Till innehåll på sidan

Ändringar i statens budget för 2020 - Stöd till kommunsektorn för att stärka välfärden

Betänkande 2019/20:FiU49

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
19 februari 2020

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Ändringar i statens budget för 2020 och 2,5 miljarder mer till välfärden (FiU49)

Riksdagen sa ja till ändringar i statens budget som innebär att 2,5 miljarder kronor mer går till kommuner och regioner. Riksdagen anser att ett omgående tillskott till välfärden är nödvändigt eftersom kommunerna och regionerna står inför mycket stora utmaningar.

Ändringarna innebär att det så kallade ingångsavdraget, en skattelättnad för personer som står långt från arbetsmarknaden, inte ska genomföras. Detta innebär att beräkningen av inkomsterna i statens budget ändras. Tre andra områden får minskade anslag. Bland annat minskar statsbidraget för att anställa fler lärarassistenter och införandet av så kallad utvecklingstid avbryts.

Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Information kommer

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2020-02-11
Justering: 2020-02-13
Trycklov: 2020-02-13
Betänkande 2019/20:FiU49

Alla beredningar i utskottet

2020-02-06, 2020-02-11

Ändringar i statens budget för 2020 och 2,5 miljarder mer till välfärden (FiU49)

Finansutskottet föreslår att riksdagen säger ja till ändringar i statens budget som innebär att 2,5 miljarder kronor mer går till kommuner och regioner. Utskottet anser att ett omgående tillskott till välfärden är nödvändigt eftersom kommunerna och regionerna står inför mycket stora utmaningar.

Ändringarna innebär att det så kallade ingångsavdraget, en skattelättnad för personer som står långt från arbetsmarknaden, inte ska genomföras. Detta innebär att beräkningen av inkomsterna i statens budget ändras. Tre andra områden får minskade anslag. Bland annat minskar statsbidraget för att anställa fler lärarassistenter och införandet av så kallad utvecklingstid avbryts.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2020-02-18
Debatt i kammaren: 2020-02-19

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 6 Fredrik Olovsson (S)

Fru talman! Den generella välfärden är något av kronjuvelen i den svenska modell som vi socialdemokrater inte bara har designat och byggt upp utan också, kanske mer än de flesta, vill värna, utveckla och förstärka. Skola, äldreomsorg och sjukvård som vi får efter behov och som vi betalar gemensamt efter förmåga skapar trygghet, samanhållning och utveckling i hela Sverige och för alla samhällsgrupper i vårt land. Det ger en bra start för barn och ungdomar in i vuxenliv och arbetsliv. Det bidrar med stöd och hjälp när vi har det som svårast och behöver hjälpen som allra bäst. Tillsammans med kommunernas och regionernas övriga tjänster är detta gemensamma välfärdsåtagande helt centralt för Sverige som vi känner det.

Ett sådant åtagande, fru talman, ska förstås också finansieras. Det sker i dag framför allt genom att kommuner och regioner beskattar sina medborgare. Men även staten skjuter till stora resurser och ser dessutom till att utjämna förutsättningarna mellan kommuner och regioner.

Efter många år med otillräckliga statliga stöd och otillräcklig utjämning, inte minst för de små kommunerna i glesbygden, har vi sedan Stefan Löfven tillträdde bytt riktning för politiken. Vi har gått från de stora skattesänkningarna till de stora välfärdssatsningarna. Under den förra mandatperioden investerades 35 miljarder mer i välfärden från statens sida. Det har gett resultat. Över 100 000 fler jobbar nu i välfärdens verksamheter - över 30 000 fler bara i skolan, där också kunskapsresultaten nu förbättras.

Fru talman! Det som har gjorts är nödvändigt och bra men kommer inte att räcka till det som nu väntar framför oss. Fram till 2030, alltså inom en tioårsperiod, beräknas Sveriges befolkning som är över 80 år växa med över 50 procent. Det beror förstås på att den 40-talistkull där de första nu fyller 80 år är en rekordstor generation. Samtidigt är den stora 90-talistgenerationen nu i barnafödande ålder, så andelen barn i befolkningen ökar också. De som behöver välfärdens viktiga tjänster blir alltså väldigt många fler.

Detta är en stor utmaning för våra kommuner och regioner. Att vi blir fler barn och äldre kommer att kräva stora investeringar i den gemensamma välfärden inte bara i dag utan under många år framöver. Allt fler människor kommer helt enkelt att befinna sig i de åldrar där vård och omsorg behövs mest och kostar allra mest.

Våra äldre har rätt till en bra vård och omsorg. De som har betalat skatt under ett långt liv och byggt mycket av denna kronjuvel, välfärdssamhället Sverige, ska förstås kunna lita på att välfärden finns där också för dem. På samma sätt måste de stora barnkullarna nu få bästa möjliga start i livet med en bra och jämlik skola, så att alla kan ta sig ut i livet och nå sin fulla potential.

Den här demografiska utvecklingen gör att kommuner och regioner behöver mer resurser. Om det råder inget tvivel. Därför har vi, genom ett brett samarbete i Sveriges riksdag, nu säkrat minst 20 miljarder mer i generella statsbidrag till välfärden under den här mandatperioden. Sedan i höstas har vi dock även sett en avmattning i ekonomin som påverkar kommunsektorn här och nu. Därför har vi aviserat ytterligare minst 5 miljarder extra till välfärden redan i år, ovanpå de förstärkningar som redan ligger i budgeten för 2020. Vi ska hantera detta inom ramen för en ordnad budgetprocess - i vårändringsbudget, som sig bör.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ändringar i statens budget för 2020 - Stöd till kommunsektorn för att stärka välfärden

Vårt förslag innebär alltså mer än dubbelt så mycket pengar till välfärden som vad oppositionen föreslår, dessutom pengar framtagna och beslutade i en ordnad process som innebär långsiktighet, trygghet och ordning.

Fru talman! Som socialdemokrat gläds jag alltid när partier vill ge mer pengar till välfärden. Däremot vet jag att tillfälliga engångssatsningar inte bygger långsiktig trygghet. Och det är just långsiktig trygghet som behövs för att kommunsektorn ska kunna möta de stora utmaningar som vi står inför.

För att säkra välfärden måste man klara av det långa perspektiv som gäller för ett så viktigt åtagande som barnens skola, medborgarnas sjukvård och omsorgen om de äldre. Ska man bygga skolor, äldreboenden och vårdcentraler och inte minst utbilda och anställa de tiotusentals undersköterskor, sjuksköterskor och lärare som behövs de kommande åren behövs stabila förutsättningar och långsiktiga besked. Då duger inte kortsiktigt politiskt spel som är grunden för oppositionspartiernas agerande här i dag.

Socialdemokraterna kommer att fortsätta att sätta välfärden främst. Inte bara i år, nästa år och året därpå utan i många mandatperioder framöver, eftersom de äldre blir allt fler under många mandatperioder framöver. För att det verkligen ska gå att klara den här utmaningen har vi också skapat en välfärdsreserv som nu kan användas för att möta den demografiska utmaningen med allt fler äldre och allt fler barn.

När vi vände de stora underskotten i statsfinanserna till överskott skapade vi utrymme för välfärdssatsningar. Sverige står bättre rustat än andra, med muskler starka nog att garantera en bra skola, sjukvård och trygg äldreomsorg framöver även om den ekonomiska utvecklingen i vår omvärld skulle försämras.

Fru talman! Ska nu välfärden bli så här bra och byggas ut så här mycket kommer det att krävas väldigt mycket resurser. Även om vi har goda förutsättningar kommer det att krävas tuffa prioriteringar. Då går det inte att göra som partierna i det högerkonservativa blocket som ständigt föreslår sänkta skatter i stället för välfärdsinvesteringar. Värnar man välfärden kan man inte som Moderaterna bryta sönder sjukförsäkringen med ytterligare 10 miljarder i besparingar som ytterst drabbar välfärden. Man kan inte köra sönder arbetsmarknadspolitiken som man nu senast gör i den moderata budgeten - och som moderaterna föreslog ännu mer av i höstas. Då får kommunerna nämligen nya kostnader för försörjningsstöd, då växer inte skatteintäkterna på lokal nivå och då klarar man heller inte kompetensförsörjningen till de här viktiga verksamheterna.

Då duger det heller inte att rösta mot förslag om en starkare utjämning mellan kommuner med goda förutsättningar och kommuner som på grund av gleshet eller en äldre befolkning har det svårare - något som Moderaterna gjorde för bara några månader sedan.

Fru talman! När oppositionen nu ägnar sig åt ett kortsiktigt politiskt spel, kör sönder en ordnad budgetprocess och förstör långsiktigheten för medborgare, företag och kommuner väljer vi att inte spela med. Vi kommer inom ramen för en ordnad budgetprocess i vår att lägga fram 5 miljarder i generell förstärkning till kommunsektorn - mer än dubbelt så mycket som oppositionen i dag - och samtidigt värna den ordning som tjänat Sverige så väl och som ytterst är grunden för välfärdens långsiktiga finansiering och därmed också ytterst för medborgarnas trygghet.

Bara genom att lyfta blicken mot det långsiktiga perspektivet kan vi på riktigt ta tag i den här stora utmaningen och utveckla och stärka välfärden. Genom att ge kommunsektorn långsiktiga besked kan man bygga ut välfärden så kraftigt som det kommer att behövas. Så ger vi möjlighet att planera för att anställa tiotusentals nya lärare, sjuksköterskor och undersköterskor. Det är så vi bygger ett starkare samhälle och ett tryggare Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ändringar i statens budget för 2020 - Stöd till kommunsektorn för att stärka välfärden

(Applåder)


Anf. 7 Elisabeth Svantesson (M)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet och därmed också yrka bifall till 2 ½ miljard till välfärden.

Det viktigaste först. Det var mitt huvudbudskap när vi stod här i höstas och diskuterade regeringens och stödpartiernas budget. Regeringens allra viktigaste uppgift måste alltid vara att sätta välfärden och tryggheten främst. Det är det allra viktigaste. Det var också så vi moderater prioriterade i vår budget. Där satsade vi 9 miljarder kronor mer än vad regeringen och stödpartierna gjorde på generella statsbidrag till kommuner och regioner.

Varför gjorde vi det här? Jo, vi ser hur kärnuppgifterna ute i välfärden nu pressas. De pressas av demografi, av en väldigt hög invandring, av en vikande konjunktur och av att Sverige nu har allra lägst tillväxt i EU per capita. Det ger inte de skatteintäkter som kommuner och regioner skulle behöva.

Fru talman! Vi moderater prioriterade i vår budget det viktigaste först. Vi sa nej till friår, alltså att människor faktiskt ska kunna få betalt för att vara hemma från jobbet. Vi sa nej till ingångsavdrag därför att vi har prövat det och vet att det är en ineffektiv anställningssubvention. Vi satsade i stället på det som är allra viktigast för skattebetalarna och viktigast för Sverige: välfärden och tryggheten. Vi gjorde det samtidigt som vi tog viktiga steg mot tillväxt, full sysselsättning och minskat bidragsberoende. Man kan göra både och samtidigt.

Fru talman! Vår budget vann inte den gången, men jag har ända sedan dess påtalat för regeringen att de borde lägga fram en extra ändringsbudget med mer pengar till välfärden och rättsväsendet eftersom vården, skolan och omsorgen om våra äldre är underfinansierade. Rättsväsendet likaså. Men vi fick ingen respons.

Då tog vi moderater saken i egna händer. Vi meddelade att vi tänker göra det här själva. Vi presenterade ett räddningspaket för välfärden och rättsväsendet. Vad hände då? Jo, då vaknade januaripartierna. Då erkände man att man underfinansierat välfärden. Då lovade man att skjuta till 5 miljarder kronor i sommar.

