Angående åtgärder för att öka bostadsbyggandet, m. m. (Betänkande 1980/81:CU6 Civilutskottet)

Civilutskottets betänkande
1980/81:6

angående åtgärder för att öka bostadsbyggandet, m. m.
Motionerna

1 med anledning av proposition 1980181:20 om besparingar i statsverksamheten,
m. m., väckta motioner har förts fram vissa förslag som i huvudsak
syftar till att öka bostadsbyggandet. Utskottet har i detta sammanhang
behandlat motionerna 1980/81:

76 av Per Bergman m.fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs

2. att riksdagen begär förslag om en tvåårig uthyrningsgaranti i enlighet
med vad som anförs i motionen.

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om skärpt kostnadskontroll,

109 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om att förslag snarast föreläggs
riksdagen om ett statligt stöd genom ränte- och amorteringsfria lån
till de allmännyttiga bostadsföretagen avsett att täcka dels deras reguljära
kostnadshöjningar från 1979 års nivå, dels deras särskilda, ökade kostnader
och därmed åstadkomma ett hyresstopp,

3. att riksdagen hos regeringen hemställer om att förslag snarast föreläggs
riksdagen om sådana ändrade förutsättningar och villkor för finansieringen
av bostadsbyggandet som kan såväl stimulera bostadsbyggandet
som ge lägre hyror,

4. att riksdagen hos regeringen hemställer om att förslag läggs fram om
en statlig totalfinansiering genom en statlig bostads- och samhällsbyggnadsbank
av bostadsbyggandet och dess följdinvesteringar,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att lånemöjligheterna
för hyresförluster skall bibehållas så att lån kan utgå för hyresförluster
som uppkommer efter år 1980 hos allmännyttiga bostadsföretag,
och att tidigare beviljade hyresförlustlån till allmännyttiga bostadsföretag
efterges i sin helhet.

Utskottet behandlar motionerna 1980/81:76 (s) yrkande 4 (markförvärvslån)
och 109 (vpk) yrkande 1 (markförvärvslån m.m.) i betänkandet
CU 1980/81:5, motion 1980/81:76 (s) yrkande 1 (räntebidrag) i betänkandet
CU 1980/81:7 samt motion 1980/81: 109 (vpk) yrkande 7 (underhållslån) i
betänkandet CU 1980/81:8. Utskottet har vidare till skatteutskottet avgett
yttrande CU 1980/81:3 y över de förslag att slopa mervärdeskatten i vissa
fall som lagts fram i motion 1980/81:85 (s) yrkande 9 och den samtidigt
överlämnade motionen 1980/81: 109 (vpk) yrkande 5.

CU 1980/81:6

Tidigare behandling m. m.

Hyresförlustlån

Enligt förordningen (1976:260, ändrad senast 1979:226) utgår lån för
utebliven hyra eller årsavgift e.d. under åren 1971-1980 beträffande bostadslägenheter
som inte kunnat upplåtas. Om räkenskapsåret inte sammanfaller
med kalenderåret skall lånemöjligheten i stället avse de räkenskapsår
som utlöper under dessa år. Länen amorteras från halvårsskiftet
närmast efter det att två år förflutit från den dag lånet betalades ut.
Amorteringstiden är 10 år — i särskilda fall längre, dock högst 20 år. Ränta
utgår efter f. n. 11 %. Kapitalkostnaderna betalas genom annuiteter. Under
vissa förutsättningar kan beslutas om räntefrihet och framflyttning av
amorteringstid under högst 5 år från halvårsskiftet efter utbetalningen.

Lån eller del därav får efterges enligt särskilda regler om lånen sammanlagt
uppgår till minst 2% av byggnadsvärdet.

Riksdagen har (CU 1979/80: 22 s. 44-45) avslagit motioner (s) och (vpk)
om en förlängning av lånemöjligheterna att avse förluster under år 1981
resp. efter år 1980. I anslutning därtill avslogs också ett motionsförslag
(vpk) om generösare regler för eftergift av hyresförlustlån.

Kostnadskontroll m.m.

