Ändringar i djurskyddslagen, m.m.

Betänkande 2001/02:MJU20

Miljö- och jordbruksutskottets betänkande2001/02:MJU20

Ändringar i djurskyddslagen, m.m.

---

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande proposition
2001/02:93 Ändringar i djurskyddslagen, m.m.
Propositionen innehåller ett flertal förslag om
lagändringar som syftar till ett förbättrat
djurskydd. Genom förslaget ges regeringen eller,
efter regeringens bemyndigande, Jordbruksverket
flera vidgade bemyndiganden, bl.a. befogenhet att
meddela föreskrifter om villkor för eller förbud mot
viss djurhållning, försäljning och annan överlåtelse
av djur. Vidare föreslås skärpta bestämmelser i
fråga om brott mot djurskyddslagen (1988:534).
Härutöver innehåller propositionen förslag om ett
förtydligande av en ersättningsbestämmelse i
epizootilagen (1999:657) och en följdändring av en
hänvisningsbestämmelse i lagen (1994:844) om
behörighet att utöva veterinäryrket.

I betänkandet behandlas även fyra följdmotioner
med sammanlagt 29 motionsyrkanden samt
91 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2001.
Härutöver behandlar utskottet två motionsyrkanden
som har överlämnats från finansutskottet respektive
näringsutskottet.
Ändringarna i djurskyddslagen föreslås träda i
kraft den 1 januari 2003 med undantag för ändringen
av 16 § samma lag som innebär ändring av en teknisk
föreskrift och därför förutsätter ett visst
anmälningsförfarande enligt EG-rätten. Utskottet
föreslår att behandlingen av detta lagförslag, de
tre motionsyrkanden som väckts med anledning därav
samt ett motionsyrkande från allmänna motionstiden
2001 uppskjuts till riksmötet 2002/03.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag i övrigt
och avstyrker övriga motionsyrkanden med hänvisning
till bl.a. vad som redovisas i propositionen och
till pågående arbete på området. I detta sammanhang
framhåller utskottet att regeringens förslag bl.a.
innebär att behandling med injektioner skall vara
befogad av veterinärmedicinska skäl. Med stöd av
undantagsbestämmelsen i 10 § tredje stycket
djurskyddslagen (1988:534) kan dock regeringen eller
Jordbruksverket, om det finns särskilda skäl,
utfärda föreskrifter om undantag från kravet på
veterinärmedicinsk grund för operativa ingrepp eller
injektioner. Enligt 11 § krävs att veterinär anlitas
för operativa ingrepp på eller injektioner till
djur. I paragrafens tredje stycke ges regeringen
eller Jordbruksverket möjlighet att föreskriva om
undantag från kravet att veterinär skall anlitas i
dessa fall. Samtidigt gör utskottet vissa uttalanden
som innebär att utskottet förutsätter att regeringen
och svenska myndigheter även i fortsättningen aktivt
verkar för ett förbättrat djurskydd nationellt och
inom EU.
I betänkandet finns 19 reservationer och 5
särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Översyn m.m. av djurskyddslagen
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ267,
2001/02:MJ338 yrkande 15, 2001/02:MJ418 yrkande 5
och 2001/02:MJ518 yrkande 12.

2. Djurskyddslagens tillämpningsområde
m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ34
yrkandena 1–3 och 8 samt 2001/02:MJ35 yrkande 2
och 2001/02:MJ418 yrkandena 4 och 18 delvis.
Reservation 1 (kd)
3. Förbud mot viss djurhållning
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i djurskyddslagen (1988:534) såvitt avser
4 §. Därmed bifaller riksdagen proposition
2001/02:93 punkt 1 i denna del samt avslår
motionerna 2001/02:MJ35 yrkande 1 och
2001/02:MJ36 yrkande 3.
Reservation 2 (m)
Reservation 3 (kd, c)

4. Hästars möjlighet till daglig
utevistelse

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ474 yrkande
1.

5. Kors och kalvars naturliga beteenden

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ270.

6. Avveckling av strutsfarmningen

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ282.

7. Import av giftiga ormar m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ201 och
2001/02:MJ427.

8. Eldressyr på hund

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ231.

9. Djurskyddsarbetet i EU

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ314
yrkande 3 och 2001/02:
MJ338 yrkande 16.
Reservation 4 (c, fp)

10. Handel med hästar i EU

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ344 och
2001/02:MJ474 yrkande 3.

11. Alternativmedicinsk behandling

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ37 yrkande 6
delvis.

12. Möjlighet för djurhållare att ge
injektioner till djur

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ35
yrkande 3, 2001/02:MJ36 yrkande 4 och
2001/02:MJ37 yrkandena 5 och 6 delvis.

13. Förslaget om ändring av 16 §
djurskyddslagen

Riksdagen medger att behandlingen av
proposition 2001/02:93 i denna del samt
motionerna 2001/02:MJ34 yrkande 7, 2001/02:MJ35
yrkande 4 och 2001/02:MJ474 yrkande 2 skjuts upp
till riksmötet 2002/03.

14. Egenkontroll vid djurhållning m.m.

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ37 yrkandena
3 och 4.
Reservation 5 (m, c)
15. Förbud mot upplåtelse i vissa fall av
utrymmen där djur hålls
Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ34 yrkande
10.

16. Omhändertagande av djur

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i djurskyddslagen (1988:534) såvitt avser
31 §. Därmed bifaller riksdagen proposition
2001/02:93 punkt 1 i denna del samt avslår motion
2001/02:MJ34 yrkande 5.

17. Kompetenskrav vid omhändertagande av
djur

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ36 yrkande 5.
Reservation 6 (m)

18. God man för djurägare

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ36
yrkande 2 och 2001/02:
MJ241.
Reservation 7 (m, kd, c)

19. Påföljd vid vägran av inspektion m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ34
yrkandena 4 och 11 och 2001/02:MJ35 yrkande 6.
Reservation 8 (kd)

20. Användande av djur i pornografiska
sammanhang

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ34 yrkande 9.

21. Övriga ändringar i djurskyddslagen

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i djurskyddslagen (1988:534), i den mån
förslaget inte omfattas av vad utskottet
föreslagit ovan. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2001/02:93 punkt 1 i återstående
delar.

22. Ändring i epizootilagen

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i epizootilagen (1999:657). Därmed
bifaller riksdagen proposition 2001/02:93 punkt 2
samt avslår motion 2001/02:MJ35 yrkande 5.

23. Ändring i lagen om behörighet att utöva
veterinäryrket

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1994:844) om behörighet att
utöva veterinäryrket. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2001/02:93 punkt 3.

24. Djurskyddstillsynens organisation

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Fi37
yrkande 11, 2001/02:MJ35 yrkande 7, 2001/02:MJ36
yrkande 1, 2001/02:MJ37 yrkandena 1 och 2,
2001/02:MJ218 yrkande 1, 2001/02:MJ338 yrkande
20, 2001/02:MJ352 yrkande 1, 2001/02:MJ461,
2001/02:MJ519 yrkande 5 och 2001/02:
MJ526 yrkande 6.
Reservation 9 (m, c) – motiv.
Reservation 10 (fp)

25. Lokalisering av djurskyddsmyndigheten

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ242,
2001/02:MJ297, 2001/02:
MJ409 och 2001/02:N11.
Reservation 11 (fp)

26. Djurskyddet i slakterierna

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ34
yrkande 6, 2001/02:MJ266, 2001/02:MJ301 yrkande 4
och 2001/02:MJ410.

27. Koscher- och halaleslakt

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ305.

28. Transporter av slaktdjur

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ218 yrkande
3, 2001/02:MJ352 yrkande 2, 2001/02:MJ369,
2001/02:MJ376 yrkande 1, 2001/02:MJ418 yrkandena
2 och 9, 2001/02:MJ474 yrkande 4, 2001/02:MJ479
och 2001/02:MJ526 yrkandena 4 och 5.
Reservation 12 (c, fp)

29. Djurtransporter inom EU

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ314
yrkande 2, 2001/02:MJ338 yrkandena 17 och 18,
2001/02:MJ515 yrkande 2, 2001/02:MJ526 yrkande 3
och 2001/02:MJ527 yrkande 2.
Reservation 13 (m, kd, c, fp)
Reservation 14 (v, mp)

30. Transport av kalvar m.m.

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ263.

31. Båspallsmått

Riksdagen avslår 2001/02:MJ520 yrkande 13.

32. Elektriska påfösare

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ376 yrkande
2.

33. Burhållning av höns

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ405,
2001/02:MJ412 och 2001/02:MJ514.
Reservation 15 (v, mp)

34. Kvicksilver i djurmedicin

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ354.

35. Översyn av bestämmelserna för
uppfödning av slaktkyckling

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ230.

36. Slakthönsraser med defekter

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ278 och
2001/02:MJ418 yrkande 8.

37. Ektoparasiter hos fjäderfän

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ249.
Reservation 16 (m)

38. Kastrering av smågrisar

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ216 och
2001/02:MJ400.

39. Skydd mot PRRS

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ511 yrkande
1.

40. Tvångsmatning av djur

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ264.
Reservation 17 (m)

41. Uppfödning av pälsdjur

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ246,
2001/02:MJ250, 2001/02:MJ265, 2001/02:MJ275,
2001/02:MJ403, 2001/02:MJ418 yrkande 17,
2001/02:MJ448 och 2001/02:MJ485.
Reservation 18 (v, mp)

42. Uppfödning av chinchilla

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ274.

43. Djur inom nöjesbranschen

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ406,
2001/02:MJ418 yrkande 18 delvis och
2001/02:MJ486.

44. Märkning och registrering av hundar
m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:MJ261,
2001/02:MJ298, 2001/02:MJ312, 2001/02:MJ360 och
2001/02:MJ481.
Reservation 19 (kd)

45. Djuretikrevision

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ402.

46. FN-konferens och FN-deklaration om
djurens rättigheter

Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ418 yrkande 1.

Stockholm den 26 april 2002

På miljö- och jordbruksutskottets vägnar

Sinikka Bohlin

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Sinikka
Bohlin (s), Göte Jonsson (m), Kaj Larsson (s), Jonas
Ringqvist (v), Ingvar Eriksson (m), Alf Eriksson
(s), Carl G Nilsson (m), Ingemar Josefsson (s), Ann-
Kristine Johansson (s), Kjell-Erik Karlsson (v),
Caroline Hagström (kd), Eskil Erlandsson (c), Harald
Nordlund (fp), Michael Hagberg (s), Lars Lindblad
(m), Ester Lindstedt-Staaf (kd) och Mikael Johansson
(mp).

2001/02

MJU20

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Mot bakgrund av de ändringsbehov i djurskyddslagen
(1988:534) som föranleddes bl.a. av Sveriges EU-
medlemskap gjordes för några år sedan en översyn av
lagen inom Jordbruksdepartementet. Översynen
resulterade i departementspromemorian Ds 1997:11
Ändringar i djurskyddslagen. Syftet med översynen
var att skärpa reglerna om djurskydd och att
åstadkomma en väl fungerande djurskyddstillsyn.

På grundval av departementspromemorian och
remissyttrandena utarbetades en lagrådsremiss, som
beslutades av regeringen den 9 oktober 1997.
Huvuddelen av förslagen ansågs kräva ytterligare
överväganden, varför regeringen valde att förelägga
riksdagen endast de ändringsförslag som bedömdes
nödvändiga för att EG:s direktiv på
djurskyddsområdet skulle kunna genomföras (prop.
1997/98:28, bet. 1997/98:JoU12).
I propositionen tar regeringen upp till behandling
de förslag som finns i den ovan nämnda
lagrådsremissen och som inte tidigare har föranlett
någon proposition till riksdagen. Frågan hur
tillsynsorganisationen skall vara utformad bedöms
dock behöva övervägas ytterligare.
I propositionen tas dessutom upp ett av de förslag
om ändring i epizootilagen (1999:657) som
Jordbruksverket har föreslagit i en skrivelse den 14
mars 2001.
Slutligen innehåller propositionen ett förslag om
ändring av en bestämmelse i lagen (1994:844) om
behörighet att utöva veterinäryrket.
Förslagen i propositionen har utformats i
samarbete med Vänsterpartiet och Miljöpartiet de
gröna.
Med anledning av propositionen har fyra motioner
med sammanlagt 29 yrkanden väckts. I betänkandet
behandlas även 91 motionsyrkanden från allmänna
motionstiden 2001. Härutöver behandlar utskottet ett
motionsyrkande som väcktes med anledning av
skrivelse 2000/01:102 Utvecklingen inom den
kommunala sektorn och som har överlämnats från
finansutskottet samt en motion väckt med anledning
av proposition 2001/02:4 En politik för tillväxt och
livskraft i hela landet och som har överlämnats från
näringsutskottet. Förslagen i motionerna återges i
bilaga 1.
Lagförslagen återges i bilaga 2.
Ändringarna i djurskyddslagen föreslås träda i
kraft den 1 januari 2003 med undantag för ändringen
av 16 § samma lag som innebär ändring av en teknisk
föreskrift och därför förutsätter ett visst
anmälningsförfarande enligt EG-rätten. Därför bör
behandlingen av detta lagförslag, de tre
motionsyrkanden som väckts med anledning därav samt
ett motionsyrkande från allmänna motionstiden 2001
uppskjutas till riksmötet 2002/03.
I ärendet har utskottet inhämtat information av
representanter för Jordbruksverket och uppvaktats av
representanter för branschorganisationen Svenska
Ägg. Vidare har utskottet mottagit skrivelser om
inrättande av en djurskyddsmyndighet.
I avsnitten under Utskottets överväganden anges
det motionsyrkande som väckts med anledning av
skrivelse 2000/01:102 Utvecklingen inom den
kommunala sektorn, dvs. motion 2000/01:Fi37 (fp)
yrkande 11, med fullständigt motionsnummer. Övriga
motioner anges endast med löpnummer.

