Ändringar i vägtrafikskattelagen
Betänkande 1990/91:SkU5
Skatteutskottets betänkande
1990/91:SKU05
Ändringar i vägtrafikskattelagen
Innehåll
1990/91 SkU5
Sammanfattning
I betänkandet tillstyrker utskottet proposition 1990/91:37 om vägtrafikskatten för utländska fordon, m.m. och avstyrker en med anledning av propositionen väckt motion.
I betänkandet behandlar utskottet vidare ett antal motioner som väckts under den allmänna motionstiden 1990. Motionsyrkandena rör beskattningen av amatörbyggda fordon, samlarfordon, traktorer och elbilar samt motorsågsbränsle. I en motion tas frågan om kommunala områdesavgifter upp. Utskottet avstyrker motionerna.
Propositionen
Regeringen (finansdepartementet) hemställer i proposition 1990/91:37 att riksdagen antar de vid propositionen fogade förslagen till
1. lag om ändring i lagen (1988:328) om vägtrafikskatt på utländska fordon,
2. lag om ändring i lagen (1990:576) om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt,
3. lag om ändring i lagen (1990:578) om särskilt bidrag till kommuner,
4. lag om ändring i lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper.
I enlighet med förslag som lämnats av en nordisk arbetsgrupp för vägtrafikskattefrågor föreslås vissa ändringar i lagen (1988:328) om vägtrafikskatt på utländska fordon. Förslagen innebär att utländska fordon skall beskattas endast om totalvikten överstiger 6 000 kg. Nuvarande skattepliktsgräns är 3 500 kg. Vidare föreslås att kilometerskatt för de utländska fordonen inte skall tas ut om körsträckan är högst 100 km. Nuvarande gräns går vid 50 km.
I propositionen föreslås också i fråga om mervärdeskatt bl.a. att ingående mervärdeskatt vid hyra av personbil eller motorcykel för yrkesmässig personbefordran inte skall omfattas av de avdragsbegränsningar som gäller avseende hyra av sådant fordon. Vidare föreslås att den kommunala förvaltningen av egna bostadsfastigheter skall omfattas av uttagsbeskattning.
Kommunerna föreslås också få rätt till statsbidrag när man utger bidrag eller andra ersättningar till kommunalförbund i vissa fall.
Slutligen föreslås vissa följdändringar i lagen om mervärdeskatt och lagen om omsättningsskatt på vissa värdepapper på grund av ändringar i annan lagstiftning.
Samtliga ändringar föreslås träda i kraft den 1 januari 1991.
Lagförslagen har följande lydelse.
NY SIDA STÅENDE TEXT se prop. s. 2-10. NY SIDA
Motionerna
Motion väckt med anledning av propositionen
1990/91:Sk14 av Roy Ottosson m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen avslår propositionen i den del som avser ändring i lagen (1988:328) om vägtrafikskatt på utländska fordon,
2. att riksdagen begär att regeringen verkar för internationella miljöavgifter m.m. i enlighet med vad som anförts i motionen.
Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1990
1989/90:Sk424 av Jan Sandberg (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändrade avgifter för amatörbyggda, ombyggda samt samlarfordon.
1989/90:Sk440 av Rolf Clarkson m.fl. (m) vari -- såvitt nu är i fråga -- yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vägskattebefrielse och schablonbelopp vid införsel av minst 30 år gamla fordon.
Motiveringen återfinns i motion 1989/90:T248.
1989/90:Sk613 av Lennart Brunander och Karin Starrin (båda c) vari yrkas att riksdagen beslutar slopa beskattningen på tvåtaktsbränsle för motorsågar och arbetsredskap, som fyller uppställda krav ur arbetsmiljösynpunkt.
1989/90:Sk618 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beskattning av traktorer.
1989/90:Sk625 av Lennart Brunander och Sven-Olof Petersson (båda c) vari yrkas att riksdagen beslutar ändra vägtrafikskattelagen 11 a §, punkt 2, så att de A-traktorer som enbart används i jordbruket även efter den 30 juni 1990 hänförs till klass II (jordbrukstraktorer).
