Ändringar i kärntekniklagen, m.m.
Betänkande 1992/93:NU29
Näringsutskottets betänkande
1992/93:NU29
Ändringar i kärntekniklagen, m.m.
Innehåll
1992/93 NU29
Ärendet
I detta betänkande behandlas dels proposition 1992/93:188 om ändring i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet, dels en motion som har väckts med anledning av propositionen, dels -- helt eller delvis -- tre motioner från allmänna motionstiden.
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att tillämpningsområdet för den s.k. kärntekniklagen skall utvidgas i vissa avseenden. Bl.a. skall tillhandahållande av kärnteknisk utrustning som finns utomlands kunna betraktas som tillståndspliktig kärnteknisk verksamhet. Vidare avstyrker utskottet motioner med krav på förbud mot export av kärnteknisk utrustning (v) resp. begäran om lagstiftning inför avvecklingen av kärnkraften (kds). Även en motion (nyd) i vilken det krävs att bestämmelsen i kärntekniklagen om att ingen får vidta vissa angivna förberedande åtgärder i syfte att inom landet uppföra en kärnkraftsreaktor avstyrks av utskottet. Denna motion följs upp i en reservation (nyd).
Propositionen
I proposition 1992/93:188 föreslår regeringen -- efter föredragning av miljöminister Olof Johansson -- att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet.
Lagförslaget, som har granskats av Lagrådet, återges i bilaga 1. Lagändringarna avses träda i kraft den 1 juli 1993.
Motionerna
Den motion som har väckts med anledning av proposition 1992/93:188 är
1992/93:N53 av Sten Söderberg (-) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om upplåtelsen av tillverkningsrätten till kärntekniska utrustningar utanför vår gräns.
De motioner från allmänna motionstiden som behandlas här är följande:
1992/93:N417 av Dan Ericsson i Kolmården (kds) såvitt gäller yrkandet (3) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utredning om lagstiftning om förbud mot kärnkraft efter år 2010.
1992/93:N423 av Rolf L Nilson m.fl. (v) såvitt gäller yrkandet (8) att riksdagen hos regeringen begär förslag om förbud mot export av kärnkraftsteknologi och radioaktivt bränsle.
1992/93:N428 av Ian Wachtmeister och Christer Windén (båda nyd) vari yrkas att riksdagen beslutar upphäva 6 § i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet.
Utskottet
Ändringar i kärntekniklagen
Lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet (kärntekniklagen) innehåller grundläggande bestämmelser om säkerheten i samband med kärnteknisk verksamhet. Därmed avses såväl driften av kärntekniska anläggningar som all hantering av kärnämnen och kärnavfall.
Enligt lagen krävs tillstånd för kärnteknisk verksamhet. Med sådan verksamhet avses bl.a., i den utsträckning regeringen föreskriver, upplåtelse eller överlåtelse till någon i utlandet av rätt att tillverka utrustning med kärnteknisk anknytning. Bestämmelsen gäller för svensk myndighet, svenskt företag eller den som är bosatt eller stadigvarande vistas här i landet.
I linje med ändringar som nyligen har genomförts i lagen (1991:341) om förbud mot utförsel av vissa produkter som kan användas i massförstörelsesyfte, m.m. (massförstörelselagen) föreslås nu i proposition 1992/93:188 att tillämpningsområdet för kärntekniklagen skall utvidgas i vissa avseenden. Sålunda föreslås att tillhandahållande av kärnteknisk utrustning som finns i utlandet skall kunna betraktas som tillståndspliktig kärnteknisk verksamhet. Även tillhandahållande som sker utomlands av svensk myndighet, svenskt företag eller någon som är bosatt eller stadigvarande vistas här i landet skall kunna omfattas. Motsvarande föreslås också gälla beträffande upplåtelser eller överlåtelser av tillverkningsrätt rörande kärnteknisk utrustning. Vidare skall alla upplåtelser eller överlåtelser som sker i Sverige av tillverkningsrätt i fråga om kärnteknisk utrustning kunna omfattas av lagens tillståndsregler. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1993.
I motion 1992/93:N53 (-) sägs att lagens tillståndsregler också bör omfatta upplåtelser eller överlåtelser som sker utanför Sverige av "valutainlänning (i Sverige domicilierad)".
