angående riksgäldskontorets organisation m. m, samt anslag för budgetåret 1979/80 till riksgäldskontoret (Betänkande 1978/79:FiU39 Finansutskottet)

Finansutskottets betänkande

FiU 1978/79:39

1978/79:39

angående riksgäldskontoret* organisation m. m. samt anslag för
budgetåret 1979/80 till riksgäldskontoret

I detta betänkande behandlar utskottet

propositionen 1978/79: 100 bilaga 20 i vad avser punkterna D 1—D 4
Riksgäldskontoret och

fullmäktiges i riksgäldskontoret förslag 1978/79: 17 till riksgäldskontorets
organisation m. m.

Utskottet har inhämtat yttrande från riksdagens förvaltningsstyrelse
över förslaget till ny organisation för riksgäldskontoret. Yttrandet återfinns
som bilaga till detta betänkande.

Fullmäktige i riksgäldskontoret har i propositionen 1978/79:100 bilaga
20 (budgetdepartementet) under punkterna D 1—D 4 (s. 18—22)
föreslagit riksdagen att för budgetåret 1979/80 anvisa

1. till Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader ett förslagsanslag av
18 265 000 kr.,

2. till Riksgäldskontoret: Vissa kostnader vid emission av statslån
m. m. ett förslagsanslag av 18 000 000 kr.,

3. till Riksgäldskontoret: Administrationskostnader för lönsparandet
ett förslagsanslag av 660 000 kr.,

4. till Riksgäldskontoret: Administrationskostnader i samband med
premiering av frivilligt sparande av överskjutande preliminär skatt ett
förslagsanslag av 1 000 kr.

I förslag 1978/79:17 har fullmäktige i riksgäldskontoret hemställt att
riksdagen

godkänner fullmäktiges förslag till ny organisation för riksgäldskontoret,
att tillämpas fr. o. m. 1979-07-01,

bemyndigar fullmäktige att vidtaga de för organisationens genomförande
erforderliga åtgärderna,

fastställer personalförteckningen i avseende på ordinarie tjänster, att
gälla fr. o. m. 1979-07-01,

medger riksgäldskontoret att kontraktsanställa tjänstemän i de former
som riksdagens förvaltningsstyrelse fastställer,

1 Riksdagen 1978/79. 5 sami. Nr 39

FiU 1978/79: 39

utöver vad som tidigare äskats såsom lönemedel för budgetåret 1979/
80 anvisar ytterligare 1 703 000 kr.,

antar föreslagna ändringar i lagen (RFS 1975: 8) med reglemente för
riksgäldskontoret.

Lagförslaget har följande lydelse:

Förslag till

Lag om ändring i lagen (RFS 1975: 8) med reglemente för riksgäldskontoret Härigenom

föreskrivs i fråga om lagen (RFS 1975: 8) med reglemente
för riksgäldskontoret

dels att 20, 22, 31 och 51 §§ skall upphöra att gälla,

dels att 8, 9, 13, 16, 23, 29, 33, 50 och 53 §§ skall ha nedan angivna
lydelse,

dels att rubriken närmast före nuvarande 20 § skall lyda ”Reseersättningar
till fullmäktige”.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 §

Jämte noggrant iakttagande av Jämte noggrant iakttagande av

vad i avseende på förvaltningen av vad i avseende på förvaltningen av

riksgäldskontoret och dit anslagna riksgäldskontoret och dit anslagna

medel är stadgat, åligger fullmäk- medel är stadgat, åligger fullmäktige
att omsorgsfullt vårda och be- tige att omsorgsfullt vårda och befrämja
detta verks rätt, säkerhet främja detta verks rätt, säkerhet

och förmån samt för övrigt vid- och förmån samt för övrigt vidtaga
alla på fullmäktige ankom- taga alla på fullmäktige ankommande
åtgärder i och för verkstäl- mande åtgärder i och för verkställigheten
av i sådant avseende med- ligheten av i sådant avseende meddelade
beslut samt fullmäktige delade beslut samt fullmäktige

givna uppdrag. givna uppdrag, i den mån annat ej

följer av vad som stadgas i 13 §.

9 §

1. Fullmäktige utse för en tid 1. Fullmäktige utse för en tid

av högst tre år i sänder inom eller av högst tre år i sänder inom eller
utom sig en riksgäldsdirektör att utom sig en chef för riksgäldskon vara

chef för riksgäldskontoret, toret, riksgäldschef. Endast den

Endast den som är myndig kan som är myndig kan vara riksgälds vara

riksgäldsdirektör. Statsråd får chef. Statsråd får ej vara riks ej

vara riksgäldsdirektör. gäldschef.

Till ersättare för riksgäldsdirek- Till ersättare för riksgäldschefen

tören att tjänstgöra vid semester att tjänstgöra vid semester eller

eller förfall i övrigt för denne för- förfall i övrigt för denne förord -

FiU 1978/79: 39

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

9 § forts.

na fullmäktige en tjänsteman i
verket, dock att fullmäktige, om
särskilda omständigheter så påkalla,
må kunna utse en fullmäktig
till ersättare.

