Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Ändringar i fiskelagen, m.m.

Betänkande 2002/03:MJU16

  1. 1, Förslag
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
14 maj 2003

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

DOC
Ändringar i fiskelagen, m.m.(doc, 164 KB)
PDF
Bilaga: bet_200203_mju_16(pdf, 375 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2002/03:16 Ändringar i fiskelagen, m.m.

Beslut

Skärpta sanktioner mot fiskeöverträdelser (MJU16)

Riksdagen beslutade om bl.a. skärpta och utvidgade sanktioner mot överträdelser av fiskelagstiftningen fr.o.m. den 1 juli 2003. Bakgrunden är de krav som ställs på Sverige som medlem i EU. Sanktionerna mot överträdelser av fiskelagstiftningen skärps och kompletteras med ytterligare administrativa påföljder. Straffmaximum höjs och det blir möjligt att för viss tid återkalla yrkesfiskelicens och fartygstillstånd. En särskild avgift ska tas ut vid landning av en otillåten fångst. Vid lindrigare överträdelser ska fiskaren kunna varnas. Vidare utvidgas Fiskeriverkets bemyndigande att meddela föreskrifter för fiskevården till att gälla även gälla fiskets bedrivande. Uppgiftsskyldigheten för fiskare utökas till att omfatta i princip allt fiske som sker för försäljning. Fiskeriverkets och länsstyrelsens tillsynsansvar klargörs.
Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på samtliga motioner.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag

Motioner: 12
Propositioner: 1

Från regeringen

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2003-03-25
Justering: 2003-04-29
Trycklov till Gotab och webb: 2003-05-07
Trycklov: 2003-05-07
Reservationer: 12
Betänkande 2002/03:MJU16

Alla beredningar i utskottet

2003-03-20, 2003-03-25

Skärpta sanktioner mot fiskeöverträdelser (MJU16)

Miljö- och jordbruksutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om bl.a. skärpta och utvidgade sanktioner mot överträdelser av fiskelagstiftningen. Bakgrunden är de krav som ställs på Sverige som medlem i EU. Sanktionerna mot överträdelser av fiskelagstiftningen skärps och kompletteras med ytterligare administrativa påföljder. Straffmaximum höjs och det blir möjligt att för viss tid återkalla yrkesfiskelicens och fartygstillstånd. En särskild avgift ska tas ut vid landning av en otillåten fångst. Vid lindrigare överträdelser ska fiskaren kunna varnas. Vidare utvidgas Fiskeriverkets bemyndigande att meddela föreskrifter för fiskevården till att gälla även gälla fiskets bedrivande. Uppgiftsskyldigheten för fiskare utökas till att omfatta i princip allt fiske som sker för försäljning. Fiskeriverkets och länsstyrelsens tillsynsansvar klargörs. Ändringarna i fiskelagen föreslås börja gälla den 1 juli 2003.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2003-05-14
Stillbild från Debatt om förslag 2002/03:MJU16, Ändringar i fiskelagen, m.m.

Debatt om förslag 2002/03:MJU16

Webb-tv: Ändringar i fiskelagen, m.m.

