Ändringar i växtskyddslagen, m.m.
Betänkande 1994/95:JoU15
Jordbruksutskottets betänkande
1994/95:JOU15
Ändringar i växtskyddslagen, m.m.
Innehåll
1994/95 JoU15
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker de i proposition 1994/95:145 föreslagna ändringarna i växtskyddslagen (1972:318) för att anpassa bestämmelserna på växtskyddsområdet till EG:s regler. Anpassningen innebär att kontroll och undersökning skall kunna genomföras för att göra det möjligt att fastställa frihet från växtskadegörare. Även med avseende på lagens tillämpningsområde föreslås ändringar som innebär att vissa ogräs, t.ex. jätteloka, och andra organismer som indirekt kan förorsaka sjukdom eller annan skada på växtodlingar skall kunna bekämpas även på annan mark än växtodling och skog.
I propositionen föreslås också en ändring i lagen (1983:738) om bekämpande av salmonella hos djur. Ändringen innebär att skyldigheten att genomföra salmonellakontroll skall kunna åläggas alla som yrkesmässigt håller fjäderfä.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 15 april 1995.
Utskottet tillstyrker regeringens förlag och avstyrker motionerna.
Till betänkandet har fogats en reservation (mp).
Propositionen
Regeringen (Jordbruksdepartementet) föreslår i proposition 1994/95:145 att riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i växtskyddslagen (1972:318), 2. lag om ändring i lagen (1983:738) om bekämpande av salmonella hos djur.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås ändringar i växtskyddslagen för att anpassa bestämmelserna på växtskyddsområdet till EG:s regler. Anpassningen innebär att kontroll och undersökning skall kunna genomföras för att göra det möjligt att fastställa frihet från växtskadegörare. I övrigt föreslås bestämmelser om sundhetsintyg för handel med och utförsel av växter samt vissa ändringar med avseende på lagens tillämpningsområde.
I propositionen föreslås också en ändring av lagen (1983:738) om bekämpande av salmonella hos djur. Ändringen innebär att skyldigheten att genomföra salmonellakontroll skall kunna åläggas alla som yrkesmässigt håller fjäderfä.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 15 april 1995.
Lagrådet har avgett yttrande över förslaget till lag om ändring i växtskyddslagen.
Lagförslagen fogas som bilaga till detta betänkande.
Motionerna
Motioner väckta under allmänna motionstiden 1994 och 1995
1993/94:Jo504 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en förändring av förordningen (1975:994) om införsel av växter m.m.
1994/95:Jo506 av Gudrun Lindvall (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av kontinuerlig bevarandeodling av kulturväxter för att bevara och skydda den biologiska mångfalden och de genetiska resurserna.
1994/95:Jo507 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas
2. att riksdagen hos regeringen begär att den ser till att det inom EU också anslås medel för sortgodkännande av traditionella växtsorter,
3. att riksdagen hos regeringen begär att den arbetar med denna fråga också inom ramen för det svenska arbetet inom FN,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om krav och kostnader för certifiering och kontroll av standardutsäde av köksväxtfröer,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kravet på att sista förbrukningsmånad skall ersättas med uppgifter om fröpartiers grobarhet för aktuell odlingssäsong,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att de svenska kraven på högre grobarhet skall göras till svensk norm och att Sverige skall verka för att den också skall gälla i EU,
1994/95:Jo524 av Christin Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om översyn av taxorna för kontroll av grönsaksfrö i Sverige.
1994/95:Jo602 av Inga Berggren och Rune Rydén (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att hindra spridning av jätteloka.
1994/95:Jo607 av Tuve Skånberg (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en aktionsplan för att utrota den kraftigt giftiga jättebjörnlokan i Sverige.
1994/95:Jo636 av Bengt Silfverstrand och Anita Jönsson (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär lagstiftning mot jätteloka i enlighet med vad som anförts i motionen.
Utskottet
Växtskydd
Propositionen
Genom de föreslagna ändringarna skall lagen kunna tillämpas också på sådana organismer som orsakar skador på odlingar utan att direkt angripa växterna, t.ex. vissa ogräs och vissa andra organismer som förstör förutsättningarna för odling.
Bestämmelsen om lagens tillämpningsområde utformas så att Jordbruksverket i stället för regeringen kan ges befogenhet att föreskriva vilka växtskadegörare som omfattas av lagen. I det nuvarande bemyndigandet talas om skada på växtodling, skog eller lager av växter. För att bl.a. kunna bekämpa ogräs som först får sitt fäste på "annan mark" än växtodling eller skog, föreslås att även växtskadegörare som allvarligt kan skada sådan mark omfattas av föreskriftsrätten.