Vid förfall för såväl riksgäldschefen
som dennes ersättare äga
fullmäktige utse en tillfällig ersättare
.

Det åligger riksgäldschefen

att under fullmäktige utöva den
omedelbara ledningen av riksgäldskontorets
verksamhet. Riksgäldschefen
föredrar inför fullmäktige
de ärenden fullmäktige skola
avgöra i den mån föredragningsskyldigheten
ej ålägges annan.

ordna fullmäktige en tjänsteman i
verket, dock att fullmäktige, om
särskilda omständigheter så påkalla,
må kunna utse en fullmäktig
till ersättare.

Vid förfall för såväl riksgäldsdirektören
som dennes ersättare äga
fullmäktige utse en tillfällig ersättare.

Det åligger riksgäldsdirektören
att under fullmäktige utöva den
omedelbara ledningen av riksgäldskontorets
verksamhet. Riksgäldsdirektören
föredrar inför fullmäktige
de ärenden fullmäktige skola
avgöra i den mån föredragningsskyldigheten
ej ålägges annan.

Riksgäldsdirektören äger bevilja
tjänsteman semester eller ledighet
för sjukdom eller annat laga förfall
eller för enskilda angelägenheter
under högst tre månader, ävensom
meddela föreskrift om tjänstens
uppehållande. Personalfrågor
av mera principiell innebörd skola
dock av riksgäldsdirektören föredragas
inför fullmäktige.

Riksgäldsdirektören utövar beträffande
vården av riksgäldskontorets
värdepapper det uppdrag
tjänstgöringsordningen i sådant
avseende innehåller.

Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behövligt för lånetransaktioner,
utse ombud för bedrivande av därvid erforderliga underhandlingar.

2. Till ett arbetsutskott, bestående
av fullmäktiges ordförande
och riksgäldsdirektören samt en
tredje av och inom fullmäktige för
ett år i sänder utsedd ledamot,
skola enligt särskilda beslut av
fullmäktige hänskjutas viktigare
ärenden för beredning och handläggning.

Riksgäldsdirektörens ersättare
äger under tid, då han ej tjänstgör
såsom riksgäldsdirektör, rätt närvara
vid arbetsutskottets sammanträden.

2. Till ett arbetsutskott, bestående
av fullmäktiges ordförande
och riksgäldschefen samt en tredje
av och inom fullmäktige för ett
år i sänder utsedd ledamot, skola
enligt särskilda beslut av fullmäktige
hänskjutas viktigare ärenden
för beredning och handläggning.

Riksgäldschefens ersättare äger
under tid, då han ej tjänstgör såsom
riksgäldschef, rätt närvara vid
arbetsutskottets sammanträden.

FiU 1978/79: 39

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

13 §

Med undantag av de enligt 9 §
åt riksgäldsdirektören uppdragna
åligganden böra alla fullmäktiges
behandling tillhörande ärenden inför
fullmäktige vid deras sammankomster
föredragas och få endast
där avgöras; fullmäktige dock
obetaget att med iakttagande av
vad i andra stycket sägs till riksgäldsdirektören
överlåta rätten att
fatta beslut i ärende av brådskande
natur. Sådant bemyndigande
för riksgäldsdirektören får
avse endast viss tid och bör även i
övrigt närmare preciseras. Beslut
som med stöd av fullmäktiges bemyndigande
fattas av riksgäldsdirektören
skall anmälas vid nästa
sammankomst med fullmäktige.

Ärende angående upptagande av
lån mot obligationer eller andra
förbindelser med längre löptid eller
andra ärenden av mera allmän
vikt och tillsättande av ordinarie
och extra ordinarie tjänster får
endast avgöras i fullmäktige.

Av fullmäktige avgöras

1. viktigare frågor om organisation,
arbetsordning eller tjänsteföreskrifter; 2.

frågor om upptagande av lån
mot obligationer eller andra förbindelser; 3.

frågor om statlig garanti eller
annat statligt stöd som enligt riksdagens
beslut skola prövas av riksgäldskontoret; 4.

frågor om anslagsframställning
ävensom sådana inköpsfrågor
och andra frågor som ha större
ekonomisk betydelse;

5. fråga om inrättande av tjänst
i den mån sådan fråga ankommer
på riksgäldskontoret, om framställning
om inrättande av annan
tjänst, om tillsättande av ordinarie
tjänst och om tillsättande av extra
ordinarie tjänst i lägst lönegrad
F13;

6. frågor om disciplinansvar,
åtalsanmälan eller läkarundersökning,
avskedande, avstängning
från tjänsten, skiljande från tjänst
eller uppdrag samt andra viktigare
personalärenden;

7. frågor som skola avgöras av
fullmäktige enligt vad som stadgas
i la, 2, 8, 9, 28, 29, 30, 32,
33, 34, 35. 38, 47, 48, 49, 50, 53
och 54 §§;

8. andra frågor som fullmäktige
finna vara av större vikt eller som
riksgäldschefen hänskjuter till
fullmäktige.