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Bengt-Anders Johansson (M)
Anf. 111 Bengt-Anders Johansson (M)
Fru talman! Rovdriften på havets resurser är ingen ny fråga. I flera år har fiskenäringen, miljöorganisa- tioner och forskare sänt kraftiga varningssignaler. Politisk kohandel, internationellt och nationellt, nu senast med all önskvärd tydlighet demonstrerad i spelet om svensk regeringsmakt, har hittills snarare förvärrat än förbättrat läget. Folkpartiet liberalerna har under lång tid föresla- git ett batteri av åtgärder som, i motsats till den ru- brik- och symbolpolitik vi i medierna kunnat följa, ger resultat. De åtgärder som vi har föreslagit är bland annat märkning av fisk som fångats med hållbara metoder, sänkning av fiskekvoterna till forskarnas rekommendationer, ett kraftigt begränsat foderfiske, förbud mot fångstmetoder som innebär stora bi- fångster, inrättande av marina reservat, skärpta straff och skärpt kontroll av efterlevnad av fiskekvoter och fångstmetoder, "ett fiskens FBI" och en snabb och genomgripande reform av EU:s gemensamma fiske- politik. Fru talman! Regeringens agerande har präglats av passivitet och tillbakadragna förslag ända till höstens tokstopp som av Stefan Edman, regeringens tidigare rådgivare, betecknades som "ett desperat spott i ha- vet". Det är skärpta straff och skärpt kontroll av efter- levnaden av fiskekvoter och fångstmetoder vi i dag ska debattera. I november förra året drogs Sverige inför EU-domstolen för överfiske. EU-kommissionen var inte övertygad om att Sverige infört effektiva kontroll- och övervakningsåtgärder för att försäkra att kvoterna respekterades och att sanktionsnivåerna var tillräckliga för att avskräcka människor från att begå överträdelser - ett pikant inslag en tid då Sverige med hög röst talade om vad andra länder skulle göra! I min första interpellationsdebatt här i kammaren frågade jag med anledning av bland annat detta vilka åtgärder jordbruksminister Ann-Christin Nykvist tänkte vidta. I sitt svar sade hon då att regeringen hade "en agenda för ytterligare åtgärder när det gäller lagstiftning, så jag vill hävda att vi har vidtagit kraft- fulla åtgärder, och ytterligare några är på väg." Vad hon då som ny jordbruksminister kanske inte visste var att de varit på väg ganska länge, mycket länge. Fiskeriverket redovisade redan 2001 i en rapport "erfarenheterna av den svenska användningen av sanktioner i ärenden om överträdelser av fiskebe- stämmelserna och förslag med anledning av redovis- ningen". Förslag togs fram och var på väg till riksda- gen i ett skede då de så väl hade behövts men drogs snabbt tillbaka av regeringen. Detta kritiserades hårt av Folkpartiet. Nu strax innan sommaruppehållet 2003 har vi äntligen att ta ställning till Ändringar i fiskelagen, m.m. - ändringar vad gäller bland annat tillsynsan- svar, rapporteringsskyldighet, höjt straffmaximum, återkallande av yrkesfiskelicens och fartygstillstånd. Folkpartiet liberalerna stöder förslagen men vill mycket starkt markera vikten av helhetssyn och sam- ordning vad gäller tillsynen. Folkpartiet liberalerna har, liksom också Havsmiljökommissionen signalera- de i sina preliminära ställningstaganden förra veckan, velat undersöka möjligheten att separera ansvaret för resurs och näring, vilka nu båda ligger hos Fiskeri- verket. Dessutom bör utredas om Naturvårdsverket verk- ligen givits möjlighet att följa, övervaka och påverka hur detta område tar sitt sektorsansvar för naturresur- ser och miljö. Inom EU ser vi med tillfredsställelse att det "fiskens FBI" som Folkpartiets Marit Paulsen pläde- rat för är under uppbyggnad och kommer att sjösättas inom kort. Den funktionen kommer att vara mycket viktig, speciellt med tanke på att de nya medlemssta- ternas egna kontrollsystem inte är färdigutbyggda. Ännu en gång signalerar nu regeringen proposi- tionen Vissa fiskefrågor om kustnära fiske med mera. I september är det denna gång tänkt att den ska kom- ma. Folkpartiet förutsätter att så blir fallet. Sverige har förlorat viktig tid i arbetet för ett långsiktigt nytt- jande av havets resurser. Slagord och symbolpolitik har tyvärr fått ersätta det batteri av åtgärder som be- hövs för en hållbar havsmiljöpolitik. Fru talman! Folkpartiet stöder alltså förslaget i betänkandet och även reservationerna 2 och 4.
Sverker Thorén (Fp)
Anf. 112 Sverker Thorén (Fp)
Fru talman! Vi kristdemokrater arbetar för ett starkt, svenskt, ekologiskt hållbart yrkesfiske. Vi kan inom våra gränser uppnå detta genom att nationellt och internationellt verka för en ansvarsfull förvalt- ning av de gemensamma fiskeresurserna och den biologiska mångfalden. Vi vill ha livskraftiga kust- bygder med rika möjligheter för människor att vara verksamma inom fisket och de angränsande näringar- na. I det betänkande som nu diskuteras är åtgärderna inriktade på svenska förhållanden. Här finns förslag om uppstramning av den svenska fiskevården men också när det gäller kontrollapparaten och skärpning av olika sanktioner när brott mot fiskelagen har skett. Detta är gott och väl, fru talman, men jag har svårt att förstå att utskottet avvisar förslag från Kristdemo- kraterna om att sätta in de svenska åtgärderna i det sammanhang där de hör hemma. De regionala och internationella perspektiven saknas när regeringen och utskottsmajoriteten nu vill skärpa den svenska kontrollen och de svenska sanktionerna. Fru talman! Jag tycker att det är att sila tobis och svälja tumlare när utskottet avvisar förslag om åtgär- der bilateralt och inom EU för att komma till rätta med överfiske och svartfiske. Det är ju, fru talman, allmänt vedertaget att det förekommer ett avsevärt överfiske av den internationella fiskeflottan, och så länge som inga kraftfulla insatser görs för att stävja detta har de förslag som finns i propositionen faktiskt mindre betydelse, tror jag. Det är inte rimligt, fru talman, att stora fiskeflottor från länder med brister i kontrollen drar hem omfat- tande fångster medan svenska fiskare åläggs alltmer omfattande restriktioner och byråkratiska pålagor. De internationella åtgärderna och insatserna i Sverige måste gå hand i hand. Trots detta har Kristdemokraterna en positiv grundsyn på att regeringen i den proposition som betänkandet behandlar vill vidta åtgärder för att på vissa områden förbättra och skärpa fiskepolitiken. På ett par områden menar vi dock att förslagen riskerar att skapa oklarheter och onödigt omfattande restrik- tioner i relation till vad som kan uppnås. För det första gäller det förändringen av 22 § i fiskelagen om utökade uppgiftsskyldigheter. Visst är det önskvärt med en mer fullständig registrering av det resursuttag som sker när det gäller fisket. Men förslaget som det nu är utformat riskerar att skapa oklarheter och bli mer långtgående än vad som är avsikten. Det ska gälla i princip allt fiske för försälj- ning. Bengt-Anders har varit inne på en del av de gränsdragningsproblem som kan dyka upp. Lagrådet har i sitt yttrande kritiserat regeringens förslag för att inte vara tillräckligt tydligt när det gäller vilka som kan komma att bli skyldiga att lämna uppgifter enligt 22 § i fiskelagen. Lagrådet menar att den utformning som förslaget fått ger utrymme för en mer långtgående uppgiftsskyldighet än vad som är avsikten. Fru talman! Kristdemokraterna delar Lagrådets synpunkter och yrkar därför avslag på regeringens förslag till ändring av denna paragraf och menar att regeringen får återkomma till riksdagen med ett nytt förslag som uppfyller Lagrådets krav. Jag vill därför, fru talman, yrka bifall till betänkandets reservation nr 8. För det andra är det enligt regeringens förslag yt- terligare myndigheter som ska ges möjligheter att kontrollera fisket och få tillträde till fartyg, fordon och byggnader bland annat. Befattningshavare vid Fiskeriverket och länsstyrelserna ska förutom kustbe- vakningen, tullen och polisen ha dessa möjligheter. Det är viktigt att tillsynen fungerar och skärps, och vi delar den uppfattningen. Men det är också viktigt att det fungerar på ett enkelt och effektivt sätt och att inte flera kontroller än nödvändigt genomförs. Det är viktigt också att rollfördelningen mellan olika myndigheter är tydlig och att dubbelarbete undviks. Jag menar och vi har föreslagit att en utvärdering av Fiskeriverkets och länsstyrelsernas utökade tillsyns- ansvar bör ske inom två år efter det att nya bestäm- melser har trätt i kraft. Det är förvånande att utskottet utan närmare motivering avfärdar ett sådant förslag, särskilt som farhågor i den här riktningen har fram- förts i remissvaren på Fiskeriverkets rapport i denna del - farhågor om oklarheter, gränsdragningsproblem och risk för dubbelarbete. Fru talman! Jag står naturligtvis bakom samtliga reservationer med kristdemokratisk medverkan i detta betänkande men nöjer mig som sagt med att yrka bifall till reservation nr 8.
Sven Gunnar Persson (Kd)
Anf. 112 Sven Gunnar Persson (Kd)
Fru talman! Vi kristdemokrater arbetar för ett starkt, svenskt, ekologiskt hållbart yrkesfiske. Vi kan inom våra gränser uppnå detta genom att nationellt och internationellt verka för en ansvarsfull förvalt- ning av de gemensamma fiskeresurserna och den biologiska mångfalden. Vi vill ha livskraftiga kust- bygder med rika möjligheter för människor att vara verksamma inom fisket och de angränsande näringar- na. I det betänkande som nu diskuteras är åtgärderna inriktade på svenska förhållanden. Här finns förslag om uppstramning av den svenska fiskevården men också när det gäller kontrollapparaten och skärpning av olika sanktioner när brott mot fiskelagen har skett. Detta är gott och väl, fru talman, men jag har svårt att förstå att utskottet avvisar förslag från Kristdemo- kraterna om att sätta in de svenska åtgärderna i det sammanhang där de hör hemma. De regionala och internationella perspektiven saknas när regeringen och utskottsmajoriteten nu vill skärpa den svenska kontrollen och de svenska sanktionerna. Fru talman! Jag tycker att det är att sila tobis och svälja tumlare när utskottet avvisar förslag om åtgär- der bilateralt och inom EU för att komma till rätta med överfiske och svartfiske. Det är ju, fru talman, allmänt vedertaget att det förekommer ett avsevärt överfiske av den internationella fiskeflottan, och så länge som inga kraftfulla insatser görs för att stävja detta har de förslag som finns i propositionen faktiskt mindre betydelse, tror jag. Det är inte rimligt, fru talman, att stora fiskeflottor från länder med brister i kontrollen drar hem omfat- tande fångster medan svenska fiskare åläggs alltmer omfattande restriktioner och byråkratiska pålagor. De internationella åtgärderna och insatserna i Sverige måste gå hand i hand. Trots detta har Kristdemokraterna en positiv grundsyn på att regeringen i den proposition som betänkandet behandlar vill vidta åtgärder för att på vissa områden förbättra och skärpa fiskepolitiken. På ett par områden menar vi dock att förslagen riskerar att skapa oklarheter och onödigt omfattande restrik- tioner i relation till vad som kan uppnås. För det första gäller det förändringen av 22 § i fiskelagen om utökade uppgiftsskyldigheter. Visst är det önskvärt med en mer fullständig registrering av det resursuttag som sker när det gäller fisket. Men förslaget som det nu är utformat riskerar att skapa oklarheter och bli mer långtgående än vad som är avsikten. Det ska gälla i princip allt fiske för försälj- ning. Bengt-Anders har varit inne på en del av de gränsdragningsproblem som kan dyka upp. Lagrådet har i sitt yttrande kritiserat regeringens förslag för att inte vara tillräckligt tydligt när det gäller vilka som kan komma att bli skyldiga att lämna uppgifter enligt 22 § i fiskelagen. Lagrådet menar att den utformning som förslaget fått ger utrymme för en mer långtgående uppgiftsskyldighet än vad som är avsikten. Fru talman! Kristdemokraterna delar Lagrådets synpunkter och yrkar därför avslag på regeringens förslag till ändring av denna paragraf och menar att regeringen får återkomma till riksdagen med ett nytt förslag som uppfyller Lagrådets krav. Jag vill därför, fru talman, yrka bifall till betänkandets reservation nr 8. För det andra är det enligt regeringens förslag yt- terligare myndigheter som ska ges möjligheter att kontrollera fisket och få tillträde till fartyg, fordon och byggnader bland annat. Befattningshavare vid Fiskeriverket och länsstyrelserna ska förutom kustbe- vakningen, tullen och polisen ha dessa möjligheter. Det är viktigt att tillsynen fungerar och skärps, och vi delar den uppfattningen. Men det är också viktigt att det fungerar på ett enkelt och effektivt sätt och att inte flera kontroller än nödvändigt genomförs. Det är viktigt också att rollfördelningen mellan olika myndigheter är tydlig och att dubbelarbete undviks. Jag menar och vi har föreslagit att en utvärdering av Fiskeriverkets och länsstyrelsernas utökade tillsyns- ansvar bör ske inom två år efter det att nya bestäm- melser har trätt i kraft. Det är förvånande att utskottet utan närmare motivering avfärdar ett sådant förslag, särskilt som farhågor i den här riktningen har fram- förts i remissvaren på Fiskeriverkets rapport i denna del - farhågor om oklarheter, gränsdragningsproblem och risk för dubbelarbete. Fru talman! Jag står naturligtvis bakom samtliga reservationer med kristdemokratisk medverkan i detta betänkande men nöjer mig som sagt med att yrka bifall till reservation nr 8.
Kjell-Erik Karlsson (V)
Anf. 113 Kjell-Erik Karlsson (V)
