (A 2)

Propositionen
Från anslaget täcks kostnader för dels verksamhet med information, rådgivning
och finansiering genom ALMI Företagspartner AB:s regionala utvecklingsbolag,
dels vissa centrala insatser på småföretagsområdet genom främst NUTEK, bl.a.
inom områdena internationalisering och innovationsfrämjande åtgärder. Syftet
med verksamheten är att underlätta utveckling och tillväxt inom
småföretagssektorn, så att antalet livskraftiga och växande företag ökar.
Regeringen förordar att verksamheten bedrivs enligt i huvudsak oförändrade
riktlinjer. Hitills har NUTEK kunnat använda amorteringar, räntor m.m. från den
s.k. såddfinansieringen till ny utlåning. Eftersom sådana inbetalningar, som
uppgår till ca 25 miljoner kronor årligen, fr.o.m. budgetåret 1998 kommer att
levereras in på inkomsttitel på statsbudgeten föreslås anslaget höjas med
motsvarande belopp. Därutöver skall anslaget tillföras 10 miljoner kronor för
rådgivning till kvinnliga företagare, i enlighet med vad som angetts i den
ekonomiska vårpropositionen.
I propositionen sägs allmänt att det är svårt att mäta effekterna av de
riktade statliga insatserna för att främja småföretagens utveckling. Regeringen
bedömer dock att verksamheten under den senaste verksamhetsperioden har
bedrivits med en lämplig inriktning och i en tillfredsställande omfattning och
redogör i propositionen för några aktiviteter som har bekostats med medel från
anslaget.
Regeringen föreslår ett anslag på 134,1 miljoner kronor för budgetåret 1998.
Två typer av motioner har väckts rörande detta anslag, nämligen sådana som
tar upp frågan om medel till såddfinansieringen och sådana som rör kvinnors
företagande. I det följande redovisas motioner och vissa kompletterande
uppgifter uppdelat på dessa två verksamheter.

Motioner om verksamheten med såddfinansiering
I fem motioner föreslås ökade medel till verksamheten med såddfinansiering. I
motion 1997/98:N282 (m) föreslås att NUTEK skall tillföras 3 miljoner kronor
utöver regeringens förslag för verksamhet med såddfinansiering. Vid
utskottsbehandlingen av näringsutskottets yttrande (1997/98:NU1y) om
utgiftsramar för energi och näringsliv klargjorde, som tidigare nämnts,
företrädarna för Moderata samlingspartiet att de ökade medel för
såddfinansiering som föreslås i motionen felaktigt tagits upp under A 1-
anslaget, i stället för under A 2-anslaget. I motionen borde således A 2-
anslaget ha tagits upp med 137 062 000 kr.
En ökning av medlen till NUTEK:s såddfinansiering med 18 miljoner kronor
föreslås i motion 1997/98:N306 (fp). I det allra tidigaste skedet av en
företagsetablering kan offentliga insatser vara motiverade, anser motionärerna.
Ofta är det mycket svårt för en innovatör att skaffa det kapital som krävs för
att gå från idé till produktion. NUTEK:s innovationsfrämjande insatser genom
s.k. såddfinansiering har visat sig ge god samhällsekonomisk utdelning, anförs
det. Det finns exempel på flera framgångsrika, snabbväxande företag inom bl.a.
IT-branschen som på detta sätt fått sitt första startkapital. Vid
utskottsbehandlingen av näringsutskottets yttrande (1997/98:NU1y) om
utgiftsramar för energi och näringsliv klargjorde, som tidigare beskrivits,
företrädaren för Folkpartiet liberalerna att av den ökning av anslaget (A 2)
Småföretagsutveckling som i den här aktuella motionen tagits upp med 136
miljoner kronor bör 118 miljoner kronor tas upp under anslaget (A 1) för
NUTEK:s förvaltningskostnader. Resterande 18 miljoner kronor bör tillföras A 2-
anslaget.
Innovationsfrämjande verksamhet är ett område där staten på ett självklart
sätt bör gå in och stödja, anförs det i motion 1997/98:N312 (v). Ofta är en-
treprenören en tekniker med en idé där utfallet är relativt oklart. NUTEK:s
verksamhet med såddfinansiering kan då hjälpa till med ett mindre startkapital,
kontakter med andra tekniker, banker m.m., säger motionärerna. De anser inte
att den ordinarie kapitalmarknaden har den uthållighet och riskvillighet som
behövs för att tekniskt avancerade produkter skall nå marknaden. Den
genomsnittliga tiden för de berörda företagen att uppnå lönsamhet kan
uppskattas till åtta år, och i 20 % av fallen blir utfallet mycket lyckat med
nya produkter och nya arbetstillfällen med hög kunskapsnivå, säger
motionärerna. Som ett klassiskt exempel på ett lyckat projekt beskrivs när
gruppen som utvecklade läkemedlet Losec inte kunde fortsätta på grund av det
berörda företagets ovilja att investera mer och dåvarande Styrelsen för teknisk
utveckling (STU) i stället tog över finansieringen. Anslaget till
såddfinansiering har sakta men säkert dragits ned av regeringen, hävdar
motionärerna, som finner detta obegripligt och föreslår att 50 miljoner kronor
ytterligare skall tas upp under A 2-anslaget.
Också i motion 1997/98:N259 (mp) föreslås ökade medel till verksamheten med
såddfinansiering, en verksamhet som har visat sig vara en relativt framgångsrik
metod för att hjälpa nya företag att komma i gång. I motionen föreslås en
ökning av A 2-anslaget med 40 miljoner kronor för åren 1998, 1999 och 2000.
Denna ökning skall dock användas för att finansiera även ökade insatser rörande
kvinnors företagande - någon uppdelning på de två olika ändamålen görs inte i
motionen
I motion 1997/98:N274 (kd) föreslås slutligen en ökning av medlen till
verksamheten med såddfinansiering med 20 miljoner kronor. NUTEK har föreslagit
ökade resurser till denna verksamhet, men regeringen har inte gått NUTEK till
mötes i detta avseende, konstaterar motionärerna.

Vissa kompletterande uppgifter om såddfinansiering
Enligt regleringsbrevet för anslaget Småföretagsutveckling för budgetåret 1997
disponerar NUTEK 28 miljoner kronor för innovationsfrämjande åtgärder
(anslagspost 2). Denna anslagspost får täcka följande fyra delar: a) bidrag
till s.k. teknopoler för rådgivning m.m. åt teknikbaserade företag, b) bidrag
till Svenska Uppfinnareföreningen för att bekosta verksamhet med lokala
rådgivare för innovatörer m.m., c) bidrag till verksamhet vid regionala s.k.
produktråd för bl.a. bedömning av tekniska idéer samt rådgivning till enskilda
innovatörer och företag samt d) s.k. såddfinansiering i enlighet med
förordningen (1995:1254) om statligt stöd till teknisk forskning, industriellt
utvecklingsarbete och uppfinnarverksamhet utöver de medel som tillförs i form
av amorteringar, royaltybetalningar m.m. Enligt uppgift från NUTEK disponerar
verksamheten med såddfinansiering 16,5 miljoner kronor av anslagsmedlen.
Dessutom disponeras återbetalningsmedel på 25 miljoner kronor. Slutligen har
verksamheten tillförts vissa förstärkningar från tidigare återbetalningar.
Sammantaget disponeras ca 50 miljoner kronor för verksamheten med
såddfinansiering under år 1997. Inom Regeringskansliet övervägs, enligt
uppgift, att i regleringsbrevet för budgetåret 1998 dela upp såddfinansiering
och övrigt stöd till innovationsfrämjande på två olika anslagsposter, i syfte
att bättre kunna följa upp verksamheten.
I budgetpropositionen redovisas att NUTEK har förordat att ytterligare 50
miljoner kronor skall anvisas under A 2-anslaget för att möjliggöra en
intensifierad verksamhet med såddfinansiering. Regeringen är inte beredd att
föreslå en sådan utökning, utan hänvisar till statens ägardirektiv till ALMI
Företagspartner AB från maj 1997. I dessa sägs beträffande såddfinansiering att
ALMI även i fortsättningen bör avsätta medel för att finansiera nya produkter i
tidiga utvecklingsskeden (s.k. såddfinansiering). Verksamheten bör bedrivas i
nära samverkan med teknikbrostiftelserna, Innovationscentrum och NUTEK, sägs
det vidare.

Motioner om kvinnors företagande
Centerpartiet anser att det i varje kommun bör finnas en kvinnlig
företagsrådgivare och att medel skall säkerställas för denna verksamhet, anförs
det i motion 1997/98:N247 (c). NUTEK har i uppdrag att arbeta för kvinnors
företagande och medel har anslagits till kvinnliga affärsrådgivare i inre stöd-
området, erinras det om i motionen. Kvinnliga rådgivare finns för närvarande i
flera kommuner, men om inte nya medel tillförs riskerar denna verksamhet att
försvinna, hävdar motionärerna. Finansieringen har hittills fördelats med en
tredjel på respektive NUTEK, berörda länsstyrelser och kommuner. I vissa
kommuner har en förlängning av verksamheten finansierats med EU-medel.
Erfarenheterna av verksamheten är mycket goda, anför motionärerna.
Också i motion 1997/98:A273 (c) begärs ett tillkännagivande om att det bör
finnas en kvinnlig affärsrådgivare i varje kommun. För att minska
arbetslösheten genom ökat företagande krävs att kvinnor får lika goda
förutsättningar som män att starta och driva företag, anför motionärerna och
menar att skillnader mellan mäns och kvinnors sätt att driva företag inte har
avspeglats i samhällets sätt att se på företagandet. Många insatser har varit
utformade utifrån de villkor som gäller för männen, hävdar motionärerna. De
hänvisar vidare till att de befintliga stödsystemen framför allt har utvecklats
inom regionalpolitiken. Fyrpartiregeringen gjorde stora satsningar på kvinnors
företagande - medel anslogs till bl.a. kvinnliga affärsrådgivare - säger
motionärerna. I motionen anförs vidare att uppdraget till landshövdingarna inom
ramen för småföretagsprogrammet att samordna de regionala åtgärderna bl.a.
måste resultera i att halva småföretagarstödet riktas till kvinnliga
företagare.
Minst 50 % av de lånemedel som ALMI disponerar bör komma kvinnor till del,
anförs det i motion 1997/98:A427 (c). Kvinnor i glesbygd och på landsbygden
vill ofta starta företag för att tillgodose behov av service och utkomst i
närområdet, säger motionärerna. Dessa kvinnor behöver stöd och hjälp med både
kunskaper och kapital. Berörda handläggare behöver också bättre kunskaper om
hur kvinnor startar och driver företag, anför motionärerna.
I motion 1997/98:N259 (mp) föreslås, som tidigare nämnts, en ökning av A 2-
anslaget med 40 miljoner kronor för åren 1998, 1999 och 2000. Ökningen är
avsedd bl.a. för stöd till projekt för kvinnliga nätverkskrediter.
En närmare precisering av hur de av Miljöpartiet de gröna föreslagna ökade
medlen till insatser för att främja kvinnors företagande avses användas lämnas
i motion 1997/98:N252 (mp). Där föreslås att 4 miljoner kronor skall avsättas
till forskning om kvinnors företagande och att 4 miljoner kronor skall anvisas
till verksamhet med nätverksbanker. Vidare föreslås att riksdagen skall göra
uttalanden om att verksamhet med nätverksbanker skall få fortsatta medel inom
ramen för verksamheten med småföretagsutveckling och om att sprida
nätverksbanker till hela Sverige. När det gäller nätverksbanker hänvisas till
en försöksverksamhet som bedrivits i Dalarna. Det som gör modellen unik är den
helhetssyn med koppling mellan finansiering, rådgivning och utbildning som
erbjuds, säger motionärerna. De menar att det är önskvärt att pröva
arbetsformen i större skala i hela Sverige för att samla ytterligare
erfarenheter av verksamheten. För att detta skall vara möjligt behövs ett
förnyat uppdrag och viss finansiering för ytterligare tre år, anför
motionärerna. De anser att 20 miljoner kronor för tre år är en rimlig summa för
ytterligare projekt med nätverksbanker och att 4 miljoner kronor skall anvisas
för ändamålet för år 1998. Vidare menar motionärerna att 4 miljoner kronor per
år bör anvisas så att ett pågående forskningsprojekt om kvinnor och företag kan
fortsätta.

Vissa kompletterande uppgifter om kvinnors företagande
Riksdagen avslog våren 1997 ett antal motioner, liknande de här aktuella, med
förslag om att på olika sätt främja kvinnors företagande (bet. 1996/97: NU10).
I betänkandet redovisades (s. 28) vilka åtgärder statsmakterna vidtagit för att
främja kvinnors företagande. NUTEK skall sålunda enligt sitt regleringsbrev
inom ramen för programmet Företagsutveckling lägga särskild vikt vid
möjligheterna att öka antalet kvinnliga företagare och stimulera
vidareutvecklingen av företag med kvinnliga ägare och ledare. I
regleringsbrevet anges vidare under programmet Regional utjämning och
utveckling att NUTEK skall sträva efter att de regionala utvecklingsinsatserna
kommer kvinnor och män till del i lika hög grad. NUTEK följer vidare
utvecklingen av nätverkskredit, som berörs i några av motionerna.
Beträffande de kvinnliga affärsrådgivarna, som tas upp i vissa av motionerna,
gäller att NUTEK genom ett regionalpolitiskt uppdrag har arbetat med denna
verksamhet sedan år 1993, först i 62 kommuner - som NUTEK gav finansiellt stöd
till. Senare har antalet kommuner utökats till 84, där NUTEK dock endast ger
finansiellt stöd till vissa. I övrigt tillhandahålls finansiellt stöd av
kommuner, länsstyrelser och länsarbetsnämnder. Ytterligare 27 kommuner i södra
Sverige har också infört kvinnliga affärsrådgivare. NUTEK samordnar vidare
rådgivarna på central nivå genom konferenser, utbildningar, elektroniskt
nätverk och en vetenskaplig utvärdering. NUTEK har nyligen lämnat en ansökan
till Arbetsmarknadsdepartementet om medel för att starta verksamhet med
kvinnliga affärsrådgivare i kommuner med särskilt hög kvinnoarbetslöshet.
Enligt statens ägardirektiv till ALMI skall bolaget sträva efter att aktivt
bedriva verksamhet med lån till kvinnliga företagare. För lån till kvinnliga
företagare har staten tillfört särskilda medel på sammanlagt 199 miljoner
kronor. Inklusive dessa medel har ALMI för denna verksamhet avsatt en medelsram
på totalt ca 400 miljoner kronor. Enligt uppgift hade ALMI den 31 oktober 1997
använt 323 miljoner kronor av den tillgängliga ramen. I augusti 1998 beräknas
hela ramen ha utnyttjats. Verksamheten kan komma att tillföras ytterligare
medel, sägs det i ägardirektiven. Flertalet ALMI-bolag har en särskilt utbildad
handläggare som arbetar med att koppla ihop kvinnliga företagare med erfarna
mentorer.
När det gäller yrkandet i en av motionerna om forskning kring kvinnors
företagande kan noteras att NUTEK i maj 1996 till Närings- och
handelsdepartementet överlämnade ett förslag till forskningsprogram om kvinnors
företagande (R 1996:32). I programmet avses följande sex projekt ingå:
Företagande som strategi att undkomma marginalisering, Kooperation och
franchising som kvinnliga organisationsformer, Omvandling av offentlig sektor
och kvinnors förflyttning, Familjeföretagandet som fenomen, Service och handel
som tillväxtgenerator samt Samspelet mellan kvinnors och mäns företagande.
Forskningsprogrammet är kostnadsberäknat till 4 miljoner kronor per år i fyra
år. Stiftelsen Forum för Småföretagsforskning tilldelades i maj 1996 14
miljoner kronor av Närings- och handelsdepartementet för ett flerårigt
forskningsprogram på området små och medelstora företag. Inom ramen för detta
program fattade stiftelsen i december 1996 beslut om att 2 miljoner kronor
skulle avsättas för det nyssnämnda forskningsprogrammet om kvinnors företagande
under det första året.

Stöd till kooperativ utveckling (A 3)

Propositionen
Anslaget disponeras för statsbidrag till kooperativ utveckling. Föreskrifter om
detta finns i förordningen (1993:569) om statsbidrag till kooperativ
utveckling. Statsbidrag kan ges dels till kostnadsfri information och
rådgivning om kooperativt företagande, dels till lokala kooperativa projekt.
Det övergripande målet är att stimulera en utveckling av kooperativa småföretag
genom att ge allmänheten tillgång till information och rådgivning om den
kooperativa företagsformen. Rådgivningen skall vara likvärdig med den som ges
om andra företagsformer. Merparten av stödet fördelas till 23 lokala
kooperativa utvecklingscentrum (LKU), sägs det i propositionen. Ytterligare ett
LKU - på Gotland - har dock nyligen bildats, varför det totala antalet numera
är 24. Kooperativa rådet (I 1983:G) fick i september 1997 en delvis ny
inriktning. Rådet skall vara regeringens rådgivande organ i kooperativa frågor
samt medverka vid genomförandet av olika insatser i syfte att stärka
utvecklingen av kooperativa företag för att därigenom skapa nya
arbetstillfällen. Bland övriga uppgifter för rådet ingår att främja forskning,
bl.a. om kooperationens samhällsekonomiska betydelse.
Riksdagen beslöt våren 1997, efter förslag i den ekonomiska vårpropositionen,
om ökade medel med 10 miljoner kronor till främjande av kooperativt företagande
fr.o.m. år 1998. Regeringen har mot bakgrund härav uppdragit åt Statskontoret
att föreslå principer för fördelning av statsbidraget och vilka krav som bör
ställas på det kooperativa rådgivningssystemet. Av rapporten från Statskontoret
- Stöd till kooperativ utveckling (1997:17) - framgår bl.a. att verksamheten
vid LKU under år 1996 omsatte 39 miljoner kronor, varav knappt en femtedel
utgjordes av statsbidrag. Genom stöd från LKU bildades under år 1996 drygt 350
nya kooperativ med totalt ca 900 nya arbetstillfällen. Statsbidragets andel av
kostnaderna var i genomsnitt 19 000 kr per nytt kooperativ och 7 000 kr per
arbetstillfälle.
Regeringen ser som sin mest prioriterade uppgift att underlätta skapandet av
nya arbetstillfällen. Statskontorets rapport visar att intresset för
kooperativt nyföretagande är stort och att nya arbetstillfällen kan skapas till
en låg kostnad för staten. Regeringen anser att det är viktigt att stärka
kunskapsbildningen om den kooperativa företagsformen samt att öka kunskaperna
om kooperativt företagande hos myndigheter och andra organ som har till uppgift
att stödja nyföretagande. Regeringen menar vidare att statsbidraget till
kooperativ utveckling bör koncentreras till kostnadsfri information och
rådgivning och avser att besluta närmare om stödets fördelning efter beredning
av Statskontorets förslag. En viss del av medlen bör i framtiden kunna användas
för insatser som syftar till att sprida information om kooperativt företagande
på annat sätt än som anges i den aktuella förordningen.
Regeringen beräknar anslaget för nästa budgetår till 16 miljoner kronor.

Motionerna
LKU spelar en viktig roll vad gäller utveckling av nya kooperativa lösningar
och lokal regional utveckling mer generellt, sägs det i motion 1997/98:N255
(s). EU-inträdet har också medfört att området ?social ekonomi? uppvärderas,
noterar motionärerna. De pekar på att den kooperativa idén har fått genomslag,
särskilt bland kvinnor, och att LKU är en viktig del i bygderörelsen och
landsbygdsutvecklingen. Av största vikt är att LKU får resurser och
förutsättningar för en långsiktig utveckling, anför motionärerna och menar att
statens anslag bör täcka två rådgivare plus kringkostnader per LKU.
De näringspolitiska insatserna bör syfta till att skapa ett generellt bra
näringsklimat, sägs det i motion 1997/98:N282 (m). Olika företagsformer bör
därvid behandlas lika i regel- och skattesystem. Ett speciellt anslag för just
kooperativ utveckling kan då inte motiveras, anser motionärerna - än mindre den
utökning av anslaget som regeringen föreslår, trots det kärva budgetläget.
Det krävs ytterligare insatser för att främja det kooperativa företagandet,
anförs det i motion 1997/98:A273 (c). Den kooperativa formen av företagande
tilltalar kvinnor, konstaterar motionärerna. De små kooperativa företagen har
expanderat under de senaste åren, men det krävs bättre kunskap hos rådgivare
kring den kooperativa företagsformen, heter det vidare. Vårbudgeten innehöll
ett välkommet tillskott till kvinnligt och kooperativt företagande, anser
motionärerna men föreslår ytterligare insatser enligt följande: en fortsatt och
mer kraftfull satsning på kvinnligt och kooperativt företagande, ökade
möjligheter att avsätta medel för små kooperativa företag i samband med
boksluten samt en översyn av upplåningsmöjligheterna för nya kooperativ - det
nuvarande kravet på personlig borgen på 10 % medför problem, då kooperativa
medlemmar kan ha olika förutsättningar vid starten.
Utvecklingen på LKU-sidan är dynamisk och varje arbetstillfälle kostar
småsummor jämfört med andra stödformer, heter det i motion 1997/98:N312 (v).
Regeringen har uppmärksammat detta och ökat anslaget. Vänsterpartiet anser
dock, precis som förra året, att det behövs motsvarande i genomsnitt 1 miljon
kronor per LKU och föreslår därför ytterligare 6,5 miljoner kronor eller
sammanlagt 23 miljoner konor för år 1998.
Det här aktuella anslaget bör tillföras ytterligare 9 miljoner kronor för
åren 1998, 1999 och 2000, anförs det i motion 1997/98:N259 (mp). De resurser
som går till ny kooperation via LKU är mycket kostnadseffektiva, sägs det, och
jämförelse görs med de kostnader som man räknar med i andra sammanhang för att
skapa nya arbeten. LKU bedriver en mycket blygsam men effektiv rådgivning under
former som hittills inte erhållit någon ekonomisk garanti, anför motionärerna.

Vissa kompletterande uppgifter
Utskottet har vid olika tillfällen under det gångna riksmötet behandlat
motioner rörande kooperativ utveckling, liknande de här aktuella (bet. 1996/97:
NU1, bet. 1996/97:NU10, yttr. 1996/97:NU8y).
Inom ramen för småföretagsprogrammet har regeringen anvisat 3 miljoner kronor
till verksamheten hos LKU. Dessa medel har förmedlats till LKU på samma sätt
som ordinarie anslagsmedel. I det s.k. landshövdingeuppdraget angavs att det,
utifrån lokala och regionala förutsättningar, skulle utarbetas och genomföras
åtgärder som främjar småföretagsutveckling, däribland kooperativt företagande,
tillväxt och sysselsättning och att företrädare för LKU skulle inbjudas att
delta i samarbetet. Föreningen för kooperativ utveckling planerar, enligt
uppgift från Inrikesdepartementet, att göra en uppföljning av detta arbete.
I statens ägardirektiv till ALMI anges att bolaget i sin informations- och
rådgivningsverksamhet bl.a. bör beakta företag som drivs i kooperativ form, så
att olika företagstyper får en likvärdig behandling.
Kooperativa rådet fick i september 1997, som nämnts, en delvis ny inriktning.
Rådet har följande fyra uppgifter: att stimulera till ökad sysselsättning genom
en ökad nyetablering av kooperativa företag, att öka kunskapsbildningen om den
kooperativa företagsformen och att förbättra den kooperativa kompetensen hos de
myndigheter som har till uppgift att stödja nyföretagande, att bevaka den
kooperativa företagsformens ställning i relation till andra företagsformer samt
att ta till vara internationella erfarenheter när det gäller kooperativt
nyföretagande.
Beträffande området social ekonomi, som berörs i en av motionerna, kan nämnas
att regeringen nyligen har beslutat att inom Inrikesdepartementet tillsätta en
arbetsgrupp med uppgift att kartlägga villkoren för den sociala ekonomin samt
belysa dess betydelse i samhället. I arbetsgruppen skall ingå företrädare för
olika departement inom Regeringskansliet. Därutöver skall samverkan ske med
representanter för myndigheter och organisationer samt forskare. Med social
ekonomi avses enligt EU:s terminologi verksamhet som tjänar medlemmarna och
kollektivet före vinstintressen samt att människan och arbetet skall ha förtur
framför kapital när verksamhetens resurser fördelas. Verksamheten skall också
förvaltas självständigt och beslutsprocessen skall vara demokratisk. Kärnan i
den sociala ekonomin består av kooperativa företag, ömsesidiga
försäkringskassor, ideella föreningar som också bedriver ekonomisk verksamhet
och stiftelser. I arbetsgruppens uppgifter ingår bl.a. att definiera begreppet
social ekonomi, göra en översyn av existerande hinder och belysa den sociala
ekonomins betydelse i samhället. Arbetsgruppen skall redovisa sitt arbete vad
gäller definition av begreppet social ekonomi senast den 16 mars 1998, och
slutrapport skall lämnas senast den 31 december 1998.
Det kan noteras att de ökade medel som föreslås för budgetåret 1998 innebär
att det - med de krav på motfinansiering som gäller - kan finnas utrymme för
två rådgivare per LKU, vilket föreslås i en av motionerna. Det är dock de
enskilda LKU som avgör hur de ökade medlen skall användas - inom ramen för den
verksamhet de har att bedriva.

Turistfrämjande (A 4)

Propositionen
Turistdelegationen är central förvaltningsmyndighet för turistfrågor.
Verksamheten inom turistområdet bedrivs dels av Turistdelegationen, dels av
Sveriges Rese- och Turistråd AB (Turistrådet), som ägs gemensamt av staten och
turistnäringen. Det övergripande målet för turistpolitiken är att Sverige skall
ha hög attraktionskraft som turistland och en långsiktigt konkurrenskraftig
turistnäring. Mot bakgrund av riksdagens beslut sommaren 1996, efter förslag i
sysselsättningspropositionen (prop. 1995/96:222, bet. FiU15), anvisades 90
miljoner kronor som ett engångsbelopp för särskilda satsningar på
internationell marknadsföring av Sverige som turistland.
Turistdelegationen skall på regeringens uppdrag genomföra riktade studier av
förutsättningarna för utveckling av svensk turism. Studierna skall bygga på
delegationens handlingsprogram för utveckling av svensk turism och
delegationens rapport om hinder för turismens utveckling. Uppdraget skall
redovisas den 1 februari 1998. De strategiska riktlinjer som lagts fram i
Turistdelegationens handlingsprogram bör även fortsättningsvis utgöra en grund
för arbetet med att utveckla den svenska turistnäringen, sägs det i
propositionen.
Aktiviteterna i Turistrådet är av den karaktären att effekterna av insatserna
uppnås först på längre sikt, anför regeringen. Även Turistdelegationens arbete
kännetecknas till stor del av att effekterna uppnås på längre sikt. Eftersom
1995/96 var Turistdelegationens första verksamhetsår har det inte varit möjligt
för myndigheten att lämna utvecklade kommentarer om uppnådda resultat i
förhållande till de uppställda målen. Turistdelegationen har fått invändning av
RRV i revisionsberättelsen på grund av att årsredovisningen inte har skrivits
under av samtliga styrelseledamöter. I övrigt har årsredovisningen bedömts i
allt väsentligt rättvisande.
Regeringen föreslår ett anslag på 80,1 miljoner kronor för budgetåret 1998.

Motionerna
I motion 1997/98:N312 (v) föreslås en ökning av anslaget med 20 miljoner
kronor. Turismen är en del av upplevelsesektorn och, tillsammans med IT-
sektorn, den snabbast växande sektorn globalt, säger motionärerna och hävdar
att svenska makthavare har haft svårt att förstå kraften i upplevelsesektorn.
Turismen fick ett engångsbelopp på 90 miljoner kronor, men Vänsterpartiet anser
att satsningen måste vara mer uthållig. Sverige satsar endast ca 6 kr per
person och år på marknadsföring av turism, medan motsvarande belopp i Danmark
är 37 kr, i Norge 24 kr och i Finland 26 kr, säger motionärerna. Som exemper
hävdar de, efter ett års egna studier, att informationen i England om turism i
Sverige är bristfällig. Turistrådet i London svarade ofta inte i telefon och
kunde inte bistå med att sprida kunskap om Sverige i England - ambassaden
däremot var behjälplig. I engelska dagstidningar upptäcktes någon enstaka
artikel om att turista i Sverige, medan det fanns mängder av artiklar om turism
i Norge och Danmark, sägs det vidare.
Anslaget bör minskas med 50 miljoner kronor, anförs det i motion 1997/98:N259
(mp). Verksamheten bör på sikt helt skötas av näringen. För åren 1999 och 2000
förordas en minskning av anslaget med 60 miljoner kronor.
Riksdagen bör ge Turistrådet i uppdrag att ge en samlad bild av Sverige som
ett natur- och kulturland, anförs det i motion 1997/98:N242 (mp). Vidare borde
riksdagen uttala sig för stärkt stöd åt Turistrådets internationella
marknadsföring. Turistrådets utländska marknadsföring har under år 1997 haft en
positiv effekt, anser motionären. Statens krav på att näringen skall gå in med
dubbelt så stort belopp som staten, dvs. 180 miljoner kronor, har också
uppfyllts. För närvarande utgörs endast ca 26 % av turismen i Sverige av
utländska besök - en siffra som dock, enligt motionären, har potential att öka
väsentligt. Men en ökande turism får inte innebära att natur- och kulturvärden
exploateras ovarsamt utan den måste gå hand i hand med aktivt bevarande av
dessa värden, sägs det. Ett avbrott i finansieringen skulle emellertid rasera
de uppnådda resultaten, hävdar motionären. Hon menar därför att Turistrådets
internationella marknadsföring bör stärkas så att staten beviljar 100 miljoner
konor, med krav att näringen går in med 200 miljoner kronor.

