Ändringar i värdepappersfondslagstiftningen m.m.
Betänkande 1992/93:NU31
Näringsutskottets betänkande
1992/93:NU31
Ändringar i värdepappersfondslagstiftningen m.m.
Innehåll
1992/93 NU31
Ärendet
I detta betänkande behandlas dels proposition 1992/93:206 om ändringar i lagstiftningen för värdepappersfonder, Allmänna pensionsfonden m.m., dels en motion som väckts med anledning av propositionen.
Fondbolagens förening har avlämnat en skrivelse i ärendet.
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ändringar i lagstiftningen för värdepappersfonder. Härigenom blir det möjligt för fondbolag att lägga samman och dela fonder. Som villkor uppställs bl.a. att det skall vara förenligt med fondandelsägarnas intressen och att berörda fonder har likartade placeringsinriktningar och fondbestämmelser. Finansinspektionens tillstånd fordras för åtgärderna.
I betänkandet tillstyrks vidare regeringens förslag till ändringar i reglementet för Allmänna pensionsfonden (AP-fonden). Målen för fondstyrelsernas förvaltning renodlas; det anges att målet bl.a. skall vara att en långsiktigt hög avkastning uppnås. Placeringsreglerna för första--tredje fondstyrelserna förenklas. Varje fondstyrelse får skyldighet att göra en egen resultatuppföljning och ges möjlighet att anlita externa kapitalförvaltare. I reglementet införs en jävsbestämmelse för styrelseledamöterna. Det klargörs att årsredovisningen skall upprättas enligt god redovisningssed. Antalet revisorer minskas från fyra till två.
Företrädarna för Socialdemokraterna har avlämnat åtta reservationer. Två av dessa avser värdepappersfonderna och går bl.a. ut på att förslaget beträffande sammanläggning och delning av fonder skall avslås av riksdagen. I de övriga sex reservationerna krävs bl.a. att det skall slås fast att AP-fondens medel skall få användas endast för ATP-pensionerna, att AP-fonden skall få friare placeringsregler, att AP-fonden skall få placera ytterligare 10 miljarder kronor i aktier och att avvecklingsstyrelsen (Fond 92--94) skall permanentas. Suppleanten från Vänsterpartiet ansluter sig i en meningsyttring till dessa reservationer.
Propositionen
I propositionen föreslås -- efter föredragning av statsrådet Bo Lundgren -- att riksdagen antar förslag till 1. lag om inkomstbeskattning vid ombildning av värdepappersfond, 2. lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden, 3. lag om ändring i aktiekontolagen (1989:827), 4. lag om ändring i lagen (1990:1114) om värdepappersfonder, 5. lag om ändring i lagen (1990:1115) om ikraftträdande av lagen (1990:1114) om värdepappersfonder, 6. lag om ändring i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse, 7. lag om ändring i lagen (1992:1627) om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden, 8. lag om ändring i lagen (1983:890) om allemanssparande.
Lagförslagen återges i bilaga. Lagförslagen 1--7 har granskats av Lagrådet.
Motionen
Den motion som väckts med anledning av propositionen är 1992/93:N54 av Birgitta Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen 1. avslår propositionen i den del som avser möjligheter att dela och sammanslå värdepappersfonder, 2. hos regeringen begär att regeringen återkommer med ett förslag om allemansfondernas storlek och placeringsrätt, 3. slår fast att AP-fondens medel endast får användas för ATP-pensionerna, 4. godkänner vad i motionen anförts om friare placeringsrätt för AP-fondens styrelser, 5. avvisar förslaget om att fastigheter måste avyttras om de på grund av värdestegringen kommer att överstiga vissa angivna gränsvärden, 6. beslutar att fondstyrelsernas årsredovisning skall avlämnas senast den 1 mars, 7. beslutar att Fond 92--94 permanentas under benämningen Allmänna pensionsfonden, sjätte fondstyrelsen, 8. beslutar att AP-fonden ges rätt att placera ytterligare 10 miljarder kronor i aktier.
Utskottet
Värdepappersfonder
Sammanläggning av värdepappersfonder
Värdepappersfonder tar emot kapitaltillskott från allmänheten och placerar dessa medel i främst aktier och obligationer. Den enskilde spararen kan härigenom investera på svenska och utländska riskkapitalmarknader eller obligations- och penningmarknader utan att ha någon sakkunskap om marknaderna. Fondernas verksamhet regleras i lagen (1990:1114) om värdepappersfonder. Fonden skall förvaltas av ett fondbolag, som fått tillstånd av Finansinspektionen att bedriva fondverksamhet. Den som tillskjuter kapital till fonden blir andelsägare. Om ägaren begär det skall fondbolaget lösa in fondandelarna mot kontanter. Det föreskrivs i lagen att fondbolaget skall handla uteslutande i andelsägarnas intresse.
I lagen finns bestämmelser om hur fondernas tillgångar skall placeras för att bl.a. riskspridning skall uppnås och maktkoncentration motverkas. Sålunda föreskrivs t.ex. att högst 5% av fondvärdet får placeras i värdepapper utgivna av samme emittent. Enligt en kompletterande regel får dock en fond ha högst 10% av sitt värde i aktier i ett företag under förutsättning att det sammanlagda värdet av sådana poster uppgår till högst 40% av fondens tillgångar. Innehavet av onoterade aktier får dock uppgå till högst 10% av fondens värde. Härutöver finns det en regel om att fondens tillgångar inte får överstiga 5% av röstvärdet av aktierna i ett bolag. Om ett fondbolag har flera fonder gäller röstvärdesbegränsningen för fondernas sammanlagda innehav. För varje fond skall det finnas fondbestämmelser som skall godkännas av Finansinspektionen. Fondbestämmelserna skall ange grunderna för bl.a. placeringsinriktning och beräkning av andelarnas värde.