Fru talman! Detta betänkande rör fisket och fis- kelagen, områden som av många uppfattas som avgö- rande för det fortsatta arbetet med att slå vakt om havets resurser och havets biologiska mångfald och därmed slå vakt om yrkeslivet och näringen runt havets resurser. Att något måste göras är nog alla här överens om. Men frågan är vem som ska reglera och hur vi ska reglera fisket. Frågan är också på vilket sätt vi ska ta hand om havsresursen. Vilka ska få fiska och till vad? Vilka sanktioner ska finnas och vilken kontroll ska vi ha? Vänsterpartiet arbetar för att vi ska ha ett lång- siktigt hållbart fiske för såväl näring som turism och rekreation. Fisket är viktigt i Sverige. Fiskmängderna räcker inte till alla som vill fiska. Därför vill vi slå vakt om det kustnära fisket på det storskaliga fiskets bekostnad. Vänsterpartiet är med på två reservationer i det här betänkandet, en om hållbart fiske och en om be- gränsningar av foderfisket. Sverige har stora havsområden och en mycket lång kust. Det finns en lång fisketradition i landet, men de senaste åren har fisket blivit alltmer ohållbart. Kombinationen av fiske och föroreningar, främst övergödning med kväve och fosfor, slår hårt mot de marina arterna. Därför är det viktigt att ekosystem- tänkandet finns när det gäller att skapa ett uthålligt fiske. Havet får inte betraktas enbart som en produk- tionsresurs för yrkesfisket. Vi anser att hänsyn måste tas även till naturvården och, som jag sade innan, till rekreations- och fritidsfiskets intressen. Alla är vi beroende av att fisken finns kvar både nu och på lång sikt. Ska det svenska fisket vara trovärdigt måste det drivas enligt försiktighetsprincipen. När det görs kan Sverige kanske bli trovärdigt vid revideringen av EU:s gemensamma fiskepolitik. Ska den gemensamma fiskepolitiken fungera måste vi även ha en kontroll som fungerar. Vi behö- ver en bättre kontroll till sjöss samt en bättre land- ningskontroll. Därför är det viktigt att tillsynsansvaret klargörs. Tillsammans med s och mp arbetar vi också för bättre internationell kontroll, inte minst i Öster- sjön. Enligt statistik från de redovisade landningarna av torsk från svenska fartyg under 2002 hamnade ca 56 % av torsken som landades i viktklassen 0,3- 1 kilo. Torskarna klassades alltså, enligt vad fiskarna säger, i klass 5. 34 % av de redovisade svenska torsklandningarna hamnade i viktklassen 1-2 kilo. Därmed klassades de troligen som fyror. Hittills un- der 2003, årets första tre månader, har situationen inte förbättrats, utan tvärtom. I Simrishamn är landnings- siffran 67 % i klassen 0,3-1 kilo och 26 % i 1- 2 kilosklassen. 93 % av den torsk som landas är alltså småfisk under två kilo. Det är också anledningen till att EU nu förlänger torskfiskestoppet som en nöd- åtgärd. Hur mycket stor torsk fångas, då? Det beror på vad man menar med stor torsk. Om man räknar all torsk över 2 kilo, det som jag inte har definierat som småfisk, så är det ändå bara 8-10 % av de redovisade landningarna från svenska fartyg som hamnar i den storleksklassen, alltså över 2 kilo. Torsken ska ha en viss ålder för att leka. Torsken som är 0,3-1 kilo har en ålder på ca 2-4 år. En torsk på 1-2 kilo är troligen mellan tre och sju år. Det här åldersspannet beror på att i Östersjön, som jag grun- dar detta på, växer fisken olika fort beroende på var i Östersjön den lever. Dessa siffror gäller det man för i land. Hur många ton ytterligare småtorsk som dum- pas till havs vet ingen, men det är stora mängder enligt Havskommissionen. En preliminär uppskattning när det gäller svensk torsk i Skagerrak och Kattegatt skulle kunna vara att det dumpas 19 miljoner torskar och landas 3 miljoner. Då säger det sig självt att åtgärder måste till för att man ska minska andelen fisk som dör av fiske och bara slängs bort. Sammanfattningsvis: Nu fiskar vi småfisk som varken har lekt eller växt till sig. Det pågår ett gigantiskt missbruk av naturresurser. Vet ni förresten hur lång en torsk är som väger 0,3 kilo? Vad väger en torsk som uppfyller minimimåttet i Östersjön respektive Västerhavet? Det vore kanske en bra hemläxa åt oss alla att ta reda på det. Det är positivt att utskottet är enigt i frågan om särskild avgift vid förbjudna landningar. Men detta måste kombineras med åtgärder mot dumpning, eller discard. Fru talman! Vad är då det så kallade foderfisket för ett slags fiske? En del säger att vi inte har något foderfiske utan endast fiske för humankonsumtion. Enligt det betänkande som vi behandlar är foderfiske ett industriellt fiske där fångsten i första hand är av- sedd för mänsklig konsumtion men där den, i den mån det inte finns någon marknad för fångsten, an- vänds till djurfoder eller för framställning av fiskmjöl och fiskolja som proteintillskott i djur- och fiskfoder. Vi i Vänsterpartiet är oroliga för den utveckling som har skett i fisket mot en inriktning på ökad andel foderfiske. Nu utgör foderfisket ca 80 % av den lan- dade fångsten. Vi anser att detta fiske måste begrän- sas om vi ska ha kvar matfisk i framtiden. Fru talman! Slutligen vill jag yrka bifall till reser- vation 3 samt reservation 5.
Sven Gunnar Persson (Kd)
Anf. 114 Sven Gunnar Persson (Kd)
Fru talman! Kjell-Erik Karlsson sade mycket klo- ka saker, tycker jag. Engagemanget för en hållbar utveckling och biologisk mångfald delar jag fullt ut. Även beskrivningen av situationen för torsken är ju uppenbart riktig. Den beror mycket på att de redskap som fiskarna själva har föreslagit ska användas, som selekterar mycket bättre, inte har kunnat användas på grund av kompromisser under sena nätter i fiskeför- handlingarna. Nu hoppas vi att det ska bli ändring på det. Men det som väckte min lust att resa mig upp och ställa en fråga var att Kjell-Erik Karlsson pratade om att Vänsterpartiet prioriterar det kustnära fisket på det storskaliga fiskets bekostnad. Då vill jag fråga: Hur vill du definiera det? Var går de skiljelinjerna? Ska det vara möjligt för svenska fiskare att ha båtar, trå- lar, över en viss storlek? Ska de kunna konkurrera på lika villkor med fiskare från Polen, Baltikum och så vidare eller ska svenska fiskare hänvisas till att ha små kustbåtar?
Kjell-Erik Karlsson (V)
Anf. 115 Kjell-Erik Karlsson (V)
Fru talman! Det är ju så att vi tilldelas en viss kvot fisk som vi får ta upp. Vad jag vill, vad alla vi i Vänsterpartiet vill, är att se till att man kanske kan fördela de här kvoterna så att vi kan ha ett levande kustsamhälle. Det som jag kallar det småskaliga fis- ket, det kustnära fisket, ska kunna ha tillgång till fisk att fånga. Som det är nu är det de stora trålarna som tar upp den stora mängden av den resurs som vi är tilldelade. Det är det jag vill ändra på.
Sven Gunnar Persson (Kd)
Anf. 116 Sven Gunnar Persson (Kd)
Fru talman! De levande kustsamhällena består ju av fiskare av olika slag, sådana som har små båtar, mellanbåtar och stora båtar. De består också av fisk- beredningsindustri och andra kringindustrier som är beroende av att få leveranser från svenska fiskare. Jag vill då fråga igen: Ska svenska fiskare kunna konkur- rera på likvärdiga villkor med kolleger från Polen och Baltikum för att på ett sunt sätt kunna leva på sin näring och för att vi också ska kunna ha en fiskbered- ningsindustri som kan fortleva? Jag tycker inte att jag får några besked om på vilket sätt man ska prioritera bort det storskaliga fisket.
Kjell-Erik Karlsson (V)
Anf. 117 Kjell-Erik Karlsson (V)
Fru talman! Sven Gunnar talar här om att konkur- rera på lika villkor. Då kan man ju fråga sig hur man ska definiera lika villkor. Innebär det även att våra svenska fiskare ska ha samma lönevillkor och samma inkomster som baltiska fiskare? Det är en annan fråga om de ska börja konkurrera på lika villkor. Man kan vända på det. Jag tror inte att det är det som Sven Gunnar tänker på, men om man ska använda det här begreppet "konkurrera på lika villkor", som ni så ofta använder, så bör man också definiera vad lika villkor är och på vilket håll det i så fall vara lika villkor.
Jan Andersson (C)
Anf. 118 Jan Andersson (C)
Fru talman! Jag tycker att det är oerhört viktigt att vi även i framtiden kan ha livskraftiga fiskbestånd. Fisk är ett både nyttigt och välsmakande livsme- del. Jag tycker att det är en självklarhet att även kommande generationer ska kunna njuta av havets läckerheter på tallriken. Det finns självklart också ett intresse av att bevara den biologiska mångfalden i våra vatten. Vi har ju tidigare haft lite svårt att både bildligt och bokstavligt se den biologiska mångfalden under ytan. Jag tycker att det är viktigt att man kan uppfylla båda dessa förutsättningar. Rent allmänt tycker jag att höstens och vinterns debatten när det gäller fiske och fiskeförvaltning har präglats väldigt mycket av hänsyn till fisken och kanske för lite av hänsyn till människor. Då tänker jag på de människor som har sin försörjning av fisket. Jag tycker att regeringen och stödpartierna har hante- rat de människorna på ett oerhört nonchalant sätt. En klok och försiktig förvaltning av våra fiskere- surser behöver inte innebära att vi trampar på yrkes- utövarna. Jag tycker att man tydligt kan se att det finns en stress och att man har hemskt bråttom med att visa politisk handlingskraft i de här frågorna. Allt- för ofta sker det, tror jag, på bekostnad av att sakfrå- gan inte förs fram på ett så bra sätt som möjligt. Vi kan se på punkten 6 som ett litet exempel. Det gäller uppgiftsskyldigheten. Lagrådet riktar kraftig kritik när det gäller avgränsningsproblematiken kring uppgiftsskyldigheten. Utskottsmajoriteten säger att man i princip delar Lagrådets farhågor, men man menar att man inte har något annat underlag utan kör vidare med det förslag som har lagts fram i alla fall. Det tycker jag är ett litet exempel. Jag blir nästintill upprörd när man pratar om tro- värdighet när det gäller det internationella arbetet. Jag vill rikta en fråga till regeringsunderlaget och samar- betspartierna: Tycker ni att dessa piruetter, med ensi- digt totalstopp och så vidare, har bidragit till att inter- nationellt skapa trovärdighet för svensk fiskepolitik? Jag är mycket intresserad av att höra svaret på den frågan. Jag yrkar bifall till reservation 9.
Gunnar Goude (Mp)
Anf. 119 Gunnar Goude (Mp)
Fru talman! Miljöpartiet står bakom det förslag som regeringen har lagt fram om ändringar i fiskela- gen. Som vi ser det innebär det att man får en mer nyanserad licensgivning, möjlighet att ge licens för fiske av en särskild art fisk, vilket gynnar framför allt de småskaliga kustnära yrkesfiskarna och självfallet också kan göra att vi får en mer genomtänkt fiskepo- litik. Möjligheten till en effektiv tillsyn förbättras radi- kalt genom de nya förslagen, och lagändringen när det gäller sanktionerna är rimlig, bra och ligger på en nivå som vi tycker är i paritet med de kostnader som fiskefångsten innebär. Jag skulle kort vilja bemöta Jan-Olof Larssons lilla utfall mot diskussionen om torskfisket. Vi ser snarast det som har hänt när det gäller torskfisket på helt motsatt sätt. Jag tror att det var en mycket nyttig väckarklocka som ringde när vi krävde ett torskfis- kestopp. Situationen är alltså mycket kritisk. Det handlar om att på lång sikt rädda torskbeståndet. Det har också lett till en rad åtgärder. Inte minst har också EU reagerat på det. Jag tror att det svenska initiativet när det gäller torskfiskestoppet har haft positiva effekter. Det är lite orättvist att säga att vi inte har tagit hänsyn till de yrkesverksamma. Vi har hela tiden satt som absolut villkor att de yrkesverksamma fiskarna ska hållas skadeslösa även vid ett torskfiskestopp. Det finns noggranna beräkningar på ersättningar för red- skap som måste bytas och så vidare. Det är naturligt- vis viktigt. Vi vill ju ha ett långsiktigt hållbart fiske. Även om man skulle få en nedgång under en tid måste man hålla yrkeskåren intakt och skadeslös under tiden. Det är ju för att rädda fisket och fiskeri- näringen som de här åtgärderna vidtas. Från Miljöpartiets sida har vi under allmänna mo- tionstiden väckt en del motioner som också behandlas i det här betänkandet. De handlar mer om hur man ska använda de nya lagarna än om lagarna som såda- na. Båda de motionerna har vi lagt reservationer om tillsammans med Vänsterpartiet. Jag vill yrka bifall till dem redan nu. Det är reservation 3 och reservation 5 som jag yrkar bifall till. Där tar vi upp det som är naturligt för Miljöpartiet att ta upp, nämligen det ekologiska synsättet på livet i våra hav. Vi får inte glömma bort att det som vi han- terar när vi diskuterar fiske är en liten del av en bio- logisk mångfald i en miljö som dessutom är förbi- sedd. Av någon anledning har vi lättare att tänka på ekologiska system och biotoper när det gäller land- miljö. Vattnet är något annorlunda, något okänt. Det som är under ytan ser vi inte, brukar man säga. Jag tror att detta kan vara orsaken till att det här släpar efter. Vattenlevande djur har en miljö som är annorlun- da. De har inte den öppna himlen; de har ett tak i stället. De har inte växtligheten på golvet eller på marken som vi, utan den ligger i taket. Växtplankton lever vid ytan och kan tillgodogöra sig solljuset, som sedan förser resten av biomassan med grundnäringen: De små solplanktonen dalar ned från ytan och blir mat för dem som lever i området bredvid. Havet är också befolkat på ett helt annat sätt än luftrummet. Det är homogent befolkat med mikroor- ganismer, småorganismer, evertebrater - alltså rygg- radslösa djur - som på olika nivåer från botten och upp lever i den här biomassan i ett mycket komplice- rat ekologiskt system, eller många olika system. Ett hav som Östersjön är mycket variationsrikt. Det finns mängder av olika biotoper. När vi tittar på näringspyramiden ser vi att fiske- rinäringen naturligtvis är intresserad av framför allt de större fiskarna. Fiskarterna i Östersjön är också många och olika, med helt olika typer av beteenden. De kustnära fiskarna är revirlevande, har födorevir, yngelrevir och är yngelvårdande, precis som våra småfåglar, fastän vi inte tänker på det. De har sång också. Man kan köpa fisksångsskivor, om någon är intresserad av det, precis som skivor med fågelsång. Men detta är något som vi inte vet så mycket om eller tänker på särskilt mycket. Inom fiskerinäringen utnyttjar man framför allt de större fiskarternas naturliga beteende, till exempel sillens beteende att bilda stim. Sillen går i stim för att undvika predatorer. Det är ett sätt att hindra predatorn från att ta enskilda djur men också ett sätt att söka föda. Sillen sluter sina stim i dagsljus och splittrar dem på natten. Det gör att man kan fånga den när den går i stim när solen börjar gå upp. Den typen av fångst gör att man kan ta väldiga mängder. Där ligger en risk. Försiktighetsprincipen, som vi tror är viktig, stämmer inte med de stora indu- strifiskefartygen som tar upp jättemängder. De gör alltså ett ingrepp, med tanke på sillen dels i mängden fisk, som är för stor, dels i det ekologiska systemet och i näringspyramiden, därför att man får en våld- sam förskjutning på en punkt när det gäller närings- balansen i systemet. När nu de här lagarna ska börja tillämpas vill vi i Miljöpartiet att man får en uppföljning som är veten- skaplig, forskning och utvärdering av det som händer när man fiskar på olika sätt så att man inte går in och stör i det ekologiska systemet, det vill säga så att man kan få ett ekologiskt långsiktigt hållbart fiske och annat liv i vattnet. Det betyder att jag inte är så benägen att bara prata fiskemängder. Det handlar naturligtvis om fiskmängd, mängd torsk till exempel, men också om plats och tid när fångsten sker. Och det handlar om fiskeredskapen. Fiskeredskapen som används för att fånga sill eller torsk får inte som biverkan ha våld- samma effekter i det ekologiska systemet, förstöra bottenmiljöer eller sådana saker.
Gunnar Goude (Mp)
Anf. 119 Gunnar Goude (Mp)