Fullmäktige få i den utsträckning
förhållandena påfordra
överlåta till riksgäldschefen rätten
att besluta i ärenden som enligt
första stycket 2 och 3 samt 7 i
vad avser 8, 28, 29, 32, 33, 34
och 38 §§ skola avgöras av fullmäktige.
Sådant bemyndigande för
riksgäldschefen får avse endast
viss tid och bör även i övrigt närmare
preciseras. Rätten att besluta
i ärenden enligt 7 i vad avser

FiU 1978/79: 39

Nuvarande lydelse

13 §

Vid sammankomsterna skola
minst fem fullmäktige vara tillstädes;
dock må ärenden, som ej
tåla uppskov, avgöras av allenast
fyra fullmäktige, därest de äro om
besluten ense. Frågor om låns
upptagande eller andra ärenden av
mera allmän vikt få icke avgöras,
ej heller tjänster tillsättas, såvida
icke minst fem fullmäktige äro
närvarande.

Riksgäldsdirektören skall vara
närvarande vid sammankomsterna
och äger, även om han ej är fullmäktig,
deltaga i förhandlingarna.
Han är skyldig att låta till protokollet
anteckna sin mening, när
denna är skiljaktig från fullmäktiges
beslut.

Riksgäldsdirektörens ersättare
äger under tid, då han ej tjänstgör
såsom riksgäldsdirektör, rätt närvara
vid sammankomsterna.

Föreslagen lydelse
forts.

33 § får med nyss angivna begränsning
av fullmäktige jämväl
överlåtas på annan tjänsteman än
riksgäldschefen. Fullmäktige äga
bestämma att beslut som fattas
med stöd av fullmäktiges bemyndiganden
skola anmälas vid nästa
sammankomst med fullmäktige.

Ärenden som inte skola avgöras
av fullmäktige avgöres av riksgäldschefen
ensam. I av fullmäktige
fastställd arbetsordning eller
genom särskilt fullmäktiges beslut
får överlämnas åt annan tjänsteman
än riksgäldschefen att avgöra
ärende eller grupp av ärenden som
inte är av sådan beskaffenhet att
prövningen bör ankomma på riksgäldschefen.

Vid sammankomsterna skola
minst fem fullmäktige vara tillstädes;
dock må ärenden, som ej
tåla uppskov, avgöras av allenast
fyra fullmäktige, därest de äro om
besluten ense. Frågor av mera allmän
vikt få icke avgöras, såvida
icke minst fem fullmäktige äro
närvarande.

Riksgäldschefen skall vara närvarande
vid sammankomsterna
och äger, även om han ej är fullmäktig,
deltaga i förhandlingarna.
Han är skyldig att låta till protokollet
anteckna sin mening, när
denna är skiljaktig från fullmäktiges
beslut.

Riksgäldschefens ersättare äger
under tid, då han ej tjänstgör såsom
riksgäldschef, rätt närvara vid
sammankomsterna.

Varje fullmäktig erhåller arvode
med 8 400 kronor för år samt
med 100 kronor för varje bevistat
sammanträde. Därjämte erhåller

FiU 1978/79: 39

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

20 § forts.
fullmäktiges ordförande särskilt
arvode med 6 300 kronor för är
och den av fullmäktige utsedde
tredje ledamoten av arbetsutskottet
särskilt arvode med 4 800 kronor
för år.

Suppleant för fullmäktig erhåller
arvode med 1 200 kronor för
år samt 100 kronor för varje bevistat
sammanträde.

Vad som stadgas i 21 § skall
även äga tillämpning å suppleant.

23 §

Riksgäldskontoret äger att för
svenska statens räkning upptaga
lån för nedan angivna ändamål:

för utbetalning av medel, som
anvisats å kapitalbudgeten;

för tillhandahållande av de krediter,
vilka statliga myndigheter
på grund av riksdagens beslut äga
tillgodonjuta i riksgäldskontoret;

för kassaförstärkning åt statsverket,
då sådan påkallas för finansiering
av driftbudgeten eller
eljest av utgifter som grundar sig
på riksdagens beslut; samt

för amortering och konvertering
av statslån.

Riksgäldskontoret bemyndigas
att för svenska statens räkning
upptaga lån för nedan angivna ändamål: för

utbetalning av medel, som
anvisats å kapitalbudgeten;

för tillhandahållande av de krediter,
vilka statliga myndigheter
på grund av riksdagens beslut äga
tillgodonjuta i riksgäldskontoret;

för kassaförstärkning åt statsverket,
då sådan påkallas för finansiering
av driftbudgeten eller
eljest av utgifter som grundar sig
på riksdagens beslut; samt

för amortering och konvertering
av statslån.

29 §

De obligationer, som utgivas av
riksgäldskontoret vid upptagande
av lån, skola vara ouppsägbara
från långivarnas sida men ställda
att återbetalas på viss förfallodag
eller efter föregången, av riksgäldskontoret
verkställd uppsägning
eller ock medelst årliga avbetalningar
enligt uppgjord amorteringsplan,
med rätt för fullmäktige
att bestämma obligationernas valörer,
räntefot, uppsägningstid och
försäljningskurs, ävensom att fastställa
övriga lånevillkor.