1989/90:Sk628 av Kenth Skårvik m.fl. (fp) vari -- såvitt nu är i fråga -- yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan lagändring att kommuner får rätt att införa särskilda områdes- eller trängselavgifter i storstäders cityområden samt beträffande särskilda restriktioner i sådant område vid tillfälliga allvarliga utsläppssituationer, s.k. inversioner.
Motiveringen återfinns i motion 1989/90:T212.
1989/90:Sk629 av Göthe Knutson och Gullan Lindblad (båda m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om inrättande av en särskild fordonsklass för batteridrivna elbilar i enlighet med vad i motionen anförts.
Motiveringen återfinns i motion 1989/90:T413.
1989/90:Sk641 av Hugo Andersson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i 11 a §, punkt 2, vägtrafikskattelagen, att de A-traktorer som enbart används i jordbruket även efter den 30 juni 1990 hänförs till klass II (jordbrukstraktorer).
Utskottet
Propositionen
I propositionen föreslås att viktgränsen för fordons- och kilometerskatt för utländska fordon som används i Sverige höjs från nuvarande 3 500 kg till 6 000 kg. Också den körsträckegräns som gäller för kilometerbeskattningen av sådana fordon föreslås höjd, från 50 km till 100 km.
I motion Sk14 av Roy Ottosson m.fl. (mp) yrkar motionärerna att propositionen avslås. Motionärerna motsätter sig förslaget då det enligt deras uppfattning innebär en oacceptabel lättnad i beskattningen av viss tung trafik. De anser att gränsöverskridande transporter i stället bör underlättas genom en samordning av miljöavgifter inom de nordiska länderna och yrkar att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att regeringen bör verka för att gemensamma miljöavgifter införs på tung landsvägstrafik och färjetrafik inom de nordiska länderna.
Bakom förslaget i propositionen ligger en strävan att underlätta den gränsöverskridande trafiken i Norden. Nordiska ministerrådet (finansministrarna) har i en ekonomisk handlingsplan för åren 1989--1992, Ett starkare Norden, angivit bl.a. de nu föreslagna förenklingarna i vägtrafikbeskattningen som en av de åtgärder som bör vidtas för att utveckla Norden som hemmamarknad. Utskottet anser att den föreslagna förenklingen bör genomföras och tillstyrker därför propositionen i denna del och avstyrker motion Sk14 yrkande 1.
När det gäller miljöavgifter på landsvägstrafik och färjetrafik pågår i Sverige ett arbete som syftar till en styrning mot miljövänligare bränslen, fordon och fartyg. Miljöavgiftsutredningen har lagt fram olika förslag med denna inriktning. Vissa av dessa förslag, som t.ex. en miljöklassning av motorbrännoljor, har redan genomförts och andra förslag, som miljöklasser för tunga fordon och ett miljöavgiftssystem för sjöfart, är föremål för överväganden inom regeringskansliet.
Ett inslag i det nordiska samarbetet är att söka finna gemensamma nordiska lösningar i olika sammanhang. Som framgår av detta ärende bedrivs ett sådant samarbete bl.a. i Nordiska ministerrådet, som är ett samarbetsorgan mellan de nordiska regeringarna.
Utskottet anser inte att det framkommit något som föranleder ett uttalande från riksdagens sida. Utskottet avstyrker därför även motion Sk14 yrkande 2.
Vad gäller propositionen i övrigt har utskottet inte funnit anledning till erinran och tillstyrker därför förslagen. I förtydligande syfte bör dock anges att den i propositionen föreslagna rättelsen i 7 § lagen (1983:1053) om omsättningsskatt på vissa värdepapper tillämpas fr.o.m. den 1 juli 1990.
Vissa allmänna motioner
I det följande tar utskottet upp vissa motioner som väckts under den allmänna motionstiden 1990.
Amatörbyggda fordon
Försäljningsskatt för motorfordon (bilaccis) tas ut efter fordonets vikt. Också amatörbyggda fordon beskattas och detta gäller även om fordonet är ihopsatt av delar från andra fordon. För en personbil på 1 000 kg uppgår bilaccisen till 6 400 kr.