Fru talman! Miljöpartiet står bakom det förslag som regeringen har lagt fram om ändringar i fiskela- gen. Som vi ser det innebär det att man får en mer nyanserad licensgivning, möjlighet att ge licens för fiske av en särskild art fisk, vilket gynnar framför allt de småskaliga kustnära yrkesfiskarna och självfallet också kan göra att vi får en mer genomtänkt fiskepo- litik. Möjligheten till en effektiv tillsyn förbättras radi- kalt genom de nya förslagen, och lagändringen när det gäller sanktionerna är rimlig, bra och ligger på en nivå som vi tycker är i paritet med de kostnader som fiskefångsten innebär. Jag skulle kort vilja bemöta Jan-Olof Larssons lilla utfall mot diskussionen om torskfisket. Vi ser snarast det som har hänt när det gäller torskfisket på helt motsatt sätt. Jag tror att det var en mycket nyttig väckarklocka som ringde när vi krävde ett torskfis- kestopp. Situationen är alltså mycket kritisk. Det handlar om att på lång sikt rädda torskbeståndet. Det har också lett till en rad åtgärder. Inte minst har också EU reagerat på det. Jag tror att det svenska initiativet när det gäller torskfiskestoppet har haft positiva effekter. Det är lite orättvist att säga att vi inte har tagit hänsyn till de yrkesverksamma. Vi har hela tiden satt som absolut villkor att de yrkesverksamma fiskarna ska hållas skadeslösa även vid ett torskfiskestopp. Det finns noggranna beräkningar på ersättningar för red- skap som måste bytas och så vidare. Det är naturligt- vis viktigt. Vi vill ju ha ett långsiktigt hållbart fiske. Även om man skulle få en nedgång under en tid måste man hålla yrkeskåren intakt och skadeslös under tiden. Det är ju för att rädda fisket och fiskeri- näringen som de här åtgärderna vidtas. Från Miljöpartiets sida har vi under allmänna mo- tionstiden väckt en del motioner som också behandlas i det här betänkandet. De handlar mer om hur man ska använda de nya lagarna än om lagarna som såda- na. Båda de motionerna har vi lagt reservationer om tillsammans med Vänsterpartiet. Jag vill yrka bifall till dem redan nu. Det är reservation 3 och reservation 5 som jag yrkar bifall till. Där tar vi upp det som är naturligt för Miljöpartiet att ta upp, nämligen det ekologiska synsättet på livet i våra hav. Vi får inte glömma bort att det som vi han- terar när vi diskuterar fiske är en liten del av en bio- logisk mångfald i en miljö som dessutom är förbi- sedd. Av någon anledning har vi lättare att tänka på ekologiska system och biotoper när det gäller land- miljö. Vattnet är något annorlunda, något okänt. Det som är under ytan ser vi inte, brukar man säga. Jag tror att detta kan vara orsaken till att det här släpar efter. Vattenlevande djur har en miljö som är annorlun- da. De har inte den öppna himlen; de har ett tak i stället. De har inte växtligheten på golvet eller på marken som vi, utan den ligger i taket. Växtplankton lever vid ytan och kan tillgodogöra sig solljuset, som sedan förser resten av biomassan med grundnäringen: De små solplanktonen dalar ned från ytan och blir mat för dem som lever i området bredvid. Havet är också befolkat på ett helt annat sätt än luftrummet. Det är homogent befolkat med mikroor- ganismer, småorganismer, evertebrater - alltså rygg- radslösa djur - som på olika nivåer från botten och upp lever i den här biomassan i ett mycket komplice- rat ekologiskt system, eller många olika system. Ett hav som Östersjön är mycket variationsrikt. Det finns mängder av olika biotoper. När vi tittar på näringspyramiden ser vi att fiske- rinäringen naturligtvis är intresserad av framför allt de större fiskarna. Fiskarterna i Östersjön är också många och olika, med helt olika typer av beteenden. De kustnära fiskarna är revirlevande, har födorevir, yngelrevir och är yngelvårdande, precis som våra småfåglar, fastän vi inte tänker på det. De har sång också. Man kan köpa fisksångsskivor, om någon är intresserad av det, precis som skivor med fågelsång. Men detta är något som vi inte vet så mycket om eller tänker på särskilt mycket. Inom fiskerinäringen utnyttjar man framför allt de större fiskarternas naturliga beteende, till exempel sillens beteende att bilda stim. Sillen går i stim för att undvika predatorer. Det är ett sätt att hindra predatorn från att ta enskilda djur men också ett sätt att söka föda. Sillen sluter sina stim i dagsljus och splittrar dem på natten. Det gör att man kan fånga den när den går i stim när solen börjar gå upp. Den typen av fångst gör att man kan ta väldiga mängder. Där ligger en risk. Försiktighetsprincipen, som vi tror är viktig, stämmer inte med de stora indu- strifiskefartygen som tar upp jättemängder. De gör alltså ett ingrepp, med tanke på sillen dels i mängden fisk, som är för stor, dels i det ekologiska systemet och i näringspyramiden, därför att man får en våld- sam förskjutning på en punkt när det gäller närings- balansen i systemet. När nu de här lagarna ska börja tillämpas vill vi i Miljöpartiet att man får en uppföljning som är veten- skaplig, forskning och utvärdering av det som händer när man fiskar på olika sätt så att man inte går in och stör i det ekologiska systemet, det vill säga så att man kan få ett ekologiskt långsiktigt hållbart fiske och annat liv i vattnet. Det betyder att jag inte är så benägen att bara prata fiskemängder. Det handlar naturligtvis om fiskmängd, mängd torsk till exempel, men också om plats och tid när fångsten sker. Och det handlar om fiskeredskapen. Fiskeredskapen som används för att fånga sill eller torsk får inte som biverkan ha våld- samma effekter i det ekologiska systemet, förstöra bottenmiljöer eller sådana saker.
Sven Gunnar Persson (Kd)
Anf. 120 Sven Gunnar Persson (Kd)
Fru talman! Som vanligt när Gunnar Goude står i talarstolen blir det väldigt intressanta inlägg och bio- logiska utvikningar med stort kunskapsinnehåll som det är mycket intressant att lyssna till. Men jag måste fånga upp det Gunnar Goude säger angående torsk- fiskestoppet. Menar Gunnar Goude på fullt allvar att det är det svenska kravet på torskfiskestopp som har skyndat på det arbete som man ser nu med ökad kontroll, bättre bevarandeplaner, hushållning, sänkta kvoter och ökat antal stopp? Är det inte den vetenskapliga rådgiv- ningen som man lyssnar på och följer? Det har i själva verket varit så, enligt vittnesbörd från dem som har varit med, att man inte har tagit Sverige på allvar. Man har inte lyssnat på grund av de kategoriska förslagen och ytterkantssynpunkterna, där man utan sans och måtta har varit beredd att sänka en hel näring till havets botten.
Gunnar Goude (Mp)
Anf. 121 Gunnar Goude (Mp)
Fru talman! Jag är ovillig att diskutera det. Det kan jag antagligen inte bedöma. Någon historiker får väl undersöka vilken effekt en politisk debatt har. Det blev onekligen en debatt som väckte stor uppmärk- samhet kring torskfisket. Jag tror inte att vi har haft motsvarigheten till den. Det har också kommit fram åtgärder, precis som Sven Gunnar säger. Hur stor del av orsaken till att vi nu har fått det lite bättre som ligger i den här debatten kan jag lämna därhän. Den har inte varit till skada. Möjligen kan jag rätta till och säga att vi när vi väckte debatten naturligtvis grundade oss just på den forskning som fanns. Vi utgick alltså från det pro- blem som fanns och som var alarmerande, minst sagt. Torsken höll på att utrotas, helt enkelt. Vi hade ex- empel i andra delar av världen där torsken hade blivit utrotad, där man hade gått för långt, missat chansen att göra ett stopp och därmed inte heller fått tillbaka den under den tidsperiod som vi har sett. Så jag tror nog att åtgärden i varje fall har varit positiv. Hur positiv får andra prata om.
Sven Gunnar Persson (Kd)
Anf. 122 Sven Gunnar Persson (Kd)
Fru talman! Jag vill tacka för de synpunkterna. Men jag vill ändå fortsätta med en fråga om de veten- skapliga grunderna för agerandet och insatserna. De flesta är ju överens om att en stor orsak till den svaga utvecklingen är överfisket och svartfisket. Är det då inte i kontrollen och i åtgärder mot överfiske och svartfiske som man ska sätta in stötarna och komma överens på det internationella planet om sänkta kvoter, andra redskap och begränsade fiskean- strängningar? Om överfisket har ett avgörande infly- tande på fiskebeståndens utveckling måste man ändå lägga krutet där i stället för att ensidigt sänka en hel svensk näring, när det är på det internationella planet som man måste komma överens.
Gunnar Goude (Mp)
Anf. 123 Gunnar Goude (Mp)
Fru talman! Jag tror inte att vi ska försöka kon- struera en debatt här. Naturligtvis är överfisket ett jätteproblem. Men det är inte så att vi bara ska ägna oss åt det. Det är ett problem att vi framför allt har för lite kunskap om fiskemetoder, om vilka redskap som är bra och hur man skyddar den småskaliga fiskeri- näring som vi har i Sverige, det kustnära fisket. Vil- ken typ av fiskeredskap, vilka platser, vilken typ av licenser ska man ge? Ska man ge speciella licenser för speciella arter? Till vilka tider på året ska fisket förläggas? Allt det här arbetet behöver göras. Och överfisk- ningen måste stoppas först, naturligtvis, så att vi har någonting att ta hand om, studera och göra det bättre för. Torskfiskestoppet var ett exempel på ett mycket radikalt steg i den riktningen, skulle jag vilja säga.
Jan Andersson (C)
Anf. 124 Jan Andersson (C)
Fru talman! Jag vill komma in lite på samma tema som Sven Gunnar. Gunnar Goude säger att det var en nyttig väckarklocka. Frågan är om inte de svenska förhandlarna har haft den där väckarklockan ringande kvar i fickan eftersom det inte var några som ville sitta jämte oss. Det kan vara ganska irriterande. För mig är det viktigt att man kommer i gång och börjar jobba, inte att man bara väcker debatt. Jag tror inte att den debatt som vi har haft om det ensidiga stoppet har gagnat sakfrågan. Det finns andra sätt att gå före som är mycket bättre än att göra ensidiga svenska stopp, till exempel gäller det utvecklandet av bättre redskap. Där har den svenska fiskenäringen tillsammans med vetenskapen gjort ett jättebra jobb. Det tycker jag är en vettig modell för att gå före. Min fråga är, fru talman: Vilken strategi har Mil- jöpartiet och regeringen för att återfå internationell trovärdighet när det gäller fiskefrågorna?
Gunnar Goude (Mp)
Anf. 125 Gunnar Goude (Mp)
Fru talman! Jag tror att vi har ganska bra trovär- dighet. Det är inte där problemet ligger. Det handlar om att få en frisk Östersjö med rik tillgång till fisk och naturligtvis ett bra underlag också för svensk fiskerinäring. Nu har vi inte bara väckt debatt från Miljöpartiets sida. Det är väl skillnaden mellan att vara ett opposi- tionsparti och att vara ett parti som kan samverka med regeringen. Vi har alltså i samverkan med re- geringen lagt ned ett mycket stort arbete på att titta på just hur detaljerna i ett sådant här stopp eller en ned- gång i fiskekvoter inom en viss sektor ska kunna hanteras för att inte yrkesfiskare ska lida skada av det. Det handlar ju om att hålla fisket gående hela ti- den, även under perioder när man måste vara återhåll- sam. Det kan ske på många olika sätt, med ekono- misk ersättning både till fisket och den industri som tar hand om fisken när den kommer i land. Jag tror nog att vi kan säga att vi hade gjort ett rätt bra arbete när det gällde inventeringen av vad som behövdes för att det inte skulle uppstå skador i svenskt näringsliv.
Jan Andersson (C)
Anf. 126 Jan Andersson (C)
Fru talman! Vi har lite olika ingångar när det gäll- er internationella frågor och vilken möjligheten är att uträtta saker och ting på EU-nivå. Såvitt jag förstår är det fortfarande det ensidiga svensk stoppet som Gun- nar Goude avser. Jag är intresserad av att höra hur man kommer att verka internationellt för att få till en förvaltning som är internationellt övergripande, inte ensidiga, begränsade svenska åtgärder.
Gunnar Goude (Mp)
Anf. 127 Gunnar Goude (Mp)
Fru talman! Det är riktigt att det är en internatio- nell fråga. Naturligtvis gäller det också Östersjön, och där handlar det om många länder. Jan Andersson vet precis som jag att det pågår ett arbete med att försöka få länderna kring Östersjön att gå samman. Arbete pågår inom EU, och arbete pågår i FN:s regi. Det gäller här ett problem som världen blir mer och mer medveten om. Men också mycket starka ekonomiska intressen arbetar för att maximera sina vinster. Där får vi problem. Jag tror att man får arbeta på bred front. Det handlar om allt från WTO- förhandlingar till diskussioner om det som Jan nämn- de i sitt första inlägg om redskap och den utveckling- en. Vi tittar närmare på de sakerna och har ett bra samarbete med Norge till exempel när det gäller torskfiskeredskapen. Ryssland har varit ett före- gångsland men det känner inte många till och så vida- re. Det finns mycket att göra. Jag skulle vilja betona forskningens betydelse på området i framtiden. Vi behöver kunna mycket mer om fiskets förutsättning- ar.
Jan-Olof Larsson (S)
Anf. 128 Jan-Olof Larsson (S)
Fru talman! Under det gångna riksdagsåret har fisket och havets resurser stått i fokus. Främst är det förslaget om att stoppa torskfisket i Östersjön som har initierat debatten. Att tillståndet i havet är mycket oroande kan vi nog vara ense om. För vissa fiskbe- stånd i Östersjön är läget mycket dåligt. I Västerha- vet, i Kattegatt och Skagerrak, är det närmast kata- strof. Den debatt som förts har rört om vi ska vidta na- tionella eller internationella åtgärder. Det är väldigt få som hävdar att vi inte behöver göra någonting. Alla kan vi vara överens om att ska vi nå en kraft- full framgång inom fiskepolitiken är överenskommel- ser på det internationella planet självklart mest effekt- fulla om man kan enas om tillräckligt skarpa förslag. Men ibland har man inte tilltro till den internationella beslutskompetensen, och då driver man frågor ensi- digt. Det kan vara fiskefrågor eller, som Centern har lyft fram, PSSA i Östersjön. Det gäller också frågan om tilltron till den internationella beslutskompeten- sen. Viss framgång har vi ändå under senare tid nått den internationella vägen. Man kan anta att den svenska ståndpunkten hjälpt till när det gäller att öppna ögonen utanför våra gränser. För några veckor sedan fick vi i samarbete med Danmark och Tyskland igenom ett förlängt sommar- stopp för trålfisket i Östersjön, vilket ska spara en del av det juvenila beståndet av torsk - alltså ungfisken, som Kjell-Erik här talade om. Häromdagen kom kommissionen med förslag till åtgärder i Västerhavet - Kattegatt och Skagerrak - och i Nordsjön. En återhämtningsplan presenterades. I dessa hav är fiskbestånden i betydligt sämre skick än de i Östersjön. De finns lite längre från Stockholm men är, som sagt, i ett sämre skick. Därför var detta en välkommen åtgärd från kommissionen. Fru talman! Ett av de stora problemen inom fisket handlar om selektering, det vill säga att vi fiskar och fångar den storlek och art som är tänkt och på så sätt undviker dumpning av undermåliga fiskar. Bara i Nordsjön kastas i dag 400 000 ton fisk. Vi i Sverige ligger långt framme vad gäller att skapa redskap med en bra selekteringsförmåga. Problemet består oftast i att övertyga andra nationer om vikten av att införa dessa redskap. Som exempel kan jag nämna att vid trålfiske efter kräfta på Västkusten har nu fiskare och H-labbet, Havsfiskelaboratoriet, tagit fram en trål med en se- lekteringsförmåga som gör att i stort sett all bifångst försvinner. När kräftfiskarna och deras kolleger i Skottland drar kräfta får de bland annat 160 ton un- dermålig kolja som dumpas i havet - 160 ton kolja som färdigvuxen kunde bli 600-700 ton fin matfisk! Att vi lyckats övertyga övriga nationer om värdet av att införa selektiva redskap som är anpassade till ett ökat minimimått på den fiskart som fiskaren är ute efter är nog väl så viktigt som minskade kvoter. Men även om internationella överenskommelser är viktiga får det inte frånta oss rätten och möjligheten att vidta nödvändiga åtgärder nationellt. Fru talman! Som en del av detta är det vi nu ska avhandla vissa ändringar i fiskelagen. Senare i år kommer vi att få ta ställning till en proposition om kustfisket i stort. I utskottets betänkande föreslås förändringar i fis- kelagen att gälla även fiskets bedrivande. Uppgifts- skyldigheten utökas till att gälla allt fiske som sker till försäljning. Vidare klargörs Fiskeriverkets och länsstyrelsens tillsynsansvar. När det gäller möjlig- heterna till sanktioner mot överträdelser av fiskelagen blir det en skärpning. Straffmaximum höjs, och möj- ligheten införs att återkalla yrkesfiskelicens och far- tygstillstånd. Jag återkommer senare till vissa delar av förslaget. I förslaget ingår att ge Fiskeriverket möjlighet att utfärda yrkesfiskelicens även för visst fiske. Detta är ett mycket positivt förslag som kan ge möjlighet till viss nyrekrytering till fiskarkåren. Det ger också de fiskare som vill gå i land möjlighet att kombinera det med fiske. Detta är inte minst viktigt för att få en brygga mellan äldre och yngre fiskare så att kunskap kan överföras på ett bra sätt. Det är främst det småskaliga fisket och utveck- lingen av turistverksamheten inom fisket som nu i och med denna åtgärd kan få en möjlighet att vidare- utvecklas. Tillägget i lagen om fiskets bedrivande kommer att ge möjligheter att införa regionala kvoter, vilket kan stimulera att fartygskapaciteten kan behållas runt våra kuster. Förslaget innebär också att Fiskeriverket kan kvotera fångsterna inom vissa tidsperioder samt att fisket får bedrivas inom vissa bestämda områden. Vi kommer då ifrån det inom fiskarkåren så kalla- de olympiadfisket - att ta en så stor del av kvoten så fort som möjligt innan någon annan fångar den. Detta har inneburit lägre priser och att en hel del matfisk gått till fiskmjölsfabrikerna. Dessutom har vi fått en dålig förvaltning av bestånden. De flesta - bortsett från Moderaterna - torde inse att detta är ett resurs- slöseri med så bra livsmedel. Till skärpningen av straffpåföljden finns det flera anledningar. Först och främst är det viktigt att straf- fen inte är så låga att det lönar sig att bryta mot lagen. Skärpningen är också ett led i att vi närmar oss nivåerna för straffsanktioner inom EU. Under höstens och vinterns debatt är det kanske kontrollen och straffsatserna som har varit mest i fokus. Ofta har det då handlat om andra länders kon- troll, övervakning och straffsatser. Fru talman! Inte minst viktigt är att vi först sopar framför egen dörr. Som ett led i detta vill majoriteten i utskottet stär- ka möjligheten till tillsyn genom att även befattnings- havare inom Fiskeriverket och länsstyrelsen ska ha befogenhet att bereda sig tillträde och få upplysning- ar. Naturligtvis är det viktigt att tillsynen fungerar på ett för medborgarna så enkelt och effektivt sätt som möjligt samt att det klargörs vilken eller vilka myn- digheter som utför kontrollen och att ingen ska behö- va utsättas för fler kontroller än nödvändigt eller för kontroller av fler myndigheter än nödvändigt. Fiskeriverket och Kustbevakningen har under år 2002 träffat en formaliserad överenskommelse i syfte att utveckla den svenska fiskerikontrollen genom fördjupad samverkan mellan myndigheterna och genom en utvecklad samsyn på kontrollens inrikt- ning, omfattning och genomförande, ett långsiktigt gemensamt kvalitetsarbete och en ökad effektivitet i kontrollverksamheten. I förslaget ingår också möjligheten att återkalla fiskelicens och fartygstillstånd. Tanken på att ingripa med en återkallelse som en omedelbar reaktion för att undvika långa handlägg- ningstider och för att få en bättre förebyggande effekt gick tyvärr inte att genomföra i det här skedet. Men att införa möjligheten att återkalla på viss tid ligger i förslaget. Även detta bör ha en förebyggande effekt eftersom brottet inte behöver vara lika grovt som i dag när licens och fartygstillstånd återkallas perma- nent. Fru talman! Med det anförda yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på alla reservationer.