Jag välkomnar det uppvaknandet. Jag tycker att det är väldigt bra. Men Moderaterna, Vänsterpartiet, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna såg också och konstaterade att det inte räckte. Varför ska ett äldreboende i Norrköping, som jag besökte för bara några veckor sedan, behöva säga upp undersköterskor om vi i stället kan se till att de får stanna?

Det är därför som vi fyra partier har gått vidare med den budget som vi nu ska fatta beslut om i dag. Resultatet är mer resurser till välfärden. De kommer att användas på olika sätt i olika kommuner och olika regioner, för behoven ser olika ut. Men behoven finns där.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ändringar i statens budget för 2020 - Stöd till kommunsektorn för att stärka välfärden

Vill man kan lärarna bli fler i Örebro. Vill man kan undersköterskorna bli fler i Gävleborg. Sjuksköterskorna kan bli ännu fler i Västra Götaland. Framför allt tror jag att de här pengarna kommer att göra nytta genom att hindra en del av de besparingar som man har påbörjat.

Fru talman! Det här ställer inte Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna upp på i dag. De vill i stället satsa skattebetalarnas pengar på friår och ingångsavdrag. Det är ett besked som heter duga till Sveriges skattebetalare.

Låt oss stanna till där en liten stund och ta det ytterligare en gång. Det har talats om oheliga allianser, har jag hört på slutet. Men det här är väl januaripartiernas överenskommelse i dess renaste form. Socialdemokraterna kommer alltså i dag att säga nej till mer pengar till välfärden. Och Centerpartiet och Liberalerna säger i dag ja till friåret.

Fru talman! Vi kommer nog att få höra januaripartierna slingra sig i dag och försöka rättfärdiga att man säger nej till de här välfärdspengarna. Fredrik Olovsson från Socialdemokraterna har redan anklagat mig för politiskt spel och budgetkaos. Det är varken spel eller budgetkaos. Det här är rena pengar rakt in i välfärden.

Centerpartiet kommer att säga att vi nu höjer skatterna på företagande. Nej, fru talman, här höjer vi inga skatter i dagens beslut.

Liberalerna har tidigare sagt att det behövs mer pengar till rättsväsendet. Absolut, det gör det. Det var därför vi satsade fyra gånger så mycket som regeringen på rättsväsen och polis i vår budget. Liberalerna är välkomna varje dag i veckan att samarbeta med Moderaterna om mer pengar till rättsväsendet. Men faktum är att Liberalerna, Centerpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet faktiskt satsade mer på friår i höstens budget än vad man gjorde på polisen.

Och vad kommer Miljöpartiet att säga? Det får vi se, men jag kan tänka mig att man kommer att säga: Det heter inte friår! Jo, Karolina Skog, det heter friår.

Fru talman! I dag är en viktig dag. Jag är glad i dag. En majoritet i Sveriges riksdag, oppositionen, har samlat sig kring det som är allra viktigast för Sverige. Vi ser nu till att välfärdens verksamheter får mer resurser så att man inte behöver göra dessa besparingar runt om i Sverige. Det är vår viktigaste uppgift.

Fru talman! Jag är som sagt glad. Men jag är också förvånad över att fyra partier fortfarande säger nej till dessa pengar.

(Applåder)


Anf. 8 Fredrik Olovsson (S)

Fru talman! När Elisabeth Svantesson talar om välfärden skaver det trots allt. Moderaterna föreslår i sina budgetar kraftiga besparingar som innebär mycket ökade kostnader för kommunerna. Dessa talar Svantesson förstås inte om, men de finns ju där likväl och tenderar alltid att återkomma i nya budgetar. Svantesson nämner inte heller de 5 miljarder som regeringen kommer att anslå till kommuner och regioner i samband med vårbudgeten utan bara de 2 miljarder som de facto blir resultatet av denna operation.

Dessutom har Moderaterna på mycket kort tid frångått två viktiga principer för den svenska budgetprocessen. För några veckor sedan valde de att frångå reservationsförbudet när de försökte rösta ned plastpåseskatten trots att den ingick i budgeten. Därmed lämnade Moderaterna en praxis som har gällt sedan 90-talskrisen. I dag kommer Moderaterna att ta nya steg för att underminera ordning och reda. Även dagens agerande strider solklart mot andan i budgetprocessen och mot det finanspolitiska ramverket.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ändringar i statens budget för 2020 - Stöd till kommunsektorn för att stärka välfärden

Det argument som Elisabeth Svantesson använder sig av nu när de tar initiativ till en extra ändringsbudget blir ganska svagt eftersom vi har visat att vi kan använda den vanliga budgetprocessen för att presentera mer än dubbelt så mycket pengar som det Elisabeth Svantesson säger i talarstolen i dag. Det visar att systemet fungerar om man vill och om det inte handlar om politiskt spel.

Frågan är varför Moderaterna väljer att köra sönder den ordnade processen om det nu inte är ett kortsiktigt spel. Hur blir Sverige bättre av den oordning Elisabeth Svantesson skapar? Varför lämnar Moderaterna den budgetordning som de tidigare har värnat?


Anf. 9 Elisabeth Svantesson (M)

Fru talman! Socialdemokraterna borde skämmas i dag. Socialdemokraterna säger alltså nej till välfärdspengar och ja till friår och ingångsavdrag. Det är det denna diskussion handlar om, och det är det vi ska fatta beslut om.

Det blir lite löjligt när finansutskottets ordförande går till plastpåseskattens försvar. Denna debatt handlar inte om den mycket ogenomtänkta plastpåseskatten utan om mer pengar till välfärden.

Det handlar inte heller om budgetkaos eller politiskt spel. Jag har under hösten och efter jul besökt många välfärdsverksamheter runt om i landet och talat med undersköterskor, lärare och förskollärare. Beskedet är entydigt: Det behövs mer resurser.

Hade inte Moderaterna tillsammans med övriga oppositionspartier tagit detta initiativ och drivit på för mer pengar till välfärden hade det inte blivit 7 ½ miljard i år. Jag är stolt och glad över att vi nu genomför det vi sa i vår budget i höstas. Det kommer att komma landets sjuksköterskor, undersköterskor och lärare till del.

Jag är samtidigt mycket förvånad över det obegripliga i att Socialdemokraterna i riksdagen i dag inte kommer att rösta ja till mer välfärdspengar.


Anf. 10 Fredrik Olovsson (S)

Fru talman! Vi kommer att lägga fram mycket mer pengar och rösta igenom mycket större ekonomiska resurser till välfärden än vad Moderaterna gör, och så är det varje gång och varje år. Vi gör inte heller stora nedskärningar i viktiga samhällsfunktioner som innebär att dessa kostnader ökar och flyttar in i kommunernas budgetar och därmed trycker ut andra viktiga resurser i välfärden.

Det går inte att bortse från att Moderaterna med bara ett par veckors mellanrum kör sönder en ordnad budgetprocess och struntar i att finansiera sina förslag.

Förra gången detta var aktuellt, 2018, valde Moderaterna att inte göra så. Man skrev i stället: "Om riksdagen ändrar delar av budgetbeslutet i efterhand kan det få långtgående konsekvenser för svensk ekonomi och det politiska systemet." Då gällde ordning men nu politiskt spel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ändringar i statens budget för 2020 - Stöd till kommunsektorn för att stärka välfärden

Vad får politiskt spel för konsekvenser i förlängningen? Innebär det att välfärdens verksamheter kommer att kunna använda mycket mer resurser framöver? Kommer kommunalråd och ansvariga i verksamheterna att känna att nu är det lugnt och tryggt, nu vågar vi satsa framåt? Nej, självklart inte. En lång rad kommuner säger att det som händer i dag inte är viktigt för dem eftersom de behöver långsiktiga besked, vilket de inte får av hoppande majoriteter.

Det är väl därför partikollegor till Elisabeth Svantesson i exempelvis Järfälla, Solna och Sollentuna inte gör om sina budgetplaner. Det är ju inte så märkligt, för ska man bygga ett äldreboende vill man ha långsiktiga spelregler och förutsättningar. Men där finns inte Moderaterna i dag, och det är en stor förändring i svensk politik.


Anf. 11 Elisabeth Svantesson (M)

Fru talman! Om kommunerna inte behöver pengarna tycker jag inte att januaripartierna ska skjuta till 5 miljarder i vårbudgeten. Men vi vet alla att de faktiskt behövs.

Som ordförande i Sveriges riksdags finansutskott bör man ha koll på budgetlagen och veta att riksdagen kan lägga fram en extra budget. Annars hade vi givetvis inte gjort det. Det finns stora behov där ute, så det är inget politiskt spel.

Vi kan lova Sveriges medborgare att vi tänker fortsätta att strida för höjda nivåer på statsbidrag som kommer ut till Sveriges äldreboenden, skolor och förskolor. Det kan man lita på, för politiken måste göra det som är viktigast först, nämligen se till att välfärd och rättsväsen har resurser.

Därutöver krävs en politik som gör att skatteintäkterna ökar. Det gör de inte med friår och ingångsavdrag. Det behövs en annan politik, en borgerlig politik som gynnar företagande och arbete. Sverige behöver det. Om ekonomin ska kunna växa krävs det reformer - reformer som regeringen och de stödpartier som håller uppe regeringen inte förmår komma fram till.

Moderaterna kan man lita på. Vi kommer både att se till att öka tillväxten och fördela det där det bäst behövs.

Skattebetalarna ska också veta att det nu är fyra partier i opposition som har majoritet i Sveriges riksdag och driver på för dessa välbehövliga resurser.

Ett tips till januaripartierna är att man inte kan lägga fram reformer i Sveriges riksdag som saknar stöd, även om vi har en budgetlag och ordnade processer, som vi ska fortsätta att ha. Man måste vara lyhörd för när svenska väljare genom en majoritet i riksdagen säger nej till friår. Svenska folket vill inte ha ett friår där man faktiskt kan vara hemma och få betalt.

(Applåder)


Anf. 12 Oscar Sjöstedt (SD)

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Detta ärende har av förklarliga skäl blivit ganska medialt uppmärksammat, och vid någon av de intervjuer jag har gett med anledning av detta har jag sagt att jag tycker att det är glädjande att oppositionen har vaknat till liv och insett att den faktiskt är ganska potent.

Under lång tid, åtminstone hela föregående mandatperiod, var Sverigedemokraterna helt ensamma om att agera som opposition. Decemberöverenskommelse, januariöverenskommelse - i ärlighetens namn, hur tycker ni själva att det har gått?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ändringar i statens budget för 2020 - Stöd till kommunsektorn för att stärka välfärden

Hela den föreställning vi har fått ta del av, inte minst från centerpartistiskt håll men även från finansministern och andra, om att minoriteten ska ha något slags fri lejd genom kammaren avseende just budgetpropositionen är en vanföreställning. Det finns inget som helst konstitutionellt stöd för denna utgångspunkt, snarast tvärtom. Det majoriteten nu gör är helt och fullt konstitutionellt gångbart. Man får ha precis vilka betänkligheter man vill avseende sakpolitik och innehåll, men man kan inte ha några konstitutionella betänkligheter. Finansmakten ligger hos riksdagen, inte hos regeringen. Så är det.

Det är också en vanföreställning såtillvida att man inte förstår att även oppositionen har ett intresse av att driva igenom sin politik. En fungerande opposition kommer naturligtvis att ta varje tillfälle som uppenbarar sig i akt att göra detta. Jag kan inte se mina väljare i ögonen och förklara att vi underlät att driva igenom vår politik för att vi var tvungna att ta hänsyn till känslolivet hos ett antal statsråd samt en viss vikarierande partiledare i Centerpartiet. Även vi har en skyldighet gentemot våra väljare.