Bakgrund

En stor del av de allmänna motionerna tar upp frågor
där riksdagen och regeringen överlämnat
normgivnings- och beslutanderätten till de
myndigheter som har särskild sakkunskap på området.
I stor utsträckning handlar det således om yrkanden
som det enligt gällande uppgiftsfördelning inte
ankommer på riksdagen att besluta om. Skälet till
denna ansvarsfördelning är bl.a. att frågorna i
många fall förutsätter en veterinärmedicinsk och
teknisk bedömning snarare än en politisk bedömning.
Dessa frågor regleras i ett mycket stort antal
detaljföreskrifter utfärdade av främst
Jordbruksverket men också vissa andra myndigheter.

De detaljföreskrifter och rättsakter det är fråga om
är främst följande:

LSFS 1991:92, Lantbruksstyrelsens föreskrifter och
allmänna råd om djurhållning i djurparker,
SJVFS 1993:154 om operativa ingrepp på djur,
SJVFS 1999:110 om villkor för hållande, uppfödning
och försäljning m.m. av djur avsedda för sällskap
och hobby, samt allmänna råd 1999:2 i samma ämne,
SJVFS 2000:107 om djurhållning i lantbruket,
SJVFS 2000:110 om foder,
SJVFS 1997:71 och 2000:113 om undantag från kravet
att höns för äggproduktion inte får inhysas i andra
burar än sådana som uppfyller hönsens behov av rede,
sittpinne och sandbad,
SJVFS 2000:115 om hållande av strutsfåglar,
SJVFS 2000:133 om transport av levande djur,
direktiv 91/628/EEG om skydd av djur vid
transport,
förordningen (EG) 1255/97 om gemenskapskriterier
för mellanstationer och om ändring av färdplanen i
bilagan till ovannämnda direktiv,
förordningen (EG) 411/98 om tilläggsnormer
avseende skydd av djur vilka skall tillämpas på
vägfordon som används för djurtransporter som
överskrider 8 timmar,
förordningen (EG) 2377/90 om inrättande av ett
gemenskapsförfarande för att fastställa gränsvärden
för högsta tillåtna restmängder av
veterinärmedicinska läkemedel i livsmedel med
animaliskt ursprung.
I betänkande 2000/01:MJU8 hänvisade utskottet till
regeringens förslag om målet för djurpolitiken, som
enhälligt hade tillstyrkts av utskottet (bet.
2000/01:MJU3). Målet för djurpolitiken är ett gott
djurskydd och ett gott djurhälsotillstånd bland djur
i människans tjänst och att viltstammarna förvaltas
på ett sådant sätt att oacceptabla skador på
människor och egendom inte uppstår.
I betänkande 2000/01:MJU8 instämde utskottet till
fullo i det allmänna syftet med ett antal motioner
som tog upp vissa missförhållanden i EU:s
djurhantering, särskilt vad gäller långa transporter
av levande djur.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås flera ändringar i
djurskyddslagen (1988:534).

Bestämmelsen att djur skall hållas och skötas i en
god djurmiljö och på ett sådant sätt som främjar
deras hälsa och ger dem möjlighet att bete sig
naturligt begränsas inte längre till djur inom
husdjursskötseln och djur som används för tävling
eller för försöksändamål. I fortsättningen skall
bestämmelsen gälla alla djur som omfattas av lagen.
Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,
Jordbruksverket ges genom förslaget flera vidgade
bemyndiganden. Hit hör befogenhet att meddela
föreskrifter om villkor för eller förbud mot viss
djurhållning, försäljning och annan överlåtelse av
djur.
Bestämmelserna om förbud att hålla djur och om
omhändertagande av djur liksom lagens
straffbestämmelser föreslås bli skärpta.
Propositionen innehåller härutöver förslag till
ett förtydligande av en ersättningsbestämmelse i
epizootilagen (1999:657). Dessutom föreslås, som
följd av ny lagstiftning, en ändring av en
hänvisningsbestämmelse i lagen (1994:844) om
behörighet att utöva veterinäryrket.
Ändringarna i djurskyddslagen föreslås träda i
kraft den 1 januari 2003 utom den ändring som rör
vidgat tillståndskrav för viss djurhållning, vilken
ändring först måste anmälas till Europeiska
gemenskapens kommission. Övriga ändringar föreslås
träda i kraft den 1 juli 2002.

Utskottets överväganden

Hur djur skall hållas och skötas

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Därmed avstyrks elva motionsyrkanden (m, v,
kd, mp) om annan utformning av bl.a. 3 och
4 §§ och om ytterligare ändringar i
djurskyddslagen (1988:534).
Med hänvisning till regeringens förslag
avstyrker utskottet tre motionsyrkanden (m,
mp) om översyn och uppföljning av
djurskyddslagen.
Vidare avstyrks motionsyrkanden (m, mp) om
avveckling av strutsfarmningen och förbud mot
import av ormar och mot eldressyr på hund.
Även två motionsyrkanden (kd, c) om
djurskyddsarbetet i EU avstyrks.

Propositionen

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,
Jordbruksverket föreslås få meddela ytterligare
föreskrifter om hägn och om skyldighet att låta
förpröva sådana. Regeringen får föreskriva att den
som underlåter att förpröva ett hägn skall åläggas
att betala en särskild avgift.

Lagens bestämmelser att djur skall hållas och
skötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att
det främjar deras hälsa och ger dem möjlighet att
bete sig naturligt skall enligt regeringens förslag
gälla inte enbart lantbrukets djur, försöksdjur och
tävlingsdjur utan alla djur. Regeringen eller, efter
regeringens bemyndigande, Jordbruksverket föreslås
få meddela föreskrifter om villkor för eller förbud
mot viss djurhållning.

Motionerna

Enligt motion MJ267 (m) behövs en översyn av
djurskyddslagen som måste bli tydligare så att
detaljföreskrifter kan utformas i enlighet med
lagen. I motionerna MJ338 (c) och MJ418 (mp) begärs
en översyn av tillämpningen av lagen (yrkandena 15
respektive 5) och i motion MJ518 (mp) efterlyses en
uppföljning av lagen (yrkande 12).

Enligt motion MJ35 (kd) bör riksdagen avslå
förslaget om ändring i 4 § djurskyddslagen
(1988:534) i den del förslaget innebär att
regeringen ges möjlighet att delegera till
Jordbruksverket att meddela föreskrifter om villkor
eller förbud mot försäljning eller annan överlåtelse
av djur. Motionärerna anser att sådana förbud bör
meddelas i lag och inte genom föreskrifter (yrkande
1). Samma yrkande framförs i motion MJ36 (m) yrkande
3. I motion MJ35 (kd) begärs komplettering av 4 §
djurskyddslagen med undantagsmöjligheter för
specifika situationer där djurens naturliga beteende
kan vara till skada för dem själva. Som exempel
nämns hingstar, som under stoets brunstperiod kan
forcera elstängsel och staket och härigenom skada
sig själva (yrkande 2).
I motion MJ270 (mp) framhålls att kalvar måste få
möjlighet att dia (yrkande 1) och att kor skall
kunna få utlopp för sina naturliga beteenden vid och
efter förlossningen (yrkande 2). Alla djur bör
enligt motion MJ418 (mp) omfattas av
djurskyddslagens paragraf om naturligt beteende
(yrkande 4), och djurskyddslagen bör utvidgas till
att gälla även cirkusdjur (yrkande 18 delvis).
Enligt motion MJ474 (v) bör regeringen i
djurskyddsförordningen förordna att hästar skall ges
möjlighet till daglig utevistelse (yrkande 1).
I motion MJ34 (m) begärs förslag om hur de vilda
djuren bättre kan skyddas från djurskyddssynpunkt
(yrkande 1), och djurskyddslagen bör kompletteras
med en paragraf med en försiktighetsprincip där
djuren skall ha tolkningsföreträde (yrkande 2). I
motionen påtalas även behovet av att föreskrifter
utfärdas inom rimlig tid (yrkande 3) och förbud mot
djur som levande föda (yrkande 8).
I motion MJ201 (m) begärs förbud för
privatpersoner att importera giftiga ormar, och i
motion MJ427 (m) efterlyses skyndsamma åtgärder i
syfte att reglera vilka ormar som inte får
importeras till Sverige. Eldressyr på hund bör
förbjudas enligt motion MJ231 (mp). Enligt motion
MJ282 (mp) bör strutsfarmningen i landet avvecklas.
I motion MJ314 (kd) anförs att regeringen i en
skrivelse till riksdagen bör redogöra för vilka
åtgärder regeringen har vidtagit inom EU och i andra
internationella forum för att främja bättre
djurhållning och djurskydd (yrkande 3). Enligt
motion MJ338 (c) måste regeringens absoluta ambition
vara att EU:s djurskyddslagar skärps efter svensk
förebild (yrkande 16).

Utskottets ställningstagande

Under de år som gått sedan den nuvarande
djurskyddslagens tillkomst har förhållandena ändrats
och erfarenheter vunnits som enligt utskottets
mening gör det motiverat att ändra lagen i vissa
avseenden. På vissa punkter, bl.a. när det gäller
straffbestämmelserna, behöver lagstiftningen
skärpas. Förutom att höjt maximistraff och att böter
utmönstras ur straffskalan för allvarligare brott
mot lagen föreslås i propositionen att straffansvar
skall gälla för vissa överträdelser som hittills
inte har varit straffbelagda. Vidare föreslås
skärpningar i de bestämmelser som rör förbud mot att
inneha djur och omhändertagande av djur. I
propositionen läggs också fram förslag om att flera
former av djurhållning i framtiden skall fordra att
utövaren har tillstånd. Detta förslag liksom de nya
bemyndiganden som regeringen eller, efter
regeringens bemyndigande, Jordbruksverket föreslås
få syftar till att stärka djurskyddet ytterligare.
Samma syfte har den nya bestämmelsen om att alla
djur skall hållas och skötas i en god djurmiljö och
på ett sådant sätt att det främjar deras hälsa och
ger dem möjlighet att bete sig naturligt. Med det
anförda finner utskottet syftet med motionerna MJ267
(m), MJ338 (c) yrkande 15, MJ418 (mp) yrkande 5 och
MJ518 (mp) yrkande 12 i allt väsentligt
tillgodosett.