De obligationer, som utgivas av
riksgäldskontoret vid upptagande
av lån, skola vara ställda att återbetalas
på viss förfallodag eller efter
uppsägning eller ock medelst
årliga avbetalningar enligt uppgjord
amorteringsplan, med rätt
för fullmäktige att bestämma obligationernas
valörer, räntefot, uppsägningstid
och försäljningskurs,
ävensom att fastställa övriga lånevillkor.

FiU 1978/79: 39

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

29 § forts.

Vid upplåning i annan form än mot obligationer äga fullmäktige,
med de inskränkningar, som föranledas av 28 § andra stycket, likaledes
rätt att fastställa räntefoten och betalningsterminerna samt att jämväl
besluta om övriga lånevillkor.

31 §

Utfärdas av riksgäldskontoret
nya obligationer, skola fullmäktige
underställa regeringens fastställelse
de beslut, som rörande sådan
upplåning fattas, med anhållan,
att regeringen täcktes å det nya
lånet meddela sin garanti.

33 §

Av riksgäldskontoret utfärdade obligationer eller andra skuldförbindelser
skola, där preskriptionstid i avseende på dem icke blivit stadgad,
i vederbörlig ordning likvideras, utan avseende å den tid, inom vilken
fordringar hos enskilda eller hos staten skola nu eller framdeles göras
gällande.

Om särskilda skäl därtill för- Om särskilda skäl därtill föranleda,
må fullmäktige medgiva anleda, må fullmäktige medgiva

inlösen av obligationer och ränte- inlösen av obligationer och räntekuponger,
tillhörande av riksgälds- kuponger, tillhörande av riksgäldskontoret
utgivna lån, ävensom ut- kontoret utgivna lån, ävensom utbetalning
av vinster å av riksgälds- betalning av vinster å av riksgäldskontoret
utgivna premieobliga- kontoret utgivna premieobligationslån,
oaktat betalningsrätten tionslån, oaktat betalningsrätten

på grund av preskription förfallit. på grund av preskription förfallit.

Fullmäktige äga överlåta beslutanderätten
beträffande i detta stycke
angivna ärenden på en eller flera
tjänstemän inom riksgäldskontoret
i den mån preskriptionsbeloppet
ej överstiger 2 000 kronor.

50 §

1.1 styrelsen för Sveriges allmänna hypoteksbank bör en ledamot,
som skall vara vice ordförande, utses av fullmäktige. Därjämte utses av
fullmäktige en suppleant för den av fullmäktige utsedde ledamoten. Likaså
utses av fullmäktige till deltagande i den årliga revisionen av hypoteksbankens
förvaltning och räkenskaper en revisor, som vid revisionen
förer ordet. Dessutom böra fullmäktige utse ett ombud såväl till
den allmänna ordinarie sammankomst, som mellan hypoteksbankens
delägare skall äga rum varje år efter avslutad revision, som till allmän
extra ordinarie sammankomst.

2. Det tillkommer fullmäktige att i styrelsen för Konungariket Sveriges
stadshypotekskassa utse dels en ledamot, vilken skall vara vice ordförande,
dels ock en suppleant för vice ordföranden. Fullmäktige skola
även utse en revisor jämte suppleant för deltagande i den årliga revisionen
av styrelsens förvaltning och av hypotekskassans räkenskaper.

FiU 1978/79: 39

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

50 § forts.

(Punkten 3. har upphört att gälla från och med den 1 januari 1975.)

4. Fullmäktige skola årligen utse en revisor och en suppleant att deltaga
i revisionen av Strömsholms Kanalaktiebolag från den ordinarie
bolagsstämman under löpande år till och med nästa ordinarie bolagsstämma.

5. Fullmäktige äga årligen utom
sig utse tre revisorer och tre suppleanter
att deltaga i revisionen av
Svenska Tobaks Aktiebolaget för
tiden frän ordinarie bolagsstämma
under löpande kalenderår till och
med nästa ordinarie bolagsstämma.

6. Fullmäktige äga årligen utom sig utse tre revisorer och tre suppleanter
att deltaga i revisionen av Aktiebolaget Vin- och Spritcentralen
för tiden från ordinarie bolagsstämma under löpande kalenderår till och
med nästa ordinarie bolagsstämma.

7. Fullmäktige äga årligen utom
sig utse tre revisorer och tre suppleanter
att deltaga i revisionen av
Sveriges allmänna restaurangaktiebolag
för tiden från den ordinarie
bolagsstämman under löpande
kalenderår till och med nästa ordinarie
bolagsstämma.

8. Fullmäktige äga årligen utom sig utse tre revisorer och tre suppleanter
att deltaga i revisionen av Systembolaget Aktiebolag för tiden
från den ordinarie bolagsstämman under löpande kalenderår till och
med nästa ordinarie bolagsstämma.

9. Fullmäktige äga årligen utom sig utse två revisorer och två suppleanter
att deltaga i revisionen av Statsföretag aktiebolag för tiden från
den ordinarie bolagsstämman under löpande kalenderår till och med
nästa ordinarie bolagsstämma.