I bilavgaslagen (1986:1386) och bilavgasförordningen (1987:586) uppställs särskilda avgasreningskrav för fordon av 1976 års och senare modeller. Statens naturvårdsverk har meddelat föreskrifter (SNFS 1990:12) om dispens från reningskraven för bl.a. ombyggda och amatörbyggda fordon. Med stöd av 10 § bilavgaslagen tas en dispensavgift ut som är avsedd att jämna ut den ekonomiska fördelen av att fordonet inte behöver uppfyller uppställda krav. Fr.o.m. den 1 juli är avgiften 7000 kr för fordon av årsmodell 1976 och senare.
I motion Sk424 av Jan Sandberg (m) begär motionären ett tillkännagivande om att amatörbyggda och ombyggda fordon som fogats samman av delar från andra fordon bör undantas från bilaccisen och dispensavgiften.
Utskottet har vid sina tidigare ställningstaganden till liknande yrkanden framhållit svårigheterna med att författningsreglera en nedsättning eller schablonisering av bilaccisen för fordon som består av delar av äldre fordon. Skattskyldigheten för motorfordon som tillverkats inom landet av icke yrkesmässiga tillverkare inträder som framgått när fordonet förs in i registret. Att införa särskilda undantagsregler för accisen för de fall att det nytillverkade fordonet byggts av delar av äldre, beskattade fordon skulle enligt utskottet leda till praktiska problem av olika slag. Utskottet vidhåller sin inställning i denna fråga.
När det gäller dispensavgiften utgår denna inte för fordon med årsmodell före 1976. Ett nytillverkat fordon registreras normalt med ett modellår som ansluter till tillverkningsåret. Genom s.k. årsmodelldispens är det emellertid möjligt att åsätta ett fordon som till alla delar överensstämmer med ett ursprungligt fabrikstillverkat fordon det ursprungliga modellåret. En Chevrolet av 1958 års modell som betraktas som nytillverkad vid registreringsbesiktningen kan således genom årsmodelldispens åsättas modellåret 1958. Någon dispens från bilavgaslagens krav på avgasrening behövs normalt inte i ett sådant fall och dispensavgift utgår därmed inte. Trafiksäkerhetsverket har den 1 januari 1989 skärpt sin praxis när det gäller årsmodelldispens som en följd av att ett missbruk konstaterats. Regeringen har dock medgivit årsmodelldispens i ett antal besvärsärenden som avgjorts i juni i år. I regeringens beslutsmotivering anges att det i regel rör sig om fordon som har satts samman av bilentusiaster för att användas vid utställningar, veteranbilsrallyn etc., att mycket arbete och pengar lagts ner på fordonen och att de kan antas endast i mindre utsträckning komma att trafikera vägarna. Enligt vad utskottet inhämtat pågår inom trafiksäkerhetsverket ett arbete med att utforma föreskrifter för en årsmodelldispens efter dessa riktlinjer.
Utskottet konstaterar att den angivna utvecklingen innebär att motionärens krav i viss mån tillgodosetts. Utskottet vill dock klargöra att utskottet inte är berett att tillstyrka undantag från principen att en dispens från bilavgaslagens krav inte bör medföra någon ekonomisk förmån.
Med det anförda avstyrker utskottet motion Sk424.
Veteranbilar
Fordonsskatt och kilometerskatt tas inte ut för fordon som enligt bilregistret har årsmodell 1950 eller äldre.
I motion Sk440 av Rolf Clarkson (m) begär motionären ett tillkännagivande om att vägtrafikskattebefrielsen för äldre fordon bör ändras till en rullande trettioårsgräns och att en schablonaccis bör införas vid införsel i likhet med vad som gäller i Norge.
Utskottet har tidigare framhållit att man vid en jämförelse mellan de norska och svenska bestämmelserna bör beakta att den norska accisen för personbilar är avsevärt högre än den svenska. Mot den bakgrunden har utskottet funnit att förhållandena i Norge knappast kan åberopas för att i Sverige sänka accisen på importerade veteranfordon. Utskottet vidhåller denna uppfattning. Utskottet har vid behandlingen av liknande frågor tidigare också funnit att man med en rullande trettioårsgräns skulle riskera att ett alltför stort antal gamla bilar i trafik inom några år skulle komma att omfattas av skattebefrielsen. Utskottet vidhåller även denna uppfattning och anser dessutom att en fast gräns av praktiska skäl är att föredra framför en rullande.
Med det anförda avstyrker utskottet motion Sk440.
