Anslag inom utgiftsområde 21 Energi
Betänkande 1996/97:NU2
Näringsutskottets betänkande
1996/97:NU02
Anslag inom utgiftsområde 21 Energi
Innehåll
1996/97 NU2 Ärendet
I detta betänkande behandlas dels proposition 1996/97:1 (budgetpropositionen) såvitt gäller utgiftsom-råde 21 Energi, dels - helt eller delvis - sju motioner från allmänna motionstiden, dels - delvis - en motion som väckts med anledning av proposition 1996/97:5 om forskning och samhälle.
Sammanfattning
Riksdagens beslut i november 1996 om utgiftsramar för de olika utgifts- områdena innebar att ramen för utgiftsområde 21 Energi bestämdes till ca 474 miljoner kronor. Endast Miljöpartiet yrkade på en ram för utgiftsområdet som avvek från regeringens förslag. Övriga partier godtog regeringens beräkning i denna del av budgetförslaget. För närvarande pågår över-läggningar om energipolitiken och en proposition är aviserad. Enligt vad som sades i den ekonomiska vårpropositionen 1996 (prop. 1995/96:150) kan den aktuella utgiftsramen komma att påverkas av beslut med anledning av den aviserade propositionen. Det förutsattes att åtgärder som föreslås i nämnda proposition skall vara statsfinansiellt neutrala. Utskottet tillstyrker nu regeringens förslag till anslag för utgiftsområdet för budgetåret 1997. Motioner med krav på ytterligare resurser till Energi- teknikfonden och energiforskningen avstyrks med hänvisning till att den budgetram i vilken de aktuella anslagsyrkandena ingår inte har korrigerats och därmed är avvisad av riksdagen. Det är inte meningsfullt, menar utskottet, att nu innan regeringen lagt fram ett heltäckande energipolitiskt förslag diskutera resursförstärkningar inom området. I ett särskilt yttrande framför företrädaren för Miljöpartiet, som avstått från att delta i beslutet om anslag, farhågor för att arbetet med teknikutveckling av och forskning om förnybara energikällor kommer att avbrytas i det fall som betydande tidsutdräkt skulle uppstå vad gäller framläggandet av den energipolitiska propositionen. I en motion kritiseras regeringens föreslagna besparing vad gäller bidraget till den s.k. R2-reaktorn vid Studsvik AB. Utskottet avstyrker motionen, men framhåller vikten av att verksamheten kan fortgå med i huvudsak oförändrade resurser och att en överenskommelse med berörda intressenter om en alternativ finansieringslösning kan uppnås. I en reservation (m) sägs att om den av regeringen aktualiserade besparingen fullföljs hotas hela verksamheten vid Studsvik AB; i stället bör den aktuella besparingen fördelas proportionellt över hela energiforskningsanslaget. En motsatt ståndpunkt intas i en reservation från företrädaren för Miljöpartiet. Hon anför att starka skäl talar för att forskningsreaktorn skall stängas och att inga statliga bidrag nu skall utgå till denna verksamhet. På så sätt frigörs, sägs det, resurser som kan användas för utveckling av och forskning om alternativa energikällor. Utskottet avstyrker vidare motioner om den planerade likströmsförbindelsen mellan Sverige och Polen - den s.k. Polen-länken. Motionärerna anser bl.a. att byggandet av kabeln kommer att få omfattande miljökonsekvenser för det aktuella kustavsnittet i Blekinge. Utskottet konstaterar att ett omfattande beredningsarbete pågår och att en miljökonsekvensbeskrivning kommer att genomföras. I en reservation (mp) framhålls risken med ökade svavelutsläpp som en följd av att elproduktionen i Polen domineras av kolkondenskraft.
Propositionen
I proposition 1996/97:1 föreslås under utgiftsområde 21 Energi att riksdagen 1. godkänner den föreslagna investerings- och finansieringsplanen för Affärsverket svenska kraftnät som en ram för perioden 1997-1999 (avsnitt 6.2), 2. godkänner att Affärsverket svenska kraftnät som en ram för rörlig kredit under år 1997 får ta upp riksgäldslån om högst 100 000 000 kr som får användas i enlighet med vad regeringen anfört (avsnitt 6.2), 3. bemyndigar regeringen att under år 1997 besluta i frågor som rör förvärv av aktier eller bildande av bolag inom Affärsverket svenska kraftnäts verksamhetsområde inom en ram av 135 000 000 kr (avsnitt 6.2), 4. bemyndigar regeringen att ge Affärsverket svenska kraftnät rätt att under år 1997 besluta om förvärv och avyttring av aktier och bildande av bolag inom en ram av högst 10 000 000 kr (avsnitt 6.2), 5. medger att eventuella reservationer från tolfte huvudtitelns anslag 1995/96 E 9 Energiforskning och E 10 Bioenergiforskning överförs som anslagssparande till ramanslaget B 1 Energiforskning och får användas enligt vad regeringen tidigare anfört (anslaget B 1), 6. bemyndigar regeringen att under år 1997 låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till forskning och utveckling inom energiområdet som inräknat redan fattade beslut innebär åtaganden om 95 000 000 kr för år 1998, 65 000 000 kr för år 1999, 40 000 000 kr för år 2000, 25 000 000 kr för år 2001 samt 10 000 000 kr för år 2002 (anslaget B 1), 7. för budgetåret 1997 anvisar anslag under utgiftsområde 21 Energi enligt uppställning i bilaga.
Motionerna
De motioner från allmänna motionstiden som behandlas här är följande:
1996/97:N265 av Karin Falkmer m.fl. (m) såvitt gäller yrkandet (8) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det statliga anslaget till verksamheten vid R2- reaktorn vid Studsvik AB.
1996/97:N415 av Karin Olsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om likströmskabelförbindelse mellan Sverige och Polen.
1996/97:N421 av Eva Goës och Per Lager (båda mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att stödja forskning kring produktion och distribution av vätgas.
1996/97:N422 av Eva Goës m.fl. (mp) såvitt gäller yrkandet (2) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det angelägna i forskningsstöd för solenergi och solel.
1996/97:N424 av Birger Schlaug m.fl. (mp) såvitt gäller yrkandet (2) att riksdagen beslutar att för budgetåret 1997 anvisa anslagen under utgiftsområde 21 Energi enligt Miljöpartiets förslag i den i motionen redovisade tabellen.
1996/97:N426 av Eva Goës m.fl. (mp) såvitt gäller yrkandet (13) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ökad vindkraftsforskning.
1996/97:N427 av Eva Goës m.fl. (mp) såvitt gäller yrkandena att riksdagen 1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om elkabel till Polen, 3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om riksintressen och Esbokonventionen, 4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att stoppa bygget av elkabeln av miljö-, ekonomi- och demokratiskäl.
Den motion som väckts med anledning av proposition 1996/97:5 och som behandlas här är
1996/97:Ub8 av Tuve Skånberg m.fl. (kd) såvitt gäller yrkandet (11) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskning om biobränslen.