51 §

Gemensamt med fullmäktige i
riksbanken äga fullmäktige i riksgäldskontoret
att för uppsikt och
kontroll över Göta kanals vidmakthållande
utse dels en person
att såsom ledamot på riksbankens
och riksgäldskontorets vägnar inträda
i direktionen över kanalen,
dels ett ombud att på de båda
verkens vägnar deltaga i revisionen
av kanalens räkenskaper. Val
av ledamot i direktionen skall företagas
varje år och val av ombud
i revisionen före dess början.

FiU 1978/79: 39

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

53 §

Ordinarie och extra ordinarie Tjänst med lönegradsbetecktjänstemän
i riksgäldskontoret an- ningen Fp tillsättes av fullmäktige

tagas av fullmäktige; tjänst med genom förordnande för högst tre

lönegradsbeteckningen Fp genom år i sänder,
förordnande för högst tre år i sänder.
Andra icke-ordinarie tjänstemän
må antagas av riksgäldsdirektören.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

Förslaget

Riksgäldskontoret är sedan år 1964, då den senaste mer omfattande
förändringen genomfördes, under riksgäldsfullmäktige och riksgäldsdirektören
indelad i två byråer, kanslibyrån och finansbyrån. Kanslibyrån
består av ett sekretariat och en personalsektion. Finansbyrån består
av en emissionssektion, en räkenskapssektion och en vinst- och kupongsektion.
Direkt under riksgäldsfullmäktige finns en revisionsavdelning.

Förslaget till ny organisation innebär följande. Direkt under fullmäktige
lyder en revisionsenhet. Verksledningen föreslås bli förstärkt
genom att riksgäldssekreteraren och riksgäldskommissarien, tillika chefer
för kanslibyrån resp. finansbyrån, tillsammans med riksgäidsdirektören
ingår i en verksledningsgrupp. Till verksledningen föreslås knuten
en särskild enhet av stabskaraktär, benämnd sekretariatet. Kontoret föreslås
organisatoriskt bestå av fyra huvudenheter benämnda garantioch
rättsenheten, upplåningsenheten, ekonomienheten och administrationsenheten.

Organisationsförslagets struktur framgår av följande figur:

Sekretariatet

Ucplånings enheten -

Administra tionsenheten -

Garanticch rättsenheter -

Ekonomi enheten -

Verksledninqen

Riksgäldsfullmäktige

FiU 1978/79: 39

Den i förslaget framlagda personaldimensioneringen framgår av föl -

jande tabell:
Funktion	Tfönster
Verksledning	3
Sekretariat	8,5
Garanti- och rättsenhet	11,5
Upplåningsenhet	48
Ekonomienhet	32
Administrationsenhet	27
Revisionsenhet	3
Totalt	133

I förhållande till nuvarande personalstat innebär riksgäldsfullmäktiges
förslag i budgetpropositionen och i förslag 17 inrättande av 211/2
nya tjänster. Samtidigt skulle fem tjänster som sektionschefer i den nuvarande
organisationen falla bort.

I sammanhanget bör redovisas att riksdagen vid behandlingen av
riksgäldsfullmäktiges förslag till anslag m. m. för budgetåret 1978/79 på
finansutskottets hemställan medgav att 9 nya tjänster inrättades (FiU
1977/78: 76). På grundval härav och med utnyttjande av tillgängliga
medel i övrigt har sedan 1977-07-01 tillkommit följande befattningar:
samhällsekonom, 3 ekonomer för utredningar m. m., informationschef,
jurist, sekreterare och 5 befattningar för kontorsgöromål. Härutöver
har på grundval av riksdagens beslut rörande ADB-verksamhet vid
riksgäldskontoret inrättats 3 tjänster för administrativ utveckling och
ADB-verksamhet (FiU 1978/79: 17, rskr 1978/79: 194).

Förslaget till ny organisation innefattar även ändringar i riksgäldskontorets
nu tillämpade former för att fatta beslut. De ändrade formerna
innebär en vidgad delegering från fullmäktige till verkschefen,
vilket föranleder ändringar i reglementet för riksgäldskontoret.

Utskottet

Det förslag till ny organisation för riksgäldskontoret som lagts fram
av fullmäktige bör ses som en konsekvens av att grundläggande förändringar
ägt rum i svensk ekonomi under senare år som har betydelse
för riksgäldskontorets verksamhet. Statsupplåningen har ökat i snabb
takt och därmed också den samlade statsskulden. Ett viktigt moment
häri är att en tidvis relativt betydande statlig upplåning utomlands varit
nödvändig. Vidare har riksgäldskontoret ålagts vidgade eller nya uppgifter
i betydande omfattning, främst ärenden rörande fartygskreditgarantier
samt administration av skilda former av lönsparande. Den
mycket arbetskrävande del av verksamheten som består i emittering av
nya premielån och utlottning av vinster på tidigare lån har också expanderat
kraftigt.

Det är enligt utskottets mening ofrånkomligt att så omfattande ar -

FiU 1978/79: 39

betsmässiga förändringar som dem utskottet här redovisat får följder i
fråga om riksgäldskontorets personalbehov. Det är också naturligt att
frågan om ändrad organisation aktualiseras i ett sådant sammanhang.
Det organisationsförslag fullmäktige nu redovisar bygger på ett omfattande
översynsarbete inom kontoret. I arbetet har de fackliga organisationerna
medverkat.