En särskild form av värdepappersfonder är allemansfonder, för vilka det finns bestämmelser i lagen (1983:890) om allemanssparande. Allemansfonder får placera kapital i huvudsakligen svenska värdepapper. Till skillnad mot vad som gäller för övriga värdepappersfonder finns det för allemansfonder särskilda regler om fondandelsägarstämma och delägarnas representation i fondens styrelse. De tidigare beskrivna reglerna som begränsar fondernas innehav gäller i huvudsak också för allemansfonderna. Dessa fonder får dock placera högst 10% av sina tillgångar i värdepapper från samma utfärdare.
Av de ca 300 värdepappersfonder som är registrerade i Sverige är ett 30-tal allemansfonder, som placerar i svenska värdepapper. Vid årsskiftet 1992/93 hade dessa allemansfonder en sammanlagd förmögenhet på drygt 47 miljarder kronor. Vidare finns ett 20-tal företagsanknutna allemansfonder, som dock inte behandlas här. Dessutom finns ca 110 aktiefonder, varav knappt hälften placerar i svenska aktier. Vid årsskiftet 1992/93 var det sammanlagda värdet av dessa fonders innehav av svenska aktier 20 miljarder kronor. Till detta kommer drygt 70 försäkringspremiefonder. De tio av dessa som placerar i svenska aktier hade en total förmögenhet på 160 miljoner kronor. Sammantaget finns det sålunda knappt 100 värdepappersfonder som investerar i svenska aktier. Vid utgången av år 1992 hade dessa fonder en förmögenhet på sammanlagt 67 miljarder kronor. Hela beloppet var dock inte placerat i aktier, utan en del avsåg t.ex. statsskuldväxlar och likvida medel. Enligt uppgift från ett par större fondförvaltare kan i storleksordningen tre fjärdedelar av förmögenheten beräknas vara investerad i de 20 mest omsatta aktierna på börsen. Variationerna mellan olika fonder kan dock vara betydande. Placeringarna styrs väsentligen av strävan efter så hög värdetillväxt som möjligt för spararna. Under de senaste åren har de större exportinriktade företagen bedömts uppfylla detta krav bäst. Investeringar i små företag anses vara mer riskfyllda och aktierna i dessa företag har en lägre omsättningshastighet.
Som jämförelse kan noteras att börsvärdet av aktierna noterade på Stockholms fondbörs A-lista var 540 miljarder kronor vid utgången av år 1992. Börsvärdena för OTC-marknaden och O-listan var vid samma tidpunkt 2,8 miljarder kronor resp. 4,3 miljarder kronor. Av A-listans börsvärde svarade de 20 mest omsatta bolagens aktier för 82%. Dessa aktier svarade också för 84% av börsens omsättning.
Av de redovisade uppgifterna framgår att värdepappersfondernas innehav motsvarade 10--12% av börsens värde vid utgången av år 1992 och att placeringen i de större företagens aktier motsvarade ungefär deras andel av börsvärdet.
I proposition 1992/93:206 föreslås att lagen om värdepappersfonder ändras så att det blir möjligt för ett fondbolag att lägga samman eller dela värdepappersfonder. Förslaget motiveras av att uppköp och sammanläggningar av fondbolag medfört att ett mindre antal fondbolag förvaltar ett större antal fonder än tidigare. En del av fonderna har relativt litet kapital och relativt få delägare. Hos ett fondbolag kan det finnas flera fonder som har likartade placeringsinriktningar och fondbestämmelser. Detta kan vara förvirrande för delägarna och fördyrar fondbolagets administration och marknadsföring av fonderna, anförs det i propositionen. Där erinras vidare om att regeringen i proposition 1992/93:187 om individuellt pensionssparande lagt fram förslag om att särregleringen av de s.k. försäkringspremiefonderna skall upphöra från den 1 januari 1994. Dessa fonder är en form av värdepappersfonder som omfattas av lagen (1989:1079) om livförsäkringar med anknytning till värdepappersfonder. Eftersom flera fondbolag har försäkringspremiefonder som, när det gäller placeringsinriktning m.m., i stort sett är identiska med värdepappersfonder, framstår det enligt regeringen som önskvärt med en möjlighet till sammanläggning av dessa fonder.
Ett fondbolag skall enligt förslaget ansöka hos Finansinspektionen om tillstånd för sammanläggning eller delning av fonder. Tillstånd skall beviljas om det kan anses vara förenligt med delägarnas intressen och fonderna har placeringsinriktningar och bestämmelser som är likartade. Från allmän synpunkt är det viktigt, påpekar regeringen, att det finns en fungerande konkurrens på fondmarknaden och att ägarkoncentrationen inte ökar. Av dessa skäl bör tillstånd inte ges till sammanläggning av fonder som redan är förhållandevis stora, sägs det i propositionen.
För att skapa faktiska förutsättningar för sammanläggningar och uppdelningar av värdepappersfonder föreslås i propositionen att det genom en särskild lag införs bestämmelser som gör beskattningen neutral i förhållande till nybildningen. Reavinst- eller utdelningsbeskattning skall inte utlösas hos andelsägarna i samband med nybildningen.
I motion 1992/93:N54 (s) anförs att ett huvudproblem med den svenska aktiemarknaden är att handeln är starkt koncentrerad till ett begränsat antal stora företag, medan handeln är mycket liten i de allra flesta börsnoterade aktier. Detta missförhållande orsakas enligt motionärerna av att aktiemarknaden domineras av ett litet antal stora aktörer. Dessa är, hävdas det, inte intresserade av att investera i aktier i små företag, eftersom sådana aktier är svåra att avyttra snabbt när det anses lämpligt. De små och medelstora företagen drabbas hårt av detta genom att de inte kan utnyttja börsen för att skaffa kapital. Mot denna bakgrund anser motionärerna att regeringens förslag om att möjliggöra sammanläggning av värdepappersfonder går i fel riktning genom att det förstärker koncentrationen på aktiemarknaden. I stället behövs ökad mångfald och flera och mera självständiga placerare. Motionärerna avstyrker därför de delar av propositionen som innehåller förslag om sammanläggning och delning av fonder.
