Ändringar i fartygssäkerhetslagen
Betänkande 1994/95:TU27
Trafikutskottets betänkande
1994/95:TU27
Ändringar i fartygssäkerhetslagen
Innehåll
1994/95
TU27
Sammanfattning
I betänkandet behandlas proposition 1994/95:186 om ändringar i fartygssäkerhetslagen och en motion, som väckts med anledning av propositionen. Regeringen föreslår ändringar i tre olika avseenden. För det första bör den inom FN:s internationella sjöfartsorganisation (IMO) antagna säkerhetsorganisationskoden (ISM) införlivas med svensk rätt. ISM-koden syftar till att uppnå en säker sjöfart samt skydd för människor, miljö och egendom genom krav av organisatoriskt slag på rederierna och deras fartyg. För det andra bör regeringen bemyndigas att utfärda föreskrifter om skyldighet att registrera uppgifter angående ombordvarande på passagerarfartyg, med möjlighet för regeringen att delegera bemyndigandet vidare till Sjöfartsverket. Den tredje frågan gäller säkring av last. Eftersom de nuvarande bemyndigandena i fartygssäkerhetslagen endast omfattar lastsäkring ombord på fartyg, föreslås att regeringens bemyndiganden att utfärda föreskrifter och utöva tillsyn utvidgas så att de omfattar även last som avses att transporteras på fartyg, men som ännu inte har förts ombord. Därmed avses också lastbärare, såsom t.ex. containrar, lastbilar och järnvägsvagnar, samt last i sådana lastbärare. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till lag om ändring i fartygssäkerhetslagen. Vidare tillstyrker utskottet en smärre följdändring i lagen om åtgärder mot vattenförorening från fartyg samt en rättelse i sjöarbetstidslagen. I motionen, som väckts av utskottets mp-ledamot, behandlas frågor om utsläpp av oljehaltigt vatten från fartyg, om stickprovskontroller av lastsäkring och om vattensprinklersystem på passagerarfartyg. Utskottet finner syftet med motionen i huvudsak tillgodosett och avstyrker ett bifall till densamma.
Till betänkandet är fogat tre särskilda yttranden av mp-ledamoten.
Propositionen
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen (Kommunikationsdepartementet) föreslår i proposition 1994/95:186 att riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i fartygssäkerhetslagen (1988:49), 2. lag om ändring i lagen (1980:424) om åtgärder mot vattenförorening från fartyg, 3. lag om ändring i sjöarbetstidslagen (1970:105). Lagförslagen har fogats som bilaga till betänkandet.
Motionen
1994/95:T26 av Elisa Abascal Reyes (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om certifiering, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stickprovskontroll vid lastsäkringen, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om installering av vattensprinklersystem.
Utskottet
1 Fartygssäkerhetslagen och regeringens förslag i huvuddrag
1.1 Inledning
Lagbestämmelser om säkerhet på fartyg återfinns huvudsakligen i fartygssäkerhetslagen (1988:49). Lagen är till stora delar en ramlag med allmänt hållna bestämmelser och bemyndiganden för regeringen och olika myndigheter att utfärda närmare föreskrifter. Dessa föreskrifter återspeglar regler i olika internationella överenskommelser, varav 1974 års internationella konvention om säkerheten för människoliv till sjöss, Safety of Life at Sea, (SOLAS) och dess protokoll från 1978 är den viktigaste. SOLAS har utarbetats inom FN:s internationella sjöfartsorganisation, International Maritime Organization (IMO), där det internationella regelskapandet på sjösäkerhetsområdet i första hand sker. Genom propositionen föreläggs riksdagen förslag till ändringar i fartygssäkerhetslagen i tre olika avseenden.
1.2 ISM-koden
I propositionen framhålls att man inom IMO år 1993 enades om vissa Internationella organisationsregler för säker drift av fartyg och för förhindrande av förorening. Bestämmelserna, som bl.a. resulterat i ett nytt kapitel i en bilaga till SOLAS, betecknas vanligen som ISM-koden, på engelska International Safety Management Code, som kan översättas till Internationella säkerhetsorganisationskoden. Regeringen framhåller att ISM-koden syftar till att uppnå en säker sjöfart samt skydd för människor, miljö och egendom. Enligt koden skall ett rederi utforma en säkerhetsorganisation. Denna skall kontrolleras av sjöfartsadministrationen, dvs. i Sverige av Sjöfartsverket genom Sjöfartsinspektionen. Efter ett godkännande utfärdas ett dokument angående godkänd säkerhetsorganisation. Därefter skall säkerhetsorganisationen ombord på rederiets fartyg kontrolleras. Om fartygets säkerhetsorganisation överensstämmer med rederiets godkända säkerhetsorganisation, skall ett certifikat utfärdas. Dokumentet och certifikatet angående godkänd säkerhetsorganisation skall finnas ombord på fartyget och uppvisas för tillsynsmyndigheter. Flaggstatens tillsynsmyndighet skall med viss regelbundenhet kontrollera att rederiets och fartygets godkända säkerhetsorganisation upprätthålls. Regeringen föreslår ändringar i fartygssäkerhetslagen för att därigenom skapa de legala förutsättningarna att införliva ISM-kodens bestämmelser med svensk rätt.