Motionären torde med valutainlänning i detta sammanhang avse utländsk medborgare med fast bostad i Sverige. Av den föregående redovisningen framgår att just överlåtelser eller upplåtelser av tillverkningsrätt utanför Sverige av person som är bosatt eller stadigvarande vistas här i landet skall kunna betraktas som tillståndspliktig verksamhet. Motionen avstyrks av utskottet. Förslaget i propositionen tillstyrks.
Utskottet behandlar här även en motion från allmänna motionstiden med krav på att 6§ i kärntekniklagen skall avskaffas. Enligt denna paragraf får ingen utarbeta konstruktionsritningar, beräkna kostnader, beställa utrustning eller vidta andra sådana förberedande åtgärder i syfte att inom landet uppföra en kärnkraftsreaktor. Förbudets funktion är att motverka att personer inom en begränsad krets -- ansvariga för kraftföretag vilka är tänkbara som reaktorinnehavare -- föranstaltar om resurskrävande förberedande åtgärder i syfte att uppföra en viss kärnkraftsreaktor. Såväl dessa personer som andra är dock oförhindrade att plädera för fortsatt och ökad kärnkraftsanvändning, inkl. uppförande av ytterligare reaktorer. Inte heller inkräktar förbudet på möjligheterna till forskning och utvecklingsarbete på kärnkraftsområdet och till svenskt deltagande i internationellt samarbete på detta område.
Det angivna förbudet mot vissa förberedande åtgärder infördes i lagen år 1987 (prop. 1986/87:24, bet. NU13). Företrädare för Moderata samlingspartiet och Folkpartiet liberalerna motsatte sig i en reservation att förbudet skulle införas. De har också vid senare tillfällen i reservationer följt upp motioner med krav på att förbudet skall avskaffas.
År 1989 tillkallades en särskild utredare med uppgift att se över kärntekniklagstiftningen. Utredaren (lagman Bengt Eliasson) redovisade i slutet av år 1991 resultatet av sitt arbete i betänkandet (SOU 1991:95) Översyn av lagstiftningen på kärnenergiområdet. Han föreslog bl.a. att den nu berörda bestämmelsen i 6§ skulle avskaffas. Enligt utredningen (s.335) tillgodoses motivet för bestämmelsen redan genom förbudet enligt lagen att lämna tillstånd till nya kärnkraftsreaktorer. Det anfördes också att bestämmelsen inte kan anses vara motiverad av säkerhetsskäl och att den därför i princip inte hör hemma i kärntekniklagen, som är att betrakta som en säkerhetslag.
Huvuddelen av förslagen i utredningsbetänkandet låg till grund för de ändringar i kärntekniklagen som riksdagen på förslag av regeringen beslutade om i december 1992 (prop. 1992/93:98, bet. NU11). Utredningens förslag beträffande 6§ berördes emellertid inte i den då aktuella propositionen. I två motioner som väcktes med anledning av propositionen togs dock saken upp. I båda dessa motioner riktades kritik mot förbudet. I den ena (m) begärdes att straffet för brott mot paragrafen skulle slopas och inte skärpas som regeringens förslag innebar. Den andra motionen (nyd) gick ut på att bestämmelsen skulle upphävas. Utskottet fann inte skäl att i det då aktuella sammanhanget behandla frågan om 6§ och avstyrkte motionerna. I en reservation (nyd) yrkades på att paragrafen skulle avskaffas. I ett särskilt yttrande anförde företrädarna för Moderata samlingspartiet och Folkpartiet liberalerna att de vidhöll sin uppfattning att förbudet borde avskaffas; de ansåg emellertid att frågan borde behandlas i ett annat sammanhang. Riksdagen följde utskottets förslag och avslog motionerna.
I en motion från allmänna motionstiden, motion 1992/93:N428 (nyd), begärs alltså på nytt att bestämmelsen om förbud mot vissa förberedande åtgärder skall upphävas. Enligt motionärerna hör utveckling och projektering av nya reaktorer intimt samman med utveckling av förbättrad säkerhet i de befintliga kärnkraftverken. Det kan knappast gagna någon att lägga munkavle på uppfinningsrikedomen, heter det vidare i motionen. Där hänvisas också till att utredningen om översyn av kärntekniklagstiftningen föreslog att bestämmelsen skulle avskaffas.
Enligt utskottets uppfattning bör inte heller den nu aktuella motionen föranleda något initiativ av riksdagen. Utskottet avstyrker sålunda motion 1992/93:N428 (nyd).
Export av kärnteknisk utrustning
I motion 1992/93:N423 (v) föreslås att riksdagen hos regeringen skall begära förslag om förbud mot export av kärnteknisk utrustning. I enlighet med beslutet att avveckla kärnkraften av säkerhetsskäl bör export av kärnkraftsteknologi förbjudas, anför motionärerna.