I 3 § djurskyddslagen (1988:534) finns en
bestämmelse att regeringen eller, efter regeringens
bemyndigande, Jordbruksverket får meddela
ytterligare föreskrifter om stall och andra
förvaringsutrymmen för djur och om förprövning av
utrymmena. Regeringen får också föreskriva att den
som inte låter förpröva ett stall eller annat
förvaringsutrymme skall betala en särskild avgift.
Som regeringen anför råder det emellertid oklarhet
om huruvida bestämmelserna också omfattar hägn för
t.ex. vilt och strutsar. Förslaget till ändring i 3
§ innebär att även sådana hägn skall omfattas av
lagens bestämmelser om krav på tillräckligt utrymme
och skydd och om krav på förprövning. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag.
Utskottet tillstyrker även regeringens förslag om
ändring i 4 § djurskyddslagen (1988:534) att alla
djur skall hållas och skötas i en god djurmiljö och
på ett sådant sätt att det främjar deras hälsa och
ger dem möjlighet att bete sig naturligt. Som
regeringen anför bör bemyndigandet för regeringen
eller Jordbruksverket att meddela föreskrifter om
djurhållningen på motsvarande sätt vidgas till att
gälla samtliga djurslag. Därmed avstyrks motionerna
MJ35 (kd) yrkandena 1 och 2 samt MJ36 (m) yrkande 3.
Utskottet avstyrker även motionerna MJ270 (mp)
yrkandena 1 och 2, MJ418 (mp) yrkandena 4 och 18
delvis samt MJ474 (v) yrkande 1 i den mån de inte
kan anses tillgodosedda.
Utskottet är inte berett att tillmötesgå kraven i
motion MJ34 (m) om sådan utvidgning av
djurskyddslagens tillämpningsområde att skyddet för
vilda djur stärks ytterligare och om införande i
lagen av en försiktighetsprincip och förbud mot djur
som levande föda. Inte heller delar utskottet
motionärens syn på Jordbruksverkets föreskrifter.
Motionens yrkanden 1–3 och 8 avstyrks således.
Djurskyddslagens, djurskyddsförordningens och
Jordbruksverkets allmänna regler om hur djur skall
hållas och skötas på ett bra sätt gäller även
struts, och som utskottet anfört ovan bör även hägn
för strutsar omfattas av 4 § djurskyddslagen. I
Jordbruksverkets föreskrifter finns dessutom mycket
detaljerade regler om bl.a. tillsyn och skötsel av
djuren. Härutöver finns krav på att den som ansvarar
för hållande av strutsfåglar skall ha genomgått en
av verket godkänd utbildning i uppfödning och
skötsel av sådana fåglar. För den som ansvarar för
tidigare befintliga anläggningar med struts gäller
utbildningskravet från den 31 december 2002. För den
som ansvarar för nya anläggningar har kravet redan
trätt i kraft. Jordbruksverket arbetar för
närvarande med att ta fram måttföreskrifter både för
hägn och för utrymmen inomhus, som planeras bli
färdiga under våren 2002.
I januari 2001 avstyrkte utskottet en motion om
avveckling av strutshållningen i Sverige. Motionen
avstyrktes med hänvisning till gällande regler och
till att frågorna bör bedömas av den myndighet som
av riksdagen utsetts till ansvarig myndighet och
dessutom har särskild sakkunskap i ämnet (bet.
2000/01:MJU8). Utskottets ställningstagande
kvarstår. Med det anförda avstyrker utskottet motion
MJ282 (mp).
Införsel av ormar till Sverige regleras i
föreskrifter från Jordbruksverket. Enligt
föreskrifterna är det tillåtet att föra in ormar
under vissa villkor, bl.a. skall importören vara
registrerad hos verket och ormarna uppfödda i
fångenskap. Dessutom skall villkoren i EG:s
förordning om artskydd vara tillgodosedda. Enligt
verkets föreskrifter om införsel av sällskapsdjur
får privatpersoner föra in högst tre ormar som
sällskapsdjur till Sverige från EU- och EFTA-länder
utan att vara registrerade som importörer. Däremot
finns inga särskilda villkor för införsel av giftiga
ormar, men Jordbruksverket har detaljerade
bestämmelser om hur giftormar skall hållas.
Enligt vad utskottet inhämtat är flertalet ormar
som hålls av privatpersoner i Sverige inte
importerade, utan uppfödda i landet. Ett
importförbud skulle därför inte avsevärt minska
riskerna för allmänheten till följd av giftiga
ormar. Inom EU diskuteras för närvarande ett förslag
till förordning med gemensamma regler för icke-
kommersiell förflyttning av sällskapsdjur. Enligt
förslaget skall ormar som hålls som sällskapsdjur få
föras in i EU från tredje land, samt föras mellan
medlemsstater utan andra restriktioner än de som
framgår av artskyddsförordningen. När det gäller
frågan om hur olika ormar skall hållas och skötas
finns bestämmelser i Jordbruksverkets föreskrifter
om villkor för hållande, uppfödning och försäljning
m.m. av djur avsedda för sällskap och hobby. Utöver
dessa bestämmelser får kommunen föreskriva att ormar
inte får hållas inom områden med detaljplan eller
områdesbestämmelser utan särskilt tillstånd och
förena tillstånd för hållande av ormar med särskilda
villkor. Enligt vad utskottet erfarit har vissa
kommuner infört förbud mot hållande av giftiga
ormar. Slutligen vill utskottet hänvisa till sitt
ställningstagande ovan till förslaget om ändring i 3
§ djurskyddslagen, som bl.a. innebär att
bemyndigandet för regeringen eller Jordbruksverket
att meddela föreskrifter om djurhållningen vidgas
till att gälla samtliga djurslag. I propositionen
anför regeringen särskilt att behov av föreskrifter
t.ex. kan finnas beträffande vissa slag av
sällskapsdjur, som reptiler och andra mer exotiska
djur som förekommer hos privatpersoner. Med det
anförda avstyrker utskottet motionerna MJ201 (m) och
MJ427 (m). I den mån motionerna syftar till förbud
mot import av ormar från annat EU-land vill
utskottet erinra om att ett sådant förbud skulle stå
i strid mot principen om varors fria rörlighet.
När det gäller motion MJ231 (mp) om förbud mot
eldressyr på hund hänvisar utskottet till
jordbruksministerns uttalande i propositionen att
ett förbud mot eldressyr av hund anses väl
motiverat. Därmed får motionen anses tillgodosedd.
Regeringens arbete med djurskyddsfrågor inom EU
har nyligen redovisats i skrivelse 2001/02:160
Årsboken om EU Berättelse om verksamheten i
Europeiska unionen. Av avsnittet om djurskydd och
djurhälsa framgår att Sverige har tagit initiativ i
eller hårt drivit ett antal frågor på dessa områden.
Det framgår även att Sverige under ordförandeskapet
tydligt markerade att djurskydd bör ges hög
prioritet inom det europeiska samarbetet. Inom ramen
för ordförandeskapet i EU lyfte Sverige under våren
2001 fram frågorna om vad som är god djurhållning,
vilket egenvärde djur har och vilket moraliskt
ansvar människan har att behandla djur väl.
Regeringen initierade bl.a. en debatt om djuretik i
ministerrådet och höll informella
rundabordsdiskussioner med företrädare för
djurskyddsorganisationer. I skrivelsen framhåller
regeringen vidare att Sverige under lång tid har
arbetat med djurskydd och vill höja
förändringstakten inom EU genom att mana till
eftertanke inför djurhanteringen. Med det anförda
finner utskottet syftet med motionerna MJ314 (kd)
yrkande 3 och MJ338 (c) yrkande 16 i allt väsentligt
tillgodosett.

Försäljning av djur

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om
möjlighet för regeringen eller
Jordbruksverket att meddela föreskrifter om
villkor för eller förbud mot försäljning
eller annan överlåtelse av djur. Utskottet
avstyrker två motionsyrkanden (m, v) om
handel och export av hästar på hästmarknader.

Propositionen

Enligt regeringens förslag skall regeringen eller,
efter regeringens bemyndigande, Jordbruksverket få
meddela föreskrifter om villkor för eller förbud mot
försäljning eller annan överlåtelse av djur.

Motionerna

Frågan om export av hästar till slakt och till
hästmarknader tas upp i motion MJ344 (m). Arbetet
med att finna lösningar så att hästar inte
exporteras till slakt i annat EU-land måste
intensifieras liksom arbetet med att förbättra
hästarnas förhållanden inom EU. I motion MJ474 (v)
begärs att regeringen inom EU verkar för att stoppa
handel på hästmarknader med vanskötta djur (yrkande
3).

Utskottets ställningstagande

Gällande bestämmelser om försäljning av
sällskapsdjur begränsar sig till 7 § djurskyddslagen
som stadgar att regeringen eller, efter regeringens
bemyndigande, Jordbruksverket får meddela
föreskrifter om skyldighet att vid överlåtelsen
lämna information om djurets skötsel. Bestämmelsen,
som inte omfattar andra former av överlåtelse än
försäljning och är begränsad till yrkesmässig sådan,
syftar till att hindra att köpare på grund av
okunskap om djurens behov behandlar dem illa. Andra
villkor för försäljning eller förbud mot försäljning
eller annan överlåtelse av djur kan inte meddelas.

Som anförs i propositionen är omfattningen av
handeln med sällskapsdjur i dag betydande.
Verksamheten styrs i hög grad av ekonomiska
intressen, ibland på bekostnad av djurens välfärd,
och problemen är inte minst stora i sådan verksamhet
som trots viss omfattning ändå inte är yrkesmässig.
Problemen med mindre kunniga och seriösa säljare
samt med köpare med bristande kunskaper om djuret
begränsar sig emellertid inte till sällskapsdjur.
Också när det gäller t.ex. hästar är problemen vid
handel stora, inte minst när handeln sker på s.k.
hästmarknader där det kan förekomma att djurskyddet
åsidosätts. Mot denna bakgrund anser utskottet i
likhet med regeringen att ett bemyndigande att
meddela föreskrifter om villkor för försäljning
eller annan överlåtelse av djur bör införas i
djurskyddslagen. Föreskrifterna skall syfta till att
tillgodose behovet av djurskydd i samband med sådan
verksamhet, oavsett om den är yrkesmässig eller
inte. Bemyndigandet bör också göra det möjligt att
förbjuda försäljning eller överlåtelse av djur för
att hindra att verksamheten äger rum under olämpliga
former eller på olämpliga platser. Som regeringen
anför kan härigenom bl.a. problemen med dålig
djurhållning vid häst- och andra djurmarknader
minskas. Utskottet tillstyrker därmed regeringens
förslag i denna del.
Sedan Sveriges inträde i EU har den svenska
inställningen varit att djurskydd bör ges hög
prioritet inom det europeiska samarbetet. Utskottet
förutsätter att regeringen även fortsättningsvis
kraftfullt driver frågor om god djurhållning,
djurens egenvärde och människans moraliska ansvar
att behandla djur väl. Med dessa uttalanden och med
hänvisning till vad utskottet i tillämpliga delar
anfört ovan finner utskottet syftet med motionerna
MJ344 (m) och MJ474 (v) yrkande 3 i allt väsentligt
tillgodosett.

Operativa ingrepp

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om
förbud mot att ge injektioner till djur i
andra fall än när det är befogat av
veterinärmedicinska skäl. Med hänvisning till
utskottets ställningstagande bör fyra
motionsyrkanden (m, kd, c) lämnas utan vidare
åtgärd.
Utskottet avstyrker ett motionsyrkande (c) i
den del det avser alternativmedicinska
behandlingsmetoder.

Propositionen

Regeringen föreslår att det skall vara förbjudet att
ge injektioner till djur i andra fall än när det är
befogat av veterinärmedicinska skäl. Veterinär skall
anlitas då injektioner ges och vid annan behandling,
som syftar till att förebygga, påvisa, lindra eller
bota sjukdom eller skada hos ett djur, om
behandlingen kan orsaka ett inte obetydligt lidande.

Det i lagen föreskrivna undantaget från förbudet
mot att utföra operativa ingrepp på eller ge
injektioner till djur utan att det är
veterinärmedicinskt befogat föreslås formuleras om,
så att det framgår att undantaget endast gäller när
åtgärden görs i samband med av djurförsöksetisk
nämnd godkänd verksamhet. Detsamma bör gälla lagens
undantag från kravet på att veterinär måste anlitas
i vissa fall.

Motionerna

I flera motioner framförs invändningar mot att
veterinär måste anlitas då injektioner ges till
djur. Enligt motion MJ35 (kd) bör förslaget
kompletteras med undantag som innebär att
veterinärer skall kunna utfärda intyg för erfarna
djurhållare som bemyndigar dem att ge viss typ av
injektioner. Preparaten skall vara förskrivna av
veterinär (yrkande 3). I motion MJ36 (m) anförs att
djurägare och djurskötare måste kunna följa upp en
behandling eller i förebyggande syfte bl.a. ge
injektioner av järn till smågrisar och ge spårämnen
och mineraler och bekämpa parasiter (yrkande 4).
Eftersom lantbrukarna måste få fortsatta
befogenheter att själva utföra injektioner på djur
anförs i motion MJ37 (c) att det klart bör framgå
att djurägaren även i fortsättningen via injektioner
skall kunna tillföra djuren vitaminer (yrkande 5).
Eftersom det måste finnas betydande utrymme för
undantag för injektioner av t.ex. vitaminer,
spårelement och för parasitbekämpning bör
injektioner inte jämställas med operativa ingrepp i
10 § djurskyddslagen. Veterinär bör som hittills
kunna delegera behandling till djurägaren. Ökad
kunskap om alternativa behandlingsmetoder framhålls
som önskvärd (yrkande 6).