Vissa kompletterande uppgifter
Inom ramen för småföretagsprogrammet har regeringen anvisat 11 miljoner kronor
till Turistdelegationen för delfinansiering av uppbyggnad av ett
kunskapscentrum för turism vid Mitthögskolan och vidareutveckling av befintligt
turistforskningsprogram. EU bidrar med s.k. mål 6-medel. Regeringen har vidare,
som nämnts, beslutat om att från småföretagsprogrammets medel anvisa 90
miljoner kronor till Turistrådet för internationell marknadsföring av Sverige
som turistland, under förutsättning att ett dubbelt så stort belopp ställs till
förfogande för samma ändamål av berörda branschföretag och andra organ.
Slutligen har regeringen från småföretagsprogrammets medel anvisat 2 miljoner
kronor till Turistdelegationen för att förstärka dess kansli. Riksdagen har
också tidigare fattat beslut om att anvisa 20 miljoner kronor till Turistrådet
(prop. 1995/96:94, bet. NU13) i syfte att utveckla och anpassa
informationsteknik för små och medelstora turistföretag, varvid berörda företag
förutsattes svara för minst hälften av kostnaderna.

Täckande av förluster vid viss garantigivning, m.m. (A 5)
Från anslaget täcks kostnader i följande tre avseenden: för att infria statliga
garantier enligt förordningen (1978:507) om industrigarantilån m.m. (upphävd
1987:424), för räntestöd m.m. till varvsindustrin enligt förordningen
(1989:824) om statligt stöd till fartygsfinansiering (upphävd 1992:1064) eller
motsvarande äldre bestämmelser samt för bidrag till ALMI Företagspartner AB för
att till viss del täcka förluster på grund av tidigare garantigivning av de
dåvarande regionala utvecklingsfonderna. Sedan år 1993 fattas inga nya beslut
om stöd enligt några av dessa bestämmelser. Några nya åtaganden som kan leda
till utbetalningar från anslaget görs således inte längre.
Regeringen beräknar anslaget för nästa budgetår till 12 miljoner kronor. Inga
motioner har väckts beträffande detta anslag.

Medel till AB Göta kanalbolag för upprustning och drift av kanalen
(A 6)
För nästa budgetår har regeringen beräknat anslaget till 15 miljoner kronor.
Inga motioner har väckts beträffande detta anslag.

Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag, m.m. (A 7)

Propositionen
Riksdagen beslöt våren 1996, på förslag av regeringen, att anslaget får
användas för att täcka kostnader för åtgärder i enlighet med det bemyndigande
för förvaltning av statligt ägda företag som redovisades i den aktuella
propositionen (prop. 1995/96:141, bet. NU26). Regeringen fick genom detta
beslut bemyndigande att vidta åtgärder beträffande åtta nämnda företag. För
ytterligare fyra företag finns sedan tidigare särskilda bemyndiganden.
Kostnader för förändringar av ägandet, omstrukturering respektive åtgärder
samt i viss omfattning kapitaltillskott får belasta anslaget. Detta får
disponeras för åtgärder i anslutning till det nya bemyndigandet, dock vad
gäller kapitalinsatser högst i sådan omfattning att den faktiska belastningen
kommer att motsvaras av extra utdelningsinkomster eller försäljningsintäkter.
Anslaget får därutöver disponeras för vissa övriga direkta kostnader som kan
uppkomma vid ägarförvaltningen av statligt ägda bolag för erforderliga
utredningar, analyser m.m. i samband med omstruktureringsåtgärder. Slutligen
får anslaget disponeras för vissa kostnader som kan uppkomma som följd av
försäljning av aktier m.m. enligt riksdagens beslut om privatisering av
statligt ägda företag (prop. 1996/97:1, bet. NU1 och prop. 1991/92:69, bet.
NU10). För sådana kostnader skall respektive departement redovisa finansiering
med motsvarande belopp.
Regeringen beräknar anslaget för nästa budgetår till 25 miljoner kronor.

Motionerna
I tre motioner föreslås att anslaget skall dras in.
Det aktuella anslaget inrättades under budgetåret 1991/92 för att underlätta
privatiseringsprogrammets genomförande, konstateras det i motion 1997/98: N282
(m). Regeringen har inte aviserat någon privatisering av något större statligt
företag, varför motionärerna föreslår att anslaget skall utgå.
I motion 1997/98:N306 (fp) sägs att Folkpartiet liberalerna motsätter sig de
25 miljoner kronor som anslås för det här aktuella anslaget.
Regeringen hänvisar till riksdagens beslut våren 1996 (bet. 1995/96: NU26) om
vissa bemyndiganden för regeringen när det gäller vissa statliga företag - ett
beslut som Kristdemokraterna motsatte sig - sägs det i motion 1997/98:N274
(kd). Den politik som Kristdemokraterna förordar beträffande statligt
företagande innebär att företag som är verksamma på en konkurrensutsatt marknad
inte skall ägas av staten. Statliga företag bör alltså avyttras i den takt som
marknaden kan absorbera, varför något särskilt anslag för omstrukturering inte
är nödvändigt, anförs det i motionen.

Vissa kompletterande uppgifter
Riksdagen avslog hösten 1996 liknande motionsyrkanden som de här aktuella (bet.
1996/97:NU1).

Avgifter till vissa internationella organisationer (A 8)
Anslaget disponeras för avgifter och bidrag för Sveriges deltagande i vissa
internationella närings- och handelspolitiska organ. Utgiftsstyrande faktorer
är medlemsavgifternas utveckling i aktuell valuta samt fluktuationer i
valutakurser.
Regeringen beräknar anslaget för nästa budgetår till 24,3 miljoner kronor.
Förslaget har inte föranlett några motioner.

Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersökningsverksamhet m.m. (A 9)
Sveriges geologiska undersökning (SGU) är central förvaltningsmyndighet för
frågor om landets geologiska beskaffenhet och mineralhantering. SGU har under
året omstrukturerat verksamheten och 29 personer har sagts upp från sina
anställningar. Inom det maringeologiska området har SGU och Sjöfartsverket
tecknat ett ramavtal om samarbete. Detta innebär att maringeologiska
undersökningar skall kunna bedrivas i oförändrad omfattning. SGU prioriterar
för övrigt att färdigställa och publicera befintligt undersökningsmaterial.
Särskilda resurser har satts in för att minska ärendebalansen vid Bergsstaten.
Regeringen begär riksdagens godkännande av sammanslagningen av Sveriges
geologiska undersökning och Statens oljelager (SOL) i enlighet med vad
regeringen förordar. Vidare föreslås att riksdagen bemyndigar regeringen att
besluta om försäljning av staten tillhörig fast egendom under SGU:s förvaltning
i enlighet med vad regeringen förordar.
Riksdagen godkände våren 1997 den i vårpropositionen föreslagna inriktningen
av en sammanslagning av SGU och SOL fr.o.m. den 1 januari 1998 (prop.
1996/97:150, bet. FiU20). Det övergripande målet för SOL:s verksamhet är att
statens civila beredskapslager av olja för krigssituationer skall avvecklas med
hänsyn tagen till samhällsekonomi, beredskap och miljö. SOL:s huvuduppgifter är
att försälja anläggningar och oljeprodukter samt att miljösäkra
oljelagringsanläggningarna. Utförsäljningen skall avslutas senast den 30 juni
1999. Inkomster från försäljningar levereras till berörda inkomsttitlar - 2625
Utförsäljning av beredskapslager och 3312 Övriga inkomster av försåld egendom
m.m. - efter avdrag för försäljningsomkostnader.
Syftet med sammanslagningen av SGU och SOL är att få en effektiv avveckling
av oljelagringsanläggningarna under långsiktigt stabila former samtidigt som
statliga resurser för efterbehandling utnyttjas rationellt, sägs det i
propositionen. På kort sikt blir samordningsvinsterna endast administrativa,
men i ett längre perspektiv finns samordningsvinster genom att SGU har både
centrala och regionala resurser för att sköta kontrollprogrammen. Vidare
tillförs SGU kompetens genom samgåendet, vilket kan leda till ny
uppdragsverksamhet rörande stora miljösäkringsprojekt.
SGU:s verksamhet skall efter samgåendet med SOL bestå av tre delar, nämligen
geologisk verksamhet, avveckling av statens beredskapslager för olja och
Bergsstaten. Det övergripande målet för SGU ändras med hänsyn till
sammanslagningen med SOL. För den geologiska verksamheten skall styrningen
inriktas mot verksamhetsmål som är mer realistiska och överblickbara än de
nuvarande. Målen för SGU bör väga av behov från olika användargrupper och ge
möjlighet till prioriteringar. En ökad digitalisering av användarvänliga
slutprodukter skall eftersträvas. Regeringen kommer att uppdra åt SGU att
utarbeta förslag till nya verksamhetsmål. I detta sammanhang skall SGU även
redovisa förutsättningarna för att genomföra översiktliga karteringar med hjälp
av redan tillgänglig information för att täcka hela landet. Regeringen avser
att anvisa vissa regionalpolitiska medel till SGU under år 1998 för att öka
baskarteringen i de prospekteringsintressanta delarna av Sverige.
För avvecklingen av statens beredskapslager för olja skall det övergripande
målet ligga kvar. För Bergsstaten gäller att denna skall effektivt hantera
ansökningar om tillstånd och koncessioner så att förutsättningar skapas för
tillkomst av nya gruvor och därmed ökad produktion och sysselsättning. Det
långsiktiga målet för Bergsstatens verksamhet bör modifieras så att
effektivitet och miljöhänsyn ytterligare betonas.
De uppsatta målen för SGU har inte uppnåtts inom alla verksamhetsområden,
beroende på att de vidtagna besparingarna inneburit att vissa fältarbeten
sommaren 1996 fick avslutas tidigare än planerat, sägs det i propositionen.
Medelvärdet för den årliga produktivitetsökningen är för perioden
1992/93(1995/96 1,6 %, vilket är i nivå med ställda krav. SOL:s verksamhet har
bedrivits med sådan inriktning att målen huvudsakligen kan nås, heter det
vidare. Miljösäkringen av oljelagringsanläggningarna kommer dock inte att kunna
vara slutförd vid utgången av år 1999. För Bergsstaten har handläggnings-
tiderna minskat, men de är fortfarande alltför långa. Det kommer att ta mer än
ett år att arbeta av balansen. RRV har gjort bedömningen att
resultatredovisningarna för SGU och SOL väl uppfyller de ställda kraven. RRV
anser dock att regeringen bör överväga behovet av att precisera innebörden av
att SGU är chefsmyndighet för Bergsstaten, vilket regeringen avser att åtgärda
i anslutning till en revidering av SGU:s instruktion.
Regeringen beräknar anslaget till 184,1 miljoner kronor för nästa budgetår.
Inga motioner har väckts på detta område.

Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig forskning (A 10)
Anslaget disponeras för insatser för att främja och stödja riktad
geovetenskaplig grundforskning och tillämpad forskning. Det övergripande målet
bör vara att förstärka möjligheterna att tillgodose samhällets behov av
geovetenskaplig information om berg, jord och grundvatten inom SGU:s
ansvarsområde. För att understryka vikten av stöd till prospekteringsinriktad,
malmgeologisk forskning är det regeringens mening att 1 miljon kronor av
anslaget bör användas för sådan forskning. Anslaget har använts för stöd till
23 projekt, varav 16 fortsättningsprojekt. Under innevarande år har 16 projekt
slutförts.
Regeringen beräknar anslaget för nästa budgetår till 4,7 miljoner kronor.
Förslaget har inte föranlett några motioner.

Sveriges geologiska undersökning: Miljösäkring av oljelagringsanlägg-ningar,
m.m. (A 11)
Anslaget disponeras av SGU för att täcka kostnaderna för efterbehandling av
oljelagringsanläggningar m.m. Riksdagen beslöt våren 1997 att redovisningen av
de aktuella kostnaderna skall följa principerna för bruttoredovisning (prop.
1996/97:150, bet. FiU20), varför ett ramanslag för detta ändamål fr.o.m. år
1998 föreslås bli uppfört på statsbudgeten. NUTEK disponerar t.o.m. år 1997 ett
reservationsanslag för återställning av det statliga gruvfältet Adak i Malå
kommun. Regeringen anser att ansvaret för detta arbete bör överföras till SGU.
Regeringen föreslår att 22 miljoner kronor för detta ändamål tas upp för år
1998.
Regeringen beräknar anslaget för nästa budgetår till 77 miljoner kronor.
Förslaget har inte föranlett några motioner.

Fortsatt statlig medverkan vid finansiering av ett civilt flygplansprojekt (A
12)
Riksdagen beslöt hösten 1989 att anvisa högst 1 200 miljoner kronor för
finansiering av utveckling, tillverkning och marknadsföring av ett civilt
flygplan kallat Saab 2000 vid dåvarande Saab-Scania AB (prop. 1989/90:51, bet.
NU18). Utgående reservation vid 1997 års slut prognosticeras till 74,1 miljoner
kronor, vilket motsvarar återstående utbetalningar till flygplansprojektet. För
att riksdagens beslut skall kunna fullföljas föreslår regeringen att ett nytt
reservationsanslag (A 12) skall föras upp på statsbudgeten för år 1998 och att
74,1 miljoner kronor skall anvisas. Inga motioner har väckts på detta område.

Stöd till varvsindustrin

Motionerna
Riksdagen bör göra ett uttalande om svensk varvsindustri, anförs det i motion
1997/98:N243 (s). Motionärerna erinrar om att det under år 1994 träffades en
internationell överenskommelse om att varvsstödet skulle vara avvecklat under
år 1996. I Sverige, som enda land, är de direkta subventionerna avvecklade
sedan flera år tillbaka, men praktiskt taget alla andra berörda länder
fortsätter att subventionera sina varv. Motionärerna föreslår därför följande
åtgärder. Det första och mest naturliga är att Sverige, som hittills, agerar
kraftfullt för att avveckla subventionerna i alla länder. Under tiden till dess
att andra länder är beredda att avveckla sina subventioner bör Sverige sträva
efter att skapa samma villkor som i andra länder. Risken är annars uppenbar,
påpekas det, att ytterligare företag slås ut av osund konkurrens. Sverige har
inte råd att vara ädlare än andra länder, säger motionärerna.
Riksdagen bör anmoda regeringen att utvärdera effekterna av 1994 års avtal,
anförs det i motion 1997/98:N288 (s). Vid flera tillfällen har riksdagen
uttalat sin mening om att svenska varv bör konkurrera på en rättvis marknad,
där olika länders befintliga varvsstöd är avvecklat. Med det motivet avslås
också förslag om att införa ett svenskt varvsstöd. Det är av stor betydelse att
Sverige har en inhemsk kompetens inom reparations- och nybyggnadsverksamhet,
anser motionärerna. Enligt deras mening är det viktigt att Sverige kan klara
service och reparationer av svenska fartyg, men också av andra nationers fartyg
som vistas i svenska vatten. Av samma skäl är det ur beredskapssynpunkt oerhört
viktigt att denna kompetens kan säkerställas, säger motionärerna.
I motion 1997/98:N312 (v) föreslås införande av ett stöd till varvsnäringen
och att 80 miljoner kronor skall anvisas för detta ändamål. Motionärerna har
samma grundinställning som regeringen vad gäller det osunda i att genom
statsstöd hålla olika branscher under armarna. Skyddande subventioner skapar
osund konkurrens och motverkar företagens utveckling. Varvsnäringen är dock en
näring där Sverige som enda skeppsbyggarnation i Europa avskaffat
subventionerna, erinrar motionärerna om. Varvsnäringen lever sedan länge under
hårt tryck från statsstödda varv i Europa och övriga världen. Motionärerna tror
inte att Sverige skall bli en stor skeppsbyggarnation igen. Däremot vill de
inte medverka till ett totalt utrotande av skeppsbyggarkompetens i landet.
Några varv, med kapacitet, bör få möjlighet att överleva till dess att
subventionerna slopas bland världens varvsnationer, anför motionärerna.
Också i motion 1997/98:N254 (v) föreslås att ett varvsstöd skall införas och
att 80 miljoner kronor skall anvisas för ändamålet. Motionärerna har välkomnat
OECD-avtalet om att slopa varvssubventionerna, som dock ännu inte är i kraft.
Detta skapar en omöjlig situation för de svenska varven, anser motionärerna och
hävdar att dessa varv inte har någon chans att konkurrera med varv som får stöd
på upp till 10 % av produktionskostnaden. Det är viktigt ur både
teknikutvecklings- och sysselsättningssynvinkel att det finns möjlighet till
nybyggnation av fartyg i Sverige, anför motionärerna. De anser att det inte
finns någon anledning att under ytterligare ett antal år godta ?långbänken i
varvsfrågan?. Sverige bör agera aktivt men samtidigt inta samma position som
andra länder. Förhoppningarna att existerande varvsstöd skall upphöra att gälla
vid årsskiftet 1997/98 kommer förmodligen på skam, anför motionärerna. De anser
att, för att inte ytterligare tempoförluster skall uppstå, åtgärder bör vidtas
för att garantera den svenska varvsnäringen konkurrensneutralitet fr.o.m.
årsskiftet 1997/98.

Vissa kompletterande uppgifter
Riksdagen avslog senast våren 1997 motionsyrkanden rörande varvsindustrin,
liknande de här aktuella (bet. 1996/97:FiU20). Näringsutskottet anförde i sitt
yttrande (1996/97:NU8y) att det är mycket viktigt att olika industrigrenar
erhåller konkurrensneutralitet i förhållande till motsvarande industrigrenar i
konkurrentländerna. Utskottet ansåg vidare att det inte är en
tillfredsställande ordning att det, till följd av att Förenta staterna ännu
inte har ratificerat OECD-avtalet, fortfarande förekommer subventioner i
Sveriges konkurrentländer och att regeringen med all kraft bör verka för att
dessa upphör.
Inom OECD slöts i juli 1994 en överenskommelse mellan Europeiska gemenskapen,
Finland, Förenta staterna, Japan, Republiken Korea (Sydkorea), Norge och
Sverige. Avtalet innebär i princip att allt direkt och indirekt statligt stöd
till varvsindustrin skulle upphöra den 1 januari 1996. Avtalets ikraftträdande
har försenats på grund av att Förenta staterna som enda part ännu inte
ratificerat det. Avtalets förbud mot statligt stöd kommer att bli direkt
tillämpligt i EU:s medlemsstater genom en av rådet beslutad EG-förordning. De
nordiska näringsministrarna har i ett gemensamt brev i oktober 1997 uppmanat
Förenta staterna att snarast ratificera avtalet.
Riksdagen beslöt våren 1995 om införande av ett kreditgarantisystem för
fartygsfinansiering i syfte att underlätta försäljningen av svenskbyggda fartyg
(prop. 1994/95:100 bil. 13, bet. NU15). Inom ramen för systemet kan staten
garantera dels varvets finansiering, dels redarens finansiering för att
förvärva fartyget. Garantisystemet är utformat så att det inte innehåller något
statligt stöd, eftersom de premier som tas ut för utestående garantier
långsiktigt täcker systemets kostnader.
På uppdrag av Närings- och handelsdepartementet har en konsultrapport om
varvsnäringen tagits fram våren 1997 - Konkurrensvillkoren för svensk
varvsnäring (dnr N 97/513/F). I utredningen görs en kartläggning av befintlig
produktionskapacitet och antalet sysselsatta inom den svenska varvsindustrin.
Utredaren gör bedömningen att den enda möjligheten att bibehålla en svensk
varvsindustri som förmår att konkurrera med den i andra länder synes vara att
återinföra stöd i någon form. Därvid ses det som naturligt att välja den form
av stöd som finns inom EU, nämligen ett kontantstöd som är baserat på
kontraktsbeloppet. Kostnaderna för ett sådant stöd uppskattas till 60(80
miljoner kronor per år.
Vid industriministrarnas rådsmöte i november 1997 var frågan om
varvsindustrin uppe som en diskussionspunkt. Bakgrunden var att det vid rådets
möte i april 1997 förelåg en kvalificerad majoritet för dels ett nytt särskilt
program för varvsindustrin, dels en förlängning t.o.m. den 31 december 1998 av
det s.k. sjunde varvsdirektivet som i sin nuvarande lydelse tillåter stöd
t.o.m. den 31 december 1997. Underförstått är att det sjunde varvsdirektivet
skall upphöra så snart Förenta staterna ratificerar OECD-avtalet eller så snart
det nya programmet för varvsindustrin har antagits. Sverige och Finland godtog
inte dessa slutsatser. Vid rådsmötet i november 1997 presenterades dels ett
meddelande om varvsindustrins konkurrenskraft, Mot en ny varvspolitik
(KOM/97/470), dels ett förslag till förordning om fastställande av nya regler
om stöd till varvsindustrin (KOM/97/469).
Det förstnämnda dokumentet innehåller dels en kartläggning av varvsindustrin
runt om i världen, dels en analys av konkurrenssituationen och hur den
europeiska varvsindustrin skall kunna möta denna konkurrens. I dokumentet
framhålls bl.a. följande åtgärder för att möta konkurrensen från omvärlden:
strategisk planering genom att fokusera på marknadssegment där efterfrågan
växer, strukturomvandling genom att t.ex. slå samman vissa varv och genom att
lägga ned olönsamma varv, etablering av strategiska allianser mellan europeiska
varv, närmare samarbete med övrig industri, ökade insatser för marknadsföring,
ökad satsning på forskning och utveckling samt ökad satsning på innovationer.
Som en röd tråd genom förslaget löper betydelsen av samarbete och satsningar på
FoU samt innovationer. Samtidigt betonas att ansvaret för detta i första hand
vilar på industrin själv.
Det andra dokumentet innehåller ett förslag om en förlängning av det sjunde
varvsdirektivet i avvaktan på att OECD-avtalet träder i kraft, dock längst fram
till den 31 december 1998. Avsikten är att beslut i frågan skall fattas vid ett
rådsmöte i december 1997, eftersom Europaparlamentets och Ekonomiska och
sociala kommitténs yttranden inte kan påräknas dessförinnan. Dokumentet
innehåller vidare ett förslag till förordning om fastställande av nya regler
för stöd till varvsindustrin. Denna förordning är tänkt att ersätta det sjunde
varvsdirektivet och innebär i princip att följande stöd tillåts: driftstöd på 9
% (4,5 % för mindre kontrakt och ombyggnad) som skall avskaffas vid utgången av
år 2000, kontraktsrelaterat stöd i form av utvecklingsbistånd till u-länder,
nedläggninsstöd, omstruktureringsstöd - varvid vid beviljandet noga skall
övervakas att det bara får ske en gång, investeringsstöd för innovationer,
regionala investeringsstöd, stöd till forskning och utveckling samt stöd till
miljöskydd. Av de nämnda stöden är endast driftstödet, nedläggningsstödet och
investeringsstödet för innovationer särskilt inriktade mot varvsindustrin -
övriga stöd gäller generellt. Den nya förordningen är tänkt att tillämpas under
åren 1999(2003. För tiden härefter skall varvsindustrin arbeta under samma
villkor som övrig industri.
Den svenska positionen vid ministerrådsmötet var att Sverige är negativt till
förlängning av det sjunde varvsdirektivet och avser att rösta mot en sådan. I
fråga om meddelandet om varvsindustrins konkurrenssituation delar Sverige i
princip kommissionens syn. När det gäller frågan om avveckling av driftstödet
bör däremot, enligt Sveriges uppfattning, detta ske så fort som möjligt. Om
rådet beslutar i enlighet med kommissionens förslag avseende förlängning av det
sjunde varvsdirektivet bör, enligt Sveriges mening, förbudet mot driftstöd
införas senast när förordningen med nya regler om varvsstöd träder i kraft,
dvs. senast den 1 januari 1999. Frågan om ny förordning kommer upp vid ett
industriministermöte under våren 1998.
Näringsminister Anders Sundström har under senare tid besvarat två
interpellationer om varvsstöd - en i juni 1997 (1996/97:288) av Marie Granlund
(s) och en i september 1997 (1997/98:2) av Sten Andersson (m). Näringsministern
redovisade sakläget beträffande OECD-avtalet och frågans hantering inom EU. Han
sade att det skulle kunna hävdas att varvsstödet - i vart fall som en temporär
åtgärd - bör återinföras av rättviseskäl för att ge svenska varv samma
förutsättningar som övriga varv inom EU. Men att återinföra varvsstödet och
lämna mer stöd till varven än till övrig industri vore, enligt statsrådet,
långsiktigt en dålig användning av statens medel. Sverige bör i stället sträva
efter att konkurrera med en fartygsproduktion med högt förädlingsvärde och inte
konkurrera med låga priser som skapas på konstlad väg genom statligt driftstöd.
Kan en uppgörelse inom EU komma till stånd, så kan de svenska varven konkurrera
med övriga europeiska varv på samma villkor framöver, anförde han vidare.
Näringsministern har också under senare tid besvarat ett flertal frågor i
riksdagen om varvsstödet.

Teknologisk infrastruktur (B)

Patentbesvärsrätten (B 1)
Patentbesvärsrätten (PBR) är en fristående förvaltningsdomstol med uppgift att
pröva överklaganden av beslut av Patent- och registreringsverket (PRV) enligt
vad som föreskrivs i lagstiftningen för patent och mönsterskydd m.m. Anslaget
motsvaras av inbetalningar från PRV till inkomsttitel på statsbudgeten.
Samtliga verksamhetsmål har uppnåtts och ärendebalanserna minskar inom
samtliga ärendetyper. Medelbehandlingstiden för patentmålen gick upp från 1,2
till 1,3 år, att jämföra med regleringsbrevets mål på 1,5 år. Ärendebalansen
för övriga mål har minskat kraftigt. Produktiviteten har minskat något under
året. Regeringens bedömning är att PBR avgör mål och ärenden på ett rättssäkert
och effektivt sätt och att resultatet sammantaget är tillfredsställande. RRV
har inte anfört några invändningar i sin revisionsberättelse.
Regeringen beräknar anslaget för nästa budgetår till 77 miljoner kronor.
Förslaget har inte föranlett några motioner.

Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighetsverksamhet (B 2)

Verksamhet och anslag
Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) är central
förvaltningsmyndighet för teknisk kontroll samt nationellt ackrediteringsorgan
för laboratorier och för certifierings- och kontrollorgan. Regeringen avser att
för år 1998 ge SWEDAC följande övergripande mål: vad gäller kontroll-ordningar
för bedömning av överensstämmelse: att nationellt utveckla och i samråd med
berörda myndigheter upprätthålla kontrollordningar i öppna system som dels ger
en tillfredsställande säkerhet vad gäller liv, hälsa och miljö, dels står i
överensstämmelse med principerna inom EU och även i övrigt godtas
internationellt samt att internationellt verka för tillkomsten av enhetliga
kontrollsystem och normer om ömsesidigt godtagande av resultat från provningar,
certifieringar eller andra bevis om överensstämmelse som undanröjer tekniska
handelshinder, vad gäller samordning av marknadskontrollen i Sverige: att verka
för att övervakning och kontroll av produkter på marknaden sker heltäckande,
effektivt och efter enhetliga och internationellt accepterade principer, vad
gäller legal mätteknik och ädelmetallkontroll: att verka för att korrekta mät-
och mängduppgifter anges inom handel och industri genom behovsanpassad
regelgivning och för en tillfredsställande tillsyn inom verksamhetsområdena
legal mätteknik och ädelmetallkontroll, vad gäller uppdragsverksamheten
(ackreditering m.m.): att nationellt och internationellt uppnå en acceptans av
och förtroende för svenska provningar, certifieringar och andra bevis om
överensstämmelse. RRV bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt är
rättvisande.
Regeringen beräknar anslaget för nästa budgetår till 77 miljoner kronor.
Förslaget har inte föranlett några motioner.