De uppgifter som utskottet redovisat i det föregående visar att aktiehandeln helt domineras av affärer i de ca 20 mest omsatta aktierna. Institutionella placerare svarar för huvuddelen av denna handel. Även ägandet i börsföretagen är koncentrerat till olika typer av institutioner. Enligt utskottets uppfattning är det angeläget med en ökad konkurrens och mångfald i handeln på aktiemarknaden och i ägandet av aktier. Utskottet utgår från att regeringen noga följer utvecklingen på aktiemarknaden och vid behov vidtar de åtgärder som kan anses påkallade.
Av vad som nu sagts framgår att utskottet i princip kan instämma i mycket av vad som anförs i motion 1992/93:N54 (s) vad gäller aktiemarknaden. Utskottet anser emellertid att synpunkterna inte är relevanta i detta sammanhang och inte kan användas som argument mot förslagen i den nu aktuella propositionen.
När det gäller förslaget om att möjliggöra sammanläggning och delning av värdepappersfonder gör utskottet den bedömningen att sådana förändringar kan genomföras utan att de negativt påverkar aktiemarknadens funktion. I propositionen uttalas, som redan nämnts, att sammanläggning inte skall få ske av fonder som redan är förhållandevis stora. Därigenom motverkas en alltför stor koncentration. Utskottet vill härutöver erinra om att begränsningen av hur stor andel av ett företags aktier som en fond får äga har en återhållande verkan i fråga om sammanläggning av fonder. I många fall har nämligen de större fonderna uppnått de angivna gränsvärdena. Möjligheten till sammanläggning torde därför i första hand komma att utnyttjas för de vanliga aktiefonderna och inte för allemansfonderna, som i genomsnitt är avsevärt mycket större än de andra fonderna. Av de aktiefonder som kan väntas bli sammanlagda med andra fonder placerar ett stort antal i utlandet, varför en omstrukturering bland dessa inte kommer att påverka den svenska aktiemarknaden.
Förslaget i propositionen syftar till att åstadkomma en viss rationalisering bland fonderna inom ett fondbolag. En sådan åtgärd torde ha en obetydlig effekt på konkurrensen, eftersom dessa fonder redan använder sig av samma analysavdelning hos fondförvaltaren och därmed vanligen följer de köp- och säljråd som denna avdelning ger. Den eftersträvade rationaliseringen bland fonderna kan enligt utskottets uppfattning innebära fördelar för både sparare och fondbolag. Av den föreslagna lagtexten framgår också att tillstånd endast skall beviljas om det är förenligt med andelsägarnas intressen. Utskottet förutsätter att de besparingar som fondbolaget kan göra på sina förvaltningskostnader kommer andelsägarna till godo.
Som framgått av den tidigare redogörelsen har regeringen föreslagit att särregleringen av försäkringspremiefonder skall upphöra att gälla från den 1 januari 1994. Dessa fonder omfattas redan av lagen om värdepappersfonder om inte annat föreskrivs i lagen om livförsäkringar med anknytning till värdepappersfonder. Sammanläggning av värdepappersfonder föreslås bli möjlig från den 1 juli 1993. Om riksdagen beslutar i enlighet med dessa förslag finns enligt utskottets uppfattning inget som hindrar att Finansinspektionen prövar frågor om sammanläggning av värdepappersfonder och försäkringspremiefonder redan under hösten 1993. Vid en sådan prövning skall de föreslagna bestämmelserna i lagen om värdepappersfonder tillämpas. Ett tillstånd kan dock gälla tidigast från den 1 januari 1994.
Med hänvisning till vad som nu anförts tillstyrker utskottet förslaget i propositionen om möjlighet till sammanläggning och delning av fonder och avstyrker därmed motion 1992/93:N54 (s) i denna del.
Värdepappersfondernas storlek
Vid allemansfondernas tillkomst föreskrevs att antalet andelsägare fick vara högst 75000. Detta motiverades med hänsyn till riskkapitalmarknadens funktionssätt och andelsägarnas möjligheter att utöva inflytande på fondernas förvaltning. Gränsen för det högsta antalet andelsägare höjdes senare vid två tillfällen, senast den 1 juli 1989 till 150000 delägare. Skälen till höjningarna var en önskan att motverka de kostnadsökningar det skulle innebära att behöva starta nya fonder när gränsen för antalet delägare passerades. I samband med införandet av det premiegrundande allemanssparandet den 1 juli 1992 upphävdes begränsningen av antalet delägare (prop. 1991/92:92, bet. FiU21). Detta sparande har sedermera avbrutits. För övriga värdepappersfonder har något högsta antal delägare inte föreskrivits.
I styrelsen för ett fondbolag som förvaltar en allemansfond skall majoriteten av ledamöterna, däribland ordföranden, utses av en fondandelsägarstämma. I fråga om övriga värdepappersfonder upphävdes den 1 januari 1991 kravet på att andelsägarna skulle ha en viss representation i styrelsen. Detta skedde i samband med att lagen om värdepappersfonder ersatte den tidigare lagen om aktiefonder. Riksdagen har på förslag av utskottet vid ett par tillfällen, senast hösten 1992 (bet. 1992/93:NU10), avslagit motionsyrkanden om ökat inflytande för andelsägarna i värdepappersfonder.
I motion 1992/93:N54 (s) anförs att införande av en ordning där t.ex. allemansfonder inte får bli hur stora som helst och där varje fond har en helt självständig placeringsverksamhet borde övervägas. En sådan ordning skulle väsentligt öka möjligheterna för små och medelstora företag att förstärka sin kapitalbas via aktiemarknaden, understryker motionärerna. De anför vidare att större fonder inte är bättre för spararna än mindre fonder. En ökad press nedåt på förvaltningskostnaderna skulle kunna åstadkommas om fonderna fick styrelser som representerade spararna, hävdas det i motionen.