Den bedömning utskottet mot den angivna bakgrunden gör av organisationsförslaget
och förslaget till personalökning är att förslagen bör
accepteras av riksdagen i sina huvuddrag. Den föreslagna indelningen i
fyra huvudenheter, en garanti- och rättsenhet, en upplåningsenhet, en
ekonomienhet och en administrationsenhet, bör också enligt utskottets
mening vara bättre ägnad att uppfylla kraven på administrativ effektivitet
än den nuvarande organisationen. De personella förstärkningar på
den administrativa sidan som föreslås är enligt utskottets mening befogade.
De innebär bl. a. en förstärkning av områdena personaladministration,
personalutbildning och verksamhetsplanering. Utskottet har likaså
funnit starka skäl tala för en förstärkning av den fullmäktigeservice
som lämnas liksom av revisionsinsatserna. Tidigare har riksdagen
på finansutskottets hemställan medgivit att medel tas i anspråk redan
under nu löpande budgetår för anställning av personal för ADB-uppgifter
m. m.

På ett par punkter kan utskottet inte tillstyrka fullmäktiges framlagda
organisationsförslag. Den ena punkten gäller förslaget att inrätta en
särskild verksledning om tre personer. De invändningar mot denna del
av förslaget som redovisas i riksdagens förvaltningsstyrelses yttrande har
enligt utskottets mening fog för sig och förslaget bör inte genomföras i
denna del. Utskottet har emellertid förståelse för det i förslaget redovisade
behovet av en förstärkning av ledningsfunktionen, främst mot bakgrund
av det stora behov av externa kontakter som gör sig gällande vid
upplåning utomlands. Enligt utskottets mening bör frågan om förstärkning
av verksledningen i någon annan form än den föreslagna därför
kunna bli föremål för prövning. I första hand bör övervägas att inrätta
en tjänst som vice riksgäldsdirektör. Det bör ankomma på riksgäldsfullmäktige
att överväga frågan och ta erforderliga initiativ.

Enligt utskottets mening kan invändningar också riktas mot den föreslagna
uppbyggnaden av ett särskilt sekretariat knutet till verksledningen.
En sådan organisatorisk lösning kan riskera att skapa oklara ansvarsförhållanden
inom kontoret. Organisatoriskt bör därför den personal
som erfordras för fullmäktigeservice m. m. inordnas i någon av de
fyra huvudenheterna. Utskottet har inte ansett det erforderligt att beräkna
medel för ytterligare personal för informationsuppgifter eller för
samhällsekonomisk utredningsverksamhet m. m. utöver de tjänster
som tillkommit på senare år.

I detta sammanhang vill utskottet understryka vikten av ett nära
samarbete mellan riksgäldskontoret och riksbanken. De författningar

FiU 1978/79: 39

som reglerar riksgäldskontorets uppgifter och verksamhet speglar i stor
utsträckning ett samhälle i vilket statens upplåning och statsskuldens
förvaltning kunde handhas med den enkla målsättningen att göra upplåningskostnadema
så låga som möjligt. Numera måste emellertid statsskuldpolitiken
ses i ett annat och vidare perspektiv, nämligen som en
integrerad del av kreditpolitiken och valutapolitiken. Reguljära former
för samråd mellan riksbank och riksgäldskontor finns också etablerade.
Enligt utskottets mening bör detta samarbete kunna i betydande utsträckning
omfatta utredningsarbete och information rörande kreditoch
valutamarknaderna m. m.

Riksgäldsfullmäktiges förslag innefattar förslag till ändringar i reglementet
för riksgäldskontoret av innebörd att de nuvarande, delvis ålderdomliga,
stadgandena i reglementet om fullmäktiges uppgifter skall
lämna plats för en vidgad delegering från fullmäktige till riksgäldsdirektören.
De nya delegationsbestämmelserna i 13 § har utskottet inget att
erinra mot. Inte heller har utskottet någon erinran mot de justeringar i
övrigt som föreslås ske i reglementet som följd av att vissa bestämmelser
blivit föråldrade. Den föreslagna ändrade benämningen av riksgäldskontorets
chef från riksgäldsdirektör till riksgäldschef har samband
med förslaget om inrättande av en särskild verksledning och torde till
följd av utskottets ställningstagande i den frågan inte nu vara aktuell.

Utskottet har noterat fullmäktiges avsikt att verkställa en mera fullständig
översyn av reglementet och redovisa resultatet härav för riksdagen.
Också utskottet finner en sådan översyn önskvärd.

Riksdagens förvaltningsstyrelse har i sitt yttrande berört vissa ytterligare
frågor rörande organisationsförslaget. Styrelsen redovisar att löneformen
kontraktsanställning mer eller mindre är på avskrivning på hela
det statliga löneområdet och att det därför inte finns anledning införa
densamma inom riksgäldskontoret. Finansutskottet har ingen annan mening
än förvaltningsstyrelsen i frågan. Det syfte riksgäldsfullmäktige
velat uppnå med sin framställan på denna punkt torde kunna åstadkommas
inom ramen för de möjligheter nuvarande lönesystem ger i fråga
om individuell lönesättning.