Utskottet
Bakgrund
Riktlinjer för energipolitiken
De nu gällande riktlinjerna för energipolitiken antogs av riksdagen våren 1991 (prop. 1990/91:88, bet. NU40). Riktlinjerna var grundade på en överenskommelse - den s.k. energiöverenskommelsen - mellan företrädare för Socialdemokraterna, Folkpartiet liberalerna och Centerpartiet. Enligt överenskommelsen är målet för energipolitiken att på kort och lång sikt trygga tillgången på energi på villkor som är konkurrenskraftiga med dem som råder i omvärlden. Energipolitiken skall utgå från vad natur och miljö kan bära. Landets elförsörjning skall tryggas genom ett energisystem som i största möjliga utsträckning grundas på varaktiga, helst inhemska och förnybara, energikällor samt genom en effektiv energihushållning. I energiöverenskommelsen ingick olika typer av stöd till omställningen och utvecklingen av energisystemet. Stödprogrammen omfattar dels insatser för ny energiteknik (investeringsbidrag till kraftvärmeproduktion med biobräns- len samt till vindkraftverk och solvärmeanläggningar), dels stöd till energieffektiv teknik. Senare infördes ett särskilt stöd till främjande av biobränslebaserad elproduktionsteknik. Dessutom kan tillfogas det statliga energiforskningsprogrammet som har bedrivits sedan år 1975. I detta program ingår också bioenergiforskning. Det förutsattes i 1991 års energi-politiska överenskommelse att regeringen årligen för riksdagen redovisar de resultat som har uppnåtts genom de energipolitiska programmen. Under våren 1994 väcktes motioner angående bl.a. omställningen av energisystemet. Vid sin behandling av dessa motioner erinrade utskottet (bet. 1993/94:NU17) om de riktlinjer på vilka 1991 års energipolitiska beslut vilar. Utskottet underströk att dessa riktlinjer utgör basen för ett brett parlamentariskt samförstånd i energipolitiken. Emellertid fanns det, menade utskottet, anledning att närmare granska resultaten av de olika åtgärder som vidtogs i samband med 1991 års energipolitiska beslut. En sådan granskning ansågs också vara motiverad av att det skett betydelsefulla förändringar i vår omvärld som påverkar energipolitiken. Bland sådana förändringar nämndes undertecknandet av klimatkonventionen inom ramen för FN:s konferens om miljö och utveckling i Brasilien år 1992, ikraftträdandet av EES-avtalet samt de då nyss avslutade förhandlingarna om svenskt medlemskap i EU. Därtill kunde fogas de betydelsefulla förändringarna i Central- och Östeuropa. På förslag av näringsutskottet gav riksdagen därför som sin mening regeringen till känna att en kommission med parlamentarisk sammansättning borde tillkallas för att granska de pågående energipolitiska programmen för omställning och utveckling av energisystemet samt analysera behovet av förändringar och ytterligare åtgärder. Kommissionen borde också lägga fram förslag om program med tidsangivelser för omställningen av energisystemet. En utgångspunkt för kommissionens arbete skulle vara att omställningen och utvecklingen av energisystemet - i enlighet med 1991 års energipolitiska beslut - kan grundas på långsiktigt hållbara politiska beslut. På grundval av riksdagens uttalande tillkallade regeringen Energikommissionen sommaren 1994 (dir. 1994:67). I december 1995 redovisade Energikommissionen (ordförande: nuvarande riksmarskalken Gunnar Brodin) sina överväganden i slutbetänkandet Omställ-ning av energisystemet (SOU 1995:139). Till huvudbetänkandet har fogats ett omfattande material i form av underlagsbilagor (SOU 1995:140, del 1-4). Betänkandet har remissbehandlats, och yttrandena har sammanställts i departementens utredningsserie (Ds 1996:55). I den regeringsförklaring som avgavs i riksdagen i september 1996 av statsminister Göran Persson (prot. 1996/97:2) framhölls att ett nytt energi- system skall utvecklas. Statsministern anförde att avvecklingen av kärnkraften bör inledas under mandatperioden och därefter fortsätta i jämn takt. Detta skall, betonades det, ske på ett sådant sätt att den elintensiva industrins konkurrensläge inte äventyras. För närvarande pågår överläggningar om energipolitiken. Syftet med överläggningarna är att på grundval av 1991 års energipolitiska överens- kommelse, Energikommissionens betänkande och remissvaren på detta, nå en bred parlamentarisk överenskommelse om den framtida energipolitiken. Regeringen avser att därefter återkomma till riksdagen med en proposition om energipolitiska riktlinjer m.m. Under allmänna motionstiden har det väckts ett flertal motioner om riktlinjer för energipolitiken. Dessa motioner kommer att behandlas i anslutning till den kommande energipolitiska propositionen.
Beslut om utgiftsramar
På förslag av finansutskottet (bet. 1996/97:FiU1) - och efter yttrande från bl.a. näringsutskottet (1996/97:NU1y) - har riksdagen fattat beslut om utgiftsramar för samtliga utgiftsområden och beräkning av statsinkomsterna avseende budgetåret 1997. Riksdagens ställningstagande till partiernas samtliga förslag som påverkar beräkningen av statsbudgetens inkomster och utgifter sammanfördes i en enda beslutspunkt. Detta betyder att samtliga ramar för budgetens 27 utgiftsområden och beräkningen av statsinkomsterna för budgetåret 1997 återfanns i en hemställanspunkt (moment 28) i finansutskottets betänkande. En mer preciserad redogörelse för skälen bakom partiernas inställning till ramen för utgiftsområde 21 framgår av näringsutskottets yttrande till finansutskottet. Sammanställningen visar att enbart Miljöpartiet de gröna yrkade på en ram för utgiftsområdet som avviker från regeringens förslag och som överstiger denna med 1 000 miljoner kronor. Övriga partier redovisade inga yrkanden i denna del av budgetförslaget, utan godtog den beräkning som regeringen har gjort beträffande de aktuella anslagen. I en avvikande mening (mp) i yttrandet från näringsutskottet anfördes att det krävs kompletterande insatser i form av statliga investerings- och utvecklingsbidrag under en övergångsperiod för att de energipolitiska målsättningarna skall nås. Om kärnkraften skall avvecklas till år 2010 och användningen av fossila bränslen minska, måste satsningarna på energikällor som vind, sol och bioenergi liksom insatser för energi- effektivisering utökas, sades det vidare. Riksdagen avvisade samtliga (m; fp; v; mp; kd) förslag till alternativa utgiftsramar och inkomstberäkningar. Regeringens förslag till utgiftsramar, jämte de förändringar i fråga om utgiftsområdena 13 och 14 som bered- ningen av ärendet föranledde, bifölls av riksdagen vid omröstningen den 22 november 1996. De genom detta beslut fastställda utgiftsramarna är styrande för riksdagens fortsatta beredning av budgetförslaget.
Anslag m.m. inom utgiftsområde 21 Energi
Inledning
Utgiftsområde 21 Energi är indelat i tre verksamhetsområden: A Omställning och utveckling av energisystemet, B Energiforskning och C Oljelagring. Därtill redovisar regeringen under detta utgiftsområde sina överväganden avseende Nätmyndigheten vid Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) samt vissa förslag beträffande verksamheten vid Affärsverket svenska kraftnät. Regeringens förslag innebär att ramen för utgiftsområdet för år 1997 skall beräknas till 474,2 miljoner kronor. Ramen kan enligt vad som sades i den ekonomiska vårpropositionen (prop. 1995/96:150) komma att påverkas av beslut med anledning av den aviserade energipolitiska propositionen. Åtgärder som föreslås i denna proposition förutsätts vara statsfinansiellt neutrala. Ramen för utgiftsområdet skiljer sig i jämförelse med det preliminära belopp för utgiftsområdet som redovisades i den ekonomiska vårpropositionen. De beräknade utgifterna inom ramen har för år 1997 minskats med 84 miljoner kronor. Skillnaden beror på att medel för förvaltningskostnader som tidigare ingått i vissa sakanslag förs över till NUTEK:s förvaltningsanslag som redovisas under utgiftsområde 24 Näringsliv. Vidare föreslås en besparing i utgiften för Statens oljelager, som innebär ett ökat effektiviseringskrav för myndigheten. Den föreslagna besparingen för Statens oljelager bedöms kunna genomföras utan att inriktningen av verksamheten behöver förändras. I nedanstående tabell redovisas utgiftsutvecklingen inom utgiftsområdet, inklusive föreslagna anslagsnivåer för år 1997 och beräknade nivåer för åren 1998 och 1999 (i miljoner kronor).
