Anslag inom utgiftsområde 24 Näringsliv
Betänkande 1996/97:NU1
Näringsutskottets betänkande
1996/97:NU01
Anslag inom utgiftsområde 24 Näringsliv
Innehåll
1996/97 NU1 Ärendet
I detta betänkande behandlas dels proposition 1996/97:1 (budgetpropositionen) såvitt gäller utgiftsområde 24 Näringsliv, dels - helt eller delvis - 21 motioner från allmänna motionstiden, dels - helt eller delvis - 3 motioner som väckts med anledning av proposition 1996/97:5 om forskning och samhälle.
Upplysningar och synpunkter i ärendet har inför utskottet lämnats av näringsminister Anders Sundström och andra representanter för Närings- och handelsdepartementet samt av företrädare för Exportkreditnämnden, Sveriges exportråd och Sveriges geologiska undersökning. Skrivelser har inkommit från Försvarsmakten och från arbetstagarorganisationerna vid Sveriges geologiska undersökning.
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker de av regeringen föreslagna anslagen för budgetåret 1997 inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Likaså tillstyrks övriga förslag till riksdagsbeslut som regeringen framlägger under detta utgiftsområde, med undantag av förslaget om godkännande av riktlinjer för den maringeologiska verksamheten inom Sveriges geologiska undersökning (SGU). Utskottet redovisar i betänkandet sin syn på hur näringspolitiken bör inriktas och utformas. När det gäller verksamheten vid SGU föreslår utskottet att riksdagen genom ett särskilt tillkännagivande skall anmoda regeringen att återkomma till riksdagen i den ekonomiska vårpropositionen 1997 med en redovisning av verksamheten och den ekonomiska situationen inom SGU. Utgångspunkten måste därvid vara att den maringeologiska verksamheten skall behållas intakt på nuvarande nivå, men också att övrig verksamhet hos SGU skall bibehållas. I en reservation (m, fp, kd) begärs att riksdagen under våren 1997 skall återkomma med förslag som säkerställer den maringeologiska verksamheten. I en annan reservation (mp) föreslås att riksdagen nu skall anvisa ett högre belopp till SGU än vad regeringen har föreslagit för denna verksamhet. Andra anslag än vad regeringen föreslagit förordas i vissa motioner, vilka avstyrks av utskottet. Beträffande anslaget till teknisk forskning och utveckling anger utskottet att regeringen bör tillse att den aktuella verksamheten vid NUTEK inte paralyseras under en övergångsperiod till dess att ny finansiering kan erhållas via forskningsstiftelserna. I några motioner framläggs förslag om ökade anslag för att främja småföretagsutveckling. Utskottet hänvisar bl.a. till insatser som regeringen beslutat om inom ramen för det av riksdagen sommaren 1996 beslutade småföretagsprogrammet. I en reservation och ett särskilt yttrande redovisas Vänsterpartiets syn på näringspolitikens utformning och på anslagen inom det aktuella utgiftsområdet. I reservationen förordas en överföring av 18,5 miljoner kronor från anslaget Småföretagsutveckling till anslaget Stöd till kooperativ utveckling. I en annan reservation framlägger Miljöpartiets företrädare förslag beträffande ett antal anslag inom utgiftsområdet som sammantaget innebär att den av riksdagen fastställda ramen på 2 860 miljoner kronor underskrids med 188 miljoner kronor; ökade anslag föreslås för bl.a. småföretagsutveckling, stöd till kooperativ utveckling, SGU och stöd till konsumentorganisationer, medan minskade anslag förordas för bl.a. NUTEK:s förvaltningskostnader, turistfrämjande, teknisk forskning och utveckling samt rymdverksamhet. Företrädarna i utskottet för Moderata samlingspartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna deltar inte i beslutet om anslag. I särskilda yttranden (m; fp; kd) erinras om de budgetförslag som framlagts av respektive parti. Utskottet behandlar avslutningsvis ett antal motionsyrkanden som tar upp frågor i anslutning till de aktuella anslagen dock utan att innehålla förslag om ändrade anslag. Motionerna avstyrks i berörda delar, men följs upp i reservationer enligt följande: inriktning av standardiseringsarbetet (c, v; mp), långsiktigt säkerställande av konkurrensforskningen (m, fp, kd), lokalisering av Rymdstyrelsen och Rymdbolaget (v, mp) samt exportkreditgarantier för trähusexport (v).
Propositionen
I proposition 1996/97:1 föreslås under utgiftsområde 24 Näringsliv att riksdagen 1. godkänner disponeringen av anslaget A 7 Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag, m.m. i enlighet med vad regeringen förordar, 2. godkänner att de övergripande målen för verksamheten inom Sveriges geologiska undersökning skall vara i enlighet med vad regeringen förordar, 3. godkänner de riktlinjer för den maringeologiska verksamheten inom Sveriges geologiska undersökning som regeringen förordar, 4. godkänner att det övergripande målet för geovetenskaplig forskning skall vara i enlighet med vad regeringen förordar, 5. godkänner att de övergripande målen för den mättekniska verksamheten inom Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll ansvarsområde skall vara i enlighet med vad regeringen förordar, 6. godkänner att de övergripande målen för verksamheten inom Sprängämnesinspektionens ansvarsområde under planeringsperioden åren 19971999 skall vara i enlighet med vad regeringen förordar, 7. godkänner att de övergripande målen för Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll uppdragsverksamhet skall vara i enlighet med vad regeringen förordar, 8. godkänner inriktning av verksamheten för Revisorsnämnden som regeringen förordar, 9. bemyndigar regeringen att under år 1997 låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till teknisk forskning och utveckling som, inberäknat löpande avtal och beslut, innebär åtaganden om högst 650 miljoner kronor under år 1998, högst 575 miljoner kronor under år 1999, högst 500 miljoner kronor under år 2000 och högst 425 miljoner kronor under år 2001, 10. medger att eventuella reservationer från 1995/96 på tolfte huvudtitelns reservationsanslag F 1 Teknisk forskning och utveckling samt reservationsanslag F 2 Informationsteknologi överförs som anslagssparande till ramanslaget D 1 Teknisk forskning och utveckling och får användas enligt vad regeringen anför, 11. bemyndigar regeringen att under år 1997 ikläda staten nya förpliktelser för betalningar under kommande år inom rymdverksamhet om högst 108 900 000 kr, 12. godkänner regeringens förslag att Exportkreditnämndens ordinarie garantiverksamhet skall bedrivas i ett system med resultatkravet att verksamheten totalt sett skall vara självbärande över tiden, 13. godkänner vad regeringen har uttalat om krav på den underliggande exportaffären vid beviljande av säkerhetsgaranti, 14. medger att staten åtar sig betalningsansvar i form av en statsgaranti till ett belopp av högst 100 000 000 000 kr för det ordinarie garantisystemet, 15. medger att staten åtar sig ett betalningsansvar i form av en statsgaranti till ett belopp av högst 3 000 000 000 kr för investeringar i utlandet, 16. godkänner regeringens förslag att Exportkreditnämnden får obegränsad upplåningsrätt i bl.a. Riksgäldskontoret, 17. bemyndigar regeringen eller den myndighet regeringen utser att besluta om löftesprovision inom det statsstödda exportkreditsystemet, 18. för budgetåret 1997 anvisar anslag under utgiftsområde 24 Näringsliv enligt uppställning i bilaga.
Motionerna
De motioner från allmänna motionstiden som behandlas här är följande:
1996/97:L713 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp) såvitt gäller yrkandena att riksdagen 13. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att generella analyser av konsekvenserna för konsumenterna och miljön bör genomföras i svenska förslag till standarder som utarbetas med statlig finansiering, 14. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ansvaret för Konsumentrådet vid SIS vidgas till att inkludera miljöfrågor och att rådets kompetens samtidigt kompletteras så att den också inkluderar miljöfrågor, 15. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att statligt stöd till frivilliga organisationers konsumentarbete skall fördelas med beaktande av miljömålet, 16. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att KRAV:s information om ekologiska livsmedel blir berättigad till statligt stöd i samma utsträckning som SIS information om nordisk miljömärkning, 17. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en del av statsbidraget till nordisk miljömärkning bör avsättas för utveckling av kriterier för miljömärkning, 18. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Konsumentverket i samråd med Jordbruksverket bör verka för en prisbevakning i handeln av ekologiskt odlade varor.
1996/97:Ub411 av Carl Bildt m.fl. (m) såvitt gäller yrkandena att riksdagen 11. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om industriforskningsinstitutens betydelse för forskningen, 21. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att följa utvecklingsprojekt från idé till groddföretag, 38. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskningen inom Närings- och handelsdepartementets område.
1996/97:Jo727 av Olof Johansson m.fl. (c) såvitt gäller yrkandet (6) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om standardiseringsarbetet.
1996/97:N205 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (båda m) såvitt gäller yrkandet (1) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökat stöd till innovativ verksamhet i företag.
1996/97:N207 av Bengt Harding Olson (fp) vari yrkas att riksdagen godkänner att Patent- och registreringsverket endast skall betala in 461 000 kr till inkomsttitel på statsbudgeten (Patentbesvärsrätten).
1996/97:N211 av Ann-Kristine Johansson och Lisbeth Staaf-Igelström (båda s) vari yrkas att riksdagen 1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att resurser ges vad gäller den centrala finansieringen så att LKU kan etableras i de få län som saknar sådant, 2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att särskilda resurser ställs till förfogande så att en satsning på kooperativt företagande för kvinnor kan genomföras.
1996/97:N215 av Agneta Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om exportkrediter till Ryssland och övriga öststater.
1996/97:N216 av Per Lager och Eva Goës (båda mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om målen med den maringeologiska verksamheten och behovet av att säkerställa det fortsatta arbetet.
1996/97:N217 av Krister Örnfjäder (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utökad satsning på forskning och utveckling av skogsprodukter i Sverige.
1996/97:N225 av Jan Backman (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bibehållandet av den maringeologiska verksamheten.
1996/97:N236 av Ronny Korsberg m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen 1. beslutar om ett stöd till kooperativ utveckling, A 3 Näringsliv, på 25 miljoner kronor, 2. beslutar om att stödet till småföretagsutveckling, A 2 Näringsliv, minskas med 18,5 miljoner kronor, 3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att överflytta ansvaret för delar av anslag för Nyföretagarlån och lån till kvinnors företagande till LKU.
1996/97:N239 av Hans Hjortzberg-Nordlund (m) såvitt gäller yrkandet (1) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förnyelse av svensk rymdverksamhet.
1996/97:N252 av Olof Johansson m.fl. (c) såvitt gäller yrkandet (11) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen på det statliga stödet till exportsatsningar.
1996/97:N253 av Olle Lindström (m) såvitt gäller yrkandet (4) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Rymdbolagets hela industriella verksamhet koncentreras till Kiruna.
1996/97:N256 av Alf Svensson m.fl. (kd) såvitt gäller yrkandet (22) att riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anvisar anslagen under utgiftsområde 24 Näringsliv enligt följande uppställning:
Anslag Regeringens Anslagsförä förslag ndring
A 9. SGU: 124 921 000 +6 300 000 Geologisk undersökningsver ksamhet m.m. Hushållstjänster 0 +300 000 (nytt anslag) 000 Nej till 0 +200 000 användande av 000 stiftel-semedel till forskning Summa +506 300 000
1996/97:N259 av Paavo Vallius m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokal kooperativ utveckling.
1996/97:N264 av tredje vice talman Christer Eirefelt m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen till A 9 Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersökningsverksamhet m.m. (utgiftsområde 24) för budgetåret 1997 anvisar 6 700 000 kr mer än vad regeringen har föreslagit eller således 131 621 000 kr.
1996/97:N265 av Karin Falkmer m.fl. (m) såvitt gäller yrkandena att riksdagen 1. beslutar att under anslaget A 3 inom utgiftsområde 24 anvisa ett i förhållande till regeringen minskat anslag med 6,5 miljoner kronor i enlighet med vad som anförts i motionen, 2. beslutar att under anslaget A 7 inom utgiftsområde 24 anvisa ett i förhållande till regeringen minskat anslag med 25 000 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen, 3. beslutar att under anslaget A 9 inom utgiftsområde 24 anvisa ett i förhållande till regeringen ökat anslag med 6 700 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen, 4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om säkrad långsiktig nivå på anslaget C 2 inom utgiftsområde 24, 5. beslutar att under anslaget D 1 inom utgiftsområde 24 anvisa ett i förhållande till regeringen ökat anslag med 200 000 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen, 6. beslutar att under anslaget F 2 inom utgiftsområde 24 anvisa ett i förhållande till regeringen minskat anslag med 10 000 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen, 7. beslutar att under anslaget F 5 inom utgiftsområde 24 anvisa ett i förhållande till regeringen minskat anslag med 4 100 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen.
1996/97:N268 av Märta Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betydelsen av maringeologiska undersökningar.
1996/97:N270 av Birger Schlaug m.fl. (mp) såvitt gäller yrkandena att riksdagen 15. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att säkra den värdefulla maringeologiska verksamheten, 16. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sprängämnesinspektionen skall erhålla sådana direktiv att de i större omfattning än i dag inriktar sin verksamhet på att sätta gränser för miljöpåverkande aktiviteter inom sitt ansvarsområde, 22. inom anslaget D 1 avsätter mer resurser till miljöteknik, 23. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett förenklat regelsystem och mer FoU-medel för uppfinnare, 24. av anslagna medel till ALMI under anslaget D 1 avsätter 150 miljoner kronor för nydanande forskning och utveckling i småföretagen och att av dessa medel en ram på 50 miljoner kronor avsätts för sektorn miljöteknik, 25. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige ej bör delta i projekt med bemannade transporter och drift av kom- plexa utposter i rymden, 31. beslutar att för budgetåret 1997 anvisa anslagen under utgiftsområde 24 Näringsliv enligt Miljöpartiets förslag i tabell i motionen,
32. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beräknad fördelning på anslag inom utgiftsområde 24 Näringsliv för åren 1998 och 1999 enligt tabell i motionen.
1996/97:N271 av Gudrun Schyman m.fl. (v) såvitt gäller yrkandena att riksdagen 10. hos regeringen begär en förändring av Exportkreditnämndens regler för trähusexport enligt vad som anförts i motionen, 11. med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anvisar anslagen under utgiftsområde 24 Näringsliv enligt vad som i motionen anförts och enligt följande uppställning:
Anslag Regeringens Anslagsförä förslag ndring
A 1. NUTEK 353 268 000 +30 000 000 A 2. 106 193 000 +540 000 Småföretagsutvec 000 kling A 3. Stöd till 6 500 000 +18 500 kooperativ 000 utveckling 81 372 000 A 4. +150 000 Turistfrämjande 000 A 9. SGU: 4 860 000 +13 000 000 Geologisk undersökningsver ksamhet m.m. D 1. Teknisk 783 447 000 +286 600 forskning och 000 utveckling F 2. 69 445 000 +20 000 000 Konsumentverket Summa +1 058 100 000
De motioner som väckts med anledning av proposition 1996/97:5 och som behandlas här är följande:
1996/97:Ub4 av Claes-Göran Brandin och Siw Wittgren-Ahl (båda s) såvitt gäller yrkandet (1) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att uppbyggnaden av centrum för turismforskning skall ske i samarbete mellan Handelshögskolan i Göteborg och Mitthögskolan i Östersund.
1996/97:N1 av Kristina Zakrisson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rymdforskning.
1996/97:N2 av Nils T Svensson och Karin Olsson (båda s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskning om kooperationen.
Utskottet
Inledning
Enligt den nya budgetprocessen tas beslut om budgeten i två steg. Näringsutskottet har yttrat sig över de av regeringen föreslagna ramarna för utgiftsområdena 24 Näringsliv och 21 Energi (1996/97:NU1y). Riksdagen har nyligen fattat beslut i frågan (prop. 1996/97:1, bet. FiU1). Av tabellen på nästa sida framgår den fastställda utgiftsramen för utgiftsområde 24 Näringsliv för budgetåret 1997 samt preliminära nivåer för budgetåren 1998 och 1999. Vidare redovisas de avvikelser från denna ram som förordades i olika reservationer.
________________________________________ _____________________
År Fastställd ram Avvikelser från ramen (milj. kr) (milj. kr) m fp v mp kd
1997 2 860 + 161 - 63 + 1 052 - 188 + 506
1998 2 594 + 157 - 63 * - 218 + 806
1999 2 579 + 152 - 63 * - 228 + 1 106
________________________________________ _____________________ * Det yrkades avslag på regeringens förslag om fördelning av utgifter på utgiftsområden för budgetåren 1998 och 1999.
I budgetpropositionen redovisas regeringens förslag till riksdagsbeslut beträffande utgiftsområde 24 i 18 punkter. Den sista punkten (18) innebär att riksdagen för budgetåret 1997 föreslås anvisa anslagen under utgiftsområde 24 Näringsliv enligt en sammanställning i propositionen och där summan av anslagen är 2 859 744 000 kr, dvs. den föreslagna ramen på (avrundat) 2 860 miljoner kronor. Innebörden av den nya budgetprocessen är bl.a. att beslut om anslag inom ett utgiftsområde skall fattas genom ett särskilt beslut. De olika anslagen inom utgiftsområdet skall alltså fastställas i ett och samma beslut. I det följande redovisas regeringens förslag avseende de olika verksamheter som ingår i utgiftsområde 24 och motsvarande förslag i aktuella motioner. De förslag som har framlagts i motionerna har dock som utgångspunkt en annan ram för utgiftsområdet än vad regeringen har föreslagit och vad riksdagen nyligen ställt sig bakom. Näringsutskottets ställningstagande redovisas samlat i ett avslutande avsnitt.
Näringspolitik (A)
Närings- och teknikutvecklingsverket: Förvaltningskostnader (A 1)
Propositionen
Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) är central förvaltningsmyndighet för frågor om näringslivets tillväxt och förnyelse samt för omställning av energisystemet. Verket svarar för statliga insatser för att främja följande: teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete, etablering och utveckling av små och medelstora företag, en balanserad regional utveckling, energiförsörjning och effektiv energianvändning samt genom nätmyndigheten övervakning av energimarknaden. NUTEK:s verksamhet finansieras över följande utgiftsområden: 6 Totalförsvar, 19 Regional utveckling och utjämning, 21 Energi samt 24 Näringsliv. Från och med budgetåret 1997 tillämpas en ny anslagsmodell som innebär att verkets samtliga förvaltningskostnader kommer att belasta endast ett anslag (det här aktuella) och att de programanslag som NUTEK administrerar belastas endast med utbetalningar till t.ex. företag, organisationer och forskare. Avsikten är att lättare få överblick över och möjlighet att styra NUTEK:s kostnader. Regeringen beräknar ett anslag på 353,3 miljoner kronor för nästa budgetår. Vidare anges i propositionen att inkomster från avgifter för koncessionsärenden skall redovisas under inkomsttitel på statsbudgeten och att motsvarande utgifter skall täckas från anslaget.
Motionerna
I motion 1996/97:N271 (v) föreslås en vkning av anslagsbeloppet med 30 miljoner kronor, varav 10 miljoner kronor avser utbildning av företagare och 20 miljoner kronor exportsatsningar. Utbildning i företagande är mycket viktigt i en långsiktig satsning för att få fram fler företag, anser motionärerna och föreslår därför att vissa befintliga verksamheter skall förstärkas. Sådan utbildning som tillhandahålls av företagsgymnasier och särskilda linjer för småföretagare och i entreprenörskap vid universitet och högskolor är fortfarande eftersatta, hävdar motionärerna. De anför också att mentorskap blir ett allt viktigare sätt för de små företagen att skaffa sig erfarenhet och kunnande. Vidare sägs det i motionen att EU:s inre marknad innebär exportmöjligheter för företagen samtidigt som de utsätts för hårdare konkurrens. De företag som främst har hemmamarknaden som verksamhetsområde måste få en bättre kunskap om hur de skall möta EU:s inre marknad för att kunna behålla sina marknadsandelar, anser motionärerna. För detta krävs det lokala och regionala kontaktnät, så att den lokala företagsamheten kan utveckla en gemensam kompetens, menar motionärerna och föreslår att ytterligare 20 miljoner kronor skall tillföras NUTEK:s verksamhet över A 1- anslaget för denna typ av verksamhet och övrigt deltagande i gemensamma EU- program. En minskning av det aktuella anslaget med 88 miljoner kronor för år 1997 föreslås i motion 1996/97:N270 (mp). Det är ytterst bekymmersamt att NUTEK inte har som målsättning att arbeta i andan enligt Agenda 21, anför motionärerna. De befarar därför att en stor del av de medel som beviljas av NUTEK till företag och inom energisektorn inte kommer att användas på ett sätt som gagnar ett kretsloppssamhälle med resurshushållning och global solidaritet som mål. Detta anses dock inte gälla den verksamhet med framtagande av energisnål teknik som NUTEK bedriver. Motionärerna anser att det mot denna bakgrund inte finns anledning att på någon punkt öka de föreslagna anslagen, utom vad avser verksamhet för att främja förnybar energi. För år 1997 föreslås därför, som nämnts, en minskning av NUTEK:s förvaltningskostnader med 88 miljoner kronor, varvid det anges att avdelningen för effektiv energianvändning inte får drabbas av nedskärning.
Vissa kompletterande uppgifter
De typer av verksamheter som föreslås i motion 1996/97:N271 (v) finansieras inte under A 1-anslaget, utan snarare under A 2-anslaget Småföretagsutveckling. A 1-anslaget avser NUTEK:s förvaltningskostnader och disponeras för lönekostnader och övriga kostnader för t.ex. lokaler, resor, konsulter och informationsinsatser. Beträffande förslaget om utbildning av företagare och främjande av mentorskap kan noteras att regeringen inom ramen för småföretagsprogrammet som riksdagen fattade beslut om sommaren 1996 (prop. 1995/96:222, bet. FiU15) har anvisat 20 miljoner kronor till ALMI Företagspartner AB (ALMI) för managementutbildning. Insatserna innefattar åtgärder på två områden, nämligen dels ett småföretagsinstitut för kvalificerad utbildning, dels mentorskap och styrelseförstärkning. Vidare har regeringen, inom småföretagsprogrammet, fattat beslut om att anvisa totalt 17,5 miljoner kronor till Sveriges exportråd för följande insatser: projekt Team Export som syftar till att bistå små och medelstora företag i deras exportutveckling till ett belopp om 5 miljoner kronor projekt för att göra Exportrådets databaser tillgängliga över datanätet för små och medelstora företag inklusive viss utbildning, projekt för att bl.a. ta fram material för grundkurs i exportfrågor för de aktuella företagen i syfte att höja kompetensen i exportfrågor, projekt för att ge möjligheter till erfarenhetsutbyte mellan företagen i exportfrågor. För de tre sistnämnda projekten har 12,5 miljoner kronor anvisats. I detta sammanhang kan också noteras att riksdagen hösten 1995 fattade beslut om vissa exportinsatser för små och medelstora företag under budgetåret 1995/96 (prop. 1995/96:94, bet. NU13). Insatserna planerades och genomförs av Exportrådet och ALMI i samverkan.
Småföretagsutveckling (A 2)
Propositionen
Från anslaget täcks kostnader för dels verksamhet med information, rådgivning och finansiering genom ALMI Företagspartner AB:s regionala utvecklingsbolag, dels vissa centrala insatser på småföretagsområdet, bl.a. inom områdena internationalisering, design och innovationsfrämjande åtgärder. För nästa budgetår föreslår regeringen ett anslag på 106,4 miljoner kronor. Från anslaget skall föras vissa resurser för att finansiera NUTEK:s förvaltningskostnader. Vidare skall anslaget tillföras medel för att finansiera NUTEK:s verksamhet med s.k. såddkapital.
Motionerna
En ökning av anslagsbeloppet med 540 miljoner kronor föreslås i motion 1996/97:N271 (v), fördelat på ökat stöd till såddfinansiering, s.k. högriskprojekt, marknadsintroduktion, nätverk, teknikupphandling och kvinnliga affärsrådgivare. Beträffande förslaget om ökade medel till såddfinansiering, som beräknas till 330 miljoner kronor, hänvisar motionärerna till att av de främsta teknikbaserade tillväxtföretagen har 70 % fått riskfinansiering från NUTEK. En del projekt hamnar med avseende på finansieringsmöjligheter mellan två stolar, heter det; detta sammanhänger med att Industrifonden till följd av sitt avkastningskrav inte kan stödja projekten och att NUTEK inte har resurser att stödja stora projekt med hög risk. För projektstöd till högriskföretag föreslås att A 2-anslaget skall ökas med 80 miljoner kronor. Problem med finansiering kan komma att uppstå även i nästa steg, när ett projekt skall introduceras på marknaden, sägs det vidare i motionen. För detta finns visserligen vissa möjligheter till stöd från Industrifonden och ALMI, men dessa aktörer måste med hänsyn till sina avkastningskrav ställa villkor som berörda småföretag kan ha svårt att klara. För denna typ av stöd till projekt för marknadsintroduktion föreslås i motionen en ökning av A 2- anslaget med 20 miljoner kronor. De unga teknikföretagen behöver vidare kompetensutveckling, anför motionärerna. De anser att de större företagen bör stimuleras att ta på sig rollen som tidiga kunder och att småföretag bör få stöd för att bygga upp partnerskap med andra företag och externa forskningsresurser för projektsamarbete i Sverige eller Europa. För NUTEK:s insatser avseende denna typ av nätverksbyggande för teknik och kompetens föreslås en ökning av A 2- anslaget med 50 miljoner kronor. Teknikupphandling har visat sig vara en effektiv metod för att få fram nya produkter, anför motionärerna. Via teknikupphandlingar där NUTEK (tidigare Styrelsen för teknisk utveckling STU) har medverkat har en fakturering på över 2 miljarder kronor uppnåtts, vilket skall ställas i relation till en statlig insats på 70 miljoner kronor, påpekar motionärerna och föreslår en ökning av A 2-anslaget med 10 miljoner kronor. För att stödja kvinnors företagande i det regionalpolitiska stödområdet har NUTEK gett stöd till kvinnliga affärsrådgivare i kommunerna, erinrar motionärerna om; ett projekt som nu har avslutats. Kommunerna har därför att ta ställning till hur en sådan rådgivning skall bedrivas, men med hänsyn till många kommuners dåliga ekonomi befarar motionärerna att rådgivningen kan komma att upphöra. Verksamheten med stöd till kvinnliga affärsrådgivare bör inte bedrivas endast inom stödområdet utan över hela landet, anser motionärerna och föreslår därför att A 2-anslaget ökas med 50 miljoner kronor. I motion 1996/97:N270 (mp) föreslås en ökning av det aktuella anslaget för år 1997 med 77 miljoner kronor. Som tidigare redovisats föreslås i den nämnda motionen en minskning av A 1- anslaget med 88 miljoner kronor, varav 77 miljoner kronor avses tillföras det här aktuella anslaget. Någon närmare precisering av hur den föreslagna utökningen skall användas lämnas inte i motionen. Det som där sägs i det här aktuella avsnittet gäller mer allmänna frågor, som t.ex. regelförenkling, samt förslag på andra utskotts ansvarsområden, avseende t.ex. skattesänkningar, glesbygdsstöd och ökad bankkonkurrens.