Enligt vad utskottet har erfarit pågår inom regeringskansliet en översyn av lagstiftningen rörande värdepappersfonder. Översynen har bl.a. till syfte att utröna om det finns anledning att vidta åtgärder för att stärka andelsägarnas inflytande över en fond och om det föreligger behov av eventuella begränsningar i fråga om värdepappersfondernas storlek.
Mot bakgrund av vad som här har anförts anser utskottet att det saknas anledning för riksdagen att nu ta något initiativ i frågan. Utskottet avstyrker därför motion 1992/93:N54 (s) i berörd del.
Övriga förslag rörande värdepappersfonder m.m.
I propositionen läggs också fram förslag om att återinföra en treårig preskriptionstid för utdelningskuponger till fondandelsbevis enligt aktiefondslagen (1974:931). Vidare föreslås att värdepappersbolag skall undantas från det s.k. låneförbudet i 12 kap. 7§ aktiebolagslagen (1975:1385). I lagen (1991:981) om värdepappersrörelse införs i stället en kreditjävsbestämmelse motsvarande de regler som gäller för banker. Härutöver föreslås en ändring i aktiekontolagen (1989:827) innebärande att Riksbanken och Riksgäldskontoret blir kontoförande institut inom sina verksamhetsområden. Slutligen framläggs förslag om att maximiavgiften vid överföring av sparmedel mellan konton inom allemanssparandet skall höjas från 100 kronor till 150 kronor. Utskottet tillstyrker dessa förslag.
Allmänna pensionsfonden
Användningen av AP-fondens medel
Enligt 4 kap. 3§ lagen (1981:691) om socialavgifter skall tilläggspensionsavgifter föras till Allmänna pensionsfonden (AP-fonden) och förvaltas av första--femte fondstyrelserna. AP-fondens tillgångar skall täcka kostnaderna för försäkringen för tilläggspension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Av 3§ lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden framgår att pensionsutbetalningar, förvaltningskostnader och andra utgifter avseende försäkringen för tilläggspension skall betalas, i den mån andra medel inte står till förfogande, genom tillskott till Riksförsäkringsverket från fondstyrelserna. Från den 1 januari 1992 förvaltar avvecklingsstyrelsen de medel som tidigare förvaltades av löntagarfondstyrelserna. Under år 1992 har av dessa medel 600 miljoner kronor överförts till Stiftelsen Småföretagsfonden och 6 500 miljoner kronor till riskkapitalbolagen.
I motion 1992/93:N54 (s) betonas att alla medel som överförts till AP-fonden, inklusive de medel som avvecklingsstyrelsen --den s.k. Fond 92--94 --förvaltar, skall vara helt reserverade för att trygga ATP-pensionerna. Motionärerna anser att detta skall slås fast av riksdagen.
I reglementet för AP-fonden anges, som utskottet tidigare redovisat, att pensionsutbetalningar, förvaltningskostnader och andra utgifter avseende försäkringen för tilläggspension skall, i den mån andra medel inte står till förfogande, betalas genom tillskott som Riksförsäkringsverket erhåller från första--tredje fondstyrelserna. Under de senaste åren har också utbetalningarna av tilläggspension, på grund av underskott i avgiftsuttaget, till viss del skett genom att medel från AP-fonden tillskjutits. Någon ändring på denna punkt har inte aktualiserats.
De medel som förvaltas av avvecklingsstyrelsen har tillförts fonden genom tillfällig vinstskatt och vinstdelningsskatt och skall enligt beslut av riksdagen utskiftas (prop. 1991/92:36, bet. FiU9). Målet är att en total utskiftning skall ske senast den 1 juli 1994. Med hänvisning till vad som nu anförts avstyrks förslaget i motion 1992/93:N54 (s) om att det skall slås fast att AP-fondens medel endast skall få användas för ATP-pensionerna.
Målen för AP-fondens förvaltning
Enligt reglementet för AP-fonden skall första--femte fondstyrelserna förvalta medlen så att det gagnar försäkringen för tilläggspension. Förvaltningen skall också vara förenlig med den allmänna ekonomiska politiken och ske med beaktande av kreditmarknadens funktionssätt. Medlen skall placeras så att de bl.a. ger god avkastning. För fjärde och femte fondstyrelserna gäller dessutom att placeringarna skall förbättra riskkapitalförsörjningen till gagn för svensk produktion och sysselsättning.
I propositionen föreslås nu att målen för AP-fondens förvaltning renodlas genom att det markeras att en långsiktigt hög avkastning skall uppnås. AP-fondens strävan att nå detta mål gör att den, enligt vad som sägs i propositionen, inte kan agera så att t.ex. kreditmarknaden skadas. Därför är föreskrifterna om hänsynstagande till den ekonomiska politiken och kreditmarknaden obehövliga, och det föreslås att de utmönstras ur reglementet. Av i princip samma skäl föreslås att kraven tas bort på att fjärde och femte fondstyrelsernas placeringar skall förbättra riskkapitalförsörjningen.
Det bör enligt regeringen ankomma på fondstyrelserna att tillse att verksamheten bedrivs så att den är förenlig med fondens övergripande mål. Det föreslås därför att varje fondstyrelse skall fastställa närmare mål för sin placeringsverksamhet. Styrelserna skall fortlöpande utvärdera resultatet av sin placeringsverksamhet och årligen redovisa detta till regeringen. Vid resultatuppföljningen skall tillgångar och kontrakt värderas till marknadspris. Härigenom erhålls en så rättvisande bild som möjligt av det resultat som uppnåtts.
Utskottet tillstyrker den i propositionen föreslagna utformningen av målen för AP-fondens förvaltning.