Verksamhe ts-område Utg Anvi Utgi Där Förs Ber Ber ift sat fts- av lag äk- äk- prog nat nat nos 199 1995/ 1995 199 1997 199 199 4/9 96 /96 6 8 9 5 A Omställni ng och 173 252, 369, 209 111, 101 utvecklin ,7 0 7 ,8 0 ,8 89, g av 5 energisys temet B 258 399, 326, 236 235, 231 237 Energifor ,5 0 4 ,0 8 ,9 ,6 skning C 279 346, 241, 154 127, Oljelagri ,9 4 2 ,4 4 95, 73, ng 3 1 Totalt för 712 997, 937, 600 474, 429 400 utgifts- ,1 2 3 ,2 2 ,0 ,3 område 21
Omställning och utveckling av energisystemet (A)
För stöden till insatser för ny energiteknik avsattes i 1991 års energipolitiska beslut en utgiftsram om 1 300 miljoner kronor att fördelas över en femårsperiod. Av dessa medel avsåg 1 000 miljoner kronor bidrag till investeringar i kraftvärmeproduktion med biobränslen, 250 miljoner kronor investeringar i vindkraftverk och 50 miljoner kronor investeringar i solvärmeanläggningar. Senare har riksdagen efter förslag från regeringen beslutat att anslå ytterligare 56 miljoner kronor för stöd till solvärmeanläggningar i bostäder (prop. 1994/95:218, bet. BoU21). Därutöver har riksdagen på förslag av regeringen i den s.k. tillväxtpropositionen medgivit anslag på totalt 200 miljoner kronor för stöd till insatser för ny energiteknik (prop. 1995/96:25, bet. FiU1). Av dessa medel avsåg 100 miljoner kronor resp. 25 miljoner kronor stöden till investeringar i vindkraftverk resp. solvärmeanläggningar i bostäder. Resterande 75 miljoner kronor anvisades för stöd till forskning och teknikutveckling avseende solceller och solvärme. I anslutning till energiöverenskommelsen beslutades vidare att den s.k. Energiteknikfonden, som inrättades år 1988 (prop. 1987/88:90, bet. NU40), årligen under fem år skulle tillföras 110 miljoner kronor. Sedan budgetåret 1993/94 disponerar Energiteknikfonden också ett årligt anslag om ca 72 miljoner kronor motsvarande 10 kr per kubikmeter olja av koldioxidskatten på oljeprodukter (prop. 1992/93:100 bil. 13, bet. NU28). De förändringar som vidtogs i stödet till energieffektiv teknik i samband med 1991 års energipolitiska uppgörelse avsågs ävenledes att gälla i fem år. Programmet skulle ursprungligen fortgå fram t.o.m. budgetåret 1995/96. Riksdagen har dock beslutat om en för längning av programmet med två år inom en oförändrad anslagsram på 750 miljoner kronor (prop. 1992/93:100 bil. 13, bet. NU28). Våren 1992 beslutade riksdagen (prop. 1991/92:97, bet. NU25) på basis av förslag från Biobränslekommissionen om ett stöd på 625 miljoner kronor till utveckling av ny teknik för elproduktion med biobränslen. Energiforskningen har sedan år 1975 bedrivits i form av treåriga program. Medel för sådana program under senare år har tillkommit dels i samband med 1991 års energipolitiska överenskommelse, dels i 1993 års forsknings-politiska beslut (prop. 1992/93:170, bet. NU30). Sammanlagt har ca 1 miljard kronor anslagits till energiforskning sedan år 1991. För bioenergiforskning har under budgetåren 1993/94-1995/96 avsatts ca 240 miljoner kronor. Under avsnittet i budgetpropositionen om omställning och utveckling av energisystemet återfinns anslagen A 1 Vissa åtgärder för effektivare användning av energi, A 2 Bidrag till Energiteknikfonden, A 3 Åtgärder för energieffektiviseringar m.m. i bl.a. Baltikum och Östeuropa och A 4 Täckande av förluster i anledning av statliga garantier inom energiområdet. Anslaget (A 1) för effektivare användning av energi disponeras av NUTEK för utgifter enligt förordningen (1988:806) om statligt stöd till utveckling och teknikupphandling för att introducera energieffektiv teknik. Stöd kan lämnas i form av bidrag eller lån. Fram till och med innevarande budgetår har under anslaget även inrymts medel för att täcka kostnader för bl.a. konsultupphandling och förstudier. Dessa kostnader är att betrakta som för- valtningskostnader och ett belopp om 45 miljoner kronor överförs därför från anslaget till anslaget A 1 Närings- och teknikutvecklingsverket: Förvalt- ningskostnader under utgiftsområde 24 Näringsliv. Regeringen beräknar för budgetåret 1997 ett reservationsanslag om 30 miljoner kronor för stöd och bidrag till utveckling av energieffektiv teknik. Av propositionen framgår att inriktningen på och omfattningen av stödet kommer att övervägas i samband med den aviserade energipolitiska propositionen. Av den tidigare redogörelsen framgår att Energiteknikfonden årligen tillförs 72 miljoner kronor över ett särskilt anslag på statsbudgeten, motsvarande 10 kr per kubikmeter olja av koldioxidskatten på oljeprodukter. Regeringen föreslår att detta belopp för budgetåret 1997 skall anvisas över anslaget A 2 - som även det disponeras av NUTEK Även här gäller att insatserna skall prövas i den nyssnämnda energipolitiska propositionen. NUTEK skall som en del av den svenska klimatpolitiken inom energiområdet arbeta med åtgärder för energieffektivisering och ökat utnyttjande av förnybara energislag i de baltiska länderna och Östeuropa i enlighet med 1993 års riktlinjer för denna politik. För ändamålet beräknar regeringen för budgetåret 1997 ett belopp om 7 miljoner kronor till det aktuella anslaget (A 3). Även frågan om inriktningen på och omfattningen av de nu aktuella insatserna kommer att prövas i samband med framläggandet av den energipolitiska propositionen. Anslaget A 4 disponeras dels av Riksgäldskontoret, dels av NUTEK för utgifter för förluster i samband med lånegarantier som har lämnats enligt förordningen (1981:717) om statlig garanti för utvinning m.m. av olja, naturgas eller kol, förordningen (1983:1107) om statligt stöd för att ersätta olja m.m. samt förordningen (1988:805) om statligt stöd ur Energiteknikfonden m.m. Under budgetåret 1994/95 har förluster till ett belopp på ca 3,2 miljoner kronor uppkommit som en följd av infriade garantier enligt den sistnämnda förordningen. Under innevarande budgetår har regeringen beslutat om att infria resterande utestående garantier enligt förordningen om statligt stöd för att ersätta olja m.m. Prognosen för anslagsbelastningen för övriga utestående garantier visar att inga ytterligare garantier beräknas behöva bli infriade under innevarande budgetår. Beräknade förluster för år 1997 uppgår till 2 miljoner kronor. För vardera åren 1998 och 1999 beräknas de bli 5 miljoner kronor. För år 1997 föreslår regeringen ett ramanslag på 2 miljoner kronor.
På uppdrag av näringsutskottet - och efter förslag från utskottets arbetsgrupp för uppföljnings- och utvärderingsfrågor - har en utredning genomförts av medarbetare på Riksdagens revisorers kansli i syfte att granska anslags-förbrukningen inom omställningsprogrammen, redovisningen av anslags-reservationer och resultatstyrningen inom området. Studien pekar på att anslagsreservationer successivt har befästs inom vissa delar av omställ-ningsprogrammen och att analyserna om orsakerna bakom detta förhållande inte har redovisats i tillräcklig omfattning. I linje med vad Riksrevisionsverket tidigare anfört angående programmet för effektivare energianvändning påpekas i rapporten brister i NUTEK:s resultatredovisning vad gäller för-hållandet mellan mål, prestationer och kostnader. I rapporten sägs vidare att verksamhetsindelningen av omställningsprogrammen framstår som oklar; omställningsprogrammen griper in i varandra på ett osystematiskt sätt, vilket försvårar möjligheterna att utvärdera kostnadseffektiviteten i de enskilda programmen. Utskottet har tagit del av rapporten och har utan ställningstagande till slutsatserna i denna beslutat att överlämna rapporten till regeringen för kännedom.