Sven Gunnar Persson (Kd)
Anf. 129 Sven Gunnar Persson (Kd)
Fru talman! Jan-Olof Larsson tar upp många in- tressanta frågor av övergripande karaktär om fisket, fiskevården och fiskeförvaltningen. Han är väldigt kunnig på området. Jag delar mycket av det som Jan- Olof Larsson har sagt. Dialekten avslöjar också att det här är verkligheten och mycket kunskap som gäller. Jag vill fråga om en sak i betänkandet som mer är en av detaljfrågorna. Det handlar om myndighets- kontrollen, som också Jan-Olof Larsson var inne på. Utskottet skriver i betänkandet: Utskottet som givet- vis delar synpunkterna i MJ14 från Kristdemokrater- na om vikten av enkelhet och effektivitet i tillsynen och tydlig rollfördelning mellan berörda myndigheter är emellertid inte berett att tillmöteskomma motio- nens yrkanden 3 om utvärdering av den utökade till- synen och kontrollen. Motionen avstyrks också, vilket Jan-Olof här förstärkte. Det är inte särskilt tungt argumenterande för att avslå ett förslag om utvärdering. Har du något bättre argument i bakfickan vill jag gärna höra det.
Jan-Olof Larsson (S)
Anf. 130 Jan-Olof Larsson (S)
Fru talman! Som jag sade i anförandet har Fiske- riverket och Kustbevakningen utvecklat ett samarbete för att samordna kontrollverksamheten, effektivisera den och göra den så smidig som möjligt. Vi förutsät- ter att när man gör en internkontroll när man jobbar med den frågan. Vi behöver inte uppfinna hjulet en gång till.
Sven Gunnar Persson (Kd)
Anf. 131 Sven Gunnar Persson (Kd)
Fru talman! Jag vill tacka för svaret, även om det inte gav så mycket mer. Kustbevakningen har bland annat uttryckt oro för hur detta ska te sig i det remiss- svar man skrev på Fiskeriverkets utredning i frågan. Det finns risk för dubbelarbete, mer kontroller än nödvändigt och gränsdragningsproblem mellan myn- digheter och så vidare. Vore det inte lite smart att ta oron på allvar? Det är väl inte svårt med en utvärdering efter två år så att inte myndigheter lägger för mycket pengar, tid, resur- ser och människor på detta i tider då man ska snåla med resurserna på sådant som är onödigt? Kan man inte utvärdera efter två år?
Jan-Olof Larsson (S)
Anf. 132 Jan-Olof Larsson (S)
Fru talman! Först och främst är kontrollverksam- heten inte onödig. Vi har varit överens om att vi verkligen behöver stärka den både nationellt och internationellt. Den oro som man känner från Kustbevakningen är jag helt övertygad om att man klarar upp sinsemellan i diskussionerna som nu är sjösatta och pågår.
Ann-Christin Nykvist (S)
Anf. 133 Ann-Christin Nykvist (S)
Fru talman! En långsiktigt hållbar utveckling med utgångspunkt i försiktighetsprincipen har under lång tid varit vägledande för den socialdemokratiska fiske- ripolitiken. Att vi står inför utmaningar när det gäller fisket har blivit uppenbart för många. Vi känner alla till torskbeståndens utsatta situation i Östersjön och i stora delar av Västerhavet. Det är någonting som redan har framhållits här i debatten. Tyvärr finns det flera arter som ligger i riskzonen. Regeringen har därför i nära samarbete med Vänster- partiet och Miljöpartiet drivit en politik som baserar sig på försiktighetsprincipen och ekosystemansatsen. Målet är tydligt. Det handlar om att bevara den biolo- giska mångfalden och upprätthålla goda förutsätt- ningar för ett ekonomiskt lönsamt fiske. Det handlar då om fisket med binäringar. Det gäller att säkerställa att konsumenterna får tillgång till det värdefulla livsmedlet som fisk är och se till att det finns förutsättningar för rekreationsverksamhet, till exempel i form av fritidsfiske men också friluftsliv. De medel som vi använder för att få en effektiv fiskeriförvaltning är främst förvaltnings- och åter- hämtningsplaner, begränsningar av fiskeriansträng- ningar, fredande av områden, begränsningar av fiske- flottan, utveckling av redskap och fångstmetoder och övervakning och kontroll. Fisken är en gemensam resurs. Den känner inga nationsgränser. Det är vi uppenbarligen överens om. Det framgår av debatten. Det är därför som vi genom arbetet i EU och genom det internationella samarbetet kan nå längst med att skapa och upprätthålla en lång- siktigt hållbar fiskeripolitik. Sverige har gått i bräschen för en mer ansvarsfull fiskeripolitik. Vi har i olika sammanhang både inom EU och i andra internationella forum verkat för en långsiktigt hållbar förvaltning av fiskebeståndet både i våra egna vatten och i på andra ställen. Sverige har varit pådrivande för en hållbar för- valtning av bestånden i Östersjön. Det är på svenskt initiativ som vi har fått till stånd en aktionsplan för laxen i Östersjön. Här kan vi redan nu fullt ut se de positiva effekterna. Även för den omfattande förvalt- ningsplanen för torsken i Östersjön som finns har Sverige varit drivande. Förvaltningsplanen är inte tillräcklig. Men det är utan tvekan ett steg i rätt rikt- ning. De initiativ som regeringarna i Sverige, Danmark och Tyskland gemensamt har tagit gentemot EU- kommissionen ledde till det förlängda sommarstoppet för trålfisket i Östersjön och ett intensifierat arbete för att utveckla selektiva redskap. Det är ytterligare ex- empel på åtgärder som har vidtagits. Regeringen kommer att fortsätta att driva en kon- sekvent fiskepolitik såväl nationellt som internatio- nellt. Vi driver politiken i förvissningen om att det är det enda sättet att nå målen. Det är inga piruetter. Det är en politik som ger respekt i internationella sam- manhang och som också har ett stöd hos en bred allmänhet. Den gemensamma fiskeripolitiken inom EU stäl- ler också krav på Sverige. Det finns en skyldighet för medlemsländerna att reglera fisket och med kontroll och tillräckliga sanktioner säkerställa att fiskeribe- stämmelserna följs. Jag vill inte sticka under stol med att det från EU- kommissionens sida har riktats kritik mot den svens- ka tillsynen. Regeringen har därför under senare tagit en rad initiativ för att modernisera och utveckla fiske- rikontrollen. En särskild kontrollavdelning har inrättats vid Fiskeriverket. Arbetet med att effektivisera fiskeri- kontrollen har fått hög prioritet. Fiskeriverket har utvecklat en databas för registrering, lagring och rapportering av fiskeridata. Man har också utvecklat rutiner för samkörning av rapporter om fiskfångster och uppgifter om försäljning av fångst. Införandet av satellitkontroll för större fiskefartyg och arbetet med ett riskbaserat fiskerikontrollsystem är andra viktiga moment. Vidare har nya rutiner in- förts för fiskestopp och ett effektivare system för att fastställa artssammansättning i fångsterna. Också inom ramen för Fiskerikommissionen för Östersjön och i samband med de årliga bilaterala fiskeförhand- lingarna om Östersjön har Sverige aktivt drivit kraven på förbättrade kontrollbestämmelser. Genom regeringens proposition om ändringar i fiskelagen tas nu ytterligare steg för att anpassa de svenska reglerna till EU:s krav. Det handlar också om att ge näringen klara spelregler och att utveckla och effektivisera lagstiftningen i takt med den teknologis- ka utvecklingen. Det är i detta sammanhang viktigt att överträdel- ser beivras med påföljder som effektivt berövar de ansvariga det ekonomiska utbytet av överträdelsen eller framkallar effekter som står i proportion till överträdelsens allvar. Det är till exempel inte rimligt att bötesbeloppet kan uppgå till några tusen kronor då värdet på den olovligt landade fångsten kanske är hundratusentals kronor. Det är givetvis nödvändigt med ett sanktions- system som skapar respekt för reglerna. Det är i ljuset av detta som de föreslagna straffskärpningarna och de administrativa sanktionerna ska ses. För mig är det uppenbart att den nuvarande straff- skalan inte speglar förhållandet att vissa av överträ- delserna av fiskelagstiftningen är allvarliga brott. De är allvarliga med hänsyn till de värden de kan in- bringa, men inte minst också genom den stora skada som de åsamkar fiskebestånden. Brotten orsakar också minskat förtroende för Sverige när det gäller att i internationella sammanhang verka för ett ansvars- fullt och långsiktigt hållbart fiske. De nu framlagda förslagen innebär att Fiskeriver- kets bemyndigande att meddela föreskrifter för fiske- vården vidgas till att också gälla föreskrifter för fis- kets bedrivande. Jag vill framhålla att detta är en nyhet och någonting som jag tycker är viktigt. De föreslagna åtgärderna ger möjlighet att tidsmässigt jämna ut landningarna av fisk. Det är till fördel för industrin som bereder fisken och det gör att man kan undvika att fisk onödigtvis går till foderindustrin eller kanske till och med dumpas. Det ger också konsu- menterna förutsättningar att få en jämnare tillgång till färsk fisk. Jag har svårt att förstå hur en sådan här bestäm- melse skulle kunna innebära ett flagrant ingrepp i marknadsmekanismerna, som det hävdas i en moderat reservation till utskottsbetänkandet. Nuvarande regler innebär att yrkesfiskarna kan ta upp hela kvoten mer eller mindre omedelbart. Det är inte alltid möjligt för beredningsindustrin att ta emot de mängder av fisk som det kan vara frågan om. Det som blir över sedan industrin har tagit sitt går till foder eller kanske rentav dumpas. Detta ger också lägre priser för fiskarna. När det sedan blir möjligt för industrin att ta emot fisk av den aktuella arten kan kvoten redan vara uppfiskad. I det här sammanhanget vill jag påminna om att det inte är ovanligt att vi behöver både spelregler och tillsyn för att marknadsekonomin ska fungera. Det gäller inte bara på fiskeområdet. Med den föreslagna utvidgningen av Fiskeriver- kets bemyndigande till att även avse fiskets bedrivan- de kan vi också åstadkomma en bättre hushållning med resurserna och i stor utsträckning se till att mer fisk går till mat. Vi har också en regionalpolitisk dimension i detta. Regionala hänsyn kan göra det motiverat att meddela föreskrifter om särskild tilldelning av fiskeresurser eller om att fisket ska delas upp till exempel genom individuell kvotfördelning eller ske inom bestämda områden. Härigenom skapas möjligheter att stärka det småskaliga fisket. Det tycker jag är viktigt. För att få bättre kännedom om förekomsten av fisk och kunna anpassa fiskets bedrivande till detta lägger regeringen även fram förslag om den utökade uppgiftsskyldigheten, som har varit uppe till diskus- sion redan, vid det yrkesmässigt bedrivna fisket och nya regler om utfärdande av yrkesfiskelicens. Fru talman! Vi måste i framtiden med gemen- samma krafter bevara balansen i ekosystemen. Med tillämpning av försiktighetsprincipen och ekosystem- ansatsen kan vi tillförsäkras att bestånden långsiktigt kan nyttjas bärkraftigt. De förslag till åtgärder som regeringen har lagt fram i sin proposition bidrar till en utveckling i denna riktning.
Bengt-Anders Johansson (M)
Anf. 134 Bengt-Anders Johansson (M)
Fru talman! Jag tackar jordbruksministern för att hon är närvarande vid debatten - det tycker jag är trevligt! Det har talats mycket om torskfiskestoppet. Enligt min uppfattning är inte den frågan föremål för be- handling i dag. Frågan var dum då och den är lika dum i dag. Här har dessutom regeringen isolerat sig i en fråga som gör att Sverige som nation tar skada i de fortsatta förhandlingarna, vilket jag beklagar. Denna typ av självspäkelse som är så typisk för oss i Sverige för att vi ska kunna ha någon sorts bror-duktig-gloria ska vi hålla oss undan från. Vi ska värna de svenska intressena. Jag vill återknyta till det som dagens fråga handlar om, nämligen dess bedrivande och den statliga styr- ningen av näringens genomförande som jag anser att det är att Fiskeriverket ska kunna tala om var fisken ska landas och vilka tider den ska kunna landas etce- tera. I min värld styrs detta naturligtvis av ett avtal som ska upprättas mellan den som plockar upp fångsten och den som ska ta emot den. När man dess- utom går ned på detaljnivå i skrivningarna - åtmin- stone i betänkandet - om hur man ska hantera fisken på ett visst sätt ombord är det för mig lika orimligt som om regeringen skulle gå in och via Fiskeriverket beskriva hur mjölk ska transporteras, när den ska ankomma till mejeriet etcetera. När det gäller uppgiftslämningsskyldigheten nämnde inte ministern någonting om var gränsen går. Det kan tolkas som att det gäller även privatpersoner. Är det så eller är det inte så?
Ann-Christin Nykvist (S)
Anf. 135 Ann-Christin Nykvist (S)
Fru talman! Det verkar som om Bengt-Anders Jo- hansson inte har tagit del av debatten om torskfis- kestoppet och inte heller av de resultat som vi har fått i anslutning till hur frågan har hanterats. Det finns ett stort stöd hos allmänheten för att vi måste ha en fiske- ripolitik som bevarar resurserna. Detta görs för att vi sedan ska kunna få en tillväxt av bestånden och kun- na ha ett hållbart fiske och en fiskerinäring som blomstrar. Det är syftet. Den svenska regeringen har tillsammans med den tyska och den danska regering- en och med stöd av den finska regeringen drivit för- längningen om ett förlängt sommarstopp och fått gehör hos kommissionen. Kommissionen har också nu presenterat åtgärder för Västerhavet som är tämli- gen långtgående också när det gäller en återhämt- ningsplan. Jag vill alltså inte säga att vi är isolerade. När det gäller olika regler för att en marknad ska fungera så måste man ibland hitta åtgärder mot de så kallade imperfektionerna. Här har vi en sådan på det här området. Det har visat sig att näringen inte förmår använda resurserna på ett sådant sätt att vi kan få ett hållbart fiske. Då är det ett ansvar från statens sida att gå in och hjälpa till och skapa sådana förutsättningar för näringen att vi kan få ett fiske som fungerar, en beredningsindustri som får råvaror och konsumenter som får färsk fisk. Vi har fått lagtekniska synpunkter hur vi har defi- nierat uppgiftsskyldigheten. Tanken är att vi i före- skrifter sedan ska utveckla var gränserna går för när- ingsverksamhet. Men jag kan försäkra att detta inte kommer att beröra en privatperson. Det handlar om en sådan omfattning och varaktighet att fisket kan betecknas som yrkesmässigt och som föremål för näringsverksamhet.