Utvecklingen av priserna på nyproducerade lägenheter har tilldragit sig
ökad uppmärksamhet under senare år. Under föregående riksmöte har
riksdagen vid tre tillfällen berört hithörande frågor (CU 1979/80:3 y och
FiU 1979/80: 10, CU 1979/80:4 y och NU 1979/80:59 samt CU 1979/80:22
s. 25 och 63-65).

Statens pris- och kartellnämnd har våren 1980 redovisat en utredning
(SPK:s utredningsserie 1980:10) som syftar dels till att utröna orsakerna
till ökningen av byggkostnaderna mellan 1974 och 1979, dels till att beskriva
strukturförhållandena inom bostadsproduktionen. Utredningen kommer
att följas av en rapport som behandlar framför allt lönsamheten inom
byggnadsindustrin. Regeringen har i maj 1980 tillkallat en utredare för att
belysa prisutvecklingen inom bostadsbyggandet och dess orsaker, m. m.

Särskilt stöd till allmännyttiga bostadsföretag

Ett motionsförslag (vpk) om ränte- och amorteringsfria lån till de allmännyttiga
bostadsföretagen avstyrktes enhälligt i betänkandet CU 1979/80: 22
(s. 26). Utskottet hänvisade till hyresrättsutredningens och underhållsfondsutredningens
arbete samt till då aviserade förslag beträffande räntebidrag.
I det nämnda betänkandet behandlades också ett motionsförslag (s)
beträffande överväganden om de allmännyttiga bostadsföretagens sociala
merkostnader m. m. Utskottet avstyrkte förslaget och hänvisade till att
företagen och deras riksorganisation hade tillräcklig överblick och sakkunskap
för att kunna sammanfatta dessa speciella förhållanden. Reservanter
(s) stödde motionen. Riksdagen följde utskottet.

CU 1980/81:6

Liknande frågor har också aktualiserats i det inom SABO bedrivna och
med byggforskningsmedel stödda utvecklingsprojektet Allmännyttig bostadsförvaltning.

Totalfinansiering

I yttrande (CU 1979/80:1 y) till finansutskottet förordade civilutskottet
en ytterligare konkretisering av de administrativa och organisatoriska
övervägandena beträffande bostadsfinansiering i syfte att nå fram till en
alternativ lösning med totalfinansiering. 1 avvikande mening (c, m, fp)
förordades att man inte skulle överväga en totalfinansiering. Finansutskottet
föreslog att riksdagen skulle begära att frågan om vissa rationaliseringar
i administrationen av bostadsfinansieringssystemet ses över och att därvid
också kunde övervägas om de statliga bostadslånen kunde överföras till
instituten. Vad civilutskottet förordat fördes vidare i finansutskottet som
reservation (s). Riksdagen följde finansutskottet.

Regeringen har i oktober 1980 med anledning av riksdagsbeslutet tillkallat
en utredningsman för att se över bostadsfinansieringssystemet.

Utskottet

Hyresförlustlån och uthyrningsgaranti

Enligt riksdagens beslut med avslag på motioner (s) resp. (vpk) skall
hyresförlustlån inte lämnas för att täcka förluster som uppkommer efter år
1980. 1 motion 1980/81: 109 (vpk) yrkande 6 föreslås på nytt att lån får
lämnas även för senare förluster — dock endast när det gäller allmännyttiga
bostadsföretag. Motionärerna föreslår också att redan beviljade hyresförlustlån
till allmännyttiga bostadsföretag efterges i sin helhet.

Några nya skäl för att förlänga möjligheterna till hyresförlustlån, om än
för en del av beståndet, har inte anförts. En förlängning har inte heller
föreslagits från något annat håll. Utskottet har inte funnit anledning förorda
att riksdagen skulle gå ifrån sitt tidigare beslut. Det finns enligt utskottets
mening inte heller anledning att ändra eftergiftsreglerna. Motionsförslaget
avstyrks därför.