Ändring i lagen (1986:985) om handel med ädelmetallarbeten
Enligt nuvarande lydelse av lagen gäller att utländska tillverkare eller
importörer vid yrkesmässig export till Sverige endera skall låta registrera
sina namnstämplar i Sverige eller låta genomföra tredjepartskontroll hos
Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB, som då sätter på den s.k.
kattfoten. För att åstadkomma en fri varurörlighet behöver märkningar och
kontroll-ordningar från andra EU-länder jämställas med den svenska om vissa
förutsättningar är uppfyllda. I detta syfte föreslår regeringen att i 8 § i den
aktuella lagen skall införas ett tredje stycke av innebörd att med svensk
kontrollstämpel (kattfoten) skall jämställas kontrollstämpel från ett
kontrollorgan i något annat EES-land, om organet är kompetent och oberoende.
Ändringen har som syfte att så snart som möjligt bringa svensk rätt i
överensstämmelse med EG-rätten som den kommit till uttryck i det s.k.
Houtwippermålet. Lagförslagets innebörd är sådan att Lagrådets yttrande skulle
sakna betydelse. Det finns emellertid anledning att se över den svenska
ädelmetallkontrollen i vissa andra avseenden, anser regeringen och avser att
uppdra åt SWEDAC att göra denna översyn.

Ändring i lagen (1992:1119) om teknisk kontroll
Den riksprovplatsavgift som AB Svensk Bilprovning erlägger enligt 21 § lagen
(1992:1119) om teknisk kontroll bör avskaffas, anser regeringen och föreslår
att denna paragraf skall upphävas. Vissa andra ändringar av i huvudsak
förtydligande slag föreslås också. Det gäller bl.a. bestämmelserna om s.k.
anmälda organ. Det finns också skäl, anser regeringen, att sedan de sista
riksprovplatserna numera avskaffats upphäva de bestämmelser i lagen som gäller
riksprovplatser. Det betyder att 6(10 §§ upphävs och att ändringar görs i 1, 2
och 19 §§. Lagändringarna har sådan karaktär att Lagrådets yttrande skulle
sakna betydelse.
Från Närings- och handelsdepartementet har anmälts att ett förbiseende har
gjorts i budgetpropositionen i den här aktuella delen. I lagen (1993:584) om
medicintekniska produkter finns i 7 § en hänvisning till anmält organ enligt
lagen om teknisk kontroll. En konsekvensändring bör således göras i den
förstnämnda lagen. Utskottet återkommer till denna fråga i ett avslutande
avsnitt om vissa lagändringar.

Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Bidrag till riksmät-platser
(B 3)
Anslaget disponeras för bidrag till följande fyra riksmätplatser: Sveriges
Provnings- och Forskningsinstitut AB (SP), Flygtekniska försöksanstalten, FFV
Mätteknik AB och Statens strålskyddsinstitut. I SWEDAC:s myndighetsuppgifter
ingår att ha ett övergripande samordnings- och medelsfördelningsansvar för
investeringar och underhåll av utrustning hos riksmätplatserna, att utöva
tillsyn samt att planera normaliehållningsinsatserna inom området.
Regeringen anser att riksmätplatsorganisationen bör ges ett tydligt
huvudmannaskap och avser därför ta initiativ till att ytterligare utvärdera
konse-kvenserna av att koncentrera primärmetrologin till helstatliga SP.
Regeringen anser vidare att införande av ett system med referenslaboratorier
kan stärka den mättekniska verksamheten i landet och att ett arbete krävs för
att utveckla kriterier och kompetenskrav som dessa laboratorier skall uppfylla.
För att genomföra dessa två förändringar krävs ett fördjupat underlag avseende
såväl konse-kvenser hos berörda riksmätplatser som erforderliga regel- och
budgettekniska ändringar. Regeringen avser därför att inhämta ytterligare
underlag och att därutöver pröva alternativa möjligheter till finansiering,
innan ett slutligt ställningstagande kan göras.
Regeringen beräknar anslaget för nästa budgetår till 8,3 miljoner kronor.
Förslaget har inte föranlett några motioner.

Elsäkerhetsverket (B 4)
Elsäkerhetsverket är förvaltningsmyndighet för tekniska säkerhetsfrågor på
elområdet. De övergripande målen för verksamheten är att förebygga av
elektricitet orsakad skada på person och egendom samt störningar på
radiokommunikation och näringsverksamhet inom området elektromagnetisk
kompatibilitet (EMC). Verksamheten bedrivs med sådan inriktning att de uppsatta
målen huvudsakligen har uppnåtts, sägs det i propositionen. RRV har inte anfört
några invändningar i sin revisionsberättelse.
Regeringen beräknar anslaget för nästa budgetår till 37,0 miljoner kronor.
Förslaget har inte föranlett några motioner.

Sprängämnesinspektionen (B 5)
Sprängämnesinspektionen är central förvaltningsmyndighet för frågor som rör
brandfarliga och explosiva varor. Det övergripande målet för verksamheten är
att förebygga att personer och egendom kommer till skada vid hantering av
sådana varor. Inspektionens verksamhet består av utarbetande av regler i form
av föreskrifter och allmänna råd, tillsynsarbete, tillståndsgivning och
godkännandeverksamhet. Regeringen gör bedömningen att verksamheten bedrivs med
sådan inriktning att de uppsatta målen huvudsakligen har uppnåtts. RRV har inte
anfört några invändningar i sin revisionsberättelse.
Regeringen beräknar anslaget för nästa budgetår till 37,0 miljoner kronor.
Förslaget har inte föranlett några motioner.

Bidrag till standardisering, provnings- och mätteknisk FoU m.m. (B 6)
Från anslaget utgår bidrag till standardiseringsverksamheten för att SIS
Standardiseringen i Sverige som centralorgan, tillsammans med åtta
auktoriserade standardiseringsorgan för olika verksamhetsområden, skall verka
för svensk standardisering nationellt, europeiskt och globalt. Vidare utgår
bidrag till Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB (SP) för uppgifter
inom teknisk forskning och utveckling av mät- och provningsteknik,
primärmetrologi samt därtill anknuten standardisering. Från anslaget
finansieras slutligen verksamheter inom området teknisk
informationsförsörjning. För detta ändamål anvisas medel till Tekniska
Nomenklaturcentralen (TNC) och Tekniska Litteratursällskapet (TLS).
RRV har våren 1997 utrett hur effektivt statsanslaget till standardiseringen
används samt bedömt ändamålsenligheten med den tillämpade bidragsmodellen.
Enligt RRV finns det skäl för staten att mer aktivt medverka i och därmed få
inflytande över standardiseringen. RRV föreslår vidare en ny
finansieringsmodell. Förslagen övervägs för närvarande av regeringen. SP:s
tjänster inom FoU och rådgivning samt TNC och TLS uppfyller väl de angivna
verksamhetsmålen, sägs det i propositionen.
Regeringen beräknar anslaget för nästa budgetår till 70,6 miljoner kronor.
Förslaget har inte föranlett några motioner.

Patent- och registreringsverket
Patent- och registreringsverket (PRV) är central förvaltningsmyndighet för
frågor om patent, varumärken, mönster, efternamn och förnamn samt för
registreringsärenden angående aktiebolag, filialer, handelsbolag, ekonomiska
föreningar och europeiska ekonomiska intressegrupperingar. PRV för även
register över fysiska personers och dödsbons konkurser samt näringsförbud.
Verksamheten vid PRV finansieras genom avgifter. Avgifterna skall ge full
kostnadstäckning. Verksamheten med patent, varumärken och mönster skall ge ett
överskott som motsvarar kostnaden för Patentbesvärsrättens verksamhet.
Regeringens sammantagna bedömning av PRV:s verksamhet är att verket levererar
serviceinriktade tjänster med hög kvalitet och att resultatet är
tillfredsställande. RRV har inte anfört några invändningar i sin
revisionsberättelse.
Inga motioner har väckts på detta område.

Konkurrensfrågor (C)

Konkurrensverket (C 1)

Propositionen
Konkurrensverket är central förvaltningsmyndighet för konkurrensfrågor.
Förutsättningarna för Konkurrensverkets fortsatta arbete påverkas i viss mån av
de åtgärder regeringen vidtagit efter förslag som lämnats i
Konkurrenslagsutredningens betänkande. Här avses de nya s.k. bagatellregler i
samband med förvärvsprövning som har trätt i kraft den 1 juli 1997 och som
förutses förenkla procedurerna för företag och innebära en viss avlastning på
verkets arbetsbörda. Fortsatt beredning av utredningens förslag pågår inom
Regeringskansliet.
En genomgripande omorganisation genomfördes vid Konkurrensverket den 1
september 1995 i syfte att effektivisera verksamheten och att öka utrymmet för
ärenden på verkets eget initiativ och för uppföljning. En särskild avdelning
för beredning av gamla ärenden har inrättats. Regeringen uttalar att en ökad
prioritet bör ges åt arbetet med att ta egna initiativ och i fråga om aktiva
uppföljningsåtgärder av redan fattade beslut. RRV har inte lämnat några
invändningar i sin revisionsberättelse.
Regeringen beräknar anslaget för nästa budgetår till 62,1 miljoner kronor.

Motionerna
Riksdagen bör göra ett uttalande om behovet av att utveckla Konkurrensverket
till en myndighet med ett bredare perspektiv på konkurrens, effektivitet och
välfärd, anförs det i motion 1997/98:N214 (s). En väl fungerande konkurrens är
en förutsättning för en gynnsam utveckling av en marknadsekonomi som den
svenska, sägs det. Som redskap för att konkurrensen skall fungera finns bl.a.
konkurrenslagen (1993:20) och Konkurrensverket. Med hänsyn till de starka
producentintressen som ständigt försöker begränsa konkurrensen behövs det såväl
en kraftfull lagstiftning som en stark myndighet, anser motionären. Han erinrar
om att Konkurrenslagsutredningen, som har haft till uppgift att kartlägga och
sammanställa erfarenheter av lagens utformning, tillämpning och administrativt
förfarande under lagens första tre år, våren 1997 lade fram sitt betänkande
(SOU 1997:20). I betänkandet sägs bl.a. att en samhällsekonomisk utvärdering av
konkurrenslagen endast kan göras på lång sikt, men att också detta är förenat
med betydande svårigheter. Det finns skäl att föra in konkurrensfrågorna i ett
bredare samhällsperspektiv, eftersom konkurrens till varje pris i flera fall
kan innebära samhällsekonomiska kostnader och onödiga välfärdsförluster, menar
motionären. Han hänvisar till att LO uttryckt uppfattningen att
Konkurrensverkets instruktion bör ändras så ?att den inte ger utrymme för
tolkningar som bidrar till att välfärdsutvecklingen hindras?. Enligt
motionärens mening har Konkurrensverket i flera fall givit uttryck för en
alltför snäv syn på de frågor som ligger inom dess område. Ofta tycks det inte
ha någon betydelse för verket om en avreglering leder till sämre service för
medborgarna, ökad ekonomisk brottslighet eller sämre arbetsmiljö, hävdar han. I
motionen lämnas följande exempel på frågor där agerandet från Konkurrensverket
och dess tjänstemän anses ha skadat förtroendet för verkets inställning till
viktiga samhällsproblem: avregleringen av flyget, landstingens
tvätteriverksamhet, uttalande om att alla kommunala bolag bör avvecklas,
uppdelning av Vattenfall AB och utbyte av teleabonnemang mot s.k. ISDN-
abonnemang.
I motion 1997/98:N250 (s) begärs en översyn av det regelverk som styr
Konkurrensverkets verksamhet i syfte att stärka det konsumentpolitiska
perspektivet inom konkurrenspolitiken. Sedan starten har Konkurrensverket ägnat
stor kraft åt att granska konkurrenssituationer främst mellan tidigare
offentliga monopolverksamheter och nyblivna aktörer på marknaden, exempelvis
inom post- och telekommunikation, säger motionärerna. De hävdar att
Konkurrensverket, trots uppenbara konkurrensbrister inom livsmedels- och
detaljhandelsbranscherna samt inom byggvaruindustrin, inte har ägnat dessa
områden någon större uppmärksamhet. Stora samordningsmöjligheter och
kvalitetsfördelar skulle uppnås om Konkurrensverkets verksamhet inordnades
under Konsumentverket, anser motionärerna.
Riksdagen bör hos regeringen begära förslag om en förstärkning av
Konkurrensverket, anförs det i motion 1997/98:Fi205 (m). En vital konkurrens
skärper effektiviteten och ökar välståndet. Insatser för att främja
konkurrensen är därmed ett viktigt inslag i en politik som gör Sverige mer
utvecklingskraftigt, sägs det. Framför allt inom områden av monopoliserad
kommunal tjänsteverksamhet anses mycket kunna vinnas genom en målmedveten
konkurrensutsättning. För att underlätta processen bör konkurrensreglerna
förbättras vad gäller kommunal affärsverksamhet, sägs det i motionen; i fråga
om näringsutskottets beredningsområde föreslås, att Konkurrensverket skall ges
en starkare ställning.
I motion 1997/98:N306 (fp) föreslås en ökning av anslaget med 4 miljoner
kronor. I en särskild motion har Folkpartiet liberalerna föreslagit att de
kommunala bolagen avvecklas. Många av dessa konkurrerar på marknader där det
redan finns privata aktörer. Dessa mindre tjänsteföretag hör ofta av sig till
Konkurrensverket och vittnar om det hopplösa i att konkurrera med kommunala
solarier, gym eller städföretag. Detta är oacceptabelt, anser motionärerna och
anför att en avveckling av de kommunala bolagen, tillsammans med en konsekvent
konkurrensutsättning av offentligt finansierade verksamheter, skulle öppna
stora marknader för nya tjänsteorienterade småföretag. Konkurrensverkets
erfarenhet är att myndigheterna sällan analyserar förutsättningarna för en
effektiv anbudskonkurrens. En tendens är att allt fler upphandlingar sker i så
stora volymer att bara ett fåtal företag har kapacitet att klara dem.
Motionärerna anser att Konkurrensverket bör få större möjligheter att initera
egna undersökningar och uppföljningar. För närvarande koncentreras arbetet till
de anmälningar som kommer in till verket och handläggningstiderna blir i vissa
fall mycket långa, sägs det.

Vissa kompletterande uppgifter
Regeringen har aviserat att den senare under innevarande riksmöte kommer att
lägga fram en proposition rörande konkurrenslagen, baserad på vissa av
förslagen i Konkurrenslagutredningens betänkande och remissvaren på detta.
Beträffande synpunkterna i två av de här aktuella motionerna om att
Konkurrensverkets verksamhet i större utsträckning bör beakta välfärdsaspekter
och konsumentintressen kan noteras att Konkurrensverket enligt sin instruktion
(SFS 1996:353) skall främja en effektiv konkurrens inom såväl privat som
offentlig verksamhet, till nytta för konsumenterna. Detta finns också angivet
som Konkurrensverkets verksamhetsmål i regleringsbrevet. I verkets
verksamhetsplan för år 1997 finns under avsnittet om syfte med verksamheten
bl.a. angivet följande: ?De vinster som följer av en effektiv konkurrens kommer
till uttryck i den samlade samhällsekonomin och gynnar därmed ytterst och på
sikt konsumenterna. Konkurrensverket skall således finnas till för
konsumenterna.? För närvarande utgörs enligt uppgift ca 80 % av
Konkurrensverkets verksamhet av lagtillämpning, medan drygt 10 % avser
avreglering och offentlig sektor.
När det gäller förslagen i de två andra motionerna om ökade medel till
Konkurrensverket kan noteras att, enligt uppgift, medlen för
konkurrensfrämjande verksamhet i relation till andra aktiviteter inom
utgiftsområde 24 givits viss prioritet genom att vissa sparbeting i stället
slagits ut på andra verksamhetsområden. Verket har vidare under en följd av år
- av skäl som redovisas i budgetpropositionen - inte förbrukat alla
tillgängliga medel och har således ett betydande anslagssparande. I ett kortare
perspektiv torde därmed nivån på anslaget inte utgöra något hinder för verket
att ta egna initiativ och att göra uppföljningar i ökad utsträckning.

Konkurrensforskning (C 2)

Propositionen
Konkurrensverket disponerar medlen under anslaget för att främja och stödja
forskning inom konkurrensområdet. Verksamheten syftar till att ge kunskap om
olika marknaders funktionssätt, effekter av konkurrensbegränsningar samt
verkningarna av olika konkurrenspolitiska medel.
I propositionen meddelas att 36 forskningsprojekt erhållit stöd sedan arbetet
startades budgetåret 1993/94. Konkurrensverket har tagit initiativ till en
särskild utvärdering av den hittillsvarande verksamheten, vilken väntas bli
klar under hösten 1997. Regeringens uppfattning är att den forskningsfrämjande
verksamheten skall kunna hållas på en rimlig nivå under budgetåret 1998. Ett
mer långsiktigt ställningstagande till inriktningen och omfattningen av
verksamheten bör anstå till nästa års budgetarbete, med hänsyn bl.a. till den
nyssnämnda utvärderingen, sägs det i propositionen.

Motionerna
Ökade medel till konkurrensforskningen begärs i tre motioner.
En ökning av anslaget med 1 miljon kronor föreslås i motion 1997/98: N282
(m). Regeringen har tidigare genomfört neddragningar av anslaget till
konkurrensforskning, säger motionärerna. De anser att en bättre konkurrens är
av avgörande betydelse för den ekonomiska utvecklingen i Sverige.
Också i motion 1997/98:N306 (fp) föreslås en ökning av anslaget med 1 miljon
kronor. Forskningen kring konkurrensfrågor, t.ex. undersökningar av
konkurrensförhållanden på svenska marknader och effekter av olika slags
regleringar, är av stor vikt för Konkurrensverkets långsiktiga arbete, anför
motionärerna.
I motion 1997/98:N274 (kd) föreslås en ökning av anslaget med 3 miljoner
kronor. Att regeringen har en njugg inställning till konkurrensforskningen
framgår av budgetpropositionen, sägs det. Om inte riksdagen avvisar regeringens
förslag i denna del kommer konkurrensforskningen att utsättas för en kraftig
nedrustning, anför motionärerna. De menar att detta vore ytterligt beklagligt,
eftersom den berörda forskningen i sin förlängning spelar en mycket viktig roll
för konsumenterna.

Revisorsnämnden
Revisorsnämnden har till uppgift att handlägga frågor om godkännande,
auktorisation och tillsyn av revisorer samt registrering av revisionsbolag. Det
övergripande målet för myndighetens verksamhet, som är avgiftsfinansierad, är
att den skall leda till att samhällets behov av kvalificerade oberoende externa
revisorer tillgodoses samt att den revisionsverksamhet som de bedriver är av
hög kvalitet och uppfyller höga etiska krav. I propositionen konstateras att
Revisorsnämnden har bedrivit sin verksamhet i enlighet med de uppsatta
verksamhetsmålen. Måluppfyllelsen är dock svår att bedöma på grund av den korta
tid som nämnden bedrivit sin verksamhet, sägs det. RRV har inte anfört några
invändningar i sin revisionsberättelse.
En lagöversyn pågår av de regler i lagen (1995:528) om revisorer som
behandlar ägandet av revisionsbolagen samt de problem och frågeställningar som
är förknippade med detta (dir. 1996:106), sägs det i propositionen. Det gäller
bl.a. tillsynsmyndighetens möjligheter att bedriva en effektiv tillsyn och
riskerna för att revisorernas oberoende kan komma i fara. I proposition
1996/97:47 om ändringar i lagen om revisorer föreslog regeringen kompletterande
övergångsbestämmelser, vilka har trätt i kraft den 1 januari 1997 (bet.
1996/97:NU7). Enligt dessa skall revisionsbolag som är godkänt eller
auktoriserat enligt äldre bestämmelser anses som registrerat enligt de nya
bestämmelserna. Giltighetstiden för en sådan registrering går ut fem år från
dagen för godkännandet eller auktorisationen, dock tidigast vid utgången av år
1998. Utredningen kommer att redovisa sitt uppdrag först i september 1998.
Regeringen föreslår därför - genom ett förslag om ändring i lagen om revisorer
- att giltighetstiden förlängs ytterligare till utgången av år 2000. Ändringen
är av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.
Inga motioner har väckts på detta område.

Råd för konkurrens på lika villkor mellan offentlig och privat sektor
Regeringen informerar i propositionen - utan särskild hemställanspunkt i frågan
- om att den avser att inrätta ett råd för konkurrens på lika villkor mellan
offentlig och privat sektor.
I betänkandet Konkurrens i balans - åtgärder för en ökad
konkurrensneutralitet vid offentlig prissättning m.m. (SOU 1995:105) föreslogs
en särskild lagstiftning med krav på att offentlig näringsverksamhet under
vissa förutsättningar skall redovisas skild från annan verksamhet, att priset
skall baseras på en kostnadskalkyl som täcker alla typer av kostnader och att
prissättningen inte får medföra en från allmän synpunkt otillbörlig
prissättning, redovisas det i propositionen. Remissbehandlingen visade att
åsikterna går starkt isär om vilka åtgärder som behövs för att skapa en
konkurrens på lika villkor. I regeringens diskussioner med representanter för
offentlig och privat sektor har framkommit att ett lämpligt sätt att hantera
frågan bedöms vara att det bildas ett partssammansatt forum för frågor om
konkurrens på lika villkor på kort och lång sikt.
I rådet skall ingå representanter för offentlig och privat verksamhet. Rådets
uppgift skall vara att, med beaktande av de olika grundförutsättningar som
gäller för privat och offentlig sektor, söka undanröja konkurrenskonflikter
mellan privat och offentlig verksamhet. Rådets verksamhet skall inriktas på
fall av allmänt intresse och särskild uppmärksamhet skall ägnas åt frågor som
rör prissättning och konkurrens på så lika villkor som möjligt. Rådet skall
samråda med bl.a. Konkurrensverket och Nämnden för offentlig upphandling.
Vidare skall rådet diskutera principiella konkurrensfrågor, sprida information
om goda exempel på en väl fungerande konkurrens och söka nå en samsyn för
framtiden om hur de långsiktiga spelreglerna på området bäst formuleras, varvid
skall beaktas att förutsättningarna för konkurrens varierar i olika delar av
landet.

Länsstyrelsernas konkurrensfrämjande arbete
Regeringen lämnar i propositionen en allmän redovisning avseende
länsstyrelsernas konkurrensfrämjande arbete.
Länsstyrelserna skall enligt konkurrensförordningen (1992:173) främja
konkurrensen. De skall bl.a. informera om konkurrensfrågor, uppmärksamma
Konkurrensverket på förhållanden som tyder på överträdelser av
konkurrensbestämmelserna, uppmärksamma regleringar som hindrar en effektiv
konkurrens samt lämna förslag till och, efter samråd med Konkurrensverket,
redovisa förslag till avregleringar och andra åtgärder för att undanröja
konkurrenshinder i offentlig sektor. Länsstyrelserna har också haft ett
regeringsuppdrag att informera om EG:s statsstödsregler samt att följa
utvecklingen på elmarknaden.
Regeringens allmänna intryck är att länsstyrelserna på grund av resursbrist
inte haft möjlighet att ta några nya initiativ på området. I regleringsbrevet
för år 1997 har lämnats mer preciserade verksamhetsmål för länsstyrelserna.
Detta bör kunna leda till en större aktivitet på området och ge bättre ledning
för vad länsstyrelserna kan arbeta med, sägs det i propositionen.

Teknisk forskning och utveckling (D)

Teknisk forskning och utveckling (D 1)

Propositionen
Anslaget disponeras av främst NUTEK. Det övergripande målet för verksamheten är
att bidra till att dels stimulera näringslivets teknikutveckling och skapa
gynnsamma förutsättningar för företagen genom en konkurrenskraftig och
industriinriktad FoU-miljö i landet, dels skapa lika goda förutsättningar för
näringslivets teknikutveckling i Sverige som i våra viktigaste
konkurrentländer.
Insatserna skall initiera och stödja forskning och utveckling inom viktiga
generiska områden såsom informationsteknik, bioteknik och materialteknik.
Prioriterade områden är processteknik, miljöteknik, verkstadsteknik,
transportteknik och medicinsk teknik. Andra insatsområden är komplexa tekniska
system, mindre företags kompetens- och teknikförsörjning, tjänsteproduktion och
IT-användning samt människa, teknik, organisation. Inom anslaget ryms medel för
kompetenscentrum, industriforskningsinstitutens kollektiva forskningsprogram
samt särskilda medel för fordonsteknik, flygteknik, verkstadsteknik och
träråvarubaserad industri. Det sistnämnda programmet går in på sitt andra år av
en treårig förlängning, med en beräknad medelstilldelning på 10 miljoner kronor
per år. Det fordonstekniska programmet går in på sitt andra år av en femårig
förlängning, med en beräknad medelstilldelning på 30 miljoner kronor per år.
Medel anvisas också för det europeiska forskningssamarbetet Eureka och för
åtgärder som syftar till att stimulera svenskt deltagande i EU:s ramprogram för
forskning och utveckling.
En del av finansieringen av vissa forskargrupper har övertagits av Stiftelsen
för strategisk forskning. Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling (KK-
stiftelsen) har övertagit bl.a. basfinansieringen av
industriforskningsinstituten med ca 100 miljoner kronor per år t.o.m. år 1999.
Under innevarande budgetår har ungefär hälften av de gjorda besparingarna på
anslaget D 1 kunnat ersättas med stiftelsemedel. I den ekonomiska
vårpropositionen beräknas en varaktig besparing på 119 miljoner kronor från år
1998 förutom de besparingar på 286,6 miljoner kronor som genomförts för
budgetåret 1997. En del av dessa besparingar har, som nämnts, kompenserats
genom stiftelsemedel. NUTEK kommer dock att, även under budgetåret 1998,
tvingas ompröva sitt stöd till flera olika forskningsprogram. Denna omprövning
bör tillställas regeringen för kännedom, sägs det i propositionen. De stora
förändringar som genomförts av NUTEK:s ekonomiska ramar har lett till behov av
en översyn av strukturen på verksamheten under D 1-anslaget. Översynen, som
redan inletts, har till syfte att åstadkomma mer koncenterade insatser på nya
men något färre områden än tidigare.
I propositionen sägs att regeringen bedömer att verksamheten bedrivits på ett
ändamålsenligt sätt och att de resultat som uppnåtts väl svarar mot de
fastställda målen. Resultat av forskningsverksamhet syns främst på längre sikt
och kan vara svåra att koppla till viss finansiär.
För nästa budgetår beräknar regeringen anslaget till 673,0 miljoner kronor.
Regeringen begär vidare riksdagens bemyndigande att låta staten under år 1998
ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till teknisk forskning
och utveckling för de fyra budgetåren 1999(2002 om högst 575, 500, 425
respektive 130 miljoner kronor.

Motionerna
Regeringen föreslår mycket kraftiga besparingar när det gäller teknisk
forskning och utveckling, anförs det i motion 1997/98:N282 (m). På sikt hotar
dessa besparingar de svenska företagens teknikförsörjning och konkurrenskraft.
Motionärerna avvisar regeringens förslag och förordar oförändrat höga
ambitioner på det tekniska forskningsområdet - anslaget bör därför ökas med 110
miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.
NUTEK:s anslag till teknisk forskning och utveckling har under de senaste
åren minskats, konstateras det i motion 1997/98:N312 (v). Endast en del av
finansieringen har tagits över av Stiftelsen för strategisk forskning och KK-
Stiftelsen. Med hänsyn till de viktiga forskningsområden som NUTEK ansvarar
för, som ett led i framväxten av ett framtida näringsliv, t.ex. de prioriterade
områdena komplexa tekniska system, tjänsteproduktion och IT-använd-ning, mindre
företags teknik- och kompetensförsörjning samt människa, teknik och
organisation, anser motionärerna att D 1-anslaget måste tillföras ytterligare
147,5 miljoner kronor.
Anslaget kan minskas med 90 miljoner kronor vardera åren 1998, 1999 och 2000,
anförs det i motion 1997/98:N259 (mp). Motivet är att forskningsstiftelserna
disponerar så mycket pengar och med möjlighet till insyn och demokratisk
påverkan i dessa kan det här aktuella anslaget minskas. Av anslagna medel bör
ALMI disponera 150 miljoner kronor för nydanande forskning och utveckling i
småföretagen, anser motionärerna. Av de medel som ALMI föreslås få disponera
bör en ram på 50 miljoner kronor avsättas för miljöteknik. I konsekvens med den
budgetnedskärning motionärerna förordar på D 1-anslaget föreslås att det
aktuella bemyndigandet minskas i motsvarande grad.
Motionärerna bakom motion 1997/98:N274 (kd) föreslår en ökning av anslaget
med 90 miljoner kronor. Regeringens förslag om en besparing på 110 miljoner
kronor skall ses i perspektiv av den neddragning på 286,6 miljoner kronor som
skett för innevarande år, säger motionärerna. De erinrar om att
Kristdemokraterna hösten 1996 i en motion med anledning av budgetpropositionen
för år 1997 föreslog en ökning med 200 miljoner kronor utöver regeringens
förslag. Regeringen anförde förra året att ambitionen var att huvuddelen av den
då aktuella besparingen skulle kunna kompenseras med stiftelsemedel. Av den nu
föreliggande propositionen framgår att regeringen misslyckats med detta,
påpekar motionärerna, som med viss förvåning noterar att regeringen ändå väljer
att spara ytterligare på detta anslag. Vid utskottsbehandlingen av
näringsutskottets yttrande (1997/98:NU1y) om utgiftsramar för energi och
näringsliv klargjorde företrädaren för Kristdemokraterna - i likhet med vad som
anges i den nyss refererade motionstexten - att den i motionens
hemställanspunkt föreslagna ökningen av D 1-anslaget med 110 miljoner kronor
skall vara 90 miljoner kronor.