Bengt-Anders Johansson (M)
Anf. 136 Bengt-Anders Johansson (M)
Fru talman! Jag vill ta ur jordbruksministern att jag inte skulle ha tagit del av debatten om torskfis- kestoppet. Jag har på ort och ställe i Bryssel talat med mina kolleger i regionkommittén och fått information om hur de betraktar Sveriges utspel i frågan. Jag kan garantera att det definitivt inte har stärkt Sveriges ställning i det fortsatta agerandet. Det är detta som jag beklagar. Sedan är det möjligt att regeringen kan göra vissa vinster hos konsumenter som inte har förstått helheten. Däremot välkomnar jag regeringens ansträng- ningar att via EU skapa gemensamma regler. Det efterlyste vi direkt när frågan kom upp och det väl- komnar jag. Det är där vi är, och där skulle vi ha varit från början. Då hade vi behållit vår trovärdighet. Men det här är bra! Fru talman! Jag blir beklämd när jag hör jord- bruksministerns krav att det måste styras av staten. Vad jag förstår har man inte försökt att skapa en an- nan tingens ordning via resonemang och avtal mellan parterna i industrin, utan man går in med statlig styr- ning här. Det är detta som vi har vänt oss emot. Sedan välkomnar jag svaret att det inte gäller pri- vatpersoner. Jag är måhända skadad i viss mån efter- som jag professionellt har sysslat med skattelagstift- ning i 16 år. Tillräckligt många oprecisa beslut har fattats i denna kammare som människor får lida omåttligt av. Det här var på väg att bli ett sådant. Jag utgår nu ifrån att ministerns utfästelse om att man ska friskriva det som absolut inte kan komma i fråga och därigenom undvika en massa tolkningsproblem kommer att infrias.
Ann-Christin Nykvist (S)
Anf. 137 Ann-Christin Nykvist (S)
Fru talman! Vi har olika uppfattningar om effek- terna på värderingen av de svenska insatserna när det gäller torskfiskestoppet. Jag är av den bestämda upp- fattningen att vi har fått respekt för detta och att vår hållning har påverkat utvecklingen, bland annat i Östersjön men också när det gäller resonemangen inom EU. Vi är helt överens om att det i första hand är den internationella vägen vi ska gå och att det är internationella åtgärder som behövs. När det gäller frågan om uppgiftsskyldigheten måste man komma ihåg vad det är för problem vi vill lösa. Det här handlar ju också om att bevara resurser- na. I dag landas en stor del av den fisk som landas yrkesmässigt på ett sådant sätt att den inte behöver registreras. Det är ett problem för oss som vi måste åtgärda. Det gör vi genom den här regeln om upp- giftsskyldighet. Jag medger att vi har haft problem med den precisa lagtekniska utformningen. Det löser vi nu genom att fylla ut bestämmelsen med föreskrif- ter, något som inte är ovanligt när vi lagstiftar.
Sverker Thorén (Fp)
Anf. 138 Sverker Thorén (Fp)
Herr talman! Även jag vill tacka jordbruksminis- tern för att hon är närvarande och deltar i den här viktiga debatten. Jag vill anknyta till lite av det som vi har diskute- rat här förut. Jordbruksministern säger att vi kan gå längst i EU-arbetet och att Sverige har varit pådrivande. Det har inte varit några piruetter, och det ger respekt inom EU. Jag skulle vilja att jordbruksministern utvecklar det här med Sveriges trovärdighet i de viktiga frågor som gäller naturresurser i havet mot bakgrunden att vi i Berlin i september hade nått det som Sverige hade kämpat för i kanske ett decennium. Vi hade nästan alla länder runt Östersjön med oss. De hade gått med på rejäla begränsningar av fisket, större storlekar på fisk och selektiva redskap. Sedan fick de detta bud- skap från de svenska förhandlarna om nolluttag och att man skulle kräva det av de andra också. Det skulle vara intressant om jordbruksministern utvecklade den fråga som Jan Andersson ställde tidigare om vår tro- värdighet mot den bakgrunden att vi sedan fick ett högre uttag än vi hade nått om vi hade hållit fast vid de förhandlingar som pågick.
Ann-Christin Nykvist (S)
Anf. 139 Ann-Christin Nykvist (S)
Herr talman! Det är uppenbart att vi har ett pro- blem med bestånden i Östersjön. Vi gjorde en riktig bedömning när vi hade de här förhandlingarna. Vi har fått bekräftat senare att situationen går åt fel håll. Vi har mycket stora problem i Östersjön, och vi har säkert ännu större problem i Västerhavet. Man måste titta på vad det är för problem vi ska lösa. Slutsatsen har blivit att försöka freda torsken under en period så att vi kan få bestånden att växa till. Det gäller just de fiskar som ska leka och ge oss större fångster i fram- tiden. Jag tycker att Gunnar Goude gav oss en hel del bra fakta om torskens storlek och vad som krävs för att vi ska kunna fiska uthålligt. Sedan kan man alltid säga att vi hade nått ett an- nat resultat när det gäller hur stora kvoter vi ska ta ut och så vidare, men det vet vi ingenting om. Vi gjorde den bedömningen att det effektivaste var att driva ett stopp under en begränsad tid för att säkra bestånden.
Sverker Thorén (Fp)
Anf. 140 Sverker Thorén (Fp)
Herr talman! I det här svaret läser jag in ett med- givande av att vår trovärdighet skadades ganska all- varligt av vårt förhållningssätt. Då är det intressant att veta hur regeringen har arbetat därefter för att återfå den här trovärdigheten så att vi kan gå framåt. Om man talar med människor som upplevde detta säger de att vår trovärdighet skadades. Hur har regeringen förändrat arbetsätt i Bryssel och på annat sätt för att återupprätta den förlorade trovärdigheten?
Ann-Christin Nykvist (S)
Anf. 141 Ann-Christin Nykvist (S)
Herr talman! Jag tycker att trovärdigheten visar sig i de konkreta resultaten. Under den här våren har vi tillsammans med de danska och tyska regeringarna fört en diskussion med EU-kommissionen och, men stöd också av Finland, förmått kommissionen att gå vägen via ett förlängt sommarstopp. Man medger att situationen för torsken och delvis också för plattfis- ken i Östersjön är akut. När man resonerar kring Västerhavet, där vi tillsammans med Tyskland drev frågan om ett stopp för torskfisket, tycker jag att det visar sig att vi har respekt med oss. Det här är svåra beslut. Precis som vi talade om tidigare berör det enskilda näringsidkare. Man måste göra en avvägning mellan hur det påverkar enskilda näringsidkare i det korta perspektivet och vad man sedan får igen i det långa perspektivet. Jag menar att situationen för vissa bestånd är så akut att det är en ansvarsfull politik att verka för ett uppehåll under en begränsad för att sedan kunna få ett större uttag av den här värdefulla resursen.
Sven Gunnar Persson (Kd)
Anf. 142 Sven Gunnar Persson (Kd)
Herr talman! Jag vill naturligtvis också stämma in i hyllningskören till jordbruksministern som befinner sig i kammaren, även om det kanske ska vara mer naturligt förekommande så att man slipper berömma varje gång. Hur som helst så är det trevligt. Det är intressant att höra att jordbruksministern nu anser att det är på det internationella planet som de viktigaste förändringarna kan uppnås. Det har vi tyckt hela tiden, men så det lät det inte från jordbruksmi- nistern i höstas. Då var det Sveriges ensidiga insatser som gällde. Det är en välkommen omsvängning. Den stora skillnaden mot tidigare är att kommissionen nu står bakom och alla länder är med. Det är inte så att fiskefartyg från andra länder kan komma och fiska upp de svenska kvoterna som det då fanns risk för. Sedan tar jordbruksministern åt sig äran av ut- vecklingen av mer selektiva redskap. Om jag inte har fått alldeles fel information har näringen drivit på ganska mycket själv här. Vore det inte hedervärt om jordbruksministern här i kammaren kunde ge det erkännandet till en hårt prövad näring? Till sist har jag några frågor om uppgiftsskyldig- heten. Jordbruksministern säger att en stor del av fisket är oregistrerat och tas upp på det sättet. Är det verkligen så? Kan det vara en stor del? Hur stor del? Finns det belagt på något sätt? Är det inte snarare en klåfingrighet att enskilda fiskevattensinnehavare ska anmäla varenda fångst som man säljer vidare? Vore det inte bättre att vänta till hösten när jordbruksmi- nistern ändå ska roa oss med ytterligare en proposi- tion och göra klart de här med Lagrådet? Då skulle vi få tydlighet och klarhet och slippa gränsdragnings- problem och risken för överkontroll. Varför inte vänta till hösten och få en bättre proposition på det här området?
Ann-Christin Nykvist (S)
Anf. 143 Ann-Christin Nykvist (S)
Herr talman! När det gäller hur vi ska verka för att få en bra fiskeripolitik är det ingen ny inställning från regeringens sida att vi i första hand ska driva våra frågor inom EU och i internationella forum. Det är en politik som vi har arbetat med under lång tid. Sedan måste man ändå vara beredd att pröva andra åtgärder om man märker att man inte kommer fram i den takt man bedömer nödvändig för att uppnå sina mål. I det här fallet gällde det framför allt att rädda torskbestånden i Östersjön. Jag ser ingen mot- sättning i detta, och det är inte någon ny politik från regeringens sida. När det gäller de selektiva redskapen vill jag gär- na stämma in i hyllningen till branschen. Särskilt från svensk sida har man varit mycket aktiv när det gällt att hjälpa till med utvecklingen av de här redskapen. Det har bidragit till att vi mycket konkret har kunnat driva de här frågorna i de internationella politiska sammanhangen. Jag hoppas att vi nu vid den konfe- rens som ska hållas i Kraków under sommaren kan ta ett steg fram mot en trål som är mer selektiv. Vad sedan gäller uppgiftsskyldigheten är det inte fråga om någon klåfingrighet. Jag har inga siffror på hur stor del av fiskevattnen som är privata respektive enskilda, men det skulle med tanke på att fisken inte känner några gränser utan rör sig fritt i vattnen vara helt oacceptabelt att vi inte skulle ha en registrering av de fångster som vi gör i dessa vatten. Hela syftet är ju att vi ska få en hållbar utveckling. Jag ser detta som något mycket naturligt, som alla borde tycka skulle vara värdefullt och som också ger en likvärdig behandling.
Sven Gunnar Persson (Kd)
Anf. 144 Sven Gunnar Persson (Kd)
Herr talman! Jag vill tacka jordbruksministern inte minst för det erkännande som hon ger branschen för det arbete som den utför och som visar att den verkligen vill något. Det finns en trovärdighet i arbe- tet för ett långsiktigt hållbart fiske också från bran- schens sida. Jag tycker dock att det i frågan om upp- giftsskyldigheten är lite märkligt att man utan under- lag för hur stor del av fångsten som tas upp oregistre- rat föreslår en åtgärd som Lagrådet tycker är bekym- mersam därför att den skapar oklarheter och gräns- dragningssvårigheter. Varför inte ta tillbaka den åt- gärden och komma igen med ett förslag som lagstift- ningsmässigt är okej?
Ann-Christin Nykvist (S)
Anf. 145 Ann-Christin Nykvist (S)
Herr talman! Det är alltid svårt att skriva klara och tydliga lagar. Vi strävar givetvis efter sådana, men vi för hela tiden olika typer av lagtekniska diskussioner. Det är vardagen i departementen. Jag tycker inte att man ska överdriva den här problematiken. Vi har i stället pekat på att vi förtydligar det här och fyller ut bestämmelser med hjälp av föreskrifter. Med tanke på att vi från regeringens sida bedömer det som angeläget att kunna registrera de här fångs- terna har det inte varit rimligt att avvakta och göra en ny utredning utan vi har gått vägen via föreskrifter. Vi menar att detta är fullt godtagbart och att det kommer att ge goda resultat.
Gunnar Goude (Mp)
Anf. 146 Gunnar Goude (Mp)
Herr talman! Även jag är naturligtvis glad över att jordbruksministern deltar i vår debatt. Jag är också glad över utgångspunkten för ditt anförande: bibe- hållen balans i ekosystemet. Det är något som natur- ligtvis också Miljöpartiet gärna ställer sig bakom. Jag har en fråga om möjligheterna att bibehålla denna balans i ekosystemet. Det är en svårighet att vi inte kan tillräckligt mycket om Östersjön. Du nämner att forskning och utveckling på redskapssidan fått ett positivt bemötande från branscherna. De har en god tradition i detta avseende. De har bakåt i tiden, också historiskt sett, gjort mycket stora insatser, men då har målet varit att maximera fångsten. Det är man duktig på. Nu är man dessutom duktig på att selektera fångsten. Den nya lagstiftningen ger oss fördelar när det gäller möjligheter att kontrollera fångsterna, till ex- empel arterna i de fångster som tas upp. Vad jag undrar lite grann är: Hur kan man knyta den här öka- de uppmärksamheten på vad fiskerinäringen sysslar med i vardagen till den marinbiologiska forskning som vi har? Den är för närvarande lite pressad i Sve- rige. Det är ett område som ekonomiskt kanske inte är så välbeställt. Hur kan man få fram resurser för att knyta den forskningen till det utvecklingsarbete som finns inom fiskerinäringen? Alltså: Vilka effekter på ekosystemet har de fångstmetoder som är i bruk?
Ann-Christin Nykvist (S)
Anf. 147 Ann-Christin Nykvist (S)
Herr talman! Jag håller med om att forskningen på det här området är mycket angelägen. Ska man ha en bra utgångspunkt för politiken är den biologiska råd- givningen central. Vi har i regeringens politik lutat oss just mot den biologiska rådgivningen. Vi har i EU-sammanhang också diskuterat hur man kan stärka ICES i olika sammanhang. Det handlar då kanske inte bara om resurserna för forskningen utan också om hur man administrativt ska stärka forskningsorganisatio- nerna, så att de ska fungera bra. Jag har inte i dag något givet svar på hur man ska klara den här kopplingen, men jag tycker att det är en viktig fråga, som jag gärna tar till mig för fortsatt diskussion inför de prioriteringar som vi har framför oss när det gäller insatser för forskningen.
Gunnar Goude (Mp)
Anf. 148 Gunnar Goude (Mp)
Herr talman! Några ledamöter av utskottet har när vi pratat om jakt varit inne på tanken att man borde inrätta ett jaktvårdsråd som skulle kunna ge naturvårdsaspekter på och råd om jakt. Man kunde också tänka sig att ha något motsvarande för fisket, med tyngdpunkten på problematiken kring ekosyste- met. Utifrån kunskapen om detta skulle man kunna ge råd. Vi har i Sverige förutom en mycket god marinbi- ologisk forskning - vi är duktiga på detta - också Marinen, som jag höll på att säga skulle kunna an- vändas till något nyttigt. Den har en kunskap som man skulle kunna utnyttja i det här sammanhanget. Det gäller till exempel sådant som kunskaper om hur fiskar rör sig i Östersjön. Vi vet ganska lite om detta. Laxen har studerats något så när, men vi känner till ganska lite om många arters rörlighet över olika om- råden. Marinen skulle vara perfekt när det gäller att hjälpa till med detta. Min fråga är om jordbruksministern är villig att spränga barriärerna mot de övriga departementen och försöka få till stånd en samlad insats för något så angeläget som ökad kunskap kring ekosystemet. Det gäller också insatser från de marinbiologiska institu- tionerna, Försvaret och andra organ som jag inte för tillfället kan räkna upp.
Ann-Christin Nykvist (S)
Anf. 149 Ann-Christin Nykvist (S)
Herr talman! Man kan inte ha något annat än en positiv inställning till strävanden efter att få ökad kunskap. Givetvis är det något som jag ställer mig mycket positiv till. Frågan vilka olika lösningar som vi kan hitta och vilken väg vi ska gå vill jag lämna obesvarad. Jag får återkomma när vi har en bättre information.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2003-05-14
Förslagspunkter: 14, Acklamationer: 10, Voteringar: 4