Motorsågsbränsle
Arbetarskyddsstyrelsen har initierat ett forskningsprojekt vid arbetsmiljöinstitutet i Umeå beträffande motorsågsbensin. Projektet har resulterat i en undersökningsrapport Motorsågsavgaser och bränslen (1988:29). I rapporten presenteras ett förslag till specifikation för en miljövänlig motorsågsbensin som bedöms innebära avsevärt mindre akuta besvär samt minskade långtidsrisker för skogsarbetaren. Problemet med den höga koloxidexponeringen vid motorsågsarbete bedöms i rapporten emellertid kvarstå också med den nya blandningen och det är inte heller säkert att den helt tar bort de besvär som kan uppstå vid sådant arbete.
I motion Sk613 av Lennart Brunander och Karin Starrin (båda c) yrkar motionärerna att riksdagen slopar beskattningen av tvåtaktsbränsle för motorsågar och arbetsredskap som uppfyller uppställda krav ur arbetsmiljösynpunkt.
Utskottet har vid sin tidigare behandling av liknande yrkande framhållit att utskottet ser positivt på det arbete som bedrivs för att få fram en motorsågsbensin som reducerar de obehag som skogsarbetare upplever på grund av motorsågens avgaser. Det är enligt utskottets mening viktigt att de arbetsmiljöproblem som framkallas av olämpliga motorbränslen snabbt får sin lösning. Sedan utskottet senast behandlade liknande yrkande kan noteras att två motorsågsbränslen nu finns på marknaden och att arbetarskyddsstyrelsen gjort vissa rekommendationer beträffande användningen av sådana bränslen.
När det gäller frågan om en eventuell skattebefrielse är utskottet emellertid inte övertygat om att en sådan är den bästa metoden för att säkerställa en användning av det nya bränslet. Skattebefrielser är ett trubbigt instrument och ger erfarenhetsmässigt upphov till administrativa och kontrollmässiga problem. Den sänkning av priset som skulle bli följden framstår också i nu aktuella sammanhang som marginell. Mervärdeskatten på bensin lyfts av och i övrigt är kostnaden för bensinen avdragsgill. Bensinkostnaden torde dessutom utgöra en mindre del av de kostnader inklusive lön och avgifter som arbetsgivaren har för denna typ av arbete.
Med det anförda avstyrker utskottet motion Sk613.
Jordbrukstraktorer
Trafiktraktorer är traktorer över 2 ton som används för transport på allmän väg. En sådan traktor anses emellertid som en jordbrukstraktor om den uteslutande eller så gott som uteslutande används för transport av produkter från eller förnödenheter för lantbruk, skogsbruk, yrkesmässig växtodling eller yrkesmässigt fiske. För skogsbruk gäller detta under förutsättning att lasten sammanlagt inte överstiger 15 ton. Om en jordbrukstraktor tillfälligt skall användas på ett sådant sätt att den blir att anse som en trafiktraktor skall tilläggsskatt betalas för en minsta period om 15 dagar. För trafiktraktorer utgår fordonsskatten efter vikt. Fordonsskatten för en bensindriven trafiktraktor med en tjänstevikt på 3 ton uppgår till 1 360 kr. Fordonsskatten för en jordbrukstraktor över 2 500 kg är 225 kr.
I motion Sk618 av Siw Persson (fp) begärs ett tillkännagivande om att traktorer inte bör betraktas som jordbrukstraktorer om de används för transporter åt andra eller har en större last än 15 ton.
Utskottet har vid upprepade tillfällen avstyrkt liknande yrkanden med hänvisning till att en sådan begränsning kan medföra en ökning av antalet transporter, vilket inte skulle förbättra trafiksäkerheten. Utskottet avstyrker motionen.
A-traktorer
Riksdagen har hösten 1986 beslutat att bilar som byggts om till traktorer (A-traktorer) alltid skall utgöra trafiktraktorer. Under en treårig övergångsperiod fram till den 30 juni 1990 skulle dock A-traktorer som används i jordbruk alltjämt anses som jordbrukstraktorer (prop. 1986/87:50, SkU10).
I motion Sk625 av Lennart Brunander och Sven-Olof Petersson (båda c) hemställer motionärerna att riksdagen beslutar att A-traktorer som enbart används i jordbruk skall hänföras till jordbrukstraktorer även efter den 30 juni 1990. Samma yrkande framställs av Hugo Andersson (c) i motion Sk641.