Vissa kompletterande uppgifter
Beträffande förslaget i motion 1996/97:N271 (v) om ökade medel till såddfinansiering kan noteras att inom ramen för A 2-anslaget finns 38 miljoner kronor tillgängliga för NUTEK:s verksamhet med s.k. såddkapital. I sammanhanget skall också nämnas att medel kan sökas hos Industrifonden, ALMI och Innovationscentrum. Verksamhet med främjande av byggande av nätverk tillhör de områden som ALMI arbetar med. När det gäller frågan om teknikupphandling, som också är föremål för yrkande i den nyssnämnda motionen, kan nämnas att regeringen inom ramen för småföretagsprogrammet har beslutat om tillsättande av en miljöteknikdelegation. Delegationen skall upprätta ett program för teknikupphandling på områden där tillgång till teknik för en miljöanpassad process- och produktutveckling är särskilt angelägen. Förslag skall lämnas till regeringen i dagarna, varefter regeringen fattar beslut om eventuell tilldelning av medel till verksamheten. Vidare har regeringen tillsatt en särskild utredare, universitetskansler Stig Hagström (N 1995:06), med uppgift att utreda frågan om en mer aktiv tek nikupphandling från statens och övriga offentliga aktörers sida. Utredningen, den s.k. teknikupphandlingsutredningen, avser att redovisa en första etapp av sitt arbete vid årsskiftet 1996/97. Därefter är avsikten att fördjupning skall göras på ett antal utvalda områden. Slutrapportering planeras till sommaren 1997. Utskottet behandlade ett motionsyrkande om kvinnliga affärsrådgivare i yttrande 1995/96:NU10y över den s.k. sysselsättningspropositionen (prop. 1995/96:222). Utskottet anförde (s. 17) att ställningstagande till huruvida systemet med kvinnliga affärsrådgivare bör utökas från att avse kommuner i stödområdet till att omfatta samtliga kommuner bör göras av de berörda kommunerna själva. I detta sammanhang kan också noteras att i det uppdrag som landshövdingarna fått inom ramen för småföretagsprogrammet skall möjligheterna att stödja kvinnors företagande särskilt beaktas. I sysselsättningspropositionen meddelade regeringen sin avsikt att se över hur stödet till kvinnors företagande kan förbättras i olika avseenden. Bland annat bör verksamheten med kvinnliga resurscentrum, såväl regionalt som nationellt, kunna vidareutvecklas, anfördes det. Uppdraget till landshövdingarna skall avrapporteras senast den 15 december 1996. Beträffande stöd till kvinnors företagande kan erinras om att regeringen våren 1996 i särskilda s.k. ägardirektiv anmodade ALMI att avsätta en ram för lån till kvinnors företagande på totalt lägst 400 miljoner kronor.
Stöd till kooperativ utveckling (A 3)
Propositionen
Anslaget disponeras för statsbidrag till kooperativ utveckling. Föreskrifter om detta finns i förordningen (1993:569) om stöd till kooperativ utveckling. Statsbidrag kan ges dels till kostnadsfri information och rådgivning till allmänheten om kooperativt företagande, dels till kooperativa projekt. Det övergripande målet är att stimulera en utveckling av kooperativa småföretag genom att ge allmänheten tillgång till information och rådgivning om den kooperativa företagsformen. Rådgivningen skall vara likvärdig med den som ges om andra företagsformer. Kooperativa rådet (I 1983:G) är regeringens organ för kontakt och dialog med kooperationen. Merparten av stödet fördelas till 20 lokala kooperativa utvecklingscentrum (LKU). Riksdagen har gett regeringen till känna att de kooperativa företagen skall behandlas likvärdigt med andra företagsformer (bet. 1993/94:NU15). En särskild utredare, Anita Harriman, har haft till uppgift att kartlägga behandlingen av olika företagsformer och föreslå åtgärder för att uppnå likvärdiga förutsättningar mellan kooperativa och andra företagsformer. Utredaren överlämnade i mars 1996 sitt slutbetänkande Attityder och lagstiftning i samverkan (SOU 1996:31), vilket har remissbehandlats. Riksrevisionsverket (RRV) har tidigare utvärderat stödet till kooperativ utveckling. Utvärderingen visar att stödet har mycket positiva effekter som till låga kostnader ger arbetstillfällen. Regeringen aviserar i budgetpropositionen en samhällsekonomisk studie för att ytterligare belysa effekterna av en satsning på kooperativt företagande. Regeringen beräknar anslaget för nästa budgetår till 6,5 miljoner kronor.
Motionerna
Frågan om stöd till kooperativ utveckling tas upp i sju motioner. Riksdagen bör tillse att det ställs resurser till förfogande så att det kan etableras LKU i de få län som saknar ett sådant, anförs det i motion 1996/97:N211 (s). Vidare bör stödet till näringslivsutveckling omfördelas på ett sådant sätt att grundstödet till LKU ökas från att avse en anställd till att gälla två anställda per LKU, anser motionärerna. De hänvisar till Värmlandskooperativet som för närvarande är det största och äldsta kooperativa centrumet och där en breddning av grundstödet är en förutsättning för att möta en allt större efterfrågan på information. I motionen föreslås vidare att särskilda resurser skall ställas till förfogande, så att en satsning på kooperativt företagande för kvinnor kan genomföras. Praktiska erfarenheter, liksom resultat från intervjuer och attitydundersökningar, tyder på att kvinnor i stor utsträckning föredrar kooperativt företagande, anför motionärerna. Också i motion 1996/97:N259 (s) föreslås en ökning av det här aktuella anslaget så att antalet LKU kan öka och så att det kan finnas två rådgivare per LKU i stället för en. Eftersom det i stor utsträckning är prioriterade grupper som kvinnor och invandrare som startar småföretag i kooperativ form anser motionärerna att medel bör överföras från A 2-anslaget Småföretagsutveckling till detta anslag, så att den redan befintliga kompetensen inom LKU-systemet kan stärkas. I motion 1996/97:N2 (s), som väckts med anledning av den forskningspolitiska propositionen 1996/97:5, begärs ett uttalande av riksdagen om behovet av forskning om kooperationen. Motionärerna anser att det behövs forskning på följande områden: en samlad översikt och statistik, de kooperativa företagens betydelse för små företags affärsutveckling, konsekvenser för sysselsättningen, utvecklingen av demokrati i samhället, effektivisering av konkurrensen, internationalisering, styrinstrument, riskkapitalförsörjning, lagkollisioner, humankapital samt ideologi. De när ingspolitiska insatserna bör syfta till att skapa ett generellt bra näringsklimat, anförs det i motion 1996/97:N265 (m). Olika företagsformer bör därvid behandlas lika i fråga om regler och och skattesystem. Ett speciellt anslag för just kooperativ utveckling kan då inte motiveras, anser motionärerna och föreslår att anslaget slopas. I motion 1996/97:N271 (v) föreslås en ökning av det aktuella anslaget med 18,5 miljoner kronor. Motionärerna hänvisar till RRV:s utvärdering som visade att stödet till kooperativ verksamhet haft positiva effekter och gett ett antal nya arbetstillfällen till låga kostnader. Utvecklingen avseende LKU är dynamisk, och antalet LKU ökar och kan inom det närmaste året komma att uppgå till 25 stycken anför motionärerna. Det föreslagna ökade anslaget skulle innebära ca 1 miljon kronor till varje LKU, konstateras det. En liknande ökning av anslaget med 19 miljoner kronor föreslås i motion 1996/97:N270 (mp). Av denna ökning kommer 11 miljoner kronor från den av motionärerna föreslagna neddragningen av A 1-anslaget med 88 miljoner kronor. Motionärerna hänvisar till RRV:s utvärdering och anser att av stödet till nyföretagande bör 8 miljoner kronor disponeras för särskilt stöd till kvinnors kooperativa företagande. För att garantera verksamheten hos LKU föreslås att 6,5 miljoner kronor skall avsättas för rådgivningsverksamheten hos LKU. I motion 1996/97:N236 (mp) föreslås att 18,5 miljoner kronor skall flyttas från A 2-anslaget till det här aktuella anslaget. Höjningen är avsedd att möjliggöra dels en ökning av antalet LKU, dels en ökning av antalet anställda per LKU från en till två. Det statliga stödet motsvarar för närvarande inte kostnaden för den avgiftsfria rådgivningen, och behovet ökar, anför motionärerna. De anser vidare att basverksamheten behöver garanteras för mer än ett år i taget och att finansieringen i mindre utsträckning bör vara beroende av konsultuppdrag. Rådgivningsverksamheten vid LKU har nu utvecklats på ett sådant sätt att det vore befogat att en del av de särskilda lånen till nyföretagande och en del av lånen till kvinnors företagande beviljas via LKU, menar motionärerna. De föreslår att ca 20 miljoner kronor av vardera låneslagen skall hanteras på detta sätt och att regeringen snarast skall lägga fram förslag om hur ett sådant vvertagande skall gå till.
Vissa kompletterande uppgifter
I propositionen erinras om att stödet fördelas till 20 LKU. Ytterligare ett LKU har nyligen bildats (i Uppsala). För närvarande är det endast tre län som saknar ett LKU, nämligen Södermanland, Halland och Gotland. Enligt uppgift beräknas emellertid konstituering av LKU ske även i de två förstnämnda länen i en nära framtid. Det tidigare nämnda utredningsbetänkandet om behandlingen av kooperativa företagsformer, SOU 1996:31, är nu föremål för beredningsarbete i regeringskansliet. En proposition kan, enligt vad utskottet erfarit, komma att läggas fram under våren 1997. Enligt det tidigare nämnda uppdraget till landshövdingarna inom ramen för småföretagsprogrammet skall de utifrån lokala och regionala förutsättningar utarbeta och genomföra åtgärder som främjar småföretagsutveckling, däribland kooperativt företagande, tillväxt och sysselsättning. Företrädare för bl.a. LKU skall erbjudas att delta i samarbetet. Beträffande forskning om kooperation, som är föremål för yrkande i motion 1996/97:N2 (s), kan noteras att det i den forskningspolitiska propositionen sägs - under Inrikesdepartementets område (s. 296) - att regeringen anser det angeläget att berörda forskningsfinansiärer uppmärksammar behovet av forskning om folkrörelser och kooperation. Det kan vidare erinras om att ALMI Företagspartner AB, som tidigare nämnts, anmodats att avsätta 400 miljoner kronor för lån till kvinnors företagande. Härvid kan givetvis även kooperativa företag komma i fråga.
Turistfrämjande (A 4)
Propositionen
Turistdelegationen är central förvaltningsmyndighet för turistfrågor. Verksamheten inom turistområdet bedrivs dels av Turistdelegationen, dels av Sveriges Rese- och Turistråd AB, som ägs gemensamt av staten och turistnäringen. Det övergripande målet för turistpolitiken är att Sverige skall ha en hög attraktionskraft som turistland och en långsiktigt konkurrenskraftig turistnäring. Riksdagen beslöt våren 1995 om inriktningen och utformningen av turistpolitiken (prop. 1994/95:100, prop. 1994/95:177, bet. KrU28). För nästa budgetår beräknar regeringen ett anslag på 81,4 miljoner kronor.
Motionerna
Riksdagen bör genom ett tillkännagivande uttala att den i den forskningspolitiska propositionen föreslagna uppbyggnaden av forskning kring turismen vid Mitthögskolan i Östersund bör ske i samarbete med Handelshögskolan i Göteborg, anförs det i motion 1996/97:Ub4 (s), som väckts med anledning av nämnda proposition. Regeringens förslag anses inte välmotiverat, eftersom programmet främst avser forskning som kan vara sysselsättningsskapande inom mål 6- området. Turismen inom mål 6-området är en marginell del av turismen i Sverige, vilket innebär att forskning om huvuddelen av den svenska turismen lämnas utanför, konstaterar motionärererna. De menar att regeringen i stället bör göra en bred nationell satsning på forskning om rese- och turistnäringen. Med hänvisning till den forskarutbildning som finns vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet anser motionärerna att det vore lämpligt att utveckla ett samarbete mellan denna institution och Mitthögskolan i Östersund. I motion 1996/97:N271 (v) föreslås en ökning av det aktuella anslaget med 150 miljoner kronor. Enligt motionärerna avsätter övriga nordiska länder väsentligt större belopp än Sverige till marknadsföring av turism. I Sverige satsas ca 6 kr per person och år, medan motsvarande belopp i Danmark är 37 kr, i Norge 24 kr och i Finland 26 kr, sägs det. I motionen hänvisas till en skrivelse från Sveriges Rese- och Turistråd, i vilken bolaget har hemställt om ett anslag på 180 miljoner kronor för marknadsföring och utveckling av Sverige som resmål, och där denna utökade satsning ses som en del av insatserna för att halvera arbetslösheten till år 2000. En minskning av anslaget för år 1997 med 40 miljoner kronor, föreslås i motion 1996/97:N270 (mp). Verksamheten bör på sikt helt skötas av näringen, anför motionärerna.
Vissa kompletterande uppgifter
Inom ramen för småföretagsprogrammet har regeringen beslutat anvisa 11 miljoner kronor till Turistdelegationen för delfinansiering av uppbyggnad av ett kunskapscentrum för turism vid Mitthögskolan och vidareutveckling av befintligt turistforskningsprogram. EU bidrar med mål 6-medel. Vidare har regeringen beslutat om att från småföretagsprogrammets medel anvisa 90 miljoner kronor för internationell marknadsföring av Sverige som turistland. Medlen utbetalas till Sveriges Rese- och Turistråd, när bolaget kan redovisa att ett dubbelt så stort belopp ställts till förfogande för samma ändamål av berörda branschföretag och andra organ. Slutligen har regeringen från småföretagsprogrammets medel anvisat 2 miljoner kronor till Turistdelegationen för att förstärka dess kansli. Det kan också noteras att riksdagen hösten 1995 fattade beslut om att anvisa 20 miljoner kronor till Sveriges Rese- och Turistråd (prop. 1995/96:94, bet. NU13). Medlen avsattes främst för att utveckla och anpassa informationsteknik för små och medelstora turistföretag samt för rådgivning till dessa företag i samband med introduktion och användning av de nya hjälpmedlen. Berörda företag förutsattes genom avgifter eller på annat sätt svara för minst hälften av kostnaderna.
Täckande av förluster vid viss garantigivning, m.m. (A 5)
Från anslaget täcks kostnader i följande tre avseenden: för att infria statliga garantier enligt förordningen (1978:507) om industrigarantilån (upphävd 1987:424), för bidrag till ALMI Företagspartner AB för täckande till viss del av förluster i anledning av sådana garantier som de regionala utvecklingsfonderna hade beslutat om t.o.m år 1983, för att täcka kostnader för utbetalningar till följd av tidigare fattade beslut om stöd enligt förordningen (1989:824) om statligt stöd till fartygsfinansiering (varvid det efter år 1993 inte har fattats några nya beslut om stöd). Några nya åtaganden som kan leda till utbetalningar från det här aktuella anslaget görs inte längre. Regeringen beräknar anslaget för nästa budgetår till 12,5 miljoner kronor. Inga motioner har väckts på detta område.
Medel till AB Göta kanalbolag för upprustning och drift av kanalen (A 6)
För nästa budgetår har regeringen beräknat anslaget till 15 miljoner kronor. Inga motioner har väckts beträffande detta anslag.
Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag, m.m. (A 7)
Propositionen
Riksdagen beslöt våren 1996, på förslag av regeringen, att anslaget får användas för att täcka kostnader för åtgärder i enlighet med det bemyndigande för förvaltning av statligt ägda företag som redovisades i den aktuella propositionen (prop. 1995/96:141, bet. NU26). Regeringen fick genom detta beslut bemyndigande att vidta åtgärder beträffande åtta nämnda företag. För ytterligare fyra företag finns sedan tidigare särskilda bemyndiganden. Kostnader för förändringar av ägandet, omstrukturering respektive åtgärder samt i viss omfattning kapitaltillskott får belasta anslaget. Detta får disponeras för åtgärder i anslutning till det nya bemyndigandet, dock vad gäller kapitalinsatser högst i sådan omfattning att den faktiska belastningen kommer att motsvaras av extra utdelningsinkomster eller försäljningsintäkter. Regeringen föreslår i budgetpropositionen att anslaget därutöver får disponeras för vissa övriga direkta kostnader som kan uppkomma vid ägarförvaltningen av statligt ägda bolag för erforderliga utredningar, analyser m.m. i samband med omstruktureringsåtgärder. Enligt regeringens förslag skall anslaget vidare få disponeras för vissa kostnader som kan uppkomma som följd av genomförda försäljningar av aktier m.m. enligt riksdagens beslut om privatisering av vissa statligt ägda bolag (prop. 1991/92:69, bet. NU10). För sådana kostnader skall respektive departement redovisa finansiering med motsvarande belopp. Regeringen begär riksdagens godkännande av de här angivna disponeringarna av anslaget. Riksdagen beslöt hösten 1994, på förslag av Riksdagens revisorer, att regeringen skulle anmodas att göra en utvärdering av privatiseringsprogrammet och redovisa resultatet för riksdagen (förs. 1994/95:RR3, bet. NU2). Regeringen aviserar nu att ett forskningsprojekt med inriktningen att studera de statligt ägda företagens roll i den industriella utvecklingen skall initieras. Därvid avses erfarenheterna av det under åren 19911994 genomförda privatiseringsprogrammet komma att beaktas. Regeringen beräknar anslaget för nästa budgetår till 25 miljoner kronor.
Motionerna
Det aktuella anslaget inrättades under budgetåret 1991/92 för att underlätta privatiseringsprogrammets genomförande, erinras det om i motion 1996/97: N265 (m). Eftersom regeringen inte har aviserat att den ämnar fortsätta arbetet med att sprida ägandet i de statliga företagen bör anslaget utgå, anser motionärerna. I motion 1996/97:Fi211 (fp) har föreslagits en minskning av ramen för utgiftsområde 24 Näringsliv för budgetåret 1997 med 63 miljoner kronor. Ett avskaffande av det här aktuella anslaget ingår i denna minskning. Även i motion 1996/97:N270 (mp) föreslås att det aktuella anslaget skall utgå. Eventuella behov av ägartillskott bör hanteras av en särskild krisgrupp med hög företagsekonomisk kompetens, och om ägartillskott är tillräckligt motiverat bör statsbudgetens medelsreserv kunna användas, anser motionärerna. Vad gäller omstrukturerings- och försäljningskostnader bör de kunna bäras av företagen själva, hävdas det.
Tidigare riksdagsbehandling
I näringsutskottets yttrande (1996/97:NU1y) till finansutskottet över regeringens förslag till utgiftsramar för områdena näringsliv och energi anfördes i avvikande meningar (m; fp; mp) att en minskning av det aktuella anslaget med 25 miljoner kronor förordades. I betänkande 1995/96:NU26 om aktiv förvaltning av statens företagsägande avstyrktes i en reservation (m, c, fp, kds) regeringens förslag och förordades i stället att de bemyndiganden om försäljning som riksdagen tidigare gett regeringen skulle kvarstå och dessutom kompletteras. I en annan reservation (v) stöddes utskottsmajoritetens ställningstagande med undantag i fråga om AssiDomän AB. I en tredje reservation (mp) tillstyrktes regeringens förslag, under förutsättning att det fastställdes en policy för statliga företag.
Avgifter till vissa internationella organisationer (A 8)
Anslaget disponeras för svenskt deltagande i ett antal internationella organ på de närings- och handelspolitiska områdena. Regeringen beräknar anslaget för nästa budgetår till 24,3 miljoner kronor. Förslaget har inte föranlett några motioner.
Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersökningsverksamhet m.m. (A 9)
Propositionen
Sveriges geologiska undersökning (SGU) är central förvaltningsmyndighet för frågor om landets geologiska beskaffenhet och mineralhantering. SGU är vidare chefsmyndighet för Bergsstaten. Regeringen begär riksdagens godkännande av dels de övergripande mål för verksamheten inom SGU som anges i propositionen, dels de riktlinjer för den maringeologiska verksamheten inom SGU som regeringen förordar. De övergripande målen anges vara att undersöka, dokumentera och beskriva Sveriges geologi för att tillhandahålla geologisk information som behövs särskilt inom områdena miljö och hälsa, fysisk planering och hushållning med naturresurser, naturresursförsörjning, jord- och skogsbruket samt försvaret. I propositionen redovisas de övergripande mål för den anslagsfinansierade verksamheten som gäller för närvarande och som är följande: - För den regionala, systematiska undersökningsverksamheten skall modern information anpassad till samhällets olika behov inom skilda områden finnas tillgänglig för 75 % av Sveriges landyta år 2022. - För de prospekteringsintressanta delarna av Västerbottens och Norrbottens län skall information finnas år 2010. - För de flygbaserade geofysiska undersökningarna skall 75 %-målet uppnås år 2004. - Informationen om de lösa avlagringarna på hela den svenska kontinentalsockeln skall finnas tillgänglig år 2060. De av riksdagen tidigare fastställda övergripande målen är verksamhetsmål, anförs det i propositionen. Regeringen anser att det framöver bör ankomma på regeringen att fastställa dessa verksamhetsmål. I fråga om Bergsstatens verksamhet skall den sedan år 1992 införda minerallagstiftningen prioriteras, sägs det i propositionen. De besparingar som måste göras på grund av det statsfinansiella läget bör inte föranleda någon ändring av de långsiktiga produktionsmålen, heter det vidare. Justering av anslaget - innebärande en minskning med 6,7 miljoner kronor - har gjorts för att det av riksdagen beslutade engångsbeloppet för den maringeologiska verksamheten inte är av varaktig karaktär. Neddragningarna på anslaget bör inte medföra några förskjutningar i de av riksdagen tidigare fastställda målåren för SGU:s olika undersökningsverksamheter, anser regeringen. Beträffande den maringeologiska verksamheten konstaterar regeringen att en sådan samfinansiering för år 1997 som förordades av riksdagen inte varit möjlig att uppnå. Regeringen föreslår därför att anslaget till SGU för år 1997 får belastas för viss basfinansiering av den maringeologiska verksamheten. SGU bör söka nå full kostnadstäckning i form av kompletterande avgiftsfinansiering genom bl.a. svenska myndigheters utnyttjande av information från denna verksamhet, sägs det. I propositionen skisseras även möjligheten att använda SGU:s utrustning till annan verksamhet som är relaterad till den maringeologiska verksamheten. Om det visar sig svårt att uppnå denna finansieringslösning anser regeringen att det bör vara möjligt för SGU att föreslå regeringen alternativa lämpliga åtgärder för den maringeologiska verksamheten. En sådan åtgärd kan vara att avyttra undersökningsfartyget eller att öka utnyttjandet av detta, heter det. Med den redovisade bakgrunden beräknar regeringen anslaget till 124,9 miljoner kronor för nästa budgetår.