Utskottets ställningstagande

I djurskyddslagen anges att det är förbjudet att
göra operativa ingrepp på djur i andra fall än när
det är befogat av veterinärmedicinska skäl. För
sådana ingrepp skall veterinär anlitas. Det senare
gäller även vid annan behandling i syfte att
förebygga, påvisa, lindra eller bota sjukdom eller
skada hos djur om behandlingen orsakar lidande som
inte är obetydligt. Från dessa bestämmelser finns
vissa undantag.

Det finns i dag inte något uttryckligt förbud mot
att injektioner ges till djur utan att det är
befogat av veterinärmedicinska skäl. Inte heller
finns det ett klart påbud att veterinär skall
anlitas i dessa fall. Det förekommer emellertid att
djur ges injektioner under vissa s.k.
alternativmedicinska behandlingar som är tveksamma
från djurskyddssynpunkt. Detta skulle kunna undvikas
om bestämmelser om injektioner infördes i lagtexten.
För att hindra att djur utsätts för onödigt lidande
bör därför, som regeringen anför, injektioner endast
få ges av veterinär eller efter ordination och
utförlig instruktion av veterinär och endast när det
är veterinärmedicinskt motiverat. Emellertid gör
lagen det redan i dag möjligt för regeringen eller,
efter regeringens bemyndigande, Jordbruksverket att
meddela föreskrifter om undantag från detta krav. I
likhet med regeringen anser utskottet att denna
möjlighet inte behöver utvidgas. Utskottet
tillstyrker därmed regeringens förslag i denna del.
Som framgår av utskottets ställningstagande ovan
innebär förslaget bl.a. att behandling med
injektioner skall vara befogad av
veterinärmedicinska skäl. Med stöd av
undantagsbestämmelsen i 10 § tredje stycket
djurskyddslagen (1988:534) kan dock regeringen eller
Jordbruksverket, om det finns särskilda skäl,
utfärda föreskrifter om undantag från kravet på
veterinärmedicinsk grund för operativa ingrepp eller
injektioner. Enligt 11 § krävs att veterinär anlitas
för operativa ingrepp på eller injektioner till
djur. I paragrafens tredje stycke ges regeringen
eller Jordbruksverket möjlighet att föreskriva om
undantag från kravet att veterinär skall anlitas i
dessa fall. Med de möjligheter till undantag som
utskottet redogjort för ovan finner utskottet syftet
med motionerna MJ35 (kd) yrkande 3, MJ36 (m) yrkande
4 och MJ37 (c) yrkandena 5 och 6 (delvis) i allt
väsentligt tillgodosett. Motionerna i dessa delar
bör inte föranleda någon vidare åtgärd från
riksdagens sida.
Intresset för och användningen av s.k.
alternativmedicinska behandlingsmetoder för djur har
ökat under de senaste åren. Med uppdrag att utreda
omfattningen och konsekvenserna av förekommande
alternativa medicinska behandlingsmetoder och
redovisa eventuella för- och nackdelar med sådana
metoder tillkallade regeringen i december 1998 en
särskild utredare (dir. 1998:104). I uppdraget
ingick även att redogöra för och utvärdera dagens
utbildningar för alternativmedicinsk behandling av
djur samt bedöma behovet av sådan utbildning.
Utredaren skulle även föreslå hur bestämmelser för
området alternativmedicinsk behandling av djur bör
utformas. Uppdraget redovisades i januari 2001 och
betänkandet bereds i Regeringskansliet (SOU
2001:16). I avvaktan på resultatet av detta
beredningsarbete föreslår utskottet att motion MJ37
(c) yrkande 6 i aktuell del lämnas utan vidare
åtgärd.

Krav på tillstånd

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att behandlingen av
regeringens förslag om ändring av 16 §
djurskyddslagen (1988:534) samt de två
motionsyrkanden (m, kd) som väckts med
anledning av förslaget uppskjuts till
riksmötet 2002/03 eftersom förslaget i denna
del förutsätter ett visst
anmälningsförfarande enligt EG-rätten.
Vidare avstyrker utskottet två
motionsyrkanden (c) om krav på egenkontroll
och indragning av EU:s miljöstöd och ett
motionsyrkande (v) om utbildning av
hästägare.

Propositionen

Den som yrkesmässigt eller i större omfattning
håller, föder upp, upplåter eller säljer
sällskapsdjur eller hästar eller tar emot
sällskapsdjur eller hästar för förvaring och
utfodring eller använder hästar i ridskoleverksamhet
skall enligt regeringens förslag ha tillstånd till
verksamheten. Regeringen eller, efter regeringens
bemyndigande, Jordbruksverket skall få meddela
föreskrifter om undantag från krav på tillstånd.

Motionerna

När det gäller frågan om tillståndspliktig
djurhållning anförs i motion MJ34 (m) att
tolkningsproblem kan uppstå vid bedömning av vad som
är yrkesmässig djurhållning eller djurhållning i
större omfattning. Paragrafen bör därför ändras så
att regeringen eller, efter regeringens bemyndigande
Jordbruksverket får meddela ytterligare föreskrifter
om tillståndsplikt för viss djurhållning och
kompletteras med krav på tillstånd i förväg av den
som bedriver verksamheten, och brott mot
bestämmelsen bör vara straffsanktionerat (yrkande
7). Enligt motion MJ35 (kd) bör 16 § djurskyddslagen
ändras så att tillstånd krävs endast för den som på
yrkesmässiga grunder håller sällskapsdjur eller
hästar. Bedömningen av vad som är större omfattning
kommer enligt motionärerna att medföra orimliga
gränsdragningar (yrkande 4).

I motion MJ37 (c) framförs krav på egenkontroll
redan innan en verksamhet med djurhållning påbörjas.
När det gäller förprövning av stallar enligt
djurskyddslagen och prövning enligt miljöbalken
måste tillsynsmyndigheten få bättre möjligheter att
ingripa på ett tidigt stadium. Måttföreskrifter m.m.
skall ses som en lägsta möjliga nivå, inte som
standard (yrkande 3). I fall av bristande
djurhållning eller egenkontroll bör EU:s miljöstöd
kunna dras in (yrkande 4).
Enligt motion MJ474 (v) bör hästägare genomgå en
grundläggande utbildning om hästhållning eller på
annat sätt visa att de har nödvändiga kunskaper om
hästens behov (yrkande 2).

Utskottets ställningstagande

Som anförs i propositionen innebär förslaget om
ändring av 16 § djurskyddslagen (1988:534) en
ändring av en teknisk föreskrift. Av
Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG
följer att sådana föreskrifter inte får beslutas
utan att dessförinnan ha anmälts till kommissionen.
Kommissionen och de andra medlemsstaterna kan
därefter inom tre månader lämna reaktioner på
förslaget i form av kommentarer eller detaljerade
utlåtanden. Ett detaljerat utlåtande får till följd
att den period som måste förflyta innan föreskriften
får antas förlängs med som huvudregel ytterligare
tre månader. Detta innebär att förslaget att ändra
bestämmelsen om tillståndskrav inte kan behandlas av
riksdagen förrän i direktivet föreskriven tid har
förflutit. Mot denna bakgrund hemställer utskottet
att behandlingen av förslaget till ändring av 16 §
jämte motionerna MJ34 (m) yrkande 7, MJ35 (kd)
yrkande 4 och MJ474 (v) yrkande 2 uppskjuts till
riksmötet 2002/03.

Enligt vad utskottet erfarit pågår i Katrineholms
kommun sedan hösten 2001 ett pilotprojekt om
samordnad tillsyn enligt miljöbalken och
djurskyddslagstiftningen. I projektet, som är
organiserat av Katrineholms kommun, RLF, Arla Foods
och Swedish Meats, deltar ca 80 lantbrukare. Den
s.k. Katrineholmsmodellen innebär att tillsynen på
gården sker dels genom egenkontroll utförd av
lantbrukaren själv, dels genom s.k.
andrapartskontroll, som utförs av de
föreningsföretag som gården levererar till, t.ex.
Arla eller Swedish Meats och dels genom ett
oberoende kontrollorgan. Detta kontrollorgan skulle
även kunna sköta föreningsföretagens behov av
kvalitetskontroll. Myndighetsutövningen skall
emellertid vara kvar hos kommunen. Utskottet, som
ställer sig positivt till att olika former av
egentillsyn utvecklas som ett komplement till den
officiella tillsynen, finner initiativet lovvärt och
kommer att med intresse följa arbetet i projektet.
Utskottet är dock inte berett att föreslå någon
åtgärd med anledning av motion MJ37 (c) yrkande 3.
Motionen avstyrks i denna del.
Utskottet är inte berett att tillmötesgå yrkande 4
i motion MJ37 (c) om indragning av EU:s miljöstöd i
fall av bristande djurhållning eller egenkontroll.
Motionen i denna del avstyrks.

Förbud att hålla djur

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om
förbud för den som dömts för djurplågeri
eller vid upprepade tillfällen dömts för
brott mot djurskyddslagen eller mot
föreskrifter enligt lagen att ta hand om djur
eller ett visst slag av djur. Utskottet
tillstyrker även förslaget att också den som
vid upprepade tillfällen varit föremål för
beslut om föreläggande skall meddelas sådant
förbud.
Utskottet avstyrker ett motionsyrkande (m) om
förbud i vissa fall mot upplåtelse av
utrymmen för djurhållning.

Propositionen

I propositionen föreslås att länsstyrelsen skall
meddela förbud att ta hand om djur eller visst slag
av djur för den som dömts för djurplågeri. Sådant
förbud skall också meddelas den som vid upprepade
tillfällen dömts för brott mot djurskyddslagen eller
föreskrifter som meddelats med stöd av lagen eller
den som vid upprepade tillfällen varit föremål för
beslut om föreläggande.

Förbud skall enligt regeringens förslag inte
meddelas om det är uppenbart att ett upprepande inte
kommer att inträffa.

Motionen

Enligt motion MJ34 (m) bör utarrendering av
fastighet, byggnader eller anläggningar för annans
djurhållning inte tillåtas när fastighetsägaren
själv tidigare förbjudits hålla djur i samma utrymme
(yrkande 10).

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om förbud
för den som dömts för djurplågeri eller vid
upprepade tillfällen dömts för brott mot lagen eller
mot föreskrifter enligt djurskyddslagen att ta hand
om djur eller visst slag av djur. Som regeringen
föreslår skall den som vid upprepade tillfällen
varit föremål för beslut om föreläggande meddelas
sådant förbud. I likhet med regeringen anser
utskottet att beslut om förbud i framtiden skall
meddelas när något av dessa kriterier är uppfyllt,
såvida det inte är uppenbart att ett upprepande av
det förbudsgrundande beteendet inte kommer att ske.
Omständigheterna skall emellertid vara sådana att
det finns en logisk förklaring till det inträffade
och att det inträffade utan tvekan framstår som en
ren engångsföreteelse. Så kan t.ex. vara fallet när
en person på grund av svår sjukdom under en kort tid
brustit i sin hantering av djur.

Som utskottet anfört ovan innebär regeringens
förslag att den som på ett särskilt allvarligt sätt
har förbrutit sig mot djur helt förbjuds att för
viss tid eller tills vidare hålla djur eller helt
förbjuds att hålla djur av ett visst slag. Förbudet
riktar sig således mot en bestämd person,
djurhållaren, och efter prövning i varje enskilt
fall, där standarden på de utrymmen där djuren
vistas ingår som en av flera förutsättningar för
beslutet. I det fall den situation skulle uppkomma
som beskrivs i motion MJ34 (m) ankommer det enligt
utskottets mening på berörda myndigheter att, vid
misstanke om djurplågeri eller annan vanvård och
efter prövning, fatta de beslut om förbud mot vidare
djurhållning som kan anses påkallade. Förbudet skall
då givetvis rikta sig mot den djurhållare eller
djurägare som vid tillfället disponerar de aktuella
utrymmena för djurhållning. Därmed avstyrker
utskottet motionens yrkande 10.