Energiforskning (B)
De övergripande målen för energiforskningen är enligt 1993 års forskningspolitiska beslut att skapa vetenskaplig och teknisk kunskap och kompetens inom universiteten, högskolorna och i näringslivet för utveckling och omställning av energisystemet. I den till riksdagen nyligen avlämnade forskningspolitiska propositionen redovisas (prop. 1996/97:5 s. 281) vissa principiella uppfattningar beträffande den framtida inriktningen på energiforskningen. Regeringen anser att energiforskningsprogrammet har avkastat kunskaper som kan bli strategiskt viktiga för Sverige i omställningen av energisystemet. Kompetens har byggts upp inom universiteten och högskolorna beträffande sådan teknik som beräknas kunna bli kommersiellt tillgänglig under de kommande decennierna. Det gäller exempelvis energilagringsteknik och solceller. Flera utvärderingar ger belägg för att energiforskningen är av god kvalitet, sägs det. I propositionen refereras till vissa av Energikommissionens slutsatser för forskningens vidkommande. I betänkandet SOU 1995:140 (underlagsbilagor del 4 s. 437) pekade kommissionens referensgrupp för forskningsfrågor på behovet av att genomföra förändringar i energiforskningsprogrammet. Den nationella utvecklingen på energiområdet kan enligt referensgruppen stärkas om svenska fördelar utnyttjas mer aktivt för att fördjupa och ta tillvara det internationella samarbetet. Det svenska deltagandet i det internationella forskningssamarbetet bör utföras målinriktat med syfte att stärka svensk forskning och utveckling och demonstration på energiområdet. Strategisk omvärldsbevakning genom teknik- och områdesöversikter samt internationell bevakning bör ges en större tyngd i verksamheten, anfördes det. I den forskningspolitiska propositionen hänvisas till att Sverige från att ha legat på en internationellt sett hög nivå nu uppvisar en mindre andel energiforskning än jämförbara länder. Det statliga stödet till forskning, utveckling och demonstration på energiområdet var som störst i början på 1980-talet. Efter år 1984 har insatserna koncentrerats och det statliga stödet har efter hand minskat. Under perioden 1975-1993 har energiforskning och utveckling utgjort i genomsnitt 5 % av statens totala forsknings- och utvecklingsinsatser. För budgetåret 1994/95 var andelen drygt 2 %. Finansieringen av insatser för forskning, utveckling och demonstration är för närvarande i stort sett lika fördelad mellan staten, kraftföretagen och den tillverkande industrin. Den tidigare nämnda referensgruppen för forskningsfrågor påpekade att de statliga insatserna har ett mer långsiktigt perspektiv än marknadsaktörernas insatser. Staten bör därför enligt referensgruppen i högre grad prioritera kunskaps- och kompetensutveckling genom finansiering av energiforskning vid universitet och högskolor. Att utveckla ett långsiktigt hållbart energisystem är en omfattande uppgift som ställer stora krav på hela samhället, påpekas det i den forskningspolitiska propositionen. Energiforskningen och den tekniska utvecklingen har en strategiskt viktig funktion i denna process, vilket förutsätter gemensamma insatser från staten och näringslivet. De framtida insatserna måste enligt regeringen vara både kraftfulla och målinriktade. Energiforskning, utveckling och demonstration inom prioriterade områden bidrar på sikt till den svenska industrins förnyelse, sägs det. Regeringen avser att återkomma med förslag vad gäller inriktningen på och utformningen av energiforskningen i den kommande energipolitiska propositionen. Som en följd av tidigare beslutade besparingsåtgärder föreslås i budget- propositionen att anslaget för energiforskning (inkl. bioenergiforskning) skall minskas med ca 21 miljoner kronor. Anslagsnivån för år 1997 föreslås därmed uppgå till ca 236 miljoner kronor, medan anslagsnivåerna för åren 1998 och 1999 beräknas preliminärt vara något lägre i reala termer. Riksdagen har årligen bemyndigat regeringen att i samband med stöd till energiforskning göra åtaganden även efter det aktuella budgetåret och efter det beslutade treårsprogrammets slut. Sådana bemyndiganden behövs även för år 1997 för att möjliggöra kontinuitet och långsiktighet i forsknings- och utvecklingsverksamheten, menar regeringen. Detta är av särskild vikt med hänsyn till att energiforskningen under den senaste programperioden har fått en mer långsiktig inriktning, sägs det. Regeringen beräknar behovet av åtaganden inom energiforskningsområdet för åren 1998-2002 till 95, 65, 40, 25 respektive 10 miljoner kronor. Riksdagen föreslås bemyndiga regeringen att göra sådana åtaganden. I budgetpropositionen föreslår regeringen vidare att stödet till forskning och utveckling inom biobränsleområdet integreras i anslaget för energiforskning och att eventuella reservationer vid utgången av budgetåret 1995/96 på anslagen E 9 Energiforskning och E 10 Bioenergiforskning får överföras som anslagssparande till det nya ramanslaget (B 1) för energiforskning och användas enligt tidigare fastställda riktlinjer.
Oljelagring (C)
Riksdagen beslutade åren 1994 och 1995 om nya principer för lagringen av olja och kol för det civila försvarets behov i krigssituationer (prop. 1993/94:141, bet. NU19 och prop. 1994/95:176, bet. NU25). De statliga civila krigslagren av olja skall avvecklas. I stället skall lager byggas upp av näringslivet enligt samma system som gäller för beredskapslagringen för fredstida oljekriser. Uppgiften att förvalta och under en femårsperiod avveckla de statliga beredskapslagren och anläggningarna ligger hos myndigheten Statens oljelager. Dess försäljning av oljeprodukter bygger på en plan som möjliggör tidig försäljning och avveckling av så många anläggningar som möjligt. Avvecklingen skall genomföras med målet att ge det för staten bästa ekonomiska resultatet. Under budgetåret 1994/95 sålde Statens oljelager oljeprodukter för sammanlagt ca 556 miljoner kronor. Fram t.o.m. juni 1996 har produkter för ytterligare 655 miljoner kronor sålts. Efter avdrag för försäljningsomkostnader tillförs inkomsterna statsbudgeten. Statens oljelager har regeringens uppdrag att i samband med årsredovisningen för verksamhetsåret 1995/96 särskilt redovisa en översiktlig tidplan för avvecklingen av samtliga oljelagringsanläggningar. Vidare skall myndigheten bedöma möjligheterna till försäljning och vilka behov av åtgärder för sanering och miljösäkring som föreligger samt uppskatta kostnaderna för åtgärderna. I uppdraget ingår också att lämna förslag angående organisation och finansiering av de miljöåtgärder som bedöms återstå efter år 1999. Regeringen anser att verksamheten år 1997 bör bedrivas med i huvudsak nuvarande inriktning och omfattning. Med hänsyn härtill föreslås ett ramanslag (C 1) för att täcka myndighetens förvaltningskostnader för år 1997 på 67,4 miljoner kronor. Anslagsnivåerna för åren 1998 och 1999 bedöms preliminärt bli lägre. Under ett annat anslag (C 2) beräknas kapitalkostnaderna för den statliga civila lagringen av olja för krigssituationer. Kostnaderna avser till över-vägande delen räntekostnader för den lagrade oljan. Regeringen föreslår ett anslag för år 1997 på 60 miljoner kronor. För åren 1998 och 1999 bedöms anslagsnivåerna bli betydligt lägre beroende på minskade lagringsvolymer.
Motionerna
I motion 1996/97:N424 (mp) argumenteras för att de statliga stimulanserna för att främja förnybar energiteknik måste fortsätta. Här avses utvecklings- och investeringsbidrag och andra former av stöd som resurser till forskning och utveckling inom området. Motionärerna yrkar på att anslaget (A 2) Bidrag till Energiteknikfonden skall få en resursförstärkning på 950 miljoner kronor fördelat på investeringsbidrag till vindkraftverk (200 miljoner kronor), solenergi (50 miljoner kronor) och biobränsle för kraftvärme (400 miljoner kronor) samt ett utvecklings- och investeringsbidrag för kon-vertering av elvärme (300 miljoner kronor). Vidare begär motionärerna att anslaget (B 1) Energiforskning skall tillföras ytterligare 50 miljoner kronor i form av utvecklingsbidrag till vindkraftverk (30 miljoner kronor) och sol-energi (20 miljoner kronor). Solceller står inför ett genombrott där de blir lönsamma även i våra trakter, heter det i motion 1996/97:N422 (mp). Kostnaden för solproducerad el kan på sikt sjunka till 30 öre per kWh, anför motionärerna och menar att solceller kan bli en verklig framtidsbransch med mycket stora avsättningsmöjligheter. De påpekar att Sverige tillhör de världsledande länderna när det gäller utvecklingen av solceller och solfångare och åberopar framför allt forsk-ningen inom Uppsala universitet och vid Kungliga Tekniska högskolan. Motionärerna hänvisar till nyssnämnda motion 1996/97:N424 (mp) i vilken, som nämnts, yrkas på att ytterligare resurser skall tillföras i syfte att främja solenergin. I motion 1996/97:N426 (mp) pläderas för behovet av ökad forskning inom vindkraftsområdet. Enligt motionärerna är denna forskning av stor betydelse för möjligheterna att bredda vindkraftens potential, inte minst när det gäller havsbaserade vindkraftverk. På detta område skulle Sverige kunna ta ledningen om forskningsanslagen fanns, sägs det. I motionen hänvisas till en utredning från år 1988 - Läge för vindkraft (SOU 1988:32) - i vilken hävdas att svensk vindkraft på sikt kan byggas ut till 27 Twh per år motsvarande energimängden från fyra-fem kärnkraftsreaktorer. Av motionen framgår att ett mål för Miljöpartiet är att det i Sverige från år 2010 skall uppnås en årlig energiproduktion från vindkraftverk på 12 Twh. Vätgas är det renaste av alla bränslen, hävdas det i motion 1996/97:N421 (mp). Anledningen är att vätgasen inte innehåller kol, och därmed alstras praktiskt taget inte några skadliga ämnen vid förbränning. Motionärerna framhåller att en fördel med vätgasdriften är att befintlig motorteknik kan användas. Svensk bilindustri kan på ett par år utveckla vätgasbilar, sägs det. Ett problem är dock att aktörerna på marknaden avvaktar en infrastruktur för produktion och distribution av vätgas. Här bör alltså, menar motionärerna, staten aktivt verka för spridning av vätgastekniken genom stöd till vätgasprojekt. I motion 1996/97:Ub8 (kd), som har väckts med anledning av den forsk- ningspolitiska propositionen, kritiseras regeringen för att forskningen om biobränslen förbigås i propositionen vid redogörelsen för NUTEK:s verksamhet på området. Motionärerna menar att sådan forskning som handlar om biobränslen som trädbränslen och energiodling av t.ex. rapsolja samt etanol som kan användas som bränsle för fordon bör prioriteras.