När den förändring som nu är i fråga beslutades av riksdagen hösten 1986 anförde utskottet bl.a. följande.
I fråga om ombyggda bilar finner utskottet det angeläget att bestämmelserna utformas så att skatten blir enklare att administrera och kontrollera inte minst mot bakgrund av att många av dessa s.k. A-traktorer och Epa-traktorer ägs av ungdomar och används för nöjeskörning och alltså redan i dag rätteligen borde vara registrerade som trafiktraktorer. Den skattehöjning som berörda jordbrukare kan drabbas av bör enligt utskottets mening inte överdrivas då det torde vara vanligt att dessa fordon då de används för bettransporter o.d. är avställda en stor del av året. Kravet på en rimlig anpassningstid i fråga om de A-traktorer som används inom jordbruket och liknande näringsgrenar får dessutom till stor del anses tillgodosett genom förslaget om en treårig övergångstid.
Utskottet har härefter vid olika tillfällen haft anledning att avstyrka yrkanden om ett generellt undantag för A-traktorer i jordbruket. Utskottet är alltjämt av uppfattningen att dessa regler inte bör förses med ett sådant undantag och avstyrker därför motionerna.
Områdesavgifter
I motion Sk628 av Kenth Skårvik m.fl. (fp) yrkar motionärerna att riksdagen beslutar ge kommunerna en rätt att införa områdesavgifter i storstädernas cityområden samt särskilda restriktioner vid allvarliga utsläpp.
Riksdagen har nyligen antagit en lag om tillfälliga bilförbud (prop. 1989/90:143, bet 1990/91:TU04, rskr. 20). Lagen ger en kommun rätt att tillfälligt förbjuda person- och lastbilstrafik inom vissa områden i situationer då luftföroreningarna utgör ett akut hot mot människors hälsa. Lagen bygger på ett förslag som lämnats av storstadstrafikkommittén i betänkandet Storstadstrafik 1 -- Tillfälligt förbud mot biltrafik vid särskilt svåra luftföroreningar (1988:62).
Storstadstrafikkommittén har också lagt fram förslag om bilavgifter (Storstadstrafik 3 -- bilavgifter, SOU 1989:43) och om regionala miljöavgifter på drivmedel (Storstadstrafik 5 -- ett samlat underlag, SOU 1990:16).
Enligt utskottets mening har motionen i viss utsträckning tillgodosetts genom den nyligen antagna lagen om tillfälliga bilförbud. Något skäl att nu fatta ytterligare beslut med denna inriktning finns inte, och utskottet avstyrker därför motionen i denna del. När det gäller frågan om regionala miljöavgifter anser utskottet att den fortsatta behandlingen av de förslag som lagts fram av storstadstrafikkommittén nu bör avvaktas. Utskottet avstyrker därför motionen även i denna del.
Elbilar
För elbilar erläggs bilaccis och fordonsskatt. Batteriets vikt undantas vid beräkningen av bilaccis. Någon kilometerskatt tas inte ut för elbilar.
I motion Sk629 av Göthe Knutson och Gullan Lindblad (båda m) hemställer motionärerna att riksdagen hos regeringen begär förslag om en särskild fordonsklass för elbilar.
Utskottet erinrar om att olika utredningar lagt fram förslag om vägtrafikbeskattningens utformning. Storstadstrafikkommittén har föreslagit skattelättnader för elfordon både när det gäller försäljningsskatten och fordonsskatten. Miljöavgiftsutredningen har i sitt delbetänkande Ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken -- energi och trafik (SOU 1989:83) föreslagit att nya fordon placeras i en av tre miljöklasser beroende på fordonets utsläpp av olika förorenande ämnen. Enligt utskottets mening bör den fortsatta behandlingen av dessa förslag nu avvaktas. Utskottet avstyrker motionen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande fordons- och kilometerskatt för utländska fordon
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:37 i denna del och avslag på motion 1990/91:Sk14 yrkande 1 antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1988:328) om vägtrafikskatt på utländska fordon,
res. 1 (mp)
2. beträffande nordiska miljöavgifter på landsvägstrafik och färjetrafik
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk14 yrkande 2,
res. 2 (mp)
3. beträffande propositionen i övrigt
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:37 i denna del antar de vid propositionen fogade Förslagen till 2. lag om ändring i lagen (1990:576) om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt, 3. lag om ändring i lagen (1990:578) om särskilt bidrag till kommuner, 4. lag om ändring i lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper, med den ändringen att ikraftträdandebestämmelsen erhåller följande lydelse. "Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991. 7 § tillämpas i sin nya lydelse fr.o.m. den 1 juli 1990."