1.3 Registrering av ombordvarande på passagerarfartyg
Regeringen föreslår att i fartygssäkerhetslagen skall infogas en bestämmelse om bemyndigande för regeringen eller Sjöfartsverket att meddela föreskrifter om skyldighet att registrera uppgifter angående ombordvarande på passagerarfartyg. Förslaget skall ses mot bakgrund av M/S Estonias förlisning. Syftet med de avsedda föreskrifterna är i första hand att underlätta identifieringen av ombordvarande efter en fartygsolycka.
1.4 Lastsäkring
Nuvarande bemyndigande enligt fartygssäkerhetslagen om rätt att meddela föreskrifter om lastning gäller endast lastning ombord på fartyg. Bemyndigandet bör enligt regeringen utvidgas så att föreskrifterna även kan omfatta last som avses att transporteras på fartyg, men som ännu inte förts ombord. Därmed avses också lastbärare, såsom t.ex. containrar, lastbilar och järnvägsvagnar, samt last i sådana lastbärare.
1.5 Ändringar i andra lagar än fartygssäkerhetslagen
Som en följd av förslaget till lag om ändring i fartygssäkerhetslagen föreslår regeringen en lag om ändring i lagen (1980:424) om åtgärder mot vattenförorening från fartyg. Förslaget innebär endast att en hänvisning görs i den sistnämnda lagen till den förstnämnda. Vidare föreslår regeringen en rättelse i sjöarbetstidslagen (1970:105) genom en lag om ändring i den lagen.
2 Motionsförslag
Motion T26 (mp) innehåller tre yrkanden. Enligt det första yrkandet bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om certifiering. Motionären hänvisar till en bestämmelse, som omfattas av regeringens förslag till lag om ändring i fartygssäkerhetslagen, om att rederiverksamhet skall bedrivas på ett sådant sätt att sjösäkerheten upprätthålls samt människor, miljö och egendom skyddas. Motionären framhåller att det inte framgår av propositionen hur kontrollen av miljökrav för fartygen skall ske. Sverige bör enligt motionären verka internationellt för att rederierna skall visa att utsläpp av oljehaltigt vatten endast sker i särskilda anläggningar i hamn. I annat fall skall det vara möjligt att inte bevilja certifikat, betonas det i motionen. Enligt det andra yrkandet bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om stickprovskontroll vid lastsäkringen. Motionären framhåller att hårdare krav än för närvarande måste ställas på lastsäkringen och att kontrollen av denna bör förbättras genom stickprov. Surrningsanordningarna måste också -- betonas det -- vara dimensionerade för de starka krafter som kan uppstå vid fartygets rörelser. Vidare understryker motionären att även placeringen av last i lastbilar och containrar måste granskas. Enligt det tredje yrkandet bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om installering av vattensprinklersystem. Motionären framhåller att brandskyddskraven måste ytterligare skärpas för såväl nya som existerande fartyg. Installeringen av vattensprinklersystem måste nu ske på existerande passagerarfartyg senast till år 2005, vilket är onödigt sent, betonar motionären.