På förslag av utskottet har riksdagen vid flera tillfällen avslagit liknande motioner. Så gjordes senast hösten 1992 då två motioner (v) i frågan avslogs. Liksom vid tidigare tillfällen hänvisade utskottet (bet. 1992/93:NU11) till gjorda överväganden i en utredning om export av farliga varor. Utgångspunkten för dessa överväganden hade varit att det är etiskt oförsvarligt att till andra länder exportera produkter som av hänsyn till risken för allvarlig skada på person eller i miljön inte får användas i Sverige. Avsteg skulle dock kunna vara motiverade, t.ex. när mottagarlandet gör andra riskvärderingar än vad som görs här i landet. Förslaget i motionerna om förbud mot export av kärnteknisk utrustning följdes upp i en meningsyttring (v). Där anfördes emellertid samtidigt att undantag från detta förbud borde kunna lämnas, t.ex. om exporten har anknytning till ett internationellt åtagande om säkerhetshöjande åtgärder i östeuropeiska kärnkraftsreaktorer.
Utskottet vidhåller sin tidigare intagna ståndpunkt och avstyrker alltså motion 1992/93:N423 (v) i nu berörd del.
Lagstiftning om förbud mot kärnkraft efter år 2010
En utredning bör tillsättas med uppgift att utarbeta förslag till den lagstiftning som krävs inför avvecklingen av kärnkraften, anförs det i motion 1992/93:N417 (kds). Där erinras om riksdagens beslut att den sista kärnkraftsreaktorn skall stängas senast år 2010 (prop. 1979/80:170, bet. NU70). Tidsmarginalen till dess att de svenska kärnkraftsreaktorerna skall vara avvecklade krymper ständigt, påpekar motionären.
År 1988 upprättades inom dåvarande Miljö- och energidepartementet promemorian (Ds 1988:11) Rättsliga frågor i samband med kärnkraftens avveckling. I denna föreslogs ändringar i kärntekniklagen för att kärnkraftsavvecklingen skall kunna genomföras. Det föreslogs dels en ny grund för återkallelse av tillstånd att bedriva kärnteknisk verksamhet, dels en reglering av frågan om ersättning till tillståndshavaren när ett tillstånd att driva en kärnkraftsreaktor återkallas på denna nya grund. I promemorian underströks att en avveckling av kärnkraften enligt riksdagens beslut kräver ett generellt ingripande i form av ny lagstiftning om avveckling, om inte en frivillig överenskommelse kan träffas med tillståndshavarna.
Departementspromemorian remissbehandlades under år 1988 men har därefter inte legat till grund för någon ytterligare beredning i regeringskansliet.
Riksdagen antog våren 1991 riktlinjer för den långsiktiga energipolitiken (prop. 1990/91:88, bet. NU40), grundade på den s.k. energiöverenskommelsen mellan företrädare för Socialdemokraterna, Folkpartiet liberalerna och Centerpartiet. Enligt dessa riktlinjer, som den nytillträdda regeringen hösten 1991 anslöt sig till i regeringsförklaringen (RD 1991/92:6 s.11), skall landets elförsörjning tryggas genom ett energisystem som i största möjliga utsträckning grundas på varaktiga, helst inhemska och förnybara, energikällor samt genom en effektiv energihushållning. Omställningen av energisystemet skall ske med hänsyn till, förutom säkerhetskraven, behovet av elektrisk kraft för upprätthållande av sysselsättning och välfärd. När kärnkraftsavvecklingen kan inledas och i vilken takt den kan genomföras avgörs av resultaten av hushållningen med elenergi, tillförseln av elenergi från miljöacceptabel kraftproduktion och möjligheterna att bibehålla internationellt konkurrenskraftiga elpriser. Regeringen skall årligen redovisa till riksdagen de resultat som har uppnåtts genom de energipolitiska programmen för omställning och utveckling av energisystemet (se senast prop. 1992/93:100 bil. 13 s.59). Frågan om när kärnkraften skall vara avvecklad blev inte föremål för förnyad prövning eller nytt ställningstagande under överläggningarna som föregick energiöverenskommelsen.