4. beträffande amatörbyggda fordon
att riksdagen avslår motion 1989/90:Sk424,
res. 3 (m)
5. beträffande veteranbilar
att riksdagen avslår motion 1989/90:Sk440,
res. 4 (m, c) res. 5 (fp)
6. beträffande motorsågsbränsle
att riksdagen avslår motion 1989/90:Sk613,
res. 6 (c, v)
7. beträffande jordbrukstraktorer
att riksdagen avslår motion 1989/90:Sk618,
8. beträffande A-traktorer
att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Sk625 och 1989/90:Sk641,
res. 7 (m, c)
9. beträffande områdesavgifter
att riksdagen avslår motion 1989/90:Sk628 yrkande 1,
s.y. (v)
10. beträffande elbilar
att riksdagen avslår motion 1989/90:Sk629.
res. 8 (v, mp)
Stockholm den 20 november 1990
På skatteutskottets vägnar
Lars Hedfors
Närvarande: Lars Hedfors (s), Bo Lundgren (m), Torsten Karlsson (s), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Anita Johansson (s), Hugo Hegeland (m), Sverre Palm (s), Karl-Gösta Svenson (m), Rolf Kenneryd (c), Gösta Lyngå (mp), Kjell Nordström (s), Karl Hagström (s), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Isa Halvarsson (fp), Maggi Mikaelsson (v) och Marianne Andersson i Gislaved (s).
Reservationer
1. Fordons- och kilometerskatt för utländska fordon (mom. 1)
Gösta Lyngå (mp) har
dels anfört följande:
Regeringen föreslår en sänkning av skattekraven på utländska lastbilar.
Vi inom miljöpartiet de gröna anser att det är viktigt att vägtrafiken inte undgår sitt kostnadsansvar. Särskilt den tunga trafiken är förenad med stora samhällskostnader för väghållning, miljöförstöring, olyckor m.m., och vi anser att den tunga trafiken inte står för de samhällskostnader den orsakar. Även om det är viktigt att skattebelastningen är densamma för inländsk och utländsk trafik är det mot denna bakgrund betänkligt att minska beskattningen på tunga utländska fordon. Propositionen bör därför avslås.
Jag avstyrker propositionen och tillstyrker motion Sk14 yrkande 1.
dels vid moment 1 hemställt: 1. beträffande fordons- och kilometerskatt för utländska fordon
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk14 yrkande 1 och med avslag på proposition 1990/91:37 i denna del avslår förslaget till lag om ändring i lagen (1988:328) om vägtrafikskatt på utländska fordon.
2. Nordiska miljöavgifter på landsvägstrafik och färjetrafik (mom. 2)
Gösta Lyngå (mp) har
dels anfört följande:
Det är viktigt att det nordiska samarbetet utvecklas och att transporterna till och från våra grannländer underlättas. En förutsättning är dock att de åtgärder som vidtas är förenliga med ett bibehållet samhällsekonomiskt ansvarstagande. En utvecklingsmöjlighet är då att införa gemensamma nordiska miljöavgifter eller samordnade miljöskatter på t.ex. tung trafik och färjetrafik inom de nordiska länderna.
Riksdagen bör som sin mening ge regeringen det anförda till känna.
Jag tillstyrker motion Sk14 yrkande 2.
dels vid moment 2 hemställt: 2. beträffande nordiska miljöavgifter på landsvägstrafik och färjetrafik
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk14 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om gemensamma nordiska miljöavgifter eller samordnade miljöskatter på tung trafik och färjetrafik inom de nordiska länderna. 3. Amatörbyggda fordon (mom. 4)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har
dels anfört följande:
Samhället stöder på olika sätt de flesta fritidsaktiviteter, framför allt för ungdomar. Motorintresserade ungdomar utsätts emellertid för onödigt krångel och byråkrati.