AP-fondens placeringsregler
I AP-fondsreglementet anges nu i detalj i vilka tillgångar första--tredje fondstyrelserna får placera sina medel. De skall i första hand placeras på obligations- och penningmarknaden. I reglementet föreskrivs att fondstyrelserna får förvärva bl.a. obligationer utfärdade av vissa uppräknade emittenter. I propositionen anförs att den snabba utvecklingen på kapitalmarknaden med bl.a. ökad internationalisering och tillkomsten av nya instrument medför att detaljerade placeringsregler är till nackdel för AP-fonden. Regeringen föreslår därför att det införs enklare och mer generella placeringsbestämmelser för första--tredje fondstyrelserna. I likhet med vad som gäller nu avses de omfatta obligations- och penningmarknaderna samt ge utrymme för direktlån till näringslivet och förvärv av fastigheter. I propositionen föreslås inga förändringar i placeringsreglerna för fjärde och femte fondstyrelserna. Enligt regeringen föreligger det inte beträffande dessa fondstyrelser samma behov av förenklade placeringsbestämmelser.
Utskottet finner förslaget i propositionen om förenklade placeringsregler för första--tredje fondstyrelserna vara välmotiverat och tillstyrker denna ändring.
De regler som gäller för fondernas placeringar är otidsenliga och de begränsar fondernas möjligheter att få en god avkastning på pensionsmedlen, hävdas det i motion 1992/93:N54 (s). AP-fonden måste ha större frihet att välja sin placeringsinriktning. Motionärerna menar att den bör ha samma möjligheter som privata försäkringsbolag. Vidare anförs att det är oförsvarligt att hindra fonden från att placera i aktier. Härutöver borde rätten att placera i fastigheter vidgas från nuvarande 5% till 10%.
Med anledning av vad som anförs i motionen om placeringsregler och fastighetsförvärv vill utskottet till en början påpeka att första--tredje fondstyrelserna vid utgången av år 1992 hade endast 2,5% av sina tillgångar, beräknat efter bokfört värde, -- och 1,3% beräknat efter marknadsvärde -- placerade i fastigheter. Det innebär att fonderna bara utnyttjat hälften eller mindre av sin ram beroende på vilken beräkningsmetod som tillämpas. Utskottet anser bl.a. mot den bakgrunden att det nu saknas anledning att föreslå förändringar på denna punkt. Inte heller i övrigt finner utskottet skäl att aktualisera förändringar i fondstyrelsernas placeringsbestämmelser utöver de som föreslås i propositionen. Genom de olika regler som nu finns för första--tredje resp. fjärde och femte fondstyrelserna anser utskottet att AP-fonden sammantaget har lämpligt utformade regler för sin placeringsverksamhet. Utskottet avstyrker därför motion 1992/93:N54 (s) i här aktuell del.
Avyttring av tillgångar
Första--tredje fondstyrelsernas möjligheter att lämna direktlån och förvärva fastigheter är begränsade till ett belopp som svarar mot 5% av anskaffningsvärdet av de tillgångar som en styrelse förvaltar. Tillgångarna i utländsk valuta får uppgå till högst 10% av anskaffningsvärdet. I propositionen föreslås nu att tillgångarnas marknadsvärden skall användas för att beräkna de angivna gränsvärdena för innehav av olika tillgångar. Som skäl för denna förändring anförs bl.a. att fondernas tillgångar vid resultatuppföljning skall värderas till marknadspris. Vidare införs en regel om att tillgångar måste avyttras om gränsvärdena överskrids.
I motion 1992/93:N54 (s) anförs att det är ett orimligt förslag att fastigheter skall behöva avyttras om fondens innehav till följd av förändringar i värdena överskrider de angivna gränserna. Motionärerna avvisar därför regeringens förslag på denna punkt.
Utskottet anser att det ligger i sakens natur att de i reglementet fastställda gränsvärdena för fondernas placeringar i vissa tillgångsslag måste kompletteras med en bestämmelse om skyldighet för en fond att avyttra tillgångar om gränsvärdena överskrids. Om en sådan skyldighet inte införs mister gränsvärdena en del av sin funktion. Bestämmelsen är enligt utskottets bedömning utformad så att fondstyrelserna får en tillräcklig handlingsfrihet i fråga om val av tidpunkt när avyttringen skall ske, eftersom det i specialmotiveringen till lagförslaget uttalas att avyttringen skall kunna genomföras på affärsmässigt försvarbara grunder. Utskottet avstyrker med det sagda motion 1992/93:N54 (s) i berörd del.
AP-fondens förvärv av aktier
Fjärde och femte fondstyrelserna placerar sina medel huvudsakligen på aktiemarknaden. Till vardera fonden får överföras högst 1% av det sammanlagda anskaffningsvärdet på de tillgångar som förvaltas av första--tredje fondstyrelserna. Sammantaget för de båda fonderna uppgick detta belopp vid utgången av år 1992 till 8,8 miljarder kronor. Härav hade 7,2 miljarder kronor utnyttjats. Fjärde och femte fondstyrelserna hade således vid årsskiftet en rätt att rekvirera ytterligare 1,6 miljarder kronor. Marknadsvärdet på deras innehav av börsnoterade svenska aktier var vid samma tidpunkt 22,4 miljarder kronor, vilket motsvarade 4 % av börsvärdet.
I motion 1992/93:N54 (s) föreslås nu att AP-fonden skall ges rätt att placera ytterligare 10 miljarder kronor i aktier, främst i små och medelstora företag.
Riksdagen har tidigare under detta riksmöte på förslag av utskottet (bet. 1992/93:NU25) avslagit ett likalydande motionsyrkande.
Utskottet noterar att fondstyrelserna vid årsskiftet 1992/93 inte hade utnyttjat det utrymme som formellt fanns för placeringar i aktier. Med hänvisning härtill och till tidigare redovisade principiella skäl vidhåller utskottet sin avvisande inställning till förslaget och avstyrker motion 1992/93:N54 (s) i denna del.