Vad gäller sakpolitiken och själva innehållet i betänkandet hade mer kunnat göras och det hade kunnat göras bättre. Men med det sagt, om detta är minsta gemensamma nämnaren och om detta är vad som går att samla en majoritet för har vi i Sverigedemokraterna inga som helst problem med att bidra med våra mandat för att detta ska kunna förverkligas. Vi är tvärtom glada över att vi kan hjälpa till. Vi lyckas kanske inte lösa men i varje fall lindra den tilltagande ekonomiska krisen i landets kommuner och regioner. Med anledning av detta vill jag passa på och tacka samtliga ingående parter och partier som har gjort detta möjligt.

Fru talman! Jag har fått frågan vad detta kan tänkas få för påverkan på januariavtalet. Det vet jag inte, och det är heller inte mitt bekymmer. Jag har inte skrivit under något januariavtal. Men om man har skrivit under ett dåligt avtal med dåliga reformer som dessutom saknar parlamentariskt stöd kan man inte gärna bli upprörd när någon annan kommer och sätter stopp för det.

Fru talman! Det är fascinerande att ganska exakt tre veckor efter att nuvarande statsbudget trätt i kraft kom regeringen med finansministern i spetsen och sa: Oj då, här behöver vi kanske skjuta till lite pengar. Det är väl i och för sig bra att man börjar se allvaret i kommunsektorns ekonomiska kris. Men man kan tänka sig att man borde sett detta innan beslut togs om budgeten, inte tre veckor efter att den trätt i kraft. Såg ni inte detta komma?

Fru talman! Vidare har det lite hej vilt spekulerats, som det ibland tenderar att göra inom politiken, om detta i förlängningen kan leda till att talmannen får börja sondera igen eller till nyval. Socialdemokraternas partisekreterare var till och med ute i medierna och hotade med att avgå. Jag kan inte påstå att jag direkt har legat sömnlös på nätterna över detta hot, men med det sagt: Låt svenska folket rösta om ert januariavtal! Gör det! Tror ni på det och står för det bör ni i rimlighetens namn också vara beredda att möta väljarna med det. Låt oss hålla ett nyval! Det kan vi absolut göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ändringar i statens budget för 2020 - Stöd till kommunsektorn för att stärka välfärden

Slutligen har vi, fru talman, under veckorna som gått fått ta del av ännu en knivskarp analys från vår käre regeringschef. Det är oklart vilken gång i ordningen. Stefan Löfven - denne intellektuelle gigant - har förklarat för oss att den utbredda och oförblommerade rasistiska svenskfientligheten, som i huvudsak drabbar våra barn och ungdomar, beror på skattesänkningar. Hur man över huvud taget kan komma fram till en sådan urbota genomkorkad analys övergår mitt förstånd. Att tro att någon känner sig manad att misshandla en oskyldig person på grund av dennas svenska etnicitet och dessutom urinera i vederbörandes mun på grund av missnöje med skattepolitiken är så urbota genomkorkat och tillika så fruktansvärt oförskämt mot alla barn och ungdomar som fallit offer för just svenskfientligheten.

Men om det nu skulle förhålla sig så borde statsministern med all rim och reson vara glad i dag. Det vi i kammaren i eftermiddag ska göra är faktiskt att stoppa en skattesänkning. Det är förvisso en fullständigt meningslös sådan men ändå en skattesänkning. Vi tillskjuter i stället mer pengar till välfärden. Tillåt mig tvivla på att svenskfientligheten upphör i samband med eftermiddagens votering.

Nej, fru talman, svenskfientligheten beror inte på skattepolitiken. Den beror på regeringens migrationspolitik. Inbilla er inget annat!

(Applåder)


Anf. 13 Emil Källström (C)

Fru talman! Efter den svenska 90-talskrisen drogs ett flertal slutsatser om hur vi skulle bygga ett långsiktigt starkare land. Det handlade om strukturreformer, en mer effektiv ekonomi, en fristående riksbank och tuffa stålbad för att rätta mun efter matsäck i den svenska välfärden. Men det innebar också att vi fick en helt ny budgetordning. I den anses det vara en självklarhet att vi ställer helheter mot helheter och inte behandlar budgeten som ett plockepinn där hoppande majoriteter kan komma överens om tillfälliga satsningar och prioriteringar.

Det har under de senaste åren gjorts ett antal avsteg från denna ordning. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Sverigedemokraterna gjorde utbrytningar 2013. De blev hårt kritiserade för detta av de dåvarande allianspartierna. Magdalena Andersson uttalade då ord som hon vid ett flertal tillfällen efter det har fått äta upp. Hon sa att det inte var oppositionens roll att lotsa statsbudgetar genom riksdagen.

Även om det tidigare har gjorts avsteg är den budget som vi i eftermiddag ska rösta om utan tvekan det mest flagranta avsteget från den svenska budgetordning som har gällt sedan mitten av 90-talet. Det vilar ett tungt ansvar på oss. När dammet har lagt sig efter denna lilla episod måste vi i grunden fundera över hur en rimlig svensk budgetordning fortsättningsvis ska fungera.

Om vi fortsätter i tangentens riktning då man med hoppande majoriteter kan göra olika prioriteringar - låga skatter, höga utgifter, stopp av pågående satsningar efter fattade beslut och så vidare - skapar vi ett läge där vi alla blir fattigare och där den svenska långsiktigheten och stabiliteten får betala. Det vilar nu ett mycket tungt ansvar på de partier som står bakom detta initiativ att berätta hur de egentligen vill ha det. Hur ska det funka framgent?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ändringar i statens budget för 2020 - Stöd till kommunsektorn för att stärka välfärden

Detta ansvar vilar inte bara på dem som nu står bakom denna extra ändringsbudget, utan även på oss gemensamt. Vi måste gemensamt komma överens om de grundläggande spelreglerna. Det är uppenbart att det som har varit en viktig del av den svenska budgetordningen - inte bara budgetlag utan också praxis och överenskommelser som alla håller - nu naggas i kanten på ett sätt som vi inte har sett tidigare. Det är också uppenbart att vi måste fundera över var gränsen går. Hur pass oansvarig kan man vara i ett finansutskott utan att det bryter mot de regelverk vi har? Här behöver vi göra en förstärkning. Vi behöver göra detta jobb.

Fru talman! Samtliga partier i denna kammare är överens om att vi behöver förstärka kommunsektorn på kort och lång sikt. Det är tyvärr talande för det svenska politiska klimatet just nu att vi lyckats göra konflikt av något som borde ha en djup konsensus. Med mycket stor lätthet hade det kunnat ha en djup konsensus.

När Moderaterna tidigare i år berättade att de under innevarande år ville skjuta till 3 miljarder till kommunerna svarade vi och satte en siffra på det som var djupt känt sedan tidigare, nämligen att vi under året skulle skjuta till pengar till kommunsektorn. Det bud som då kom, efter en förhandling mellan de fyra januaripartierna, var 5 miljarder. Nu ska vi av någon anledning rösta om ett nettotillskott på knappt 2 miljarder. Det är oklart varför. Kommunsektorn tjänar inte på denna ryckighet och kortsiktighet. Det är svårt att se vem som egentligen tjänar på detta. Men nu är det vad som ligger på bordet.

Fru talman! Januaripartiernas svar kommer i vårändringsbudgeten och vårpropositionen. Därför vill jag rent formellt för protokollets räkning hänvisa till det särskilda yttrande som Centerpartiet, Liberalerna, Socialdemokraterna och Miljöpartiet står bakom. Det här är en mycket oortodox ordning. Rent formellt deltar vi inte i det här beslutet. Vårt svar kommer senare inom ramen för den budgetordning som måste gälla.

Det är viktigt att satsa på kommunerna. Det är i våra kommuner och regioner välfärdens kärna finns, och det är helt uppenbart att satsningarna måste öka de kommande åren. Men det är inte sifferbingo för innevarande år som är det viktiga för kommunsektorn, utan det är långsiktighet i tagen, så att man kan planera. Det som har hänt de senaste månaderna innebär främst att kommunerna inte vet vad de ska planera utifrån; de vet inte vilken hoppande majoritet som får sista ordet.

När dammet har lagt sig efter denna episod hoppas jag att vi gemensamt ska kunna presentera långsiktiga planeringsförutsättningar för de kommande åren i samband med kommande ordinarie budgetprocesser. Det är prognoserna för vad som händer 2021, 2022, 2023 och 2024 och besked kring de åren som på riktigt förändrar kommunernas planeringsförutsättningar och på riktigt kan innebära att man inte lägger ned små skolor, att man gör satsningar på fler undersköterskor eller vad det nu kan vara som behövs i våra olika kommuner och regioner. Det är långsiktighet som är det viktiga. Det vi nu diskuterar är någonting helt annat.

Fru talman! Det var uppfriskande att höra Sverigedemokraternas Oscar Sjöstedt, eller åtminstone en mening han sa. Han smög inte alls med det faktum att man stoppar en skattesänkning. Elisabeth Svantesson stod här i talarstolen alldeles nyss och beskyllde många olika partier för att slingra sig. Men den största slingring vi har sett de senaste veckorna är väl oviljan att kalla en skattehöjning för en skattehöjning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ändringar i statens budget för 2020 - Stöd till kommunsektorn för att stärka välfärden

Ett aktivt riksdagsbeslut som jämfört med alternativet höjer det svenska skatteuttaget för innevarande år - hur kan det inte vara en skattehöjning? En skattehöjning är en skattehöjning. Ett riksdagsbeslut som höjer det svenska skatteuttaget är givetvis en skattehöjning.

Det är något av uppochnedvända världen när vi har en process här i riksdagen där Socialdemokraterna står för ett lägre skatteuttag än Moderaterna. Jag tror att varken S eller M är särskilt bekväma i den situationen. Men i ett läge där hela havet stormar är det bara att konstatera att den liberala mitten står stabilt och fortsatt tycker att lågt skatteuttag är bättre än högt skatteuttag. Det är en mycket bekväm position att vara i, och denna position kommer givetvis att kvarstå. Även om det nu har bildats en tillfällig majoritet som stoppar skattesänkningar för jobb och företagande kommer detta arbete att fortsätta, för det är vad Sverige behöver. Vi måste sänka skatten på jobb och företag.

Det som tidigare kritiserades för att vara alldeles för brett, nämligen de sänkta arbetsgivaravgifterna för landets unga, smalas nu av och riktas mot just dem som vi vill ska ha jobb i det här landet: unga som inte kommer in och nyanlända som behöver få in sin första fot. Men när satsningarna och skattehöjningarna riktas just mot den gruppen är det tydligen också fel - då är det för smalt. Den här argumentationen är man ju van att höra från vänsterhåll. En skattesänkning är alltid fel. Men det är en ny och olycklig utveckling när moderater och kristdemokrater går in i den här vänsterretoriken och är emot skattesänkningar oavsett hur de utformas.

Fru talman! Sakfrågorna förändras. De kommer och går. Men jag tycker att man ska ha ett antal grundläggande principer som vägledning när man utvecklar sin politik. En av de vägledande principerna för Centerpartiet och undertecknad är att vi ska ha ordning och reda i det finanspolitiska ramverket och i budgetprocessen. Annars blir vi alla fattigare. Den andra principen är att vi ska ge långsiktiga besked som ger planeringsförutsättningar för kommuner och regioner, så att de kan göra sina satsningar. Den tredje principen är att vi måste säga nej till vänsterretoriken att det enda sättet att höja satsningarna på välfärden och förstärka den är att stoppa skattesänkningar och höja skatten på jobb och företag. Alliansregeringen visade att det går att sänka skatten på jobb och företag samtidigt som man satsar på välfärden. I fråga om alla de tre principerna har vi nu en riksdagsmajoritet som står på fel sida. Det är en dålig dag när det är så. Men förhoppningsvis, fru talman, kommer det bättre dagar framgent.