Motionerna
Riksdagen bör göra ett tillkännagivande om betydelsen av maringeologiska undersökningar, anförs det i motion 1996/97:N268 (s). Undersökning av sedimenten i den marina miljön är ett av de viktigaste verktygen för miljökontroll, anför motionärerna. Sådan undersökning krävs också enligt FN:s havsrättskonvention och enligt Agenda 21. Om anslaget för den maringeologiska verksamheten skulle halveras är det stor fara för att verksamheten upphör, anser motionärerna med åberopande av att större delen av anslaget utgörs av fasta kostnader. Detta skulle vara en stor nationell förlust, och Sverige skulle inte kunna bedriva en effektiv miljökontroll av sitt havsområde, sägs det. I motion 1996/97:N265 (m) föreslås en ökning av anslaget med 6,7 miljoner kronor, så att den maringeologiska undersökningsverksamheten kan bevaras. Att regeringen nu återkommer till riksdagen med förslag som leder till nedläggning av denna verksamhet är märkligt, anser motionärerna och hänvisar till att riksdagen så sent som i samband med den förra budgetpropositionen beslöt att verksamheten långsiktigt skall bevaras. Riksdagen bör göra ett tillkännagivande om att den maringeologiska verksamheten skall bibehållas, anförs det i motion 1996/97:N225 (m). Påståendet i budgetpropositionen om att någon samfinansiering för år 1997 inte varit möjlig att uppnå underbyggs inte med några fakta, påpekas det. Det är mycket uppseendeväckande att regeringen på detta sätt sätter sig över en beställning av riksdagen, särskilt som det under en följd av år getts uttryckligt besked om att riksdagen anser att detta är en högt prioriterad verksamhet, menar motionären. Även han hänvisar till att undersökning av sedimenten i den marina miljön har utvecklats till ett av de viktigaste verktygen för miljökontroll. En maringeologisk karta utgör också ett väsentligt underlag för biologiska inventeringar, vattenbruk, fiskerinäring, försvaret, kabelförläggning m.m., sägs det. Motionären ställer frågan hur regeringen kan utlova en miljardsatsning på Östersjöområdet samtidigt som den inte anser sig ha råd med en maringeologisk verksamhet till en jämförelsevis försumbar kostnad. Folkpartiet liberalerna menar att en minskning av anslaget till den maringeologiska verksamheten hotar det arbete som bl.a. lagts ned för att åstadkomma en rimlig maringeologisk karteringstakt av Sveriges havsområden, anför motionärerna bakom motion 1996/97:N264 (fp) och föreslår en ökning av anslaget med 6,7 miljoner kronor. Den maringeologiska karteringen är viktig främst ur miljöövervakningssynpunkt och med hänsyn till de internationella konventioner som Sverige har anslutit sig till, anser motionärerna. Också i motion 1996/97:N271 (v) föreslås en ökning av det aktuella anslaget. I motionen anges ökningen till 13 miljoner kronor, men enligt företrädaren för motionen i utskottet skall ökningen vara 6,7 miljoner kronor. För Vänsterpartiet är det viktigast att själva den maringeologiska verksamheten bibehålls, sägs det i motionen. En försäljning av det aktuella fartyget anses inte vara någon framkomlig väg. Även i motion 1996/97:N270 (mp) föreslås en ökning av anslaget - med 7 miljoner kronor för nästa budgetår. Syftet är att säkra den maringeologiska verksamheten som motionärerna anser vara värdefull. De förslår också ett särskilt tillkännagivande av riksdagen i frågan. Riksdagen bör göra ett tillkännagivande om målen för den maringeologiska verksamheten och behovet av att säkerställa denna verksamhet, anförs det på motsvarande sätt i motion 1996/97:N216 (mp). En enig riksdag har tidigare gått emot regeringens förslag om avveckling av den maringeologiska verksamheten och en försäljning av undersökningsfartyget, erinrar motionärerna om. Samhällets väldokumenterade behov av den aktuella verksamheten rör den lagstadgade fysiska planeringen av Sveriges kust- och havsområden, den nationella och regionala miljöövervakningen, försvaret, fiskerinäringen, den marina forskningen m.m., säger motionärerna. De hänvisar vidare till att FN:s havsrättskonvention och andra angivna konventioner samt Agenda 21 förutsätter en maringeologisk verksamhet. Det återstår mer än 80 % av Sveriges havsområde att kartlägga, framhåller motionärerna och anser att det inte är troligt att SGU skall lyckas skapa en samfinansiering när inte regeringen lyckats med detta. Att sälja fartyget anses inte vara någon lösning. I motion 1996/97:N256 (kd) föreslås en ökning av det aktuella anslaget med 6,3 miljoner kronor. Frågan om anslag till SGU har under många år varit föremål för en dragkamp mellan regering och riksdag, konstaterar motionärerna och menar att det till en del kan bero på att verksamheten är departementsövergripande. Regeringen har gång på gång återkommit med förslag till långtgående besparingar riktade mot den maringeologiska verksamheten, säger motionärerna. De anser att om regeringens föreliggande besparingsförslag skulle vinna riksdagens bifall torde det innebära att SGU:s maringeologiska verksamhet avvecklas, vilket motionärerna motsätter sig.
Vissa kompletterande uppgifter
Regeringen föreslog i budgetpropositionen 1995 (prop. 1994/95:100 bil.13) i besparingssyfte att den maringeologiska verksamheten vid SGU skulle avvecklas. Kostnaderna för denna verksamhet angavs till 19,5 miljoner kronor för det förlängda budgetåret 1995/96 eller 13 miljoner kronor för en tolvmånadersperiod. Mot bakgrund av motioner (s; m; c; fp; v; mp) bedömde riksdagen på näringsutskottets förslag att SGU:s maringeologiska verksamhet är av sådan betydelse att en nedläggning inte borde komma i fråga (bet. 1994/95:NU18). Vidare konstaterades att användningsområdena för den aktuella informationen har relevans för flera departementsområden, och att det därför vore naturligt att en samfinansiering mellan berörda departement kunde införas. Regeringen anmodades att ta fram förslag med denna innebörd. Som en tillfällig, engångsvis delfinansiering beslöt riksdagen att 10 miljoner kronor för budgetåret 1995/96 skulle föras från Energiteknikfondens innestående medel i Riksgäldskontoret till inkomsttitel på statsbudgeten, samtidigt som det underströks att detta inte var någon bestående finansiering. Regeringen anmodades att återkomma med förslag om en bestående finansiering. I den ekonomiska vårpropositionen 1996 (prop. 1995/96:150) föreslog regeringen att anslaget till SGU för budgetåret 1995/96 skulle ökas med 9,5 miljoner kronor genom anslagssparande (avseende Elsäkerhetsverket och Sprängämnesinspektionen) och indragning av reservationsmedel (avseende anslagen Teknisk forskning och utveckling och Insatser för utbyggnad av fjärrvärmenäten). Riksdagen beslöt i enlighet med förslaget i propositionen (bet. 1995/96:FiU10). Näringsutskottet förutsatte att regeringen i den kommande budgetpropositionen skulle återkomma med förslag om en varaktig finansiering av den maringeologiska verksamheten. Som tidigare nämnts har näringsutskottet i yttrande 1996/97:NU1y till finansutskottet tillstyrkt regeringens förslag till utgiftsram för utgiftsområde 24 Näringsliv. I avvikande meningar förordades högre belopp för den maringeologiska verksamheten enligt följande: med 6,7 miljoner kronor i avvikande meningar (m; fp; v), med 7 miljoner kronor i en avvikande mening (mp) och med ca 6 miljoner kronor i en avvikande mening (kd). Generaldirektör Olof Rydh, SGU, har inför utskottet lämnat upplysningar om den ekonomiska situationen inom SGU och om den maringeologiska verksamheten. När det gäller den första frågan har SGU i en skrivelse till regeringen i början av november 1996 hemställt om höjning av anslagskrediten för budgetåren 1997 och 1998 med 20 respektive 15 miljoner kronor. I skrivelsen sägs att differensen mellan anslagsmedel och den nuvarande kostnadsnivån har beräknats till i storleksordningen 30 miljoner kronor. Beträffande den maringeologiska verksamheten, för vilken kostnaderna beräknas uppgå till ca 11,5 miljoner kronor per år, redovisades att diskussioner för närvarande pågår med Sjöfartsverket om en samverkan kring vissa frågor. I en gemensam utredning, Sjömätning och maringeologisk undersökning i samverkan, daterad den 15 oktober 1996, granskas några olika alternativ för en sådan samverkan. Enligt det alternativ som bedöms som mest intressant beräknas effektivitetsvinster uppstå omedelbart, medan kostnadsvinsterna förväntas uppkomma om tre år. I framtiden kan även Statens naturvårdsverk och Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut vara aktuella att delta i en sådan samverkan. Vidare informerades om att diskussioner pågår med företrädare för statsministerns Östersjöråd om möjligheter till stöd för den maringeologiska verksamheten från det av riksdagen sommaren 1996 beslutade programmet för samarbete och utveckling i Östersjöregionen på 1 miljard kronor (prop. 1996/97:222, bet. FiU15).
Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig forskning (A 10)
Regeringen begär riksdagens godkännande av att det övergripande målet för stödet till geovetenskaplig grundforskning och tillämpad forskning skall vara att förstärka möjligheterna att tillgodose samhällets behov av information om berg, jord och grundvatten. I propositionen redovisas att SGU, på uppdrag av regeringen, har låtit tre oberoende sakkunniga från Sverige, Norge och Finland utvärdera stödet till geovetenskaplig forskning. Utvärderingen sägs visa både på det stora behovet av stöd till tillämpad och riktad grundforskning inom den geovetenskapliga sektorn och på att det lämnade stödet varit värdefullt. För nästa budgetår har regeringen beräknat anslaget till 4,9 miljoner kronor. Inga motioner har väckts på detta område.
Teknologisk infrastruktur (B)
Patentbesvärsrätten (B 1)
Patentbesvärsrätten är en fristående förvaltningsdomstol med uppgift att pröva överklaganden av beslut av Patent- och registreringsverket enligt vad som föreskrivs i lagstiftningen för patent och mönsterskydd m.m. De övergripande målen för domstolen är att på ett rättssäkert sätt och inom rimlig tid avgöra de mål och ärenden som domstolen har att handlägga. Regeringen beräknar anslaget för nästa budgetår till 11 miljoner kronor. Anslaget till Patentbesvärsrätten motsvaras av inbetalningar på 10,5 miljoner kronor till inkomsttitel på statsbudgeten från Patent- och registreringsverket (se avsnitt i det följande om Patent- och registreringsverket). Inga motioner har väckts angående anslaget till Patentbesvärsrätten.
Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighetsverksamhet (B 2)
Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) är central förvaltningsmyndighet för teknisk kontroll samt nationellt ackrediteringsorgan för laboratorier och certifierings- och kontrollorgan. Myndigheten utser s.k. anmälda organ. Vidare ingår uppgifter inom de frivilliga systemen för offentlig upphandling samt miljöstyrning och miljörevision. SWEDAC är också föreskrivande myndighet och tillsynsmyndighet för legal mätteknik och handel med ädelmetallvaror samt samordnings- och kontaktorgan för marknadskontroll av produktsäkerhet. För nästa budgetår beräknar regeringen anslaget till 13 miljoner kronor. Avgiftsinkomster avseende legal mätteknik beräknas till 4,2 miljoner kronor. Förslaget har inte föranlett någon motion.
Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Bidrag till riksmät-platser (B 3)
Propositionen
Anslaget disponeras för bidrag till följande fyra riksmätplatser: Flygtekniska försöksanstalten, FFV Aerotech AB, Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB och Statens strålskyddsinstitut. En särskild utredningsinsats genomförs under hösten 1996 för översyn av ambitionsnivån m.m. inom riksmätplatsverksamheten samt dess finansiering på kort och lång sikt, sägs det i propositionen. Regeringen begär riksdagens godkännande av att de övergripande målen för den mättekniska verksamheten inom SWEDAC:s ansvarsområde skall vara i enlighet med vad som anges i propositionen och som innebär att en mätteknisk verksamhet med hög standard, av tillräcklig omfattning och med effektiv användning av statliga resurser skall upprätthållas. För nästa budgetår har anslaget beräknats till 8,8 miljoner kronor.
Motionen
En ökning av anslaget med 1 miljon kronor föreslås i motion 1996/97:N270 (mp). Ju äldre de svenska kärnkraftverken blir desto större krav kommer att ställas på Statens strålskyddsinstitut (SSI), anför motionärerna och anser därför att SSI:s andel av anslaget bör höjas med 1 miljon kronor.
Vissa kompletterande uppgifter
Den i propositionen nämnda utredningsinsatsen avseende riksmätplatsverksamheten, som genomförs av en fristående konsult, omfattar följande moment: genomgång av det nationella utbudet av primärmetrologi, konsekvensbedömning vid bibehållen ambitionsnivå avseende riksmätplatser och mätteknisk FoU, framläggande av förslag om lämplig ambitionsnivå avseende svensk infrastruktur för nationella normalier, framläggande av förslag om en alternativ konstruktion av riksmätplatsanslaget samt identifiering av möjliga former av medverkan från näringslivet och berörd offentlig verksamhet. Uppdraget skall genomföras i samråd med SWEDAC, riksmätplatserna och relevanta industrirepresentanter och redovisas under år 1996.
Elsäkerhetsverket (B 4)
Elsäkerhetsverket är förvaltningsmyndighet för tekniska säkerhetsfrågor på elområdet. De vvergripande målen för verksamheten är att förebygga av elektricitet orsakad skada på person och egendom samt störningar på radiokommunikation och radioverksamhet inom området elektromagnetisk kompatibilitet. Regeringen beräknar anslaget för nästa budgetår till 36,5 miljoner kronor. Avgifterna som tas ut för Elsäkerhetsverkets verksamhet skall redovisas under inkomsttitel på statsbudgeten. Motsvarande utgifter täcks från ramanslaget. Inga motioner har väckts på området.
Sprängämnesinspektionen (B 5)
Propositionen
Sprängämnesinspektionen (SÄI) är central förvaltningsmyndighet för frågor som rör brandfarliga och explosiva varor. Det övergripande målet för verksamheten är att förebygga att personer och egendom kommer till skada vid hantering av sådana varor. En av SÄI:s huvuduppgifter är att med stöd av lagstiftningen om brandfarliga och explosiva varor utarbeta regler i form av föreskrifter och allmänna råd för hantering och import av sådana varor. Tillsynsarbete innebär inte bara kontroll och övervakning utan även stöd och utveckling. För att brandfarliga och explosiva varor skall få hanteras krävs tillstånd. Godkännandeverksamheten innebär bl.a. handläggning av ansökningar vad gäller godkännande och klassificering av explosiva varor. Regeringen begär riksdagens godkännande av att de övergripande målen för verksamheten inom Sprängämnesinspektionens ansvarsområde under planeringsperioden 19971999 skall vara i enlighet med vad som anges i propositionen. Detta innebär att det övergripande mål som gällt under perioden 1991/921995/96 och som nyss redovisats skall ligga fast. För nästa budgetår har regeringen beräknat anslaget till 15,2 miljoner kronor. Avgifter som tas ut för Sprängämnesinspektionens verksamhet skall redovisas under inkomsttitel på statsbudgeten - dessa inkomster har beräknats till 13 miljoner kronor för nästa budgetår.
Motionen
Riksdagen bör göra ett tillkännagivande om att Sprängämnesinspektionen skall erhålla sådana direktiv att den i större omfattning än för närvarande inriktar sin verksamhet på att sätta gränser för miljöpåverkande aktiviteter inom sitt ansvarsområde, anförs det i motion 1996/97:N270 (mp). Under denna förutsättning tillstyrks regeringens förslag. I samband med vissa typer av sprängningar, t.ex. fyrverkerier, sprids strontium- och bariumjoner som är skadliga för människor och djur, hävdar motionärerna och hänvisar till en motion - 1994/95:N239 (mp) - från allmänna motionstiden 1995. I samband med Vattenfestivalens fyrverkerier har höga halter av skadliga ämnen uppmätts, framhåller motionärerna och anser att Sprängämnesinspektionen därvid inte har reagerat tillräckligt kraftfullt.
Tidigare riksdagsbehandling
Riksdagen avslog våren 1996 den åberopade motionen 1994/95:N239 (mp). I det aktuella betänkandet (bet. 1995/96:NU16) behandlades också motioner med krav på översyn av regelverket för hantering av fyrverkeriartiklar och på införande av vissa begränsningar i nuvarande produktsortiment och i rätten att sälja pyrotekniska varor. I samband med utskottsbehandlingen remitterades motionerna till berörda myndigheter och organisationer m.fl., varvid fem av åtta remissinstanser ansåg att den gällande lagstiftningen är tillräcklig. Utskottet erinrade om de möjligheter som kommunerna har att enligt ordningslagen (1993:1617) utfärda lokala ordningsföreskrifter rörande pyrotekniska varor. Efter prövning fann utskottet att den gällande ordningen utgör en rimlig avvägning och att den nuvarande lagstiftningen är tillräcklig. Det kan dock inte uteslutas att en viss uppstramning av tillsynen och kontrollen är erforderlig, anförde utskottet och förutsatte att frågan uppmärksammas. Motionen med krav på införande av förbud mot ämnena barium och strontium i fyrverkeriartiklar avstyrktes också av utskottet, men följdes upp i en reservation (mp). Under den allmänna motionstiden 1996 har en likartad motion (mp) som den nyssnämnda väckts och hänvisats till jordbruksutskottet.
Bidrag till standardisering, provnings- och mätteknisk FoU m.m. (B 6)
Propositionen
Från anslaget utgår bidrag till standardiseringsverksamheten som SIS Standardiseringen i Sverige som centralorgan, tillsammans med åtta auktoriseringsorgan för olika verksamhetsområden, utför med syfte att verka för svensk standardisering nationellt, europeiskt och globalt. Det övergripande målet för anslaget är att standardiseringsverksamheten skall bidra till att öppna marknader, höja produktiviteten och konkurrenskraften hos svenskt näringsliv samt bidra till att statens specifika ansvar när det gäller medborgarnas skydd för liv, hälsa, miljö och egendom tillgodoses. Vidare utgår bidrag till Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB för uppgifter inom teknisk forskning och utveckling av mät- och provningsteknik, normaliehållning samt därtill anknuten standardisering. Det övergripande målet för bidraget är att stärka mät- och provningsteknikens betydelse i FoU- processen och aktivt bidra till att FoU- resultat överförs i industriella tillämpningar med särskild inriktning på små och medelstora företag. Från anslaget finansieras slutligen verksamheter inom området teknisk informationsförsörjning. För detta ändamål anvisas medel till Tekniska Nomenklaturcentralen och Tekniska Litteratursällskapet. Övergripande mål för detta område är att tjänster med hög kvalitet skall erbjudas näringslivet, myndigheter och organisationer för att effektivisera nationellt och internationellt samarbete. Regeringen beräknar anslaget för nästa budgetår till 77,8 miljoner kronor.
Motionerna
I motion 1996/97:Jo727 (c) föreslås att riksdagen skall göra ett tillkännagivande om att Sverige skall vara pådrivande internationellt i standardiseringsarbetet så att miljöfrågorna får större tyngd. Ett viktigt instrument för att skapa en kretsloppsanpassad produktion är införandet av gemensamma standarder, anför motionärerna. De anser att Sverige bör tillsätta en särskild kommitté för att stärka miljökompetensen inom standardiseringsarbetet. Internationellt bör Sverige verka för att miljökriterier utarbetas och läggs som ram för standardiseringsarbetet, sägs det i motionen. Riksdagen bör enligt vad som anförs i motion 1996/97:L713 (mp) göra tillkännagivanden i två avseenden, nämligen dels beträffande behovet av generella analyser av konsekvenserna för konsumenterna och miljön av svenska förslag till standarder som utarbetas med statlig finansiering, dels beträffande en utvidgning av ansvaret för Konsumentrådet vid SIS till att inkludera miljöfrågor och en komplettering av rådets kompetens så att den också omfattar miljöfrågor. När det gäller produktstandarder bör miljökonsekvenserna av varans utformning redovisas från vaggan till graven , anför motionärerna. De föreslår att Konsumentrådet vid SIS skall tilldelas följande uppgifter: bevakning av metodutvecklingen avseende analyser av produktstandarders konsekvenser för konsumenten och miljön, tillhandahållande av sakkunskap inför förslag till produktstandarder samt främjande av ökad kunskap om standardiseringsarbetet hos intressenter som bevakar konsument- och miljöfrågor.
Vissa kompletterande uppgifter
I sysselsättningspropositionen (prop. 1995/96:222 s. 5.19) aviserade regeringen att en särskild utredare skulle tillkallas med uppdrag att tillsammans med den svenska standardiseringsorganisationen, näringslivet och berörda myndigheter analysera och föreslå hur miljöhänsyn kan integreras i det svenska standardiseringsarbetet. Regeringen har nyligen fattat beslut om kommittédirektiv (dir. 1996:93). För att svenska aktörer i ökad utsträckning skall kunna verka för att miljöhänsyn integreras i allt standardiseringsarbete skall den särskilde utredaren enligt direktiven göra följande: definiera miljöaspekter och redovisa metoder som kan tillämpas i standardiseringsarbetet, föreslå hur den svenska standardiseringsorganisationen och svenska tekniska experter på ett kostnadseffektivt sätt kan bidra till att miljömässiga hänsyn tas i allt standardiseringsarbete samt utarbeta en handlingsplan som dels omfattar allt standardiseringsarbete, dels prioriterar områden där svenska aktörer bör kunna nå resultat på kort och medellång sikt. Förslagen skall ta hänsyn till resurshushållning och kretsloppstänkande samt erfarenheter inom svenskt och internationellt standardiseringsarbete. Utredningsarbetet skall vara avslutat den 1 juni 1997. Även om Konsumentrådet vid SIS inte nämns uttryckligen i direktiven är det, enligt uppgift, rimligt att anta att den verksamhet som Konsumentrådet bedriver kommer att beaktas i utredningsarbetet.
Patent- och registreringsverket
Propositionen
Patent- och registreringsverket (PRV) är central förvaltningsmyndighet för frågor om patent, varumärken, mönster, efternamn och förnamn samt för registreringsärenden angående aktiebolag, filialer, handelsbolag, ekonomiska föreningar och europeiska ekonomiska intressegrupperingar. PRV för även register över konkurser och näringsförbud. De övergripande målen för PRV:s verksamhet är att erbjuda ändamålsenliga, kvalitativt högtstående och serviceinriktade tjänster på de immaterialrättsliga och associationsrättsliga områdena. Verksamheten vid PRV finansieras genom avgifter. Med undantag av namnverksamheten skall avgifterna ge full kostnadstäckning. Verksamheten med patent, varumärken och mönster skall ge ett överskott som motsvarar kostnaderna för Patentbesvärsrättens verksamhet minskat med underskottet i namnverksamheten. Regeringen beräknar avgiftsinkomsterna för nästa budgetår till 547,8 miljoner kronor. Som tidigare nämnts förutsätts PRV inbetala 10 461 000 kr till inkomsttitel på statsbudgeten för verksamheten vid Patentbesvärsrätten.
Motionen
Riksdagen bör besluta att PRV endast skall behöva betala in 461 000 kr för verksamheten vid Patentbesvärsrätten, anförs det i motion 1996/97:N207 (fp). Många statliga myndigheter bedriver verksamhet som berör näringslivet men som inte utnyttjas tillräckligt för att skapa ett gott företagsklimat, anser motionären. Han menar att PRV av flera skäl bör ges en mer central näringspolitisk roll. Industriellt rättsskydd blir allt viktigare inom näringslivet, och PRV har en enastående kompetens på det näringspolitiska området, sägs det. Myndigheten har under flera år gjort goda insatser för att informera det svenska näringslivet om betydelsen av en mer genomtänkt patentstrategi, konstaterar motionären och anser att denna verksamhet nu bör utökas. Det finns dock inget ekonomiskt utrymme för PRV att ta på sig en utökad näringspolitisk uppgift utan full kostnadstäckning. Medelsbehovet för ett utvidgat näringspolitiskt engagemang från PRV:s sida beräknar motionären till högst 10 miljoner kronor per år. Som finansiering för den föreslagna resursförstärkningen hänvisar han till en besparing som han föreslår i en annan motion om obeståndsmyndighet inom exekutionsväsendet (som avser utgiftsområde 4 och hänvisats till justitieutskottet).
Vissa kompletterande uppgifter
PRV gavs i november 1995 i uppdrag av regeringen att inom ramen för befintliga resurser mer aktivt informera näringslivet om patentsystemets möjligheter. PRV skall därvid ha som mål att göra minst 200 individuella företagsbesök per år, aktivt erbjuda utbildning och kontinuerligt stöd till organisationer och andra organ som framför allt arbetar med små och medelstora företag. Verket skall aktivt delta i mässor och annan utåtriktad verksamhet. Via anslaget Bidrag till tekniköverföring för budgetåret 1995/96, som disponeras av NUTEK, har PRV tillförts 5 miljoner kronor för en delvis finansiering av arbetet med att utöka den externa tillgängligheten av verkets dokumentation inom patentområdet. Inom PRV finns vidare ett IT-projekt som har till syfte dels att underlätta och rationalisera PRV:s egen myndighetsutövning, dels att göra PRV:s informationsmängd lättillgänglig för näringslivet. Projektet innefattar bl.a. följande: digitalisering av information som för närvarande endast finns i pappersform, komplettering av databaser med text och bildinformation, uppbyggnad av parallella informationsdatabaser tillgängliga för allmänheten, utveckling av programvaror som gör sökning effektiv och enkel samt utveckling av system som är kompatibla med internationella system. Enligt vad utskottet erfarit är det emellertid oklart hur detta projekt skall finansieras med hänsyn till att verksamheten vid verket är avgiftsfinansierad. Näringsminister Anders Sundström besvarade våren 1996 en fråga av Eva Arvidsson (s) om vilka åtgärder han tänkte vidta för att stärka PRV:s roll i utvecklingen av svenskt näringsliv. Näringsministern hänvisade i sitt svar (prot. 1995/96:101) till det nämnda regeringsuppdraget och till IT- projektet. Vidare erinrades om att PRV är en avgiftsfinansierad myndighet och att de aktuella verksamheterna bedrivs inom ramen för verkets egna resurser, och att det för närvarande inte finns några planer på att tillföra PRV statliga anslag.
Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Uppdragsverksamhet
SWEDAC:s uppdragsverksamhet avser ackreditering av följande: laboratorier för kalibrering och provning, certifieringsorgan för produkter, kvalitetssystem och personal miljöledningssystem enligt EMAS - Eco Management and Audit Scheme samt kontrollorgan enskilt och i tredjepartsställning. Därutöver skall SWEDAC bedöma presumtiva anmälda organs kompetens och utöva tillsyn. Regeringen begär riksdagens godkännande av att de övergripande målen för SWEDAC:s uppdragsverksamhet skall kompletteras och vara följande: att bedriva en ackrediteringsverksamhet i enlighet med internationella normer så att nationell och internationell acceptans av svenska provningar och certifieringar uppnås, att med bibehållande av höga kvalitetskrav utveckla ackrediteringsverksamheten, att ge en snabb och kostnadseffektiv service till uppdragsgivarna.
Inga motioner har väckts på detta område.