Tidpunkt för avlämnande av årsredovisning
Fondstyrelsernas räkenskapsår är kalenderår. Varje styrelse skall före den 1 april varje år lämna en redovisning för sin förvaltning under föregående räkenskapsår. Första--tredje fondstyrelserna skall årligen göra en sammanställning av övriga fondstyrelsers verksamhetsberättelser och överlämna den till regeringen senast den 1 maj. Riksförsäkringsverket och Riksrevisionsverket skall årligen senast den 15 maj till regeringen avge utlåtande över fjärde och femte fondstyrelsernas förvaltning. Regeringen skall i sin tur överlämna första--tredje fondstyrelsernas sammanställning och verksamhetsberättelserna till riksdagen senast den 15 oktober året efter räkenskapsåret.
De nu gällande tidpunkterna fastställdes genom en ändring i AP-fondsreglementet som trädde i kraft den 1 augusti 1991 (prop. 1990/91:186, bet. NU43). Tidigare gällde t.ex. att fondstyrelsernas förvaltningsberättelse med resultat- och balansräkning skulle avlämnas senast den 15 februari. Tidsramarna utsträcktes på initiativ av första--tredje fondstyrelserna som anförde att gjorda investeringar i bl.a. olika bolag i och utanför Sverige påverkat möjligheterna att lämna redovisning inom den utsatta tiden. I propositionen anfördes vidare att fondstyrelsernas förutsättningar för att göra erforderliga analyser inte var tillfredsställande.
I motion 1992/93:N54 (s) sägs att det är för sent att årsredovisningen avlämnas senast den 1 april. Aktieförvaltande fondstyrelser behöver ha en hög kvalitet på sin information till allmänheten, anförs det vidare. Mot denna bakgrund föreslås att fondstyrelserna skall avlämna sina årsredovisningar senast den 1mars.
Utskottet anser att de skäl som, för mindre än två år sedan, motiverade utsträckta tidsramar för fondstyrelsernas avlämnande av årsredovisningar alltjämt är giltiga. Det saknas anledning att nu vidta några ändringar i detta avseende. Det berörda yrkandet i motion 1992/93:N54 (s) avstyrks därför.
Avvecklingsstyrelsen
Riksdagens beslut om att avveckla löntagarfonderna innebar, som redan nämnts, att en avvecklingsstyrelse skulle inrättas för att förvalta fondernas tillgångar och skulder (prop. 1991/92:36, FiU9). Avvecklingsstyrelsen inrättades den 1 januari 1992. Målet för dess verksamhet är att en total utskiftning av medlen skall kunna ske senast den 1 juli 1994. Utskiftningen har inletts genom att 6,5 miljarder kronor avsatts till de små och medelstora företagens riskkapitalförsörjning och 600 miljoner kronor till Småföretagsfonden. Regeringen har under våren 1993 lämnat förslag till riksdagen om användning av ytterligare medel från avvecklingsstyrelsen dels till bildande av tre stiftelser för olika forskningsändamål (prop. 1992/93:171), dels till bildande av två stiftelser för överföring av statliga högskolor till privaträttslig form (prop. 1992/93:231).
De medel som alltjämt finns kvar av löntagarfondsmedlen bör kvarstanna i pensionssystemet, anförs det i motion 1992/93:N54 (s). Avvecklingsstyrelsen bör därför permanentas och ges namnet sjätte fondstyrelsen, föreslår motionärerna.
Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att riksdagens beslut om utskiftning av de tidigare löntagarfondernas medel fullföljs. Motion 1992/93:N54 (s) avstyrks därför i denna del.
Övriga förslag rörande AP-fonden
I propositionen föreslås ändringar även på en del andra punkter när det gäller AP-fonden. Förslagen innebär bl.a. att möjligheterna för de avgiftsbetalande företagen att erhålla återlån avskaffas, att antalet revisorer minskas från fyra till två, att revisorerna skall anmäla innehav av fondpapper enligt insiderlagen (1990:1342) och att det införs en jävsbestämmelse för styrelseledamöterna i fonderna.
Utskottet tillstyrker, med en redaktionell ändring, de nu aktuella förslagen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande sammanläggning av värdepappersfonder att riksdagen med avslag på motion 1992/93:N54 yrkande 1 antar de i proposition 1992/93:206 framlagda förslagen till a) lag om inkomstbeskattning vid ombildning av värdepappersfond, b) lag om ändring i lagen (1990:1114) om värdepappersfonder, res. 1 (s)
2. beträffande värdepappersfondernas storlek att riksdagen avslår motion 1992/93:N54 yrkande 2, res. 2 (s)
3. beträffande kontoförande institut att riksdagen antar det i proposition 1992/93:206 framlagda förslaget till lag om ändring i aktiekontolagen (1989:827),
4. beträffande kreditjävsbestämmelse att riksdagen antar det i proposition 1992/93:206 framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse,
5. beträffande preskriptionstid att riksdagen antar det i proposition 1992/93:206 framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1990:1115) om ikraftträdande av lagen (1990:1114) om värdepappersfonder,
6. beträffande avgift inom allemanssparandet att riksdagen antar det i proposition 1992/93:206 framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1983:890) om allemanssparande,
7. beträffande användningen av AP-fondens medel att riksdagen avslår motion 1992/93:N54 yrkande 3, res. 3 (s)
8. beträffande målen för AP-fondens förvaltning att riksdagen antar det i proposition 1992/93:206 framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden såvitt gäller 11 och 34 §§,
9. beträffande placeringsbestämmelserna för första--tredje fondstyrelserna att riksdagen antar det i proposition 1992/93:206 framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1992:1627) om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden,
10. beträffande AP-fondens placeringsregler att riksdagen avslår motion 1992/93:N54 yrkande 4, res. 4 (s)
11. beträffande avyttring av tillgångar att riksdagen med avslag på motion 1992/93:N54 yrkande5 antar det i proposition 1992/93:206 framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden såvitt gäller 15 a §, res. 5 (s)
12. beträffande AP-fondens förvärv av aktier att riksdagen avslår motion 1992/93:N54 yrkande 8, res. 6 (s)
13. beträffande tidpunkt för avlämnande av årsredovisning att riksdagen med avslag på motion 1992/93:N54 yrkande 6 antar det i proposition 1992/93:206 framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden såvitt gäller 16 §, res. 7 (s)
14. beträffande avvecklingsstyrelsen att riksdagen avslår motion 1992/93:N54 yrkande 7, res. 8 (s)
15. beträffande övriga förslag rörande AP-fonden att riksdagen antar det i proposition 1992/93:206 framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden, i den mån det inte omfattas av utskottets hemställan under 8, 11 och 13, dock med ändring att i punkt 4 övergångsbestämmelserna till lagen (1991:1857) om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden införs orden "lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden" efter "21§".