Omhändertagande av djur

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att
myndigheterna skall ha skyldighet att
omhänderta djur i situationer då ett
omhändertagande är av väsentlig betydelse
från djurskyddssynpunkt. Utskottet
tillstyrker vidare att förutsättningarna för
omhändertagande vidgas till att omfatta fall
av djurplågeri, fall av upprepade brott mot
djurskyddslagen eller föreskrifter som
meddelats med stöd av lagen eller att
djurägaren vid upprepade tillfällen
underlåtit att följa förelägganden eller
förbud.
Utskottet avstyrker fyra motionsyrkanden (m)
om omhändertagande av djurs avkomma, om
kompetensen vid omhändertagande och om god
man i djurskyddsarbetet.

Propositionen

Regeringen föreslår att länsstyrelsen under vissa
särskilt uppräknade omständigheter skall vara
skyldig att fatta beslut om att djur skall tas om
hand. Dessa omständigheter kan vara att djuret
utsatts för djurplågeri eller vid upprepade
tillfällen utsatts för brott mot djurskyddslagen
eller föreskrifter som meddelats med stöd av lagen
eller att djurägaren vid upprepade tillfällen
underlåtit att följa förelägganden eller förbud.
Under vissa förutsättningar skall förutom
länsstyrelsen även annan tillsynsmyndighet eller
polismyndigheten vara skyldig att ta om hand ett
djur.

Motionerna

Enligt motion MJ34 (m) bör beslut om omhändertagande
av djur omfatta även avkomma som föds medan
moderdjuret är omhändertaget (yrkande 5).

Kompetensen vid omhändertagande av djur tas upp i
motion MJ36 (m). Omhändertagandet måste enligt
motionärerna ske under stort ansvar och av kompetent
personal. Det bör noga prövas och utredas hur ett
omhändertagande kan ske på det för djuren bästa
sättet (yrkande 5).
I motionerna MJ36 (m) yrkande 2 och MJ241 (m)
anförs att god man skall kunna tillsättas för hjälp
vid handläggning av vissa djurskyddsärenden, för
socialt stöd och för hjälp med kontakter med
myndigheter.

Utskottets ställningstagande

Det kan enligt utskottets mening inte anses vara
försvarbart att i kvalificerade fall av bristande
vård underlåta att omhänderta drabbade djur.
Utskottet ansluter sig därmed till regeringens
bedömning att det skall vara obligatoriskt, dvs.
myndigheterna skall ha skyldighet, att omhänderta
djur i situationer då ett omhändertagande är av
väsentlig betydelse från djurskyddssynpunkt. På
samma sätt som föreslås gälla för förbud mot att
hålla djur bör dessutom förutsättningarna för
omhändertagande vidgas till att omfatta fall av
djurplågeri, fall av upprepade brott mot
djurskyddslagen eller föreskrifter som meddelats med
stöd av lagen eller upprepade fall av underlåtenhet
att följa förelägganden eller förbud. Utskottet
tillstyrker således regeringens förslag i denna del.

Som framgår av propositionen har det inte ansetts
nödvändigt att i lagtexten särskilt föreskriva att
ett omhändertagande omfattar också avkomman av ett
omhändertaget djur. Därmed finner utskottet motion
MJ34 (m) yrkande 5 tillgodosedd. Motionen i denna
del bör inte föranleda någon vidare åtgärd från
riksdagens sida.
Enligt gällande regler skall ett beslut om
omhändertagande av djur verkställas genom
polismyndighetens försorg. I
Polisverksamhetsutredningens delbetänkande Mot ökad
koncentration – förändringar av polisens verksamhet
(SOU 2001:87) framförs uppfattningen att polisens
uppgifter i djurskyddssyfte bör överföras till
länsstyrelserna. Utskottet delar givetvis
uppfattningen i motion MJ36 (m) att omhändertagande
av djur skall ske efter noggrann prövning av vilket
sätt som är bäst för djuren och av kompetent
personal men anser i likhet med regeringen att
utredningens slutliga och samlade förslag bör
avvaktas innan ställning tas till någon ändring i
gällande ordning. Med det anförda bör motionens
yrkande 5 lämnas utan vidare åtgärd.
När det gäller de sociala aspekterna i ärenden om
omhändertagande av djur har utskottet tidigare
framhållit vikten av att tillsynsmyndigheterna
agerar på ett så tidigt stadium som möjligt och vid
behov också samarbetar med t.ex. de sociala
myndigheterna (bet. 1999/2000:MJU4). Även de
organisationer som näringen tillhandahåller bör
kunna spela en viktig roll när det gäller att
förebygga eller avhjälpa missförhållanden i
djurhållningen. Utskottet är emellertid inte berett
att förorda den institutionella lösning som föreslås
i motionerna MJ36 (m) yrkande 2 och MJ241 (m).
Enligt vad utskottet erfarit har Lantbrukarnas
Riksförbund (LRF) initierat regionala nätverk för
att hjälpa och stödja jordbrukare i kris, och sådana
nätverk finns i så gott som samtliga LRF:s
länsförbund. Med det anförda avstyrker utskottet
motionerna.

Straffbestämmelser

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om
utvidgning och skärpning av
straffbestämmelserna vid brott mot
djurskyddsbestämmelserna och avstyrker två
motionsyrkanden (m, kd) om ytterligare
utvidgning av bestämmelserna.
Utskottet instämmer till fullo i syftet med
ett motionsyrkande (m) om straff för
användande av djur i pornografiska sammanhang
men föreslår att motionen i denna del lämnas
utan vidare åtgärd.

Propositionen

Regeringen föreslår att den som med uppsåt eller av
oaktsamhet bryter mot djurskyddslagen skall dömas
till böter eller fängelse i högst två år. Om brottet
har begåtts med uppsåt och avsett förpliktelse av
väsentlig betydelse från djurskyddssynpunkt skall
dömas till fängelse i högst två år.

Lagens bestämmelse om hur djur skall hanteras vid
slakt föreslås straffbeläggas. Detsamma gäller
bestämmelsen om att det fordras tillstånd för att
djur skall få användas för försöksändamål och andra
jämförliga ändamål samt för att djur skall få födas
upp, förvaras eller tillhandahållas för sådan
användning.

Motionerna

Enligt motion MJ34 (m) bör en straffsanktion införas
vid brott mot 4 § djurskyddslagen oavsett om
föreskrifter har utfärdats (yrkande 4), och vägran
av inspektion av tillsynsmyndigheterna bör vara
straffsanktionerat (yrkande 11). Även i motion MJ35
(kd) framförs krav på straff för djurhållare som
motsätter sig inspektion av tillsynsmyndighet
(yrkande 6). Straff bör enligt motion MJ34 (m)
införas även för användande av djur i pornografiska
sammanhang (yrkande 9).

Utskottets ställningstagande

Medvetandet om och intresset för djurens välfärd har
på senare år ökat högst väsentligt i samhället, och
många brott mot djurskyddsbestämmelserna anses, inte
minst av allmänheten, ha ett högt straffvärde. Så är
t.ex. fallet vid brott mot de för EU gemensamma
bestämmelserna om transport av djur liksom långvarig
misskötsel och bristande utfodring och vattning av
djuren. Med det nuvarande maximistraffet kan
emellertid inte ens de mest allvarliga eller
upprepade brott mot lagen medföra fängelse i mer än
ett år. Med hänsyn härtill och till samhällets syn
på brotten anser utskottet i likhet med regeringen
att lagen bör skärpas genom att maximistraffet i
fortsättningen bestäms till fängelse i två år och
att det i straffskalan för de allvarligaste brotten
endast skall ingå fängelse. Eftersom det finns behov
av att stärka djurskyddet enligt 13 §
djurskyddslagen, dvs. att djur skall skonas från
onödigt obehag och lidande inför och vid slakt,
tillstyrker utskottet regeringens förslag att
bestämmelsen om hantering av slaktdjur enligt denna
paragraf bör straffbeläggas. Utskottet tillstyrker
även förslaget om straffbeläggning för användning,
uppfödning, förvaring eller tillhandahållande av
djur för försöksändamål utan tillstånd. Utskottet är
emellertid inte berett att utvidga
straffbestämmelserna i enlighet med motionerna MJ34
(m) yrkandena 4 och 11 och MJ35 (kd) yrkande 6.
Motionerna i dessa delar avstyrks.

Utskottet delar givetvis den starka motvilja mot
användande av djur i pornografiska sammanhang som
kommer till uttryck i motion MJ34 (m). I 2 §
djurskyddslagen stadgas att djur skall behandlas väl
och skyddas mot onödigt lidande och sjukdom, och
enligt 17 § får djur inte tränas eller användas vid
film-, videogram- eller televisionsinspelning på
sådant sätt att de utsätts för lidande. Dessa
stadganden tillsammans med de skärpningar av
straffbestämmelserna som utskottet tillstyrkt ovan
är enligt utskottets mening ägnade att ytterligare
understryka samhällets syn på denna form av
djurplågeri. Med dessa uttalanden finner utskottet
syftet med motionens yrkande 9 tillgodosett.

Ändring i epizootilagen (1999:657)

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om
ändring i epizootilagen (1999:657) och
avstyrker ett motionsyrkande (kd) om höjning
av den generella ersättningsnivån.

Propositionen

Regeringen föreslår att lagen förtydligas på så sätt
att det uttryckligen anges att full ersättning för
produktionsbortfall lämnas redan vid misstanke om
utbrott av vissa särskilt allvarliga epizootiska
sjukdomar.

Motionen

Frågan om ersättning vid epizootiska sjukdomar
behandlas i motion MJ35 (kd). Enligt motionen skall
djurägare som är anslutna till frivilliga
kontrollprogram och som arbetar med förebyggande
åtgärder garanteras full ersättning, dvs. 100 %, för
kostnader eller förluster beroende på epizootilagen
eller zoonoslagen (yrkande 5).

Utskottets ställningstagande

Enligt nuvarande bestämmelser skall den som på grund
av beslut eller föreskrifter meddelade med stöd av
epizootilagen (1999:657) drabbas av bl.a.
produktionsbortfall få ersättning av staten.
Ersättning för sådant bortfall lämnas som regel med
50 % av den kostnad eller förlust som bortfallet
medför. Vid utbrott av sådana allvarliga epizootiska
sjukdomar som anges i föreskrifter meddelade av
regeringen utgår full ersättning. Som regeringen
föreslår är de epizootiska sjukdomar som bör
omfattas av den högre ersättningsnivån sådana som
Sverige inte kan riskera få spridning i landet.
Såväl EG:s regler som djur- och smittskyddshänsyn
förutsätter att ett antal för enskilda ingripande
beslut fattas redan vid misstanke om utbrott av
sådana sjukdomar. Utskottet delar regeringens
uppfattning att det inte finns något sakligt skäl
för att den som drabbas av ett bortfall på grund av
ett sådant beslut skall få en lägre kostnadstäckning
än den som drabbas av ett bortfall på grund av ett
beslut som fattats efter det att en
sjukdomsmisstanke har bekräftats. Trots att
nuvarande lagstiftning inte heller kan sägas
innebära en sådan begränsning bör det likväl i
lagtexten uttryckligen anges att full ersättning för
produktionsbortfall skall lämnas redan vid misstanke
om utbrott av sådana särskilt allvarliga epizootiska
sjukdomar som anges i föreskrifter meddelade av
regeringen.

När det gäller ersättningsnivåerna i övrigt vill
utskottet hänvisa till riksdagens beslut våren 1999
om en ny epizootilag (bet. 1998/99:MJU9). Lagen
trädde i kraft den 1 oktober 1999. Utskottet, som
inte har ändrat uppfattning i fråga om den generella
ersättningsnivån, avstyrker motion MJ35 (kd)
yrkande 5.

Djurskyddstillsynen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker tio motionsyrkanden (m,
kd, c, fp, mp) om djurskyddstillsynen med
hänvisning till pågående arbete på området.

Motionerna

Enligt motion 2000/01:Fi37 (fp) bör det klarläggas
om kommunerna med nuvarande ordning kan leva upp
till de krav som ställs av medvetna konsumenter
(yrkande 11). I motion MJ35 (kd) begärs att
regeringen skyndsamt lägger fram förslag om
djurskyddets organisation, dvs. om det samlade
djurskyddet, om en eventuell djurskyddsmyndighet och
om ansvaret för djurskyddet (yrkande 7). I motion
MJ37 (c) betonas att tillsynen även i fortsättningen
skall utgå från den lokala nivån som bygger på en
helhetssyn mellan olika tillsynslagar (yrkande 1).
Djurskyddslagen bör ändras så att kommunerna i
fortsättningen får formell rätt att samverka med
varandra (yrkande 2). Enligt motionerna MJ218 (c)
yrkande 1, MJ338 (c) yrkande 20 och MJ461 (mp) bör
ansvaret för den lokala djurskyddstillsynen ligga
kvar på kommunerna. Djurskyddstillsynen på
slakterierna bör enligt motion MJ352 (mp) särskiljas
så att besiktningsveterinärerna, dvs.
Livsmedelsverket, har ansvar för köttbesiktningen
och övriga veterinärer, dvs. Jordbruksverket,
ansvarar för djurskyddet (yrkande 1). I motion MJ519
(kd) begärs en samlad utredning om kommunernas
tillsyn enligt miljö-, djurskydds- och
livsmedelslagstiftningen (yrkande 5).