Konkurrensfrågor (C)
Konkurrensverket (C 1)
Konkurrensverket är central förvaltningsmyndighet för konkurrensfrågor. Verket skall också främja och stödja forskning på konkurrensområdet. Det övergripande målet för Konkurrensverket är att verka för en effektiv konkurrens i privat och offentlig verksamhet till nytta för konsumenterna. För nästa budgetår har regeringen beräknat anslaget till 62,3 miljoner kronor, vilket inte har föranlett någon motion.
Konkurrensforskning (C 2)
Propositionen
Anslaget disponeras av Konkurrensverket för att främja och stödja forskning inom konkurrensområdet. Det övergripande målet för konkurrensforskningen är att ge kunskap om olika marknaders funktionssätt, effekter av konkurrensbegränsningar samt verkningarna av olika konkurrenspolitiska medel. I den forskningspolitiska propositionen gör regeringen bedömningen att det även under planeringsperioden 19971999 finns ett behov av särskilt riktade insatser på konkurrensområdet. Av besparingsskäl bör dock väsentligt mindre resurser avsättas för de forskningsfrämjande insatserna under år 1997, sägs det. För att ändå hålla uppe nivån på det forskningsfrämjande arbetet bör neddragningen tillfälligt kunna mötas med hjälp av de medel som reserverats från tidigare år, anförs det. När det gäller åren 1998 och 1999 är det regeringens ambition att omfattningen av de samlade insatserna på konkurrensforskningsområdet genom omprioriteringar skall kunna vidmakthållas på nuvarande nivå. Regeringen beräknar anslaget för nästa budgetår till 1,7 miljoner kronor.
Motionerna
Riksdagen bör göra ett tillkännagivande om att konkurrensforskningen långsiktigt skall säkerställas på nuvarande anslagsnivå, anförs det i motion 1996/97:N265 (m). En ökning av det aktuella anslaget med 1 miljon kronor för år 1997 föreslås i motion 1996/97:N270 (mp). I andra avsnitt i motionen - med rubrikerna Lokalt ägande av företagen skapar stabilitet respektive Nya former för glesbygdens förvaltning - förs fram politiska överväganden som motionärerna anser vara värda att pröva ur konkurrenssynpunkt. Konkurrensverket bör därför ges i uppdrag att göra en särskild prövning av konkurrenssituationen i samband med ett lokalt ägande och vid införande av lokal förköpsrätt av fast egendom, anförs det.
Den forskningspolitiska propositionen
I den forskningspolitiska propositionen (prop. 1996/97:5 s. 286) gör regeringen, som nämnts, den bedömningen att särskilda medel bör anvisas för konkurrensforskningen under perioden 19971999, och att medlen bör disponeras av Konkurrensverket. Regeringen hänvisar till vad som sades hösten 1995 i den s.k. tillväxtpropositionen (prop. 1995/96:25) om konkurrensens betydelse för möjligheten att få en ökad tillväxt och därmed också att komma till rätta med den höga arbetslösheten. Regeringen framhåller vikten av att resurser avsätts även framgent så att det aktiva stödet till konkurrensforskning i nuvarande form inte blir en tillfällig och alltför kortsiktig insats.
Revisorsnämnden
Revisorsnämnden, som inrättades den 1 juli 1995, har till uppgift att handlägga frågor om godkännande, auktorisation och tillsyn av revisorer samt registrering av revisionsbolag. Verksamheten är helt avgiftsfinansierad. Det övergripande målet för myndighetens verksamhet är att tillgodose samhällets behov av kvalificerad och oberoende extern revision. Nämnden skall pröva frågor om disciplinära åtgärder, anordna examina och lämplighetsprov, föra ett register över godkända och registrerade revisorer samt registrerade revisionsbolag och lämna information och uppgifter i fråga om godkännande, auktorisation, registrering och tillsyn. Regeringen bedömer att inriktningen av den verksamhet som bedrivs av Revisorsnämnden bör behållas oförändrad för år 1997 och att verksamheten även fortsättningsvis skall finansieras med avgifter. Regeringen vill ha riksdagens godkännande av denna inriktning av verksamheten. Inga motioner har väckts på området.
Teknisk forskning och utveckling (D)
Teknisk forskning och utveckling (D 1)
Propositionen
Anslaget disponeras av främst NUTEK. Det övergripande målet för verksamheten är att bidra till att dels stimulera näringslivets teknikutveckling och skapa gynnsamma förutsättningar för företagen genom en konkurrenskraftig och industriinriktad FoU-miljö i landet, dels skapa lika goda förutsättningar för näringslivets teknikutveckling i Sverige som i våra viktigaste konkurrentländer. Medel anvisas för att initiera och stödja forskning och utveckling inom områdena process- och produktutveckling, transportteknik, medicinsk teknik och inom framväxande teknikområden såsom informationsteknik, bioteknik och materialteknik. Vidare föreslås medel till följande fyra nya insatsområden: komplexa tekniska system, mindre företags kompetens- och teknikförsörjning, tjänsteproduktion och IT-användning samt människa, teknik och organisation. Under anslaget ryms även medel för kompetenscentrum, industriforskningsinstitutens ramprogram, tvärvetenskapliga materialkonsortier samt särskilda program för fordonsteknik, flygteknik, verkstadsteknik och träråvarubaserad industri. Det sistnämnda programmet förlängs enligt regeringens förslag i tre år och beräknas till 10 miljoner kronor per år. Det fordonstekniska programmet förlängs i fem år och beräknas till 30 miljoner kronor per år. Medel anvisas även för det europeiska forskningssamarbetet EUREKA och för åtgärder som syftar till att stimulera svenskt deltagande i EU:s ramprogram för forskning och utveckling. Från anslaget finansieras dessutom verksamhet vid Forskningsrådsnämnden avseende teknisk- vetenskaplig informationsförsörjning. Regeringen hänvisar till den forskningspolitiska propositionen (prop. 1996/97:5 s. 265), där inriktningen av verksamheten under anslaget beskrivs. För nästa budgetår beräknar regeringen anslaget till 783,4 miljoner kronor, vilket innebär en besparing på totalt 286,6 miljoner kronor. Regeringens ambition är att huvuddelen av denna besparing skall kunna kompenseras genom stiftelsemedel. Regeringen vill också ha riksdagens medgivande att eventuella reservationer på de tidigare anslagen Teknisk forskning och utveckling (F 1) och Informationsteknologi (F 2) får överföras som anslagssparande till det här aktuella anslaget. Slutligen begär regeringen riksdagens bemyndigande att låta staten under år 1997 ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till teknisk forskning och utveckling för de fyra budgetåren 19982001 om högst 650, 575, 500 respektive 425 miljoner kronor.
Motionerna
Sammanlagt sju motioner har väckts på detta område. I motion 1996/97:N217 (s) begärs ett tillkännagivande av riksdagen om behovet av utökad satsning på forskning och utveckling av skogsprodukter i Sverige. De svenska skogsbolagen fortsätter att göra jämförelsevis enkla produkter som t.ex. tidningspapper, säger motionären. Han anser att Sverige som nation inte bör vara enbart en leverantör av råvara och lågt förädlade produkter, utan i stället sträva efter att vara först med nya, högt förädlade produkter i konkurrens med andra länder. För att åstadkomma detta måste en ökad satsning på forskning och utveckling av skogsprodukter ske, anförs det. Den av regeringen föreslagna neddragningen av anslaget avvisas i motion 1996/97:Ub411 (m). Sverige satsar, i internationell jämförelse, relativt sett mindre på utbildning i starka forskningsmiljöer och industriellt inriktad forskning än jämförbara industriländer, hävdar motionärerna. Risken anses vara stor att den förda politiken medför att näringslivet väljer att förlägga forskning och utveckling till länder med ett gynnsammare klimat . Motionärerna anger statens uppgifter när det gäller forskning och utveckling av långsiktig betydelse för näringslivet till följande: att bidra till att stärka det svenska näringslivets konkurrenskraft och den svenska ekonomins attraktionskraft, att bidra till att stimulera näringslivets teknikutveckling och att skapa gynnsamma förutsättningar för företagen genom en konkurrenskraftig och industriinriktad FoU-miljö i landet samt att bidra till att det skapas så likvärdiga förutsättningar som möjligt för näringslivets teknikutveckling jämfört med dem som råder i Sveriges viktigaste konkurrentländer. NUTEK utför ett omfattande och värdefullt arbete som initiativtagare till samverkan inom teknisk forskning och utveckling, sägs det. Motionärerna ställer frågan vad som händer med den forskning som för närvarande finansieras av forskningsstiftelserna om regeringen lyckas ta kontroll över stiftelsernas medel . En besparing är en besparing oavsett vem som utsätts för den, säger motionärerna och anser att regeringen med berått mod väljer att avbryta långsiktiga satsningar och bryta sönder fungerande forskningsmiljöer. I motionen begärs också ett tillkännagivande av riksdagen om industriforskningsinstitutens betydelse för forskningen. Industriforskningsinstitutens primära uppgifter är att bedriva industrirelevant forskning och medverka i utbildning av kvalificerade tekniker. De 28 instituten, som spänner över ett vitt fält av ämnen från informationsteknik till korrosionsforskning, har visat sig vara en effektiv länk mellan universitet, högskolor, övriga kunskapscentrum och industrin, anför motionärerna. De hänvisar till att statsmakternas avsikt tidigare var att instituten, som för närvarande befinner sig under omvandling, därefter skulle kunna förstärkas med medel från de fristående forskningsstiftelser som regeringen nu vill ta i anspråk medel från. I motionen begärs slutligen ett tillkännagivande av riksdagen om behovet av att följa utvecklingsprojekt från idé till s.k. groddföretag. Traditionellt är samarbetet mellan akademi och näringsliv relativt svagt utvecklat, sägs det. I många fall väljer svenska forskare att själva utveckla sin egen idé eller uppfinning i stället för att samarbeta med en van entreprenör, anför motionärerna. De föreslår - i syfte att uppnå en bättre samverkan - att statens resurser inte skall satsas enbart på forskning, utan att de bästa projekten skall kunna få stöd under hela utvecklingen från idé till groddföretag. I motion 1996/97:N265 (m) föreslås en ökning av det aktuella anslaget med 200 miljoner kronor. De av regeringen föreslagna mycket kraftiga besparingarna hotar på sikt svenska företags teknikförsörjning och konkurrenskraft, anför motionärerna och menar att detta faktum inte förändras av regeringens försök att ta i anspråk stiftelsemedel. Motionärerna avvisar regeringens förslag och förordar oförändrat höga ambitioner på det tekniska forskningsområdet. Riksdagen bör göra ett tillkännagivande om behovet av ökat stöd till innovativ verksamhet i företag, anförs det i motion 1996/97:N205 (m). Innovatörer och uppfinnare är en stor tillgång för Sverige, anför motionärerna. De hänvisar till att man - trots de satsningar på forskning och utveckling som genomförts - alltför ofta får höra att uppfinningar som gjorts i Sverige exploateras utomlands. Teknisk forskning och utveckling har fått vidkännas kraftiga besparingar, säger motionärerna och anför att regeringen, i stället för att manipulera med forskningsstiftelsernas medel, borde öka det innovativa stödet till företag. I motion 1996/97:Fi211 (fp) har, som tidigare nämnts, föreslagits en minskning av ramen för utgiftsområde 24 Näringsliv för budgetåret 1997. Härvid har beräknats en minskning av anslaget till teknisk forskning och utveckling med 25 miljoner kronor avseende ett program för verkstadsteknisk forskning. Anslaget till teknisk forskning och utveckling bör behållas på sin nuvarande nivå, dvs. det bör ske en ökning med 286,6 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag, anförs det i motion 1996/97:N271 (v). De insatser som görs under det aktuella anslaget är mycket viktiga, anser motionärerna. En minskning av anslaget med 90 miljoner kronor föreslås i motion 1996/97:N270 (mp). Motivet för den föreslagna minskningen är att forskningsstiftelserna anses disponera stora resurser samt den möjlighet till insyn och demokratisk påverkan som finns i stiftelserna. I motionen föreslås att riksdagen skall göra ett tillkännagivande om att inom anslaget skall mer resurser avsättas till miljöteknik. Enligt OECD:s statistik har Sverige tappat mark på miljöteknikområdet, säger motionärerna och anser att en skärpning av svensk miljölagstiftning och riktade insatser mot forskning och utveckling är nödvändiga för att vända denna utveckling. I motionen begärs vidare ett tillkännagivande av riksdagen om införande av ett förenklat regelsystem och mer FoU-medel till uppfinnare. Regelsystemen bör utformas så att uppfinnare och nydanare i småföretagen får bättre förutsättningar för sitt arbete, anser motionärerna. De föreslår att medel för FoU skall överföras från den existerande samverkan mellan storföretagen och högskolorna samt från den organiserade forskning som NUTEK svarar för till småskaligt, nydanande utvecklingsarbete. Slutligen föreslås i motionen att det inom det aktuella anslaget skall avsättas 150 miljoner kronor till ALMI Företagspartner AB för forskning och utveckling i småföretagen, och att av dessa medel en ram på 50 miljoner kronor skall avdelas för miljöteknikområdet. En ökning av anslaget med 200 miljoner kronor föreslås även i motion 1996/97:N256 (kd). Motionärerna motsätter sig att regeringen tar i anspråk medel som finns hos forskningsstiftelserna.
Vissa kompletterande uppgifter
I den forskningspolitiska propositionen redovisar regeringen, som nämnts, sin bedömning av hur verksamheten under D 1- anslaget bör inriktas. Där sägs bl.a. att insatser bör göras inom kunskapsområden som är strategiska för näringslivets utveckling i ett längre tidsperspektiv. Verksamhet bör därför bedrivas inom följande områden: framväxande teknikområden, industriella processer och produkter samt inom fyra nya insatsområden - mindre företags kompetens- och teknikförsörjning, tjänsteproduktion och IT-användning, komplexa tekniska system samt människa, teknik och organisation. NUTEK bör besluta om den detaljerade utformningen och fördelningen av forsknings- och utvecklingsinsatserna, sägs det. I utskottets yttrande 1996/97:NU1y om utgiftsramar för energi och näringsliv (s. 14) kommenterades särskilt frågan om anslaget till teknisk forskning och utveckling. Utskottet redogjorde för den bedömning som företrädare för NUTEK hade redovisat inför utskottet avseende hur regeringens förslag om neddragning av anslaget till teknisk forskning och utveckling och beräknad kompensation från forskningsstiftelserna kan komma att påverka den aktuella verksamheten. Därvid noterades bl.a. att övergången från finansiering via NUTEK till finansiering via forskningsstiftelserna kan medföra övergångsproblem. Dessa beror på att det kan komma att ta upp till ett år innan beslut kan fattas av berörda forskningsstiftelser om finansiering i stället för den finansiering som för närvarande sker genom NUTEK. Detta s.k. beslutsglapp sammanhänger med att den av riksdagen nyligen beslutade ändringen i stiftelselagen (1994:1220) träder i kraft den 1 januari 1997 (prop. 1996/97:22, bet. LU2), och att de föreslagna besparingarna också skall träda i kraft vid denna tidpunkt. Utskottet anförde i yttrandet bl.a. att, i det fall att regeringens förslag skulle vinna riksdagens gillande, utskottet var enigt i sin uppfattning om att övergångsproblemet måste få en ändamålsenlig lösning. Regeringen borde sålunda tillse att den aktuella verksamheten vid NUTEK inte paralyseras under en övergångsperiod, anförde utskottet och menade att detta borde komma till uttryck i finansutskottets betänkande. Utskottsmajoriteten ställde sig bakom regeringens förslag till utgiftsram, vilket inbegrep en minskning av D 1-anslaget med 286,6 miljoner kronor. I avvikande meningar föreslogs ökningar av D 1-anslaget med 200 miljoner kronor (m; kd) respektive 286,6 miljoner kronor (v). I två andra avvikande meningar förordades däremot minskningar av anslaget med 25 miljoner kronor (fp) respektive 90 miljoner kronor (mp). I finansutskottets betänkande (bet. 1996/97:FiU1) kommenteras inte vad näringsutskottet anfört om övergångsproblemet. Beträffande industriforskningsinstituten, som är föremål för yrkande i motion 1996/97:Ub411 (m), sägs i den forskningspolitiska propositionen att det pågående strukturarbetet har stor betydelse för att stärka och effektivisera den industrinära forskningen. Kommittén för omstrukturering och förstärkning av industriforskningssystemet upphör med sin verksamhet den 30 november 1996. Det bör ankomma på regeringen att besluta om hur det fortsatta strukturarbetet skall bedrivas, sägs det. Inom ramen för småföretagsprogrammet har regeringen beslutat att uppdra åt NUTEK att under perioden 19971999 genomföra ett vidgat program för tekniköverföring till små och medelstora företag via industriforskningsinstituten. För genomförandet av detta pilotprojekt har 20 miljoner kronor anvisats under en treårsperiod. Regeringen har vidare, inom ramen för nämnda program, fattat beslut att ge NUTEK i uppdrag att utforma ett program för samverkan mellan mindre högskolor och näringsliv, efter inhämtande av förslag från de mindre och medelstora högskolorna. Aktiviteterna skall avse samverkan med små och medelstora företag i syfte att stärka företagens konkurrenskraft genom höjd kunskapsnivå. För ändamålet har 60 miljoner kronor anvisats för en treårsperiod. Enligt vad utskottet erfarit kommer dock detta samverkansprojekt, liksom det nyssnämnda pilotprojektet, i stället att genomföras genom försorg av Stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling (KK-stiftelsen). De 80 miljoner kronor som därmed inte behöver tas i anspråk från småföretagsprogrammet avser regeringen genom ett nytt regeringsbeslut tillföra NUTEK för verksamhet inom det här aktuella D 1-anslaget, i syfte att bidra till att överbrygga det nämnda beslutsglappet. Från småföretagsprogrammet skall vidare enligt beslut av regeringen anvisas 5 miljoner kronor till Ljusåret 1997, vilket är ett samverkansprojekt mellan regeringen och ett fyrtiotal organisationer. Syftet är att stimulera och understödja processer som är av betydelse för ekonomins långsiktiga förnyelsekraft och utvecklingstakt genom att påverka attityder, belysa sambandet mellan innovationer, tillväxt och välfärd samt utmana individer, företag och organisationer att själva ta initiativ till förbättringar. Kostnaderna för Ljusåret har beräknats till ca 80 miljoner kronor, varav ca 40 miljoner kronor är fasta kostnader som Närings- och handelsdepartementet avses svara för. Det som har redovisats tidigare avseende Miljöteknikdelegationen och teknikupphandling i avsnittet om anslaget till småföretagsutveckling har relevans också i det här aktuella sammanhanget. När det gäller forskning och utveckling av skogsprodukter, som är föremål för yrkande i motion 1996/97:N217 (s), kan noteras att NUTEK och Skogs- och jordbrukets forskningsråd har fått regeringens uppdrag, inom ramen för småföretagsprogrammet, att gemensamt utarbeta ett program för samordnad forskning för skogsindustri och skogsbruk. För ändamålet har 40 miljoner kronor anvisats. Vidare bör noteras att det inom D 1-anslaget finns ett särskilt program för träråvarubaserad industri, som föreslås bli förlängt i tre år och beräknas till 10 miljoner kronor per år.
Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader (D 2)
Under anslaget anvisas medel till lönekostnader och övriga förvaltningskostnader vid Rymdstyrelsen. Övergripande näringspolitiska mål för Rymdstyrelsens verksamhet är att åstadkomma följande: ökad konkurrenskraft genom att svensk industri ges förutsättningar att utveckla konkurrenskraftiga rymdprodukter och rymdtjänster samt teknikspridning som skall ge positiva näringseffekter även utanför rymdindustrin, ökad Europasamverkan innebärande att Sverige skall vara en attraktiv partner i det europeiska industrisamarbetet samt ökad regionutveckling som bidrar till näringslivets utveckling i Kirunaregionen. För nästa budgetår har regeringen beräknat anslaget till 14,3 miljoner kronor. Inga motioner har väckts på området.
Rymdverksamhet (D 3)
Propositionen
Under detta anslag anvisas medel för rymdforskning, fjärranalys och industriutveckling samt för det europeiska rymdsamarbetet inom European Space Agency (ESA) och Sveriges bilaterala samarbete med främst Frankrike. I den forskningspolitiska propositionen (prop. 1996/97:5 s. 277) beskrivs inriktningen av verksamheten under anslaget. Regeringen beräknar anslaget för nästa budgetår till 576,1 miljoner kronor. Vidare begär regeringen riksdagens bemyndigande att under det kommande budgetåret låta staten ta på sig ansvaret för nya betalningar inom rymdverksamheten om högst 108,9 miljoner kronor.
Motionerna
Riksdagen bör göra ett tillkännagivande om betydelsen av rymdforskning, anförs det i motion 1996/97:N1 (s) som väckts med anledning av den forskningspolitiska propositionen. Sveriges deltagande i det europeiska rymdsamarbetet har inneburit att Sverige nu har en stark rymdforskning, företag med avancerad rymdteknik inom vissa områden och en betydande rymdverksamhet, sägs det. Den satsning som görs på ett miljö- och rymdforskningsinstitut i Kiruna innebär att antalet personer som får arbete inom den sektorn kommer att öka betydligt från för närvarande ca 400 personer, konstaterar motionärerna. De menar att satsningen på rymd- och miljöforskning är en framtidssatsning och att det därför är av vikt att Sverige även i fortsättningen bedriver nationell forskning och deltar aktivt i internationellt samarbete. I motion 1996/97:N239 (m) föreslås att riksdagen skall göra ett tillkännagivande om behovet av förnyelse av svensk rymdverksamhet. Sverige är allmänt känt för att bedriva spetsforskning på olika områden; ett sådant område är rymdforskningen, säger motionären. Han anser att den nuvarande stora spridningen av rymdverksamheten över hela Sverige inte är gynnsam. Det vore naturligt om verksamheten koncentrerades till Kiruna, sägs det. Förutom olika högskoledelar borde Rymdstyrelsen och huvuddelen av Rymdbolaget omlokaliseras till Kiruna, föreslår motionären. Också i motion 1996/97:N253 (m) föreslås att Rymdbolagets industriella verksamhet skall koncentreras till Kiruna. Huvuddelen av den framgångsrika och livskraftiga rymdverksamheten finns i Kiruna, anför motionären. Han anser att - i syfte att uppnå ökad rationalitet - den industriella delen av Rymdbolaget, som för närvarande är lokaliserad till Solna, bör flyttas till Kiruna. En minskning av det aktuella anslaget med 30 miljoner kronor föreslås i motion 1996/97:N270 (mp). Vidare begärs i motionen ett tillkännagivande av riksdagen om att Sverige inte bör delta i projekt med bemannade transporter och drift av komplexa utposter i rymden. Sverige bör satsa på tillämpningar i rymdteknologi, t.ex. utveckling av miljödatacentrumet i Kiruna och utveckling av vädersatelliter, anför motionärerna. Däremot anser de inte att det för närvarande finns ekonomiskt utrymme för deltagande i projekt med bemannade transporter och drift av komplexa utposter i rymden; Sverige bör därför inte delta i rymdstationen Alpha m.m.
Vissa kompletterande uppgifter
I oktober 1996 invigdes Miljö- och rymdforskningsinstitutet i Kiruna. Finansiering sker initialt dels via EU:s mål 6-program, dels via medel från svenska staten. EU-medlen rör sig om ca 90 miljoner kronor. Ungefär lika mycket beräknas svenska staten bidra med, varvid ungefär hälften beräknas komma från länsstyrelsen i Norrbotten och hälften från Utbildnings- och Miljödepartementen. Även Kiruna kommun beräknas bidra med en mindre del till finansieringen. Riksdagen fattade våren 1996 beslut om att anvisa totalt 30 miljoner kronor för svenskt deltagande i rymdstationen Alpha och ett vädersatellitprojekt, Metop (prop. 1995/96:105, bet. NU18). Samtidigt avslogs en motion med yrkande om att Sverige inte bör delta i Alpha. Motionen följdes upp i en reservation (mp). Våren 1995 avslog riksdagen på utskottets förslag (bet. 1994/95:NU18) en motion med förslag om flyttning av Rymdbolagets huvudkontor från Solna till Kiruna. Utskottet anförde att detta inte är en fråga för riksdagen utan en sak för bolagets styrelse att ta ställning till. I en reservation (v, mp) följdes yrkandet upp.
Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk- vetenskapliga attachéverksamhet (D 4)
Stiftelsen Sveriges teknisk- vetenskapliga attachéverksamhet (STATT) är en offentlig stiftelse med svenska staten och Ingenjörsvetenskapsakademien som huvudmän. Syftet är att genom bevakning och rapportering om den tekniska och industriella utvecklingen inom olika industrinationer bidra till ökad kunskap och produktivitet i svenskt näringsliv. Regeringen beräknar anslaget för nästa budgetår till 32,5 miljoner kronor. Inga motioner har väckts på detta område.
Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien (D 5)
Propositionen
Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) är ett samfund av invalda ledamöter som är verksamma inom teknik, vetenskap, industriell produktion och ekonomi. IVA:s huvuduppgift är att till samhällets gagn främja ingenjörsvetenskap och näringsliv. Verksamheten inriktas på att följa, analysera och informera om den tekniska och industriellt-ekonomiska utvecklingen samt att skapa och initiera samverkan mellan olika teknikområden. Från anslaget lämnas bidrag till IVA:s grundläggande verksamhet. Regeringen beräknar anslaget till 5,5 miljoner kronor för nästa budgetår.
Motionen
I motion 1996/97:N270 (mp) föreslås en minskning av det aktuella anslaget med 2 miljoner kronor. Motionärerna anser att det av utredningar och program från akademien framgår att den är helt oförstående till de krav som en hållbar utveckling ställer på tekniken.