Stockholm den 13 maj 1993
På näringsutskottets vägnar
Rolf Dahlberg
I beslutet har deltagit: Rolf Dahlberg (m), Per-Richard Molén (m), Axel Andersson (s), Gudrun Norberg (fp), Bo Finnkvist (s), Kjell Ericsson (c), Reynoldh Furustrand (s), Karin Falkmer (m), Leif Marklund (s), Bengt Dalström (nyd), Mats Lindberg (s), Göran Persson (s), Jan Backman (m), Sylvia Lindgren (s) och Roland Lében (kds).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Rolf L Nilson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Sammanläggning av värdepappersfonder (mom.1)
Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg, Göran Persson och Sylvia Lindgren (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s.5 med "De uppgifter" och slutar på s.6 med "denna del" bort ha följande lydelse:
Som framgår av den lämnade redogörelsen i det föregående är aktiehandeln alltför koncentrerad både vad gäller antalet placerare och antalet aktier med hög likviditet. En bidragande orsak till detta är dominansen av stora fonder. Enligt utskottets uppfattning är det inte färre och större utan fler och mindre fonder som behövs. En ökad koncentration genom sammanläggning av fonder måste därför hindras. Regeringens förslag ger fel signal till marknaden. Ett avvisande av propositionen på denna punkt innebär en tydlig markering från riksdagens sida att utvecklingen på aktiemarknaden behöver vändas från koncentration till mer av mångfald och konkurrens. Utskottet instämmer därmed i vad som anförs i motion 1992/93:N54 (s) och avstyrker propositionen såvitt gäller förslaget att möjliggöra sammanläggning och delning av fonder.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande sammanläggning av värdepappersfonder att riksdagen med bifall till motion 1992/93:N54 yrkande 1 avslår de i proposition 1992/93:206 framlagda förslagen till a) lag om inkomstbeskattning vid ombildning av värdepappersfond, b) lag om ändring i lagen (1990:1114) om värdepappersfonder.
2. Värdepappersfondernas storlek (mom.2)
Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg, Göran Persson och Sylvia Lindgren (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.7 som börjar med "Mot bakgrund" och slutar med "berörd del" bort ha följande lydelse:
Utskottet har tidigare uttalat sig för en ökad konkurrens och mångfald på aktiemarknaden. En åtgärd i denna riktning är att sätta gränser för värdepappersfondernas storlek. För allemansfondernas del skulle det innebära en återgång till den ordning som gällde fram till den nuvarande regeringens förslag om att skifta ut en del av AP-fondens medel i form av sparpremier. Socialdemokraterna har härefter kunnat se till att denna sparform avbrutits. Det bör därför inte längre finnas något hinder mot att på nytt sätta ett tak för fondernas storlek.
Ytterligare en åtgärd som bör övervägas i syfte att skapa en bättre aktiemarknad, är införande av regler som kräver att fonder av viss omfattning skall ha en oberoende och självständig placeringsverksamhet. Enligt utskottets uppfattning är det vidare angeläget att utforma bestämmelser som ger andelsägarna ett reellt inflytande i de olika fonderna. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen detta till känna. Utskottet tillstyrker därmed motion 1992/93:N54 (s) i nu aktuell del.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande värdepappersfondernas storlek att riksdagen med bifall till motion 1992/93:N54 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
3. Användningen av AP-fondens medel (mom.7)
Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg, Göran Persson och Sylvia Lindgren (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.8 som börjar med "I reglementet" och slutar med "för ATP-pensionerna" bort ha följande lydelse:
AP-fonden har inrättats för att trygga ATP-pensionerna. Någon annan användning har inte varit avsedd. Medlen har lagts under särskild förvaltning för att de inte skulle kunna användas för andra ändamål än de som anges i reglementet för AP-fonden, dvs. för pensionsutbetalningar, förvaltningskostnader och andra utgifter avseende försäkringen för tilläggspension. Regeringens förslag om utskiftning av fondmedel visar att skyddet varit otillräckligt. Utskottet ansluter sig till förslaget i motion 1992/93:N54 (s) om att det i fondens reglemente behövs ett förtydligande så att det klart framgår att fondens medel är helt reserverade för ATP-pensionärernas välfärd. Regeringen bör lägga fram förslag om ett sådant förtydligande.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande användningen av AP-fondens medel att riksdagen med bifall till motion 1992/93:N54 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
4. AP-fondens placeringsregler (mom.10)
Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg, Göran Persson och Sylvia Lindgren (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s.9 med "Med anledning" och slutar på s.10 med "aktuell del" bort ha följande lydelse:
De restriktioner som för närvarande finns för fondstyrelsernas placeringar innebär att deras möjligheter att få en hög avkastning på fondmedlen begränsas. Detta drabbar ytterst landets ATP-pensionärer. Enligt utskottets uppfattning bör varje fondstyrelse ha rätt att placera sina medel såväl i obligationer som i aktier. Restriktionerna för förvärv av fastigheter bör också omprövas. Därigenom skulle styrelserna kunna anpassa sammansättningen av sina placeringar så att bästa möjliga avkastning kan uppnås beroende på förväntningar om utvecklingen av ränteläget och aktiemarknaden. Utskottet anser att de som har i uppdrag att förvalta våra gemensamma pensionsmedel måste ges samma förutsättningar för sin verksamhet som t.ex. de privata försäkringsbolagen. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen detta till känna. Utskottet tillstyrker därmed motion 1992/93:N54 (s) i nu aktuell del.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande AP-fondens placeringsregler att riksdagen med bifall till motion 1992/93:N54 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