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Föreskrifter för fiskets bedrivande

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen bifaller proposition 2002/03:41 i denna del och avslår motion 2002/03:MJ15 yrkande 1.
    • Reservation 1 (m)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (m)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s1270017
    m045010
    fp39009
    kd29004
    v25005
    c18004
    mp14003
    Totalt25245052
    Ledamöternas röster
  2. Hållbart fiske m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ14 yrkande 1, 2002/03:MJ424 yrkande 22, 2002/03:MJ426 yrkande 2 och 2002/03:MJ489 yrkandena 1 och 3.
    • Reservation 2 (fp, kd)
    • Reservation 3 (v, mp)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (fp, kd)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s1270017
    m440011
    fp03909
    kd02904
    v00255
    c18004
    mp00143
    Totalt189683953
    Ledamöternas röster
  3. Begränsning av foderfisket

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ315 yrkandena 6 och 7, 2002/03:MJ489 yrkande 2 i denna del och 2002/03:MJ492 yrkande 2.
    • Reservation 4 (fp)
    • Reservation 5 (v, mp)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 4 (fp)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s1270017
    m450010
    fp03909
    kd29004
    v00255
    c18004
    mp00143
    Totalt219393952
    Ledamöternas röster
  4. Utveckling av fiskeredskap

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ241 yrkande 3.
    • Reservation 6 (m, kd)
  5. Fiskeriverkets roller m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ291.
  6. Uppgiftsskyldighet