I förvaltningsstyrelsens yttrande berörs också frågan om behovet av
övergångsformer och övergångsbestämmelser i fråga om tjänster vid
övergången till den nya organisationen. Bl. a. kan, som styrelsen redovisar,
fråga uppkomma om inrättande av personlig tjänst för person som
inte erhåller likvärdig eller högre tjänst i den nya organisationen. I sådant
läge får lägre tjänst i gengäld hållas vakant. Utskottet noterar också
att den nuvarande personalförteckningen i vad avser ordinarie tjänster
bör ändras så att de två byråchefstjänsterna förs på övergångsstat.
Tjänsterna bör kunna upprätthållas utan att tjänster i den nya organisationen
hålls vakanta. Det bör ankomma på fullmäktige i riksgäldskontoret
och riksdagens förvaltningsstyrelse att besluta om erforderliga
övergångsåtgärder och härav föranledda merkostnader som kan uppkomma.

FiU 1978/79: 39

Utskottet har räknat om den begärda medelsanvisningen med utgångspunkt
i utskottets ställningstaganden i det föregående.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret
förslag 1978/79: 17 godkänner ny organisation för riksgäldskontoret
i enlighet med vad utskottet anfört, att tillämpas
fr. o. m. 1979-07-01,

2. att riksdagen bemyndigar fullmäktige i riksgäldskontoret att
vidtaga de för organisationens genomförande erforderliga åtgärderna,

3. att riksdagen med anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret
förslag fastställer personalförteckning i avseende på ordinarie
tjänster i enlighet med vad utskottet anfört, att gälla
fr. o. m. 1979-07-01,

4. att riksdagen avslår fullmäktiges i riksgäldskontoret förslag om
medgivande att kontraktsanställa tjänstemän,

5. att riksdagen med anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret
förslag antar vid förslag 1978/79: 17 fogat förslag till lag
om ändringar i lagen (RFS 1975: 8) med reglemente för riksgäldskontoret
med den ändringen att orden riksgäldschef och
riksgäldschefen i 9, 13 och 16 §§ ersätts med riksgäldsdirektör
och riksgäldsdirektören,

6. att riksdagen till Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader för
budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 19 064 000
kr.,

7. att riksdagen till Riksgäldskontoret: Vissa kostnader vid emission
av statslån m. m. för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag
av 18 000 000 kr.,

8. att riksdagen till Riksgäldskontoret: Administrationskostnader
för lönsparandet för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag
av 660 000 kr.,

9. att riksdagen till Riksgäldskontoret: Administrationskostnader
i samband med premiering av frivilligt sparande av överskjutande
preliminär skatt för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag
av 1 000 kr.

Stockholm den 10 maj 1979

På finansutskottets vägnar
BJÖRN MOLIN

Närvarande: Björn Molin (fp), Kjell-Olof Feldt (s), Knut Johansson
(s), Torsten Gustafsson (c), Paul Jansson (s), Arne Pettersson (s),
Anton Fågelsbo (c), Knut Wachtmeister (m), Per-Axel Nilsson (s), Rolf
Rämgård (c), Karl Erik Olsson (c), Torsten Karlsson (s), Rune Rydén
(m), Karin Flodström (s) och Hugo Bergdahl (fp).

FiU 1978/79: 39

Bilaga

Yttrande över förslag 1978/79:17

Riksdagens förvaltningsstyrelse

(1979-04-26)

Fullmäktiges i riksgäldskontoret förslag till riksgäldskontorets organisation
m. m.

Riksdagens förvaltningsstyrelse har anmodats avge ett skyndsamt yttrande
med anledning av ruhr. Styrelsen avstår från att behandla de frågor
som ej ligger inom dess kompetensområde även om vissa av dem,
exempelvis ansvarsfördelningen mellan riksbanken och riksgäldskontoret,
har direkt betydelse för personaluppsättningens storlek. Man har
därför begränsat sitt yttrande till i huvudsak de tekniska/administrativa
aspekterna.

Allmänt

Först kan konstateras att riksgäldskontoret senast 1977-01-01 ökat sin
personal med ca 15 personer, varav cirka hälften för kvalificerade uppgifter
— ekonomer, informationschef, jurist, AU-ansvarig. Nu föreslås
en ytterligare ökning med netto 10,5 personer.

Den vidtagna och föreslagna personalökningen på ca 25 personer i ett
verk med drygt 100-talet anställda framstår för styrelsen som mycket
kraftig, särskilt i ett läge då man från statsmakternas sida manat till
sträng återhållsamhet beträffande inrättandet av nya tjänster. Detta har
bl. a. kommit till uttryck i kompletterande anvisningar för myndigheternas
anslagsframställningar.

Motiveringarna till den föreslagna personalökningen är ganska allmänt
hållna. I stort hänvisar man till att personalresurserna är otillräckliga mot
bakgrund av organisationsöversynens analyser.