Tidigare riksdagsbehandling
Riksdagen avslog våren 1995 ett liknande yrkande från företrädare för Miljöpartiet de gröna (bet. 1994/95:NU18). I en reservation (mp) följdes motionen upp.
Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande (E)
Kommerskollegium (E 1)
Kommerskollegium är central förvaltningsmyndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Kollegiets huvuduppgift är att tillhandahålla underlag för regeringens beslut och ställningstaganden genom utredningar samt genom löpande samråd med det ansvariga departementet. Kollegiet bör lägga särskild vikt vid kartläggningen av handelshinder och vid en utökad bevakning och analys av frågor om den inre marknadens funktion, sägs det i propositionen. Regeringen beräknar anslaget för nästa budgetår till 48,2 miljoner kronor, vilket inte föranlett någon motion.
Exportfrämjande verksamhet (E 2)
Propositionen
De utgifter som belastar anslaget utgörs av medel till Sveriges exportråd. Det övergripande målet för Exportrådet är att som centralt serviceorgan för exportfrämjande åtgärder initiera, planera, samordna, marknadsföra och genomföra åtgärder för att främja svensk export i samarbete med utlandsorganisationen (handelssekreterare och utrikesrepresentationen m.m.) och svenskt näringsliv. De små och medelstora företagen prioriteras i rådets verksamhet. Verksamheten fokuseras på två kärnområden, nämligen exportservice och exportutveckling. Regeringen anser att exportfrämjandet har stor betydelse som instrument i näringspolitiken och handelspolitiken. Regeringen lägger särskild vikt vid de initiativ som har tagits att utveckla samarbetet mellan Exportrådet, regionala handelskammare och ALMI Företagspartner AB, bl.a. genom etablerandet av s.k. exportcentrum. Anslaget för nästa budgetår beräknas till 136,1 miljoner kronor.
Motionen
I motion 1996/97:N252 (c) föreslås att riksdagen skall göra ett tillkännagivande om att det statliga stödet till exportsatsningar tydligare skall inriktas på småföretag. Allt fler små företag har internationell verksamhet, och ofta är länderna kring Östersjön samt Norge viktiga marknader för dessa företag, anför motionärerna. De olika statliga stöden till exportfrämjande åtgärder måste tydligare än för närvarande inriktas på att understödja små företags behov, menar motionärerna.
Vissa kompletterande uppgifter
Exportrådets verksamhet är i stor utsträckning inriktad på de små företagen. Större företag har i allmänhet egna utlandsorganisationer och anses inte vara i lika stort behov av vissa av Exportrådets tjänster. Samtliga enheter på Exportrådet arbetar huvudsakligen med små och medelstora företag. Av Exportrådets abonnenter är 97 % små och medelstora företag. Två tredjedelar av abonnenterna exporterar för högst 14 miljoner kronor per år, medan ytterligare 30 % av abonnenterna exporterar för 14400 miljoner kronor per år. Som tidigare redovisats under avsnittet om anslaget till NUTEK har regeringen inom ramen för småföretagsprogrammet beslutat anvisa 17,5 miljoner kronor till Exportrådet för särskilda insatser riktade till småföretag.
Exportkreditnämnden (E 3)
Propositionen
Exportkreditnämnden (EKN) skall genom utfärdande av garantier främja svensk export. Garantin utgör en försäkring mot vissa förluster i samband med export till och investeringar i utlandet. För garantin betalas en premie som är relaterad till risken. Garantigivningen har hittills skett inom två system, nämligen n-systemet (normalgarantisystemet) och LT-systemet (Long Term). EKN har, mot bakgrund av en analys och utvärdering av dessa system, föreslagit att de två systemen skall avskaffas och att EKN endast skall ha ett system i den ordinarie verksamheten. Garantisystemet skall, enligt EKN, vara enkelt att tillämpa och onödig byråkrati skall undvikas. Kravet på riskspridning bör vidare gälla hela riskportföljen. EKN har föreslagit att aktuella volymproblem, liksom andra problem som föreligger vad gäller att hantera riskportföljen, varje år skall redovisas i en skrivelse till regeringen. Regeringen instämmer i EKN:s bedömningar och analys och begär riksdagens godkännande av att EKN:s ordinarie garantiverksamhet skall bedrivas i ett system med resultatkravet att verksamheten totalt sett skall vara självbärande över tiden. Vissa begränsningar gäller för närvarande beträffande EKN:s möjligheter att utfärda garantier mot förluster som ett resultat av bl.a. otillbörligt utnyttjande, sägs det i propositionen. Dessa begränsningar avser kravet att den underliggande affären skall uppfylla EKN:s krav för exportkreditgaranti, bl.a. med avseende på reglerna i konsensusöverenskommelsen och reglerna för export av krigsmateriel. Kravet gör att EKN måste granska och godkänna de underliggande affärerna, vilket i en portföljgaranti skulle vara resurskrävande och minska intresset från företagens sida, påpekas det. Regeringen delar EKN:s bedömning att kravet på den underliggande affären i samband med säkerhetsgaranti bör undanröjas och begär riksdagens godkännande av detta. Regeringen begär vidare riksdagens medgivande att staten får åta sig betalningsansvar i form av en statsgaranti dels till ett belopp om högst 100 miljarder kronor för det ordinarie garantisystemet, dels till ett belopp om högst 3 miljarder kronor för investeringar i utlandet. Regeringen vill också ha riksdagens godkännande av att EKN får obegränsad upplåningsrätt i bl.a. Riksgäldskontoret. För nästa budgetår beräknar regeringen anslaget till 120 miljoner kronor.
Motionerna
Riksdagen bör göra ett tillkännagivande om exportkrediter till Ryssland och övriga öststater, anförs det i motion 1996/97:N215 (s). För att en demokratisk uppbyggnad av Ryssland och övriga öststater skall komma till stånd, krävs att dessa länder klarar en övergång till marknadsekonomi och demokrati, säger motionärerna. De hänvisar till att många svenska företag har produkter som på ett effektivt sätt kan hjälpa de berörda länderna att ta till vara sina inhemska resurser och vidta åtgärder mot de inhemska miljöproblemen. De aktuella länderna vill köpa av svenska företag men har ofta problem med kapital, anför motionärerna och föreslår att svenska staten skall tillhandahålla exportkrediter. Därför föreslås en översyn av direktiven för beviljande av exportkrediter, så att de kan få en generösare tillämpning. Som nämnts i avsnittet om Exportrådet begärs i motion 1996/97:N252 (c) ett tillkännagivande av riksdagen om att det statliga stödet till exportsatsningar tydligare skall inriktas på småföretag. Motiveringen har tidigare redovisats. I motion 1996/97:N271 (v) föreslås att riksdagen hos regeringen skall begära en förändring av Exportkreditnämndens regler för trähusexport. Den svenska trähusindustrin har sedan början av 1990- talet minskat sin produktion från nära 30 000 till för närvarande ca 2 500 småhus per år, konstaterar motionärerna. De nämner att branschen har haft förhoppningar om ökad export till framför allt Nordtyskland, men att det emellertid har visat sig att de svenska småhusföretagen har svårt att få betalt för leveranser inom rimlig tid och att de har problem med att få de rätta kontakterna med banker och kunder. Motionärerna föreslår mot denna bakgrund att svensk småhusexport särskilt skall uppmärksammas av Exportrådet samt att EKN skall ges i uppgift att skapa ett speciellt, tillfälligt garantisystem för stödjande av svensk trähusexport som skall vara självbärande över tiden. Ramen för denna verksamhet föreslås till minst 70 miljoner kronor och skall ingå i EKN:s ordinarie ram.
Vissa kompletterande uppgifter
Beträffande yrkandet i motion 1996/97:N252 (c) om att bl.a. EKN tydligare skall inrikta sin verksamhet på små företag kan noteras att det statsstödda exportkreditsystemet, bestående av EKN:s exportkreditgarantier och AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkrediter, av naturliga skäl har sina största volymer hos de större företagen. Betydande resurser läggs dock på information till de små företagen om verksamheten. EKN och Svensk Exportkredit startade under år 1995 ett program för att underlätta för småföretag att få risktäckning och förmånlig finansiering vid export till länder inom OECD. Kontakter förmedlas av affärsbankerna. EKN har utvecklat en kompletterande produkt som ger berörd bank en större säkerhet vid exportkreditgivningen. EKN genomför sedan många år också löpande besök hos handelskamrar, banker, regionala exportkontor, ALMI:s regionala utvecklingsbolag och enskilda företag för att informera om sin verksamhet. För korta garantier har EKN i flera år arbetat med regionansvar för att förbättra de lokala kontakterna. Det behov av exportkrediter som finns i Ryssland och andra öststater och som är föremål för yrkande i motion 1996/97:N215 (s) har uppmärksammats av regeringen. År 1993 uppdrog regeringen därför åt EKN att administrera en särskild exportkreditgarantiram på 1 miljard kronor, senare utökad till 2 miljarder kronor, avseende de baltiska länderna och Ryssland och senare, på vissa villkor, även Kazakstan, Ukraina och Vitryssland. Då riskerna bedömdes som större än i de ordinarie garantisystemen beslöt regeringen att avsätta 400 miljoner kronor för förlustriskerna (anslaget B 2 under utgiftsområde 7). Sedan den särskilda exportkreditgarantiramen inrättades har situationen i många öststater förbättrats. EKN är nu öppen för ordinarie garantier på flera av de länder som tidigare var stängda. Följande beslut är exempel på detta: EKN beslöt i mars 1996 att öppna för långa garantier på Lettland och Litauen; EKN beslöt i mars 1996 att förbättra policyn för både korta och långa garantier på Estland och Polen; EKN beslöt i oktober 1996 att öppna för långa garantier på Ryssland. Regeringen har också, med anledning av det förbättrade riskläget, omarbetat riktlinjerna för den särskilda exportkreditgarantiramen. Regeringen fattade sålunda i oktober 1996 beslut som bl.a. innebar att beloppsgränsen för varje enskild affär höjdes från 50 till 100 miljoner kronor och att betydelsen av valutaintjäning och samfinansiering inte längre är lika betydelsefull. I stället blir den helhetsbedömning av affären som EKN gör avgörande. I detta sammanhang kan också noteras det program för samarbete och utveckling i Östersjöregionen på 1 miljard kronor som riksdagen fattade beslut om sommaren 1996 (prop. 1996/97:222, bet. FiU15). Syftet är att stimulera tillväxt och sysselsättning samt att öka handeln och investeringarna och i övrigt stärka samarbetet mellan stater och näringsliv i regionen. Beträffande yrkandet i motion 1996/97:N271 (v) om stöd till trähusexport kan framhållas att sådan export kan garanteras inom ramen för EKN:s ordinarie garantiverksamhet. Det som krävs är att EKN är öppen för garantigivning på det aktuella köparlandet och att köparen bedöms som kreditvärdig. Statsmakterna har hittills ställt sig avvisande till särskilda garantisystem för enskilda branscher, med hänvisning bl.a. till att det krävs betydande belopp för att ett garantisystem skall kunna fungera med en tillfredsställande riskspridning och med rimlig sannolikhet kunna förväntas gå ihop över tiden. Det kan slutligen noteras att staten, i samarbete med Exportrådet, nyligen satsat 10 miljoner kronor för marknadsföring av trähus i Japan, en marknad som bedöms ha stor potential för trähusbranschen.
AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning (E 4)
Propositionen
Anslaget disponeras för ersättning till AB Svensk Exportkredit för eventuellt underskott utgörande skillnaden mellan intäkter och kostnader, huvudsakligen ränteintäkter och räntekostnader inom ramen för systemet med statsstödda exportkrediter som bolaget lämnar enligt riksdagsbeslut åren 1978 och 1990. Anslaget har tidigare varit uppdelat i tre anslag, nämligen Kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom AB Svensk Exportkredit, Kostnader för statsstödd exportkreditgivning avseende export av fartyg m.m. samt Ersättning för extra kostnader för förmånlig kreditgivning till u-länder. De två förstnämnda har varit s.k. 1 000 kr- anslag. Svensk Exportkredit skall inom systemet för statsstödd exportkreditgivning främja svensk export till för staten lägsta möjliga kostnad och risk. För nästa budgetår beräknar regeringen anslaget till 16,5 miljoner kronor. Regeringen begär vidare riksdagens bemyndigande att regeringen eller den myndighet regeringen utser skall få besluta om löftesprovisionen inom det statsstödda exportkreditsystemet.
Motionen
I motiveringen till yrkandet i den tidigare nämnda motionen 1996/97:N252 (c) om att det statliga stödet till exportsatsningar skall ha en tydligare inriktning på små företag nämns också den nu aktuella verksamheten.
Investeringsfrämjande (E 5)
Propositionen
De övergripande målen för den investeringsfrämjande verksamheten är att utländska företag skall genomföra nyinvesteringar och nyetableringar i Sverige samt samverka med svenska företag i landet. Delegationen för utländska investeringar i Sverige Invest in Sweden Agency inrättades den 1 juli 1995 och är den centrala myndigheten för investeringsfrämjande årgärder. Delegationen har till uppgift att genom information och kontakter aktivt medverka till att uppnå det övergripande målet för investeringsfrämjandet. Följande skäl som låg till grund för inrättandet av delegationen gäller enligt regeringen fortfarande: Det finns ett behov av investeringsfrämjande åtgärder så att Sverige på lika villkor som andra länder skall kunna marknadsföra förutsättningarna för att etablera och driva företag i landet och aktivt medverka till sådana etableringar och nyinvesteringar; Det tar viss tid för ett land att etablera sig på investeringsmarknaden , varför ett lands engagemang i investeringsfrämjande måste vara långsiktigt; Det behövs en central koordinator och kompetensutvecklare för de investeringsfrämjande aktiviteter som pågår på regional och lokal nivå. Enligt regeringens mening är det för tidigt att göra en samlad bedömning av delegationens verksamhet. Regeringen beräknar anslaget för nästa budgetår till 41 miljoner kronor.
Motionen
En minskning av anslaget med 20 miljoner kronor för år 1997 föreslås i motion 1996/97:N270 (mp). Av de i propositionen angivna målen för investeringsfrämjandet är det endast utländska företags samverkan med svenska företag som motionärerna kan stödja. De förordar i stället åtgärder som verkar för att ägandet hålls inom landet, regionen eller orten, vilket bidrar till att skapa ett engagemang som går utöver vad strävan till vinstmaximering medför; det är sådana åtgärder som främjar stabilisering och ökad sysselsättning. Motionärerna hyser oro för att de stora, multinationella bolagens investeringar i olika delar av världen kan få en omfattning som innebär hot mot demokratin. Under det här aktuella anslaget vill motionärerna därför avsätta 1 miljon kronor för en studie av de demokratiska effekterna av lokal förköpsrätt. Ett investeringsfrämjande som innebär stimulans till lokala investeringar ses som en angelägen uppgift för budgetåret 1998, men dessa insatser anses kunna rymmas under anslaget (A 2) till småföretagsutveckling. Därmed skulle, enligt motionärerna, det här aktuella anslaget helt kunna försvinna fr.o.m. år 1998.
Tidigare riksdagsbehandling
I utskottets yttrande (1996/97:NU1y) till finansutskottet över regeringens förslag till utgiftsramar för områdena näringsliv och energi föreslogs i avvikande meningar (fp; mp) en minskning av det aktuella anslaget med 20 miljoner kronor. Riksdagen avslog våren 1995 motioner med krav på minskat anslag till den aktuella verksamheten (bet. 1994/95:NU18). I reservationer (m, fp; mp) förordades lägre anslag än vad regeringen hade föreslagit. I kompletteringspropositionen våren 1995 föreslog regeringen ett lägre anslag till investeringsfrämjandet för budgetåret 1995/96 än vad som hade föreslagits i budgetpropositionen 1995 75 miljoner kronor (50 miljoner kronor för en 12-månadersperiod) i stället för 97,5 miljoner kronor. Riksdagen ställde sig bakom regeringens förslag (bet. 1994/95:FiU20). I reservationer (m, fp; mp) förordades lägre anslag för budgetåret 1995/96 19 miljoner kronor respektive 48,25 miljoner kronor.
Konsumentfrågor (F)
Marknadsdomstolen (F 1)
Marknadsdomstolen är en specialdomstol som handlägger mål och ärenden enligt de lagar som anges i propositionen. Det övergripande målet för domstolen är att på ett rättssäkert sätt och inom rimlig tid avgöra de mål och ärenden som den har att handlägga samt att leda rättsutvecklingen och främja en enhetlig rättstillämpning inom det marknadsrättsliga området. Regeringen beräknar anslaget för nästa budgetår till 5,9 miljoner kronor. Inga motioner har väckts på detta område.
Konsumentverket (F 2)
Propositionen
Konsumentverket är central förvaltningsmyndighet för konsumentfrågor. De övergripande målen för verksamheten är följande: att ge hushållen möjligheter att utnyttja sina ekonomiska och andra resurser effektivt, att ge konsumenterna en stark ställning på marknaden, att skydda konsumenternas hälsa och säkerhet samt att medverka till att sådana produktions- och konsumtionsmönster utvecklas som minskar påfrestningarna på miljön och bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling. I anslutning till detta fullgörs de uppgifter som ankommer på Konsumentombudsmannen (KO). För nästa budgetår beräknar regeringen anslaget till 69,4 miljoner kronor.
Motionerna
Anslaget till Konsumentverket bör av statsfinansiella skäl minskas med 10 miljoner kronor, anförs det i motion 1996/97:N265 (m). Verket bör enligt motionärerna kompensera besparingen genom rationaliseringar och ökad avgiftsfinansiering. I motion 1996/97:N271 (v) föreslås tvärtemot en ökning av anslaget med 20 miljoner kronor. Enskilda hushåll har stort behov av ekonomisk rådgivning, anför motionärerna och hänvisar till en annan motion, i vilken Vänsterpartiet lägger fram förslag om kommunal budgetrådgivning riktad till hushållen.
Vissa kompletterande uppgifter
Ansvaret för konsument- och budgetrådgivning riktad till hushållen ligger hos kommunerna. Enligt uppgift finns det för närvarande sådan rådgivning i ca 240 kommuner.
Allmänna reklamationsnämnden (F 3)
Allmänna reklamationsnämnden har till uppgift bl.a. att pröva tvister mellan konsumenter och näringsidkare rörande varor, tjänster och andra nyttigheter som tillhandahållits huvudsakligen för enskilt bruk, s.k. konsumenttvister, samt ge rekommendationer om hur tvisterna bör lösas. Det övergripande målet för nämnnden är att på ett snabbt och ändamålsenligt sätt pröva de konsumenttvister som anmäls till nämnden. Regeringen beräknar anslaget för nästa budgetår till 13,8 miljoner kronor. Inga motioner har väckts på området.
Fastighetsmäklarnämnden (F 4)
Fastighetsmäklarnämnden, som inrättades den 1 oktober 1995, skall verka som central myndighet för registrering av och tillsyn över fastighetsmäklare och skall särskilt inrikta sin verksamhet på att fastighetsmäklarna följer god fastighetsmäklarsed, att information sprids om vad god fastighetsmäklarsed innebär och att mäklarna har en god utbildning för sin uppgift. För nästa budgetår beräknar regeringen anslaget till 5,9 miljoner kronor. Avgiftsinkomsterna beräknas till 1,8 miljoner kronor. Inga motioner har väckts beträffande detta anslag.
Stöd till konsumentorganisationer (F 5)
Propositionen
Sedan år 1990 har särskilda medel anslagits till stöd för ideella konsumentorganisationer. Medlen, som fördelas av Konsumentverket, skall bl.a. kunna användas till stöd åt såväl befintliga konsumentorganisationer som för att stödja och stimulera uppbyggnaden av nya organisationer. Medel tillförs bl.a. Sveriges konsumentråd. Från reservationsanslaget för budgetåret 1994/95 kvarstår en reservation på 3,7 miljoner kronor. Enligt vad som anges i budgetpropositionen är förklaringen till detta bl.a. att flertalet konsumentorganisationer fortfarande är under uppbyggnad och saknar resurser för att ansöka om och hantera dessa medel. Det kan vidare, sägs det, vara så att informationen om dessa medel varit bristfällig. Prognosen för innevarande budgetår är att anslagna och reserverade medel i stort sett kommer att utnyttjas. För nästa budgetår beräknar regeringen anslaget till 4,1 miljoner kronor. Enligt regeringen bör Sveriges konsumentråd få fortsatt ekonomiskt stöd, bl.a. för att företräda konsumenterna i Europasamarbetet.
Motionerna
I motion 1996/97:N265 (m) erinras om att det aktuella anslaget har utnyttjats endast i begränsad omfattning, och enligt motionärernas mening kan det därför slopas. Stöd anses dock kunna fortsätta att utgå så länge reservationerna på anslaget räcker. En ökning av anslagsbeloppet med 2 miljoner kronor föreslås i motion 1996/97:N270 (mp). Det marknadsekonomiska systemet förutsätter kritiska och kunniga konsumenter som har möjlighet att göra medvetna val, anför motionärerna och anser att insatserna på det konsumentpolitiska området därför måste öka. Riksdagen bör göra ett tillkännagivande om att statligt stöd till frivilliga organisationers konsumentarbete skall fördelas med beaktande av miljömålet, anförs det i motion 1996/97:L713 (mp). Frivilligorganisationer har en viktig attitydpåverkande funktion i samhället, säger motionärerna.
Stöd till konsumentforskning (F 6)
Genom riksdagens forskningspolitiska beslut våren 1993 (prop. 1992/93: 170, bet. LU48) anvisades 2,1 miljoner kronor till Konsumentverket för att utveckla forskning på konsumentområdet. Från reservationsanslaget för budgetåret 1994/95 kvarstår en reservation på 2,7 miljoner kronor. Enligt regeringen föreligger vissa eftersläpningar i utbetalningar av medel. För nästa budgetår beräknar regeringen anslaget till 2,1 miljoner kronor. Regeringens bedömning är att anslaget bör utgöra en grund för en utbyggnad av konsumentforskningen. Förslag om utformning av och inriktning på en sådan forskning framläggs i den forskningspolitiska propositionen. Inga motioner har väckts på området.
Bidrag till miljömärkning av produkter (F 7)
Propositionen
Målet för miljömärkningsverksamheten är att genom frivillig miljömärkning stimulera utveckling och användning av produkter som ur miljösynpunkt är bättre än andra i övrigt jämförbara produkter. Ett harmoniserat nordiskt system för miljömärkning infördes under år 1989. Den frivilliga miljömärkningen i Sverige inom ramen för detta system organiseras och drivs av SIS Standardiseringen i Sverige och leds av Miljömärkningsstyrelsen. Sedan den 1 maj 1992 gäller inom EU en förordning om miljömärkning. Miljömärkningen skall på sikt finansieras genom avgifter och ersättningar från de företag som får sina produkter miljömärkta. De utgifter som belastar anslaget och som hänförs till det nordiska systemet är främst kostnader för kriterieutveckling och revidering av redan fastställda kriterier samt information om och marknadsföring av systemet. Med hänsyn till att det nordiska miljömärkningssystemet kräver ett omfattande nordiskt samarbete samt till att EU:s miljömärkningssystem inte förutses ge intäkter av någon betydelsefull storlek anser regeringen att miljömärkningsverksamheten bör få fortsatt statligt stöd. Stödet är avsett att täcka kostnader för det svenska deltagandet i det nordiska samarbetet kring det nordiska miljömärkningssystemet samt de kostnader som följer av medlemskapet och som kan hänföras till EU:s miljömärkningsordning. För nästa budgetår beräknar regeringen anslaget till 4,6 miljoner kronor. Licensintäkter från den nordiska miljömärkningen beräknas uppgå till ca 10,8 miljoner kronor.
Motionen
I motion 1996/97:L713 (mp) uppmärksammas bl.a. miljömärkningen av ekologiskt framtagna livsmedelsprodukter - KRAV. Motionärerna begär tillkännagivanden i följande tre avseenden: KRAV:s information om ekologiska livsmedel bör bli berättigad till statligt stöd i samma utsträckning som informationen från SIS om nordisk miljömärkning; en del av statsbidraget till nordisk miljömärkning bör avsättas för utveckling av kriterier för miljömärkning; Konsumentverket bör i samråd med Jordbruksverket verka för en prisbevakning i handeln av ekologiskt odlade varor. Något särskilt statligt stöd till KRAV:s arbete med miljömärkning ges inte, konstaterar motionärerna och hänvisar till att KRAV är det officiellt erkända systemet för kontroll och miljömärkning av ekologiska livsmedelsprodukter.
Vissa kompletterande uppgifter
Enligt uppgift fördelar sig anslaget - på totalt 4,6 miljoner kronor - med 2 miljoner kronor på åtaganden som följer av EU-medlemskapet och med 2,6 miljoner kronor på utveckling av kriterier. I båda fallen representeras Sverige av Standardiseringen i Sverige SIS. Det kan noteras att KRAV är ett privaträttsligt system och därmed inte kan komma i fråga för stöd från detta anslag.
Övriga frågor
Stimulanser till hushållstjänster
I motion 1996/97:N256 (kd) föreslås inrättande av ett nytt anslag, Hushålls tjänster, och att 300 miljoner kronor skall anvisas för år 1997. I syfte att möjliggöra för enskilda att köpa tjänster till hushållet och minska den omfattande förekomsten av svartjobb vill motionärerna införa en modell för hushållstjänster som under tre år prövats i Danmark. Det danska systemet innebär att hushållet betalar 60 Dkr per timme för att få de vanligaste hushållsgöromålen utförda. Staten tillskjuter 85 Dkr per timme, men sägs trots detta göra en nettovinst på 24 Dkr per timme. Målsättningen för en dylik modell i Sverige bör vara att alla hushåll skall ha råd att köpa tjänster avseende de mest förekommande sysslorna i hemmet, liksom privat barnomsorg och privat hälsovård, anför motionärerna.