Utskottets ställningstagande
I enlighet med vad utskottet anförde i yttrandet (1996/97:NU1y) till finansutskottet kan konstateras att det för närvarande pågår energipolitiska överläggningar mellan företrädare för olika riksdagspartier. Dessa över- läggningar baseras bl.a. på ett mycket omfattande utredningsmaterial som framtagits av Energikommissionen. Det är enligt utskottets uppfattning inte meningsfullt att nu - innan ett heltäckande energipolitiskt förslag har presenterats - diskutera resursförstärkningar i de avseenden som här aktuella motioner har fört till torgs. Det kommer att bli tillfälle att samlat pröva de åtaganden som staten framöver skall ikläda sig mot bakgrund av resultaten från det omställnings- och utvecklingsprogram som bestämdes i 1991 års energiöverenskommelse. Vid det energipolitiska beslut som förestår är det emellertid väsentligt, menar utskottet, att uppmärksamhet riktas på verksam-hetsindelningen av programmen, avvägningen av resursfördelningen till dem och kraven på resultatredovisning vad gäller utfallet av omställningsåtgärd-erna i förhållande till insatta resurser. Den av regeringen föreslagna ramen för utgiftsområde 21 om 474 miljoner kronor fastställdes nyligen av riksdagen. Detta innebär att den alternativa budgetram på vilken anslagsyrkandena i motion 1996/97:N424 (mp) bygger, inte längre är aktuell. Någon omfördelning av anslagen inom utgiftsområdet har ej heller föreslagits av företrädaren för Miljöpartiet under beredningen av ärendet, vilket gör att utskottet även av det skälet saknar anledning att närmare ta ställning till de framförda förslagen. Vad gäller yrkandet i motion 1996/97:Ub8 (kd) om forskning kring biobränslen vill utskottet erinra om att även detta område kommer att inne-fattas i övervägandena i det förestående energipolitiska beslutet. Vidare gäller att den aktuella forskningen om biobränslen berörs i den forsknings- politiska propositionen (s. 281). Med det sagda tillstyrker utskottet regeringens förslag till anslag såvitt gäller utgiftsområde 21 Energi och avstyrker här aktuella yrkanden i motionerna 1996/97:N421 (mp), 1996/97:N422 (mp), 1996/97:N424 (mp), 1996/97:N426 (mp) och 1996/97:Ub8 (kd).
Finansiering av verksamheten vid R2- reaktorn vid Studsvik AB
I budgetpropositionen erinras om riksdagens beslut våren 1991 (prop. 1990/91:184, bet. NU48) beträffande inriktningen av verksamheten inom Studsvik AB. Vid detta tillfälle framhölls bl.a. att inom det gällande energiforskningsprogrammet skall den statliga finansieringen av R2-reaktorn vid Studsvik AB ligga på en oförändrad nivå så länge reaktordriften pågår och forskningstjänster tillhandahålls. Stödet till R2-reaktorn, som alltså anvisas över anslaget till energiforskning, har därmed undantagits från de generella besparingar som under senare år lagts på den statliga konsumtionen. Nu anser emellertid regeringen att även delar av den statligt finansierade verksamheten vid Studsvik AB bör omfattas av de generella besparingskraven. Dock framgår inte av propositionen storleken på den aviserade besparingen. I motion 1996/97:N265 (m) kritiseras regeringens besparingsplaner. Enligt motionärerna avser regeringen att dra in 11 av de 28 miljoner kronor som utgör det statliga bidraget till R2-reaktorn. Om denna besparing görs, sägs det, hotas verksamheten inte bara vid R2-reaktorn utan vid hela Studsvik AB. Motionärerna anser att frågan om R2-reaktorns finansiering i stället bör tas upp i samband med att hela utgiftsområdet ses över i kommande beslut. Förslaget i motionen är att besparingen på stödet till R2-reaktorn i stället skall förde las proportionellt över hela anslaget. Studsvik AB ägs till övervägande del av Atle AB. Den tidigare huvudägaren Vattenfall AB innehar numera en minoritetspost. I sin tur är Studsvik AB moderbolag för 8 dotterbolag ingående i Studsvikskoncernen. De med utgångspunkt från kärnteknisk verksamhet viktigaste dotterbolagen är Studsvik Nuclear AB och Studsvik Rad Waste AB, varav det förstnämnda bolaget driver R2-reaktorn. I R2-reaktorn, som är en materielprovningsreaktor, bestrålas och provas kraftreaktorbränsle. Syftet är bl.a. att kartlägga förutsättningarna för bättre bränsleekonomi, ökad kärnsäkerhet och högre tillgänglighet. Härutöver täcker R2-reaktorn viktiga behov inom bl.a. neutronbaserad grundforskning. Vidare producerar reaktorn radioisotoper för användning inom sjukvården som strålkällor och i radiofarmaka, bl.a. för smärtlindring vid cancersjukdomar. R2-reaktorn upplåts även till universitet och tekniska högskolor för utbildning och forskning. Energiforskningsanslaget är för innevarande budgetår uppdelat på sex anslagsposter: grundforskning, R2- reaktorn, basteknologier m.m., bebyg- gelse, kärnteknik samt en anslagspost för regeringens disposition. Enligt uppgift avses den i propositionen nämnda besparingen på anslaget till energiforskning fördelas på dels anslagsposten bebyggelse med 10 miljoner kronor, dels anslagsposterna R2-reaktorn och kärnteknik med totalt 11 miljoner kronor; de båda sistnämnda verksamheterna bedrivs vid Studsvik AB. Enligt vad utskottet erfarit pågår diskussioner i regeringskansliet om en lämplig finansiering för R2-reaktorn som skulle kunna ersätta här berörda besparingskrav. Enligt utskottets mening är det angeläget att verksamheten vid R2- reaktorn vid Studsvik kan fortgå med i huvudsak oförändrade resurser. Även viktiga verksamheter, bl.a. medicinsk forskning och medicinska behandlingsmetoder, utanför den rena kärntekniska tillämpningen drar numera nytta av forskningsreaktorn. Utskottet förutsätter därför att de diskussioner som nu pågår inom regeringskansliet utmynnar i kompletterande finansiering av verksamheten från andra berörda intressen. Besparingen kan i sådant fall fördelas på ett annat sätt och inte bara - som föreslås i motionen - inom ramen för energiforskningsanslaget. Med det sagda avstyrker utskottet motion 1996/97:N265 (m) i här berörd del.