Regler och bestämmelser utformas ofta med allmänna företeelser som grund. Därvid uppstår inte sällan problem för mindre vanliga verksamheter. Inom motorområdet kan detta belysas med följande exempel.
När någon bygger ett eget fordon (s.k. amatörbyggt fordon) klassas det som ett fordon med ny identitet och måste därför betala bilaccis på 1 000-tals kronor. Detta kan ifrågasättas, eftersom huvudparten av delarna redan tidigare funnits på ett motorfordon där accisen betalats.
De nya avgasreglerna från 1989 års bilmodeller har gett och kommer att ge betydande utsläppsminskningar. Avgasreglerna ger dock upphov till mycket stora problem för många motorentusiaster. Möjligheten att importera äldre och på de svenska vägarna ovanliga fordon har beskurits starkt och den som renoverar äldre fordon inom landet har problem. När fordonen efter renoveringen skall tas i bruk räknas dessa ofta som nya fordon och kravet på avgasrening enligt 1989 års modell ställs på dem. De fordon som modifierats betydligt kan visserligen klassas som amatörbyggda fordon och behöver då inte klara avgasnormerna. Däremot utkrävs en s.k. dispensavgift på 7 000 kr.
Bilaccisen och dispensavgiften uppgår till betydande belopp, och det bör prövas om inte dessa avgifter kan avskaffas eller minimeras för amatörbyggda och ombyggda fordon samt samlarfordon. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Vi tillstyrker således motion Sk424.
dels vid moment 4 hemställt:
4. beträffande amatörbyggda fordon
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sk424 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om skatt och avgifter för amatörbyggda och ombyggda fordon samt samlarfordon.
4. Veteranbilar (mom. 5)
Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m) och Rolf Kenneryd (c) har
dels anfört följande:
Det är oacceptabelt att införsel och innehav av äldre kulturhistoriskt intressanta fordon försvåras genom stela och omotiverat hårda skatteregler. Vissa lättnader för denna kategori fordon bör enligt vår mening kunna genomföras utan risk för missbruk.
Dagens bestämmelse om skattebefrielse för årsmodell 1950 och äldre bör således ersättas av en rullande trettioårsgräns. Vidare bör införsel av 30 år gamla och äldre fordon inte beläggas med full accis utan med en schablonaccis.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Vi tillstyrker således motion Sk440.
dels vid moment 5 hemställt: 5. beträffande veteranbilar
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sk440 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om en rullande trettioårsgräns för vägtrafikskattebefrielse och om en schablonaccis vid införsel av äldre fordon.
5. Veteranbilar (mom. 5)
Kjell Johansson och Isa Halvarsson (båda fp) har
dels anfört följande:
Vi anser att dagens bestämmelse om vägtrafikskattebefrielse för fordon av årsmodell 1950 och äldre bör kunna ersättas av en rullande trettioårsgräns utan risk för missbruk. Härigenom underlättas innehav av äldre kulturhistoriskt intressanta fordon.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Vi tillstyrker således motion Sk440 i denna del.
dels vid moment 5 hemställt: 5. beträffande veteranbilar
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Sk440 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om en rullande trettioårsgräns för vägtrafikskattebefrielse.
6. Motorsågsbränsle (mom. 6)
Görel Thurdin (c), Rolf Kenneryd (c) och Maggi Mikaelsson (v) har
dels anfört följande:
Skogsarbetare utsätts för en nära och långvarig kontakt med det bränsle som används vid motorsågsarbetet. Det har härvid visat sig att dagens bensin inte är lämplig. Det är bl.a. den ökade förekomsten av aromatiska kolväten som givit besvär. I Sverige har därför bedrivits ett forskningsarbete med målsättningen att få fram ett bättre bränsle. Detta arbete har resulterat i en specifikation av ett särskilt motorsågsbränsle med mycket låg halt av aromatiska kolväten.
Enligt vår mening är det angeläget att det nya motorsågsbränslet verkligen kommer till användning. Genom att bränslet är dyrare än vanlig bensin finns det en risk att det inte slår igenom fullt ut. Vanlig bensin är billigare och dessutom mer lättillgänglig.