Tidigare riksdagsbehandling
Riksdagen avslog sommaren 1996 ett liknande motionsyrkande som det här aktuella (bet. 1995/96:FiU15). Yrkandet följdes upp i en reservation (kd).
Utskottets ställningstagande
Inledning
Utskottet behandlar först frågan om verksamheten vid Sveriges geologiska undersökning (SGU) - med undantag av fastställande av anslagsbelopp. Därefter behandlas anslagen inom utgiftsområde 24 Näringsliv och slutligen ett antal särskilda frågor som aktualiserats i olika motioner.
Verksamheten vid SGU
Den maringeologiska verksamheten vid SGU har, som redovisats, uppmärksammats i flera motioner. Betydelsen av denna verksamhet har tidigare framhållits av utskottet. Våren 1995 gjorde riksdagen, på utskottets förslag, ett särskilt uttalande härom (bet. 1994/95:NU18). Utskottet anförde att det vore naturligt med en samfinansiering av den maringeologiska verksamheten mellan olika departement eftersom den aktuella informationen har relevans för flera områden, och regeringen anmodades att ta fram förslag med denna innebörd. I budgetpropositionen sägs nu att någon sådan samfinansiering inte varit möjlig att uppnå. Regeringen beräknar viss basfinansiering för verksamheten och uppmanar SGU att söka nå full kostnadstäckning genom kompletterande avgiftsfinansiering. Enligt vad som redovisats för utskottet pågår för närvarande diskussioner med Sjöfartsverket om samverkan avseende sjömätning och maringeologisk undersökning. Enligt utskottets mening är det just en sådan typ av samverkan som bör komma till stånd; utskottet förutsätter att dessa diskussioner drivs vidare i syfte att uppnå en snabb lösning. Vid en samverkan beräknas enligt uppgift effektivitetsvinster uppstå omedelbart, medan kostnadsbesparingar uppnås om cirka tre år. Utskottet utgår vidare från att det finns goda förutsättningar för den maringeologiska verksamheten att erhålla stöd från programmet för Östersjöregionen. Som tidigare redovisats har SGU för närvarande problem med sin ekonomi generellt sett. Enligt vad utskottet erfarit avser regeringen att i regleringsbrevet för budgetåret 1997 medge verket en anslagskredit på 10 %, motsvarande ca 12 miljoner kronor. Den anslagskredit som SGU begärt i en skrivelse till regeringen uppgår dock till högre belopp - 20 miljoner kronor för år 1997 och 15 miljoner kronor för år 1998. Utskottet anser att riksdagen genom ett särskilt tillkännagivande bör anmoda regeringen att återkomma till riksdagen i den ekonomiska vårpropositionen 1997 med en redovisning avseende verksamheten och den ekonomiska situationen inom SGU. Utgångspunkten måste, enligt utskottets mening, vara att den maringeologiska verksamheten skall behållas intakt på nuvarande nivå, men också att övrig verksamhet hos SGU skall bibehållas. Med ett sådant ställningstagande av riksdagen som utskottet förordar blir de motioner som allmänt tar upp verksamheten inom SGU väsentligen tillgodosedda.
Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv
Enligt utskottets uppfattning och i likhet med vad som anförs i propositionen är näringspolitikens främsta syfte att medverka till en halvering av den öppna arbetslösheten till 4 % år 2000. För att klara detta krävs en omfattande förnyelse av näringslivet; näringspolitiken måste vara inriktad på att främja nyföretagande och tillväxt i befintliga småföretag. De små företagen har en avgörande roll för förnyelsen av näringslivet och därmed för sysselsättningen. Utskottet vill också framhålla att näringspolitiken måste ses mot bakgrund av den ekonomiska politik som förs. Denna måste innebära en stram finanspolitik, som ger förutsättningar för låga räntor och låg inflation. Balans i de offenliga finanserna måste nås och upprätthållas. För att underlätta förnyelsen av näringslivet är det viktigt att attityder påverkas samt att villkoren för företagande, entreprenörskap och innovationer förbättras. Olika hinder för småföretagens expansion måste undanröjas. En angelägen uppgift för näringspolitiken är att främja utvecklingen av de små och medelstora företagens förmåga att övergå till mer flexibla arbetsorganisationer, att öka kunskaps- och kompetensnivån inom företagen och att stimulera användningen av modern teknik. Det program för småföretagsutveckling, förnyelse och tillväxt på 1 miljard kronor, som riksdagen fattade beslut om sommaren 1996 (prop. 1996/97: 222, bet. FiU15) innebär just en sådan inriktning av näringspolitiken som utskottet förordar. En viktig utgångspunkt är härvid att skillnader i regionala förutsättningar skall påverka näringspolitikens inriktning och utformning. En annan viktig utgångspunkt är det ökade behovet av helhetslösningar och samverkan mellan olika aktörer på internationell, regional och lokal nivå, liksom mellan olika politikområden för att skapa sunda villkor för näringslivet. Näringspolitikens inriktning på att främja förnyelse och tillväxt i näringslivet innebär att med olika generella medel stärka det nationella produktionssystemet. Därvid är det centralt att spelreglerna är överskådliga, konsekventa och stabila. Sund konkurrens är vidare en förutsättning för ett dynamiskt näringsliv. Regeringen har tillsatt en delegation (N 1996:04) med uppgift att förenkla olika regler för de små företagen (dir. 1996:70). Ett gott företagsklimat förutsätter vidare en internationellt konkurrenskraftig företagsbeskattning och tillfredsställande villkor för riskkapitalförsörjningen. I syfte att underlätta försörjningen med riskkapital för små och medelstora företag har regeringen lagt fram förslag till lättnader i dubbelbeskattningen. Vidare har beslut tagits om en sänkning av lönekostnaderna för i första hand de små företagen genom att arbetsgivaravgifterna från år 1997 reduceras med 5 procentenheter på en lönesumma upp till 600 000 kr. I motionerna 1996/97:N265 (m), 1996/97:N271 (v) och 1996/97:N256 (kd) föreslås andra belopp för olika anslag inom utgiftsområde 24 Näringsliv, som i alla motionerna sammantaget innebär en högre ram för utgiftsområdet än vad regeringen föreslagit. Riksdagen har, som redovisats, nyligen beslutat att ramen för utgiftsområdet skall vara i enlighet med regeringens förslag, dvs. 2 860 miljoner kronor. Detta har också näringsutskottet förordat i sitt yttrande till finansutskottet (1996/97:NU1y). Högre anslag till teknisk forskning och utveckling (D 1) föreslås i de tre angivna motionerna. Minskat anslag har i stället förordats i avvikande meningar (fp; mp) till det nyssnämnda yttrandet. Utskottet kommenterade i yttrandet frågan om anslaget till teknisk forskning och utveckling. Utskottet anförde att sådan forskning och utveckling är av grundläggande betydelse för möjligheterna att uppnå ökad produktivitet, förnyelse och tillväxt i näringslivet. Teknikutveckling och produktförnyelse är strategiska faktorer för de svenska företagens konkurrenskraft, och utformningen av den industrirelaterade forskningen är härvid av avgörande betydelse, sades det. Det är, framhöll utskottet, angeläget att samverkan mellan näringsliv och universitet/högskola främjas och att forskningsresultat förs ut till företagen. Det betonades att NUTEK har en viktig uppgift när det gäller den industrirelaterade forskningen. Det konstaterades i yttrandet att det inom utskottet fanns delade meningar om regeringens förslag till besparing på det aktuella anslaget och att detta, som tidigare nämnts, avses kompenseras genom medel från forskningsstiftelserna. I det fall att regeringens förslag skulle vinna riksdagens gillande var utskottet dock enigt i sin uppfattning att det tidigare nämnda övergångsproblemet måste få en ändamålsenlig lösning. Regeringen borde sålunda tillse att den aktuella verksamheten vid NUTEK inte paralyseras under en övergångsperiod. Detta ansågs böra komma till uttryck i finansutskottets betänkande, vilket dock inte har skett. I riksdagsdebatten om utgiftsramar i november 1996 anförde utbildningsminister Carl Tham bl.a. att regeringen kommer att göra sitt yttersta för att det inte skall uppstå något glapp när det gäller finansieringen av den aktuella verksamheten (prot. 1996/97:32). Utskottet noterar detta med tillfredsställelse. Likaså anser utskottet att det är positivt att den s.k. KK-stiftelsen nyligen fattat beslut om att utvidga ett befintligt program för kunskapsöverföring mellan högskola och näringsliv med totalt 80 miljoner kronor, vilket möjliggör att Närings- och handelsdepartementet kan använda 80 miljoner kronor från småföretagsprogrammet för verksamhet som för närvarande finansieras via D 1- anslaget. Härigenom minskas de negativa konsekvenserna av det tidigare nämnda beslutsglappet. Vidare kan noteras att utbildningsminister Carl Tham erbjudit vissa berörda aktörer att erhålla representation i de nya styrelser för forskningsstiftelserna som regeringen avser att tillsätta. NUTEK har sålunda erbjudits möjlighet att utse en ledamot i styrelsen för Stiftelsen för strategisk forskning. I motion 1996/97:N271 (v) föreslås, som redovisats, ett antal åtgärder som skall finansieras genom ökade medel till anslagen för NUTEK:s förvaltningskostnader (A 1) och verksamheten med småföretagsutveckling (A 2). Utskottet har i tidigare avsnitt redogjort för de insatser som staten gör på de områden som aktualiseras i motionen, bl.a. inom ramen för det nyligen beslutade småföretagsprogrammet. Något budgetmässigt utrymme för ytterligare insatser finns det inte, enligt utskottets uppfattning. Också beträffande stödet till kooperativ utveckling (A 3) förordas, som redovisats, ökat anslag - i vissa motioner genom omfördelning från anslaget Småföretagsutveckling (A 2). LKU finns för närvarande etablerade på 21 orter spridda över landet och utgör därigenom ett viktigt inslag i den nya regionala näringspolitiken. Utskottet ser positivt på det som sägs i budgetpropositionen om att det är regeringens ambition att underlätta framväxten av nya kooperativa företag och att öka kunskapen om den kooperativa företagsformen. Utskottet utgår från att LKU uppmärksammas särskilt i uppdraget till landshövdingarna, inom ramen för småföretagsprogrammet. Beträffande insatser för att främja kvinnors företagande som tas upp i vissa motioner i anslutning till yrkanden om LKU vill utskottet erinra om det stöd som tillhandahålls genom statens försorg - framför allt genom ALMI Företagspartner AB - och som utskottet tidigare redogjort för. När det gäller stödet till turistfrämjande anser utskottet att de åtgärder som vidtagits inom ramen för småföretagsprogrammet och som framgår av tidigare avsnitt väl tillgodoser de förslag som förs fram i motion 1996/97:N271 (v). Beträffande de synpunkter om ökade insatser inom rymdverksamhetens område som har framförts i några motioner vill utskottet hänvisa till vad som tidigare redovisats avseende det nyligen inrättade Miljö- och rymdforskningsinstitutet i Kiruna. I detta sammanhang bör uppmärksammas de positiva effekter på företag i form av teknikspridning som rymdverksamheten innebär. Exempel på detta är företagen SAAB Aerospace AB och Volvo Radar System AB. Åsikten att Sverige inte bör delta i rymdstationen Alpha, som förs fram i motion 1996/97:N270 (mp), avvisas av utskottet; riksdagen fattade våren 1996, som nämnts, beslut om svenskt deltagande i denna rymdstation. I motion 1996/97:N270 (mp) förordas minskade anslag till Investeringsfrämjande (E 5) och till Ingenjörsvetenskapsakademien (D 5). Detta är yrkanden som utskottet tidigare har behandlat och som riksdagen har avslagit. På området konsumentfrågor finns yrkanden både om minskade och om ökade anslag. I motion 1996/97:N265 (m) föreslås att anslaget till Konsumentverket (F 2) skall minskas med 10 miljoner kronor och att anslaget Stöd till konsumentorganisationer (F 5) skall slopas. Anslaget till Konsumentverket skall ökas med 20 miljoner kronor enligt förslag i motion 1996/97:N271 (v), och för F 5-anslaget föreslås en ökning med 2 miljoner kronor i motion 1996/97:N270 (mp). Utskottet anser att de av regeringen föreslagna anslagen på dessa områden är väl avvägda. Med det anförda tillstyrker utskottet de av regeringen föreslagna anslagen för budgetåret 1997 inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Likaså tillstyrks de övriga här behandlade förslagen till riksdagsbelut som framlagts i budgetpropositionen. Samtliga aktuella motioner avstyrks därmed i nu berörda delar.
Inriktning av standardiseringsarbetet
I motionerna 1996/97:Jo727 (c) och 1996/97:L713 (mp) begärs, som tidigare redovisats, tillkännagivanden avseende miljöfrågornas integrering i standardiseringsarbetet. Som utskottet redogjort för i det föregående har regeringen nyligen fattat beslut om att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att föreslå en metod för hur miljöhänsyn kan integreras i det svenska standardiseringsarbetet. I uppdraget skall ingå att definiera miljöaspekter och redovisa metoder som kan tillämpas i standardiseringsarbetet, att föreslå hur den svenska standardiseringsorganisationen och svenska experter på ett kostnads- effektivt sätt kan bidra till att miljömässiga hänsyn tas i allt standardiseringsarbete samt att utarbeta en handlingsplan som dels omfattar allt standardiseringsarbete, dels prioriterar områden där svenska aktörer bör kunna nå resultat på kort och medellång sikt. Förslagen skall ta hänsyn till resurshushållning och kretsloppstänkande samt erfarenheter inom svenskt och internationellt standardiseringsarbete. För att ge svenska experter möjlighet till aktivt agerande och även bidra till att de får ett tekniskt underlag att använda som argumentation i internationellt samarbete behövs klarlägganden och handlingsplaner för det fortsatta arbetet, sägs det i direktiven. Konsumentrådet vid SIS, som berörs i motion 1996/97:L713 (mp), kan enligt vad utskottet erfarit förväntas komma att beröras i utredninsarbetet. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 1996/97: Jo727 (c) och 1996/97:L713 (mp) i berörda delar.
Långsiktigt säkerställande av konkurrensforskningen
I motion 1996/97:N265 (m) begärs, som tidigare redovisats, ett tillkännagivande av riksdagen om att konkurrensforskningen långsiktigt skall säkerställas på nuvarande anslagsnivå. I den forskningspolitiska propositionen (prop. 1996/97:5) sägs, som redan nämnts, att särskilda medel bör anvisas för konkurrensforskningen under perioden 19971999. Regeringen gör bedömningen att det är av vikt att resurser avsätts även framgent så att det aktiva stödet till konkurrensforskning i nuvarande form inte blir en tillfällig och kortvarig insats. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet den nämnda motionen i berörd del.
Lokalisering av Rymdstyrelsen och Rymdbolaget
Huvuddelen av Rymdbolaget bör lokaliseras till Kiruna, anförs det - som tidgare redovisats - i motionerna 1996/97:N239 (m) och 1996/97:N253 (m). I den förstnämnda motionen föreslås att även Rymdstyrelsen skall flyttas till Kiruna. Riksdagen har, som nämnts, tidigare avslagit liknande yrkanden. Utskottet anförde då att frågan om lokalisering av Rymdbolaget tillhör beslutsområdet för bolagets styrelse och inte riksdagen. Utskottet ser ingen anledning att nu göra någon annan bedömning och avstyrker sålunda motionerna i aktuella delar.
Exportfrämjande åtgärder för småföretag
Som tidigare redovisats begärs i motion 1996/97:N252 (c) att riksdagen skall göra ett uttalande om att det statliga stödet till exportfrämjande åtgärder, inkluderande statsstödda exportkrediter via AB Svensk Exportkredit samt exportkreditgarantisystemet via Exportkreditnämnden (EKN), tydligare än för närvarande måste inriktas på att understödja små företags behov. Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är viktigt att på olika sätt främja småföretagens möjligheter att etablera sig på exportmarknaden. Vidare vill utskottet understryka vikten av att exportinsatser i Östersjöområdet underlättas. Detta bör ge bättre förutsättningar för småföretag att komma ut på denna exportmarknad. Som tidigare redogjorts för är Exportrådets verksamhet i stor utsträckning inriktad på de små företagen; större företag har i allmänhet egna utlandsorganisationer. Utskottet vill också erinra om den verksamhet som de s.k. exportcentrumen bedriver och som riktar sig till småföretag. Vidare bör noteras de medel som Exportrådet tilldelats från småföretagsprogrammet för insatser riktade till småföretag. Det statsstödda exportkreditsystemet, bestående av EKN:s exportkreditgarantier och AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkrediter, har av naturliga skäl sina största volymer hos de större företagen. Det läggs dock, som tidigare nämnts, betydande resurser på att informera de små företagen om verksamheten. Med hänvisning till det anförda blir den här aktuella motionen väsentligen tillgodosedd; något behov av ett särskilt uttalande av riksdagen i frågan kan utskottet emellertid inte se och avstyrker motionen i berörd del.
Exportkreditgarantier för trähusexport
Riksdagen bör hos regeringen begära att EKN skall ges i uppdrag att skapa ett speciellt, tillfälligt garantisystem för stödjande av svensk trähusexport som skall vara självbärande över tiden, anförs det, som tidigare redovisats, i motion 1996/97:N271 (v). Som redan angetts kan trähusexport - på samma sätt som annan typ av export - garanteras inom ramen för EKN:s ordinarie verksamhet. Statsmakterna har dock, som nämnts, ställt sig avvisande till särskilda garantisystem för enskilda branscher. Utskottet anser att detta är en princip som bör gälla även framdeles och avstyrker därmed motionen i berörd del. Utskottet vill i detta sammanhang erinra om den tidigare nämnda satsningen på marknadsföring av trähus i Japan som det nyligen fattats beslut om.
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande verksamheten vid SGU att riksdagen med anledning av proposition 1996/97:1 utgiftsområde 24 moment 3 och motionerna 1996/97:N216, 1996/97:N225 och 1996/97:N268 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, res. 1 (m, fp, kd) - motiv. res.2 (mp) - motiv. 2. beträffande anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:1 utgiftsområde 24 momenten 1, 2 och 418 och med avslag på motionerna 1996/97: L713 yrkandena 1518, 1996/97:Ub4 yrkande 1, 1996/97:Ub411 yrkandena 11, 21 och 38, 1996/97:N1, 1996/97:N2, 1996/97:N205 yrkande 1, 1996/97:N207, 1996/97:N211, 1996/97:N215, 1996/97: N217, 1996/97:N236, 1996/97:N256 yrkande 22, 1996/97:N259, 1996/97:N264, 1996/97:N265 yrkandena 13 och 57, 1996/97: N270 yrkandena 15, 16, 2225, 31 och 32 och 1996/97:N271 yrkande 11 a) godkänner disponeringen av anslaget A 7 Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag, m.m. i enlighet med vad som anges i propositionen, b) godkänner att de övergripande målen för verksamheten inom Sveriges geologiska undersökning skall vara i enlighet med vad som anges i propositionen, c) godkänner att det övergripande målet för geovetenskaplig forskning skall vara i enlighet med vad som anges i propositionen, d) godkänner att de övergripande målen för den mättekniska verksamheten inom Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll ansvars-område skall vara i enlighet med vad som anges i propositionen, e) godkänner att de övergripande målen för verksamheten inom Sprängämnesinspektionens ansvarsområde under planeringsperioden 1997-1999 skall vara i enlighet med vad som anges i propositionen, f) godkänner att de övergripande målen för Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll uppdragsverksamhet skall vara i enlighet med vad som anges i propositionen, g) godkänner inriktning av verksamheten för Revisorsnämnden i enlighet med vad som anges i propositionen, h) bemyndigar regeringen att under år 1997 låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till teknisk forskning och utveckling som, inberäknat löpande avtal och beslut, innebär åtaganden om högst 650 miljoner kronor under år 1998, högst 575 miljoner kronor under år 1999, högst 500 miljoner kronor under år 2000 och högst 425 miljoner kronor under år 2001, i) medger att eventuella reservationer från 1995/96 på tolfte huvudtitelns reservationsanslag F 1 Teknisk forskning och utveckling samt reservationsanslag F 2 Informationsteknologi överförs som anslagssparande till ramanslaget D 1 Teknisk forskning och utveckling och får användas enligt vad som anges i propositionen, j) bemyndigar regeringen att under år 1997 ikläda staten nya förpliktelser för betalningar under kommande år inom rymdverksamhet om högst 108 900 000 kr, k) godkänner regeringens förslag att Exportkreditnämndens ordinarie garantiverksamhet skall bedrivas i ett system med resultatkravet att verksamheten totalt sett skall vara självbärande över tiden, l) godkänner vad som anges i propositionen om krav på den underliggande exportaffären vid beviljande av säkerhetsgaranti, m) medger att staten åtar sig betalningsansvar i form av en statsgaranti till ett belopp av högst 100 000 000 000 kr för det ordinarie garantisystemet, n) medger att staten åtar sig ett betalningsansvar i form av en statsgaranti till ett belopp av högst 3 000 000 000 kr för investeringar i utlandet, o) godkänner regeringens förslag att Exportkreditnämnden får obegränsad upplåningsrätt i bl.a. Riksgäldskontoret, p) bemyndigar regeringen eller den myndighet regeringen utser att besluta om löftesprovision inom det statsstödda exportkreditsystemet, q) för budgetåret 1997 anvisar anslag under utgiftsområde 24 Näringsliv enligt uppställning i bilaga, res. 3 (v) res. 4 (mp) 3. beträffande inriktning av standardiseringsarbetet att riksdagen avslår motionerna 1996/97:L713 yrkandena 13 och 14 och 1996/97:Jo727 yrkande 6, res. 5 (c, v) res. 6 (mp) 4. beträffande långsiktigt säkerställande av konkurrensforskningen att riksdagen avslår motion 1996/97:N265 yrkande 4, res. 7 (m, fp, kd) 5. beträffande lokalisering av Rymdstyrelsen och Rymdbolaget att riksdagen avslår motionerna 1996/97:N239 yrkande 1 och 1996/97:N253 yrkande 4, res. 8 (v, mp) 6. beträffande exportfrämjande åtgärder för småföretag att riksdagen avslår motion 1996/97:N252 yrkande 11, 7. beträffande exportkreditgarantier för trähusexport att riksdagen avslår motion 1996/97:N271 yrkande 10. res. 9 (v)
Stockholm den 3 december 1996
På näringsutskottets vägnar
Birgitta Johansson
I beslutet har deltagit: Birgitta Johansson (s), Christer Eirefelt (fp)*, Bo Finnkvist (s), Karin Falkmer (m)*, Reynoldh Furustrand (s), Mikael Odenberg (m)*, Sylvia Lindgren (s), Kjell Ericsson (c), Barbro Andersson (s), Chris Heister (m)*, Marie Granlund (s), Lennart Beijer (v), Dag Ericson (s), Ola Karlsson (m)*, Eva Goës (mp), Göran Hägglund (kd)* och Nils-Göran Holmqvist (s).
*) Har ej deltagit i beslutet under moment 2
Reservationer
1. Verksamheten vid SGU (mom. 1, motiveringen)
Christer Eirefelt (fp), Karin Falkmer (m), Mikael Odenberg (m), Chris Heister (m), Ola Karlsson (m) och Göran Hägglund (kd) anser att den del av utskottets ställningstagande i avsnittet om verksamheten vid SGU som börjar med Utskottet anser och slutar med väsentligen tillgodosedda bort ha följande lydelse: Utskottet vill sammanfattningsvis framhålla tre saker. Utskottet konstaterar för det första att regeringen har negligerat tidigare riksdagsbeslut om den maringeologiska verksamheten. För det andra noterar utskottet att regeringen har underlåtit att informera utskottet om den allvarliga ekonomiska situationen inom SGU. Det tredje är att den maringeologiska verksamheten skulle ha säkerställts med de budgetförslag som framlagts av Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna och Kristdemokraterna. Med hänvisning till det anförda anser utskottet att riksdagen bör göra ett tillkännagivande om att regeringen skall fullgöra tidigare fattade riksdagsbeslut. Regeringen bör återkomma till riksdagen under våren 1997 med förslag som säkerställer den maringeologiska verksamheten. Med ett sådant ställningstagande blir de motioner som allmänt tar upp verksamheten inom SGU väsentligen tillgodosedda.
2. Verksamheten vid SGU (mom. 1, motiveringen)
Eva Goës (mp) anser att den del av utskottets ställningstagande i avsnittet om verksamheten vid SGU som börjar med Utskottet anser och slutar med väsentligen tillgodosedda bort ha följande lydelse: Utskottet vill sammanfattningsvis framhålla tre saker. Utskottet konstaterar för det första att regeringen har negligerat tidigare riksdagsbeslut om den maringeologiska verksamheten. För det andra noterar utskottet att regeringen har underlåtit att informera utskottet om den allvarliga ekonomiska situationen inom SGU. Det tredje är att den maringeologiska verksamheten räddas med det budgetförslag som framlagts av Miljöpartiet de gröna. I det följande behandlar utskottet anslagen inom utgiftsområde 24 Näringsliv, inklusive frågan om anslag till SGU. I det här aktuella sammanhanget bör riksdagen i ett tillkännagivande uttala att regeringen skall fullgöra tidigare fattade riksdagsbeslut i frågan. Med ett sådant ställningstagande blir de motioner som allmänt tar upp verksamheten inom SGU väsentligen tillgodosedda.
3. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv (mom. 2)
Lennart Beijer (v) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnittet om anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv bort ha följande lydelse: En aktiv näringspolitik måste, enligt utskottets mening och i likhet med vad som anförs i motion 1996/97:N271 (v), ha en sådan utformning att den bidrar till att näringslivet långsiktigt får en sådan sammansättning att det blir konkurrenskraftigt och att jobb skapas. Näringspolitiska insatser kan i vissa fall ge resultat på kort sikt, men generellt gäller att den politik som bedrivs vid en viss tidpunkt kommer att ge resultat först om 510 år. Eftersom enskilda aktörer inte kan svara för en sådan långsiktighet, måste detta ansvar i stället tas av staten. Utskottet anser således att staten har ett övergripande ansvar för näringspolitiken. Därför är det av stor vikt att staten behåller ett strategiskt ägande i näringslivet. Kortsiktigt kan näringspolitiken inte skapa ökad sysselsättning. Det är i stället framför allt realräntenivån och storleken på efterfrågan på hemmamarknaden som är avgörande för om arbetslösheten snabbt skall kunna sjunka. Sänkta skatter, minskad ekonomisk trygghet, försämringar av arbetsrätten och försvagade fackföreningar medför inte nyanställningar. Utskottet anser att riksdagen i sitt nyligen fattade beslut om utgiftsramar borde ha följt det som anfördes i en reservation (49) från företrädaren för Vänsterpartiet i finansutskottet. För det här aktuella utgiftsområdet 24 Näringsliv innebar det en ram som vversteg det som blev riksdagens beslut med 1 052 miljoner kronor. Hur denna utökade ram borde fördelas på olika anslag framgår av den nämnda motionen och av utskottets redovisning i det föregående. Med utgångspunkt från den av riksdagen nu fastställda ramen för utgiftsområdet Näringsliv på 2 860 miljoner kronor anser utskottet att vissa av de förslag som har lagts fram i motion 1996/97:N271 (v) bör beslutas av riksdagen i denna budgetprocessens andra steg. Enligt utskottets mening bör således 18,5 miljoner kronor flyttas från A 2- anslaget Småföretagsutveckling till A 3- anslaget Stöd till kooperativ utveckling. Därmed skulle det sistnämnda anslaget komma att uppgå till 25 miljoner kronor, vilket skulle innebära ett stöd på ca 1 miljon kronor till varje LKU. Beträffande verksamheten vid SGU hänvisar utskottet till vad som tidigare anförts. Mot bakgrund av att regeringen anmodas att återkomma i den ekonomiska vårpropositionen 1997 i frågan anser utskottet att anslaget till SGU tills vidare kan fastställas till den av regeringen föreslagna nivån. Utskottet vill framhålla vikten av att den värdefulla maringeologiska verksamheten säkerställs. Med de angivna förändringarna av regeringens förslag tillstyrker utskottet regeringens förslag till riksdagsbeslut. Utskottets förslag till hur den fastställda utgiftsramen skall fördelas på anslag framgår av bilagan till detta betänkande. Motion 1996/97:N271 (v) blir härmed delvis tillgodosedd, liksom vissa andra motioner som har likartade yrkanden avseende stöd till kooperativ utveckling.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse: 2. beträffande anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:1 utgiftsområde 24 momenten 1, 2 och 417, med anledning av proposition 1996/97:1 utgiftsområde 24 moment 18 och motionerna 1996/97:N211, 1996/97:N236, 1996/97:N259, 1996/97:N270 yrkande 31 och 1996/97:N271 yrkande 11 och med avslag på motionerna 1996/97: L713 yrkandena 1518, 1996/97:Ub4 yrkande 1, 1996/97:Ub411 yrkandena 11, 21 och 38, 1996/97:N1, 1996/97:N2, 1996/97: N205 yrkande 1, 1996/97:N207, 1996/97:N215, 1996/97:N217, 1996/97:N256 yrkande 22, 1996/97:N264, 1996/97:N265 yrkandena 13 och 57 och 1996/97:N270 yrkandena 15, 16, 2225 och 32 a)p) = utskottet, q) för budgetåret 1997 anvisar anslag under utgiftsområde 24 Näringsliv enligt uppställning i bilaga (res. 3).
4. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv (mom. 2)
Eva Goës (mp) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnittet om anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv bort ha följande lydelse: Utskottets syn på näringspolitikens utformning och inriktning överensstämmer med vad som kommer till uttryck i motion 1996/97:N270 (mp). Grundprincipen för ett ekologiskt hållbart samhälle är att det som är hållbart långsiktigt också bör vara lönsamt kortsiktigt. För närvarande är det ofta tvärtom, varvid näringslivet stimuleras att producera icke ekologiskt anpassade varor på ett icke hållbart sätt. För att komma till rätta med detta krävs det, enligt utskottets mening, en grön skatteväxling, dvs. sänkta skatter och avgifter på arbete och höjda på energi, råvaror och utsläpp. Näringslivet bör även vara socialt hållbart. Små företag, självstyrande företag och kooperativa företag är ofta del i ett socialt sammanhang där delaktighet och ansvarstagande omfattar något vidare än vinstmaximering. Därför är det viktigt att dessa typer av företag stimuleras. En viktig dimension i näringspolitiken är, enligt utskottets uppfattning, att människor känner att de kan påverka, vara delaktiga och ha överblick. Ett socialt hållbart näringsliv motverkas när näringslivet globaliseras; utvecklingen är sådan att näringslivet blir allt mindre socialt hållbart. Det är av stor vikt att Sverige får ett näringsliv som i större utsträckning än för närvarande kan förnya och förändra sig. För denna förnyelse krävs förändringar på en lång rad områden, bl.a. följande: bättre utvecklingsmöjligheter för uppfinnare och innovatörer, förbättrade regelverk och organisationsstrukturer, ändringar i skattelagstiftning för att öka tillgången på riskkapital, differentierat ägande i näringslivet, ökade infrastruktursatsningar, förbättrade utbildningsmöjligheter samt sänkt arbetstid. Utskottet anser att det budgetalternativ som Miljöpartiet de gröna har lagt fram är ett bättre alternativ än det som riksdagen nu har belutat om i budgetprocessens första steg (prop. 1996/97:1, bet. FiU1). Av reservation nr 50 till finansutskottets betänkande framgår Miljöpartiets förslag. För det här aktuella utgiftsområdet Näringsliv innebär det en ram som är 188 miljoner kronor lägre än den nu fastställda. Med utgångspunkt från den nu fastställda ramen på 2 860 miljoner kronor anser utskottet att ett antal ändringar i regeringens förslag till anslag bör göras i enlighet med vad som framgår i bilagan till detta betänkande. Sålunda bör anslaget till NUTEK:s förvaltningskostnader (A 1) minskas med 88 miljoner kronor. Det är, enligt utskottets uppfattning, ytterst bekymmersamt att ett så stort verk som NUTEK inte har som målsättning att arbeta i en anda som präglas av Agenda 21. Vid neddragning av NUTEK:s anslag får dock verksamheten med energieffektivisering inte drabbas av nedskärningar. Av den föreslagna neddragningen skall 77 miljoner kronor användas för ökade insatser inom ramen för anslaget Småföretagsutveckling (A 2). Det resterande beloppet på 11 miljoner kronor skall föras till A 3- anslaget Stöd till kooperativ utveckling, till vilket ytterligare 8 miljoner kronor bör föras. Anslaget skulle därmed uppgå till ca 25 miljoner kronor, vilket innebär att stödet till LKU kan öka. Anslaget till turistfrämjande (A 4), som i budgetpropositionen är upptaget med 81 miljoner kronor, bör enligt utskottets mening kunna minskas med 40 miljoner kronor. På sikt bör denna verksamhet helt kunna skötas av näringen. Anslaget Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag, m.m. (A 7) bör, enligt utskottets mening, dras in. Eventuella behov av ägartillskott bör i stället hanteras av en särskild krisgrupp med hög företagsekonomisk kompetens. Om ägartillskott anses motiverade bör statsbudgetens medelsreserv kunna användas. Omstrukturerings- och försäljningskostnader bör, enligt utskottets uppfattning, kunna bäras av företagen själva. För att säkra den maringeologiska verksamheten bör anslaget till Sveriges geologiska undersökning (A 9) ökas med 7 miljoner kronor. En enig riksdag har, som redovisats, gått emot tidigare förslag av regeringen om avveckling av den maringeologiska verksamheten och försäljning av undersökningsfartyget. Det finns ett väldokumenterat samhällsbehov av den aktuella verksamheten som rör den lagstadgade fysiska planeringen av Sveriges kust- och havsområden, den nationella och regionala miljöövervakningen, försvaret, fiskerinäringen, den marina forskningen, m.m. Vidare förutsätter FN:s havsrättskonvention och andra internationella konventioner liksom Agenda 21 en maringeologisk verksamhet. Anslaget till riksmätplatserna (B 3) bör, enligt utskottets uppfattning, ökas med 1 miljon kronor för att möjliggöra ett ökat bidrag till Statens strålskyddsinstitut. När det gäller Sprängämnesinspektionen bör det ske en precisering av de av regeringen föreslagna direktiven så att inspektionen i större omfattning än för närvarande inriktar sin verksamhet på att sätta gränser för miljöpåverkande aktiviteter inom verkets område. Under denna förutsättning tillstyrker utskottet det föreslagna anslaget. Anslaget till konkurrensforskning (C 2) bör, enligt utskottets mening, ökas med 1 miljon kronor. Härigenom ges Konkurrensverket möjlighet att göra särskilda studier beträffande åtgärder för att öka det lokala ägandet. Utskottet anser vidare att en neddragning av anslaget till teknisk forskning och utveckling (D 1) kan göras med 90 miljoner kronor. Motivet för detta är de stora resurser som forskningsstiftelserna förfogar över. Av de anslagna medlen bör 150 miljoner kronor avdelas för ALMI Företagspartner AB för insatser bland småföretagen, varav en ram på 50 miljoner kronor bör avsättas för miljöteknikområdet. Vidare bör de regelsystem som gäller för det här aktuella anslaget utformas så att uppfinnare och innovatörer i småföretag får bättre arbetsförutsättningar. Också anslaget till rymdverksamhet (D 3) bör, enligt utskottets mening, kunna minskas - med 30 miljoner kronor. Sverige bör t.ex. inte delta i projekt med bemannade transporter och drift av komplexa utposter i rymden, bl.a. rymdstationen Alpha. Även anslaget till Ingenjörsvetenskapsakademien (D 5) bör minskas - med 2 miljoner kronor. Akademiens verksamhet utgår inte från de krav som en hållbar utveckling ställer på tekniken. Anslaget till investeringsfrämjande (E 5) bör vidare minskas med 20 miljoner kronor. Budgetåret 1998 bör anslaget helt kunna utgå. Utskottet anser att ett investeringsfrämjande bör vara inriktat på att främja ett lokalt ägande snarare än ett utländskt. Utskottet menar avslutningsvis att stödet till konsumentorganisationer (F 5) bör ökas med 2 miljoner kronor och att riksdagen beträffande anslaget Bidrag till miljömärkning av produkter (F 7) bör göra ett tillkännagivande i enlighet med vad som begärs i motion 1996/97:L713 (mp). Det gäller att KRAV också skall kunna komma i åtnjutande av statligt stöd, att en del av statsbidraget till nordisk miljömärkning skall avsättas för utveckling av kriterier för miljömärkning och att Konsumentverket i samråd med Jordbruksverket skall verka för en prisbevakning i handeln av ekologiskt odlade varor. Sammantaget innebär de av utskotttet förordade ändringarna av anslagsbelopp att summan av anslagen för utgiftsområde 24 Näringsliv understiger den av riksdagen fastställda ramen på 2 860 miljoner kronor med 188 miljoner kronor. Dessa medel borde, enligt utskottets mening, ha tillförts utgiftsområde 21 Energi. Eftersom detta inte är möjligt enligt den nya budgetprocessen anser utskottet att medlen i stället skall användas för att förstärka budgetsaldot. Med de beslut som utskottet förordar blir motion 1996/97:N270 (mp) i vä- sentliga delar tillgodosedd. Flera andra motioner som tar upp likartade frågor som den nämnda motionen blir också härigenom delvis tillgodosedda. Förslagen i motion 1996/97:N270 (mp) om anslag för budgetåren 1998 och 1999 avstyrks dock av utskottet, eftersom det aktuella belutet endast skall avse budgetåret 1997.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse: 2. beträffande anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:1 utgiftsområde 24 momenten 1, 2, 4, 5 och 717, med anledning av proposition 1996/97:1 utgiftsområde 24 momenten 6 och 18 och motionerna 1996/97:L713 yrkandena 1518, 1996/97:N211, 1996/97:N236, 1996/97:N259, 1996/97: N270 yrkandena 15, 16, 2225 och 31 och 1996/97:N271 yrkande 11 och med avslag på motionerna 1996/97: Ub4 yrkande 1, 1996/97:Ub411 yrkandena 11, 21 och 38, 1996/97: N1, 1996/97:N2, 1996/97:N205 yrkande 1, 1996/97:N207, 1996/97: N215, 1996/97:N217, 1996/97:N256 yrkande 22, 1996/97:N264, 1996/97:N265 yrkandena 13 och 57 och 1996/97:N270 yrkande 32 a) d) = utskottet, e) godkänner att de övergripande målen för verksamheten inom Sprängämnesinspektionens ansvarsområde under planeringsperioden 1997-1999 skall vara i enlighet med vad utskottet anfört, f)p) = utskottet, q) för budgetåret 1997 anvisar anslag under utgiftsområde 24 Näringsliv enligt uppställning i bilaga (res. 4), r) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört beträffande anslaget Bidrag till miljömärkning av produkter (F 7).
5. Inriktning av standardiseringsarbetet (mom. 3)
Kjell Ericsson (c) och Lennart Beijer (v) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnittet om inriktning av standardiseringsarbetet bort ha följande lydelse: Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i motion 1996/97:Jo727 (c), att riksdagen bör göra ett tillkännagivande om att Sverige skall vara pådrivande internationellt i standardiseringsarbetet så att miljöfrågorna får större tyngd. Den nyligen tillsatta utredningen om hur miljöhänsyn kan integreras i det svenska standardiseringsarbetet bör ges ytterligare direktiv med innebörd att Sverige internationellt bör verka för att miljökriterier utarbetas och läggs som ram för standardiseringsarbetet. Yrkandena i motion 1996/97:L713 (mp) kan anses tillgodosedda genom det nämnda utredningsuppdraget. Med det anförda tillstyrker utskottet den förstnämnda motionen i berörd del och avstyrker den sistnämnda motionen i aktuella delar.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse: 3. beträffande inriktning av standardiseringsarbetet att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Jo727 yrkande 6 och med avslag på motion 1996/97:L713 yrkandena 13 och 14 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
6. Inriktning av standardiseringsarbetet (mom. 3)
Eva Goës (mp) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnittet om inriktning av standardiseringsarbetet bort ha följande lydelse: Utskottet anser - i likhet med vad som anförs i motion 1996/97:L713 (mp) - att riksdagen bör göra ett uttalande om att ansvarsområdet för Konsument-rådet vid SIS bör vidgas till att avse även miljöfrågor. Rådets kompetens bör därvid utökas så att även miljöfrågor inkluderas. Konsumentrådet bör enligt utskottets mening tilldelas följande uppgifter: bevakning av metodutvecklingen avseende analyser av produktstandarders konsekvenser för konsumenten och miljön, tillhandahållande av sakkunskap inför förslag till produktstandarder samt främjande av ökad kunskap om standardiseringsarbetet hos intressenter som bevakar konsument- och miljöfrågor. Det andra här aktuella yrkandet i den nämnda motionen, som rör ett tillkännagivande om behovet av generella analyser av konsekvenserna för konsumenterna och miljön i svenska förslag till standarder som utarbetas med statlig finansiering, blir - enligt utskottets mening - tillgodosett genom det utredningsuppdrag som regeringen nyligen fattat beslut om. Detsamma gäller yrkandet i motion 1996/97:Jo727 (c) om att Sverige skall vara pådrivande internationellt i standardiseringsarbetet så att miljöfrågorna får större tyngd. Med det anförda tillstyrker utskottet motion 1996/97:L713 (mp) i den del som avser Konsumentrådet vid SIS. Samtidigt avstyrker utskottet den nämnda motionen i den andra här aktuella delen, liksom motion 1996/97:Jo727 (c) i berörd del.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse: 3. beträffande inriktning av standardiseringsarbetet att riksdagen med bifall till motion 1996/97:L713 yrkande 14 och med avslag på motionerna 1996/97:L713 yrkande 13 och 1996/97:Jo727 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
7. Långsiktigt säkerställande av konkurrensforskningen (mom. 4)
Christer Eirefelt (fp), Karin Falkmer (m), Mikael Odenberg (m), Chris Heister (m), Ola Karlsson (m) och Göran Hägglund (kd) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnittet om långsiktigt säkerställande av konkurrensforskningen bort ha följande lydelse: Utskottet anser - i likhet med vad som anförs i motion 1996/97:N265 (m) - att riksdagen bör göra ett uttalande om att insatserna för konkurrensforskning bör bibehållas på nuvarande nivå. Som tidigare redovisats kan nivån på det arbete som bedrivs inom konkurrensforskningens område upprätthållas under budgetåret 1997 genom att befintliga relativt stora reservationer tas i anspråk. Enligt utskottets mening är det dock viktigt att det entydigt klargörs att statsmakternas avsikt är att den långsiktiga nivån skall säkerställas. Med detta tillstyrker utskottet den nämnda motionen i berörd del.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse: 4. beträffande långsiktigt säkerställande av konkurrensforskningen att riksdagen med bifall till motion 1996/97:N265 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
8. Lokalisering av Rymdstyrelsen och Rymdbolaget (mom. 5)
Lennart Beijer (v) och Eva Goës (mp) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnittet om lokalisering av Rymdstyrelsen och Rymdbolaget bort ha följande lydelse: Enligt utskottets mening förefaller det naturligt om huvuddelen av den verksamhet som bedrivs av Rymdbolaget och Rymdstyrelsen flyttas från Solna till Kiruna. Rymdverksamhet bedrivs i huvudsak i Esrange som är beläget i Kiruna. Utskottet är medvetet om att det är Rymdbolagets styrelse som har att fatta beslut om lokalisering av bolagets verksamhet. Ett uttalande av riksdagen kan dock ses som en markering av statsmakternas uppfattning i frågan. Utskottet tillstyrker med det anförda motionerna 1996/97:N239 (m) och 1996/97:N253 (m) i berörda delar.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse: 5. beträffande lokalisering av Rymdstyrelsen och Rymdbolaget att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:N239 yrkande 1 och 1996/97:N253 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
9. Exportkreditgarantier för trähusexport (mom. 7)
Lennart Beijer (v) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnittet om exportkreditgarantier för trähusexport bort ha följande lydelse: Utskottet anser - i likhet med vad som anförs i motion 1996/97:N271 (v) - att riksdagen skall begära att regeringen vidtar åtgärder så att en förändring av EKN:s regler för trähusexport kommer till stånd. Den svenska trähusindustrin, som under 1990-talet varit utsatt för stora produktionsneddragningar, har, enligt utskottets mening, möjlighet att kompensera detta genom ökad export, framför allt till Nordtyskland. En sådan utveckling försvåras emellertid av att företagen ställs inför problem med att få betalt inom rimlig tid och problem med att få kontakt med banker och kunder. För att möjliggöra en ökad svensk trähusexport bör EKN ges i uppdrag att skapa ett speciellt, tillfälligt garantisystem för stödjande av svensk trähusexport. Ett sådant system, som skall vara självbärande över tiden, bör få en ram - inom EKN:s ordinarie ram - på minst 70 miljoner kronor. Med det anförda tillstyrker utskottet den här aktuella motionen i berörd del.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse: 7. beträffande exportkreditgarantier för trähusexport att riksdagen med bifall till motion 1996/97:N271 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Särskilda yttranden
1. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv (mom 2.)
Karin Falkmer, Mikael Odenberg, Chris Heister och Ola Karlsson (alla m) anför:
En riksdagsmajoritet bestående av Socialdemokraterna och Centerpartiet beslöt i november 1996 att fastställa ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena i den statliga budgeten och en beräkning av statens inkomster avseende år 1997. Samtidigt fattades beslut om en preliminär fördelning av statens utgifter på utgiftsområden för budgetåren 1998 och 1999. Moderata samlingspartiet har i parti- och kommittémotioner förordat en annan inriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Dessa förslag syftar till att skapa förutsättningar för ett ekonomiskt, kulturellt och socialt växande Sverige. Genom en större enskild sektor och ett starkare civilt samhälle kan både företag och människors förmåga växa. Massarbetslösheten kan steg för steg pressas tillbaka, samtidigt som den sociala tryggheten också i andra bemärkelser kan öka genom att hushållen får en större ekonomisk självständighet. Vårt parti har föreslagit en långtgående växling från subventioner och bidrag till kraftiga skattesänkningar för alla, främst låg- och medelinkomsttagare. Samtidigt skall de människor värnas som är i störst behov av gemensamma insatser och som har små eller inga möjligheter att påverka sin egen situation. Det allmänna skall också tillföras resurser för att på ett tillfredsställande sätt kunna genomföra de uppgifter som skall vara gemensamma. Rättsväsendet måste fungera tillfredsställande och försvaret skall vara så starkt att Sverige kan försvaras. När riksdagens majoritet nu beslutat om en annan inriktning av politiken, deltar vi inte i beslutet avseende moment 2 om anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv. I det nyligen fattade riksdagsbeslutet om utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna har företrädarna för Moderata samlingspartiet ställt sig bakom det förslag till totala utgifter på statsbudgeten och den fördelning på utgiftsområden som framgår av en reservation (47) till finansutskottets betänkande 1996/97:FiU1. När det gäller det här aktuella utgiftsområdet 24 Näringsliv innebar den föreslagna ramen en ökning jämfört med det som blev riksdagens beslut med 161 miljoner kronor. I det följande redovisar vi den del av vår politik som berör utgiftsområde 24 Näringsliv. De övergripande målen för den ekonomiska politiken - vilken näringspolitiken är underordnad - skall enligt en reservation (m, fp, kd) till det nyssnämnda betänkandet 1996/97:FiU1 vara att skapa förutsättningar för snabb tillväxt, en kraftig ökning av antalet nya arbetstillfällen och en god reallöneutveckling. Skall dessa mål kunna uppfyllas, så att massarbetslösheten elimineras och Sverige inte längre halkar efter den ekonomiska utvecklingen i övriga industriländer, krävs en genomgripande förändring av den ekonomiska politiken. Det fordras en, i bred bemärkelse, ny ekonomisk politik som leder till stabilitet, ökar friheten och stärker incitamenten till arbete och förkovran samt främjar privat ägande, fri företagsamhet och konkurrens. Långsiktigt stabila offentliga finanser och ett stabilt penningvärde är grundläggande för företags och privatpersoners möjligheter att planera sin framtid. I olika motioner från företrädare för Moderata samlingspartiet, bl.a. motionerna 1996/97:Fi204, 1996/97:N269 och 1996/97:N265, redovisas hur näringspolitiken bör utformas. Näringspolitikens främsta uppgift är att skapa bättre förutsättningar för företag och företagare. Ökad internationalisering, ökad konkurrens från nya industriländer, snabbare teknikutveckling och strukturella förändringar i näringslivet och arbetskraften ställer krav på en ny näringspolitik med ett gynnsammare och flexiblare företagarklimat. En politik för att skapa fler arbeten måste, enligt vår uppfattning, stå på tre ben. För det första måste tjänstesektorn öppnas för nya arbeten och företag. För det andra måste en ökad satsning ske på arbeten som kan bära höga löner och därmed utgöra grund för framtida svensk välfärd. För det tredje måste nyföretagandet generellt sett öka för att nya tillväxtföretag skall bildas. På följande områden krävs det enligt vår mening åtgärder: - Skatten behöver sänkas betydligt, bl.a. bör dubbelbeskattningen av riskkapital upphävas, förmögenhetsskatten slopas, nuvärdesavskrivning införas och reglerna för momsinbetalningar ändras. - Reglerna på det arbetsrättsliga området behöver förändras radikalt, bl.a. bör de s.k. turordningsreglerna avskaffas. - Verksamheter inom stat, kommuner och landsting bör konkurrensutsättas; i princip bör all verksamhet som inte är myndighetsutövning bedrivas i konkurrens. Skärpningar och kompletteringar av regelverken på konkurrens- området bör genomföras. - Avregleringsarbetet bör påskyndas genom att en statlig avregleringsdelegation löpande skall ompröva alla regler på företagsområdet vart fjärde år. - Frihandeln måste värnas, och Sverige bör arbeta för att liberaliseringarna av världshandeln fortsätter.