Enligt utskottets mening bör riksdagen inte nu ta något initiativ beträffande lagstiftning om avvecklingen av kärnkraften. Det aktuella yrkandet i motion 1992/93:N417 (kds) avstyrks därför.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande ändringar i kärntekniklagen att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:N53 och 1992/93:N428 antar det i proposition 1992/93:188 framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet, res. (nyd)
2. beträffande export av kärnteknisk utrustning att riksdagen avslår motion 1992/93:N423 yrkande 8,
3. beträffande lagstiftning om förbud mot kärnkraft efter år 2010 att riksdagen avslår motion 1992/93:N417 yrkande 3.
Stockholm den 29 april 1993
På näringsutskottets vägnar
Rolf Dahlberg
I beslutet har deltagit: Rolf Dahlberg (m), Birgitta Johansson (s), Per-Richard Molén (m), Axel Andersson (s), Gudrun Norberg (fp), Bo Finnkvist (s), Kjell Ericsson (c), Reynoldh Furustrand (s), Karin Falkmer (m), Leif Marklund (s), Bengt Dalström (nyd), Olle Lindström (m), Bo Bernhardsson (s), Sylvia Lindgren (s) och Roland Lében (kds).
Reservation
Förbudet mot vissa förberedande åtgärder (mom.1)
Bengt Dalström (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.4 som börjar med "Enligt utskottets och slutar med "motion 1992/93:N428 (nyd)" bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i den karakteristik av den aktuella förbudsparagrafens innehåll och följder som lämnas i motion 1992/93:N428 (nyd). Bestämmelsen verkar hämmande på den tekniska utvecklingen. Även om förbudet har begränsad räckvidd vad gäller antalet personer som kan bli föremål för straffsanktion, innebär det ett uppenbart ingrepp i opinionsbildningen liksom också i möjligheten att redovisa alternativa utvecklingsprojekt på området. Som sägs i motionen motverkar förbudet därmed utvecklingen för en förbättrad säkerhet i de befintliga kärnkraftsreaktorerna.
Utskottet anser sålunda att riksdagen bör avskaffa förbudet mot vissa förberedande åtgärder enligt 6§ i kärntekniklagen. Därmed skulle motion 1992/93:N428 (nyd) bli helt tillgodosedd. Ett sådant beslut skulle också ligga i linje med vad företrädare för Moderata samlingspartiet och Folkpartiet liberalerna tidigare har anfört när liknande motioner har behandlats.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande ändringar i kärntekniklagen att riksdagen med bifall till motion 1992/93:N428 och med avslag på motion 1992/93:N53 dels antar det i proposition 1992/93:188 framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet, dock med ändring att 1§ erhåller lydelse enligt Alternativt förslag i bilaga 2, dels beslutar att 6§ nämnda lag skall upphöra att gälla och att 25§ nämnda lag erhåller lydelse enligt Alternativ lydelse i bilaga 2 samt att ingressen till regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet ändras på sätt som föranleds härav.
Särskilt yttrande
Förbudet mot vissa förberedande åtgärder (mom.1)
Rolf Dahlberg (m), Per-Richard Molén (m), Gudrun Norberg (fp), Karin Falkmer (m) och Olle Lindström (m) anför:
I enlighet med vad företrädare för Moderata samlingspartiet och Folkpartiet liberalerna tidigare har anfört anser vi att 6§ i kärntekniklagen om förbud mot vissa förberedande åtgärder för att uppföra en kärnkraftsreaktor bör avskaffas. Vi anser emellertid att riksdagen inte bör ta upp denna fråga till behandling i det nu aktuella sammanhanget.
Bilaga 1
I reservationen föreslagna ändringar i regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet Bilaga 2
Regeringens förslag Alternativt förslag
1 §
Denna lag gäller Denna lag gäller
kärnteknisk verksamhet, kärnteknisk verksamhet.
m.m.
Med sådan -- -- -- -- -- -- -- regeringen föreskriver.
Vad som -- -- -- -- -- -- -- vistas här.
Nuvarande lydelse Alternativ lydelse
25 §
Till böter eller Till böter eller
fängelse i högst två fängelse i högst två
år döms den som med år döms den som med
uppsåt eller av oaktsamhet uppsåt eller av oaktsamhet
1. bedriver kärnteknisk 1. bedriver kärnteknisk
verksamhet utan tillstånd verksamhet utan tillstånd
enligt 5§ eller 5a§ enligt 5§ eller 5a§
andra stycket eller bryter mot andra stycket, eller
6§, eller
2. åsidosätter villkor eller föreskrifter som meddelats med
stöd av denna lag.
Den som -- -- -- -- -- -- -- två år.