Anf. 14 Elisabeth Svantesson (M)

Fru talman! Jag delar helt Emil Källströms bild - vi måste ha en långsiktighet i politiken. Det var därför det var så obegripligt att januaripartierna i höstens budget inte lade de pengar som behövdes till välfärden. Efter knappt tre veckor erkände januaripartierna, efter påtryckningar från Moderaterna och andra, att välfärden faktiskt var underfinansierad för i år. Det är ju på grund av de steg vi tog som det nu kommer fram mer pengar. Varför kom de inte redan i höstas? Jag säger detta på tal om långsiktighet, som är det som behövs.

Vad vi efterlyste i januari var en extrabudget. Självklart behövs det mer både i vårpropositionen och till hösten. Detta var grundackordet. Jag har faktiskt svårt att förstå kritiken. Det är januaripartierna som inte ser till att kommunerna och regionerna får de pengar som behövs långsiktigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ändringar i statens budget för 2020 - Stöd till kommunsektorn för att stärka välfärden

Fru talman! När det gäller skattesänkningar och skattehöjningar kan man lita på Moderaterna. Vi sänker skatter på jobb och företagande. Det vi gör i dag är inte att höja några skatter.

Moderaterna och Kristdemokraterna fick igenom en budget i riksdagen för förra året. Där sänkte vi skatten för alla som jobbade. Vi sänkte skatten för alla pensionärer. Vi såg till att höja taket i RUT. Vi tog bort löneskatten för alla med anställning som var pensionärer. Detta är effektiv politik.

Problemet med ingångsavdraget, Emil Källström, är att det är ineffektiv politik. Det har testats. Vi har testat det tillsammans. Det var dyrt och gav väldigt få jobb. Det är nog därför Centerpartiet som enda parti i Sveriges riksdag nu står upp för det.

Även om vi inte är överens om detta är vi överens om vissa saker. Till exempel har vi länge varit överens om att friåret är en mycket dålig idé. Att människor får betalt för att vara hemma och att andra som går till jobbet varje dag ska betala för dem är inte bra för arbetslinjen eller tillväxten. Nu är det en majoritet här i riksdagen som kastar det förslaget i papperskorgen. Då är frågan: Kommer Centerpartiet att se till att det ligger kvar där?


Anf. 15 Emil Källström (C)

Fru talman! När det gäller de förslag som nu stoppas av en aktiv riksdagsmajoritet föreställer jag mig att det vore oklokt att lägga fram exakt samma förslag igen. Då tror jag att ungefär samma sak skulle hända. Det vore en tröttsam dans både för oss som verkar i det här huset och för alla dem som betraktar den svenska politiken och hoppas att vi drar lärdomar av vad som sker.

Jag har några motfrågor till Elisabeth Svantesson. Nu får vi återigen höra hur det här inte höjer skatten. Nej, men det här är ett riksdagsbeslut som jämfört med alternativet höjer det svenska skatteuttaget. Kan Elisabeth Svantesson hålla med om det? Om vi inte fattar det beslutet, om vi inte går fram med den linje som Elisabeth Svantesson står bakom, innebär det ett lägre skatteuttag än om vi gör det som Elisabeth Svantesson vill. Då kan man slingra sig hur mycket man vill, men jag är så pass enkel att jag kallar en skattehöjning för en skattehöjning. Ett riksdagsbeslut som höjer skatten är en skattehöjning. Kan vi vara överens om det, Elisabeth Svantesson?


Anf. 16 Elisabeth Svantesson (M)

Fru talman! Emil Källström kan kalla det här ingångsavdraget vad som helst. Men det är ineffektivt, kommer inte att öka sysselsättningen och är på ren svenska svindyrt. På ett par år kommer det att kosta skattebetalarna 6 miljarder kronor och inte leda till fler jobb. Det är ingen generell skattesänkning. Det kommer att träffa vissa arbetsgivare som anställer till exempel elever som går ut gymnasiet med toppbetyg och får jobb en sommar. De ungdomarna får jobb ändå.

Jag tycker att Centerpartiet borde komma hem till den borgerliga familjen, sätta sig tillsammans med mig och andra, med oss i Moderaterna, och diskutera en skattereform som på riktigt gynnar entreprenörskap, företagande och jobb. Sverige behöver en sådan reform, för Sverige har nu lägst tillväxt per capita i hela EU. Centerpartiet stöttar en regering som låter detta ske och håller till och med denna regering under armarna. Centerpartiet stöttar en regering som bidrar till en sjunkande tillväxt, som inte upprätthåller tryggheten och som inte ser till att välfärden får de resurser den behöver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ändringar i statens budget för 2020 - Stöd till kommunsektorn för att stärka välfärden

Centerpartiet röstade nej till Moderaternas och Kristdemokraternas budget i höstas. Där sänkte vi skatten för alla som jobbar och för alla pensionärer. Vi sänkte också skatten för alla företag som har en äldre anställd, vilket vi vet är effektivt. Jag vet inte om jag tycker att din logik funkar, Emil Källström.

Jag kommer alltid att stå upp för borgerlig politik, och borgerlig politik är att se till att man använder skattebetalarnas pengar på bästa sätt och sänker skatter på jobb och företagande generellt. Det kommer jag alltid att göra. Men ingångsavsdraget är dålig politik, och det är inte borgerlig politik. Det är centerpolitik.


Anf. 17 Emil Källström (C)

Fru talman! Jag måste säga att jag är förvånad på gränsen till förbluffad. Elisabeth Svantesson talade nu om ingångsavdraget, som alltså är sänkta arbetsgivaravgifter, som något som kostar skattebetalarna pengar. Det är ren och skär vänsterretorik, som vi brukar höra från Vänsterpartiet och inte sällan från Socialdemokraterna. Men att skattesänkningar kostar skattebetalarna pengar, det brukar vi inte höra från moderater. Det är förvånande på gränsen till förbluffande.

Problemet för Elisabeth Svantesson just nu är att hon inte är helt sampratad med sina kompisar. Samtidigt som Elisabeth Svantesson hävdar att det här inte är någon skattehöjning talar ju Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet klarspråk. De är öppna med att man höjer skatten och väljer att stå för den prioriteringen.

Samma sak kan vi se när det gäller det mycket viktiga perspektiv som var en moderat honnörsfråga, nämligen ordning och reda i det finanspolitiska ramverket och att vi håller oss till budgetlag, praxis och de överenskommelser som gjorts. Inte heller här är Elisabeth Svantesson sampratad med sina kompisar. Här ser vi många gamla, stabila moderater som undrar: Vad gör vårt parti egentligen? Det är Anna Kinberg Batra. Det är vår nuvarande talman, som stod för en helt annan linje i Budgetprocesskommittén för några år sedan. Man kan bara undra vad Anders Borg tycker om detta.

Det är helt uppenbart att Moderaterna frångår gamla principer för att sätta dit till exempel Centerpartiet och den nuvarande regeringen. Det kan man kanske vilja, men det måste finnas en gräns för vilka principer man offrar för den ambitionen. Ett moderat parti som höjer skatten och underminerar ramverket är ett moderat parti som jag ärligt talat inte trodde att jag skulle få se den här mandatperioden. Det är förvånande på gränsen till förbluffande.


Anf. 18 Ulla Andersson (V)

Fru talman! Är det någon som vet någon kommun där det inte genomförs eller planeras nedskärningar? I dagarna kan vi läsa om hur städningen dras in för de äldre i Lund och taxan planeras höjas. Omsorgen och servicen ska bli sämre, men den ska också bli dyrare. Utevistelsen för de äldre i Sandviken ska minska, boendeplatser stängs i Nordmaling och jag vet inte hur många kommuner jag läst om som planerar att dra ned på bemanningen för de äldre, särskilt nattetid. Otryggheten växer och stressen likaså - för de äldre, för de anhöriga och för de anställda, som redan före besparingarna sprang för fort. De ska nu lägga i en ytterligare växel, som faktiskt inte finns.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ändringar i statens budget för 2020 - Stöd till kommunsektorn för att stärka välfärden

Vi hör om att elevantalet i Örebro stiger men att antalet lärare ska minska och om att elevassistenter dras in runt om i landet, inte minst i Kiruna där två av tre ska försvinna. Hur skolgången ska bli för de eleverna verkar inte vara det som prioriteras. Vi hör om att funktionsnedsatta på gruppboendena ska få färre personal, om att assistansen dras ned, om missbrukare som får vård och stöd indraget, om cancervård det ska sparas på och om att anställda i vården ska springa ännu fortare och snart förväntas trolla med knäna.

Finansieringen av vård, skola och omsorg handlar om vilket samhälle vi vill leva i, om hur vi ser på varandra och om vilket ansvar vi tar för varandra. Det handlar om solidaritet, sammanhållning och gemenskap. En stark välfärd bygger ett starkt samhälle med tillit till varandra och med hopp om framtiden.

Men den förda politiken ger oss ett skört samhälle där revorna blir allt tydligare och där välfärdens anställda bär alltmer av underfinansieringen på sina axlar med utslitna kroppar och med stressen brännande i hjärta, hjärna och kropp. De demografiska förändringar vi pratat om i årtionden är här nu. Då har vi en regering som likt så många före den prioriterar skattesänkningar för välbeställda i Danderyd, Vellinge och Österåker. Vi behöver ju fler anställda i välfärden, inte färre.

I stället för att ta ansvar för sina nedskärningar och sina prioriteringar försöker nu januaripartierna skuldbelägga oss för att vi använder de verktyg vi har för att försöka laga de revor i välfärden som de har skapat.

Jag är genuint intresserad av att veta hur ni i januaripartierna tänkte när ni förhandlade om budgeten för i år. Ni var väl medvetna om de nedskärningar som väntade. Ni hade till och med tagit med dem i era prognoser. Ändå valde ni att bortse från det.

Det där med "välfärden först" som Socialdemokraterna brukade säga var inte så viktigt längre, för nu var det skattesänkningar som planerades.

"Skolan först" som Liberalerna brukade säga var inte heller så viktigt längre. Det blev 100 miljoner till skolan och 6 miljarder till de välbeställda i Danderyd och Österåker.

Centern som åtminstone brukade prata om att "hela landet ska leva" struntade i landsbygdens välfärd och hur den skulle klara sig. I stället valde man att sänka skatten.

Resultatet av de här förhandlingarna har vi fått ta del av, och många av oss har fått känna av det in på bara skinnet. Nedskärningarna bara sveper fram över landet, samtidigt som många av oss minns hur Emil Källström stod här i talarstolen och skröt om hur mycket man sänkte skatterna och hur stolt han var över det. Jag har dock inte hört något skryt om de nedskärningar som man nu har orsakat och som väldigt många känner av varje dag, i sin vardag. Och trots att vi är många som under hösten försökt få Socialdemokraterna att inse det ohållbara i den budget de lagt fram har de nitiskt klamrat sig fast vid nedskärningspolitiken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ändringar i statens budget för 2020 - Stöd till kommunsektorn för att stärka välfärden

Fru talman! Vänsterpartiet har tillsammans med Moderaterna och Kristdemokraterna tagit fram den extra ändringsbudget som vi debatterar nu. Den innehåller välbehövliga 2 ½ miljard extra till vård, skola och omsorg. Det motsvarar löner för ungefär 4 500 undersköterskor eller 3 500 lärare.