3 Lagen om åtgärder mot vattenförorening från fartyg
I motionen framhålls, som nämnts, att Sverige bör verka internationellt för att rederierna skall visa att utsläpp av oljehaltigt vatten endast sker i särskilda anläggningar i hamn. I annat fall skall det enligt motionären vara möjligt att inte utfärda sådant certifikat angående godkänd säkerhetsorganisation som avses i regeringens förslag till lag om ändring i fartygssäkerhetslagen. Med anledning av detta motionsyrkande lämnar utskottet i det följande en redogörelse för vissa i sammanhanget väsentliga bestämmelser i lagstiftningen om åtgärder mot vattenförorening från fartyg. Därvid bör först framhållas att bestämmelser om förbud mot vattenförorening från fartyg och om mottagningsanordningar för skadliga ämnen -- däribland förorenat barlast- och tankspolvatten -- återfinns i de s.k. MARPOL-reglerna. Dessa regler omfattar också krav på fartygens konstruktion och utrustning i syfte att förebygga eller begränsa vattenföroreningar från dem. Reglerna omfattar vidare krav på tillsyn och andra åtgärder i samma syfte. MARPOL -- MAR(itime) POL(lution), dvs. havsförorening -- är den förkortade rubriken på en IMO-konvention m.m. som i likhet med SOLAS har en global tillämpning. Och liksom SOLAS ligger till grund för fartygssäkerhetslagen, ligger MARPOL till grund för lagen om åtgärder mot vattenförorening från fartyg. Förutom de redan nämnda bestämmelserna om vissa förbud och om mottagningsanordningar för skadliga ämnen finns i lagen bl.a. regler om bemyndiganden i olika avseenden. Med stöd av dessa har Sjöfartsverket utfärdat föreskrifter om att bl.a. oljedagböcker skall föras ombord på fartygen. Anteckning i en oljedagbok skall göras, när någon i bestämmelserna närmare angiven åtgärd vidtas. Det är fråga om en lång rad åtgärder, inte bara utsläpp av oljehaltigt vatten utan också t.ex. bortskaffande av oljerester och -- i fråga om oljetankfartyg -- bl.a. lastning och lossning av oljelaster samt rengöring av lasttankar, även med råolja. Dagboken skall på begäran hållas tillgänglig för polis-, tull- och sjöfartsmyndigheterna. Sedan maj månad förra året gäller dessutom att befälhavaren skall se till att få ett kvitto på det som lämnats från fartyget till mottagningsanläggningen. Om kvittot förvaras tillsammans med oljedagboken, ökar befälhavarens möjligheter att bevisa att fartyget inte varit inblandat i ett ifrågasatt utsläpp. Inom Sveriges sjöterritorium och ekonomiska zon samt Östersjöområdet utanför dessa vattenområden får olja och oljehaltiga blandningar -- enligt vad som närmare bestäms av Sjöfartsverket -- inte släppas ut från fartyg utan skall behållas ombord eller avlämnas till mottagningsanordningar för olja. Anordningar för mottagning och behandling av bl.a. oljehaltigt barlast- eller tankspolvatten skall finnas på de platser inom Sveriges territorium där olja lastas eller tankfartyg repareras. Om förbuden eller bestämmelserna om förande av oljedagböcker överträds, finns ett flertal sanktioner -- i form av förelägganden och förbud av olika slag, liksom böter och fängelse -- att tillgripa. Härtill kommer vattenföroreningsavgift, som för övrigt höjdes kraftigt så pass nyligen som den 1 januari i år (prop. 1994/95:28, bet. TU5, rskr. 121).
4 Utskottets ställningstagande
De svåra fartygsolyckor som på senare tid inträffat i vårt närområde har ökat allas vår medvetenhet om sjösäkerhetsfrågornas utomordentligt stora betydelse. Allt arbete för att öka sjösäkerheten -- och för att förhindra vattenföroreningar från fartyg -- förutsätter självfallet att gällande regler härom efterlevs. Som framhålls i propositionen är det en viktig del av detta arbete att se till att rederierna ger sjösäkerhets- och havsmiljöfrågorna vederbörligt företräde inom ramen för sina verksamheter, på land såväl som ombord på fartygen. Stater, som införlivar ISM-koden med sina nationella rättsordningar, får härigenom ett i dessa grundat stöd att ställa krav i de nämnda avseendena samt dessutom i fråga om arbetsmiljön ombord och de anställdas kunskaper och färdigheter i säkerhets- och miljöfrågor. Det bör understrykas att ISM-koden inte innehåller några i materiellt avseende nya regler till gagn för säkerheten och till skydd för miljön. Vad koden syftar till är att genom krav av organisatoriskt slag på rederierna och deras fartyg skapa förutsättningar för en effektiviserad tillämpning av säkerhets- och miljöbestämmelser, som återfinns i andra internationella överenskommelser än ISM-koden. Denna kompletterar därmed sådana överenskommelser inom ramen för ett övergripande system av bestämmelser i det syfte som anges i 2 kap. 4 a § i regeringens förslag till lag om ändring i fartygssäkerhetslagen. Rederiverksamhet skall bedrivas på ett sådant sätt att sjösäkerheten upprätthålls samt människor, miljö och egendom skyddas. I motionen utgår motionären från det sålunda återgivna förslaget till lagrum och framhåller att det inte framgår av propositionen hur kontrollen av miljökraven för fartygen skall ske. Hon förordar, som nämnts, att Sverige internationellt skall verka för att rederierna skall visa att utsläpp av oljehaltigt vatten endast sker i särskilda anläggningar i hamn. I annat fall skall det -- betonar motionären -- vara möjligt att inte bevilja certifikat, dvs. sådant certifikat angående godkänd säkerhetsorganisation på fartyg som avses i propositionen. Utskottet har i det föregående redogjort för vissa huvuddrag i lagen om åtgärder mot vattenförorening från fartyg och i bestämmelser som meddelats med stöd av lagen. Bestämmelserna synes väl ägnade att tillgodose syftet med motionsyrkandet. En förutsättning härför är dock självfallet att bestämmelserna åtlyds. Om så inte sker, finns, som nämnts, sanktioner att tillgripa. Korrekt förda oljedagböcker torde vidare vara en förutsättning för bl.a. sådant certifikat som avses i ISM-koden. Med det sagda avstyrker utskottet yrkande 1 i motionen.