I motion MJ36 (m) framhålls att
tillsynsinspektörerna måste ha rimliga
förutsättningar för att utföra sina uppgifter.
Ytterligare resurser krävs för utbildning och
kompetensutveckling, inspektörerna behöver praktisk
erfarenhet av djurskötsel, och social kompetens är
viktig i tillsynsarbetet (yrkande 1). Obligatorisk
utbildning för djurskyddsinspektörer om
rättsväsendets praxis och krav efterlyses i motion
MJ526 (fp) yrkande 6.

Utskottets ställningstagande

Vid sin senaste behandling av motioner om
djurskyddstillsynens organisation i januari 2001
(bet. 2000/01:MJU8) hänvisade utskottet till den
behandling av betänkandet Utredningen om hur
djurskyddet skall vara organiserat (SOU 2000:108)
som då pågick i Regeringskansliet och till en
aviserad proposition i frågan. I den nu aktuella
propositionen anför regeringen emellertid att frågan
om hur tillsynsorganisationen över andra djur än
försöksdjur skall vara utformad behöver övervägas
ytterligare. Enligt vad utskottet erfarit samlades i
mars 2002 representanter för Jordbruksdepartementet,
Miljödepartementet, Jordbruksverket,
Livsmedelsverket, länsstyrelserna, Svenska
Kommunförbundet och kommunerna till ett möte om
livsmedels- och djurskyddstillsynen. Mötet
avslutades med ett antal slutsatser om den allmänna
inriktningen av livsmedels- och djurskyddstillsynen
och om vilka det förelåg enighet. Enligt dessa
slutsatser ligger huvudmannaskapet för tillsynen
kvar på kommunerna. Ansvaret för tillsynen fördelas
på Jordbruksverket, till dess en djurskyddsmyndighet
har inrättats, Livsmedelsverket, länsstyrelser och
kommuner. Utgångspunkten för samtalen var att
regelverket utformas så att det bättre
överensstämmer med de regler som gäller för
miljötillsynen, att tillsynen i allt väsentligt
finansieras genom avgifter och att kommunernas
inflytande när det gäller avgifternas storlek
förstärks. Respektive verk får föreskriftsrätt, och
föreskrifterna skall bl.a. innehålla miniminivåer
för tillsynen och krav på viss kompetens hos
inspektörerna. Verken skall även ge ut råd för
tillsynen och ha en aktiv dialog med kommuner och
länsstyrelser. Vidare föreslogs vid mötet att
samrådsgrupper inrättas mellan länsstyrelser och
kommuner och att länsstyrelsen får möjlighet att
överta eller återta tillsynsansvaret i det fall en
kommun missköter sina uppgifter. Kommunerna får rätt
att samverka och gemensamt nyttja personal enligt
samma principer som i dag gäller för miljötillsynen.
Därutöver diskuterades införande av ett
sanktionssystem. Utskottet anser att riksdagen inte
bör föregripa det vidare resultatet av regeringens
arbete på området och föreslår mot bakgrund av det
anförda att motionerna 2000/01:Fi37 (fp) yrkande 11,
MJ35 (kd) yrkande 7, MJ36 (m) yrkande 1, MJ37 (c)
yrkandena 1 och 2, MJ218 (c) yrkande 1, MJ338 (c)
yrkande 20, MJ352 (mp) yrkande 1, MJ461 (mp), MJ519
(kd) yrkande 5 och MJ526 (fp) yrkande 6 lämnas utan
vidare åtgärd. Det bör tilläggas att en proposition
om inrättande av en djurskyddsmyndighet är aviserad
under våren. Enligt vad utskottet erfarit kommer
myndigheten att få det centrala ansvaret för all
djurskyddstillsyn. Det bör tilläggas att i 2002 års
ekonomiska vårproposition, utgiftsområde 23,
föreslås under anslaget 42:7 Djurskyddsmyndigheten
ytterligare 15 miljoner kronor för att bygga upp
myndigheten.

En djurskyddsmyndighet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker fyra motioner (s, kd, fp,
mp) om lokalisering av djurskyddsmyndigheten
med hänvisning till regeringens tidigare
uttalanden och en aviserad proposition om
inrättande av en sådan myndighet.

Motionerna

Frågan om lokaliseringen av en aviserad
djurskyddsmyndighet tas upp i flera motioner. Enligt
motion MJ242 (fp) bör myndigheten lokaliseras till
Uppsala. I motion MJ297 (kd) föreslås Lund som
lokaliseringsort medan Borgholm föreslås i
motionerna MJ409 (kd) och N11 (s).

Utskottets ställningstagande

Enligt vad utskottet erfarit kommer regeringen att
under våren 2002 lägga fram en proposition om
inrättande av en djurskyddsmyndighet. När det gäller
myndighetens lokalisering uttalade regeringen hösten
2001 (prop. 2001/02:4) att, eftersom myndigheten
kommer att ha stort behov av närhet till forskning,
utbildning och etablerad expertis på
djurskyddsområdet, regeringen kommer att föreslå att
den nya myndigheten lokaliseras till Skara. I Skara
finns dels Sveriges lantbruksuniversitets
institution för husdjurens miljö och hälsa, dels
landets enda utbildning för djurskyddsinspektörer
och djursjukvårdare. Regeringen, som förväntade en
god interaktion mellan djurskyddsmyndighetens
verksamhet och forskning och utbildning, ansåg att
lokaliseringen till Skara bör kunna ge goda
förutsättningar för samverkan med aktiv forskning,
grundutbildning samt fort- och vidareutbildning. Med
det anförda avstyrker utskottet motionerna MJ242
(fp), MJ297 (kd), MJ409 (kd) och N11 (s).

Vissa djurhållningsfrågor inom
animalieproduktionen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker ett flertal
motionsyrkanden (m, v, kd, fp, mp) om
djurhanteringen på slakterier, om småskaliga
slakterier och om djurtransporter inom landet
med hänvisning bl.a. till det arbete som
pågår på området. På samma grunder avstyrker
utskottet motioner (m, v, kd, mp) om bl.a.
koscher- och halaleslakt, burhållning av
höns, kastrering av smågrisar och om
tvångsmatning av djur.
Utskottet instämmer till fullo i det allmänna
syftet med ett antal motioner (m, v, kd, c,
mp) som tar upp vissa missförhållanden i
djurhanteringen inom EU, särskilt vad gäller
långa transporter av levande djur.

Motionerna

Djurtransporter och slakt

Enligt motion MJ266 (m) bör regelverket för slakt av
djur stärkas och konsumenternas insyn ökas. I motion
MJ301 (v) anförs att föreskrifterna för slakterier
bör ses över för att garantera att de även tar
hänsyn till djurens upplevelser och beteenden
(yrkande 4). Enligt motion MJ410 (kd) bör regeringen
återkomma med förslag om hur djurhanteringen på våra
svenska slakterier skall förbättras.

Reglerna för slakt bör enligt motion MJ34 (m)
gälla även vid dödande av fjäderfä för annat än
humankonsumtion (yrkande 6).
Enligt motion MJ218 (c) bör regelverket för mobila
slakterier och/eller gårdsslakterier förenklas
(yrkande 3). I motion MJ376 (mp) föreslås införande
av legitimation för slakteripersonal och
djurtransportörer (yrkande 1). Åtgärder som
underlättar för hemslakt efterlyses även i motion
MJ418 (mp) yrkande 9. Enligt motion MJ479 (s) bör
slakterierna transporteras till djuren,
transportsubventionerna avskaffas, ekonomiska
incitament införas för mobila slakterier och
slakteriernas rutiner när det gäller djurskydd ses
över. Enligt motion MJ526 (fp) skall slakt ske så
nära djurens uppfödningsplatser som möjligt (yrkande
5).
I motion MJ526 (fp) begärs att regeringen verkar
för att EU:s regler och direktiv för djurhållning
snarast implementeras i medlemsländerna och att
efterlevnaden kontrolleras i Sverige och övriga
medlemsländer (yrkande 3).
Behovet av en svensk djurskyddslagstiftning som
inte diskriminerar enskilda religionsutövare påtalas
i motion MJ305 (kd). Mot den bakgrunden bör
möjligheter skapas för koscher- och halaleslakt.
Frågan om transporter av levande djur behandlas i
ett flertal motioner. Enligt motion MJ352 (mp) bör
det vara Jordbruksverkets ansvar att informera
kommunerna om vilka skyldigheter och möjligheter de
har vad gäller tillsyn av transporter till slakt
(yrkande 2). I motion MJ369 (s) framhålls behovet av
ständig teknikutveckling för att minimera stress och
skador i samband med transporter. I motion MJ418
(mp) framställs krav på utökade kontroller av
importerade djur och animalieprodukter (yrkande 2).
Transporterna av levande slaktdjur måste enligt
motion MJ474 (v) yrkande 4 begränsas kraftigt.
Enligt motion MJ526 (fp) bör tiden för
slakttransporter minimeras (yrkande 4).
Den svenska regeringen bör enligt motion MJ314
(kd) arbeta för att EU skall kartlägga och
dokumentera huruvida djurskyddet åsidosätts vid
transporter av levande djur mellan EU:s olika
medlemsländer (yrkande 2). Enligt motion MJ338 (c)
bör regeringen verka för en skärpning av EU:s
transportdirektiv med utgångspunkt att transporterna
skall avse kött, inte levande djur (yrkande 17), och
EU:s stöd och subventioner av transporter av
slaktdjur bör slopas (yrkande 18). Även i motion
MJ515 (mp) begärs att EU:s exportsubventioner och
subventioner för transport av levande djur skall
avskaffas (yrkande 2).
I motion MJ263 (m) anförs att regeringen bör
intensifiera arbetet med att stoppa exporten av
levande kalvar och lamm, initiera
informationsinsatser och arbeta intensivt för att
påverka EU:s regler så att det blir omöjligt att
exportera levande djur för slakt i annat land.
Enligt motion MJ527 (v) bör regeringen verka för att
levande djur undantas från EU:s frihandelsprincip
(yrkande 2).
När det gäller tillämpningen av dispensmöjligheten
för båspallmåtten bör enligt motion MJ520 (kd)
bestämmelserna göras tydligare, och lantbrukare med
dokumenterad god djuromsorg bör ha möjlighet till
dispens (yrkande 13).
I motion MJ376 (mp) framförs krav på förbud mot
elektriska påfösare (yrkande 2).

Burhållning av höns

Enligt motion MJ405 (v) bör nya dispenser från
kraven om hållning av burhöns inte medges fr.o.m. år
2000 (yrkande 1), och samtliga nya dispenser som
beviljats efter år 2002 bör dras tillbaka (yrkande
2). I motion MJ412 (m) begärs att regeringen lägger
fram förslag om förbud mot burhållning av höns med
så kort avvecklingsperiod som möjligt. Enligt motion
MJ514 (mp) bör modifierade burar förbjudas (yrkande
1) och dispenserna för burhöns upphöra (yrkande 2).

Slaktkycklingproduktion m.m.

Enligt motion MJ354 (mp) bör kvicksilverföreningar i
läkemedel och vacciner för djur förbjudas.

I motion MJ230 (mp) begärs en översyn av
bestämmelserna för slaktkycklinguppfödning. Reglerna
för uppfödningen bör överensstämma med
djurskyddslagens anda (yrkande 1). Dagens
”industriella” kycklinguppfödning karakteriseras av
för hög tillväxthastighet, så gott som obefintlig
rörelsefrihet och antibiotika i fodret (yrkande 2).
Bekämpningen av ektoparasiter hos fjäderfän tas upp
i motion MJ249 (m). Frågan om hur det förbjudna
bekämpningsmedlet Neguvon skall ersättas med EU-
godkända medel för adekvat bekämpning bör utredas
och medel avsättas för forskning på området. Enligt
motion MJ278 (mp bör förbud införas mot
slakthönsraser med problem och defekter (yrkande 1),
och regeringen bör inom EU aktualisera frågan om
sundhet hos slakthönsraser (yrkande 2). I motion
MJ418 (mp) presenteras ett antal förslag i syfte att
komma till rätta med problemen med raser med
genetiskt betingade defekter. Genmanipulation av
djur inom livsmedelsproduktionen bör förbjudas.
Import av sådana djur och av djur som har behandlats
med tillväxthormon eller antibiotika i tillväxtsyfte
bör förhindras. Genmanipulation av djur bör tillåtas
endast i undantagsfall och för viss medicinsk
forskning och antibiotika tillåtas endast för
behandlig av sjuka djur. Användningen i Sverige av
raser med genetiskt betingade defekter och många
högproduktionsavlade höns och kycklingar bör
förbjudas (yrkande 8).