Enligt riksgäldsfullmäktiges förslag har personalförstärkningarna tillförts
riksgäldskontoret med anledning av dels att nya arbetsuppgifter tilllagts
verket, dels att verksamheten har undergått en kraftig volymmässig
expansion. De nya arbetsuppgifterna avser den svenska utlandsupplåningen
samt uppgifter på garantiområdet i samband med fartygsbeställningar
m. m. Vidare har verket under 1970-talet haft en volymmässig
expansion genom ökning både av antalet lån och av den beloppsmässiga
omfattningen. Vinsthanteringen vid premielånegivningen är en starkt expanderande
låneförvaltningsuppgift.

Förvaltningsstyrelsen är medveten om att personalen varit utsatt för
hård belastning vilket främst synes ha drabbat den operativa delen relativt
långt ner i organisationen. Styrelsen vill samtidigt understryka att

FiU 1978/79: 39

största möjliga försiktighet bör iakttas i fråga om utökning av stabspersonalen.

Verksledningen

Det organisatoriska förslag som framför allt inger betänkligheter gäller
verksledningen. Här föreslås att riksgäldsdirektörens två närmaste medarbetare
”befrias från de direkta ledningsuppgifterna för att tillsammans
med riksgäldsdirektören ingå i en verksledningsgrupp”. Konstruktionen
med en ledningsgrupp bestående av en verkschef och två från linjeansvar
befriade byråchefer torde vara mycket ovanlig inom statsförvaltningen.
Det kan också starkt ifrågasättas om ett till numerären så litet verk som
riksgäldskontoret ”har råd” med två byråchefer utan linjeansvar. En
variant kan vara att man har en verkschef, helst med en ställföreträdare,
som i beredningsarbetet replierar på den sakkunskap som finns i linjeorganisationen.
Vill man trygga styrelse- och parlamentarikerinflytande
finns t. ex. den möjligheten att någon fullmäktig får säte och stämma
i ett ev. beredningsorgan. I själva verket finns inom den nuvarande organisationen
ett sådant organ, nämligen fullmäktiges arbetsutskott.

Enligt förvaltningsstyrelsens uppfattning är förslaget om konstruktion
av en särskild verksledning mindre lämplig och bör därför inte genomföras.
Genom en ökad delegering bör enhetscheferna ändå kunna användas
för förhandlingar och kontaktverksamhet liksom för vissa uppgifter
av projektledningskaraktär i större utsträckning än för närvarande.

Sekretariatet

Tillkomsten av den föreslagna verksledningsgruppen har i sin tur genererat
förslaget om ett kraftigt utökat sekretariat i s. k. stabsställning.

I sekretariatet föreslås ingå förutom tre relativt nyligen inrättade tjänster
— samhällsekonom, informationschef och sekreterare åt riksgäldsdirektören
— ytterligare 5 1/2 nya tjänster. En konsekvens av styrelsens
synpunkter på den föreslagna verksledningen innebär att även sekretariatet
avstyrkes till den del det skall vara en serviceavdelning till verksledningen.
Huruvida sekretariatet därutöver innebär en dubblering av funktioner
som redan finns hos andra myndigheter — främst riksbanken —
ligger utanför styrelsens kompetensområde.

Kontraktsanställningar

För närvarande finns på riksdagsområdet (riksbanken) en person kontraktsanställd.
I linje med utvecklingen på det statliga löneområdet har
chefslönenämnden beslutat avlösa vederbörande, givetvis utan att lönen
skall minska. Det finns, med hänsyn till att löneformen kontraktsanställning
mer eller mindre är på avskrivning på hela det statliga löneområdet,
ingen anledning införa densamma inom riksgäldskontoret.

FiU 1978/79: 39

Övriga frågor

I riksgäldsfullmäktiges förslag beräknas inga ytterligare personalförstärkningar
under budgetåret 1979/80 för arbete med fartygskreditgarantierna.
Styrelsen förutsätter att några ytterligare förstärkningar inte sker
förrän beslut fattats med anledning av den av industriministern tillsatta
utredningen om handläggningen av fartygskreditgarantier m. m.

Frågan om tjänster på s. k. övergångsstat kan behöva penetreras närmare.
De fem sektionschefstjänstema är samtliga extra ordinarie tjänster
och kan av detta skäl inte redovisas på övergångsstat.

Det problem som uppstår om personer i den nuvarande organisationen
med extra ordinarie tjänst inte erhåller likvärdiga eller högre tjänster i
den nya organisationen kan endast lösas genom inrättande av personliga
tjänster. Motsvarande antal närmast lägre tjänster bör då kunna hållas
vakanta.

I handläggningen av detta ärende har deltagit, förutom undertecknad
ordförande, ledamöterna Erik Wärnberg, Erik Adamsson, Claes Elmstedt,
Gillis Augustsson, Maj Pehrsson och Karl-Erik Strömberg samt
personalföreträdarna Bill Fransson, Ronnie Melin och Lennart Edlund.

RIKSDAGENS FÖRVALTNINGSSTYRELSE

På styrelsens vägnar
Henry Allard

Eric Lindström

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1 979