Den har också inneburit att januarigänget tvingades gå ut och lova ytterligare 5 miljarder till välfärden i ändringsbudgeten som kommer i vår. Vi kan konstatera att det inte var något de gjorde med glädje. Jag tror att vi alla kommer ihåg deras trumpna miner när de stod på presskonferensen och konstaterade att det kommer 5 miljarder. De skulle ha kunnat lägga till: Till detta är vi nödda och tvungna.

Vårt initiativ har alltså inneburit att 7 ½ miljard extra kommer till välfärden. Det är både nödvändigt och bra. Samtidigt vet vi alla att det behövs mer pengar redan i år och än mer de kommande åren. Men det januaripartierna planerar för är tyvärr ytterligare nedskärningar, för de har ingen finansiering för välfärden.

Däremot verkar de ha lite finansiering till ytterligare bidrag till överklassen. Det ska nu bli bidrag för blomvattning, för ommöblering i lyxvåningarna på Östermalm och för firmor som ska skjutsa skjortorna till kemtvätten. Ytterligare bidrag för en grupp i samhället som redan har det väldigt gott ställt medan undersköterskorna i äldreomsorgen ska få bränna ut sina kroppar i än större utsträckning.

Att Socialdemokraterna inte kan rösta för mer pengar till välfärden utan i stället försvarar ineffektiva reformer som ingångsavdraget som de tidigare varit ivriga kritiker av säger en hel del om var de har hamnat politiskt.

Jag tror att vi är många som kommer ihåg när Mikael Damberg stod här i riksdagen och skällde på det förra avdraget: Detta kostar lika mycket som fyra jobb! Vi kunde ha fått fyra jobb för samma summa som vi fått ett jobb för!

I dag avstår Socialdemokraterna från att rösta för mer pengar till välfärden för att de i stället vill ha ett avdrag som de varit kritiska mot under många år. Borttagen värnskatt, det vill säga sänkt skatt för dem med de absolut högst inkomsterna i landet, gick före välfärden. Då var vi tvungna att agera. Vi såg vilka nedskärningar, vilka revor, det ledde till. Det är vårt ansvar att agera för välfärden och som oppositionsparti.

Fredrik Olovsson, ordförande för utskottet, pratar om att man måste ge besked. Socialdemokraterna har gett besked här i dag: De tänker inte rösta för mer pengar till välfärden.

Fredrik Olovsson pratar också om att man måste ge långsiktiga besked. Låt mig konstatera att det har Socialdemokraterna också gjort. De har gett det långsiktiga beskedet att välfärden kommer att fortsätta vara underfinansierad, för de har ingen finansiering för välfärden.


Anf. 19 Emil Källström (C)

Fru talman! Jag måste först berömma Ulla Andersson för ett starkt anförande. Det var en riktig estradör som stod i talarstolen, med olika röster och gester. Ska man ta detta vidare tror jag att vi nästa gång Ulla Andersson står i talarstolen kommer att få se någon form av dockteater.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ändringar i statens budget för 2020 - Stöd till kommunsektorn för att stärka välfärden

Jag vill också å det kraftigaste dementera att jag eller någon annan på det där podiet skulle ha stått där trumpen när vi presenterade de fem ytterligare miljarderna till välfärden. Den presskonferensen går att se i efterhand. Det är fake news att påstå att det var fyra trumpna företrädare som stod där. Detta vill jag å det kraftigaste markera mot.

Min fråga till Ulla Andersson är förhållandevis enkel: Vad är störst och mest, 5 miljarder eller knappt 2 miljarder?


Anf. 20 Ulla Andersson (V)

Fru talman! Jag kan förstå att det svider lite grann att erkänna att man egentligen inte ville lägga fram ytterligare 5 miljarder till välfärden utan hellre vill debattera hur det var med humöret den där dagen. Jag tror kanske att vi kan ha lite olika tolkningar av det. Men det man såg på presskonferensen var absolut inte fyra glada personer, utan det som signalerades var snarare: Till detta är vi nödda och tvungna.

Det initiativet har lett till att det kommer 7 ½ miljard till välfärden så att Nordmaling kanske inte behöver stänga boendeavdelningarna för de dementa äldre och Kiruna inte behöver dra in assistenterna för de barn som är i behov av extra stöd. Jag tycker att det är mycket bra. Utan oss hade dessa pengar inte tillkommit - det tror jag att Emil Källström får lov att erkänna.

Dessutom tycker jag faktiskt, Emil Källström, att det vore klädsamt om du tog ansvar för de nedskärningar som er politik har inneburit. Du skryter gärna om hur mycket ni sänker skatten. I höstas stod du här och sa: Vi har sänkt skatten med 13 miljarder netto - åh vad bra det är! Men jag hör dig inte säga: Nu ser vi till att det blir nedskärningar i nästan varenda kommun i hela landet.

Jag förstår varför, för vem vill vara ansvarig för en sådan politik? Kanske Centerpartiet, Liberalerna, Socialdemokraterna och Miljöpartiet, men inte vi.


Anf. 21 Emil Källström (C)

Fru talman! Jag tror, Ulla Andersson, att du får slipa lite på din imitation av mig. Ångermanländskan måste komma fram på något vis.

Jag fick inget svar på min fråga, och det var kanske väntat. Men jag kan svara på frågan: 5 miljarder är betydligt mer än 2 miljarder.

Där har vi skillnaden mellan ansvarstagande partier och dem som nu ger sig in i leken att med hoppande majoriteter göra det man kan komma fram till - minsta gemensamma nämnare. Jag tror inte att någon utom Ulla Andersson är imponerad av det ni i Vänsterpartiet, Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna kokade ihop. Det blev bara knappt 2 miljarder. Vi har sett till att det blir minst 5 miljarder, och det är bra. Där finns det en långsiktighet.

Dessutom har denna tillfälliga majoritet - Vänsterpartiet, Sverigedemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna - ingen långsiktighet över huvud taget. Det finns ingen auktoritet att ge något enda besked om vad som händer efter årsskiftet. Det är upp till oss ansvarstagande partier att ta detta vidare, och det gör vi med glädje.

Det sprids nu ett narrativ om att det var i januari vi kom på att mer pengar behöver läggas på den svenska välfärden. Även detta är totalt falskt. Jag har själv sedan i oktober sagt att vi behöver fylla på. Det är därför man har ändringsbudgetar. Det händer saker; man måste vårda reformer. I det här läget behöver vi lägga fram mer pengar. Detta var solklart långt innan den här oheliga alliansen och majoriteten kom till. Det är solklart att detta arbete kommer att fortsätta, oavsett vad ni och Sverigedemokraterna kokar ihop.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ändringar i statens budget för 2020 - Stöd till kommunsektorn för att stärka välfärden

Ingen är imponerad av vad V, SD, M och KD gör här i dag. Däremot vore det imponerande om vi var fler som klarade av att ta ett långsiktigt ansvar. Det kommer Centerpartiet att göra.


Anf. 22 Ulla Andersson (V)

Fru talman! Nej, jag ska inte ge mig in på dialekter. Jag är totalt kass på dem, så jag hoppar över det.

Vi debatterar egentligen en budget som ni var med och lade fram. I den framgick att det skulle bli stora nedskärningar i välfärden, och dem har vi sett. Åtta av tio kommuner planerar nedskärningar. Fyra av fem kommuner planerar att spara på de mest utsatta i samhället: funktionsnedsatta, barn som far illa, människor med missbruksproblem. Det är detta er politik har lett till.

Det här visste ni om i augusti, likaväl som ni visste om det i januari. Ni agerade i januari därför att det politiska trycket blev väldigt påtagligt. Det var svårt att komma undan det ansvar ni hade och fortfarande har för dessa nedskärningar. Ni har fortfarande inte förhindrat alla nedskärningar som planeras och som kommer att genomföras.

Vi försöker laga de här revorna med de verktyg vi har till vårt förfogande. Att ta ansvar är väl att försöka förhindra de nedskärningar er politik har orsakat. Jag tycker att det är en skyldighet vi har mot de äldre i behov av hemtjänst, mot undersköterskan som sliter och stressar och aldrig någonsin räcker till, mot barnen i skolan som mister sina lärare, mot missbrukare som inte får den vård och det stöd de behöver och mot funktionsnedsatta som inte får den personal de behöver på det boende där de bor. Detta tycker jag är att ta ansvar. Vi använder de verktyg vi har till vårt förfogande enligt det gällande regelverk som faktiskt finns.

Ja, det kan svida i Centerpartiet att välfärden får mer pengar. Men jag tror faktiskt att de allra flesta i detta land är väldigt glada för det. Åtminstone är jag det.


Anf. 23 Fredrik Olovsson (S)

Fru talman! Ulla Andersson är besviken på Socialdemokraterna och ansluter sig därmed till en tradition från 1917 eller något liknande. Så kan det vara och kommer alldeles säkert ofta att fortsätta vara framöver. Vi är ett parti som är pragmatiskt och försöker genomföra vår politik även i ett väldigt besvärligt parlamentariskt läge. Det tog flera månader innan Sverige fick en regering, och för oss var det väldigt viktigt att bilda något som kan vara stabilt och ta Sverige vidare utan att vi för den skull ger ett avgörande inflytande till ett rasistiskt parti som Sverigedemokraterna. Det förvånar mig att Ulla Andersson inte ser den bilden och hur läget egentligen är.

Precis som Emil Källström sa kommer vi att lägga fram en proposition som innehåller mer än dubbelt så mycket pengar som Ulla Andersson nu talar om - det som ska göras här i dag och vara så välgörande. Vi har också garanterat långsiktig finansiering under den här mandatperioden, med minst 20 miljarder. Jag hoppas på mer, för jag vill verkligen att välfärden ska vara bättre. Jag vill att vi ska bygga ut den i takt med att fler blir äldre och att fler barn föds.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ändringar i statens budget för 2020 - Stöd till kommunsektorn för att stärka välfärden

Men ska man klara det här måste man vara just långsiktig. Det måste finnas ett regeringsunderlag som kan leverera detta. Det kan inte lösas med hoppande majoriteter, där Sverigedemokraterna är tungan på vågen. Ska man lösa detta måste det naturligtvis ske på ett helt annat sätt och med en helt annan långsiktighet än vad det innebär att spela under täcket med Sverigedemokraterna.


Anf. 24 Ulla Andersson (V)

Fru talman! Jag märker att Fredrik Olovssons humör går nedåt. Jag förstår att det kan vara svårt att som socialdemokrat inte rösta för pengar till välfärden. Det är nog inte bara jag som är besviken på Socialdemokraterna - det kan jag leva med. Jag tror faktiskt att väldigt många av era egna medlemmar också är det just nu, när ni som socialdemokrater inte trycker på ja-knappen för att förhindra nedskärningar som känns runt om i hela landet, från Malmö upp till Kiruna. Jag tror att även Fredrik Olovsson har tagit del av dem.

Att vara pragmatisk handlar väl också om att inse att man inte har majoritet i riksdagen utan kanske måste förhandla med andra partier för att få igenom det man eftersträvar. Det tycker åtminstone jag är pragmatiskt. Vi brukar försöka förhandla, och vi har också erbjudit oss att förhandla med er, till exempel inför den här budgeten. Men ni har tackat nej.

Fredrik Olovsson frågar mig om jag inte ser hur läget är. Jo, det gör jag mycket tydligt. Jag vet också att det är något som Socialdemokraterna har eftersträvat sedan 2012, då Stefan Löfven valdes. Det man ville var att bli ett mittenparti som skulle samarbeta med Centern och Liberalerna, och man visste precis vilken ekonomisk politik man skulle få.