Vissa kompletterande uppgifter
Som redovisas i propositionen har ungefär hälften av 1997 och 1998 års
nedskärningar av D 1-anslaget, som uppgår till 400 miljoner kronor på två år,
kunnat kompenseras med stiftelsemedel. KK-stiftelsen har åtagit sig att
finansiera 100 miljoner kronor per år av kostnaderna för
industriforskningsinstituten fram t.o.m. år 1999. Finansieringen sker via ett
av KK-stiftelsen och staten gemensamt ägt holdingbolag, IRECO. Som villkor för
finansieringen vill KK-stiftelsen ha full insyn i institutens verksamhet och
ledamöter i styrelserna. Stiftelsen för strategisk forskning har tagit över
finansieringen av materialkonsortierna och vissa andra NUTEK-projekt på
sammanlagt ca 50-100 miljoner kronor. Det är oklart vad som sker med dessa
finansieringsåtaganden på några års sikt.
Beträffande förslaget i motion 1997/98:N259 (mp) om att minska anslaget med
ytterligare 90 miljoner kronor kan noteras att det skulle innebära att man
hamnar på den i budgetpropositionen för år 1997 föreslagna och av riksdagen
beslutade nivån på bemyndigandet för år 1998. Detta skulle få till följd att
NUTEK under budgetåret 1998 skulle stå helt utan fria medel att fördela. Vidare
kan noteras att de bemyndiganderamar som nu föreslås i budgetpropositionen fram
t.o.m. år 2001 ligger på samma nivå som de riksdagen beslutade om hösten 1996.
De är i huvudsak redan intecknade, på grund av att anslaget skurits ned så pass
snabbt från en hög nivå. Det bemyndigandebelopp som således främst går att
påverka är det som avser år 2002.

Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader (D 2)
Under anslaget anvisas medel till lönekostnader och övriga
förvaltningskostnader vid Rymdstyrelsen. Övergripande näringspolitiska mål för
Rymdstyrelsens verksamhet är att åstadkomma följande: ökad konkurrenskraft
genom att svensk industri ges förutsättningar att utveckla konkurrenskraftiga
rymdprodukter och rymdtjänster, ökad teknikspridning som skall ge positiva
näringseffekter även utanför rymdindustrin, ökad Europasamverkan innebärande
att Sverige skall vara en attraktiv partner i det europeiska industrisamarbetet
samt ökad regionutveckling som bidrar till näringslivets utveckling i Kiruna-
regionen.
För nästa budgetår har regeringen beräknat anslaget till 14,4 miljoner
kronor. RRV har inte anfört några invändningar i sin revisionsberättelse. Inga
motioner har väckts på området.

Rymdverksamhet (D 3)

Propositionen
Under detta anslag anvisas medel för rymdforskning, fjärranalys och
industriutveckling samt för deltagande i det europeiska rymdsamarbetet inom
European Space Agency (ESA) och Sveriges bilaterala samarbete främst med
Frankrike. Inom ramen för den nationella rymdforskningen bedrivs
satellitprojektet Odin, vars syfte är att kartlägga förekomsten av bl.a.
vattenånga, syrgas och ozon och där uppskjutning planeras att ske under år
1998. Inom fjärranalysprogrammet har under budgetåret 1995/96 beslutats om fyra
programområden, nämligen miljöövervakning, topografisk kartläggning, skogsbruk
och meteorologi. Under år 1996 inrättades ett miljö- och rymdinstitut och ett
miljödatacenter i Kiruna.
I propositionen sägs att verksamheten är av långsiktig karaktär och att dess
resultat därför syns främst på lång sikt. Effekten av Rymdstyrelsens samlade
insatser är bl.a. att kompetensnivån höjs inom rymdföretagen och att dessas
konkurrenskraft stärks internationellt. Regeringens slutsats är att
rymdverksamheten i allt väsentligt bedrivs på ett ändamålsenligt sätt och att
de resultat som uppnåtts väl svarar mot de fastställda målen.
Regeringen beräknar anslaget för nästa budgetår till 524,0 miljoner kronor.
Vidare begär regeringen riksdagens bemyndigande att låta staten ta på sig nya
ekonomiska förpliktelser som innebär utgifter efter år 1998 uppgående till
högst 338,1 miljoner kronor.

Motionerna
Anslaget föreslås i motion 1997/98:N259 (mp) minskas med 30 miljoner kronor för
åren 1998, 1999 och 2000. Motionärerna anser att Sverige bör satsa på
tillämpningar i rymdteknologi, t.ex. utveckling av miljödatacentrumet i Kiruna
och utveckling av vädersatelliter. Däremot anser de inte att det i dagsläget
finns ekonomiskt utrymme för att delta i vad man anser vara tvivelaktiga
projekt med bemannade transporter och drift av komplexa utposter i rymden.
Sverige bör därför inte delta i rymdstationen Alpha m.m. I konsekvens med den
budgetnedskärning som förordas på det aktuella anslaget föreslås att det av
regeringen begärda beställningsbemyndigandet skall minskas i motsvarande grad.
Riksdagen bör göra uttalanden om att avbryta deltagandet i Cassiniprojektet
genom ESA och om att Sverige skall agera på internationell nivå för att avbryta
detta projekt, anförs det i motion 1997/98:N213 (mp). Cassiniprojektet innebär
uppsändning av en raket, Titan IV, till Saturnus och månen Titan. Cassinisonden
kommer att snurra runt Saturnus i fyra år för att samla in data om planeten,
dess ringar, magnetiska omgivning och månar, påpekas det. Projektet är ett
samarbete mellan NASA, det italienska rymdbolaget (ASI) och ESA. Det allvarliga
är att ombord finns 32,9 kg plutonium, säger motionärerna och hävdar att
sannolikheten att Titan IV skall misslyckas - varvid risk finns att plutonium
sprids på jorden - är 5-10 %. Att Cassiniprojektet genomförs enligt gällande
internationella regler som Sverige varit med om att utarbeta och godkänna ser
motionärerna inte som någon anledning att inte protestera mot projektet. Det
enda rimliga är att Sverige tar sitt ansvar och drar undan sitt stöd, anser
motionärerna. De hänvisar till att protester kommer från hela världen mot
projektet. Motionärerna finner det helt obegripligt att Sverige vill vara
delaktigt i ett experiment som kan leda till en stor olycka - en katastrof som
kan få förödande konsekvenser för denna planet och för kommande generationer.

Vissa kompletterande uppgifter
Riksdagen avslog hösten 1996 en motion med likartade yrkanden och motivering
som i den här aktuella motionen 1997/98:N259 (mp) - betänkande 1996/97:NU1. I
en reservation (mp) följdes motionen upp. Beträffande rymdstationen Alpha kan
noteras att riksdagen våren 1996 fattade beslut om att anvisa totalt 30
miljoner kronor för svenskt deltagande i denna (prop. 1995/96:105, bet. NU18).
Utrikesminister Lena Hjelm-Wallén har vid två tillfällen besvarat frågor
(1996/97:689 och 1997/98:1) av Eva Goës (mp) om Cassiniprojektet. I det första
svaret lämnades en utförlig redovisning av projektet. ESA bidrar till projektet
med den vetenskapliga rymdsonden Huygens, som kommer att släppas ned i
speciella fallskärmar till månen Titan. Huygens har ingen kärnkraftskälla. NASA
står för och opererar rymdfarkosten Cassini, vilken drivs med s.k.
radioisotopbatterier där den radioaktivitet som frigörs från plutonium
omvandlas till elektricitet. Den principiella frågan om användningen av
kärnkraft i rymden och dess risker har diskuterats inom ramen för FN:s
rymdkommitté sedan år 1978, meddelade utrikesministern. Generalförsamlingen
antog enhälligt år 1992 en resolution med elva principer för användningen av
kärnkraft i rymden. Syftet med dessa är att minimera förekomsten av radioaktivt
avfall i rymden. Huvudregeln är att man använder sig av sol-energi vid
rymdfärder där detta är möjligt. Cassinifarkosten kan dock inte på ett
realistiskt sätt använda sig av solenergi på grund av det stora avståndet
mellan solen och Saturnus. Förenta staterna har, i enlighet med generalför-
samlingens principer, notifierat FN:s generalsekreterare om
säkerhetsarrangemang kring Cassinifarkosten. Projektet sker således enligt
gällande internationella regler som även Sverige varit med om att utarbeta och
har godkänt, meddelade utrikesministern avslutningsvis. Vid det andra
frågetillfället i september 1997 svarade utrikesministern att hon inte ansåg
att det fanns skäl att ompröva Sveriges deltagande i ESA-projektet Huygens och
hänvisade till det tidigare frågesvaret.

Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet (D 4)

Propositionen
Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet (STATT) är en
offentlig stiftelse med svenska staten och Ingenjörsvetenskapsakademien som
huvudägare. Syftet är att - genom bevakning och rapportering om den tekniska
och industriella utvecklingen inom olika industrinationer - bidra till ökad
produktivitet och konkurrenskraft i svenskt näringsliv. STATT:s verksamhetsidé
är att bidra till ökad tillväxt i Sverige genom följande: att utföra
kvalificerade innovationspolitiska analyser som underlag för en
konkurrenskraftig svensk innovationspolitik, att medverka till att stärka små
och medelstora företags internationella konkurrenskraft genom en effektiv
insats för tekniköverföring, kompetenshöjning och internationalisering samt att
öka förståelsen för de nya teknikernas betydelse för samhällsutvecklingen och
för de komplicerade sambanden mellan teknik, människa och samhälle.
Regeringen beräknar anslaget för nästa budgetår till 29,9 miljoner kronor,
vilket innebär en besparing med 2 miljoner kronor.

Motionerna
Den av regeringen föreslagna besparingen avvisas i tre motioner.
Regeringen minskar satsningen på tekniska attachéer, vilket kan försämra
tillgången på värdefull teknisk information för svenskt näringsliv, anförs det
i motion 1997/98:N282 (m). Motionärerna avvisar regeringens förslag och
föreslår i stället att anslaget till STATT skall ökas med 2 miljoner kronor.
Också i motion 1997/98:N306 (fp) avvisas den av regeringen föreslagna
besparingen och föreslås en höjning av anslaget till STATT med 2 miljoner
kronor.
Regeringens förslag om en besparing på 2 miljoner kronor på STATT:s
verksamhet är en åtgärd som Kristdemokraterna inte anser är förenlig med de
ambitioner som bör prägla näringspolitiken, sägs det i motion 1997/98:N274
(kd). Bevakning och rapportering om den tekniska och industriella utvecklingen
inom olika industrinationer är av stor vikt för Sveriges möjligheter att hävda
sig som ett konkurrenskraftigt industriland, anser motionärerna och avvisar
besparingen.

Ingenjörsvetenskapsakademien (D 5)

Propositionen
Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) är ett samfund av invalda ledamöter som är
verksamma inom teknik, vetenskap, industriell produktion och ekonomi. IVA:s
huvuduppgift är att till samhällets gagn främja ingenjörsvetenskap och
näringsliv. Verksamheten inriktas på att följa, analysera och informera om den
tekniska och industriellt-ekonomiska utvecklingen samt att skapa och initiera
samverkan mellan olika teknikområden. Från anslaget lämnas statens bidrag till
IVA:s grundläggande verksamhet.
Regeringen beräknar anslaget till 5,4 miljoner kronor för nästa budgetår.

Motionen
I motion 1997/98:N259 (mp) föreslås en minskning av det aktuella anslaget med 2
miljoner kronor för åren 1998, 1999 och 2000. Motionärerna anser att det av
utredningar och program från akademien framgår att den är helt oförstående till
de krav som en hållbar utveckling ställer på tekniken.

Vissa kompletterande uppgifter
Riksdagen avslog hösten 1996 ett liknande yrkande - betänkande 1996/97: NU1. I
en reservation (mp) följdes motionen upp.

Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande (E)

Kommerskollegium (E 1)

Verksamhet och anslag
Kommerskollegium är central förvaltningsmyndighet för utrikeshandel och
handelspolitik. Kollegiet har inlett ett viktigt arbete med att kartlägga
svenska företags problem med handelshinder både inom EU och på
tredjelandsmarknader. Detta arbete skall intensifieras. Kollegiets arbete med
Europa-information bör i än högre grad inriktas mot näringslivet och
fackmyndigheterna, sägs det i propositionen. RRV har inte anfört några
invändningar i sin revisionsberättelse.
Regeringen beräknar anslaget för nästa budgetår till 46,5 miljoner kronor.
Förslaget har inte föranlett någon motion.

Ändring i lagen (1975:85) med bemyndigande att meddela föreskrifter om in-
eller utförsel av varor
Enligt lagen (1975:85) med bemyndigande att meddela föreskrifter om in- eller
utförsel av varor får regeringen införa begränsningar om det är påkallat av
bl.a. hänsyn till risk för störning inom samhällsekonomin eller
folkförsörjningen eller av särskilda handelspolitiska skäl. Med stöd av denna
lag har förordningen (1984:53) om import- och exportreglering utfärdats, vilken
regeringen avser att göra en översyn av. Enligt nu gällande förordning sker
överklagande hos regeringen. I enlighet med gängse principer anser regeringen
att överklagande i stället skall ske till allmän förvaltningsdomstol.
Överklagandebestämmelserna bör tas in i lag och prövningstillstånd bör krävas
vid överklagande till kammarrätten. Förslag om detta lämnas i propositionen.
Förslaget förväntas inte medföra några ökade kostnader för
förvaltningsdomstolarna. Eftersom regleringen kommer att överensstämma med vad
som gäller för förvaltningsärenden i allmänhet finns inte skäl att inhämta
yttrande från Lagrådet, sägs det i propositionen.
Enligt vad utskottet erfarit kommer den i budgetpropositionen omnämnda
översynen av förordningen om import- och exportreglering att resultera i en ny
förordning med samma namn. Denna förordning avses även omfatta vissa
verkställighetsfrågor i samband med licensbeslut grundade på föreskrifter som
har beslutats av Europeiska gemenskapen eller Europeiska kol- och
stålgemenskapen - frågor som inte behandlas i lagen med bemyndigande att
meddela föreskrifter om in- eller utförsel av varor. Syftet är att förordningen
skall träda i kraft i samband med den nu aktuella lagändringen. Den föreslagna
överklagandebestämmelsen omfattar beslut som meddelats ?i sådana ärenden som
avses i denna lag?. För att det klart skall framgå att bestämmelsen omfattar
även licensbeslut som har sin grund i gemenskapsföreskrifter bör en
komplettering göras av regeringens lagförslag, som utskottet återkommer till i
det avslutande avsnittet om vissa lagändringar.

Exportfrämjande verksamhet (E 2)

Propositionen
Anslaget disponeras för utbetalning till Sveriges exportråd. Exportrådets
verksamhet grundar sig på ett avtal mellan staten och Sveriges Allmänna
Exportförening. Nu gällande avtal är från år 1992 (prop.1991/92:108, bil. 3,
bet. NU23). Riksrevisionsverket har i rapporten Statliga insatser för att
främja export från små och medelstora företag (RRV 1996:67) föreslagit att
Exportrådets roll som centralt organ inom exportfrämjandet förstärks och att de
övriga aktörernas roller och uppgifter förtydligas. Regeringen begär riksdagens
godkännande av ett nytt avtal med Sveriges Allmänna Exportförening och Sveriges
exportråd i huvudsaklig överensstämmelse med vad som redovisas i propositionen.
Det ligger ett stort värde i regionala och lokala engagemang för att fånga
upp exportmogna och utvecklingsbara företag, sägs det i propositionen.
Samarbetet med ALMI Företagspartner AB och regionala handelskammare välkomnas
därför varmt av regeringen. Samarbetet med NUTEK bör utvecklas, inte minst när
det gäller NUTEK:s engagemang inom EU-området för små företag. Enligt
regeringens mening är det angeläget att länsstyrelser och kommuner i ökad
utsträckning anlitar Exportrådets kompetens.
Ett nära samarbete bör även i fortsättningen ske med STATT och med aktörer
som har ansvar för exportfinansieringsfrågor. Ett samarbete med Styrelsen för
internationellt utvecklingssamarbete (Sida) bör också utvecklas. Utlandskontor
bör inte etableras med hjälp av statliga medel utan att respektive organ har
samrått med Exportrådet. Ett utökat samarbete från Exportrådets sida förutses
med Invest in Sweden Agency, STATT och utlandsrepresentationen. Regeringen
anser att ett tillägg skall göras i 4 § i avtalet om Sveriges exportråd med
innebörd att rådet skall samarbeta med andra organ som med statliga medel
genomför eller låter genomföra exportfrämjande insatser. Därigenom erhålls
också övergripande information om exportfrämjande satsningar så att en samlad
bedömning kan göras i Regeringskansliet. För att markera Exportrådets roll i
företagens internationaliseringsarbete bör 2 § i avtalet justeras på följande
sätt: Rådets uppgift är att initiera, planera, samordna, marknadsföra och
genomföra åtgärder för att främja svensk export och internationalisering i
samband med export. De föreslagna ändringarna i avtalet har tagits fram i
förhandling mellan representanter för staten och Sveriges Allmänna
Exportförening.
RRV föreslog i sin rapport att medel skall föras till Exportrådet från andra
anslag på statsbudgeten. Enligt regeringens mening bör det ökade samarbetet
mellan Exportrådet och andra aktörer leda till att dessa i ökad utsträckning
lägger uppdrag på rådet för olika exportfrämjande insatser; en överföring av
medel anses därför inte aktuell. Det RRV:s förslag åsyftar torde i stället
uppnås genom ökat samarbete, sägs det. En översyn om några år skall visa om så
är fallet. Enligt regeringens mening är det ytterst angeläget att offentliga
aktörer inte med offentliga medel erbjuder olika subventioneringsgrad för
likartade insatser.
Verksamheten skall koncentreras till de två kärnverksamheterna exportservice
och exportutveckling. Rådet skall fortsätta inriktningen mot ökad
kundanpassning, ökad långsiktighet i affärsrelationerna och ökad
affärsmässighet i verksamheten. De små och medelstora företagen prioriteras i
verksamheten, bl.a. genom den starka satsningen på exportservice och
småföretagskonsulter. Exportrådet ägnar huvuddelen av det statliga uppdraget
till exportservice för mindre företag. Regeringen anser att exportfrämjandet
har en stor betydelse som instrument i näringspolitiken och handelspolitiken.
För nästa budgetår föreslår regeringen ett anslag på 127,7 miljoner kronor.

Motionerna
Det statliga stödet till exportfrämjande åtgärder, som innefattar statsstödda
exportkrediter via AB Svensk Exportkredit, Exportrådets stöd samt
nettokostnaderna för det statliga exportkreditgarantisystemet via
Exportkreditnämnden (EKN), måste tydligare än för närvarande inriktas på att
understödja mindre företags behov, anförs det i motion 1997/98:N247 (c).
Tidigare karakteriserades mindre företag ofta som underleverantörer till
storföretag, sägs det - ett förhållande som dock håller på att förändras. Allt
fler mindre företag har internationell verksamhet. Ofta är länderna kring
Östersjön samt Norge viktiga marknader för småföretagen och bildar en bas för
fortsatt export till övriga världen, anför motionärerna.
I motion 1997/98:N238 (c) begärs ett uttalande av riksdagen om
exportfrämjande åtgärder och behovet av att utrikesmyndigheternas tid för
export-främjande verksamhet ökar. Staten har under 1990-talet kraftigt minskat
bidragen till Exportrådet - en halvering har skett under tre år - konstaterar
motionären. I budgetpropositionen för år 1998 föreslås en minskning med
ytterligare 9 miljoner kronor till 127,7 miljoner kronor. Detta är mycket
olyckligt i sig och får negativa konsekvenser för Exportrådets möjligheter att
fullfölja sin uppgift och därmed också för exporten och sysselsättningen, anser
motionären. I de flesta andra länder satsar staten betydligt mer på
exportfrämjande än Sverige, både i absoluta tal och relativt sett, hävdar han.
I många länder synes också utrikesmyndigheterna, enligt motionären, vara mer
engagerade i exportfrämjandet än i Sverige. Detta innebär att svenska företag
får en konkurrensnackdel gentemot sina utländska konkurrenter.

Vissa kompletterande uppgifter
Riksdagen avslog hösten 1996 ett yrkande likartat det i den här aktuella
motionen 1997/98:N247 (c) - betänkande 1996/97:NU1. Utskottet framhöll att det
är viktigt att på olika sätt främja småföretagens möjligheter att etablera sig
på exportmarknaden och att exportinsatser i Östersjöområdet underlättas.
Exportrådets verksamhet är, som framgår av budgetpropositionen, i stor
utsträckning inriktad på de små företagen. Större företag har i allmänhet egna
utlandsorganisationer och är inte i lika stort behov av Exportrådets tjänster.
Samtliga enheter på Exportrådet arbetar huvudsakligen med små och medelstora
företag. Av Exportrådets abonnenter är 97 % små och medelstora företag. Två
tredjedelar av abonnenterna exporterar för högst 14 miljoner kronor per år,
medan ytterligare 30 % av abonnenterna exporterar för 14(400 miljoner kronor
per år. Av Exportrådets fakturering avser 85 % företag med upp till 500
anställda eller med en omsättning som understiger 500 miljoner kronor, dvs.
småföretag enligt den definition som EU tillämpar.
Inom ramen för småföretagsprogrammet har regeringen anvisat 17,5 miljoner
kronor till Exportrådet för följande insatser: projektet Team Export som syftar
till att bistå små och medelstora företag i deras exportutveckling till ett
belopp om 5 miljoner kronor, projekt för att göra Exportrådets databaser
tillgängliga över datanätet för små och medelstora företag, projekt för att
bl.a. ta fram material för grundkurs i exportfrågor för de aktuella företagen
och projekt för att ge möjligheter till erfarenhetsutbyte mellan företagen i
exportfrågor. För de tre sistnämnda projekten har 12,5 miljoner kronor
anvisats.
Riksdagen har vidare beslutat om vissa exportinsatser för små och medelstora
företag och anvisat 30 miljoner kronor för detta (prop. 1995/96:94, bet. NU13).
Insatserna har planerats och genomförts av Exportrådet och ALMI i samverkan.
Inom programmet drivs för närvarande 19 projekt. En utvärdering genomförs och
avrapportering beräknas ske efter utgången av år 1997.
Det statsstödda exportkreditsystemet, bestående av EKN:s
exportkreditgarantier och AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkrediter,
har av naturliga skäl sina största volymer hos de större företagen. Betydande
resurser läggs dock på information till de små företagen om verksamheten. EKN
och Svensk Exportkredit startade under år 1995 ett program för att underlätta
för småföretag att få risktäckning och förmånlig finansiering vid export till
länder inom OECD. Kontakter förmedlas av affärsbankerna. EKN har utvecklat en
kompletterande produkt som ger berörd bank en större säkerhet vid
exportkreditgivningen.
EKN genomför sedan många år löpande besök hos handelskamrar, banker,
regionala exportkontor, ALMI:s regionala utvecklingsbolag och enskilda företag
för att informera om sin verksamhet. För korta garantier har EKN i flera år
arbetat med regionansvar för att förbättra de lokala kontakterna.
Som redovisas i propositionen genomförs för närvarande en översyn av det
statsstödda exportfinansieringssystemet - särskild utredare: generaldirektör
Mats Rönnberg (dir. 1997:64). Uppdraget skall redovisas den 31 december 1997.
Regeringen uppdrog år 1993 åt EKN att administrera en ram på 1 miljard
kronor, senare utökad till 2 miljarder kronor, avseende de baltiska länderna
och Ryssland och senare, på vissa villkor, även Kazakstan, Ukraina och
Vitryssland för att möjliggöra exportaffärer även för företag som inte hade
möjligheter att ta risker i egen portfölj, bl.a. småföretag. I augusti 1997 gav
regeringen i uppdrag åt konsulten Bo Marking att lämna förslag på en facilitet
för finansiering av marknadssatsningar i Östersjöområdet som i första hand
skall rikta sig till små och medelstora företag. Medel för förlustrisker skall
anvisas inom ramen för det program för samarbete och utveckling i
Östersjöregionen på 1 miljard kronor som riksdagen fattade beslut om sommaren
1996 (prop. 1995/96:222, bet. FiU15).
Beträffande synpunkterna på det statliga bidraget till Exportrådet i motion
1997/98:N238 (c) kan noteras att rådet under de senaste åren förändrats från
att vara till stor del statsfinansierat till att bli mer självbärande och
fungera som konsult gentemot de svenska företag som vill utnyttja rådets
tjänster. Exportrådets verksamhet finansieras dock fortfarande till ca 30 % av
staten. Av det statliga anslaget går huvuddelen till s.k. exportservice, där
svenska företag erhåller information om exportvillkor, regler och lagar i det
aktuella landet/regionen utan avgift. Om företaget efter denna första
introduktion vill fortsätta att utnyttja Exportrådet sker det mot en avgift.
När det gäller de svenska utlandsmyndigheterna skall dessa enligt sina
instruktioner prioritera Sverigefrämjandet, däribland svensk export. Även den
Stockholmsbaserade verksamheten inom utrikesförvaltningen och
departementsledningarna skall lägga större vikt vid främjandefrågan än vad som
tidigare varit fallet. Inom Regeringskansliet pågår ett arbete i syfte att
åstadkomma en förstärkning av resurserna för exportfrämjande inom
utrikesförvaltningen. En förstärkning av de projektexportfrämjande resurserna
kommer att ske vid ambassaderna i Washington, London och Manila samt vid
Bryssel- och Genèvedelegationerna, vilket skall bidra till att öka
informationen till svenska företag om de multilaterala biståndsprogrammen.

Exportkreditnämnden (E 3)

Propositionen
Exportkreditnämnden (EKN) skall genom utfärdande av garantier främja svensk
export. Garantin utgör en försäkring mot vissa förlustrisker i samband med
export till och investeringar i utlandet. För garantin betalas en premie som är
relaterad till risken. Garantigivningen sker sedan den 1 januari 1997 i ett
ordinarie garantisystem med resultatkravet att verksamheten totalt sett skall
vara självbärande över tiden. Anslaget används för att ge EKN kompensation för
den ränta nämnden betalar för sin upplåning avseende den gamla verksamheten
(garantier utfärdande före den 1 juli 1990) samt för att ge EKN ersättning för
skuldlättnader (prop. 1991/92:100 bil. 4, bet. NU23). Regeringen beslöt våren
1997, som tidigare nämnts, om utredningsdirektiv gällande det statsstödda
exportfinansieringssystemet.
Regeringen gör bedömningen att totalramen för den ordinarie
garantiverksamheten inte behöver höjas under budgetåret 1998 och därför bör
fastställas till 100 miljarder kronor. Vidare anser regeringen att ramen för
investeringsgarantier bör förbli oförändrad, dvs. fastställas till 3 miljarder
kronor. I dessa två avseenden begär regeringen riksdagens medgivande.
Regeringen menar också att den obegränsade upplåningsrätt som EKN haft i
Riksgäldskontoret under år 1997 bör gälla även för budgetåret 1998, vilket
regeringen begär riksdagens bemyndigande av.
Regeringen föreslår att garantiverksamheten i kris- och krigslägen skall
regleras i en särskild förordning och begär riksdagens bemyndigande att, med
utgångspunkt i ett förslag från EKN, utforma regler och villkor för
importgarantier respektive exportkreditgarantier för kris- och krigslägen.
Garantigivningen föreslås ske inom den av riksdagen beviljade ramen för den
ordinarie garantiverksamheten. Riksdagen föreslås vidare ge regeringen
bemyndigande att i ett kris- eller krigsläge besluta hur stor del av ramen som
skall få disponeras för denna garantigivning.
EU-kommissionen har nyligen antagit regler i form av ett meddelande om
konkurrensutsatt exportkreditförsäkring. Syftet är att förhindra att statsstödd
verksamhet konkurrerar på ojämlika villkor med privata försäkringsbolag.
Regeringen har efter riksdagens medgivande (prop. 1996/97:150, bet. FiU20)
fattat beslut om att EKN senast den 31 december 1997 skall avveckla denna
verksamhet. Inom ramen för OECD:s s.k. konsensusöverenskommelse enades parterna
i juni 1997 om riktlinjer för premiesättning och relaterade villkor vid
statsstödd garantigivning. Dessa innebär bl.a. att minimipremier fastställs för
politiska risker och att en gemensam landklassificering införs.
RRV har inte anfört några invändningar i sin revisionsberättelse. RRV
kommenterar positivt den goda interna kontrollen och myndighetens vilja att
förbättra rutiner och system.
För nästa budgetår beräknar regeringen anslaget till 50 miljoner kronor.