I motion T26 (mp) framhålls också att hårdare krav måste ställas på lastsäkringen och att denna måste kontrolleras bättre än i dag, lämpligen genom stickprov. Vidare betonar motionären att även placeringen av last i vissa lastbärare -- såsom lastbilar och containrar -- måste granskas. Vad först gäller stickprovskontroller vill utskottet fästa uppmärksamheten på 10 kap. 5 § i regeringens förslag till lag om ändring i fartygssäkerhetslagen. Av paragrafen framgår att tillsyn i vissa avseenden enligt lagen -- bl.a. i fråga om lastning av fartyg och säkring av last som ännu inte har förts ombord -- utförs som besiktningar, rederikontroller eller inspektioner. Som huvudregel gäller att besiktningar och rederikontroller görs planmässigt. Besiktningar görs bl.a. för att undersöka om ett fartyg är sjövärdigt. Inspektioner görs när en tillsynsmyndighet finner det motiverat. I inspektionens natur ligger sålunda att den sker genom stickprov. Med last som ännu inte har förts ombord avses även lastbärare, såsom t.ex. containrar, lastbilar och järnvägsvagnar, samt last i sådana lastbärare. Att så är fallet framgår av Lagrådets i propositionen redovisade yttrande i detta lagstiftningsärende och av regeringens i avsnittet Författningskommentar återgivna ställningstagande till Lagrådets förslag till lydelse av bestämmelsen i fråga. Med det anförda finner utskottet syftet med motionsyrkandet tillgodosett. Det bör därför inte föranleda någon riksdagens åtgärd och avstyrks följaktligen.
Utskottet har inhämtat att det är riktigt att vissa internationellt överenskomna regler -- i SOLAS -- gäller om att vattensprinklersystem skall installeras på vissa existerande passagerarfartyg senast år 2005. Någon tidigare tidpunkt har man inte kunnat nå internationell enighet om. Sjöfartsverket överväger emellertid att låta nationella föreskrifter i ämnet gälla tidigare än år 2005. Med det sagda avstyrker utskottet också det tredje yrkandet i motionen.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till lag om ändring i fartygssäkerhetslagen och övriga lagförslag.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande utsläpp av oljehaltigt vatten från fartyg att riksdagen avslår motion 1994/95:T26 yrkande 1, 2. beträffande stickprovskontroller av lastsäkring att riksdagen avslår motion 1994/95:T26 yrkande 2, 3. beträffande vattensprinklersystem på passagerarfartyg att riksdagen avslår motion 1994/95:T26 yrkande 3, 4. beträffande regeringens lagförslag att riksdagen antar de genom propositionen framlagda förslagen till dels lag om ändring i fartygssäkerhetslagen (1988:49), dels lag om ändring i lagen (1980:424) om åtgärder mot vattenförorening från fartyg, dels lag om ändring i sjöarbetstidslagen (1970:105).
Utskottet hemställer att ärendet avgörs efter endast en bordläggning.
Stockholm den 30 maj 1995
På trafikutskottets vägnar
Monica Öhman
I beslutet har deltagit: Monica Öhman (s), Wiggo Komstedt (m), Håkan Strömberg (s), Bo Nilsson (s), Jarl Lander (s), Ulrica Messing (s), Sivert Carlsson (c), Krister Örnfjäder (s), Tom Heyman (m), Hans Stenberg (s), Karl-Erik Persson (v), Monica Green (s), Birgitta Wistrand (m), Elisa Abascal Reyes (mp), Lena Sandlin (s), Ulla Löfgren (m) och Lennart Fremling (fp).