Liberalerna är det parti som i sin skattepolitik har den skevaste fördelningspolitiken av alla politiska partier. Centerpartiet brukar tävla om att sänka skatterna mest och skryter med att de själva står för den politiken. Ni socialdemokrater visste precis vad ni gjorde. Det var detta ni eftersträvade, och nu har ni fått den ekonomiska politiken.

Jag vill ha mer pengar till välfärden. Ni har prioriterat skattesänkningar. Det är så verkligheten ser ut.


Anf. 25 Fredrik Olovsson (S)

Fru talman! I verkligheten kommer vi att rösta igenom en budget med 5 miljarder mer, medan Ulla Andersson i dag kan presentera knappt 2. Så ser det ut i verkligheten.

Jag tror också att Ulla Andersson känner att det som hon sysslar med nu inte riktigt bär och att det är något som gnager och skaver lite grann - att slå sig ihop med det högerkonservativa blocket, att via ombud förhandla med Sverigedemokraterna och att bli ett redskap för Moderaternas politiska spel, som framför allt handlar om att bereda vägen för en högerkonservativ regering. Det är en konstellation som på sin agenda kommer att ha aggressiva skattesänkningar, stora utförsäljningar och nya avregleringar som leder till försämringar i välfärden för vanligt folk. Det är detta politiska bygge som Ulla Andersson nu hjälper till att putsa och bygga på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ändringar i statens budget för 2020 - Stöd till kommunsektorn för att stärka välfärden

Vi ser detta. Jimmie Åkesson och Ulf Kristersson gläds åt det. Men varför är Ulla Andersson så naiv?


Anf. 26 Ulla Andersson (V)

Fru talman! Att vara naiv är väl att stoppa huvudet i sanden och tro att man har en majoritet när man inte har det? Vi har erbjudit oss att förhandla. Det erbjudandet står fast. Det är vi som är vågmästare i riksdagen.

Vi är gärna med och tar fram mer pengar till välfärden. Men faktum är att er politik, som den nu är planerad, inte ens skjuter till hälften av de tillskott som behövs för att klara dagens kvalitet i välfärden. Så ser verkligheten ut. Så ser de besked som ni har lämnat ut. Jag beklagar det djupt, för det hade inte behövts. Man kan finansiera välfärden om man vågar prata om att ändra i skattepolitiken. Lagt kort kan inte ligga då. Det måste man också våga inse.

Jag förstår att Fredrik Olovsson är stressad och pressad. Läget i Socialdemokraterna är på det sättet. Men jag hade inte väntat mig att man skulle hålla på med smutskastning på det sätt man nu gör.

Fredrik Olovsson vet mycket väl att vi aldrig skulle förhandla med Sverigedemokraterna, inte på något sätt. Jag betackar mig för den retoriken. Jag kan förstå att man i ilska och under press kan säga saker som man inte riktigt menar, men besvikelsen är ändå stor. För hur kan man som socialdemokrat sjunka till den nivån, och hur kan man låta bli att rösta för mer pengar till välfärden? Det undrar jag verkligen, och jag tror faktiskt att det också är många socialdemokrater som undrar över detta.


Anf. 27 Hampus Hagman (KD)

Fru talman! I höstas presenterade dåvarande SKL sin redogörelse för kommunernas ekonomiska situation. Ett nittiotal kommuner förväntades gå med underskott, och nyheterna i landet gällde inte hur kommunerna skulle arbeta för en bättre äldreomsorg och en bättre skola utan hur kostymen skulle anpassas efter det kärva läget. Det krävdes ännu en skattehöjning eller neddragningar på välfärdens kärna.

Med detta som fond gjorde januaripartierna inga extra tillskott till kommunerna. De resurser som gavs var sådant som Kristdemokraterna tillsammans med Moderaterna redan ett år tidigare hade aviserat i budgetreservationen för 2019.

Runt om i Sverige möts patienter av långa vårdköer - på akuten, till specialistläkare och till operation. Runt om i Sverige möts elever av nedskärningar i skolan, ibland i en skola som redan hade för få lärare till att börja med. Och runt om i Sverige möts de äldre av nedskärningar, hårda behovsprövningar och beskedet att det inte finns plats på äldreboendet.

Egentligen borde vi alla kunna enas om att sjukvård, skola och äldreomsorg ska finnas med i toppen på prioriteringslistan. Men genom den budget som januaripartierna drev igenom i höstas visade de att de inte klarar av att prioritera. I stället för mer personal i vården fick vi ingångsavdrag. "Skolan först" byttes mot utvecklingstid, som ju är det vi ska kalla friåret just nu. Också på äldreområdet gjorde januaripartierna nedskärningar, som om det inte vore nog att också 180 kommuner gör det. Därför står vi här i dag och debatterar en extra ändringsbudget med miljardtillskott till välfärden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ändringar i statens budget för 2020 - Stöd till kommunsektorn för att stärka välfärden

Fru talman! Det finns säkert många som tycker att det är märkligt att Kristdemokraterna, Moderaterna och Vänsterpartiet kan enas i budgetfrågor. Det har de helt rätt i. Men att vi kunnat enas understryker bara hur djupt felkalibrerad och felprioriterad januaripartiernas ekonomiska politik är. Den är ett ambitiöst svar på frågor som ingen har ställt och en icke-lösning på de många problem som finns.

Fru talman! Det finns många utmaningar och problem som vi politiker behöver ta tag i. Men några mål måste uppfyllas först: att det går att få vård i tid, att skolan håller hög kvalitet och att de äldre som behöver plats på ett boende får det.

De prioriteringar som borde ha gjorts ersattes av en överenskommelse med 73 punkter som fyra partier tvingat på varandra och som ingen egentligen vill ta ansvar för. Notan för detta politiska påtvingeri gick, bland annat, till välfärden. Och jag tror faktiskt att januaripartierna delvis har förstått detta själva, för bara några dagar efter att finansutskottet påbörjade arbetet med den extra ändringsbudgeten som vi nu debatterar gick de fyra styrande partierna ut och aviserade nya pengar till välfärden - bara några dagar efter initiativet i finansutskottet och bara tjugo dagar in på det nya året och det nya årets budget. Det måste väl ändå vara något slags rekord i hur snabbt det kan gå att underkänna den egna politiken.

Fru talman! Tack vare agerandet i finansutskottet aviserade januaripartierna ett tillskott på 5 miljarder till välfärden, och tack vare att vi olika partier sinsemellan har kunnat komma samman och enas om ytterligare 2,5 miljarder tillförs nu totalt 7,5 miljard kronor till välfärden.

I sammanhanget har tillskottet dömts ut som för litet, småpengar sett till kommunernas totala verksamhet och som en droppe i havet. Jag tycker den kritiken är helt befängd. För det första handlar detta om att stärka upp kommunerna så att varsel och uppsägningar kan motverkas och att kommunerna i stället kan fokusera på att förbättra kvaliteten i kärnverksamheten. För det andra innebär varje miljard i tillskott resurser till ungefär 1 150 lärare eller 1 500 undersköterskor och för regionerna 440 sjuksköterskor. För en enskild kommun kan alltså vårt tillskott vara skillnaden mellan en förlängd och en kortad vårdkö, eller att omsorgspersonalen på äldreboendet kan få ett par till medarbetare i stället för ett par färre.

För min hemkommun Göteborg innebär tillskottet att 480 nya lärare skulle kunna anställas. För Västra Götalandsregionen innebär det att 550 nya sjuksköterskor skulle kunna anställas.

För göteborgarna innebär det bättre kvalitet i skola och sjukvård, och för lärare och sjuksköterskor innebär det fler kollegor att dela arbetsbördorna med. Pengarna kan komma väl till användning runt om i landet.

Jag är stolt över att Kristdemokraterna har lagt fram detta förslag ihop med Moderaterna och Vänsterpartiet, och jag är glad över att detta nu är utskottets förslag, som jag yrkar bifall till, fru talman.

(Applåder)

I detta anförande instämde Camilla Brodin och Magnus Jacobsson (båda KD).


Anf. 28 Fredrik Olovsson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ändringar i statens budget för 2020 - Stöd till kommunsektorn för att stärka välfärden

Fru talman! Vi är överens om att välfärden behöver mer resurser. Vi kommer att skjuta till mer än dubbelt så mycket, 5 miljarder, senare i år i en ordnad process. Det är precis så det ska gå till.

Två gånger om året lägger regeringen fram förslag om ändringsbudgetar - i god ordning. Riksdagen är naturligtvis också involverad i detta. Det är ju inget som sker någon annanstans. Det är här besluten fattas. Men 5 miljarder är onekligen mer än 2. Vi har dessutom garanterat ytterligare minst 20 miljarder under denna mandatperiod. Att välfärden är viktig för oss socialdemokrater råder det inget tvivel om.

Jag vill återknyta till själva budgetprocessen. När budgetpropositionen för 2020 debatterades för några månader sedan redogjorde den ekonomisk-politiska talespersonen för Kristdemokraterna, Jakob Forssmed, för Kristdemokraternas syn på just budgetprocessen. Efter en uppmaning från Vänsterpartiet om att tillsammans bryta ut saker ur budgeten sa Forssmed - jag ska läsa innantill ur riksdagens protokoll:

"Jag värnar också vår budgetprocess i riksdagen. Det går inte att bryta ut enskilda saker. Jag tycker att det är en god ordning att man tar saker och ting i ett sammanhang. Det är en god ordning, som har tjänat Sverige väl."

Nu har det gått några månader. Kan Hampus Hagman möjligen berätta för kammarens protokoll vad som har förändrats sedan dess? Varför tycker inte Kristdemokraterna längre att den goda ordning som har tjänat Sverige väl ska gälla? Vi har dessutom visat att vi med den ordningen kan prestera mer än dubbelt så mycket pengar till välfärden som det som Hampus Hagman talade om i sitt anförande.


Anf. 29 Hampus Hagman (KD)

Fru talman! Först och främst är det helt uppenbart att januaripartierna gick ut och aviserade tillskott till välfärden som en konsekvens av att riksdagens majoritet hade sagt sig vara villig att göra en extra ändringsbudget. Att påstå något annat är helt befängt. Det gick bara fyra dagar mellan att initiativet i finansutskottet började diskuteras och att partierna gick ut och aviserade detta.

Fredrik Olovsson måste inse att det är riksdagen som äger finanspolitiken. Riksdagen har samma möjlighet att göra extra ändringsbudgetar om riksdagens majoritet anser att det är befogat. I ett läge där en stor del av kommunerna runt om i landet står inför stora nedskärningar, där människor får vänta månader, kanske år, på rätt vård och där elever inte har rätt till den utbildning de behöver är det befogat att göra förändringar i den politik som förs och att göra det på ett sätt som är ekonomiskt ansvarstagande. Varje krona är finansierad genom att vi gör förändringar när det gäller de felaktiga prioriteringar som Socialdemokraterna och de övriga januaripartierna har gått fram med. Detta är helt befogat, tycker jag, fru talman.


Anf. 30 Fredrik Olovsson (S)

Fru talman! Tidigare sas det: Jag värnar budgetprocessen i riksdagen. Det går inte att bryta ut enskilda saker. Det bör tas i ett sammanhang. Det är en god ordning som har tjänat Sverige väl.