I motion 1980/81:76 yrkande 2 föreslås att riksdagen begär förslag om en
temporär hyresgaranti. Garantin skulle innebära att hyresförlustlån enligt
nu gällande regler skulle kunna lämnas för förluster under två år som
uppkommer i de flerbostadshus som påbörjas under perioden I december
1980-21 december 1981.

Förslagets begränsning till angivna byggen får ses mot bakgrund av
syftet att stimulera en ökad igångsättning. Förslaget avser att få igång
sådana projekt som vilar därför att byggherren befarar uthyrningssvårigheter
- projekt som sålunda inte tillgodoser en klart konstaterad efterfrågan.
Enligt utskottets mening bör emellertid det obestridda syftet att få
fram en bostadsproduktion som svarar mot behoven inte främjas genom ett

CU 1980/81:6

stöd som har värde endast för lägenheter som byggs på lager för senare
behov. Den härifrån helt skilda frågan om bygg- och boendekostnadsnivåns
effekter på efterfrågan får diskuteras - och diskuteras - utifrån
andra utgångspunkter. Utskottet avstyrker därför motionsförslaget.

Kostnadskontroll

Förslaget i motion 1980/81:76 (s) yrkande 3 är att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motion 1980/81:71 anförs om
skärpt kostnadskontroll. Vad som anförs är att en skärpt kostnadskontroll,
inte minst i samband med produktionskostnadsanpassad belåning, bör
genomföras för att motverka eventuella kostnadsökningar förorsakade av
vissa av motionärerna samtidigt föreslagna stimulansåtgärder. De åberopade
stimulansåtgärderna är - utöver den sänkning av den garanterade
räntan som också regeringen föreslår - slopad mervärdeskatt och den
ovan behandlade uthyrningsgarantin. Utskottet har ovan avstyrkt det sistnämnda
förslaget. Skatteutskottet behandlar efter yttrande från civilutskottet
(CU 1980/81: 3 y) förslaget att slopa mervärdeskatten i vissa fall.

Riksdagens beslut torde komma att fattas utifrån förutsättningen att
förslagen beträffande mervärdeskatt och uthyrningsgaranti inte skall genomföras.
Utskottet noterar, bortsett från detta, att den kostnadskontroll
som görs vid långivningen, bl. a. utifrån anbudspriser vid produktionskostnadsbelåning,
ansetts som effektiv enligt sina förutsättningar. Dess referensramar
är det i princip schablonberäknade låneunderlaget resp. den
tolerans som ligger i bedömningen av vilka kostnader därutöver som skall
godtas. Motionärerna har inte närmare preciserat sina önskemål i denna
del. Utskottet har tidigare (CU 1979/80:22 s. 39) enhälligt ansett att det
från statsmakternas sida inte fanns anledning att antyda någon procentuell
gräns inom vilken kostnaden får överstiga låneunderlaget. Med hänsyn till
det anförda avstyrker utskottet även det här behandlade motionsförslaget.

Utskottet vill emellertid i detta sammanhang notera den allmänt omfattande
uppfattningen att prisutvecklingen inom bostadsbyggandet varit
oroande och att en fortsatt utveckling i samma riktning kan innebära ett
allvarligt hinder för bostadsbyggandet. För att få underlag till åtgärder
därför har tillkallats en utredare med uppgift bl. a. att kartlägga utvecklingen
av byggnadspriserna, uppmärksamma förändringar genom skärpta
byggnormer, undersöka om produktionsapparaten är anpassad till dagens
förutsättningar och att belysa eventuellt samband mellan samhällets ökade
generella stöd och byggprisutvecklingen. Frågan om byggprisutvecklingen
kommer att ha central betydelse för statsmakternas överväganden.