5. Avyttring av tillgångar (mom.11)
Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg, Göran Persson och Sylvia Lindgren (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.10 som börjar med "Utskottet anser" och slutar med "berörd del" bort ha följande lydelse:
En bestämmelse som tvingar en fondstyrelse att sälja ut fastigheter på grund av att deras sammanlagda värde passerat vissa gränser, hindrar enligt utskottets uppfattning fondstyrelserna från att i perioder av stigande fastighetspriser utnyttja detta till att öka fondens tillgångar. Förslaget kan därför ytterst drabba pensionärerna. Därtill kommer att regeln försvårar för AP-fonden att vara en långsiktig och stabil fastighetsägare, vilket kan påverka dess förtroende på marknaden och bland hyresgästerna. Det kan vidare noteras att regeln, om den tillämpats under de senaste årens kraftiga svängningar i fastighetspriserna, skulle ha lett till en ryckig placeringspolitik i fastigheter från AP-fondens sida. Med det anförda tillstyrker utskottet motion 1992/93:N54 (s) på denna punkt.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande avyttring av tillgångar att riksdagen med bifall till motion 1992/93:N54 yrkande 5 antar det i proposition 1992/93:206 framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden såvitt gäller 15 a §, dock med ändring att sista meningen i tredje stycket enligt föreslagen lydelse utgår.
6. AP-fondens förvärv av aktier (mom.12)
Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg, Göran Persson och Sylvia Lindgren (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.11 som börjar med "Utskottet noterar" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser --i likhet med vad som anförs i motion 1992/93:N54 (s)--att det är angeläget att kapitalförsörjningen underlättas särskilt för de små och medelstora företagen. Staten har ett ansvar för att åtgärder vidtas i detta syfte. En lämplig insats i detta sammanhang är att AP-fondens rätt att placera medel i aktier i små och medelstora företag utvidgas. Regeringen bör lägga fram förslag med denna inriktning. Med det anförda tillstyrker utskottet motion 1992/93:N54 (s) i berörd del.
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:
12. beträffande AP-fondens förvärv av aktier att riksdagen med bifall till motion 1992/93:N54 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
7. Tidpunkt för avlämnande av årsredovisning (mom.13)
Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg, Göran Persson och Sylvia Lindgren (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.11 som börjar med "Utskottet anser" och slutar med "avstyrks därför" bort ha följande lydelse:
Med hänsyn till AP-fondens stora betydelse som kapitalförvaltare är det värdefullt, bl.a. för övriga intressenter på kapitalmarknaden och då särskilt på aktiemarknaden, att i ett så tidigt skede som möjligt få information om AP-fondens verksamhet under det gångna året. Utskottet ansluter sig därför till förslaget i motion 1992/93:N54 (s) om att det skall krävas av fondstyrelserna att de avlämnar sina årsredovisningar senast den 1 mars.
dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:
13. beträffande tidpunkt för avlämnande av årsredovisning att riksdagen med bifall till motion 1992/93:N54 yrkande 6 antar det i proposition 1992/93:206 framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden såvitt gäller 16 §, dock med ändring att ordet "april" byts ut mot "mars".
8. Avvecklingsstyrelsen (mom.14)
Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg, Göran Persson och Sylvia Lindgren (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.12 som börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:
En fortsatt åderlåtning av AP-fonden kan enligt utskottets uppfattning inte accepteras. Utskiftningsförslaget innebär att avsevärda belopp undandras från pensionssystemet i ett läge då det tvärtom behöver förstärkas. Utskottet tillstyrker därför förslaget i motion 1992/93:N54 (s) om att återstående löntagarfondsmedel skall stanna kvar i AP-fonden och att avvecklingsstyrelsen skall omvandlas till en ny sjätte fondstyrelse. Regeringen bör lägga fram förslag härom.
dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:
14. beträffande avvecklingsstyrelsen att riksdagen med bifall till motion 1992/93:N54 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, vilket inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Rolf L Nilson (v) anför:
Jag instämmer i allt väsentligt i de synpunkter som företrädarna för Socialdemokraterna för fram beträffande Allmänna pensionsfonden i reservationerna 3--8 i detta betänkande. I övrigt ansluter jag mig till utskottets uppfattning.
Regeringens lagförslag
Bilaga
Innehåll
Ärendet1
Sammanfattning1
Propositionen2
Motionen2
Utskottet3 Värdepappersfonder3 Sammanläggning av värdepappersfonder3 Värdepappersfondernas storlek6 Övriga förslag rörande värdepappersfonder m.m.7 Allmänna pensionsfonden7 Användningen av AP-fondens medel7 Målen för AP-fondens förvaltning8 AP-fondens placeringsregler9 Avyttring av tillgångar10 AP-fondens förvärv av aktier10 Tidpunkt för avlämnande av årsredovisning11 Avvecklingsstyrelsen11 Övriga förslag rörande AP-fonden12 Hemställan12
Reservationer 1. Sammanläggning av värdepappersfonder (s)14 2. Värdepappersfondernas storlek (s)15 3. Användningen av AP-fondens medel (s)15 4. AP-fondens placeringsregler (s)16 5. Avyttring av tillgångar (s)16 6. AP-fondens förvärv av aktier (s)17 7. Tidpunkt för avlämnande av årsredovisning (s)17 8. Avvecklingsstyrelsen (s)18
Meningsyttring av suppleant (v)18
Bilaga Regeringens lagförslag19