Det tjänar alltså inte längre Sverige väl. Det tycker man trots att vi presenterar mycket större insatser för välfärden än vad som ligger på bordet i dag och som kommer i ändringsbudgeten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ändringar i statens budget för 2020 - Stöd till kommunsektorn för att stärka välfärden

Varför är detta viktigt? Handlar det bara om formalia? Är det bara därför som vi bryr oss om budgetprocessen? Nej, så är det naturligtvis inte. Det handlar också om vad det får för konsekvenser i kommuner och regioner, där man nu säger att de här pengarna får mindre effekt just eftersom de tas fram på detta vis. Man kan inte lita på den här typen av besked, med hoppande majoriteter och engångsinsatser för ett år. Det kan inte ligga till grund för att bygga ett äldreboende eller att utbilda och anställa fler undersköterskor. Man har naturligtvis mycket längre tidsperspektiv och planeringshorisont än så när man sysslar med kommunalpolitik. Därför spelar den här processen roll för vilka effekter man kan förvänta sig i samhället - för människor, för dem som behöver hjälp och stöd och för dem som arbetar i kommuner och regioner.

Men det har i förlängningen naturligtvis också stor betydelse för hur Sverige ska kunna styras, hur vi ska kunna vara långsiktiga och hur besked som ges från denna kammare faktiskt ska kunna tas på allvar av människor, av medborgare, av företag och av kommuner och regioner.

Om Kristdemokraterna har en ny principiell inställning, jämfört med den som Jakob Forssmed redogjorde för i höstas, vore det bra att få det klarlagt här, för det innebär att Kristdemokraterna på något sätt väljer sida i dessa viktiga långsiktiga frågor.


Anf. 31 Hampus Hagman (KD)

Fru talman! Den nya inställning som finns i politiken är att Socialdemokraterna har gått från att tidigare, under 1900-talet, värna och bygga upp välfärden till att i stället förhandla bort sin politik. Man byter den mot till exempel subventioner, som ingångsavdraget är, och mot friår, som Miljöpartiet har drivit fram. Det är det som är nyheterna i svensk politik. Politik som Socialdemokraterna länge har bekämpat, som man bekämpade så sent som i valrörelsen 2018, driver man nu själv igenom och finansierar.

Jag undrar om inte Fredrik Olovsson egentligen tycker att det är mycket bättre att lägga resurserna på välfärd än på den typen av subventioner, till exempel, även om jag noterar att Fredrik Olovsson i dag inte tycker att det är en bra idé att lägga fram en budget som innebär just sådana förstärkningar.

Det verkar som att Fredrik Olovsson själv inte är medveten om att hans eget parti gjorde precis detta 2013, när man bröt ut delar ur huvudbudgeten och gick fram med dem. I det läget sa nuvarande finansministern, som vi hörde här tidigare, att det inte är oppositionens uppgift att lotsa igenom budgetar i riksdagen. Det sa hon när Socialdemokraterna var i opposition. På samma sätt är det inte oppositionens uppgift att nu lotsa igenom regeringens budget i riksdagen.

Detta är också en nyhet i svensk politik. Det är en uppfattning som Socialdemokraterna har haft tidigare.


Anf. 32 Mats Persson (L)

Fru talman! Sverige har stora problem framför sig. Det gäller framför allt två områden.

Det ena är välfärden. Många kommuner brottas med att få ekonomin att gå ihop i ett läge där de har fler äldre. I många kommuner är det väldigt många unga som ska kunna gå i skolan. Vissa kommuner har dessutom många nyanlända. Detta sammantaget gör att det är svårt för kommunerna att få pengarna att räcka. Och att välfärdens kärna alltid ska prioriteras är en viktig del i det svenska välfärdssamhället, som vi kan känna oss väldigt trygga med.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ändringar i statens budget för 2020 - Stöd till kommunsektorn för att stärka välfärden

Det andra problemet gäller tryggheten eller rättare sagt den otrygghet som växer sig allt starkare i Sverige. Den är kopplad till ungdomsrån, äldre som rånas i sina hem och bomber och skjutningar runt om i Sverige. Detta skapar en känsla av otrygghet. Kriminaliteten växer sig in i det svenska samhället, och kriminaliteten blir en allt större del av människors vardag. Det är en väldigt oroväckande utveckling som gör Sverige svagare och som gör att individer känner sig otryggare.

Fru talman! Människor ska kunna känna sig trygga och kunna lita på välfärden. Därför kommer Liberalerna tillsammans med samarbetspartierna att skjuta till mer pengar till rättsväsendet och till välfärden - 5 miljarder extra till välfärden och 750 miljoner till rättsväsendet redan det närmaste halvåret. Vi sänder en tydlig signal till rättsväsendet och de kommuner och regioner som hanterar välfärden att nya pengar kommer så att man ska kunna göra viktiga insatser för att öka tryggheten i vårt samhälle.

Jag är därför väldigt förvånad över att den ändringsbudget som nu ligger på riksdagens bord innehåller noll kronor till rättsväsendet. Inte en enda krona extra till rättsväsendet! När Moderaterna, Vänsterpartiet, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna förhandlar om en budget blir det noll kronor till rättsväsendet. Inte en enda krona. Inte 100 miljoner, inte 200 miljoner utan noll kronor till rättsväsendet. I ett läge där vi ser bomber och skjutningar, där äldre rånas på ett fasansfullt sätt i sina hem och ungdomar "knivas", alltså får en kniv tryckt mot halsen, och blir av med av med jackan är tillskottet till rättsväsendet noll kronor.

Jag är förbluffad, förvånad och lite besviken.

Vi har valt en annan väg, och det är därför som vi i vårt särskilda yttrande pekar på att vi i vårändringsbudgeten om någon månad kommer att skjuta till mer pengar till rättsväsendet och kommunerna. Det är viktigt för rättsväsendet att kunna bygga ut sin verksamhet för att på det sättet öka tryggheten och bryta den utveckling som vi just nu ser.

Fru talman! Jag är också förvånad och faktiskt förbluffad över en annan del i det som nu ligger på riksdagens bord, nämligen att av de 2 miljarder som nu ska komma kommuner och regioner till del finansieras en del genom att man tar bort pengar från välfärden. 500 miljoner kronor tas bort från lärarassistenterna, en reform som syftar till att lärare ska kunna vara lärare.

I ett läge med lärarbrist syftar denna reform till att de som är utbildade och duktiga lärare ska kunna lägga all sin tid på att undervisa eleverna och inte behöva lägga en massa tid på administration eller på att springa ut i korridoren för att hämta elever som är försenade till lektionen.

Men i stället för att lärare i sin yrkesroll ska kunna få hjälp med att göra detta halveras nu den reformen, vilket betyder att kommuner runt om i Sverige som har tänkt att under året bygga ut sin verksamhet med fler lärarassistenter inte kommer att kunna göra det. Med klinisk precision slår man en besparing mot utbyggnaden av lärarassistenter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ändringar i statens budget för 2020 - Stöd till kommunsektorn för att stärka välfärden

Jag är förbluffad och förvånad.

Fru talman! Vi har i Sverige haft en ordning där vi har hanterat budgeten som en helhet. Jag tror att vi alla behöver reflektera och fundera så att vi inte hamnar i ett läge där hoppande majoriteter kommer överens om höjda utgifter ena dagen och sänkta skatter nästa dag och på så sätt river stora hål i vår gemensamma budget som innebär att framtida generationer kommer att behöva betala priset.

Vi behöver sansa oss och se till att ha en process där plus och minus går ihop. Det har tjänat Sverige väl att ha en ordning kring budgeten som innebär att vi inte skjuter kostnaderna framåt till framtida generationer.

Fru talman! Det finns en bred uppslutning i Sveriges riksdag för att kommuner och regioner behöver mer pengar. Det välkomnar jag. Liberalerna samarbetar med Centerpartiet och regeringen kring detta i budgeten, och detta kommer vi att lägga på riksdagens bord under våren om någon månad.

Jag är väldigt glad över att det finns en bred uppslutning kring att det behövs mer pengar till kommunerna och regionerna. Jag är bekymrad över att det i den här extra ändringsbudgeten inte finns några nya pengar till rättsväsendet. Det bekymrar mig i det läge som Sverige just nu befinner sig i.


Anf. 33 Elisabeth Svantesson (M)

Fru talman! Den här regeringen har misslyckats med mycket. Man har misslyckats med välfärden. Man har misslyckats med att upprätthålla trygghet. Man har misslyckats med att se till att det finns tillräckligt många poliser ute på landets gator och torg.

Nu är Mats Persson från Liberalerna, som direkt stöttar regeringen, förbluffad och förvånad över att han har förhandlat fram för lite pengar till rättsväsen och välfärd.

I höstas när Moderaterna lade sin budget på riksdagens bord satsade vi fyra gånger så mycket på rättsväsendet och polisen som regeringen gjorde - fyra gånger så mycket! Mats Persson var själv med och satsade mer på friåret än på polisen.

Jag tycker att det är väldigt bra att regeringen verkar börjar vakna, skjuter till mer medel och erkänner att man har underfinansierat rättsväsendet. Vill Mats Persson på allvar ha mer resurser till rättsväsen och polis kan han i höstens budget eller redan i vårpropositionen - det kan jag garantera - rösta på Moderaternas budget. Vi kommer att se till att både välfärden, rättsväsen och polis har alla de resurser som man behöver.

Nu var det dock Mats Persson och inte jag som röstade för friår och mot mer resurser till poliser i höstens budget. En majoritet, och det är ingen hoppande utan en stadig majoritet, säger nu nej till friåret. Min fråga är därför densamma som till Emil Källström: Kommer Mats Persson och Liberalerna att se till att friårsförslaget ligger kvar i papperskorgen även efter riksdagens beslut i dag?


Anf. 34 Mats Persson (L)

Fru talman! Vi noterar naturligtvis hur majoritetsförhållandena ser ut i fråga om friåret, så det får man förhålla sig till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ändringar i statens budget för 2020 - Stöd till kommunsektorn för att stärka välfärden

Jag är fortfarande förvånad, för när Moderaterna i mitten av januari berättade att man ville lägga en extra ändringsbudget på riksdagens bord sa man att man ville lägga 2 ½ miljard på rättsväsendet. Det tyckte jag var väldigt bra, för Liberalerna sa redan i höstas när vi förhandlade den budgeten att nu tar vi de första stegen för att bygga ut rättsväsendet, och vi kommer att behöva göra mer under den här mandatperioden. När Moderaterna så kom med förslaget om 2 ½ miljard mer till rättsväsendet redan nu tyckte jag i grund och botten att det var ett bra förslag.

Därför är jag naturligtvis väldigt förvånad över att det ligger noll kronor i det förslag som riksdagen nu behandlar. Det är klart att jag tycker att det är lite märkligt att man har en så hög retorik kring 2 ½ miljard och att det sedan blir noll.

Redan nu i april kommer vi att skjuta till 750 miljoner till rättsväsendet. I höst kommer återkommer vi med ännu fler förslag för att bygga ut rättsväsendet. Vi gör det som parti inom ramen för budgetsamarbetet. Vi gör det gärna tillsammans med Moderaterna och andra partier i de frågor där vi inte hittar en majoritet tillsammans med regeringen. Vi har tillsammans med Moderaterna gjort en rad olika straffskärpningar, och det kommer vi att fortsätta att göra. Inom ramen för budgetsamarbetet kommer vi att se till att det kommer mer pengar till rättsväsendet.

Det är vår ingång i detta för att skapa trygghet för människor, och därför tycker vi också att det är lite märkligt att det nu är noll kronor till rättsväsendet.


Anf. 35 Elisabeth Svantesson (M)

Fru talman! Jag vill tacka Mats Persson för reklamen för Moderaternas budget som vi lade fram i januari i riksdagens finansutskott. Men varför röstade då inte Mats Persson och Liberalerna för 2 ½ miljard till rättsväsendet? Det var ju det vi ville.

Varför röstade inte Mats Persson ja till Moderaternas budget i höstas, där vi satsade fyra gånger så mycket på rättsväsendet och polisen? Jo, därför att man håller en regering som leds av Stefan Löfven under armarna. Det är viktigare än att verkligen ta tag i Sveriges problem. Det är det som är märkligt, förbluffande och förvånande i detta.