Motionen
Riksdagen bör göra ett uttalande om att kriterier skall införas i
Exportkreditnämndens riktlinjer som tar hänsyn till miljö och struktur - en
helhetssyn bör skapas när det gäller godkännande av exportkreditgarantier,
anförs det i motion 1997/98:N235 (mp). Vidare bör riksdagen uttala att stöd
till dumpning av miljövidriga produkter och energisystem omgående bör avbrytas.
Regeringens deklaration om ett ekologiskt hållbart samhälle klingar falskt, när
man betänker EKN:s handlande, anser motionärerna och exemplifierar med att EKN
sommaren 1997 givit garantier till Kvaerner Energy och ABB för byggande av
turbiner respektive generatorer i världens största dammbygge. Motionärerna
anser att EKN borde uppfylla Riokonferensens målsättning om ett ekologiskt
hållbart samhälle, genom att EKN åläggs att göra miljöprövningar. Diskussioner
förs internationellt, bl.a. inom ramen för OECD, om hur miljöaspekter skall
kunna beaktas i de statsstödda exportfinansieringssystemen, erinrar
motionärerna om. Miljöpartiet driver frågan om att social- och miljöklausuler
skall tas in i WTO-avtalet, påpekas det. Det måste bli ett slut på att den rika
världen dumpar sina dåliga miljövidriga produkter i utvecklingsländer eller
bygger in dessa i stora sårbara oekologiska system, som den rika världen för
länge sedan lämnat därhän, anför motionärerna.

Vissa kompletterande uppgifter
Statsrådet Leif Pagrotsky besvarade i september 1997 två frågor (1996/97: 783
och 1996/97:791) av Eva Goës (mp) om Exportkreditnämnden och miljön respektive
exportkrediter efter miljöprövning. Statsrådet redovisade att EKN inte har
något uppdrag från regeringen att göra miljökonsekvensbedömningar av projekt
annat än ur risksynpunkt, dvs. hur miljöaspekter påverkar projektets
återbetalningsförmåga. Vidare gäller att en EKN-garanti bara är giltig om
lagstiftningen i importlandet, t.ex. på miljöområdet, följs. Detta är i princip
vad som gäller för motsvarande institut i de svenska företagens
konkurrentländer.
I frågesvaret redovisades vidare att diskussioner förs internationellt, bl.a.
inom ramen för OECD, om hur miljöaspekter skall kunna beaktas i de statsstödda
exportfinansieringssystemen. Statsrådets uppfattning är att detta är frågor,
där man i första hand måste söka en lösning på internationell nivå, eftersom
företagen i olika länder därmed får liknande konkurrensförhållanden. Sverige
driver på miljöarbetet inom ramen för olika internationella organisationer,
inte minst inom Världshandelsorganisationen - WTO. Vidare nämndes att frågan om
miljöhänsyn vid statsstödd exportfinansiering diskuterades vid ett symposium om
export och miljö som Närings- och handels- och Miljödepartementen anordnade i
april 1997. Regeringskansliet för också diskussioner med EKN i frågan.

AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning (E 4)
Anslaget disponeras för ersättning till AB Svensk Exportkredit (AB SEK) för
eventuellt underskott utgörande skillnaden mellan intäkter och kostnader,
huvudsakligen ränteintäkter och räntekostnader, inom ramen för systemet med
statsstödda exportkrediter. Villkoren för krediterna följer den s.k.
konsensusöverenskommelsen inom OECD. Anslaget omfattar även kostnader för
räntestöd till finansiering av export av fartyg, en stödform som upphörde år
1989, och kostnader för vissa förmånliga krediter till u-länder, dock enbart
åtaganden som gjorts t.o.m. år 1984. Den tidigare nämnda
Exportfinansieringsutredningen berör också AB SEK:s verksamhet.
Anslagsbelastningen hänförs för närvarande uteslutande till kostnader för vissa
förmånliga krediter till u-länder.
Regeringen beräknar anslaget för nästa budgetår till 9,1 miljoner kronor.
Förslaget har inte föranlett några motioner.

Investeringsfrämjande (E 5)

Propositionen
Delegationen för utländska investeringar i Sverige, Invest in Sweden Agency
(ISA), är den centrala myndigheten för investeringsfrämjande åtgärder.
Verksamheten finansieras dels från anslag, dels med bidrag från s.k. partner i
projektverksamheten. Mot bakgrund av att budgetåret 1995/96 var ISA:s första
verksamhetsår har det inte varit möjligt att utförligt kommentera de uppnådda
resultatens förhållande till de övergripande målen ?att utländska företag
genomför nyinvesteringar och nyetableringar i Sverige samt samverkar med
svenska företag i landet?, sägs det i propositionen. Regeringen har tillkallat
en särskild utredare, frilansskribenten Ronald Fagerfjäll, för utvärdering av
verksamheten vid ISA avseende tiden den 1 juli 1995 ( den 30 september 1997
(dir. 1997:85). Uppdraget skall redovisas senast den 31 december 1997. RRV har
inte anfört några invändningar i sin revisionsberättelse.
För nästa budgetår beräknar regeringen anslaget till 39,2 miljoner kronor.

Motionen
Investeringsfrämjandet med Invest in Sweden Agency har som mål att utländska
företag genomför nyinvesteringar och nyetableringar samt samverkar med svenska
företag, konstateras det i motion 1997/98:N259 (mp). Motionärerna anser inte
att detta primärt är en statlig uppgift och föreslår att anslaget dras in.

Vissa kompletterande uppgifter
Riksdagen avslog hösten 1996 ett yrkande liknande det här aktuella (bet.
1996/97:NU1). I en reservation (mp) följdes yrkandet upp.

Konsumentfrågor (F)

Marknadsdomstolen (F 1)
Marknadsdomstolen är en specialdomstol som handlägger mål och ärenden enligt de
lagar som anges i propositionen. Det övergripande målet för domstolen är att på
ett rättssäkert sätt och inom rimlig tid avgöra de mål och ärenden som den har
att handlägga samt att leda rättsutvecklingen och främja en enhetlig
rättstillämpning inom det marknadsrättsliga området.
I propositionen påpekas att svårighetsgraden på de mål domstolen har att
handlägga varierar, vilket försvårar möjligheten att mäta effektiviteten.
Regeringen gör dock bedömningen att effektiviteten i verksamheten är god. RRV
har inte haft några invändningar i sin revisionsberättelse.
Regeringen beräknar anslaget för nästa budgetår till 4,7 miljoner kronor.
Inga motioner har väckts på detta område.

Konsumentverket (F 2)

Propositionen
Konsumentverket är central förvaltningsmyndighet för konsumentfrågor. De
övergripande målen för verksamheten är följande: att ge hushållen möjligheter
att utnyttja sina ekonomiska och andra resurser effektivt, att ge konsumenterna
en stark ställning på marknaden, att skydda konsumenternas hälsa och säkerhet
samt att medverka till att sådana konsumtions- och produktionsmönster utvecklas
som minskar påfrestningarna på miljön och bidrar till en långsiktigt hållbar
utveckling. I anslutning till detta fullgörs de uppgifter som ankommer på
Konsumentombudsmannen (KO). Konsumentverket får disponera medel under anslaget
B 6 Bidrag till standardisering och provnings- och mätteknisk FoU m.m. för
bidrag till Standardiseringskommissionen för standardiseringsprojekt.
Konsumentverkets insatser som främjar från miljösynpunkt långsiktigt hållbara
konsumtions- och produktionsmönster har hög prioritet, liksom insatser i det
svenska arbetet med konsumentpolitiken i EU, rörande bl.a. produktsäkerhet och
konsumenternas ställning när det gäller finansiella tjänster. Särskilt viktigt
är det vidare att stödja hushåll med svag ekonomi.
För att kunna mäta effekter och utröna behovet av åtgärder har
Konsumentverket under budgetåret 1995/96 genomfört marknadsstudier inom olika
områden. I propositionen redovisas handläggningstider och styckkostnader.
Konsumentverket har erhållit en invändning från RRV i revisionsberättelsen
avseende smärre brister i den interna kontrollen. Ett antal av de punkter som
RRV tar upp har redan åtgärdats av Konsumentverket och på andra punkter har en
översyn påbörjats. Inför årsredovisningen för år 1997 avses samtliga punkter
vara åtgärdade. Regeringen följer detta arbete.
Regeringen beräknar anslaget till 67,9 miljoner kronor för nästa budgetår.

Motionerna
Anslaget till Konsumentverket bör av statsfinansiella skäl minskas med 10
miljoner kronor, anförs det i motion 1997/98:N282 (m). Verket bör kompensera
besparingen med rationaliseringar och ökad avgiftsfinansiering.
I motion 1997/98:N312 (v) föreslås en ökning av det aktuella anslaget med 20
miljoner kronor. Enskilda hushåll har för närvarande stort behov av ekonomisk
rådgivning, anser motionärerna; en rådgivning som kan vara nog så lönande såväl
för den enskilde som för kommunen. I motionen hänvisas till en annan motion av
Vänsterpartiet - 1997/98:N265 - i vilken förslaget om kommunal budgetrådgivning
riktad till hushållen utvecklas.
Behovet av ekonomisk rådgivning för enskilda hushåll är stort, anförs det i
den sistnämnda motionen 1997/98:N265 (v). Arbetslösheten och låga nivåer i
socialförsäkringarna har bidragit till att inkomstklyftorna ökat, säger
motionärerna. Sedan mitten av 1970-talet har det skett en årlig utbyggnad av
konsumentverksamheten. I början av 1990-talet vände dock trenden, men från år
1996 noteras en svag ökning. Ekonomisk rådgivning kan ske i olika former, sägs
det i motionen. Rådgivning i anslutning till kommunal konsumentvägledning anses
därvid vara ett mycket bra alternativ. Konsumentvägledarens oberoende ställning
i förhållande till myndigheter och banker är av stor betydelse för människor
som behöver hjälp att reda ut sin ekonomi. Genom de av Vänsterpartiet
föreslagna ökade medlen med 20 miljoner kronor kan kommuner som vill bygga upp
eller vidareutveckla ekonomisk rådgivning söka bidrag till den nämnda
verksamheten. Målet skall vara att alla hushåll som efterfrågar ekonomisk
rådgivning skall kunna få sådan, anser motionärerna. Kommunerna skall också
kunna få mer resurser till utredningar inom ramen för skuldsaneringslagen
(1994:334).
För att finansiera en ökning till konkurrensforskningen som Kristdemokraterna
förordar och som tidigare redovisats föreslås i motion 1997/98:N274 (kd) en
minskning av det här aktuella anslaget med motsvarande summa, dvs. 3 miljoner
kronor. Konkurrensfrågorna är mycket betydelsefulla och i allra högsta grad ett
konsumentintresse, eftersom de bl.a. bidrar till en lägre prisnivå, anför
motionärerna.

Vissa kompletterande uppgifter
Riksdagen avslog hösten 1996 liknande yrkanden som de här aktuella (bet.
1996/97:NU1). När det gäller nedskärningar gäller, enligt uppgift, att anslaget
till Konsumentverket skurits ned med totalt 23 % i reala termer under den
senaste sexårsperioden.
Beträffande frågan om ekonomisk rådgivning till hushållen kan noteras att
ansvaret för denna ligger hos kommunerna. Enligt uppgift finns det för
närvarande sådan rådgivning i ca 240 kommuner.

Allmänna reklamationsnämnden (F 3)
Allmänna reklamationsnämnden har till uppgift bl.a. att pröva tvister mellan
konsumenter och näringsidkare rörande varor, tjänster och andra nyttigheter som
tillhandahållits huvudsakligen för enskilt bruk, s.k. konsumenttvister, och ge
rekommendationer om hur tvister bör lösas. RRV har inte anfört några
invändningar i sin revisionsberättelse.
Regeringen beräknar anslaget för nästa budgetår till 13,6 miljoner kronor.
Förslaget har inte föranlett några motioner.

Fastighetsmäklarnämnden (F 4)
Fastighetsmäklarnämnden, som inrättades den 1 oktober 1995, skall verka som
central myndighet för registrering av och tillsyn över fastighetsmäklare och
skall särskilt inrikta sin verksamhet på att fastighetsmäklarna följer god
fastighetsmäklarsed, att information sprids om vad god fastighetsmäklarsed
innebär samt att mäklarna har en god utbildning för sin uppgift. Utgångspunkten
är att staten skall få full kostnadstäckning för det berörda arbetet genom
avgifter från mäklare.
En arbetsgrupp under lagutskottet har utvärderat fastighetsmäklarlagen
(1995:400). Den valda organisationsmodellen att Kammarkollegiet sköter
kansligöromål och tillhandahåller den personal som bereder och föredrar ärenden
inför nämnden verkar enligt arbetsgruppens rapport inte förenlig med ett
effektivt tillsynsarbete. Statskontoret har i en rapport (1996:11) ifrågasatt
behovet av en författningsreglerad anslutning till en värdmyndighet. Regeringen
anser att en översyn av nämndens organisation fordras för att effektivisera och
åstadkomma en bättre styrning och kontroll av verksamheten. RRV har inte anfört
några invändningar i sin revisionsberättelse.
Regeringen beräknar anslaget till 6,1 miljoner kronor för nästa budgetår.
Inga motioner har väckts på detta område.

Stöd till konsumentorganisationer (F 5)

Propositionen

Sedan år 1990 har särskilda medel anslagits för stöd till ideella
konsumentorganisationer. Medlen, som förmedlas av Konsumentverket, skall bl.a.
kunna användas till stöd åt befintliga konsumentorganisationer och för att
stödja och stimulera uppbyggnaden av nya organisationer. Sveriges konsumentråd
och Konsumenter i samverkan är på olika sätt representerade i europeiskt
konsumentarbete. Det är regeringens bedömning att båda organisationerna även
fortsättningsvis skall kunna medverka till en fördjupad diskussion och debatt
om hur konsumentskyddet skall kunna stärkas i Europa och till att sprida
information om EU till sina respektive medlemsorganisationer. Mot denna
bakgrund anser regeringen att båda organisationerna bör få fortsatt ekonomiskt
stöd. Även andra organisationer kan få ekonomiskt stöd. En fristående forskare
har fått i uppdrag att utvärdera de projekt Konsumentverket beviljat stöd till
under åren 1994-1996.
Regeringen beräknar anslaget för nästa budgetår till 4,1 miljoner kronor.

Motionen
I motion 1997/98:N259 (mp) föreslås en ökning av stödet till
konsumentorganisationer med 2 miljoner kronor för åren 1998, 1999 och 2000. Det
marknadsekonomiska systemet förutsätter kritiska och kunniga konsumenter, som
har möjlighet att göra medvetna val, anför motionärerna. De anser mot denna
bakgrund att insatserna på det konsumentpolitiska området måste öka på följande
sätt: konsumentforskningen bör få ökade resurser, leverantörerna bör åläggas
att bifoga produktinformationsblad vid leveranser, alla produkter bör ha en
fullständig innehållsdeklaration, en obligatorisk miljövarudeklaration bör
införas, livsmedelsprotokollen bör vara offentliga, kommersiella, oadresserade
reklamblad bör inte få delas ut i brevlådorna och kommunerna bör informeras om
värdet av och den kommunala vinsten med konsument-rådgivning.

Vissa kompletterande uppgifter
Riksdagen avslog hösten 1996 ett liknande yrkande som det här aktuella (bet.
1996/97:NU1). Yrkandet följdes upp i en reservation (mp).

Stöd till konsumentforskning (F 6)
Forskningsrådsnämnden tog den 1 januari 1997 över ansvaret för
konsumentforskningen från Konsumentverket. Regeringen gör bedömningen att
Konsumentverket även för år 1998 bör anvisas medel för att ha möjlighet att
aktivt medverka i arbetet med att följa konsumentforskningen. Med hänsyn till
forskningens långsiktiga karaktär och på grund av att verksamheten nyligen
överflyttats till Forskningsrådsnämnden är det inte möjligt att påvisa konkreta
resultat, sägs det i propositionen
Regeringen beräknar anslaget för nästa budgetår till 4,1 miljoner kronor.
Inga motioner har väckts på detta område.

Bidrag till miljömärkning av produkter (F 7)
Målet för miljömärkningsverksamheten är att genom frivillig miljömärkning
stimulera utveckling och användning av produkter som ur miljösynpunkt är bättre
än andra i övrigt jämförbara produkter. Ett harmoniserat nordiskt system för
miljömärkning av produkter, Svanen, infördes under år 1989. Den frivillliga
miljömärkningen inom ramen för detta system organiseras och drivs av SIS -
Standardiseringen i Sverige och leds av Miljömärkningsstyrelsen.
Miljömärkningen skall på sikt finansieras genom avgifter och ersättningar från
de företag som får sina produkter miljömärkta. Sedan den 1 maj 1992 gäller inom
EU en förordning om miljömärkning. EU-kommissionen har presenterat ett förslag
till en ny miljömärkningsförordning i syfte att effektivisera arbetet med
miljömärkning inom EU. Förslaget kommer att behandlas av rådet tidigast under
år 1998.
Regeringen avser att i samråd med SIS under år 1998 omstrukturera
organisationen av miljömärkningsverksamheten i syfte att skapa en klarare och
effektivare organisation med tydligare beslutsstruktur än i nuvarande ordning
och underlätta det svenska deltagandet i det nordiska samarbetet. Avsikten är
att verksamheten tills vidare skall bedrivas inom ett av staten och SIS, för
ägarna icke vinstgivande, ägt bolag. Huvudinriktningen för bolagets verksamhet
skall vara densamma som i nuvarande organisation och dess skötsel m.m. skall
liksom tidigare regleras i ett avtal mellan ägarna. Avsikten är att staten
tills vidare skall äga 10 % av aktiekapitalet och röstetalet för samtliga
aktier, genom förvärv av dessa för en köpeskilling av 1 kr, medan resterande
aktier skall ägas av SIS. Regeringen begär riksdagens bemyndigande att besluta
i frågor rörande förvärv av 10 % av aktiekapitalet och röstetalet för samtliga
aktörer i ett bolag, till vilket förvaltningen i Sverige av det nordiska
miljömärkningssystemet och EU:s miljömärkningsordning skall överföras.
Med hänsyn till att det nordiska miljömärkningssystemet kräver ett omfattande
nordiskt samarbete och till att EU:s miljömärkningssystem inte förutses ge
intäkter av någon betydande storlek anser regeringen att
miljömärkningsverksamheten bör få fortsatt statligt stöd. För nästa budgetår
beräknar regeringen anslaget till 4,6 miljoner kronor. Inga motioner har väckts
på detta område.

Övriga frågor

Stimulanser till hushållstjänster
I motion 1997/98:N274 (kd) föreslås inrättandet av ett nytt anslag, Hushålls-
tjänster, och att 250 miljoner kronor skall anvisas för år 1998. I syfte att
möjliggöra för enskilda att köpa tjänster till hushållet och minska den
omfattande förekomsten av svartjobb vill motionärerna införa en modell för
hushållstjänster som under tre år prövats i Danmark och som är permanentad
sedan maj 1996. Genom direkta statliga bidrag till företag som säljer
hushållstjänster till privatpersoner skapas en modell där den enskilde slipper
att ligga ute med betydande belopp. Staten betalar tillbaka halva den
debiterade kostnaden, dvs. staten återbetalar direkt hela skattekilen till
hushållet, påpekas det. En utvärdering visar att ?varje återbetald timme?
inneburit en nettovinst för statskassan, säger motionärerna. De anser att
målsättningen för en sådan modell i Sverige bör vara att alla hushåll skall ha
råd att köpa hjälp för de mest förekommande sysslorna i hemmet, liksom privat
barnomsorg och privat hälsovård. Det föreslagna systemet skapar nya jobb och
höjer den totala produktionen, men minst lika viktigt är att det introducerar
tusentals människor i företagandets villkor, menar motionärerna.

Vissa kompletterande uppgifter
Riksdagen avslog hösten 1996 ett liknande yrkande (bet. 1996/97:NU1).
Tjänstebeskattningsutredningen föreslog våren 1997 i sitt betänkande Skatter,
tjänster och sysselsättning (SOU 1997:17) bl.a. att arbetsgivaravgifterna och
egenavgifterna för egenföretagare skall avskaffas i tjänstebranscher som kan
anses utgöra substitut till hemarbete och s.k. svart arbete. Förslaget
omfattade följande branscher: bilserviceverkstäder, reparationsverkstäder för
hushållsartiklar, restauranger, personalmatsalar, cateringföretag,
landtransportföretag (endast persontransporter), städföretag (endast verksamhet
riktad till privatkonsumenter) och andra serviceföretag. Vidare föreslogs en
höjd och permanentad skattereduktion för utgifter för reparationer, ombyggnader
och tillbyggnader av småhus och bostadsrätter (ROT-avdrag), ändringar i
föräldraförsäkringen och en särskild skattereduktion för pensionärer.
Betänkandet har remissbehandlats.
I budgetpropositionen (finansplan m.m. avsnitt 8.2.3) kommenteras
utredningen. Regeringen anser att en budgetneutral omläggning av skattesystemet
som utredningen föreslår kan öka sysselsättningen. Det finns däremot anledning
att vara skeptisk till storleken på den sysselsättningseffekt som utredningen
beräknar, sägs det. Regeringen kan inte ansluta sig till utredningens förslag
om finansiering. I den fortsatta beredningen ingår därför att ta fram förslag
på lämplig alternativ finansiering, sägs det.
EU-kommissionen har nyligen föreslagit att medlemsländerna skall kunna sänka
mervärdesskatten på vissa arbetsintensiva tjänster i syfte att öka
sysselsättningen. Såväl finansminister Erik Åsbrink som skatteminister Thomas
Östros har uttalat sig positivt om förslaget. I riksdagsdebatten om
utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna i november 1997 (RD 1997/98:30)
sade finansministern att en sänkning av mervärdesskatten kan komma i fråga om
vissa villkor är uppfyllda, nämligen följande: åtgärden skall ha en säkerställd
positiv sysselsättningseffekt, det skall finnas en ansvarsfull finansiering,
onödigt krångel skall undvikas och skatteundandragande skall förhindras.

Utskottets ställningstagande

Inledning
Utskottet behandlar först frågan om anslag m.m. inom utgiftsområde 24
Näringsliv. Därefter behandlas några särskilda frågor som aktualiserats i olika
motioner och slutligen de lagförslag som framlagts under utgiftsområdet i
propositionen.

Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv
Enligt utskottets uppfattning och i likhet med vad som anförs i propositionen
är näringspolitikens främsta uppgift att bidra till en hållbar ekonomisk
tillväxt och därmed till en ökad välfärd. Den medverkar också till strävandena
om en halvering av den öppna arbetslösheten till år 2000.
Utskottet vill också framhålla att näringspolitiken måste ses mot bakgrund av
den ekonomiska politik som förs. Denna måste innebära en stram finanspolitik,
som ger förutsättningar för låga räntor och låg inflation. Balans i de
offentliga finanserna måste nås och upprätthållas.
Regeringens strategi, som utskottet instämmer i, bygger på att kunniga
människor, ett gott företagsklimat och en omställning till ekologisk hållbarhet
stärker Sverige. Huvuddelen av sysselsättningsökningen under de kommande åren
bör ske i den privata sektorn. En expansion av det privata näringslivet innebär
en förstärkning av både de offfentliga finanserna och hela Sveriges ekonomi.
Sverige skall ha fler företagare, växande företag och ett mer kunskapsinriktat
företagande. Sverige måste ha livskraftiga företag som förmår att hävda sig i
både den inhemska och den internationella konkurrensen.
De allmänna förutsättningarna för företagande i Sverige är goda - räntan har
sjunkit kraftigt, inflationstakten har växlats ned, skatten för företagen är
låg, utbildnings- och kompetensnivån ökar och vinstnivån är hög. I
vårpropositionen och budgetpropositionen har olika åtgärder föreslagits för att
förbättra företagsklimatet, t.ex. rätt till tjänstledighet för att starta eget
företag, ökade medel för kooperativt företagande och kvinnors företagande,
förkortad arbetsgivarperiod i sjukförsäkringen och nya utbildningssatsningar.
Närings- och regionalpolitiken skall ges en ny inriktning. Företagsstöden
skall göras mer flexibla för att bättre kunna anpassas till regionala och
lokala förutsättningar. Många olika politikområden måste samverka för att ta
tillvara tillväxtmöjligheterna.
I motionerna 1997/98:N282 (m), 1997/98:N306 (fp), 1997/98:N312 (v) och
1997/98:N274 (kd) föreslås andra belopp för olika anslag inom utgiftsområde 24
Näringsliv; dessa innebär sammantaget i alla motionerna en högre ram för
utgiftsområdet än vad regeringen föreslagit. Riksdagen har, som redovisats,
nyligen beslutat att ramen för utgiftsområdet skall vara i enlighet med
regeringens förslag, dvs. 2 698 miljoner kronor. Detta har också
näringsutskottet förordat i sitt yttrande till finansutskottet (1997/98:NU1y).
Mot bakgrund av att de insatser som görs inom utgiftsområdet har stor betydelse
för den förnyelse av näringslivet som är nödvändig om arbetslösheten skall
minska, anförde utskottet att det har förståelse för de olika förslag om ökade
anslag inom utgiftsområdet som lagts fram i de nämnda motionerna. Samtidigt
måste en avvägning göras mot det överordnade målet att balans i de offentliga
finanserna skall nås och upprätthållas.
Utskottet kommenterar i det följande de olika här aktuella områdena. I den
tidigare redovisningen har under berörda rubriker lämnats vissa kompletterande
uppgifter, till vilka utskottet hänvisar.
Beträffande NUTEK:s förvaltningsanslag finns yrkanden både om ökat och om
minskat anslag. NUTEK har, enligt utskottets mening, en viktig uppgift inom
näringspolitiken. Den besparing som regeringen föreslår ser utskottet som en
del av den nödvändiga budgetsaneringen. En omlokalisering av NUTEK från
Stockholm, som föreslås i en motion, kan utskottet inte se något motiv för.
NUTEK:s verksamhet med såddfinansiering föreslås i flera motioner få ökade
medel. Enligt utskottets uppfattning är denna verksamhet ett exempel på en typ
av lyckad näringspolitisk insats som ger mycket samhällsnytta per satsad krona.
Som tidigare redovisats sker fr.o.m. år 1998 en renodling av
medelstilldelningen genom att amorteringar och räntor skall levereras in på
inkomsttitel på statsbudgeten och anslaget höjas i motsvarande grad. Vidare
övervägs, enligt uppgift, att såddfinansieringen i regleringsbrevet skall
utgöra en särskild anslagspost. Sammantaget kan förändringarna förväntas
innebära förbättrade möjligheter att följa upp verksamheten. Det bör också
noteras att ALMI, som tidigare redovisats, enligt sina ägardirektiv skall
avsätta medel för såddfinansiering. Utskottet utgår från att regeringen noga
följer utvecklingen och i lämpligt sammanhang informerar riksdagen om hur
ianspråktagandet av medel utvecklas och om behov av medelstillskott uppkommer.
När det gäller insatser för att främja kvinnors företagande som aktualiseras
i vissa motioner har utskottet tidigare redovisat de åtgärder statsmakterna
vidtagit på detta område. Utskottet vill här erinra om att regeringen i
budgetpropositionen föreslår att det berörda anslaget skall tillföras 10
miljoner kronor för rådgivning till kvinnliga företagare. För att det skall
vara möjligt att minska arbetslösheten måste många olika variabler samverka. En
ökning av kvinnors företagande är en faktor som kan bidra till en minskning av
arbetslösheten. Att identifiera vilka omständigheter som utgör hinder för
kvinnor att starta företag och vidta åtgärder för att eliminera dessa är,
enligt utskottets mening, en angelägen uppgift inom näringspolitiken. Liksom
det statliga stödet inom näringspolitiken bör vara neutralt mellan olika
företagsformer bör det också vara neutralt mellan kvinnor och män. De
företagarlån till kvinnor som ALMI ansvarar för kan ses som en del i
strävandena att åstadkomma en sådan neutralitet. När det gäller forskning om
kvinnors företagande hänvisar utskottet till att Stiftelsen Forum för
Småföretagsforskning i december 1996 fattat beslut om visst stöd till ett
forskningsprogram inom området. Utskottet utgår från att ytterligare medel
skall kunna erhållas för detta forskningsprogram.
Stöd till kooperativ utveckling berörs i några motioner. Kooperativa företag
intar, enligt utskottets uppfattning, en viktig roll inom småföretagsamheten.
Som tidigare redovisats kommer det berörda anslaget att i det närmaste
tredubblas nästa budgetår. Utskottet noterar att de ökade medlen innebär - med
de krav på motfinansiering som gäller - att det kan finnas två rådgivare per
LKU. Det är dock enskilda LKU som avgör hur medlen skall disponeras, inom ramen
för gällande riktlinjer. Utskottet vill också hänvisa till den arbetsgrupp med
uppgift att göra en kartläggning av området social ekonomi som regeringen
nyligen beslutat tillsätta.
I tre motioner föreslås att anslaget till omstrukturering av vissa statligt
ägda företag m.m. skall slopas. Detta är ett yrkande som utskottet tidigare har
behandlat och som riksdagen har avslagit.
Beträffande turistfrämjande föreslås såväl ökade som minskade anslag i olika
motioner. För innevarande budgetår har turistfrämjandet, som tidigare nämnts,
tillförts ett engångsbelopp från småföretagsprogrammet avsett för
internationell marknadsföring. Utskottet vill framhålla att man vid jämförelser
av hur stora belopp som olika nordiska länder satsar på turistfrämjande bör
beakta att förhållandena skiljer sig åt mellan länderna. I Sverige deltar såväl
kommuner som landsting i finansieringen av denna verksamhet i större
utsträckning än vad som är fallet i övriga nordiska länder. Utskottet vill
betona vikten av att Sverige marknadsförs internationellt, då turismen har stor
betydelse för sysselsättningen.
När det gäller frågan om varvsindustrin, som aktualiseras i några motioner,
står utskottet fast vid ställningstaganden som gjorts vid olika tillfällen
under det senaste riksmötet då frågan behandlats. Utskottet anser sålunda att
det är mycket viktigt att olika industrigrenar erhåller konkurrensneutralitet i
förhållande till motsvarande industrigrenar i konkurrentländerna. Utskottet
anser vidare att det inte är en tillfredsställande ordning att det, till följd
av att Förenta staterna ännu inte har ratificerat OECD-avtalet, fortfarande
förekommer subventioner i Sveriges konkurrentländer. Regeringen bör med all
kraft verka för att dessa upphör. Utskottet vill i detta sammanhang ge sitt
stöd till den linje som Sverige driver inom EU och som innebär en strävan att
komma bort från rena driftstöd till förmån för stöd till forskning och
utveckling och till innovationer. Det bör också härvid erinras om den svenska
garantiförordning för fartygsfinansiering som infördes år 1995. Statlig garanti
enligt denna förordning förutsätter att fartyget har ett högt förädlingsvärde
och att detta grundar sig helt eller delvis på ny teknik.
Beträffande Konkurrensverket, vars verksamhet föreslås få ökade medel i en
motion, noterar utskottet att, som tidigare redovisats, medlen för
konkurrensfrämjande verksamhet i relation till andra aktiviteter inom
utgiftsområde 24 givits viss prioritet genom att vissa sparbeting i stället
slagits ut på andra verksamhetsområden. Verket har vidare ett betydande
anslagssparande. I ett kort perspektiv torde därför nivån på anslaget inte
utgöra något hinder för verket att ta egna initiativ. Utskottet vill också
erinra om den verksamhet som skall bedrivas av det i budgetpropositionen
aviserade rådet för konkurrens på lika villkor mellan offentlig och privat
sektor.
Konkurrensforskningen föreslås få ökade medel i tre motioner. Det för år 1998
i budgetpropositionen föreslagna anslaget innebär dock, enligt uppgift,
tillsammans med sedan tidigare sparade medel en disponibel nivå på 4 miljoner
kronor.
Högre anslag till teknisk forskning och utveckling föreslås i tre motioner,
medan det i en motion föreslås minskat anslag. Utskottet anser att teknisk
forskning och utveckling är av grundläggande betydelse för möjligheterna att
uppnå ökad produktivitet, förnyelse och tillväxt i näringslivet.
Teknikutveckling och produktförnyelse är strategiska faktorer för de svenska
företagens konkurrenskraft, och utformningen av den industrirelaterade
forskningen är härvid av avgörande betydelse. Det är nödvändigt att samverkan
mellan näringsliv och universitet/högskola främjas och att forskningsresultat
förs ut till företagen. NUTEK har en viktig uppgift när det gäller den
industrirelaterade forskningen.
Av besparingen avseende teknisk forskning och utveckling för åren 1997 och
1998 har, som tidigare redovisats, ungefär hälften kompenserats genom att
forskningsstiftelserna tagit över finansieringen. Utskottet vill dock peka på
att dessa finansieringar endast avser ett begränsat antal år och således inte
är långsiktiga. Vidare gäller att forskningsstiftelserna inte arbetar med aktiv
samverkan med näringslivet på det sätt som NUTEK gör. I propositionen sägs att
de stora besparingarna på det här aktuella anslaget föranleder en översyn och
en omprövning av verksamheten. Utskottet vill understryka vikten av att
regeringen noga följer utvecklingen och på lämpligt sätt håller riksdagen
informerad.
Förslaget i en motion att minska anslaget till rymdverksamheten avvisas av
utskottet. Denna verksamhet är viktig för att upprätthålla och höja
kompetensnivån inom de berörda företagen och stärka deras konkurrenskraft
internationellt. När det gäller Sveriges deltagande i Cassiniprojektet vill
utskottet hänvisa till det frågesvar som utrikesminister Lena Hjelm-Wallén
lämnat under år 1997 och som tidigare återgivits. Detta projekt sker enligt
gällande internationella regler som Sverige varit med om att utarbeta och
godkänt.
Regeringen har föreslagit en minskning av anslaget till den teknisk-
vetenskapliga attachéverksamheten - ett förslag som avvisas i tre motioner.
Utskottet ser besparingen, som är relativt begränsad, som en del av den
nödvändiga budgetsaneringen. Utskottet vill också peka på att verksamheten kan
utvecklas i positiv riktning genom de samarbetssträvanden med andra organ som
regeringen framhåller i propositionen.
I en motion förordas minskat anslag till Ingenjörsvetenskapsakademien och att
anslaget till investeringsfrämjandet skall slopas. Detta är yrkanden som
utskottet tidigare har behandlat och som riksdagen har avslagit.
Frågan om beaktande av miljökriterier i EKN:s kreditgarantigivning, som
aktualiseras i en motion, är, enligt utskottets mening, en typ av fråga där man
i första hand måste söka en lösning på internationell nivå för att företagen
skall få likartade konkurrensförhållanden. Som tidigare redovisats driver
Sverige på miljöarbetet inom ramen för olika internationella organisationer,
inte minst inom WTO.
På området konsumentfrågor finns beträffande Konsumentverket yrkanden både om
minskat och om ökat anslag och beträffande anslaget till stöd till
konsumentorganisationer ett yrkande om ökat anslag. Detta är yrkanden som
utskottet tidigare har behandlat och som riksdagen har avslagit.
När det slutligen gäller förslaget om stimulanser till hushållstjänster vill
utskottet hänvisa till EU-kommissionens förslag om sänkt mervärdesskatt på
arbetsintensiva tjänster, vilket nu kommer att bli föremål för överväganden
inom regeringen.
Med det anförda tillstyrker utskottet de av regeringen föreslagna anslagen
för budgetåret 1998 inom utgiftsområde 24 Näringsliv (bilaga 2). Likaså
tillstyrks de övriga här aktuella förslagen till riksdagsbeslut som framlagts i
budgetpropositionen. Samtliga aktuella motioner avstyrks därmed i nu berörda
delar.

Kvinnliga affärsrådgivare
I två motioner - 1997/98:N247 (c) och 1997/98:A273 (c) - begärs, som nämnts,
uttalanden av riksdagen om verksamheten med kvinnliga affärsrådgivare.
NUTEK arbetar, som tidigare redovisats, med verksamhet med kvinnliga
affärsrådgivare. Sålunda samordnar NUTEK rådgivarna på central nivå genom
konferenser, utbildningar, elektroniskt nätverk och en vetenskaplig
utvärdering. För närvarande finns det kvinnliga affärsrådgivare i ca 110
kommuner. NUTEK har också nyligen lämnat en ansökan till
Arbetsmarknadsdepartementet om medel för att starta verksamhet med kvinnliga
affärsrådgivare i kommuner med särskilt hög kvinnoarbetslöshet.
Utskottet anser att en viktig uppgift inom näringspolitiken är att särskilt
stödja kvinnors företagande. Det finns en stor utvecklingspotential bland
kvinnliga företagare. Enligt utskottets mening är det angeläget att fler
kvinnor blir företagare. Utskottet utgår från att regeringen följer frågan och
återkommer till riksdagen om behov av ytterligare åtgärder uppstår. Något
uttalande av riksdagen av den typ som här begärs anser utskottet dock inte
erforderligt. Motionerna avstyrks därmed i berörda delar.

Inriktningen av Konkurrensverkets verksamhet
I de två motionerna 1997/98:N214 (s) och 1997/98:N250 (s) begärs, som tidigare
redovisats, en översyn av inriktningen av Konkurrensverkets verksamhet, i syfte
att sätta in konkurrensen i ett bredare perspektiv.
Som redan nämnts finns i Konkurrensverkets instruktion och i regleringsbrevet
angivet att verket skall främja en effektiv konkurrens inom såväl privat som
offentlig verksamhet, till nytta för konsumenterna. I verksamhetsplanen påpekas
- beträffande syftet med verksamheten - att de vinster som följer av en
effektiv konkurrens kommer till uttryck i den samlade samhällsekonomin och
gynnar därmed ytterst och på sikt konsumenterna. Konkurrensverket skall således
finnas till för konsumenterna, sägs det vidare.
Konkurrenslagen ger utrymme för att ta hand om konsumentintressen och andra
samhälleliga intressen genom regler vad gäller tillåten samverkan som bl.a. har
som ett krav att samarbetet skall komma konsumenterna till godo. När det gäller
små företags möjligheter att samverka enligt konkurrenslagen tillsatte
regeringen i april 1997 en interdepartemental arbetsgrupp för att göra en
översyn. Arbetet omfattar dels samverkan inom kedjor i livsmedels- och
detaljhandeln, kooperativ verksamhet inom skogs- och jordbruk och
taxisamverkan, dels mer generella spörsmål om nätverk och glesbygdsfrågor.
Utskottet vill också erinra om den verksamhet som skall bedrivas av det i
budgetpropositionen aviserade rådet för konkurrens på lika villkor mellan
offentlig och privat sektor. Rådets uppgift skall, som redovisats, vara att med
beaktande av de olika grundförutsättningar som gäller för privat och offentlig
sektor söka undanröja konkurrenskonflikter mellan privat och offentlig
verksamhet. Rådets verksamhet skall inriktas på fall av allmänt intresse, och
särskild uppmärksamhet skall ägnas åt frågor som rör prissättning och
konkurrens på så lika villkor som möjligt.
Enligt utskottets mening är det, mot bakgrund av det anförda, helt klart att
den verksamhet som Konkurrensverket bedriver skall ha som riktmärke att en mer
effektiv konkurrens är till nytta för konsumenterna. Något behov av ett
särskilt uttalande av riksdagen i frågan kan utskottet inte se och avstyrker
därmed de här aktuella motionerna.

Exportfrämjande åtgärder för småföretag m.m.
Som tidigare redovisats begärs i motion 1997/98:N247 (c) att riksdagen skall
göra ett uttalande om att det statliga stödet till exportfrämjande åtgärder
tydligare än för närvarande måste inriktas på att understödja små företags
behov. I en annan motion, 1997/98:N238 (c), begärs ett uttalande om
exportfrämjande åtgärder och att utrikesmyndigheternas tid för exportfrämjande
verksamhet skall öka.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är viktigt att på olika
sätt främja småföretagens möjligheter att etablera sig på exportmarknaden. Som
tidigare redogjorts för är Exportrådets verksamhet i stor utsträckning inriktad
på de små företragen; större företag har i allmänhet egna
utlandsorganisationer. Utskottet vill också erinra om de medel som Exportrådet
tilldelats från småföretagsprogrammet för insatser riktade till småföretag.
Riksdagen anslog också våren 1996 särskilda medel till exportinsatser för små
och medelstora företag, vilka planerats och genomförts av Exportrådet i
samarbete med ALMI.
Det statsstödda exportkreditsystemet, bestående av EKN:s
exportkreditgarantier och AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkrediter,
har av naturliga skäl sina största volymer hos de större företagen. Det läggs
dock, som tidigare nämnts, betydande resurser på att informera de små företagen
om verksamheten.
Det nya avtalet om Exportrådet, som regeringen begär riksdagens godkännande
av, har som bakgrund bl.a. slutsatserna i RRV:s rapport om statliga insatser
för att främja export från små och medelstora företag. Inriktningen som anges i
propositionen är just en ökad inriktning på små och medelstora företag, vilket
utskottet stöder.
När det gäller frågan om utrikesmyndigheternas deltagande i den
exportfrämjande verksamheten gäller, som tidigare redovisats, att de svenska
utlandsmyndigheterna enligt sina instruktioner skall prioritera främjandet av
svensk export. Det pågår också ett arbete inom Regeringskansliet i syfte att
åstadkomma en förstärkning av resurserna för exportfrämjande inom
utrikesförvaltningen.
Med det anförda avstyrker utskottet de båda här aktuella motionerna i berörda
delar.

Vissa lagändringar
I propositionen framläggs fyra lagförslag som behandlas här. Det gäller lag om
ändring i lagen (1986:985) om handel med ädelmetallarbeten, lag om ändring i
lagen (1992:1119) om teknisk kontroll, lag om ändring i lagen (1995:528) om
revisorer och lag om ändring i lagen (1975:85) med bemyndigande att meddela
föreskrifter om in- eller utförsel av varor. Utskottet har i det föregående
redogjort för dessa lagförslag.
När det gäller det andra lagförslaget har, som tidigare redovisats, från
Närings- och handelsdepartementet anmälts att ett förbiseende har gjorts i
budgetpropositionen i den här aktuella delen. I lagen (1993:584) om
medicintekniska produkter finns i 7 § en hänvisning till anmält organ enligt
lagen om teknisk kontroll. En konsekvensändring bör således göras i den
förstnämnda lagen. Utskottet föreslår därför att den berörda paragrafen (7 §) i
lagen om medicintekniska produkter ändras, så att begreppet anmälda organ
utmönstras även där. Utskottets förslag framgår av bilaga 5.
Också beträffande förslaget till lag om ändring i lagen med bemyndigande att
meddela föreskrifter om in- eller utförsel av varor vill utskottet föreslå en
ändring. Som tidigare nämnts kommer, enligt vad utskottet erfarit, den i
budgetpropositionen omnämnda översynen av förordningen (1984:53) om import- och
exportreglering att resultera i en ny förordning med samma namn. Denna
förordning avses även omfatta vissa verkställighetsfrågor i samband med
licensbeslut grundade på föreskrifter som har beslutats av Europeiska
gemenskapen eller Europeiska kol- och stålgemenskapen - frågor som inte
behandlas i den nämnda lagen med bemyndigande att meddela föreskrifter om in-
eller utförsel av varor. Syftet är att förordningen skall träda i kraft i
samband med den nu aktuella lagändringen. Den föreslagna
överklagandebestämmelsen omfattar beslut som meddelats ?i sådana ärenden som
avses i denna lag?. För att det klart skall framgå att även licensbeslut som
har sin grund i gemenskapsföreskrifter omfattas av bestämmelsen bör det
citerade avsnittet bytas ut mot en hänvisning till den nya förordningen.
Utskottets ändringsförslag framgår av bilaga 4.
Med de angivna ändringarna tillstyrker utskottet lagförslagen.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv
att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:1 utgiftsområde 24 momenten
1, 2, 8, 11 och 13(20 och med avslag på motionerna 1997/98:Fi205 yrkande
15, 1997/98:N213, 1997/98:N235, 1997/98: N242, 1997/98:N243, 1997/98:N252,
1997/98:N254, 1997/98:N255, 1997/98:N259, 1997/98:N265, 1997/98:N274
yrkande 21, 1997/98: N282 yrkandena 7(13, 1997/98:N288, 1997/98:N290,
1997/98: N306 yrkande 5, 1997/98:N312 yrkandena 3-7 och 9-11, 1997/98:A273
yrkandena 12 och 14 och 1997/98:A427 yrkande 3
a) godkänner sammanslagningen av Sveriges geologiska undersökning och
Statens oljelager i enlighet med vad som anges i propositionen,
b) bemyndigar regeringen att besluta om försäljning av staten tillhörig
fast egendom under Sveriges geologiska undersöknings förvaltning i
enlighet med vad som anges i propositionen,
c) bemyndigar regeringen att under år 1998 låta staten ta på sig
ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till teknisk forskning och
utveckling som, inberäknat löpande avtal och beslut, innebär utgifter om
högst 575 miljoner kronor under budgetåret 1999, högst 500 miljoner kronor
under budgetåret 2000, högst 425 miljoner kronor under budgetåret 2001 och
högst 130 miljoner kronor under budgetåret 2002,
d) bemyndigar regeringen att för rymdverksamhet låta staten åta sig nya
ekonomiska förpliktelser som innebär utgifter efter år 1998 uppgående till
högst 338,1 miljoner kronor,
e) godkänner att regeringen sluter nytt avtal med Sveriges Allmänna
Exportförening och Sveriges exportråd i huvudsaklig överensstämmelse med
vad som anges i propositionen,
f) medger att staten åtar sig ett betalningsansvar i form av garantier
till ett belopp av högst 100 000 000 000 kr för det ordinarie
garantisystemet,
g) medger att staten åtar sig ett betalningsansvar i form av garantier
till ett belopp av högst 3 000 000 000 kr för investeringar i utlandet,
h) bemyndigar regeringen att besluta att Exportkreditnämnden får
obegränsad upplåningsrätt i Riksgäldskontoret,
i) bemyndigar regeringen att reglera Exportkreditnämndens garantigivning
i kris- och krigslägen, både avseende import till och export från Sverige
med utgångspunkt från Exportkreditnämndens förslag,
j) bemyndigar regeringen att i kris- och krigslägen besluta hur stor del
av den ordinarie garantiramen som skall få disponeras för garantigivningen
i kris- och krigslägen,
k) bemyndigar regeringen att besluta i frågor rörande förvärv av 10 % av
aktiekapitalet och röstetalet för samtliga aktier i ett bolag, till vilket
förvaltningen i Sverige av det nordiska miljömärkningssystemet och EU:s
miljömärkningsordning avses överföras,
l) för budgetåret 1998 anvisar anslag under utgiftsområde 24 Näringsliv
enligt utskottets förslag i bilaga 2,
res.1 (mp)
2. beträffande kvinnliga affärsrådgivare
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:N247 yrkande 14 och 1997/98:A273
yrkande 10,
res. 2 (c)
3. beträffande inriktningen av Konkurrensverkets verksamhet
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:N214 och 1997/98:N250,
4. beträffande exportfrämjande åtgärder för småföretag m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:N238 och 1997/98:N247 yrkande 18,
5. beträffande vissa lagändringar
att riksdagen
dels antar de i proposition 1997/98:1 utgiftsområde 24 Näringsliv
framlagda förslagen till
a) lag om ändring i lagen (1986:985) om handel med ädelmetallarbeten,
b) lag om ändring i lagen (1992:1119) om teknisk kontroll,
c) lag om ändring i lagen (1995:528) om revisorer,
d) lag om ändring i lagen (1975:85) med bemyndigande att meddela
föreskrifter om in- eller utförsel av varor, dock med den ändringen att 4
§ erhåller lydelse enligt Utskottets förslag i bilaga 4,
dels antar av utskottet i bilaga 5 framlagt förslag till lag om ändring i
lagen (1993:584) om medicintekniska produkter.

Stockholm den 4 december 1997

På näringsutskottets vägnar

Birgitta Johansson

I beslutet har deltagit: Birgitta Johansson (s), Christer Eirefelt (fp)*, Karin
Falkmer (m)*, Sylvia Lindgren (s), Mikael Odenberg (m)*, Barbro Andersson (s),
Kjell Ericsson (c), Marie Granlund (s), Chris Heister (m)*, Dag Ericson (s),
Lennart Beijer (v)*, Nils-Göran Holmqvist (s), Ola Karlsson (m)*, Göran
Hägglund (kd)*, Laila Bäck (s), Hans Hoff (s) och Ronny Korsberg (mp).
*) Har ej deltagit i beslutet under moment 1

Reservationer

1. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv (mom. 1)
Ronny Korsberg (mp) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnittet om anslag m.m. inom
utgiftsområde 24 Näringsliv bort ha följande lydelse:
Utskottets syn på näringspolitikens utformning och inriktning överensstämmer
med den som kommer till uttryck i Miljöpartiet de grönas partimotion
1997/98:N311. Där sägs att målsättningen är att skapa förutsättningar för ett
näringsliv som kännetecknas av mångfald, dynamik, kreativitet och delaktighet.
Målet är att via goda regelverk och goda ekonomiska styrmedel underlätta för
företag som vill vara en del av ett modernt, ekologiskt och socialt hållbart
samhälle. Det skall vara företagsekonomiskt lönsamt att göra det som är
långsiktigt hållbart - rädsla för förändring får inte hämma denna utveckling.
Politikens roll är, enligt utskottets uppfattning, att underlätta framväxten
av det goda - i bemärkelsen ekologiskt och socialt hållbara - näringslivet.
Mångfald, dynamik, kreativitet och delaktighet är nyckelord för en sådan
utveckling. Socialistiska och andra rörelser som vill detaljstyra näringslivets
verksamhet och tekniska utveckling skadar förutsättningarna för detta.
Politiska rörelser som å andra sidan inte förstår vikten av att spelregler och
ekonomiska styrmedel måste användas på ett förnuftigt sätt banar väg för något
som kan liknas vid ekonomisk anarki. Ett framtida näringsliv måste vara en del
av ett väl fungerande samhälle, inte något som seglar fritt ovanför, under
eller vid sidan om den sociala och ekologiska verkligheten.
Utskottet anser att det budgetalternativ som Miljöpartiet har lagt fram är
ett bättre alternativ än det som riksdagen nu har beslutat om i
budgetprocessens första steg (prop. 1997/98:1, bet. FiU1). Av reservation nr 31
till finansutskottets betänkande framgår Miljöpartiets förslag. För det här
aktuella utgiftsområdet Näringsliv innebär det en ram som är 193 miljoner
kronor lägre än den nu fastställda.
Med utgångspunkt från den nu fastställda ramen på 2 698 miljoner kronor anser
utskottet att ett antal ändringar i regeringens förslag till anslag bör göras i
enlighet med vad som framgår av bilaga 2 till detta betänkande.
Neddragningar av eller slopande av anslag bör, enligt utskottets mening,
göras i sex avseenden. NUTEK:s förvaltningsanslag bör kunna minskas med 33
miljoner kronor. Utskottet anser att det är ytterst bekymmersamt att ett så
stort verk som NUTEK inte har som målsättning att arbeta i en anda som präglas
av Agenda 21. Turistfrämjandet bör på sikt helt kunna skötas av näringen. Som
ett första steg mot detta bör anslaget minskas med 50 miljoner kronor.
Anslaget till teknisk forskning och utveckling bör kunna minskas med 90
miljoner kronor. Motivet för detta är de stora resurser som
forskningsstiftelserna förfogar över och de möjligheter till insyn och
demokratisk påverkan som finns. Av de anslagna medlen bör 150 miljoner kronor
avdelas för ALMI Företagspartner AB för insatser bland småföretagen, varav en
ram på 50 miljoner kronor bör avsättas för miljöteknikområdet. Också anslaget
till rymdverksamhet bör, enligt utskottets mening, kunna minskas - med 30
miljoner kronor. Sverige bör t.ex. inte delta i projekt med bemannade
transporter och drift av komplexa utposter i rymden, bl.a. rymdstationen Alpha.
Även anslaget till Ingenjörsvetenskapsakademien bör minskas - med 2 miljoner
kronor. Akademiens verksamhet utgår inte från de krav som en hållbar utveckling
ställer på tekniken. Att utskottet förordar minskade anslag till teknisk
forskning och utveckling samt till rymdverksamhet får som konse-kvens att
beloppen för de berörda bemyndiganderamarna också bör dras ned.
När det gäller rymdverksamheten anser utskottet - i likhet med vad som anförs
i motion 1997/98:N213 (mp) - att riksdagen bör göra uttalanden om att Sverige
skall avbryta deltagandet i Cassiniprojektet genom ESA och att Sverige skall
agera på internationell nivå för att detta projekt skall avbrytas. Utskottet
finner det helt obegripligt att Sverige kan delta i ett projekt där, om en
olycka skulle inträffa, plutonium riskerar att spridas på jorden med de
katastrofala konsekvenser som detta skulle leda till. Att projektet genomförs
enligt gällande internationella regler är inget skäl för att Sverige inte skall
protestera mot projektet.
Anslaget till investeringsfrämjande bör vidare, enligt utskottets mening,
utgå. Den uppgift som Invest in Sweden Agency har, dvs. att främja att
utländska företag skall genomföra nyinvesteringar och nyetableringar samt
samverka med svenska företag, är inte primärt en uppgift för staten.
Utskottet anser att vissa verksamheter inom utgiftsområdet bör få ökade
medel. Anslaget till småföretagsutveckling bör sålunda ökas med 40 miljoner
kronor. Dessa medel bör användas dels för NUTEK:s verksamhet med
såddfinansiering, dels för insatser för att främja kvinnors företagande. Den
förstnämnda verksamheten har visat sig vara en relativt framgångsrik metod för
att hjälpa nya företag att komma i gång. Ökade insatser för att främja kvinnors
företagande begärs förutom i partimotionen 1997/98:N259 (mp) också i motion
1997/98:N252 (mp). Som sägs där bör stöd utgå till fortsatt verksamhet med
nätverksbanker och till forskning om kvinnors företagande. Nätverksbanker, som
med lyckat resultat prövats i ett projekt i Dalarna, innebär en helhetssyn med
koppling mellan finansiering, rådgivning och utbildning.
Anslaget Stöd till kooperativ utveckling bör vidare tillföras ytterligare 9
miljoner kronor. LKU bedriver en mycket kostnadseffektiv verksamhet, men har
hittills inte erhållit någon ekonomisk garanti för denna. Slutligen bör
anslaget Stöd till konsumentorganisationer tillföras ytterligare 2 miljoner
kronor. Det marknadsekonomiska systemet förutsätter kritiska och kunniga
konsumenter som har möjlighet att göra medvetna val.
När det gäller Exportkreditnämndens verksamhet bör riksdagen göra ett
uttalande om att EKN:s riktlinjer skall ändras så att hänsyn också tas till
miljökriterier vid godkännande av exportkreditgarantier. EKN bör således
uppfylla Riokonferensens målsättning om ett ekologiskt hållbart samhälle, genom
att EKN åläggs att göra miljöprövningar. Sverige bör också agera
internationellt så att social- och miljöklausuler tas in i WTO-avtalet. Den
rika världen måste upphöra med att dumpa sina miljövidriga produkter i
utvecklingsländer och att bygga in dessa i stora, icke ekologiskt anpassade
system som den rika världen för länge sedan upphört med.
Sammantaget innebär de av utskottet förordade ändringarna av anslagsbelopp
att summan av anslagen för utgiftsområde 24 Näringsliv understiger den av
riksdagen fastställda ramen på 2 698 miljoner kronor med 193 miljoner kronor.
Dessa medel borde, enligt utskottets mening, ha tillförts utgiftsområde 21
Energi. Eftersom detta inte är möjligt enligt den nya budgetprocessen anser
utskottet att medlen i stället skall användas för att förstärka budgetsaldot.
Med de beslut som utskottet förordar blir motion 1997/98:N259 (mp) i
väsentliga delar tillgodosedd. Även motionerna 1997/98:N213 (mp), 1997/98: N235
(mp) och 1997/98:N252 (mp) blir tillgodosedda. Motion 1997/98: N255 (s) som tar
upp LKU blir också härigenom delvis tillgodosedd. Förslagen i motion
1997/98:N259 (mp) om anslag för budgetåren 1999 och 2000 avstyrks dock av
utskottet, eftersom det aktuella beslutet endast skall avse budgetåret 1998.
Övriga här aktuella motioner avstyrks i berörda delar.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv
att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:1 utgiftsområde 24 momenten
1, 2 och 13(19 och motionerna 1997/98:N213, 1997/98: N235, 1997/98:N252
och 1997/98:N259 yrkandena 1, 3 och 4, med anledning av proposition
1997/98:1 utgiftsområde 24 momenten 8, 11 och 20 och motion 1997/98:N255
och med avslag på motionerna 1997/98:Fi205 yrkande 15, 1997/98:N242,
1997/98:N243, 1997/98: N254, 1997/98:N259 yrkande 2, 1997/98:N265,
1997/98:N274 yrkande 21, 1997/98:N282 yrkandena 7(13, 1997/98:N288,
1997/98: N290, 1997/98:N306 yrkande 5, 1997/98:N312 yrkandena 3(7 och
9-11, 1997/98:A273 yrkandena 12 och 14 och 1997/98:A427 yrkande 3
a) och b) (=utskottet),
c) bemyndigar regeringen att under år 1998 låta staten ta på sig
ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till teknisk forskning och
utveckling som, inberäknat löpande avtal och beslut, innebär utgifter om
högst 485 miljoner kronor under budgetåret 1999, högst 410 miljoner kronor
under budgetåret 2000, högst 345 miljoner kronor under budgetåret 2001 och
högst 40 miljoner kronor under budgetåret 2002,
d) bemyndigar regeringen att för rymdverksamhet låta staten åta sig nya
ekonomiska förpliktelser som innebär utgifter efter år 1998 uppgående till
högst 248,1 miljoner kronor,
e)(k) (=utskottet),
l) för budgetåret 1998 anvisar anslag under utgiftsområde 24 Näringsliv
enligt uppställning i bilaga 2 (res. 1),
m) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
beträffande Cassiniprojektet,
n) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
beträffande miljökriterier vid exportkreditgivning m.m.