Vi förordade alltså, som nämnts, en högre ram för utgiftsområdet Näringsliv än vad regeringen föreslagit och riksdagen fattat beslut om. Hur den - med 161 miljoner kronor - utökade ramen borde fördelas på olika anslag framgår av motion 1996/97:N265 (m). Till anslaget till teknisk forskning och utveckling borde således ha anvisats 200 miljoner kronor utöver regeringens förslag. Regeringens ambition att låta medel från forskningsstiftelserna ersätta ordinarie forskningsanslag kommer enligt vår mening att leda till en utarmning av den tekniska forskningen. Vi vill erinra om att regeringens förslag om ändring av stiftelselagen, som riksdagen nyligen fattat beslut om (prop. 1996/97:22, bet. LU2), avvisats i en reservation (m, fp). Vi vill vidare framhålla att den forskning som finansieras av forskningsstiftelserna inte är utbytbar mot den som finansieras av NUTEK. Företrädare för NUTEK har visat på de omfattande konsekvenser som regeringens förslag drar med sig; arbetsvillkoren för ca 1 000 forskare står på spel. Regeringens agerande är därför på sikt förödande för den industrirelaterade forskningen. Det i detta betänkande nämnda beslutsglappet på upp till ett år leder till att osäkerheten kommer att vara stor under lång tid, vilket också det kommer att medföra betydande konsekvenser för forskningen och samarbetet mellan NUTEK, universitet/högskolor och näringslivet. När regeringen i elfte timmen, och mot sitt tidigare förslag, förespråkar budgetjusteringar inom NUTEK:s verksamhetsområde är det i realiteten ett erkännande av de uppenbara brister som regeringens forskningspolitik uppvisar. Endast ett riksdagsbeslut i fråga om forskningen i enlighet med vad Moderata samlingspartiet förordat kan säkerställa att den tekniska forskningen får utvecklingsmöjligheter som överensstämmer med Sveriges långsiktiga intressen. Vidare har neddragningar beräknats på följande anslag: Stöd till kooperativ utveckling (A 3) - 6,5 miljoner kronor, Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag m.m. (A 7) - 25 miljoner kronor, Konsumentverket (F 2) - 10 miljoner kronor samt Stöd till konsumentorganisationer (F 5) - 4,1 miljoner kronor. Motiveringar till dessa neddragningar, som återfinns i motion 1996/97:N265 (m), har redovisats i detta betänkande. När det gäller statliga företag vill vi erinra om att Moderata samlingspartiet lagt fram förslag om att försäljning av dessa företag bör återupptas i en omfattning som motsvarar 10 miljarder kronor per år. Syftet är att skapa fungerande ägarstrukturer i bolagen, långsiktigt bredda riskkapitalmarknaden, stärka statskassan samt renodla statens roll.
2. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv (mom. 2)
Kjell Ericsson (c) anför:
I näringsutskottets yttrande till finansutskottet över utgiftsramarna för energi och näringsliv (1996/97:NU1y) redovisade jag i ett särskilt yttrande mina synpunkter på betydelsen av teknisk forskning och utveckling. Denna är av grundläggande betydelse för möjligheterna att uppnå förnyelse, tillväxt och ökad produktivitet i näringslivet. Teknikutveckling och produktförnyelse är strategiska faktorer för de svenska företagens konkurrenskraft. Sverige har en unik position när det gäller tillgångar på råvaror inom skogs- , livsmedels- och mineralområdena. De svenska råvarorna är en förutsättning för ett fortsatt välstånd. Den nationella förädlingsgraden av dessa råvaror måste öka. Genom en väl utvecklad basråvarutillgång har Sverige goda möjligheter att ta marknadsandelar på världsmarknaden. Bland annat innebär Sveriges stora skogstillgångar utvecklingsmöjligheter inom ett stort antal områden. För att bättre kunna ta till vara denna resurs behövs ytterligare insatser för tillämpad forskning vid universitet och högskolor och inom näringslivet. Vad gäller forskningsstiftelsernas verksamhet så bör det vara förenligt med den gällande inriktningen att medel i större utsträckning än för närvarande utnyttjas för tillämpad forskning. Forskningen måste vidare på ett tydligt sätt relateras till sådana områden där svensk industri har förutsättningar att vara internationellt konkurrenskraftig. Även under högkonjunktur har investeringarna i framtida högteknologiska varor och tjänster varit blygsamma i Sverige, vilket är mycket allvarligt. Ett målmedvetet arbete för att ta till vara och utveckla innovationer måste komma till stånd. För detta krävs ett gott samarbete mellan näringsliv, universitet/högskolor och kapitalmarknaden. Om den industriella förnyelsen skall fortskrida är det av avgörande betydelse att nya idéer och uppfinningar kommer fram och att innovationsprocessen kommer i gång. Härvid erfordras såväl samhälleliga som privata insatser. Ett gott innovationsklimat kräver följande generella förutsättningar: ett bra investeringsklimat, låg ränta, likartade spelregler för små och för stora företag, väl fungerande marknader samt enkla regler för statliga stöd.
3. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv (mom. 2)
Christer Eirefelt (fp) anför:
Folkpartiet liberalernas förslag till budget för år 1997 innebär i sina huvuddrag sänkta skatter för företagande och tillväxt med en stark rättviseprägel genom en tydligare omsorg om de mest utsatta i och utanför Sverige (för en utförligare redovisning hänvisas till reservation nr 48 i betänkande 1996/97: FiU1). Folkpartiets förslag till ram för utgiftsområde 24 Näringsliv, som var 63 miljoner kronor lägre än Socialdemokraternas och Centerpartiets förslag, har emellertid avslagits av riksdagen i budgetprocessens första steg. Då Folkpartiets budgetförslag är en helhet är det i detta andra steg inte meningsfullt att fullfölja de anslagsyrkanden som ingick i förslaget. Jag deltar således inte i utskottets beslut i detta betänkande avseende moment 2 om anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv. I det följande redovisar jag Folkpartiets bedömningar av hur näringspolitiken bör inriktas och vilken fördelning på anslag inom utgiftsområde 24 Näringsliv som förordats. De övergripande målen för den ekonomiska politiken - vilken näringspolitiken är underordnad - skall enligt en reservation (m, fp, kd) till det nyssnämnda betänkandet 1996/97:FiU1 vara att skapa förutsättningar för snabb tillväxt, en kraftig ökning av antalet nya arbetstillfällen och en god reallöneutveckling. Skall dessa mål kunna uppfyllas, så att massarbetslösheten elimineras och Sverige inte längre halkar efter den ekonomiska utvecklingen i övriga industriländer, krävs en genomgripande förändring av den ekonomiska politiken. Det fordras en, i bred bemärkelse, ny ekonomisk politik som leder till stabilitet, ökar friheten och stärker incitamenten till arbete och förkovran samt främjar privat ägande, fri företagsamhet och konkurrens. Långsiktigt stabila offentliga finanser och ett stabilt penningvärde är grundläggande för företags och privatpersoners möjligheter att planera sin framtid. I olika motioner från Folkpartiet liberalerna, bl.a. motionerna 1996/97: Fi211, 1996/97:N251 och 1996/97:N255, redovisas hur näringspolitiken bör utformas. Näringspolitikens främsta uppgift är att bidra till att avvärja hotet om en bestående arbetslöshet. För detta krävs det en radikalt annorlunda politik än den som regeringen bedriver i samarbete med Centerpartiet. En sådan ny politik måste utgå från det faktum att den helt övervägande delen av de nya jobben skall komma i det privata näringslivet, vilket kräver en strategi för jobb genom företagande. Politikernas uppgift är att undanröja de hinder för företagande som har byggts upp under flera decennier. I detta syfte krävs det enligt min mening åtgärder på följande områden: - Ändringar av reglerna på det arbetsrättsliga området, t.ex. nya regler för anställningsskydd och medbestämmande samt vid konflikter. - Ändringar på skatteområdet, t.ex. avskaffande av dubbelbeskattningen, lägre skatt för fåmansbolag, ändrade inkomst- och fastighetsskatter, ändrade regler för sjukförsäkringen. - Ändringar på konkurrensområdet, t.ex. lagstiftning om förbud mot kommunala bolag, etablerande av en ny arena för nyföretagande i gränssnitttet mellan offentlig och privat verksamhet, borttagande av etableringshinder. - Försäljningen av statliga företag bör återupptas i en omfattning som motsvarar 10 miljarder kronor år 1997. För att främja konkurrensen bör Vattenfall AB delas och säljas ut, ägardirektiven till Telia AB ändras och försäljningsmonopolet för Apoteksbolaget AB brytas.
Jag förordade alltså, som nämnts, en lägre ram för utgiftsområde 24 Näringsliv än vad regeringen föreslagit och riksdagen beslutat om. Hur den - med 63 miljoner kronor - minskade ramen borde fördelas på olika anslag framgår av en avvikande mening (fp) till utskottets yttrande 1996/97:NU1y. Besparingar har beräknats på följande anslag: Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag, m.m. (A 7) - 25 miljoner kronor, Teknisk forskning och utveckling (D 1) - 25 miljoner kronor (avseende ett program för verkstadsteknisk forskning) samt Investeringsfrämjande (E 5) - 20 miljoner kronor. När det gäller den av regeringen föreslagna - och av utskottet i detta betänkande tillstyrkta - neddragningen beträffande teknisk forskning och utveckling vill jag erinra om att regeringens förslag om ändring av stiftelselagen, som riksdagen nyligen fattat beslut om (prop. 1996/97:22, bet. LU2), avvisats i en reservation (m, fp). Enligt min mening är det helt förenligt med den gällande inriktningen av forskningsstiftelsernas verksamhet att medel från stiftelserna i större utsträckning än för närvarande utnyttjas för den typ av tillämpad forskning som NUTEK stöder. Dessutom vill jag hänvisa till att de ökade satsningar på grundforskning som har föreslagits i motioner av Folkpartiet liberalerna på sikt även skulle komma den tillämpade forskningen till del.
4. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv (mom. 2)
Lennart Beijer (v) anför:
Som anges i reservation nr 3 till detta betänkande innebar Vänsterpartiets förslag till budget för år 1997 att ramen för det här aktuella utgiftsområdet 24 Näringsliv översteg det som blev riksdagens beslut med 1 052 miljoner kronor. Jag har valt att trots detta delta i utskottets beslut avseende moment 2 om anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv. I den nyssnämnda reservationen har jag, med utgångspunkt från att riksdagen nu fastställt ramen för utgiftsområdet till 2 860 miljoner kronor, föreslagit en överföring av medel från A 2-anslaget Småföretagsutveckling till A 3-anslaget Stöd till kooperativ utveckling. Enligt min mening skulle emellertid näringspolitiken ha fått en mer ändamålsenlig utformning om de förslag som lagts fram av Vänsterpartiet hade vunnit riksdagens bifall i budgetprocessens första steg. I motion 1996/97:N271 (v) föreslås sålunda en ökning av A 1-anslaget NUTEK:s förvaltningskostnader med 30 miljoner kronor. Av dessa medel skulle 10 miljoner kronor utnyttjas av NUTEK för stöd till utbildning av företagare, t.ex. genom s.k. företagsgymnasier, samt för uppbyggnad av system för mentorskap. Vidare skulle 20 miljoner kronor avsättas för åtgärder för att underlätta för småföretagen att komma ut på exportmarknaden och deltagande i olika EU-program. Vidare borde enligt Vänsterpartiets förslag 540 miljoner kronor tillföras A 2-anslaget Småföretagsutveckling. Av dessa medel skulle 330 miljoner kronor användas inom området såddfinansiering. Effektiviteten i detta stöd visas av det faktum att 70 % av de främsta teknikbaserade tillväxtföretagen har fått riskfinansiering från NUTEK. Det finns en typ av företag s.k. högriskföretag som hamnar mellan två stolar när det gäller finansiering. Varken Industrifonden eller NUTEK har möjlighet att stödja dem. För detta ändamål föreslås i motionen ett belopp på 80 miljoner kronor. Även i nästa steg när företaget skall ut på marknaden kan det uppstå finansieringsproblem. För stöd till marknadsintroduktion föreslås därför i motionen 20 miljoner kronor. Det är inte bara finansieringsresurser som erfordras i företagens tidiga kommersialiseringsfas. Företagen behöver också kompetensutveckling. För insatser för nätverksbyggande för teknik och kompetens föreslås ett ökat anslag med 50 miljoner kronor. Teknikupphandling har visat sig vara en effektiv metod för att få fram nya produkter. En ökning av anslaget med 10 miljoner kronor föreslås i motionen för detta ändamål. Vidare föreslås i motionen en ökning av anslaget med 50 miljoner kronor för verksamhet med stöd till kvinnliga affärsrådgivare. Denna verksamhet bör inte som tidigare endast bedrivas inom stödområdet utan över hela landet. A 3-anslaget Stöd till kooperativ utveckling föreslås i motionen ökas med 18,5 miljoner kronor. Detta förslag har följts upp i reservation nr 3. I Vänsterpartiets motion föreslås vidare en ökning av A 4-anslaget Turistfrämjande med 150 miljoner kronor. I förhållande till de andra nordiska länderna avsätter Sverige ett blygsamt belopp för marknadsföring av turism, 6 kr per person och år jämfört med 37 kr i Danmark, 24 kr i Norge och 26 kr i Finland. Den maringeologiska verksamheten vid SGU skulle med Vänsterpartiets förslag om en ökning av det aktuella anslaget med 6,7 miljoner kronor kunna säkerställas. Som anförs i reservation nr 3 anser jag dock, mot bakgrund av att regeringen anmodas att återkomma till riksdagen i den ekonomiska vårpropositionen i frågan, att anslaget tills vidare kan fastställas till den av regeringen föreslagna nivån. I Vänsterpartiets motion föreslås också en ökning av D 1-anslaget Teknisk forskning och utveckling med 286,6 miljoner kronor. De insatser som görs på detta område är mycket viktiga för utvecklingen inom näringslivet. Slutligen föreslås i motionen en ökning av F 2-anslaget Konsumentverket med 20 miljoner kronor. Denna utökning skulle användas för att finansiera kommunal budgetrådgivning riktad till hushållen. Sammantaget är det alltså mycket kraftfulla insatser som Vänsterpartiet har föreslagit. Med dessa skulle möjligheterna att åstadkomma en minskning av arbetslösheten öka. Regeringen intar, enligt min mening, en alltför passiv roll i näringspolitiken.
5. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv (mom. 2)
Göran Hägglund (kd) anför:
I det nyligen fattade riksdagsbelutet om utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna har företrädaren för Kristdemokraterna ställt sig bakom det förslag till totala utgifter på statsbudgeten och den fördelning på utgiftsområden som framgår av en reservation (51) till finansutskottets betänkande 1996/97:FiU1. Detta förslag innebar att de totala utgifterna skulle vara 5 826 miljoner kronor lägre än vad som blev riksdagens beslut. När det gäller det här aktuella utgiftsområdet, 24 Näringsliv, innebar den föreslagna ramen en ökning med 506 miljoner kronor jämfört med det som blev riksdagens beslut. Jag står fast vid det av Kristdemokraterna framlagda budgetförslaget, varför jag vid utskottets behandling av fördelning av den fastlagda utgiftsramen inte deltar i beslutet avseende moment 2 om anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv. I det följande redovisar jag mina bedömningar av hur näringspolitiken bör inriktas och vilken fördelning på anslag inom utgiftsområde 24 Näringsliv jag förordat. De övergripande målen för den ekonomiska politiken - vilken näringspolitiken är underordnad - skall enligt en reservation (m, fp, kd) till det nyssnämnda betänkandet 1996/97:FiU1 vara att skapa förutsättningar för snabb tillväxt, en kraftig ökning av antalet nya arbetstillfällen och en god reallöneutveckling. Skall dessa mål kunna uppfyllas, så att massarbetslösheten elimineras och Sverige inte längre halkar efter den ekonomiska utvecklingen i övriga industriländer, krävs en genomgripande förändring av den ekonomiska politiken. Det fordras en, i bred bemärkelse, ny ekonomisk politik som leder till stabilitet, ökar friheten och stärker incitamenten till arbete och förkovran samt främjar privat ägande, fri företagsamhet och konkurrens. Långsiktigt stabila offentliga finanser och ett stabilt penningvärde är grundläggande för företags och privatpersoners möjligheter att planera sin framtid. I olika motioner från Kristdemokraterna, bl.a. motion 1996/97:N256, redovisas hur näringspolitiken bör utformas. I motionen anges under följande rubriker Kristdemokraternas vision och strategi för hur Sverige skall återupprättas som välfärdssamhälle, byggt på ett växande personligt ansvarstagande där individer, familjer och företag tillsammans utvecklas: - Social och ekologisk marknadsekonomi. - Privat äganderätt och avtalsfrihet. - Gemensamt etiskt handlingssätt. - Stärkt personligt ansvarstagande. - Subsidiaritetsprincipen. - Statens roll i näringspolitiken. (Denna roll skall vara att sätta ramar och övervaka spelreglerna på marknaden, ansvara för samhällsplanering och infrastruktur samt att skapa förutsättningar för långsiktig tillväxt. När staten agerar såväl domare som spelare på marknaden är risken stor att konkurrensen snedvrids och att investeringar inte görs på ett optimalt sätt i de företag som har de bästa förutsättningarna.) - Stabila spelregler. - Konkurrens och avreglering. (Bland annat måste risken för konkurrens snedvridning i skärningsområdena mellan offentlig och privat verksamhet undanröjas.) - Drivkrafter för företagande.
Enligt Kristdemokraternas uppfattning är det framför allt följande tre områden som i framtiden kan beräknas vara särskilt expansionsstarka: IT-sektorn, miljö- och energisektorn samt tjänstesektorn. Det är i de små företagen som de största möjligheterna till nyanställningar finns. För att underlätta startande och fortsatt drift av företag bör följande åtgärder vidtas: minskad byråkrati, förenklat regelverk, ökat riskspridande, förbättrad tillgång till riskkapital genom framför allt förändringar i skattesystemet samt stöd till kvinnors företagande. Vidare bör en ökad utförsäljning av statliga bolag ske, i linje med de beslut som togs under den förra mandatperioden. Jag förordade alltså, som nämnts, en högre ram för utgiftsområdet Näringsliv än vad regeringen föreslagit och riksdagen beslutat om. Hur den - med 506 miljoner kronor - utökade ramen borde fördelas på olika anslag framgår av motion 1996/97:N256 (kd). Statsmakterna bör vidta åtgärder för att åstadkomma att en ny marknad för hushållstjänster kommer till stånd. För detta ändamål har beräknats 300 miljoner kronor under ett nytt anslag. Vidare har förordats en ökning av anslaget till teknisk forskning och utveckling (D 1) med 200 miljoner kronor. Jag vill slutligen i detta sammanhang erinra om att det i motioner (bl.a. kd) yrkades avslag på regeringens förslag om ändring av stiftelselagen, som riksdagen nyligen fattat beslut om (prop. 1996/97:22, bet. LU2).
Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 24 Näringsliv
1 000-tal kronor Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag til anslagsfördelning. Företrädarna för (m), (fp) och (kd) har avstått från att delta i beslutet om anslag (se särskilda yttranden nr 1, 3 och 5). Verksamhetsområde Regeringen Utskott Reservanternas Anslag s ets förslag i för förslag förslag hållande till utskottets förslag Res. 3 Res. 4
(v) (mp) A Näringspolitik
1 Närings- och 353 268 353 268 - 88 000 teknikutvecklingsverket: Förvaltningskostnader (ram) 2 Småföretagsutveckling (ram) 106 393 106 393 - 18 500 +77 000 3 Stöd till kooperativ utveckling 6 500 6 500 +18 500 +19 000 (ram) 4 Turistfrämjande (ram) 81 374 81 374 - 40 000 5 Täckande av förluster vid viss 12 500 12 500 garantigivning, m.m. (ram) 6 Medel till AB Göta kanalbolag för upprustning och drift av kanalen 15 000 15 000 (obet) 7 Kostnader för omstrukturering av 25 000 25 000 - 25 000 vissa statligt ägda företag, m.m. (ram) 8 Avgifter till vissa 24 329 24 329 internationella organisationer (ram) 9 Sveriges geologiska undersökning: 124 921 124 921 +7 000 Geologisk undersökningsverksamhet m.m.(ram) 1 Sveriges geologiska undersökning: 4 860 4 860 0 Geovetenskaplig forskning (ram)
B Teknologisk infrastruktur
1 Patentbesvärsrätten (ram) 11 021 11 021 2 Styrelsen för ackreditering och 12 975 12 975 teknisk kontroll: Myndighetsverksamhet (ram) 3 Styrelsen för ackreditering och 8 760 8 760 +1 000 teknisk kontroll: Bidrag till riksmätplatser (obet) 4 Elsäkerhetsverket (ram) 36 520 36 520 5 Sprängämnesinspektionen (ram) 15 150 15 150 6 Bidrag till standardisering, 77 802 77 802 provnings- och mätteknisk FoU m.m. (ram)
C Konkurrensfrågor
1 Konkurrensverket (ram) 62 271 62 271 2 Konkurrensforskning (ram) 1 736 1 736 +1 000
D Teknisk forskning och utveckling
1 Teknisk forskning och utveckling 783 447 783 447 - 90 000 (ram) 2 Rymdstyrelsen: 14 270 14 270 Förvaltningskostnader (ram) 3 Rymdverksamhet (ram) 576 091 576 091 - 30 000 4 Bidrag till Stiftelsen Sveriges 32 533 32 533 teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet (obet) 5 Bidrag till 5 467 5 467 - 2 000 Ingenjörsvetenskapsakademien (obet) E Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande
1 Kommerskollegium (ram) 48 169 48 169 2 Exportfrämjande verksamhet (ram) 136 051 136 051 3 Exportkreditnämnden (ram) 120 000 120 000 4 AB Svensk Exportkredits 16 500 16 500 statsstödda exportkreditgivning (ram) 5 Investeringsfrämjande (ram) 41 000 41 000 - 20 000
F Konsumentfrågor
1 Marknadsdomstolen (ram) 5 888 5 888 2 Konsumentverket (ram) 69 445 69 445 3 Allmänna reklamationsnämnden (ram) 13 788 13 788 4 Fastighetsmäklarnämnden (ram) 5 945 5 945 5 Stöd till konsumentorganisationer 4 100 4 100 +2 000 (ram) 6 Stöd till konsumentforskning (ram) 2 070 2 070 7 Bidrag till miljömärkning av 4 600 4 600 produkter (obet)
SUMMA 2 859 744 2 859 0 - 188 744 000
Innehållsförteckning
Ärendet 1 Sammanfattning 1 Propositionen 2 Motionerna 3 Utskottet 7 Inledning 7 Näringspolitik 8 Närings- och teknikutvecklingsverket: Förvaltningskostnader 8 Propositionen 8 Motionerna 9 Vissa kompletterande uppgifter 9 Småföretagsutveckling 10 Propositionen 10 Motionerna 10 Vissa kompletterande uppgifter 11 Stöd till kooperativ utveckling 12 Propositionen 12 Motionerna 13 Vissa kompletterande uppgifter 14 Turistfrämjande 15 Propositionen 15 Motionerna 15 Vissa kompletterande uppgifter 16 Täckande av förluster vid viss garantigivning, m.m. 16 Medel till AB Göta kanalbolag för upprustning och drift av kanalen 16 Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag, m.m. 16 Propositionen 16 Motionerna 17 Tidigare riksdagsbehandling 17 Avgifter till vissa internationella organisationer 18 Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersökningsverksamhet m.m. 18 Propositionen 18 Motionerna 19 Vissa kompletterande uppgifter 21 Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig forskning 22 Teknologisk infrastruktur 22 Patentbesvärsrätten 22 Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighetsverksamhet 22 Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Bidrag till riksmätplatser 23 Propositionen 23 Motionen 23 Vissa kompletterande uppgifter 23 Elsäkerhetsverket 24 Sprängämnesinspektionen 24 Propositionen 24 Motionen 24 Tidigare riksdagsbehandling 25 Bidrag till standardisering, provnings- och mätteknisk FoU m.m. 25 Propositionen 25 Motionerna 26 Vissa kompletterande uppgifter 26 Patent- och registreringsverket 27 Propositionen 27 Motionen 27 Vissa kompletterande uppgifter 27 Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Uppdragsverksamhet 28 Konkurrensfrågor 29 Konkurrensverket 29 Konkurrensforskning 29 Propositionen 29 Motionerna 29 Den forskningspolitiska propositionen 29 Revisorsnämnden 30 Teknisk forskning och utveckling 30 Teknisk forskning och utveckling 30 Propositionen 30 Motionerna 31 Vissa kompletterande uppgifter 33 Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader 35 Rymdverksamhet 35 Propositionen 35 Motionerna 35 Vissa kompletterande uppgifter 36 Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attaché- verksamhet 37 Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien 37 Propositionen 37 Motionen 37 Tidigare riksdagsbehandling 37 Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande 37 Kommerskollegium 37 Exportfrämjande verksamhet 38 Propositionen 38 Motionen 38 Vissa kompletterande uppgifter 38 Exportkreditnämnden 39 Propositionen 39 Motionerna 39 Vissa kompletterande uppgifter 40 AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning 41 Propositionen 41 Motionen 42 Investeringsfrämjande 42 Propositionen 42 Motionen 42 Tidigare riksdagsbehandling 43 Konsumentfrågor 43 Marknadsdomstolen 43 Konsumentverket 43 Propositionen 43 Motionerna 44 Vissa kompletterande uppgifter 44 Allmänna reklamationsnämnden 44 Fastighetsmäklarnämnden 44 Stöd till konsumentorganisationer 44 Propositionen 44 Motionerna 45 Stöd till konsumentforskning 45 Bidrag till miljömärkning av produkter 45 Propositionen 45 Motionen 46 Vissa kompletterande uppgifter 46 Övriga frågor 46 Stimulanser till hushållstjänster 46 Tidigare riksdagsbehandling 47 Utskottets ställningstagande 47 Inledning 47 Verksamheten vid SGU 47 Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv 48 Inriktning av standardiseringsarbetet 51 Långsiktigt säkerställande av konkurrensforskningen 51 Lokalisering av Rymdstyrelsen och Rymdbolaget 52 Exportfrämjande åtgärder för småföretag 52 Exportkreditgarantier för trähusexport 52 Hemställan 53 Reservationer 55 1. Verksamheten vid SGU (m, fp, kd) 55 2. Verksamheten vid SGU (mp) 55 3. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv (v) 56 4. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv (mp) 57 5. Inriktning av standardiseringsarbetet (c, v) 60 6. Inriktning av standardiseringsarbetet (mp) 61 7. Långsiktigt säkerställande av konkurrensforskningen (m, fp, kd) 61 8. Lokalisering av Rymdstyrelsen och Rymdbolaget (v, mp) 62 9. Exportkreditgarantier för trähusexport (v) 62 Särskilda yttranden 63 1. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv (m) 63 2. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv (c) 65 3. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv (fp) 66 4. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv (v) 67 5. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv (kd) 69 Bilaga Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 24 Näringsliv 71