Jag tackar ändå för svaret på frågan om friår. Jag litar på Emil Källström och Mats Persson när de säger att förslaget om friår inte kommer att komma tillbaka hit. Det finns som sagt ingen hoppande majoritet utan en stabil majoritet för ett nej till friår.

Återigen: Mats Persson är alltid välkommen att diskutera förslag om att stärka rättsväsendet och se till att poliserna får mer i lön, att vi kan ha mer kameraövervakning och att domstolar och Åklagarmyndigheten får ordentligt med pengar. Nu är det inte vi som sitter i regering, utan det är Mats Persson som i ett budgetsamarbete stöttar den regering som sitter. Han är dock alltid välkommen att diskutera dessa viktiga frågor med mig.

Jag ska ge ett kort svar på frågan om lärarassistenter. Det är en viktig fråga som Mats Persson lyfter. Vad vi gör nu är att stärka regioner och kommuner med sammanlagt 7 ½ miljard. Vi använder en del av de resurser som gick till lärarassistenter till generella bidrag - därför att kommunerna själva vill ha det så och för att dessa pengar inte har använts. Jag tycker alltid att man ska göra som våra kommunföreträdare säger, vare sig de är liberala, moderata, vänsterpartister eller socialdemokrater, och de efterlyser mindre riktade bidrag och mer direkta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ändringar i statens budget för 2020 - Stöd till kommunsektorn för att stärka välfärden

Slutligen, fru talman, är jag glad över att riksdagen i dag kommer att fatta beslut om 2 ½ miljard till välfärden och att vi nu får bort friåret.

(Applåder)


Anf. 36 Mats Persson (L)

Fru talman! Elisabeth Svantesson frågar varför jag inte röstar på Moderaternas förslag, eftersom det skulle innebära mer pengar till rättsväsendet. Vi har dock inget sådant förslag på riksdagens bord - Moderaterna har ju backat. Ni sa 2 ½ miljard, Elisabeth Svantesson, och nu ligger det noll. Ni har dragit tillbaka det förslaget, så det finns inte. Jag tycker att det är konstigt.

Jag röstar hellre på mitt eget förslag, som kommer att innebära 750 miljoner kronor till rättsväsendet i ett läge där jag är mycket bekymrad över att ungdomar förnedras i de ungdomsrån vi ser. Jag är väldigt bekymrad över de äldre som inte känner sig trygga i sina hem därför att de rånas av människor som ringer på dörren. Jag är väldigt bekymrad över de bombningar och skjutningar vi ser just nu. I det läget skjuter vi till 750 miljoner kronor redan i år, och vi kommer att skjuta till ännu mer pengar i höstens budget för att skapa trygghet i Sverige.

Fru talman! När det gäller lärarassistenterna är det en viktig reform för att lärare ska kunna få vara lärare. Det är en viktig reform för att vi i ett läge där vi har lärarbrist ska kunna se till att varje utbildad lärare kan lägga all sin tid på att undervisa elever i klassrummet. Att halvera den reformen gör ju inte att situationen i klassrummen blir bättre för Sveriges lärare. Vi tycker att det är en viktig reform som vi behöver se mer av i svensk politik för att vi ska kunna göra så att skolan funkar bättre och så att våra barn lär sig mer i skolan.

Jag konstaterar att det blir noll till rättsväsendet när Moderaterna förhandlar med Vänsterpartiet, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna.


Anf. 37 Karolina Skog (MP)

Fru talman! När över hundra kommuner säger att de behöver dra ned på skolan sitter vi inte med armarna i kors. Vi gör det inte heller när välfärden tvingas till hårda prioriteringar som sätter människor i kläm. Inget barn ska behöva betala priset för de ekonomiska utmaningar som landets kommuner och regioner står inför.

Vi ser de ekonomiska utmaningar som kommuner och regioner står inför, och vi arbetar långsiktigt för att åtgärda situationen. Det finns ingen quick fix; inga tillfälliga pengar kommer att lösa välfärdens utmaningar.

Vi ser i dag ökande ekonomiska klyftor i vårt land. Eftersom en av välfärdens uppgifter är att kompensera för detta och ge alla människor möjlighet att utvecklas till sin fulla potential kommer trycket på skolan, socialtjänsten och trygghetssystemen att öka. Fler äldre och fler barn kommer också att öka trycket. Det kommer att innebära att det behövs fler händer i förskolor, skolor, omsorgen och vården. Mot bakgrund av detta, vilket ger allvar och tyngd åt den fråga vi debatterar här i dag, kan jag inte med nog eftertryck säga att vår välfärd inte förtjänar att behandlas som en bricka i ett politiskt spel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ändringar i statens budget för 2020 - Stöd till kommunsektorn för att stärka välfärden

Eftersom vi ser det svåra läge som kommuner och regioner står inför har vi i regeringsställning ökat statsbidragen i flera omgångar. Vi kommer också att fortsätta med det under mandatperioden, tillsammans med våra samarbetspartier. Detta är nämligen ingenting som kommer att lösas med tillfälliga tillägg. Vi har redan aviserat 5 miljarder extra till kommuner och regioner i vårändringsbudgeten, och det är ett besked som står fast över tid. Vi kommer också att lägga fram ett trygghetspaket.

Till skillnad från det besked som oppositionen kommer med i dag kan vi garantera att de pengar vi aviserar kommer att ligga kvar i budgetar framöver. Som tidigare kommunalråd vet jag att förutsägbarhet är A och O för all kommunal verksamhet. Att kunna planera verksamheten långsiktigt är avgörande för god styrning i välfärden. Våra kommuner och regioner måste kunna lita på att den budget som går igenom i riksdagen gäller året ut och att de har långsiktiga förutsättningar.

Denna långsiktighet undergrävs av oppositionens agerande i den här frågan, och på sikt undergrävs faktiskt även förtroendet för Sveriges riksdag. Det är nämligen oerhört allvarligt att kommuner och regioner, liksom företag och privatpersoner, inte kan lita på att den budget som går igenom i riksdagen gäller det kommande året. Moderaterna har tidigare framfört att en extra budget ska motiveras av att det händer något extraordinärt i omvärlden, men nu räcker det med oförutsägbara politiska nycker.

Ett exempel som tydligt visar detta är pengarna till lärarassistenterna. Det visar tydligt att oppositionens spel drabbar dem som varje dag arbetar runt om i våra skolor. De skolor, både kommunala och fristående, som planerat att rekrytera lärarassistenter för att ge lärarna lugn och ro och möjlighet att fokusera på utbildningen i klassrummet - vad ska de göra nu? De förutsättningar som gällde när innevarande skoltermin började rycks i dag undan. Det är inte seriöst. Framför allt för de fristående skolorna är det väldigt osäkert vad detta kommer att innebära för deras ekonomi.

Fru talman! Vår välfärd står inför stora utmaningar på både kort och lång sikt. Många verksamheter i välfärden skriker efter personal. Under förra mandatperioden var vi miljöpartister med och ökade antalet anställda i välfärden med mer än 100 000, men behoven är ännu större än så.

Vi i den här kammaren är brett överens om att det behövs mer pengar till kommuner och regioner, men det räcker inte. En väldigt stor utmaning för kommuner och regioner framöver är att rekrytera och behålla personal med rätt kompetens. Att välfärdssektorn även i framtiden kan bemannas av kompetenta medarbetare är helt avgörande för att vi ska kunna fortsätta ha en välfärd i världsklass.

En konsekvens av oppositionens agerande här i kammaren i dag är att den aviserade utvecklingstiden inte kommer att införas i år. Det är olyckligt av flera skäl. Framför allt rycker detta undan mattan för människor som i dag kanske har ett jobb där kompetenskraven kommer att höjas. Om de inte får rätt utbildning riskerar de att förlora arbetet. Flera fackförbund signalerar att detta gäller för ganska många av deras medlemmar i dag och att de behöver få en chans till rätt utbildning. De som vill ställa om mitt i livet och kanske börja arbeta i ett bristyrke berövas den möjligheten, och välfärden berövas därmed möjligheten att hitta kompetenta medarbetare.

Frågan om kompetensutveckling inom välfärden är en av de frågor som vi i riksdagen måste arbeta mycket aktivt med framöver. Jag kan acceptera att man hävdar att just utvecklingstiden inte är rätt svar på den här reformen. Det är dock enkelt att förlöjliga det här förslaget, samtidigt som det välfärden faktiskt behöver är ett seriöst svar på frågan hur vi ska lösa bemanningen i välfärden. När Moderaterna tar till det ovanliga greppet att trycka upp kampanjknappar gör de det för att slåss mot utbildning - upp på barrikaderna mot det livslånga lärandet! Det är inte imponerande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ändringar i statens budget för 2020 - Stöd till kommunsektorn för att stärka välfärden

Jag och Miljöpartiet tror på ökade möjligheter för individer att ställa om under arbetslivet. Man ska kunna få stöd under tiden man går en utbildning för att kunna behålla jobbet eller ta ett steg vidare i karriären. Debatten skulle må gott av att höra vad den nybildade regnbågsoppositionen har för svar på den här utmaningen.

Fru talman! Moderaterna har tidigare förmedlat självbilden att man är ett parti som står upp för ordning och reda. Överenskommelser ska hållas, och i viktiga frågor ska man inte ägna sig åt kortsiktigt politiskt spel. Budgetprocessen ska vara stram, och praxis ska följas.

Men nu för tiden är allt det där borta. Moderaterna verkar fokusera på att komma på nya sätt att skapa kaos och oreda. Man lämnade energiöverenskommelsen. Man kuppade igenom statsbudgeten trots att det inte fanns en regering. Man började att slita i anslagen i statsbudgeten några veckor efter att den börjat gälla.

Nu har Moderaterna också börjat att reservera sig mot skatter som är aviserade i budgeten. Det må vara formalia, men faktum är att Moderaterna agerar för att skapa hål i statens finanser genom att sänka intäkterna. Detta anstår inte ett parti som gör anspråk på att vara statsbärande.

Jag måste säga att jag har oerhört svårt att förstå hur det kan vara en politisk drivkraft att skapa oreda och instabilitet.

Dessutom vet vi att Moderaterna när det kommer till kritan kommer att prioritera skattesänkningar, som ska finansieras genom att sparka ut folk ur sjukförsäkringen och genom nedskärningar på Arbetsförmedlingen och slakt av miljö- och klimatpolitiken. Det vet vi, för när Moderaterna och Kristdemokraterna kuppade igenom en budget 2019 var det stora skattesänkningar som sattes främst, på bekostnad av bland annat investeringar i välfärden. Att Moderaterna nu helt plötsligt vill framställa sig som välfärdens främsta beskyddare skorrar falskt.

Fru talman! Vår välfärd är en garant för ett anständigt samhälle. Den säkras genom långsiktighet och förutsägbarhet, inte genom politiskt spel och budgetkaos. Miljöpartiet har alltid prioriterat det som är vårt gemensamma, och vi kommer att fortsätta att göra det.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 16.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2020-02-19
Förslagspunkter: 1, Acklamationer: 1
Stillbild från Beslut: Ändringar i statens budget för 2020 - Stöd till kommunsektorn för att stärka välfärden, Beslut

Beslut: Ändringar i statens budget för 2020 - Stöd till kommunsektorn för att stärka välfärden

Webb-tv: Beslut

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Ändringar i statens budget för 2020

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen
    a) godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar, med de anslagsvillkor utskottet anger, anslag enligt utskottets förslag i bilaga 1,
    b) godkänner den ändrade beräkningen av inkomsterna i statens budget för 2020 enligt utskottets förslag i bilaga 2.