Särskilda yttranden
1. Utsläpp av oljehaltigt vatten från fartyg (mom. 1)
Elisa Abascal Reyes (mp) anför:
ISM-koden synes mig ha sin grund i den omständigheten att gällande regler till gagn för sjösäkerheten och till skydd för havsmiljön i alltför stor utsträckning inte åtlyds. Det sagda gäller inte minst de förbud mot utsläpp av olja och oljehaltiga blandningar från fartyg som återfinns i MARPOL och nationella lagstiftningar. Vi påminns nästan dagligen om de för havsmiljön förödande konsekvenserna av enstaka samvetslösa individers förakt för dessa förbud. Motionsyrkandet skall ses mot den angivna bakgrunden. Det återstår att se om ISM-kodens regler om certifiering av rederiers och fartygs säkerhetsorganisation kommer att medföra en högre grad av laglydnad än nu. Jag förutsätter att regeringen verkar för att såväl korrekt förda oljedagböcker som kvitton på att oljehaltigt vatten lämnats till mottagningsanläggningar i land skall utgöra en förutsättning för certifiering enligt ISM-koden och fartygssäkerhetslagen.
2. Stickprovskontroller av lastsäkring (mom. 2)
Elisa Abascal Reyes (mp) anför:
Den polska lastfärjan Jan Heweliusz' undergång i hårt väder i januari 1993 visade den stora betydelsen av att man effektivt säkrar lastbärare, som transporteras på fartyg, och lasten i sådana lastbärare. Som framhålls i propositionen tillämpas i Sverige numera vissa IMO-regler om säkring av last i lastbärare som avses att transporteras på fartyg. Reglerna är emellertid inte internationellt bindande utan utgör endast en rekommendation. Jag förutsätter att regeringen verkar för att göra reglerna obligatoriskt gällande på det internationella planet. Så kan ske genom att de t.ex. utgör en del av SOLAS. Enligt min mening har 3 kap. 9 § andra stycket i regeringens förslag till lag om ändring i fartygssäkerhetslagen givits en sådan lydelse att det inte klart framgår att bestämmelsen avser även last i lastbärare, som ännu inte har förts ombord. Jag kan emellertid av de skäl som Lagrådet anfört acceptera bestämmelsens utformning. Miljöpartiet har med sitt motionsyrkande om stickprovskontroller av lastsäkring velat markera vikten av att sådana kontroller företas i största möjliga omfattning för att förhindra en upprepning av sjöolyckor av det slag som Jan Heweliusz' förlisning innebar.
3. Vattensprinklersystem på passagerarfartyg (mom. 3)
Elisa Abascal Reyes (mp) anför:
Den omständigheten -- att internationell enighet inte kunnat nås om att vattensprinklersystem skall installeras på existerande passagerarefartyg före år 2005 -- får enligt min mening inte tas till intäkt för att regeringen underlåter att se till att sådana system snarast möjligt installeras på svenska existerande passagerarfartyg, liksom på utländska existerande passagerarfartyg som trafikerar svenska hamnar.
Propositionens lagförslag
Bilaga
1 Förslag till lag om ändring i fartygssäkerhetslagen (1988:49)
2 Förslag till lag om ändring i lagen (1980:424) om åtgärder mot vattenförorening från fartyg
3 Förslag till lag om ändring i sjöarbetstidslagen (1970:105)
Innehållsförteckning
Sammanfattning1 Propositionen2 Förslag till riksdagsbeslut2 Motionen2 Utskottet2 1 Fartygssäkerhetslagen och regeringens förslag i huvuddrag2 1.1 Inledning2 1.2 ISM-koden3 1.3 Registrering av ombordvarande på passagerarfartyg3 1.4 Lastsäkring3 1.5 Ändringar i andra lagar än fartygssäkerhetslagen3 2 Motionsförslag4 3 Lagen om åtgärder mot vattenförorening från fartyg4 4 Utskottets ställningstagande5 Hemställan7 Särskilda yttranden8 Bilaga 1 Förslag till lag om ändring i fartygssäkerhetslagen (1988:49)10 2 Förslag till lag om ändring i lagen (1980:424) om åtgärder mot vattenförorening från fartyg23 3 Förslag till lag om ändring i sjöarbetstidslagen (1970:105)24