Verksamheten vid Affärsverket svenska kraftnät
Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät) driver och förvaltar det svenska storkraftnätet och de statligt ägda utlandsförbindelserna (prop. 1990/91:87, bet. NU38). Svenska kraftnät har enligt förordningen (1991: 2013) med instruktion för dess verksamhet bl.a. till uppgift att på ett affärsmässigt sätt förvalta, driva och utveckla ett kostnadseffektivt, driftsäkert och miljöanpassat kraftöverföringssystem. Affärsverket skall vidare ansvara för driften av storkraftnätet, den löpande momentana el-balansen och det svenska kraftsystemets övergripande driftsäkerhet. Svenska kraftnät skall främja forskning inom området kraftöverföring och inom sitt verksamhetsområde svara för den operativa beredskapsplaneringen under kris- eller krigsförhållanden. Den ekonomiska styrningen av Svenska kraftnät sker enligt de riktlinjer för styrningen av dåvarande Statens vattenfallsverk, som riksdagen beslutade om år 1988 (prop. 1987/88:49, bet. NU41). Regeringen fastställer bl.a. avkast-nings- och soliditetskrav för verket. Från den 1 januari 1995 har avkastningskravet för Svenska kraftnät sänkts från 12 % till 9 % på justerat eget kapital. Soliditetskravet har fastställts till 38 %. Verkets drift och investeringar finansieras med inkomster från verksamheten och genom upp-låning hos Riksgäldskontoret. Investeringarna belastar således inte statsbudgeten. Svenska kraftnät har överlämnat verkets bokslut för verksamhetsåret 1995 till regeringen. Riksrevisionsverket har avgett revisionsberättelse utan anmärkning. Regeringen har fastställt bokslutet. Svenska kraftnät har till regeringen lämnat förslag till investerings- och finansieringsplan för perioden 1997-1999. Förslaget avser verkets in- vesteringar i storkraftnätet och för viss telekommunikation. Syftet med in- vesteringarna i storkraftnätet är att dels bibehålla en hög driftsäkerhet i de befintliga anläggningarna, dels öka kapaciteten i systemet. Affärsverket planerar investeringsprojekt med syfte att öka överföringskapaciteten mellan Sverige och Norge. Den sammanlagda investeringsvolymen för dessa åtgärder beräknas till ca 560 miljoner kronor, varav ca 140 miljoner kronor faller under perioden 1997-1999. Enligt planeringen skall ett nytt datoriserat system för övervakning och styrning av storkraftnätet utvecklas och implementeras under treårsperioden. Kostnaderna för detta beräknas till ca 150-170 miljoner kronor. Investeringarna i telekommunikationer avser det telekommunikationsnät som erfordras för drift och skötsel av storkraftnätet och kontrollsystemverksamheten. Här bedöms kostnaden uppgå till sam-manlagt 103 miljoner kronor. I den ekonomiska vårpropositionen 1996 (prop. 1995/96:150) redogjordes för en skrivelse som inkommit till regeringen från Svenska kraftnät. I denna beskrevs affärsverkets planerade medverkan i ett projekt avseende uppförande och förvaltning av en likströmslänk i form av en undervattenskabel mellan Sverige och Polen. Av skrivelsen framgick att projektet skall genomföras av ett tilltänkt polskt-svenskt aktiebolag - bolaget för Polen-länken - som till 50 % skall ägas av Svenska kraftnät, till 49 % av Vattenfall AB och till 1 % av det polska företaget Polski Sieci Electroenergetyczne (PSE). Likströmslänken planeras få en effekt på 600-800 megawatt. Den totala investeringen bedöms uppgå till ca 3 miljarder kronor. För närvarande pågår förhandlingar mellan intressenterna om bolagets bildande. Avsikten är att det polska bolaget på sikt skall öka sin andel i bolaget samtidigt som Vattenfalls ägarandel skall minska. Efter att ha inhämtat yttrande (1995/96:NU9y) från näringsutskottet godkände finansutskottet (bet. 1995/96:FiU10) regeringens förslag i den nämnda propositionen om att inves teringsramen för Svenska kraftnät under innevarande budgetår får höjas från 400 miljoner kronor till 900 miljoner kronor. I beslutet ingick också ett bemyndigande till regeringen att intill ett sammanlagt belopp om 1,5 miljarder kronor teckna borgen för lån eller utfärda kreditgarantier till bolag i vilka verket förvaltar statens aktier eller andelar. Syftet var att skapa utrymme för Svenska kraftnät att lämna delägarlån, eller teckna borgen för lån, till det nya bolaget. I budgetpropositionen anmäls nu att projektet för Polen-länken kan komma att förskjutas i tiden, vilket bl.a. kan medföra att frågan om delägar- eller borgenslån aktualiseras först år 1997. I syfte att skapa flexibilitet i detta avseende föreslår regeringen att investerings- och finansieringsplanen för perioden 1997-1999 får utökas med 500 miljoner kronor. I händelse av en sådan tidsförskjutning kommer den av riksdagen beslutade utökningen av investeringsramen för år 1996 med 500 miljoner kronor inte att utnyttjas. Det framgår vidare av propositionen att verksamheten i bolaget för Polen-länken enligt planerna, förutom delägarlån, också skall finansieras via lån som bolaget tar upp på kapitalmarknaden. Marknadsmässig ränta kommer att utgå på lånen. Kostnaderna i bolaget för Polen- länken, inklusive räntekostnader, kommer att täckas genom bolagets transiteringsintäkter. Vidare har Svenska kraftnät i skrivelse till regeringen i mars 1996 angivit att projektet ger upphov till kompletterande investeringar i det svenska storkraftnätet. De beräknas till sammanlagt 310 miljoner kronor. Under förutsättning att koncession för likströmslänken beviljas fördelar sig dessa investeringar med 30 miljoner kronor under år 1997, 100 miljoner kronor under år 1998 och 180 miljoner kronor under år 1999. Svenska kraftnäts förslag till investerings- och finansieringsplan med tillägg för det investerings- och finansieringsbehov som projektet för Polen-länken föranleder, sammanfattas i tabellen på nästa sida (i miljoner kronor).
1996 1997 1998 1999 Investe 444 840 425 600 ringar Egen finansi 444 840 425 600 ering Upplåni ngs-be 0 0 0 0 hov
Regeringen anser att den redovisade investerings- och finansieringsplanen för Svenska kraftnät för treårsperioden 1997-1999 bör godkännas som en ram för affärsverkets verksamhet. Det bedöms inte finnas behov av någon ny upplåning i Riksgäldskontoret för investering sändamål under år 1997. Regeringen anser dock att Svenska kraftnät, liksom tidigare, bör kunna ta upp riksgäldslån för rörlig kredit inom en ram av 100 miljoner kronor. För år 1997 föreslår regeringen att ramen för regeringens bemyndigande att teckna borgen för bolag i vilka Svenska kraftnät förvaltar statens aktier och andelar, bör vara densamma som den nuvarande ramen, 1 500 miljoner kronor. Vidare föreslås att ramen för regeringens bemyndigande att besluta i frågor som rör förvärv av aktier eller bildande av bolag inom Svenska kraftnäts verksamhetsområde får vara oförändrad, 135 miljoner kronor. Slutligen föreslår regeringen i denna del att Svenska kraftnäts tidigare bemyndigande att besluta om förvärv och avyttring av aktier och bildande av bolag inom en ram av högst 10 miljoner kronor får kvarstå oförändrat. I motion 1996/97:N415 (s) anförs att de flesta myndigheter som avgivit synpunkter på kabelprojektet mellan Sverige och Polen är negativa, främst till kabelns placering utanför Blekinges kust. I motionen hänvisas till synpunkter från Sveriges geologiska undersökning (SGU), som finner det angeläget att bolaget för Polen-länken överväger ett bättre lokaliseringsal ternativ på den svenska sidan med en gynnsammare geologisk situation än den föreslagna. Även Boverket, sägs det i motionen, bedömer att den ansökta anlägg ningen kan få betydande omfattning i ett oexploaterat kustområde som är skyddat enligt den s.k. naturresurslagen (1987:12). Motionären åberopar också kritik som har framförts från bl.a. NUTEK, Karlshamns och Ronneby kommuner samt länsstyrelsen i Blekinge län. I likhet med Boverket riktar även dessa, påpekar motionären, kritik mot den mycket bristfälliga miljökonsekvensbe skrivning som redovisats. Också i motion 1996/97:N427 (mp) framförs skarp kritik mot den tilltänkta kabeln mellan Sverige och Polen. Ett av syftena med den nya kabeln kan enligt motionärerna vara att skapa en ny marknad för svensk kärnkraft. Även i denna motion erinras om Boverkets bedömning att den ansökta anläggningen kan få betydande omfattning i ett oexploaterat kustområde som är skyddat enligt naturresurslagen. Dessutom påpekas att kabelprojektet berör Ös tersjön