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen bifaller proposition 2002/03:41 i denna del och avslår motionerna 2002/03:MJ13 i denna del, 2002/03:MJ14 yrkande 2, 2002/03:MJ15 yrkande 2 och 2002/03:MJ16 yrkande 1.
    • Reservation 7 (m)
    • Reservation 8 (kd)
    • Reservation 9 (c)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 8 (kd)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s1270017
    m304111
    fp38019
    kd02904
    v25005
    c00184
    mp14003
    Totalt207296053
    Ledamöternas röster
  7. Yrkesfiskelicens

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen bifaller proposition 2002/03:41 i denna del och avslår motion 2002/03:MJ15 yrkande 3.
    • Reservation 10 (m)
  8. Fiskeriverkets och länsstyrelsens tillsynsansvar m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen bifaller proposition 2002/03:41 i denna del och avslår motion 2002/03:MJ489 yrkande 2 i denna del.
  9. Utvärdering av den utökade tillsynen och kontrollen ,m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ14 yrkande 3.
    • Reservation 11 (kd)
  10. Skärpta straff

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen bifaller proposition 2002/03:41 i denna del och avslår motionerna 2002/03:MJ12 yrkandena 1 och 2 och 2002/03:MJ13 i denna del.
  11. Administrativa sanktioner

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen bifaller proposition 2002/03:41 i denna del och avslår motionerna 2002/03:MJ12 yrkande 3 och 2002/03:MJ16 yrkande 2.
    • Reservation 12 (c)
  12. Särskild avgift vid förbjudna landningar

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen bifaller proposition 2002/03:41 i denna del och avslår motion 2002/03:MJ13 i denna del.
  13. Övriga ändringar i fiskelagen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen bifaller proposition 2002/03:41 i denna del.
  14. Ändring i lagen om EG:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen bifaller proposition 2002/03:41 i denna del.