Den som har anledning anta att växtskadegörare angripit växter eller växtodling på mark som han odlar eller brukar är skyldig att anmäla detta till Statens jordbruksverk. I enlighet med utvidgningen av definitionen av växtskadegörare kommer anmälningsskyldigheten att omfatta bl.a. också ogräsangrepp som är skadliga för växtodlingen. Skyldigheten att göra anmälan vidgas till att gälla också den som har växter i lager för försäljning till annan än konsument.
Enligt nuvarande bestämmelser vidtas åtgärder med stöd av växtskyddslagen främst efter anmälan från odlare. Vid handel med växter mellan stater kontrolleras växternas sundhet vid gränsen. I båda fallen har Jordbruksverket möjlighet att ingripa mot växtskadegörare.
Bestämmelser införs nu som ger stöd för föreskrifter om anmälningsskyldighet, kontroll och undersökning i syfte att genomföra EG:s regler om kontroll i odlingar och skyldighet att kunna spåra växtskadegörares ursprung vid handel med växter. Vidare utgör bestämmelserna en förutsättning för att konstatera frihet från växtskadegörare.
Föreskrifter skall kunna meddelas om krav på sundhetsintyg vid handel med och utförsel av växter. Privata organ skall kunna ges rätt att utfärda sådana intyg.
Motionerna
I motion 1993/94:Jo504 av Britta Bjelle (fp) framhålls att förordningen (1975:994) om införsel av växter m.m. bör ses över eftersom importerat virke i många fall är fullt med insekter och insektslarver som riskerar att spridas i virkespartiernas omgivningar.
I motion Jo506 av Gudrun Lindvall (mp) påtalas behovet av kontinuerlig bevarandeodling av kulturväxter för att bevara och skydda den biologiska mångfalden och de genetiska resurserna. Fröer från gamla kulturväxter lagras frysta eller torkade i fröbanker. Vid strömavbrott kan fröbankerna förstöras och grobarheten är vidare inte särskilt hög hos frö som har torkats, frysts och lagrats länge.
I motion Jo507 av Birger Schlaug m.fl. (mp) framhålls att det enda sättet att nu bevara de traditionella sorterna för köksväxter är att få in dem på EU:s lista över godkända sorter, vilket är mycket dyrt och tidsödande. Sverige bör verka för att det inom EU anslås medel för sortgodkännande av traditionella växtsorter samt att Sverige inom ramen för arbetet inom FN bör arbeta med frågan (yrkandena 2 och 3). Vidare framförs att krav och kostnader för certifiering och kontroll av standardutsäde av köksväxtfröer bör ses över, så att användningen av traditionella sorter av köksväxter inte omöjliggörs (yrkande 4). Vidare föreslås att kravet på att sista förbrukningsmånad skall ersättas med uppgifter om fröpartiers grobarhet för aktuell odlingssäsong (yrkande 5). Dessutom föreslås att de svenska kraven på högre grobarhet skall göras till svensk norm och att Sverige skall verka för att den också skall gälla i EU (yrkande 6).
Enligt motion Jo524 av Christin Nilsson (s) bör en utredning tillsättas för att se över taxorna för kontroll av grönsaksfrö i Sverige. För att bereda svenska fröföretag möligheter att konkurrera med holländska och danska företag på lika villkor vad gäller kostnader för officiell kontroll av köksväxtfrö bör kostnaderna för kontrollen anpassas till vad som gäller i konkurrentländerna.
I motionerna Jo602 av Inga Berggren och Rune Rydén (m), Jo607 av Tuve Skånberg (kds) och Jo636 av Bengt Silfverstrand och Anita Jönsson (s) föreslås lagstiftning och en aktionsplan för att utrota och hindra spridning av jätteloka.
Utskottets överväganden
Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag. Jordbruksverket bör således bemyndigas att föreskriva vilka växtskadegörare som omfattas av växtskyddslagen. Det är angeläget att bekämpning kan sättas in mot nya växtskadegörare med kort varsel. Vidare bör definitionen av växtskadegörare utvidgas till att omfatta organismer ur växt- och djurriket som inte direkt angriper växter, men som ändå kan förorsaka sjukdom eller annan skada på växtodlingar. Till denna kategori hör t.ex. vissa ogräs och vissa andra organismer som förstör förutsättningarna för odling. Jordbruksverkets befogenhet att meddela föreskrifter bör vidare utvidgas till växtskadegörare som allvarligt kan skada även annan mark än växtodling och skog. Förslaget innebär att ett ogräs, t.ex. jättelokan, som först får fäste på annan mark än växtodling eller skog skall kunna bekämpas enligt lagen.