2. Kvinnliga affärsrådgivare (mom. 2)
Kjell Ericsson (c) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnittet om kvinnliga affärsrådgivare
bort ha följande lydelse:
NUTEK har, som tidigare redovisats, genom ett regionalpolitiskt uppdrag
arbetat med verksamhet med kvinnliga affärsrådgivare sedan år 1993.
Finansieringen har hittills fördelats med en tredjedel på respektive NUTEK,
berörda länsstyrelser och kommuner. NUTEK samordnar rådgivarna på central nivå
genom konferenser, utbildningar, elektroniskt nätverk och en vetenskaplig
utvärdering. För närvarande finns det kvinnliga affärsrådgivare i ca 110
kommuner. Erfarenheterna av verksamheten har varit mycket goda. Om inte nya
medel tillförs riskerar dock denna verksamhet att försvinna. Riksdagen bör mot
denna bakgrund anmoda regeringen att tillse att verksamheten med kvinnliga
affärsrådgivare kan fortsätta. Med detta tillstyrks motionerna i berörda delar.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande kvinnliga affärsrådgivare
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:N247 yrkande 14 och
1997/98:A273 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Bemyndiganden inom ramen för en nationell IT-strategi
Christer Eirefelt (fp), Karin Falkmer (m), Mikael Odenberg (m), Chris Heister
(m), Ola Karlsson (m) och Göran Hägglund (kd) anför:
I betänkandet anges under rubriken Propositionen att näringsutskottet vid ett
senare tillfälle kommer att behandla momenten 9 och 10 om olika bemyndiganden
inom ramen för en nationell IT-strategi, jämte berörda yrkanden i motionerna
1997/98:N282 (m) och 1997/98:N274 (kd).
Inledningsvis vill vi betona att det är av mycket stor betydelse att Sverige
kan erbjuda attraktiva villkor för all näringsverksamhet. Vi har i våra
respektive motioner lagt fram förslag som syftar till att skapa ett klimat som
främjar företagande i vårt land. Vår ståndpunkt i detta sammanhang utesluter
inte särskilda arrangemang i syfte att underlätta nya utländska etableringar i
Sverige, men vi reagerar mot regeringens tillvägagångssätt.
Vi vill därför redan nu påtala det faktum att de aktuella förslagen i
budgetpropositionen står i konflikt med lagen (1996:1059) om statsbudgeten.
Enligt 14 § i denna lag får regeringen ställa ut kreditgarantier och göra andra
liknande åtaganden för det ändamål och högst det belopp som riksdagen
bestämmer. När det finns särskilda skäl får åtagandet enligt riksdagens
bestämmande göras utan att beloppet begränsas. I den efterföljande paragrafen
sägs att för garantiåtaganden skall en avgift tas ut. Avgiftens storlek skall
motsvara statens ekonomiska risk och övriga kostnader för åtagandet, om inte
riksdagen för ett visst åtagande beslutat annat.
Regeringen föreslog hösten 1996 en ny modell för garantihanteringen i staten
(prop. 1996/97:1 finansplan m.m. avsnitt 5.3.2). Den nya modellen, som
riksdagen ställde sig bakom (bet. 1996/97:FiU1), innebär att risken i varje
garantiengagemang eller grupp av engagemang skall beräknas och att det
därigenom sätts ett pris, i form av en årlig avgift, på garantin. Till den del
avgifter inte erhålls från garantitagaren är det fråga om en statlig
subvention, och en sådan subvention skall belasta ett anslag. Finansutskottet
anförde följande:
Den föreslagna modellen för hantering av statliga garantier framstår enligt
utskottets mening som väl avvägd. Genom att statliga garantier antingen
avgiftsbeläggs fullt ut eller belastar anslag på statsbudgeten med motsvarande
belopp får man till stånd en mer rationell och ändamålsenlig styrning av de
statliga garantiåtagandenas fördelning.
Utskottet biträder med hänsyn härtill den föreslagna lösningen, men vill i
sammanhanget göra följande förtydliganden. Av propositionen framgår inte hur
större, beloppsmässigt öppna garantier skall inordnas i det nya systemet. Skall
den föreslagna modellen kunna fungera som ett styrinstrument för statlig
resurstilldelning är det emellertid angeläget att i princip alla typer av nya
garantier omfattas av systemet med avgifter/subventionsanslag. Beloppsmässigt
obegränsade garantier av det slag som beviljats bl.a. anordnare av olympiska
spel och konsortiet för Öresundsförbindelsen bör därför framdeles i görligaste
mån ersättas av åtaganden som är preciserade till belopp. I den mån detta inte
är lämpligt med hänsyn till starka, samhällsekonomiska skäl bör likväl en
avgift alternativt en subventionseffekt beräknas utifrån ett schablonmässigt
fastställt underlag.
Undantag från detta krav bör enligt finansutskottets mening bara få göras för
den typ av garantier som Sverige till följd av medlemskap eller ingångna avtal
är skyldigt att ikläda sig gentemot EG och sådana institutioner som
Världsbanken, Nordiska investeringbanken och andra liknande internationella
organ. Det bör ankomma på regeringen att utröna vilka internationella
garantiåtaganden som skall hänföras till denna undantagskrets och som således
inte skall omfattas av det nya garantisystemet. Dessa undantag bör fastställas
av riskdagen.
Liksom regeringen anser utskottet att det är av stor vikt att riksdagen
löpande informeras om garantiverksamhetens omfattning, resultat och risk med
tanke på de stora belopp den omfattar. Riksdagen bör därför på föreslaget sätt
återkommande informeras om garantiverksamhetens omfattning och resultat i
vårpropositionen och budgetpropositionen.
Vi konstaterar att de motiv som anförs för en obegränsad kreditgaranti i årets
budgetproposition inte överensstämmer med vad regeringen och riksdagen anförde
för ett år sedan. Endast det faktum att förslaget inte beretts färdigt i
Regeringskansliet - regeringen avser att återkomma till våren 1998 med färdigt
förslag - kan inte anses vara ett skäl för att riksdagen skall avstå från att
begränsa kreditgarantin och därmed avstå från att begränsa de eventuella
framtida kostnadernas omfattning. Om avsikten är att någon garantiavgift inte
skall tas ut, skall enligt den av riksdagen hösten 1996 beslutade modellen,
subventionens omfattning beräknas och medel härför anvisas över anslag. Något
anslag motsvarande subventionselementet har dock inte begärts eller
preciserats, vilket understyrker förslagets preliminära karaktär.
Enligt vår mening borde regeringen återta de aktuella delarna av
budgetpropositionen för att vid ett senare tillfälle återkomma till riksdagen
med ett preciserat förslag.

2. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv (mom. 1)
Karin Falkmer, Mikael Odenberg, Chris Heister och Ola Karlsson (alla m) anför:
En riksdagsmajoritet bestående av Socialdemokraterna och Centerpartiet beslöt i
november 1997 att fastställa ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena i
den statliga budgeten och en beräkning av statens inkomster avseende år 1998.
Samtidigt fattades beslut om en preliminär fördelning av statens utgifter på
utgiftsområden för budgetåren 1999 och 2000.
Moderata samlingspartiet har i parti- och kommittémotioner förordat en annan
inriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Dessa förslag
syftar till att skapa förutsättningar för ett ekonomiskt, kulturellt och
socialt växande Sverige. Genom en större enskild sektor och ett starkare civilt
samhälle kan både företag och människors förmåga växa. Massarbetslösheten kan
steg för steg pressas tillbaka, samtidigt som den sociala tryggheten också i
andra bemärkelser kan öka genom att hushållen får en större ekonomisk
självständighet.
Vårt parti har föreslagit en långtgående växling från subventioner och bidrag
till omfattande skattesänkningar för alla, främst låg- och medelinkomsttagare.
Samtidigt skall de människor värnas som är i störst behov av gemensamma
insatser och som har små eller inga möjligheter att påverka sin egen situation.
Det allmänna skall också tillföras resurser för att på ett tillfredsställande
sätt kunna genomföra de uppgifter som måste vara gemensamma.
När riksdagens majoritet nu beslutat om en annan inriktning av politiken,
deltar vi inte i utskottets beslut avseende moment 1 om anslag m.m. inom
utgiftsområde 24 Näringsliv. I det nyligen fattade riksdagsbeslutet om
utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna har företrädarna för Moderata
samlingspartiet ställt sig bakom det förslag till totala utgifter på
statsbudgeten och den fördelning på utgiftsområden som framgår av en
reservation (28) till finansutskottets betänkande 1997/98:FiU1. När det gäller
det här aktuella utgiftsområdet 24 Näringsliv innebär den föreslagna ramen en
ökning jämfört med det som blev riksdagens beslut med 140 miljoner kronor. I
det följande redovisar vi den del av vår politik som berör utgiftsområde 24
Näringsliv.
Den ekonomiska politiken - vilken näringspolitiken är underordnad - måste
enligt en reservation (m, fp, kd) till det nyssnämnda betänkandet 1997/98:FiU1
läggas om. Den svenska ekonomin måste göras mer dynamisk och mer flexibel så
att tillväxten blir högre och betydligt mer uthållig än den varit under de
senaste 30 åren. En ny ekonomisk politik måste inriktas på att få fler och
växande företag och på att sänka skadliga skatter. Sverige måste bli
företagsammare och den privata sektorn måste bli större och mer livskraftig.
Det är genom företagande, tillväxt och fler skattebetalare som välstånd skapas,
inte genom högre skatter och högre offentliga utgifter. De senaste årens ?fram
och tillbaka-politik? måste brytas till förmån för stabila och långsiktigt
verkande regler och åtgärder som passar inte minst de mindre företagen.
I olika motioner från företrädare för Moderata samlingspartiet, bl.a.
motionerna 1997/98:Fi205 och 1997/98:N282, redovisas hur näringspolitiken bör
utformas. Näringspolitikens främsta uppgift är att skapa bättre förutsättningar
för företag och företagare. Den socialdemokratiska regeringens näringspolitik
når inte upp till denna målsättning. Bördan av skatter och avgifter ökar
samtidigt som bl.a. anslagen till teknisk forskning och utveckling minskas,
vilket försämrar konkurrenskraften och villkoren för företagande.
Sverige måste välja förnyelse för att kunna tillvarata möjligheterna till
nytt välstånd. Förnyelsen handlar inte främst om enskildheter utan om
förändringar över ett brett fält. En agenda för förnyelse måste sålunda
inbegripa åtgärder på en rad områden. Viktigast är villkoren för företagande
och arbete, framför allt beskattningen, arbetsmarknadens organisation,
konkurrensvillkoren, kunskaps- och teknikförsörjningen,
arbetsmarknadspolitiken, frihet från onödiga regler samt samhällets
infrastruktur, inte minst energiförsörjningen. Den agenda för arbete och
företagande som Sverige måste följa kan sammanfattas under följande fem
huvudrubriker:
- Sänkt skattetryck.
- En fri arbetsmarknad.
- Svenskt deltagande i det europeiska valutasamarbetet.
- En god energiförsörjning.
- Kunskap och kompetens i världsklass.

Vi förordade alltså, som nämnts, en högre ram för utgiftsområdet Näringsliv än
vad regeringen föreslagit och riksdagen fattat beslut om. Hur den - med 140
miljoner kronor - utökade ramen borde fördelas på olika anslag framgår av
motion 1997/98:N282 (m) och av bilaga 1.
Till anslaget till teknisk forskning och utveckling borde således ha anvisats
110 miljoner kronor utöver regeringens förslag. De av regeringen föreslagna
mycket kraftiga besparingarna på detta anslag hotar på sikt de svenska
företagens teknikförsörjning och konkurrenskraft. Också regeringens besparing
på anslaget till STATT innebär att tillgången på värdefull teknisk information
för svenskt näringsliv försämras. Denna besparing borde inte komma i fråga.
Vidare borde NUTEK:s verksamhet med såddfinansiering tillskjutas ytterligare 3
miljoner kronor.
En vital konkurrens skärper effektiviteten och ökar välståndet. Insatser för
att främja konkurrensen är därmed ett viktigt inslag i en politik som gör
Sverige mer utvecklingskraftigt. Framför allt inom områden av monopoliserad
kommunal tjänsteverksamhet kan mycket vinnas genom en målmedveten
konkurrensutsättning. För att underlätta denna process bör konkurrensreglerna
förbättras avseende kommunal affärsverksamhet. Konkurrensverket bör bl.a. ges
en starkare ställning. Vidare borde anslaget till konkurrensforskning ökas med
1 miljon kronor jämfört med regeringens förslag.
Moderata samlingspartiet anser att kärnkraften skall drivas vidare samt att
de av regeringen föreslagna bidragen till investeringar inom energiområdet inte
skall införas. Vidare avvisar vi inrättandet av en ny energimyndighet. För att
NUTEK skall kunna fortsätta med myndighetsuppgifterna på energiområdet borde
NUTEK:s förvaltningsanslag tillföras 75 miljoner kronor utöver regeringens
förslag. Detta innebär en minskad omfattning av myndighetsutövningen.
I vårt budgetförslag förordades också att två anslag skulle slopas, nämligen
Stöd till kooperativ utveckling (A 3) och Kostnader för omstrukturering av
vissa statligt ägda företag m.m. (A 7). De näringspolitiska insatserna bör
syfta till att skapa ett generellt bra näringsklimat, och olika företagsformer
bör behandlas lika i regel- och skattesystem. Då kan ett särskilt anslag för
kooperativ utveckling inte motiveras. Eftersom regeringen inte har aviserat
någon privatisering av något större statligt företag kan A 7-anslaget utgå.
Slutligen borde anslaget till Konsumentverket kunna minskas med 10 miljoner
kronor av statsfinansiella skäl.
När det gäller frågan om stimulanser till hushållstjänster vill vi erinra om
att Moderata samlingspartiet har föreslagit att den privata tjänstesektorn
skall stimuleras genom sänkningar av skatter och/eller arbetsgivaravgifter.

3. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv (mom. 1)
Kjell Ericsson (c) anför:
I flera motioner har, som redovisats, NUTEK:s verksamhet med såddfinansiering
föreslagits få ökade medel. Jag vill - utöver vad utskottet har anfört -
understryka vikten av att regeringen tillser att denna verksamhet framöver får
tillräckliga medel. Det är just i de tidiga skedena av en företagsetablering
som det kan vara motiverat med statliga insatser, för att underlätta övergången
från idé till produktion.
Jag vill också framhålla vikten av att ALMI även framöver får anslagsmedel i
tillräcklig omfattning för sin verksamhet med information, rådgivning och
finansiering. Denna verksamhet är av mycket stor betydelse för strävandena att
skapa fler företag och för att befintliga småföretag skall växa.

4. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv (mom. 1)

Christer Eirefelt (fp) anför:
Folkpartiet liberalerna har i motioner föreslagit en alternativ budget. Vårt
förslag har temat "jobb, vård, skola" och innebär i sina huvuddrag sänkta
skatter för företagande och tillväxt, kombinerat med utgiftsökningar framför
allt när det gäller vård och omsorg, men även för utbildning, bistånd, miljö
och rättsäkerhet. Vårt förslag till utgiftsram har emellertid avslagits av
riksdagen i budgetprocessens första steg och vi är nu förhindrade att fullfölja
våra anslagsyrkanden.
Folkpartiet liberalerna konstaterar i en reservation (29) till
finansutskottets betänkande 1997/98:FiU1 att år 1997 blir ett bottenår för
sysselsättningen och ett rekordår för arbetslösheten. Politiken måste därför
inriktas på omedelbara insatser för ökad sysselsättning och högre tillväxt.
Folkpartiet liberalerna har lämnat ett förslag till budget för år 1998 som är
så utformat att det skapar förutsättningar för en tillväxt som är både större
och uthålligare än med regeringens politik. Ansatsen i budgetalternativet
skiljer sig från propositionen eftersom den inriktas på förslag till
strukturreformer som kan undanröja Sveriges långsiktiga tillväxt- och
sysselsättningsproblem. Det gäller t.ex. lägre skatt på arbete och riskkapital,
förenklingar för mindre företag, reformerad arbetsrätt, m.fl. förslag.
Den ekonomiska politiken - vilken näringspolitiken är underordnad - måste
enligt en reservation (m, fp, kd) till det nyssnämnda betänkandet 1997/98:FiU1
läggas om. Den svenska ekonomin måste göras mer dynamisk och mer flexibel så
att tillväxten blir högre och betydligt mer uthållig än den varit under de
senaste 30 åren. En ny ekonomisk politik måste inriktas på att få fler och
växande företag och på att sänka skadliga skatter. Sverige måste bli
företagsammare och den privata sektorn måste bli större och mer livskraftig.
Det är genom företagande, tillväxt och fler skattebetalare som välstånd skapas,
inte genom högre skatter och högre offentliga utgifter. De senaste årens ?fram
och tillbaka-politik? måste brytas till förmån för stabila och långsiktigt
verkande regler och åtgärder som passar inte minst de mindre företagen.
Folkpartiets förslag till ram för utgiftsområde 24 Näringsliv, som var 118
miljoner kronor högre än Socialdemokraternas och Centerpartiets förslag, har
som nämnts avslagits av riksdagen i budgetprocessens första steg. Då
Folkpartiets budgetförslag är en helhet är det i detta andra steg inte
meningsfullt att delta i beslut avseende fördelning av den beslutade ramen på
olika anslag inom utgiftsområdet. Jag deltar således inte i utskottets beslut
avseende moment 1 om anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv. I det
följande redovisar jag Folkpartiets bedömningar av hur näringspolitiken bör
inriktas och vilken fördelning på anslag inom utgiftsområde 24 Näringsliv som
förordats.
I olika motioner från Folkpartiet, bl.a. motion 1997/98:N306, redovisas hur
näringspolitiken bör utformas. I massarbetslöshetens Sverige sätter många
hoppet till småföretagarna. Det är med fler och växande småföretag som
massarbetslösheten skall knäckas. För att detta skall klaras krävs en radikalt
annorlunda politik än den som för närvarande förs av regeringen i samarbete med
Centerpartiet. Minst lika viktigt som att förändra t.ex. skatter och andra
regler är att förändra attityderna till företagandet. Det måste bli ett
naturligt val att starta företag. Då krävs omedelbara insatser för att
förbättra villkoren för företagarna, enligt följande:
- arbetsgivaravgifterna i den privata tjänstesektorn bör sänkas med 18
miljarder eller ca 6 procentenheter,
- arbetsgivaravgifterna för tjänster riktade mot hushållen bör slopas helt,
- fåmansbolagen bör få nya skatteregler,
- riskkapitalförsörjningen bör förbättras, bl.a. bör dubbelbeskattningen på
aktier slopas,
- NUTEK bör få 18 miljoner kronor mer till s.k. såddfinansiering,
- krånglet bör minskas, bl.a. genom att en förenklad självdeklaration för
företagare införs, reglerna för F-skatten förenklas och en ny
förenklingskommission tillsätts, med hög politisk prioritet,
- arbetsmarknadslagarna bör anpassas efter småföretagens behov, bl.a. genom
ändrade turordningsregler och slopad facklig vetorätt mot entreprenader,
- trygghetssystemen bör anpassas efter småföretagarens villkor,
- de selektiva företagsstöden bör minskas och etableringshinder bör
undanröjas,
- företagandet bör sättas på schemat,
- kommunala och statliga bolag bör avvecklas.
Jag förordar alltså, som nämnts, en högre ram för utgiftsområde 24 Näringsliv
än vad regeringen föreslagit och riksdagen beslutat om. Hur den - med 118
miljoner kronor - ökade ramen borde fördelas på olika anslag framgår av motion
1997/98:N306 (fp) och av bilaga 1.
Mot bakgrund av att Folkpartiet liberalerna avvisar inrättandet av en ny
energimyndighet borde 118 miljoner kronor tillföras NUTEK:s förvaltningsanslag,
där den berörda verksamheten även i fortsättningen bör ligga. Eftersom
energiomställningsprogrammet, enligt Folkpartiet, bör genomföras i mindre
forcerad takt än vad regeringen föreslagit är tillskottet till NUTEK något
mindre än regeringens förslag till anslag för energimyndigheten. Medlen till
NUTEK:s såddfinansiering borde vidare ökas - med 18 miljoner kronor. I det
allra tidigaste skedet av en företagsetablering kan offentliga insatser vara
motiverade. NUTEK:s verksamhet med såddfinansiering har också visat sig ge god
samhällsekonomisk utdelning.
Konkurrensverket borde få en ökning av anslaget med 4 miljoner kronor.
Härigenom får Konkurrensverket större möjligheter att initiera egna
undersökningar och uppföljningar. Det faktum att verket av särskilda skäl har
ett visst anslagssparande från tidigare år minskar inte behovet av satsningar
på det här området. För närvarande koncentreras arbetet till de anmälningar som
kommer in till verket. Folkpartiet har föreslagit att de kommunala bolagen
skall avvecklas. Detta skulle, tillsammans med en konsekvent
konkurrensutsättning av offentligt finansierade verksamheter, öppna stora
marknader för nya tjänsteorienterade småföretag.
Regeringen har föreslagit en besparing med 2 miljoner kronor på anslaget till
STATT. Denna besparing borde avvisas.
Anslaget Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag, m.m.
(A 7), som har tagits upp med 25 miljoner kronor, borde slopas.
När det gäller frågan om stimulanser till hushållstjänster vill jag erinra om
att Folkpartiet har föreslagit att den privata tjänstesektorn skall stimuleras
genom sänkningar av skatter och/eller arbetsgivaravgifter.

5. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv (mom. 1)
Lennart Beijer (v) anför:
Av en reservation (2) till finansutskottets betänkande 1997/98:FiU1 framgår
Vänsterpartiets syn på inriktningen av den ekonomiska politiken - vilken
näringspolitiken är underordnad. Där konstateras att sysselsättningen måste
sättas i första rummet för den ekonomiska politiken. Massarbetslösheten är vår
tids största samhällsproblem. Det är endast när fler människor sätts i arbete
som Sveriges välfärd utvecklas, den offentliga ekonomin stärks, jämställdheten
mellan könen förbättras och de sociala klyftorna motverkas. Vänsterpartiets
uppfattning är att sunda statsfinanser och stabila priser är en förutsättning
för en uthållig tillväxt.
Vänsterpartiets förslag till ram för utgiftsområde 24 Näringsliv, som var 350
miljoner kronor högre än Socialdemokraternas och Centerpartiets förslag, har
avslagits av riksdagen i budgetprocessens första steg. Då Vänsterpartiets
budgetförslag är en helhet är det i detta andra steg inte meningsfullt att
delta i beslut avseende fördelning av den beslutade ramen på olika anslag inom
utgiftsområdet. Jag deltar således inte i utskottets beslut avseende moment 1
om anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv. I det följande redovisar jag
Vänsterpartiets bedömningar av hur näringspolitiken bör inriktas och vilken
fördelning på anslag inom utgiftsområde 24 Näringsliv som förordats.
I olika motioner från Vänsterpartiet, bl.a. motion 1997/98:N312, redovisas
hur näringspolitiken bör utformas. Vänsterpartiet anser att staten har ett
övergripande ansvar för näringspolitiken. Det privata näringslivet har ofta
inte den uthållighet som krävs. Staten behöver ta vissa viktiga initiativ på
det näringspolitiska området, och det är av stor vikt att staten behåller ett
strategiskt ägande i näringslivet. Vänsterpartiet anser också att
framkomstvägen inte skall kantas av försämrade arbetsrättsliga regler eller
svaga fackför-eningar.
Ett komplett näringsliv saknar inte någon del av ett företagsspektrum. Det
betyder att basindustrin måste utveckla sin förädlingsgrad och
produktdifferentiering. De kunskapsintensiva företagen måste bli fler. De små
företagen kan förväntas ge den största andelen av ny sysselsättning. Den låga
efterfrågan på hemmamarknaden har inneburit att sysselsättningsökningen har
hållits tillbaka, men det finns också andra hinder. Företagarna har ofta ett
motstånd mot att växa, och brist på kapital för att investera i ökad produktion
är också ett hinder.
Jag förordar alltså, som nämnts, en högre ram för utgiftsområde 24 Näringsliv
än vad regeringen föreslagit och riksdagen beslutat om. Hur den - med 350
miljoner kronor - ökade ramen borde fördelas på olika anslag framgår av motion
1997/98:N312 (v) och av bilaga 1.
I den nödvändiga förnyelsen av näringslivet spelar NUTEK en nyckelroll med
sin kompetens och sina resurser. NUTEK:s förvaltningsanslag borde inte bli
föremål för den besparing som regeringen föreslår - anslaget borde i stället
ökas med 26 miljoner kronor. Innovationsfrämjande verksamhet är ett område där
staten har en självklar roll. NUTEK:s verksamhet med såddfinansiering kan
hjälpa till med mindre startkapital, kontakter med andra tekniker, banker m.m.,
eftersom den ordinarie kapitalmarknaden inte har den uthållighet och
riskvillighet som behövs för att tekniskt avancerade produkter skall nå
marknaden. Verksamheten med såddfinansiering borde tillföras ytterligare 50
miljoner kronor.
Utvecklingen beträffande kooperativa företag är dynamisk och LKU-verksamheten
är mycket kostnadseffektiv. Regeringen har visserligen föreslagit en ökning av
anslaget med 10 miljoner kronor, men ökningen borde ha varit större. Anslaget
borde ha ökats med ytterligare 6,5 miljoner kronor. Även anslaget till
turistfrämjande borde ha fått en ökning - med 20 miljoner kronor. Sverige
satsar jämfört med övriga nordiska länder relativt litet på detta område.
När det gäller stöd till varvsnäringen har Vänsterpartiet samma
grundinställning som regeringen, dvs. att skyddande subventioner skapar osund
konkurrens och motverkar företagens utveckling. Samtidigt kan konstateras att
varvssubventionerna sannolikt kommer att finnas kvar de närmaste åren i de
flesta andra länder. Detta innebär en orättvisa mot de svenska varven.
Vänsterpartiet välkomnar OECD-avtalet om att slopa varvssubventionerna - detta
avtal är dock ännu inte i kraft. Sverige bör agera aktivt för att alla
varvssubventioner skall slopas, men samtidigt tillämpa samma regler som andra
länder. Jag stöder - i likhet med utskottsmajoriteten - den linje som Sverige
driver inom EU och som innebär en strävan att komma bort från rena driftstöd
till förmån för stöd till forskning och utveckling och till innovationer. Som
en övergångslösning anser jag dock att det bör övervägas att införa ett stöd
till varvsnäringen, liknande det som gäller i andra EU-länder, och att 80
miljoner kronor borde anvisas för ändamålet.
NUTEK:s anslag till teknisk forskning och utveckling har dragits ned kraftigt
och endast en del har kunnat kompenseras med medel från forskningsstiftelserna.
Med hänsyn till den betydelse de forskningsområden som NUTEK svarar för har för
framväxten av ett framtida näringsliv borde detta anslag ha tillförts
ytterligare 147,5 miljoner kronor utöver regeringens förslag.
Slutligen borde anslaget till Konsumentverket ha tillförts ytterligare 20
miljoner kronor utöver regeringens förslag. Härigenom skulle de kommuner som
vill bygga upp eller vidareutveckla ekonomisk rådgivning till hushåll kunna
söka bidrag för detta. Målet skall vara att alla hushåll som efterfrågar
ekonomisk rådgivning skall kunna få sådan.

6. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv (mom. 1)
Göran Hägglund (kd) anför:
Kristdemokraterna konstaterar i en reservation (32) till finansutskottets
betänkande 1997/98:FiU1 att en förutsättning för att arbetet med budgetsanering
och strukturreformerna skall bli framgångsrikt är att politiken i stort
inriktas på att minska den totala arbetslösheten genom strukturella
förändringar och genom att förbättra villkoren för företag och företagande.
Den ekonomiska politiken - vilken näringspolitiken är underordnad - måste
enligt en reservation (m, fp, kd) till det nyssnämnda betänkandet 1997/98:FiU1
läggas om. Den svenska ekonomin måste göras mer dynamisk och mer flexibel så
att tillväxten blir högre och betydligt mer uthållig än den varit under de
senaste 30 åren. En ny ekonomisk politik måste inriktas på att få fler och
växande företag och på att sänka skadliga skatter. Sverige måste bli
företagsammare och den privata sektorn måste bli större och mer livskraftig.
Det är genom företagande, tillväxt och fler skattebetalare som välstånd skapas,
inte genom högre skatter och högre offentliga utgifter. De senaste årens ?fram
och tillbaka-politik? måste brytas till förmån för stabila och långsiktigt
verkande regler och åtgärder som passar inte minst de mindre företagen.
Kristdemokraternas förslag till ram för utgiftsområde 24 Näringsliv, som var
337 miljoner kronor högre än Socialdemokraternas och Centerpartiets förslag,
har avslagits av riksdagen i budgetprocessens första steg. Då
Kristdemokraternas budgetförslag är en helhet är det i detta andra steg inte
meningsfullt att delta i beslut avseende fördelning av den beslutade ramen på
olika anslag inom utgiftsområdet. Jag deltar således inte i utskottets beslut
avseende moment 1 om anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv. I det
följande redovisar jag Kristdemokraternas bedömningar av hur näringspolitiken
bör inriktas och vilken fördelning på anslag inom utgiftsområde 24 Näringsliv
som förordats.
I olika motioner från Kristdemokraterna, bl.a. motion 1997/98:N274, redovisas
hur näringspolitiken bör utformas. Målet för Kristdemokraternas näringspolitik
är att bygga en långsiktig och stabil grund för välfärden och sysselsättningen
genom ökat företagande inom sociala och ekologiska ramar. Problemet är att den
socialdemokratiska regeringen saknar en vision om hur Sverige skall utvecklas
med nya och växande företag. I motionen anges under följande rubriker
Kristdemokraternas vision och strategi för hur Sverige skall återupprättas som
välfärdssamhälle, byggt på ett växande personligt ansvarstagande där individer,
familjer och företag tillsammans utvecklas:
- Social och ekologisk marknadsekonomi.
- Privat äganderätt och avtalsfrihet.
- Gemensamt etiskt handlingssätt.
- Stärkt personligt ansvarstagande.
- Subsidiaritetsprincipen.
- Statens roll i näringspolitiken. (Denna roll skall vara att sätta ramar och
övervaka spelreglerna på marknaden, ansvara för samhällsplanering och
infrastruktur samt att skapa förutsättningar för långsiktig tillväxt. När
staten agererar såväl domare som spelare på marknaden är risken stor att
konkurrensen snedvrids och att investeringar inte görs på ett optimalt sätt i
de företag som har de bästa förutsättningarna.)
- Stabila spelregler.
- Konkurrens och avreglering. (Bland annat måste risken för konkurrens-
snedvridning i skärningsområdena mellan offentlig och privat verksamhet
undanröjas.)
- Drivkrafter för företagande.
Enligt Kristdemokraternas uppfattning är det framför allt följande tre områden
som i framtiden kan beräknas vara särskilt expansionsstarka: IT-sektorn, miljö-
och energisektorn samt tjänstesektorn. Det är i det privata näringslivet som
nya jobb måste skapas, främst i de små företagen. Även de traditionella
basnäringarna, liksom industrin i övrigt, kommer att vara av stor betydelse.
Den förnyade näringspolitiken måste dock ta sin främsta utgångspunkt i de nya
näringarna och de små företagen.
Jag förordar alltså, som nämnts, en högre ram för utgiftsområde 24 Näringsliv
än vad regeringen föreslagit och riksdagen beslutat om. Hur den - med 337
miljoner kronor - ökade ramen borde fördelas på olika anslag framgår av motion
1997/98:N274 (kd) och av bilaga 1.
Det bör införas en modell för hushållstjänser, liknande den som finns i
Danmark. Genom direkta statliga bidrag till företag som säljer hushållstjänster
möjliggörs en marknad för dessa tjänster. För detta ändamål borde 250 miljoner
kronor beräknas under ett nytt anslag. Målsättningen för denna modell bör vara
att alla hushåll skall ha råd att köpa hjälp för de mest förekommande sysslorna
i hemmet.
Regeringens förslag om en besparing på anslaget till teknisk forskning och
utveckling är förvånande med hänsyn till att regeringen misslyckats med att
kompensera tidigare beslutade besparingar med medel från
forskningsstiftelserna. Detta anslag borde ökas med 90 miljoner kronor jämfört
med regeringens förslag. Även regeringens förslag om en besparing med 2
miljoner kronor på anslaget till STATT borde avvisas. NUTEK:s verksamhet med
såddfinansiering borde vidare tillföras ytterligare medel - 20 miljoner kronor
utöver regeringens förslag.
Konkurrensforskningen utsätts genom regeringens förslag för en kraftig
nedrustning. Detta är mycket beklagligt, eftersom denna forskning i sin
förlängning spelar en viktig roll för konsumenterna. Anslaget borde därför ökas
med 3 miljoner kronor. För att finansiera denna ökning borde i stället anslaget
till Konsumentverket minskas med motsvarande belopp. Konkurrensfrågorna är i
allra högsta grad ett konsumentintresse, eftersom de bl.a. bidrar till en lägre
prisnivå.
Slutligen anser jag att anslaget till kostnader för omstrukturering av vissa
statligt ägda företag m.m. borde slopas. Enligt Kristdemokraternas uppfattning
bör företag som är verksamma på en konkurrensutsatt marknad inte ägas av
staten. Statliga företag bör avyttras i den takt som marknaden kan absorbera,
varför något anslag för omstrukturering alltså inte är nödvändigt.

7. Exportfrämjande åtgärder för småföretag m.m. (mom. 4)
Kjell Ericsson (c) anför:
När det gäller exportfrämjande åtgärder för småföretag vill jag ytterligare
framhålla vikten av att det statliga stödet på detta område inriktas på att
stödja de små företagen. Som framgått av den lämnade redovisningen innebär den
uppläggning av det exportfrämjande arbetet som regeringen förordar och som
kommer till uttryck i det nya avtalet om Exportrådet att verksamheten skall
inriktas på små och medelstora företag. Jag utgår från att regeringen noga
följer utvecklingen på det här området och återkommer till riksdagen med
förslag till åtgärder om det skulle visa sig erforderligt.

Regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag för år 1998
Belopp i 1000-tal kronor

-------------------------------------------------------------------------------
|Anslag |Regeringens| m | | |
|
mp
|
kd
|
| |förslag | |c | fp | v
|
|
|
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
|A 1 |Närings- och | | | | |
|
|
|
| |teknikutvecklingsverket: | 208 355 |+75 000| | +118 |+26
000
|
(33 000
|
|
| | Förvaltningskostnader | | | | 000 |
|
|
|
-------------------------------------------------------------------------------
|A 2 |Småföretagsutveckling | 134 062 |+3 000 | |+18 000|+50
000
|
+40 000
|
+20 000
|
-------------------------------------------------------------------------------
|A 3 |Stöd till kooperativ utveckling | 16 500 |(16 500| | | +6
500
|
+9 000
|
|
-------------------------------------------------------------------------------
|A 4 |Turistfrämjande | 80 096 | | | |+20
000
|
(50 000
|
|
-------------------------------------------------------------------------------
|A 5 |Täckande av förluster vid viss | 12 000 | | | |
|
|
|
| |garantigivning m.m. | | | | |
|
|
|
-------------------------------------------------------------------------------
|A 6 |Medel till AB Göta kanalbolag för| | | | |
|
|
|
| |upprustning och drift av kanalen | 15 000 | | | |
|
|
|
-------------------------------------------------------------------------------
|A 7 |Kostnader för omstrukturering av | | | | |
|
|
|
| |vissa statligt | 25 000 |(25 000| |(25 000|
|
|
(25 000
|
| | ägda företag, m.m. | | | | |
|
|
|
-------------------------------------------------------------------------------
|A 8 |Avgifter till vissa | 24 329 | | | |
|
|
|
| |internationella organisationer | | | | |
|
|
|
-------------------------------------------------------------------------------
|A 9 |Sveriges geologiska undersökning:| | | | |
|
|
|
| |Geologisk | 184 093 | | | |
|
|
|
| | undersökningsverksamhet m.m. | | | | |
|
|
|
-------------------------------------------------------------------------------
|A 10 |Sveriges geologiska undersökning:| | | | |
|
|
|
| | Geovetenskaplig forskning | 4 687 | | | |
|
|
|
-------------------------------------------------------------------------------
|A 11 |Sveriges geologiska undersökning:| | | | |
|
|
|
| |Miljösäk- ring av | 77 000 | | | |
|
|
|
| |oljelagringsanläggningar, m.m. | | | | |
|
|
|
-------------------------------------------------------------------------------
|A 12 |Fortsatt statlig medverkan vid | | | | |
|
|
|
| |finansiering av ett civilt | 74 100 | | | |
|
|
|
| |flygplansprojekt | | | | |
|
|
|
-------------------------------------------------------------------------------
|A 13 |Nytt anslag: Varvsstöd | | | | |+80
000
|
|
|
-------------------------------------------------------------------------------
|B 1 |Patentbesvärsrätten | 12 237 | | | |
|
|
|
-------------------------------------------------------------------------------
|B 2 |Styrelsen för ackreditering och | | | | |
|
|
|
| |teknisk kontroll: | 12 536 | | | |
|
|
|
| |Myndighetsverksamhet | | | | |
|
|
|
-------------------------------------------------------------------------------
|B 3 |Styrelsen för ackreditering och | | | | |
|
|
|
| |teknisk kontroll: Bidrag till | 8 271 | | | |
|
|
|
| |riksmätplatser | | | | |
|
|
|
-------------------------------------------------------------------------------
|B 4 |Elsäkerhetsverket | 36 961 | | | |
|
|
|
-------------------------------------------------------------------------------
|B 5 |Sprängämnesinspektionen | 14 943 | | | |
|
|
|
-------------------------------------------------------------------------------
|B 6 |Bidrag till standardisering, | | | | |
|
|
|
| |provnings- och | 70 589 | | | |
|
|
|
| | mätteknisk FoU m.m. | | | | |
|
|
|
-------------------------------------------------------------------------------
|C 1 |Konkurrensverket | 62 106 | | |+4 000 |
|
|
|
-------------------------------------------------------------------------------
|C 2 |Konkurrensforskning | 3 473 |+1 000 | |+1 000 |
|
|
+3 000
|
-------------------------------------------------------------------------------
|D 1 |Teknisk forskning och utveckling | 672 953 | +110 | | |+147
500
|
(90 000
|
+90 000
|
| | | | 000 | | |
|
|
|
-------------------------------------------------------------------------------
|D 2 |Rymdstyrelsen: | 14 351 | | | |
|
|
|
| |Förvaltningskostnader | | | | |
|
|
|
-------------------------------------------------------------------------------
|D 3 |Rymdverksamhet | 524 013 | | | |
|
(30 000
|
|
-------------------------------------------------------------------------------
|D 4 |Bidrag till Stiftelsen Sveriges | | | | |
|
|
|
| |teknisk- | 29 892 |+2 000 | |+2 000 |
|
|
+2 000
|
| | vetenskapliga attachéverksamhet| | | | |
|
|
|
-------------------------------------------------------------------------------
|D 5 |Bidrag till | 5 359 | | | |
|
(2 000
|
|
| |Ingenjörsvetenskapsakademien | | | | |
|
|
|
-------------------------------------------------------------------------------
|E 1 |Kommerskollegium | 46 533 | | | |
|
|
|
-------------------------------------------------------------------------------
|E 2 |Exportfrämjande verksamhet | 127 656 | | | |
|
|
|
-------------------------------------------------------------------------------
|E 3 |Exportkreditnämnden | 50 000 | | | |
|
|
|
-------------------------------------------------------------------------------
|E 4 |AB Svensk Exportkredits | | | | |
|
|
|
| |statsstödda | 9 063 | | | |
|
|
|
| | exportkreditgivning | | | | |
|
|
|
-------------------------------------------------------------------------------
|E 5 |Investeringsfrämjande | 39 168 | | | |
|
(39 000
|
|
-------------------------------------------------------------------------------
|F 1 |Marknadsdomstolen | 4 686 | | | |
|
|
|
-------------------------------------------------------------------------------
|F 2 |Konsumentverket | 67 876 |(10 000| | |+20
000
|
|
(3 000
|
-------------------------------------------------------------------------------
|F 3 |Allmänna reklamationsnämnden | 13 560 | | | |
|
|
|
-------------------------------------------------------------------------------
|F 4 |Fastighetsmäklarnämnden | 6 068 | | | |
|
|
|
-------------------------------------------------------------------------------
|F 5 |Stöd till konsumentorganisationer| 4 100 | | | |
|
+2 000
|
|
-------------------------------------------------------------------------------
|F 6 |Stöd till konsumentforskning | 2 114 | | | |
|
|
|
-------------------------------------------------------------------------------
|F 7 |Bidrag till miljömärkning av | 4 600 | | | |
|
|
|
| |produkter | | | | |
|
|
|
-------------------------------------------------------------------------------
|F 8 |Nytt anslag: Hushållstjänster | | | | |
|
|
+250
|
| | | | | | |
|
|
000
|
-------------------------------------------------------------------------------
|Summa |2 698 330 | +139 |±0 | +118 |+350
000
|
(193 000
|
+337
|
| | | 500 | | 000 |
|
|
000
|
-------------------------------------------------------------------------------
Utskottets förslag till anslag för år 1998

1 000-tal kronor
Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till
anslagsfördelning. Företrädarna för (m), (fp), (v) och (kd) har avstått från
att delta i beslutet om anslag (se särskilda yttranden nr 2, 4, 5 och 6).

----------------------------------------------------------
| |Verksamhetsområde |Utskottets| Avvikelse i |
| |Anslag | |förhållande till |
| | |förslag |utskottets förslag|
----------------------------------------------------------
| | | | Res. 1 |
| | | | (mp) |
----------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------
|A |Näringspolitik |
----------------------------------------------------------
|1 |Närings- och | | |
| |teknikutvecklingsverket: | 208 355 | (33 000 |
| |Förvaltningskostnader | | |
| |(ram) | | |
----------------------------------------------------------
|2 |Småföretagsutveckling | 134 062 | +40 000 |
| |(ram) | | |
----------------------------------------------------------
|3 |Stöd till kooperativ | 16 500 | +9 000 |
| |utveckling (ram) | | |
----------------------------------------------------------
|4 |Turistfrämjande (ram) | 80 096 | (50 000 |
----------------------------------------------------------
|5 |Täckande av förluster vid| | |
| |viss garantigivning, m.m.| 12 000 | |
| |(ram) | | |
----------------------------------------------------------
|6 |Medel till AB Göta | | |
| |kanalbolag för | 15 000 | |
| |upprustning och drift av | | |
| |kanalen (obet) | | |
----------------------------------------------------------
|7 |Kostnader för | | |
| |omstrukturering av vissa | 25 000 | |
| |statligt ägda företag, | | |
| |m.m. (ram) | | |
----------------------------------------------------------
|8 |Avgifter till vissa | | |
| |internationella | 24 329 | |
| |organisationer (ram) | | |
----------------------------------------------------------
|9 |Sveriges geologiska | | |
| |undersökning: Geologisk | | |
| |undersökningsverksamhet | 184 093 | |
| |m.m. (ram) | | |
----------------------------------------------------------
|10|Sveriges geologiska | | |
| |undersökning: | 4 687 | |
| |Geovetenskaplig forskning| | |
| |(ram) | | |
----------------------------------------------------------
|11|Sveriges geologiska | | |
| |undersökning: | | |
| |Miljösäkring av | 77 000 | |
| |oljelagringsanläggningar,| | |
| |m.m. (ram) | | |
----------------------------------------------------------
|12|Fortsatt statlig | | |
| |medverkan vid | 74 100 | |
| |finansiering av ett | | |
| |civilt flygplansprojekt | | |
| |(res) | | |
----------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------
|B |Teknologisk infrastruktur |
----------------------------------------------------------
|1 |Patentbesvärsrätten (ram)| 12 237 | |
----------------------------------------------------------
|2 |Styrelsen för | | |
| |ackreditering och teknisk| 12 536 | |
| |kontroll: | | |
| |Myndighetsverksamhet | | |
| |(ram) | | |
----------------------------------------------------------
|3 |Styrelsen för | | |
| |ackreditering och teknisk| | |
| |kontroll: Bidrag till | 8 271 | |
| |riksmätplatser (obet) | | |
----------------------------------------------------------
|4 |Elsäkerhetsverket (ram) | 36 961 | |
----------------------------------------------------------
|5 |Sprängämnesinspektionen | 14 943 | |
| |(ram) | | |
----------------------------------------------------------
|6 |Bidrag till | | |
| |standardisering, | 70 589 | |
| |provnings- och mätteknisk| | |
| |FoU m.m. (ram) | | |
----------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------
|C |Konkurrensfrågor |
----------------------------------------------------------
|1 |Konkurrensverket (ram) | 62 106 | |
----------------------------------------------------------
|2 |Konkurrensforskning (ram)| 3 473 | |
----------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------
|D |Teknisk forskning och utveckling |
----------------------------------------------------------
|1 |Teknisk forskning och | 672 953 | (90 000 |
| |utveckling (ram) | | |
----------------------------------------------------------
|2 |Rymdstyrelsen: | | |
| |Förvaltningskostnader | 14 351 | |
| |(ram) | | |
----------------------------------------------------------
|3 |Rymdverksamhet (ram) | 524 013 | (30 000 |
----------------------------------------------------------
|4 |Bidrag till Stiftelsen | | |
| |Sveriges teknisk- | 29 892 | |
| |vetenskapliga | | |
| |attachéverksamhet (obet) | | |
----------------------------------------------------------
|5 |Bidrag till | | (2 000 |
| |Ingenjörsvetenskapsakademien|5 359 | |
| |(obet) | | |
----------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------
|E |Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande |
----------------------------------------------------------
|1 |Kommerskollegium (ram) | 46 533 | |
----------------------------------------------------------
|2 |Exportfrämjande | 127 656 | |
| |verksamhet (ram) | | |
----------------------------------------------------------
|3 |Exportkreditnämnden (ram)| 50 000 | |
----------------------------------------------------------
|4 |AB Svensk Exportkredits | | |
| |statsstödda | 9 063 | |
| |exportkreditgivning (ram)| | |
----------------------------------------------------------
|5 |Investeringsfrämjande | 39 168 | (39 000 |
| |(ram) | | |
----------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------
|F |Konsumentfrågor |
----------------------------------------------------------
|1 |Marknadsdomstolen (ram) | 4 686 | |
----------------------------------------------------------
|2 |Konsumentverket (ram) | 67 876 | |
----------------------------------------------------------
|3 |Allmänna | 13 560 | |
| |reklamationsnämnden (ram)| | |
----------------------------------------------------------
|4 |Fastighetsmäklarnämnden | 6 068 | |
| |(ram) | | |
----------------------------------------------------------
|5 |Stöd till | 4 100 | +2 000 |
| |konsumentorganisationer | | |
| |(ram) | | |
----------------------------------------------------------
|6 |Stöd till | 2 114 | |
| |konsumentforskning (ram) | | |
----------------------------------------------------------
|7 |Bidrag till miljömärkning| | |
| |av produkter (obet) | 4 600 | |
----------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------
| |Summa för utgiftsområdet |2 698 330| (193 000 |
----------------------------------------------------------
Regeringens lagförslag

1 Förslag till lag om ändring i lagen (1986:985) om handel med
ädelmetallarbeten

2 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1119) om teknisk kontroll

3 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:528) om revisorer

4 Förslag till lag om ändring i lagen (1975:85) med bemyndigande att meddela
föreskrifter om in- eller utförsel av varor

Utskottets förslag till ändring i regeringens lagförslag

Ändring i lagen (1975:85) med bemyndigande att meddela föreskrifter om in-
eller utförsel av varor

-------------------------------------------------------
|Regeringens förslag |Utskottets förslag |
--------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------
| 4 § |
-------------------------------------------------------
|Beslut i tillståndsfrågor |Beslut i tillståndsfrågor|
|som har meddelats av en |som har meddelats av en|
|förvaltningsmyndighet i |förvaltningsmyndighet med|
|sådana ärenden som avses i |stöd av förordningen|
|denna lag får överklagas |(1997:969) om import- och|
|hos allmän |exportreglering får|
|förvaltningsdomstol. |överklagas hos allmän|
|Prövningstillstånd krävs |förvaltningsdomstol. |
|vid överklagande till |Prövningstillstånd krävs|
|kammarrätten. |vid överklagande till|
| |kammarrätten. |
-------------------------------------------------------
Utskottets lagförslag

Förslag till lag om ändring i lagen (1993:584) om medicin-tekniska produkter

Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1993:584) om medicintekniska produkter
skall ha följande lydelse.

-------------------------------------------------------
|Nuvarande lydelse |Föreslagen lydelse |
--------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------
| 7 §1 |
-------------------------------------------------------
|Den myndighet som |Den myndighet som|
|regeringen bestämmer skall |regeringen bestämmer skall|
|avgöra till vilken |avgöra till vilken|
|produktklass en |produktklass en|
|medicinteknisk produkt |medicinteknisk produkt|
|skall föras om det uppstår |skall föras om det uppstår|
|en tvist som rör |en tvist som rör|
|tillämpningen av |tillämpningen av|
|klassificeringsreglerna |klassificeringsreglerna |
|mellan en tillverkare och |mellan en tillverkare och|
|ett sådant anmält organ |ett sådant organ som skall|
|som avses i lagen |anmälas enligt 3 § lagen|
|(1992:1119) om teknisk |(1992: 1119) om teknisk|
|kontroll. |kontroll. |
-------------------------------------------------------

____________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.

1 Senaste lydelse 1994:860.

Innehållsförteckning

Ärendet...............................................1
Sammanfattning........................................1
Propositionen.........................................2
Motionerna............................................3
Utskottet.............................................8
Inledning...........................................8
Mål- och resultatstyrning...........................9
Näringspolitik ....................................12
Närings- och teknikutvecklingsverket: Förvaltningskostnader 12
Propositionen..................................12
Motionerna.....................................12
Vissa kompletterande uppgifter.................14
Småföretagsutveckling ...........................14
Propositionen..................................14
Motioner om verksamheten med såddfinansiering..15
Vissa kompletterande uppgifter om såddfinansiering16
Motioner om kvinnors företagande...............16
Vissa kompletterande uppgifter om kvinnors företagande18
Stöd till kooperativ utveckling .................19
Propositionen..................................19
Motionerna.....................................20
Vissa kompletterande uppgifter.................20
Turistfrämjande .................................22
Propositionen..................................22
Motionerna.....................................22
Vissa kompletterande uppgifter.................23
Täckande av förluster vid viss garantigivning, m.m. 23
Medel till AB Göta kanalbolag för upprustning och drift av kanalen24
Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag, m.m.24
Propositionen..................................24
Motionerna.....................................24
Vissa kompletterande uppgifter.................25
Avgifter till vissa internationella organisationer 25
Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersökningsverksamhet
m.m.
25
Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig forskning26
Sveriges geologiska undersökning: Miljösäkring av
oljelagringsanläggningar, m.m.
27
Fortsatt statlig medverkan vid finansiering av ett civilt
flygplansprojekt 27
Stöd till varvsindustrin.........................27
Motionerna.....................................27
Vissa kompletterande uppgifter.................28
Teknologisk infrastruktur .........................31
Patentbesvärsrätten .............................31
Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll:
Myndighetsverksamhet 31
Verksamhet och anslag..........................31
Ändring i lagen (1986:985) om handel med ädelmetallarbeten32
Ändring i lagen (1992:1119) om teknisk kontroll32
Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Bidrag till
riksmät-platser 32
Elsäkerhetsverket ...............................33
Sprängämnesinspektionen .........................33
Bidrag till standardisering, provnings- och mätteknisk FoU m.m. 33
Patent- och registreringsverket..................34
Konkurrensfrågor...................................34
Konkurrensverket ................................34
Propositionen..................................34
Motionerna.....................................35
Vissa kompletterande uppgifter.................36
Konkurrensforskning .............................37
Propositionen..................................37
Motionerna.....................................37
Revisorsnämnden..................................38
Råd för konkurrens på lika villkor mellan offentlig och privat sektor
38
Länsstyrelsernas konkurrensfrämjande arbete......39
Teknisk forskning och utveckling ..................39
Teknisk forskning och utveckling ................39
Propositionen..................................39
Motionerna.....................................40
Vissa kompletterande uppgifter.................41
Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader ............42
Rymdverksamhet ..................................42
Propositionen..................................42
Motionerna.....................................43
Vissa kompletterande uppgifter.................43
Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attaché-
verksamhet 44
Propositionen..................................44
Motionerna.....................................44
Ingenjörsvetenskapsakademien ....................45
Propositionen..................................45
Motionen.......................................45
Vissa kompletterande uppgifter.................45
Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande ..45
Kommerskollegium ................................45
Verksamhet och anslag..........................45
Ändring i lagen (1975:85) med bemyndigande att meddela föreskrifter
om in- eller utförsel av varor
46
Exportfrämjande verksamhet ......................46
Propositionen..................................46
Motionerna.....................................47
Vissa kompletterande uppgifter.................48
Exportkreditnämnden .............................50
Propositionen..................................50
Motionen.......................................50
Vissa kompletterande uppgifter.................51
AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning 51
Investeringsfrämjande ...........................52
Propositionen..................................52
Motionen.......................................52
Vissa kompletterande uppgifter.................52
Konsumentfrågor ...................................52
Marknadsdomstolen ...............................52
Konsumentverket .................................53
Propositionen..................................53
Motionerna.....................................53
Vissa kompletterande uppgifter.................54
Allmänna reklamationsnämnden ....................54
Fastighetsmäklarnämnden .........................54
Stöd till konsumentorganisationer ...............55
Propositionen..................................55
Motionen.......................................55
Vissa kompletterande uppgifter.................56
Stöd till konsumentforskning ....................56
Bidrag till miljömärkning av produkter ..........56
Övriga frågor......................................57
Stimulanser till hushållstjänster................57
Vissa kompletterande uppgifter...................57
Utskottets ställningstagande.......................58
Inledning........................................58
Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv.....58
Kvinnliga affärsrådgivare........................62
Inriktningen av Konkurrensverkets verksamhet.....62
Exportfrämjande åtgärder för småföretag m.m......63
Vissa lagändringar...............................64
Hemställan.........................................65
Reservationer........................................67
1. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv (mp)67
2. Kvinnliga affärsrådgivare (c)...................70
Särskilda yttranden..................................70
1. Bemyndiganden inom ramen för en nationell IT-strategi (m, fp, kd)70
2. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv (m)72
3. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv (c)74
4. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv (fp)74
5. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv (v)76
6. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv (kd)78
7. Exportfrämjande åtgärder för småföretag m.m. (c)80
Bilagor
1. Regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag för år 1998
81
2. Utskottets förslag till anslag för år 1998......84
3. Regeringens lagförslag..........................86
4. Utskottets förslag till ändring i regeringens lagförslag91
5. Utskottets lagförslag...........................92