Hyresstopp genom särskilt stöd till allmännyttiga bostadsföretag

I motion 1980/81: 109 (vpk) yrkande 2 föreslås riksdagen begära förslag
från regeringen om sådana ränte- och amorteringsfria lån till de allmännyttiga
bostadsföretagen som täcker såväl deras reguljära kostnadshöjningar

CU 1980/81:6

från 1979 års nivå som deras särskilda ökade kostnader. Syftet är att
genom dessa ökade subventioner låsa hyresnivån i dessa företag och
därmed också, utan motsvarande subventioner, låsa hyresnivån i övriga
hyreshus - ett hyresstopp. Förslaget innebär sålunda i praktiken att hyresnivån
i beståndet och den framtida produktionen skulle låsas vid en nivå
som understiger 1979 års nivå. Skillnaden mellan vad som kan täckas med
dessa hyror och nuvarande eller framtida verkliga kostnader skulle då
betalas över statsbudgeten för allmännyttan och i övrigt av fastighetsägarna
oberoende av förmåga och skälighet i det enskilda fallet.

Utskottet avstyrker motionsförslaget. Även bortsett från frågan huruvida
sociala problem i vissa bostadsföretags förvaltning skall mötas med
samhälleliga driftbidrag är det uppenbart orimligt att staten resp. de enskilda
fastighetsägarna skulle ta på sig ett generellt betalningsansvar för vissa
uppkomna och även framtida kostnadsökningar inom hyreshussektorn.

Totalfinansiering m.m.

Yrkande 4 i motion 1980/81: 109 (vpk) innebär att riksdagen skall begära
förslag om en statlig totalfinansiering genom en statlig bostads- och samhällsbyggnadsbank
av bostadsbyggandet och dess följdinvesteringar.

Riksdagen har senast under föregående riksmöte (CU 1979/80:22 s. 22)
avstyrkt ett motsvarande förslag med hänvisning till riksdagens tidigare
principiella och samtidigt bekräftade ställningstagande till frågan om totalfinansiering
— statlig eller via bostadsinstituten. Pågående utredning får
visa om det finns anledning att överväga om de statliga bostadslånen bör
överföras till bostadsinstituten. Utskottet avstyrker därför motionsförslaget.

Begäran om ytterligare förslag

Utskottet avstyrker yrkandet 3 i motion 1980/81:109 (vpk) att riksdagen
skall begära ett förslag om sådana ändrade finansieringsregler som kan
såväl stimulera bostadsbyggandet som ge lägre hyror. Som tidigare (CU
1979/80:22 s. 31—32) anser utskottet att ett sådant allmänt önskemål inte
ger några konkreta och realiserbara nya utgångspunkter för överväganden.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande hyresförlustlån och uthyrningsgaranti att riksdagen
avslår motionerna 1890/81:76 yrkande 2 och 1980/81:109 yrkande
6,

2. beträffande kostnadskontroll att riksdagen avslår motion 1980/
81:76 yrkande 3,

3. beträffande hyresstopp genom särskilt stöd till allmännyttiga
bostadsföretag att riksdagen avslår motion 1980/81:109 yrkande
2,

CU 1980/81:6

4. beträffande totalfinansiering m.m. att riksdagen avslår motion
1980/81:109 yrkande 4,

5. beträffande begäran om ytterligare förslag att riksdagen avslår
motion 1980/81: 109 yrkande 3.

Stockholm den 25 november 1980

På civilutskottets vägnar
PER BERGMAN

Närvarande: Se under betänkande CU 1980/81: 5.

Reservationer

Per Bergman, Oskar Lindkvist, Lars Henrikson, Birgitta Dahl, Magnus
Persson, Lennart Nilsson och Roland Brännström, alla (s), har reserverat
sig mot betänkandet i följande delar.

1 Hyresförlustlån och uthyrningsgaranti

Reservanterna anser att

dels det stycke i utskottets betänkande på s. 3 som börjar ”Några nya”
och slutar ”avstyrks därför” bort utgå,

dels det stycke som på s. 3 börjar ”Förslagets begränsning” och på s. 4
slutar ”därför motionsförslaget” bort lyda:

I detta sammanhang bör däremot tas upp förslaget i (s)-motionen - ett
förslag som syftar till att undanröja den tveksamhet som nu i mänga fall
håller tillbaka en i övrigt motiverad produktion av flerbostadshus. Förslaget
kan motiveras såväl med bostadspolitiska syften som med syftet att
genom konkreta åtgärder öka sysselsättningen, ta vara på produktionskapaciteten
i byggsektorn och stimulera industriproduktionen. Varken i besparingspropositionen
eller i finansutskottets betänkande däröver görs ens
försök att påstå att dessa syften inte är värda att främjas. Det som därför
nu måste till är konkreta åtgärder som leder i denna riktning. Enligt
utskottets mening får sådana åtgärder inte avstås om man vill visa en
verklig vilja att bidra till att den nuvarande oacceptabla situationen på
bostadsbyggnadsområdet ändras till det bättre. Förslaget att nu garantera
hyresförlustlån för i vart fall den produktion som relativt snart kan påbörjas
är lämpligt för det avsedda ändamålet och kommer att medföra endast
en mycket begränsad belastning på statsbudgeten om något år. Utskottet
tillstyrker därför motion 1980/81:76 (s) yrkande 2.

CU 1980/81:6

Frågan om en generell förlängning av långivningen för hyresförluster får
tas upp på nytt i samband med 1981 års budgetproposition. Förslagets
syfte tillgodoses delvis vid ett bifall till (s)-motionen.

dels utskottet under 1 bort hemställa

1. beträffande hyresförlustlån och uthyrningsgaranti att riksdagen
med bifall tili motion 1980/81: 76 yrkande 2 och med anledning av
motion 1980/81: 109 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

2 Kostnadskontroll

Reservanterna anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 4 som börjar ”Förslaget i”
och slutar ”statsmakternas överväganden” bort lyda:

Förslaget i motion 1980/81: 76 (s) yrkande 3 om en skärpt kostnadskontroll
syftar till att påkalla ytterligare åtgärder för att dämpa den nuvarande
utvecklingen av byggpriserna och därmed bl. a. skapa förutsättningar i
denna del för en social bostadspolitik. Förslaget innebär ett fullföljande av
vad som tidigare utvecklats i en avvikande mening till civilutskottets
yttrande CU 1979/80:4 y till näringsutskottet och i reservation 3 till betänkandet
CU 1979/80: 22. Det mest väsentliga och akuta är att få ett grepp om
prisbildningen även i anbudsgrundade entreprenader - framför allt genom
att få fram de uppgifter som behövs för att främja allmän kännedom om
pris- och konkurrensförhållanden inom denna sektor av entreprenörverksamheten.
I denna del tillgodoser syftet med pågående utredning inte de
krav som nu måste ställas. Angivna uppgifter kan senare utnyttjas för att -efter behandling i en parlamentarisk utredning - skapa förutsättningar för
bl. a. en effektiv och prispressande konkurrens inom områden och sektorer
där produktionsapparatens struktur närmast skapat monopolsituationer.
Utskottet tillstyrker sålunda motionsförslaget.

dels utskottet under 2 bort hemställa

2. beträffande kostnadskontroll att riksdagen med bifall till motion
1980/81:76 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

3 Totalfinansiering m. m.

Reservanterna anser att det stycke i utskottets betänkande på s. 5 som
boljar ”Riksdagen har” och slutar ”därför motionsförslaget” bort lyda:

Enligt utskottets mening bör frågan om en totalfinansiering av byggandet
föras vidare i en förutsättningslös utredning. Kapitalmarknadsutredningens
bedömningar har av civilutskottets majoritet (CU 1979/80:1 y) ansetts

CU 1980/81:6

böra följas av ytterligare, mer konkreta överväganden av bostadsfinansieringssystemet
”i syfte att nå fram till en alternativ lösning med
totalfinansiering” - sålunda överväganden som inte bands till visst huvudmannaskap
utan endast leddes av syftet att öppna möjligheter för den
sakligt och administrativt lämpligaste finansieringsformen. Alternativet
med en statlig totalfinansiering kan inte avvisas. 1 anslutning till här
nämnda överväganden får också bedömas om möjligheter finns att inordna
även följdinvesteringar bland de prioriterade krediterna. Riksdagen bör
däremot inte ge sin anslutning till det vida förslag som nu formulerats i
(vpk)-motionen.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980