Utskottet delar i huvudsak motionärernas synpunkter angående problemen med jättelokans utbredning och anser det angeläget att den fortsatta spridningen hejdas. Utskottet utgår från att regeringen och berörda myndigheter noga följer tillämpningen av de nu föreslagna reglerna. Motionerna Jo602, Jo607 och Jo636 bör mot bakgrund både av vad nu anförts och av att de måste anses vara i allt väsenligt tillgodosedda med föreliggande förslag inte påkalla någon ytterligare riksdagens åtgärd.
Även motion 1993/94:Jo504 avstyrks med hänvisning till att de av motionären föreslagna ändringarna genomförts (se SFS 1994:1248 och Jordbruksverkets föreskrifter SJVFS 1994:245).
Regeringen beslutade den 11 augusti 1994 att en svensk landsstudie skall göras som redovisar våra kulturväxter, deras vilda släktingar och andra växter av potentiellt värde och vilka åtgärder som behövs för att säkra en bred genetisk variation hos dem. Enligt direktiven (dir. 1994:77) skall en översikt göras över arter och sorter som odlas i Sverige samt arter som är inhemska i Sverige och odlas i andra länder. Översikten och beskrivningen skall göras efter en indelning i olika växtslagsgrupper. Odlingens omfattning av växterna skall anges och vidare skall aktiviteterna i Sverige för att bevara de växtgenetiska resurserna kartläggas.
Utskottet delar i stor utsträckning de synpunkter som framförs i motion Jo507. Det är angeläget att bevara de traditionella sorterna för köksväxter både i Sverige och i andra länder. Det svenska arbetet för att bevara den biologiska mångfalden bör genomsyra också bestämmelser om certifiering och kontroll av standardutsäde av köksväxtfröer. De frågeställningar som behandlas i motion Jo507 omfattas enligt utskottets mening i allt väsentligt av direktiven till arbetet med en landsstudie om kulturväxter. Mot bakgrund av vad nu anförts finner utskottet det lämpligt att avvakta resultatet av det fortsatta arbetet med en landsstudie över våra kulturväxter och föreslår att motionerna Jo506 och Jo507 yrkandena 2--6 nu lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd.
Avgift för kontroll av standardutsäde av köksväxter beslutades den 17 maj 1994 av Statens utsädeskontroll (SJVFS 1994:75). Utskottet har erfarit att Statens utsädeskontroll därefter, genom beslut den 1 mars 1995, för verksamhetsåret 1994/95 sänkt kostnaden för kontroll av utsäde som delas upp i småförpackningar i Sverige eller som importeras i färdiga förpackningar. Utskottet anser i likhet med motionärerna det angeläget att den svenska officiella kontrollen har en omfattning som motsvarar den i våra konkurrentländer. Utskottet förutsätter att regeringen och ansvariga myndigheter också fortsättningsvis noga kommer att följa utvecklingen inom området. Mot bakgrund av vad som nu anförts får enligt utskottets mening motion Jo524 anses vara i huvudsak tillgodosedd och inte påkalla någon ytterligare riksdagens åtgärd. Motionen avstyrks.
Bekämpande av salmonella hos djur
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en obligatorisk salmonellaprovtagning för ungdjur som föds upp till värphöns.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande växtskydd
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i växtskyddslagen (1972:318),
2. beträffande salmonella
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1983:738) om bekämpande av salmonella hos djur,
3. beträffande spridning av jätteloka m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo504, 1994/95:Jo602, 1994/95:Jo607 och 1994/95:Jo636,
4. beträffande kulturväxter och traditionella växtsorter
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo506 och 1994/95:Jo507 yrkandena 2--6,
res. (mp)
5. beträffande taxor för kontroll av grönsaksfrö
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo524.
Stockholm den 21 mars 1995
På jordbruksutskottets vägnar Lennart Daléus
I beslutet har deltagit: Lennart Daléus (c), Sinikka Bohlin (s), Inge Carlsson (s), Göte Jonsson (m), Kaj Larsson (s), Ingvar Eriksson (m), Alf Eriksson (s), Ingemar Josefsson (s), Eva Eriksson (fp), Ann-Kristine Johansson (s), Maggi Mikaelsson (v), Åsa Stenberg (s), Eva Björne (m), Gudrun Lindvall (mp), Lennart Brunander (c), Michael Hagberg (s) och Ola Sundell (m).