Vi anser att det är motiverat med en skattebefrielse för de bränslen som uppfyller de särskilda krav som bör ställas på bränslen som används i motorsågsarbete och liknande och tillstyrker därför motion Sk613. Regeringen bör dock återkomma med ett förslag i saken.
dels vid moment 6 hemställt:
6. beträffande motorsågsbränsle
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Sk613 hos regeringen begär förslag om skattebefrielse för motorsågsbränslen i enlighet med vad som anförts ovan.
7. A-traktorer (mom. 8)
Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m) och Rolf Kenneryd (c) har
dels anfört följande:
A-traktorer används så gott som uteslutande för lantbrukarnas egna transporter av produkter i form av främst avsaluspannmål, sockerbetor och fabrikspotatis. Fordonen används inte för entreprenadverksamhet och dylikt. I hela landet finns cirka 1 500 A-traktorer. Dessa kör i genomsnitt högst 200 mil per år på allmän väg.
En transportutrustning av denna typ skrivs normalt av på 15 till 20 år. Inköpskostnaden för en A-traktor kan uppgå till mellan 50 000 och 100 000 kr., och inköpskostnaden för ett släp är i samma storleksordning. De lantbrukare som investerat i A-traktorer borde därför när reglerna ändrades hösten 1986 rimligen ha fått en tioårig övergångsperiod. Detta förordades också av lantbruksstyrelsen och vissa länsstyrelser när de nya reglerna antogs.
Årskostnaden för en A-traktor var fram till den 1 juli 1990 i stort sett densamma som för en jordbrukstraktor. Nu uppgår skatten för ett helt år till mellan 20 000 och 30 000 kr. Lantbrukarna har ingen möjlighet att betala en så hög fordonsskatt. Enda alternativet är skrotning vilket är ett såväl företagsekonomiskt som nationalekonomiskt slöseri.
Det finns i och för sig en möjlighet att ställa traktorn under vissa perioder för att nedbringa kostnaden. Detta alternativ är dock svåradministrerat och inte speciellt lämpligt eftersom avställningen måste omfatta minst 15 dagar. T.ex. transporter av avsaluspannmål sker diskontinuerligt och då speciellt från företag som har egna torknings- och lagringsanläggningar. Det är i sådana fall inte möjligt att avregistrera fordonet under någon större del av året.
Vi anser att A-traktorer som enbart används i lantbruk har bort betraktas som jordbrukstraktorer även efter den 30 juni 1990 och tillstyrker därför motionerna Sk625 och Sk641. Reglerna bör således ändras på det sätt motionärerna yrkar och en särskild kompensation utbetalas till de lantbrukare som hunnit erlägga den högre skatten. Regeringen bör dock återkomma med ett förslag i saken.
dels vid moment 8 hemställt:
8. beträffande A-traktorer
att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Sk625 och Sk641 hos regeringen begär ett skyndsamt förslag i enlighet med det anförda.
8. Elbilar (mom. 10)
Gösta Lyngå (mp) och Maggi Mikaelsson (v) har
dels anfört följande:
Elbilen är mycket miljövänlig och går helt ljudlöst. De flesta resor med bil är kortare än en mil, och 80 % av resorna är kortare än fem mil. Elbilen är därför idealisk för närtransporter, särskilt i tätorter. Den lämpar sig dessutom särskilt väl som ungdomsbil.
Vi anser att någon form av stimulans för elbilsanvändning bör införas och föreslår att riksdagen med anledning av motion Sk629 begär ett förslag som innebär att eldrivna bilar befrias från fordonsskatt.
dels vid moment 10 hemställt: 10. beträffande elbilar
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Sk629 hos regeringen begär ett förslag som innebär att eldrivna bilar befrias från fordonsskatt.
Särskilt yttrande
Områdesavgifter (mom. 9)
Maggi Mikaelsson (v) har anfört:
Vänsterpartiet stöder tanken på särskilda bilavgifter i storstädernas cityområden. Frågan har utretts av storstadstrafikkommittén, som också lagt fram ett förslag i delbetänkandet Storstadstrafik 3 -- Bilavgifter, SOU 1989:43.
Det är viktigt att bilavgifter i någon form införs så att trafik- och miljöproblemen i storstadsområdena kan minskas. Jag förutsätter att regeringen inom kort lägger fram ett förslag med denna inriktning och har därför inte något yrkande i detta ärende.