Övriga frågor

I två motioner, MJ216 (mp) och MJ400 (v), begärs
förbud mot kastrering av smågrisar utan bedövning.

Enligt motion MJ511 (mp) bör regeringen fortsätta
att driva frågan om tilläggsgarantier från EU för
skydd mot PRRS (porcine respiratory and reproductive
syndrome) för att kunna stoppa import av danska
grisar (yrkande 1).
Behovet av att regeringen i internationella forum
arbetar för att tvångsmatning av djur förbjuds i
fler länder påtalas i motion MJ264 (m).

Utskottets ställningstagande

Djurtransporter och slakt

Inledningsvis vill utskottet erinra om att det i 13
§ djurskyddslagen (1988:534) har slagits fast att
djur skall skonas från onödigt obehag och lidande
när de förs till slakt och när de slaktas. I övrigt
ankommer det på regeringen och ansvarig myndighet
att meddela närmare föreskrifter om slakt och om
avlivning av djur. I 11 § djurskyddslagen föreskrivs
bl.a. att djur skall skonas från onödigt obehag och
lidande när de förs till slakt, och enligt 14 §
första stycket skall djur vara bedövat när blodet
tappas av. Andra åtgärder vid slakt får inte vidtas
innan djuret har dött. Regeringen eller
Jordbruksverket får dock meddela undantag från
föreskriften om bedövning av fjäderfä och kaniner
eller meddela ytterligare föreskrifter om slakt och
om avlivning av djur i andra fall. I syfte att
ytterligare stärka djurskyddet vid slakt har
utskottet tidigare i betänkandet tillstyrkt
regeringens förlag om utvidgade straffbestämmelser.
Utskottets ställningstagande innebär bl.a. att
bestämmelsen i 13 § djurskyddslagen (1988:543) om
hantering av slaktdjur bör straffbeläggas. Utskottet
vill i sammanhanget även hänvisa till den utfrågning
med representanter för Jordbruksverket angående
vissa aktuella djurskyddsfrågor som utskottet
anordnade den 19 oktober 2000 och den offentliga
utfrågning angående tillsyn enligt djurskyddslagen
som utskottet anordnade den 23 november 2000. Det
bör framhållas att Sverige inom ramen för
ordförandeskapet i EU under våren 2001 lyfte fram
frågorna om vad som är god djurhållning, vilket
egenvärde djur har och vilket moraliskt ansvar
människan har att behandla djur väl. Regeringen
initierade bl.a. en debatt om djuretik i
ministerrådet och höll informella
rundabordsdiskussioner med företrädare för
djurskyddsorganisationer.

Utskottet vill även erinra om det landsomfattande
transportprojekt med syfte att förbättra djurskyddet
i samband med transporter av djur som
Jordbruksverket inledde den 1 augusti 1998.
Resultatet från transportprojektet visar att de
svenska djurtransporterna sköts väl och att
påtagliga brister i djurskyddet under transport är
ovanligt. Samtidigt visar resultatet att gällande
lagstiftning inte alltid efterlevs fullständigt. För
att fortsatt bistå tillsynsmyndigheterna, åtgärda
påvisade brister i tillsynen av transporter och
utbilda transportörer och tillsynspersonal har
Jordbruksverket anställt två djurskyddsinspektörer.
Vidare uppdrog regeringen den 12 oktober 2000 till
Jordbruksverket att göra en översyn av befintligt
regelverk för djurtransporter. Uppdraget redovisades
i december 2000 och bearbetas för att ligga till
grund för svensk position när det gäller
förändringar av EG:s regelverk.
Enligt vad utskottet erfarit har regeringen och de
svenska myndigheterna på djurområdet, i synnerhet
Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska
anstalt (SVA), under år 2000 arbetat vidare med
principen att det föreligger ett tydligt samband
mellan det sätt på vilket jordbruket och
djurhållningen bedrivs och kvaliteten hos de
livsmedel som produceras.
När det gäller djurskyddet på svenska slakterier
anförde jordbruksministern i svar på interpellation
2001/02:29 den 2 november 2001 (prot. 2001/02:23 §
5) att det enligt hennes mening är fullständigt
oacceptabelt att djur plågas på svenska slakterier.
Djurskyddstänkandet måste finnas i varje led i
matkedjan och bristande djurskydd skall inte få
förekomma. Den offentliga djurskyddstillsynen skall
förstärkas bl.a. genom samverkan mellan olika
myndigheter och genom att besiktningsveterinärens
kompetens och närvaro tas till vara i slakteriet.
Alla veterinärer, också besiktningsveterinärerna,
bör få skyldighet att anmäla brister i djurskyddet,
vilket kommer att framgå av förordningen (1971:810)
med allmän veterinärinstruktion. I slutet av
november 2001 presenterade jordbruksministern också
ett tiopunktsprogram för bättre djurskydd och
fördjupad djuretik i samband med slakt. Programmet
innehåller följande punkter:
1. Djurskyddslagens anda skall genomsyra allt
arbete med djur.
2. Bred diskussion om djuretik initieras av
departementet.
3. Utbildningen förstärks och certifiering av
personal som arbetar med djur införs.
4. Cheferna i slakteriföretagen är ansvariga – de
skall ut på golvet.
5. Alla veterinärer blir skyldiga att anmäla
brister i djurskyddet, även besiktningsveterinärer.
6. Småskalig livsmedelsproduktion
stimuleras/mobila slakterier övervägs.
7. Djurskyddslagen förstärks.
8. Tillsynen förbättras.
9. Bort med långa djurtransporter.
10. Ny djurskyddsmyndighet.

Enligt vad utskottet inhämtat har Jordbruksverket
tillsatt en central tillsynsgrupp (CTG) för att
förstärka verkets samordnande och stödjande centrala
tillsynsverksamhet på djurskyddsområdet. Gruppen
skall ge verket underlag till handlingsplan som
skall revideras minst årligen. Uppdraget innebär att
gruppen skall utarbeta förslag till mål och
prioriteringar, mallar för planer,
resultatredovisningar och rapporteringar,
ändamålsenliga rapporteringssystem, tillsynsmetodik
och projektinriktad tillsyn, delta i planering och
utvärdering, samordna planer för utbildningar och
konferenser, centrala och regionala stöd-, hjälp-
och rådgivningsåtgärder samt kvalitetsbedömning av
olika omsorgs- och tillsynsprogram. Det bör
tilläggas att, sedan massmedierna hösten 2001
uppmärksammat brister i djurskyddet vid vissa
slakterier, Jordbruksdepartementet kallade till
möten med slakteribranschens företrädare,
Livsmedelsverket och Jordbruksverket den 1 oktober
2001. Resultatet blev bl.a. att näringen förklarade
sig ha det fulla ansvaret på slakterierna och åtog
sig att gemensamt utarbeta handlingsplaner för att
säkerställa en god djuromsorg. Vid ett
uppföljningsmöte den 4 december 2001 redovisades
bl.a. att ett utbildningsprogram för stallpersonal
och transportörer hade tagits fram och att
utbildningen med prov och med praktiskt arbete skall
leda till certifiering. Enligt vad utskottet erfarit
utarbetar Jordbruksverket och Livsmedelsverket för
närvarande en skrivelse till regeringen med förslag
till ändringar i djurskyddslagstiftningen. Förslagen
syftar till att förstärka och ytterligare definiera
besiktningsveterinärernas roll avseende djurskyddet
vid slakterierna.