Reservation
Kulturväxter och traditionella växtsorter (mom. 4)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med "Utskottet delar" och slutar med "vidare åtgärd" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar helt de synpunkter som framförs i motionerna Jo506 och Jo507 om det angelägna i att bevara de traditionella sorterna för köksväxter i Sverige och i andra länder. I och med EU-inträdet gäller från årsskiftet 1994/95 helt nya regler i Sverige för köksväxtfröer, som kommer att få förödande verkningar för traditionella köksväxtfröer och den biologiska mångfalden.
Utskottet anser att de frågor som behandlas i motionerna Jo506 och Jo507 är så viktiga att de fordrar omedelbara åtgärder. Utskottet anser därför att vi inte kan invänta den landstudie som regeringen beslutade den 11 augusti 1994 innan åtgärder vidtas.
Det är främst tre ingredienser i de nya bestämmelserna som ger förödande verkningar för grönsaksodlingen, det genetiska arvet och den biologiska mångfalden. Det första är kravet på sortdokumentation, det andra kravet att allt frö som säljs måste vara certifierat eller kontrollerat standardutsäde och det tredje kravet är att fröpåsarna skall vara märkta med sista förbrukningsdag, i praktiken sista förbrukningsmånad.
Kravet på sortdokumentation är absolut och orubbligt för att en grönsakssort skall få säljas över huvud taget i Sverige och i EU. Den måste vara upptagen i en officiell sortlista, vilket i praktiken betyder EU:s gemensamma lista över dokumenterade köksväxtsorter. Finns inte köksväxten med på listan betraktas den som illegal. Det spelar ingen roll hur bra eller goda skördar som sorten ger eller om den har varit i allmänt bruk sedan länge. Finns sorten inte på listan får den inte finnas i handeln.
Från EU:listan har det de senaste tio åren strukits många sorter och varianter (närmare två tusen). Det har varit dels för att rationalisera kontrollen, dels för att inget fröföretag har haft råd eller intresse att ta på sig ansvaret för gamla sorter. Det kostar alldeles för mycket för mindre fröodlare att få en sort registrerad på EU:s lista eftersom kostnaden för en sortdokumentation är 20 000 kr per sort. Det tar tre år för att få en dokumentation genomförd, då det fordras en treårig kontrollodling, som i Sverige utförs av Statens utsädeskontroll och godkänns av Statens växtsortnämnd.
I Europa är det främst de äldre standardsorterna som drabbas av denna rensning. Det drabbar inte de nya sorterna, dyra med högst personliga namn, garanterad lönsamhet och tydliga ägarförhållanden.
Certifieringskravet och kontrollen av standardutsäde måste ske för varje fröparti som skall säljas och finns till för att garantera sortrenhet och grobarhet. Den skall utföras av godkänd myndighet i Sverige eller utomlands.
Saknas kontrolluppgift skall Statens utsädeskontroll utföra grobarhetstest och renhetsanalys på varje fröparti som skall säljas. Varje köksväxtsort kan vara uppdelad på flera partier. Det kostar för varje fröparti 620 kr plus en grundavgift på 50 kr, administrationsavgift på 100 kr samt en timdebitering för analysen. Renhetskontrollen fordrar en minsta provmängd för varje fröparti. Totalkostnaden per parti är normalt 1 000 kr.
Kontrollkostnaderna drabbar alla fröfirmor lika. För mindre företag med hyggligt heltäckande sortiment av köksväxter kan detta innebära nedläggning av verksamheten. Kostnaden för att undersöka flera hundra partier varje år blir för dem helt orimlig. Kontrollkostnaderna kan överstiga försäljningsintäkterna. Kvar blir då några få stora företag med ett likformigt och begränsat sortiment. För odlarna minskar möjligheterna att välja från en mångfald sorter som de mindre fröföretagen har tillfört oss.
De nya reglerna, som gäller från årsskiftet 1994/95, kommer att förändra utbudet av köksväxtfrö för alla odlare och det till det sämre.
Utskottet anser att det är orimligt att förbjuda odlare att använda alla de icke dokumenterade sorter som finns och som har använts och även fortsättningsvis kan användas med framgång i Sverige bara därför att de inte är dokumenterade i EU. Många av dem har egenskaper som passar våra odlingsförhållanden.
Utskottet anser att det är viktigt att dessa sorter inte förbjuds med tanke på att Sverige som ett av 153 länder tillsammans med EU har ställt sig bakom Riodeklarationen om biologisk mångfald.
Utskottet delar också de synpunkter som har framförts i motion Jo506 om behovet av kontinuerlig bevarandeodling av kulturväxter för att bevara och skydda den biologiska mångfalden och de genetiska resurserna.
Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jo506 och Jo507 yrkandena 2--6 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande kulturväxter och traditionella växtsorter att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Jo506 och 1994/95:Jo507 yrkandena 2--6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Bilaga