och får internationella konsekvenser. Projektet faller därför under den s.k. Esbokonventionen om gräns överskridande miljöpåverkan. I motionen förfäktas uppfattningen att Vattenfall AB vill främja en marknad för att sälja kärnkraftsel även på sommaren. På detta sätt, menar motionärerna, skapas ett ännu större behov av kärnkraft för att tillgodose marknaden nere på kontinenten. Av miljö-, ekonomi- och de mokratiskäl bör därför, anförs det, bygget av elkabeln stoppas. Svenska kraftnät inkom i juni 1996 till NUTEK med en koncessionsansökan för länken. Ärendet bereds för närvarande av Nätmyndigheten för att sedan överlämnas till regeringen för prövning. Enligt den s.k. ellagen (1902:71 s. 1) skall koncessionsansökan för utlandsför bindelse prövas av regeringen. Samtidigt har Boverket i augusti 1996 i en skrivelse till Miljödepartementet anfört att likströmslänken bör prövas av regeringen enligt 4 kap. 2 § naturresurslagen. Boverket anger som motiv - som påpekats i tidigare nämnda motioner - att den sökta anläggningen är stor och kan få betydande omfattning i ett oexploaterat kustområde som är skyddat enligt nyssnämnda lag ( 3 kap. 1 och 4 §§). Verket anser dessutom att projektets lokaliseringsalternativ bör belysas bättre. Esbokonventionen reglerar rätten att delta i andra länders beslutsprocesser i fråga om miljökonsekvensbeskrivningar när det gäller projekt med befarad betydande gränsöverskridande miljöpåverkan. Konventionen är en s.k. ECE-konvention (Economic Commission for Europe), som många länder har skrivit under men ratificerats av endast 13 stater. För att konventionen skall träda i kraft krävs ratificeringar av minst 16 länder, vilket för närvarande bedöms inträffa under våren eller sommaren 1997. Samtidigt med undertecknandet av Esbokonventionen träffade de nordiska länderna en överenskommelse om att tillämpa konventionen även innan den formellt har trätt i kraft. Statens naturvårdsverk har underrättats om att Polen-länken kan beröras av Esbokonventionen och utreder för närvarande frågan om denna konvention eller någon annan konvention är tillämplig i ärendet. Enligt uppgift har Miljödepartementet begärt och erhållit yttrande från Svenska kraftnät över Boverkets anmälan liksom handlingar som beskriver projektet och dess miljökonsekvenser. Frågan om prövning enligt 4 kap. naturresurslagen inklusive övrigt material har remitterats till ett antal instanser för synpunkter. Regeringen skall därpå - efter årsskiftet 1996/97 - besluta om den planerade likströmskabeln skall prövas enligt 4 kap. naturresurslagen. Om så blir fallet vidtar ett formellt prövningsförfarande med kungörelse, remissomgång m.m. Troligen kan ett regeringsbeslut enligt nyssnämnda lagrum i så fall förväntas tidigast under hösten 1997. I ett svar (prot. 1996/97:29) i november 1996 på en interpellation av Hanna Zetterberg (v) om kabeln mellan Sverige och Polen framhöll näringsminister Anders Sundström att det är ett starkt svenskt intresse att Central- och Östeuropa kan fullfölja den pågående samhällsomvandlingen och bli integrerade delar i en europeisk gemenskap. En fungerande energiförsörjning är av avgörande betydelse för den ekonomiska och sociala utvecklingen i Östeuropa. För närvarande är energisektorn i Östeuropa underutvecklad, menade näringsministern. Det finns ett stort utrymme för kostnadseffektiva åtgärder vad gäller koldioxidutsläpp, försurande utsläpp och kärnkraftssäkerhet. Länderna runt Östersjön står inför en stor omställning av sina energisystem. Statsrådet underströk i svaret att det nu finns förutsättningar att genom ett regionalt samarbete bygga ett energisystem som är säkert, väl dimensionerat och ekologiskt uthålligt och som därmed kan ligga till grund för en god, långsiktig, ekonomisk och social utveckling. I svaret hänvisades också till att utbyggnadsplanerna för elnäten kring Östersjön under senare år i allt högre grad inriktats på den s.k. Östersjöringen (Baltic Ring). Genom ringen kan elnäten i Norden knytas ihop med elnäten i de baltiska länderna, Polen, Tyskland och nordvästra Ryssland. Kabeln mellan Sverige och Polen utgör en del av denna ring. En förbättrad infrastruktur på energiområdet i Östersjöområdet skulle, anförde statsrådet vidare, avsevärt öka försörjningstryggheten i Sverige och övriga Europa. Den skulle också skapa förutsättningar för en ökad elhandel. Genom att koppla ihop elsystemen i länder med vattenkraftsbaserad elproduktion, t.ex. Norge och Sverige, med elsystemen i länder med värmekraftsbaserad elproduktion, som Finland, Danmark, Tyskland och Polen, kan de samlade produktionsresurserna utnyttjas jämnare och mer effektivt. Därmed kan, konstaterades det i svaret, också de negativa miljöeffekterna av kraft-produktion reduceras i området som helhet. Näringsministerns uppfattning var också att resultatet av överläggningarna om den svenska kärnkraftens framtid inte påverkas av möjligheten att överföra el mellan Polen och Sverige. Utskottet vill för sin del anföra följande. Ett betydande beredningsarbete pågår för närvarande vad gäller prövningen av Polen-länken. Projektet analyseras utifrån kraven i både ellagen och naturresurslagen. En omfattande miljökonsekvensbeskrivning kommer att genomföras. I avvaktan på utfallet av denna prövning finner utskottet det inte befogat att göra något annat ställningstagande i frågan än det utskottet våren 1996 redovisade i det tidigare nämnda yttrandet (1995/96:NU9y) till finansutskottet. Med det sagda tillstyrker utskottet regeringens förslag som berör verksamheten vid Svenska kraftnät och avstyrker de aktuella yrkandena i motionerna 1996/97:N415 (s) och 1996/97:N427 (mp).
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande anslag m.m. inom utgiftsområde 21 Energi att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:1 utgiftsområde 21 momenten 5-7 och med avslag på motionerna 1996/97:Ub8 yrkande 11, 1996/97:N421, 1996/97:N422 yrkande 2, 1996/97:N424 yrkande 2 och 1996/97:N426 yrkande 13, a) medger att eventuella reservationer från tolfte huvudtitelns anslag 1995/96 E 9 Energiforskning och E 10 Bioenergiforskning överförs som anslagssparande till ramanslaget B 1 Energiforskning och får användas i enlighet med vad som anges i propositionen, b) bemyndigar regeringen att under år 1997 låta staten ta på sig eko- nomiska förpliktelser i samband med stöd till forskning och utveckling inom energiområdet som, inräknat redan fattade beslut, innebär åtaganden om högst 95 000 000 kr för år 1998, högst 65 000 000 kr för år 1999, högst 40 000 000 kr för år 2000, högst 25 000 000 kr för år 2001 samt högst 10 000 000 kr för år 2002, c) för budgetåret 1997 anvisar anslag under utgiftsområde 21 enligt uppställning i bilaga, 2. beträffande finansiering av verksamheten vid R2-reaktorn vid Studsvik AB att riksdagen avslår motion 1996/97:N265 yrkande 8, res. 1 (m) res. 2 (mp) 3. beträffande verksamheten vid Affärsverket svenska kraftnät att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:1 utgiftsområde 21 momenten 1-4 och med avslag på motionerna 1996/97:N415 och 1996/97:N427 yrkandena 1, 3 och 4 a) godkänner investerings- och finansieringsplanen för Affärsverket svenska kraftnät som en ram för perioden 1997-1999 i enlighet med vad som anges i propositionen, b) godkänner att Affärsverket svenska kraftnät som en ram för rörlig kredit under år 1997 får ta upp riksgäldslån om högst 100 000 000 kr som får användas i enlighet med vad som anges i propositionen, c) bemyndigar regeringen att under år 1997 besluta i frågor som rör förvärv av aktier eller bildande av bolag inom Affärsverket svenska kraftnäts verksamhetsområde inom en ram av 135 000 000 kr, d) bemyndigar regeringen att ge Affärsverket svenska kraftnät rätt att under år 1997 besluta om förvärv och avyttring av aktier och bildande av bolag inom en ram av högst 10 000 000 kr. res. 3 (mp)
Stockholm den 3 december 1996
På näringsutskottets vägnar
Birgitta Johansson
I beslutet har deltagit: Birgitta Johansson (s), Christer Eirefelt (fp), Bo Finnkvist (s), Karin Falkmer (m), Reynoldh Furustrand (s), Mikael Odenberg (m), Sylvia Lindgren (s), Kjell Ericsson (c) (mom. 2), Barbro Andersson (s), Chris Heister (m), Marie Granlund (s), Lennart Beijer (v), Dag Ericson (s), Ola Karlsson (m), Eva Goës (mp)*, Göran Hägglund (kd), Nils-Göran Holmqvist (s) och Kerstin Warnerbring (c) (mom. 1 och 3).
*) Har ej deltagit i beslutet under moment 1
Reservationer
1. Finansiering av verksamheten vid R2- reaktorn vid Studsvik AB (mom. 2)
Karin Falkmer, Mikael Odenberg, Chris Heister och Ola Karlsson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med Enligt utskottets och slutar med berörd del bort ha följande lydelse: Utskottet anser det klarlagt att förslaget i budgetpropositionen medför risk för nedläggning av den verksamhet som bedrivs vid R2-reaktorn i Studsvik. Besparingen har en sådan omfattning att verksamheten inom hela koncernen hotas. Många viktiga verksamheter, bl.a. medicinsk forskning och medi-cinska behandlingsmetoder, drar nu nytta av forskningsreaktorn. Det är därför väsentligt att verksamheten får fortgå med i huvudsak oförändrade resurser. Den omständigheten att man inom regeringskansliet för närvarande överväger kompletterande finansiering av verksamheten kan inte tas till intäkt för att nu genomföra den föreslagna anslagsminskningen. Inriktningen på besparingen bör i stället vara sådan att den fördelas proportionellt över hela energiforskningsanslaget. Med det sagda tillstyrker utskottet motion 1996/97:N265 (m) i här berörd del.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse: 2. beträffande finansiering av verksamheten vid R2-reaktorn vid Studsvik AB att riksdagen med bifall till motion 1996/97:N265 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
2. Finansiering av verksamheten vid R2- reaktorn vid Studsvik AB (mom. 2)
Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med Enligt utskottets och slutar med berörd del bort ha följande lydelse: Utskottets uppfattning är att den besparing på anslaget till R2-reaktorn vid Studsvik AB som aviseras i budgetpropositionen är alltför begränsad. Kärnkraftsforskningen i Sverige bör uteslutande vara inriktad på frågor om avfallshantering, vilket innebär att verksamheten vid forskningsreaktorn inte är relevant. Det är otillfredsställande att en fortsatt drift av reaktorn tillåts utan att en miljökonsekvensutredning har genomförts. Verksamheten drivs i form av bolag - med en begränsad insyn för utomstående - i syfte att främja kommersiella intressen, vilket enligt utskottets uppfattning är olämpligt. Det råder vidare oklarhet rörande företagets förmåga att hantera det avfall som genereras. Utskottet anser att regeringen bör tillsätta en utredning angående lagringen av kärnavfallet vid Studsvik. Företaget har nyligen i enlighet med uppsatta villkor i tillståndet upprättat en plan för rivning av R2-reaktorn liksom för omhändertagande av rivningsavfallet. Enligt utskottets mening måste nu förberedelser för en omedelbar stängning vidtas. De medicinska behov som åberopas som skäl för att driva forskningsreaktorn vidare kan enligt utskottet inte anses vara avgörande. De isotoper för medicinskt bruk som produceras av reaktorn kan lika väl framställas i en s.k. cyklotron. Mot denna bakgrund och med hänsyn till de omständigheter i övrigt som här har anförts menar utskottet att en fullt genomförd besparing kan göras på denna del av energiforskningsanslaget. Det anslagsbelopp som på detta sätt frigörs, ca 25-30 miljoner kronor, innebär att en mindre omfattande besparing behöver göras inom övriga delar av anslaget jämfört med regeringens förslag, vilket skulle gynna resursläget för t.ex. forskning om solceller och bioenergi. Med det sagda avstyrker utskottet motion 1996/97:N265 (m) i här berörd del.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse: 2. beträffande finansiering av verksamheten vid R2-reaktorn vid Studsvik AB att riksdagen med avslag på motion 1996/97:N265 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
3. Verksamheten vid Affärsverket svenska kraftnät (mom. 3)
Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar med Utskottet vill och slutar med och 1996/97:N427 (mp) bort ha följande lydelse: Näringsutskottet anser - i likhet med vad som anförs i motion 1996/97: N427 (mp) - att likströmsförbindelsen mellan Sverige och Polen måste stoppas. Utskottet ser en stor risk för att ett ännu större behov av kärnkraft uppstår för att tillgodose marknaden nere på kontinenten. Vidare kommer kabeln, enligt utskottets uppfattning, att leda till ökade svavelutsläpp som en följd av att elproduktionen i Polen domineras av kolkondenskraft samt kraftvärme baserad på olja och gas. Dessutom är det utskottets bedömning att projektet faller under den s.k. Esbokonventionen om gränsöverskridande miljöpåverkan. Detta kommer att kräva en bred internationell miljöprövning av projektet. Med det sagda tillstyrker utskottet berörda yrkanden i motionerna 1996/97: N427 (mp) och 1996/97:N415 (s) och avstyrker förslagen i propositionen om Svenska kraftnät såvitt avser Polen- länken. I övrig tillstyrks de aktuella förslagen.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse: 3. beträffande verksamheten vid Affärsverket svenska kraftnät att riksdagen med anledning av proposition 1996/97:1 utgiftsområde 21 momenten 1-4 och med bifall till motionerna 1996/97:N415 och 1996/97:N427 yrkandena 1, 3 och 4 a) godkänner investerings- och finansieringsplanen för Affärsverket svenska kraftnät som en ram för perioden 1997-1999 i enlighet med vad utskottet anfört, b) godkänner att Affärsverket svenska kraftnät som en ram för rörlig kredit under år 1997 får ta upp riksgäldslån om högst 100 000 000 kr som får användas i enlighet med vad utskottet anfört, c) bemyndigar regeringen att under år 1997 besluta i frågor som rör förvärv av aktier eller bildande av bolag inom Affärsverket svenska kraftnäts verksamhetsområde inom en ram av 135 000 000 kr i enlighet med vad utskottet anfört, d) bemyndigar regeringen att ge Affärsverket svenska kraftnät rätt att under år 1997 besluta om förvärv och avyttring av aktier och bildande av bolag inom en ram av högst 10 000 000 kr i enlighet med vad utskottet anfört.
Särskilt yttrande
Anslag m.m. inom utgiftsområde 21 Energi (mom. 1)
Eva Goës (mp) anför:
Miljöpartiet de gröna har i sitt budgetalternativ avseende samtliga ut- giftsramar och beräkning av statsinkomsterna för budgetåret 1997 redovisat hur de begärda anslagsökningarna inom det nu aktuella utgiftsområdet 21 Energi skall finansieras. En majoritet i riksdagen har dessvärre avvisat vårt förslag. Min uppfattning är att vårt budgetalternativ har en sådan avvägning att en rad viktiga mål ur miljöpolitisk synpunkt kan nås. Ett sådant område är utgiftsområde 21 där vi har framfört krav på betydande satsningar. Motiven härför har vi redovisat i näringsutskottets yttranden till finansutskottet med anledning av dels den ekonomiska vårpropositionen (1995/96:NU9y s. 21), dels den nu aktuella budgetpropositionen (1996/97: NU1y s. 23). Det finns all anledning att befara, i det fall som betydande tidsutdräkt skulle uppstå vad gäller framläggandet av den energipolitiska propositionen, att det viktiga arbetet med teknikutveckling av och forskning om de förnybara energi-källorna kommer att avbrytas vid ett minskat statligt stöd. Vårt förslag skulle ha motverkat detta. Med hänvisning till riksdagens beslut om avslag på vårt förslag till utgiftsramar har jag avstått från att delta i näringsutskottets beslut om anslag inom det här berörda utgiftsområdet.
Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 21
Energi
1 000-tal kronor
Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till anslags fördelning. Företrädaren för (mp) har avstått från att delta i beslutet om anslag (se särskilt yttrande).
Verksamhetsområde Regeri Utskot Anslag ngens tets försla försla g g
A Omställning och utveckling av energisystemet 1 Vissa åtgärder för 30 000 30 000 effektivare användning av energi (res) 2 Bidrag till 72 000 72 000 Energiteknikfonden (obet) 3 Åtgärder för 7 000 7 000 energieffektiviseringar m.m. i bl.a. Baltikum och Östeuropa (ram) 4 Täckande av förluster i 2 000 2 000 anledning av statliga garantier inom energiområdet (ram)
B Energiforskning 1 Energiforskning (ram) 235 235 784 784
C Oljelagring 1 Statens oljelager: 67 367 67 367 Förvaltningskostnader (ram) 2 Statens oljelager: 60 000 60 000 Kapitalkostnader (obet)
SUMMA 474 474 151 151
Innehållsförteckning
Ärendet 1 Sammanfattning 1 Propositionen 2 Motionerna 3 Utskottet 3 Bakgrund 3 Riktlinjer för energipolitiken 3 Beslut om utgiftsramar 5 Anslag m.m. inom utgiftsområde 21 Energi 6 Inledning 6 Omställning och utveckling av energisystemet 6 Energiforskning 9 Oljelagring 10 Motionerna 11 Utskottets ställningstagande 12 Finansiering av verksamheten vid R2- reaktorn vid Studsvik AB 13 Verksamheten vid Affärsverket svenska kraftnät 14 Hemställan 18 Reservationer 20 1. Finansiering av verksamheten vid R2-reaktorn vid Studsvik AB (m) 20 2. Finansiering av verksamheten vid R2-reaktorn vid Studsvik AB (mp) 20 3. Verksamheten vid Affärsverket svenska kraftnät (mp) 21 Särskilt yttrande 22 Anslag m.m. inom utgiftsområde 21 Energi (mp) 22 Bilaga Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 21 Energi 23