Sammantaget innebär det ovan anförda att syftet
med motionerna MJ266 (m), MJ301 (v) yrkande 4 och
MJ410 (kd) i allt väsentligt får anses tillgodosett.
Motionerna bör inte medföra någon ytterligare åtgärd
från riksdagens sida.
Med anledning av motion MJ34 (m) vill utskottet
erinra om att reglerna om slakt är tillämpliga
oavsett för vilket ändamål djuret skall användas
efter slakten. Med hänvisning härtill och till vad
utskottet i tillämpliga delar anfört ovan finner
utskottet motionens yrkande 6 tillgodosett.
I regleringsbrevet för år 1999 fick
Jordbruksverket i uppdrag att årligen göra en
utvärdering av olika s.k. religiösa slaktmetoder i
syfte att finna en metod som inte strider mot
svenska bestämmelser om skydd av djur vid slakt, men
som kan accepteras av de parter vars sedvänjor
innebär tillämpning av skäktning, dvs. slakt utan
att djuret är bedövat. Jordbruksverket skall i
utvärderingen beakta nationell och internationell
forskning på området. Utvärderingen skall ske i
samråd med bl.a. företrädare för olika religiösa
grupper och Ombudsmannen mot etnisk diskriminering.
Jordbruksverkets senaste rapport lämnades till
regeringen den 14 december 2001 och bereds i
Regeringskansliet. Med hänvisning härtill bör motion
MJ305 (kd) inte medföra någon vidare riksdagens
åtgärd.
När det gäller frågan om transporter av levande
djur vill utskottet inledningsvis erinra om att
utskottet i januari 2001 till fullo instämde i det
allmänna syftet med ett antal motioner som tog upp
vissa missförhållanden i EU:s djurhantering,
särskilt vad gäller långa transporter av levande
djur (bet. 2000/01:MJU8). Utskottets
ställningstagande kvarstår givetvis.
Sedan utskottets senaste behandling av motioner om
djurtransporter och småskaliga slakterier i januari
2001 (bet. 2000/01:MJU8) har en särskild utredare
tillkallats med uppgift att utreda och föreslå
åtgärder för att förhindra onödiga respektive långa
djurtransporter samt stimulera slakt av djur för
konsumtion nära den plats där de föds upp. Utredaren
skall även klarlägga transportvägarna inom EU och
vilka faktorer som styr lokaliseringen av
slakterierna. Utredaren skall vidare kartlägga vilka
bestämmelser som har betydelse för var slakten sker
och vilka effekter det befintliga regelverket har i
förhållande till djurens behov, särskilt när det
gäller långa transporter med vilopauser. Särskilt
skall möjligheten att med ekonomiska åtgärder
förändra transportmönstret utredas. Utredaren skall
även undersöka förutsättningarna för att använda
mobila slakterier nära uppfödningsplatsen samt
kartlägga det tillfälliga transportförbudets
effekter på transporttider, transportvägar och
djurens välbefinnande samt vilken betydelse
slakteristrukturen och transportmönstret har för de
ekonomiska konsekvenserna av ett transportförbud
(dir. 2001:15 och 2001:27). Uppdraget skall
redovisas senast den 1 oktober 2002. Utskottet vill
även erinra om Jordbruksverkets och
Livsmedelsverkets skrivelse till regeringen med
förslag till ändringar i djurskyddslagstiftningen.
Som utskottet redogjort för ovan syftar förslagen
till att förstärka och ytterligare definiera
besiktningsveterinärernas roll avseende djurskyddet
vid slakterierna. Det anförda innebär att motionerna
MJ218 (c) yrkande 3, MJ352 (mp) yrkande 2, MJ369
(s), MJ376 (mp) yrkande 1, MJ418 (mp) yrkandena 2
och 9, MJ474 (v) yrkande 4, MJ479 (s) och MJ526 (fp)
yrkandena 4 och 5 bör lämnas utan vidare åtgärd.
Vad beträffar reglerna för djurtransporter inom
övriga EU skall transportdirektivet revideras, och
kommissionen skall presentera ett förslag till
reviderat direktiv senare under våren. Samtidigt
pågår en revidering även av Europakonventionen om
skydd av djur under transport. Enligt vad utskottet
erfarit lämnade den vetenskapliga kommittén för
djurhälsa och djurskydd i mars 2002 en rapport om
djurtransporter till kommissionen. Kommittén
rekommenderar bl.a. nya längsta transporttider,
vilotider, utfodringstider och lastmetoder liksom
förbud mot transporter av mycket unga djur och krav
på utbildning av djurtransportörerna. Enligt
Jordbruksdepartementet har Sverige många gånger
påpekat det orimliga i nuvarande regler. Frågan är
emellertid komplicerad på grund av principen om fri
handel inom unionen. Utskottet vill återigen starkt
understryka det angelägna i att regeringen aktivt
verkar för att motverka de allvarliga
missförhållanden som har konstaterats när det gäller
djurskydd och djurtransporter inom EU. Som utskottet
anförde i januari 2001 måste det svenska arbetet på
detta område präglas av ständigt framflyttande av
positionerna. Utskottet, som förutsätter att de
synpunkter som här framförts kommer att beaktas i
det fortsatta arbetet på området, föreslår med dessa
uttalanden att motionerna MJ314 (kd) yrkande 2,
MJ338 (c) yrkandena 17 och 18, MJ515 (mp) yrkande 2,
MJ526 (fp) yrkande 3 och MJ527 (v) yrkande 2 lämnas
utan vidare åtgärd.
När det gäller transport av kalvar får enligt EG:s
regler kalvar transporteras först sedan naveln är
läkt, dvs. vid två veckors ålder. I ett frågesvar i
kammaren (2001/02:230) har jordbruksministern anfört
att enligt hennes åsikt småkalvar inte skall
transporteras vid så låg ålder, och hon kommer
därför att verka för att åldersgränsen skall höjas.
Sverige har många gånger påpekat det orimliga i
nuvarande regler och kommer att mycket aktivt driva
frågan om transport av mycket unga djur. För
Sveriges del gäller att, enligt Jordbruksverkets
föreskrifter om transport av levande djur, kalvar
under två veckors ålder inte får transporteras. För
att kartlägga efterlevnaden av gällande regler och
höja kompetensen hos tillsynsmyndigheter och polis
initierade verket under år 1999 ett landsomfattande
projekt rörande tillsynen av djurtransporter. Syftet
med Jordbruksverkets tillsynsprojekt var, förutom
att få en bild av läget i landet, att utbilda de
lokala tillsynsmyndigheterna i tillsyn av
transporter, och djurskyddsinspektörer i berörda
kommuner rekommenderades av verket att särskilt
inspektera och dokumentera förhållandena bl.a. vid
kalvtransporter inom Sverige. Projektet utvärderades
i december 2000. Jordbruksverket har i ett
pressmeddelande den 19 december 2000 lämnat
information om utvärderingen och om de regler som
gäller för transport och uppfödning av kalvar. Där
framhålls bl.a. att verket, vars inställning är att
långa transporter av unga djur inte är etiskt
försvarbara, är nationellt och internationellt
drivande i frågan om djurskydd under transport. Den
verksamhet med export av kalvar från olika uppfödare
i Sverige som uppmärksammades i massmedierna under
senhösten 2000 har också föranlett vissa åtgärder
från Lantbrukarnas Riksförbunds sida. Åtgärderna
syftar närmast till att få fram en fungerande
marknad inom landet och omfattar bl.a. utfästelser
om hämtningstider och vissa prisgarantier i
samarbete med Swedish Meats. Med det anförda finner
utskottet att motion MJ263 (m) bör lämnas utan
vidare åtgärd.
Den dispensmöjlighet som efterfrågas i motion
MJ520 (kd) finns i 1 kap. 31 § i Jordbruksverkets
föreskrifter om djurhållning inom lantbruket m.m.
(SJVFS 2000:107). Bestämmelsen har följande lydelse:
Om det föreligger särskilda skäl, kan
Jordbruksverket medge undantag från föreskrifterna i
denna författning. Som utskottet tidigare anfört är
det djurmiljön i sin helhet som är det viktigaste.
Det finns möjlighet att godta mindre avvikelser från
måttbestämmelserna i enskilda fall, och det är
Jordbruksverket som i förekommande fall ger
individuella dispenser. Också detta är en utpräglad
myndighetsfråga. Med det anförda finner utskottet
motionens yrkande 13 tillgodosett.
När det gäller elektriska påfösare vill utskottet
erinra om att Jordbruksverket har fastställt
särskilda regler för hur elektriska påfösare får
användas. Enligt reglerna får instrument som ger
elektriska stötar inte användas vid drivning av djur
från transportfordon till stall eller inom en
stallbyggnad. Elektriska pådrivare är tillåtna i
undantagsfall, men då endast i fråga om svin och
vuxna nötkreatur, och får endast användas mot
djurets bakdelsmuskulatur. Endast enstaka impulser
av högst en sekunds varaktighet får ges, och stiften
på pådrivaren skall vara avrundade. Om dessa regler
följs bör enligt Jordbruksverket användningen av
elektriska pådrivare i slakteriet inte innebära
djurskyddsproblem. Med det anförda avstyrks motion
MJ376 (mp) yrkande 2.

Burhållning av höns

När det gäller avveckling av burhållning av höns
vill utskottet hänvisa till ett interpellationssvar
av jordbruksministern i november 2001 (svar på
interpellation 2001/02:43). Slutdatum för dem som
beviljats en fjärde hönsomgång på dispens varierar
från tidig höst 2002 och framåt. Endast en producent
har dispens efter år 2003. Denna dispens, som gäller
för ca 6 000 hönor, har ett slutdatum i början av
januari 2004. Dispenser ges inte om grava
anmärkningar på djurhållningen konstaterats, tvärtom
har Jordbruksverket besiktigat anläggningarna hos de
djurhållare som ansökt om dispens för att försäkra
sig om att endast anläggningar som uppfyller höga
djurskyddskrav kommer i fråga för dispens. Den 1
januari 2004 blir det, enligt EG:s handelsnormer för
ägg, obligatoriskt att märka alla ägg med uppgifter
om i vilket inhysningssystem de har producerats. Än
så länge är anslutningen till märkningen frivillig,
men redan i dag förekommer ändå märkning av burägg,
dock inte hos alla packerier. När det gäller den
frivilliga märkningen skall det fr.o.m.
den 1 januari 2002 endast finnas tre typer av
märkning att välja på – frigående ute, frigående
inne eller burägg. Syftet är att ytterligare
förbättra konsumentens möjligheter att göra medvetna
val vid köp av ägg. Jordbruksverket bedömer sin
dispensgivning som mycket restriktiv, och enligt
verkets prognos går omställningen nu mycket snabbt
framåt. Eftersom omställningen är så långt
framskriden ser nu Jordbruksverket över möjligheten
att helt upphäva dispensreglerna. Med det anförda
finner utskottet syftet med motionerna MJ405 (v)
yrkandena 1 och 2, MJ412 (m) och MJ514 (mp)
yrkandena 1 och 2 i allt väsentligt tillgodosett.

Slaktkycklingproduktion m.m.

Som utskottet anförde i januari 2001 innehåller
vissa vacciner små mängder kvicksilver (tiomersal)
som konserveringsmedel. Det gäller både
humanvacciner och andra typer av vacciner. Enligt
Läkemedelsverket är det i dag inte möjligt att helt
förbjuda användningen i alla vacciner, eftersom det
saknas lämpliga alternativa konserveringsmedel. Vid
godkännande av djurvaccin på EG-nivå kräver
Kommittén för veterinärmedicinska produkter (CVMP)
att tillverkare motiverar varför tiomersal ingår i
produkterna. Av det anförda torde framgå att frågan
om förbud mot kvicksilver i vaccin kräver särskild
sakkunskap i medicinska och läkemedelstekniska
frågor, och utskottet har inget underlag för att
göra någon annan bedömning än Läkemedelsverket i
denna fråga. Utskottet avstyrker därmed motion MJ354
(mp).

När det gäller frågan om uppfödning av
slaktkyckling vill utskottet erinra om att EG-
kommissionen den 21 mars 2000 antog en rapport från
den vetenskapliga kommittén för djurhälsa och
djurskydd med titeln The Welfare of Chickens Kept
for Meat Production (Broilers). Rapporten innehåller
bl.a. rekommendationer för uppfödningen.
Kommissionen arbetar med förslag till
djurskyddsregler på området, och Sverige har kallats
att delta i en s.k. drafting group eftersom Sverige
är ett av de få europeiska länder som har regler för
slaktkycklingproduktion. Utskottet vill även erinra
om det detaljerade djuromsorgsprogram som
branschorganisationen Svensk Fågel i samarbete med
bl.a. Jordbruksverket har utarbetat i syfte att
förbättra skyddet för slaktkyckling i Sverige. Med
det anförda avstyrks motion MJ230 (mp) yrkandena 1
och 2 i den mån motionen inte kan anses
tillgodosedd.
Enligt vad utskottet inhämtat bedrivs ingen avel
av slaktkyckling i Sverige, vilket gör det svårt att
med svenska regler påverka avelsmålen. Enligt
Jordbruksdepartementet har Sverige troligen de
hårdaste reglerna för slaktkycklinguppfödning i
världen och departementet anser att myndigheternas
kontroll av slaktkycklinguppfödningen är god.
Utskottet har även inhämtat att så gott som samtliga
uppfödare, dvs. ca 97 %, är anslutna till det
frivilliga omsorgsprogrammet. Det kan tilläggas att
Sveriges lantbruksuniversitet och SVA bedriver
forskning på området. När det gäller fodertillsatser
har utskottet inhämtat att kommissionen på rådsmötet
den 22 och 23 april 2002 kommer att lägga fram
förslag till ny förordning om fodertillsatser
(COM(2002) 1533 final). Förslaget innehåller bl.a.
förbud mot användning av antibiotika som
fodertillsats. Med det anförda finner utskottet
syftet med motionerna MJ278 (mp) yrkandena 1 och 2
och MJ418 (mp) yrkande 8 i väsentliga delar
tillgodosett.
Vid läkemedelsbehandling av livsmedelsproducerande
djur får enligt rådets förordning 2377/90 om
gränsvärden för rester av veterinärmedicinska
läkemedel i livsmedel endast sådana substanser
användas som är godkända av kommissionen.
Förordningens syfte är att skydda konsumenterna från
skadliga läkemedelsrester i livsmedel. Förordningen
har emellertid lett till problem i fråga om
tillgången till läkemedel för behandling av vissa
djurarter eftersom ett särskilt gränsvärde, MRL-
värde, måste fastställas för varje djurslag för
vilket läkemedlet skall användas. Av ekonomiska skäl
händer det att företag väljer att endast ansöka om
godkännande för användning till de djurslag som
representerar en stor marknad för produkten i fråga.
Enligt vad utskottet erfarit har det
veterinärmedicinska läkemedel som tidigare användes
i Sverige för bekämpning av yttre parasiter t.ex.
kvalster hos fjäderfä dragits in av ovanstående
skäl. För att undvika djurhälso- och
djurskyddsproblem har Jordbruksverket och SVA även
uppmanat djurägarna att förebygga parasitproblem så
långt möjligt genom bl.a. hygieniska åtgärder.
Utskottet har inhämtat att flera myndigheter under
det gångna året har samverkat för att försöka hitta
alternativa läkemedel som skulle kunna användas
genom licensförskrivning, och i november 2001
presenterade kommissionen förslag till ändringar i
den gemensamma EG-lagstiftningen avseende läkemedel
som på sikt anses kunna lösa problemen. Ändringar
som ingår i en större översyn av hela
läkemedelsområdet innehåller bl. a. förslag om att
det skall bli möjligt att använda läkemedel till
andra djurslag än de för vilka de ursprungligen
godkänts. Åtgärder föreslås även för att uppmuntra
läkemedelsföretagen att ansöka om godkännande för
flera djurslag. Genom att öka den tid under vilken
företagens data är skyddad hoppas man skapa
ekonomiska incitament för att få företagen att
ansöka om godkännande för fler djurslag.
Kommissionens förslag diskuteras för närvarande i
arbetsgrupper under ministerrådet. Det anförda
innebär att syftet med motion MJ249 (m) i allt
väsentligt får anses tillgodosett.

Övriga frågor

För Sveriges del gäller enligt 25 §
djurskyddsförordningen (1988:539) att, vid
kastrering av svin som uppnått två veckors ålder,
ingreppet skall göras under bedövning. För EU:s del
visade det sig under förhandlingarna om ändringar i
svindirektivet (91/630/EEG) våren 2001 att det för
närvarande inte finns någon kvalificerad majoritet
för ett förbud mot kastrering av smågrisar.
Kommissionens förslag diskuteras för närvarande i
arbetsgrupper under ministerrådet. Enligt vad
utskottet erfarit kommer kommissionen att tidigast
år 2005 lägga fram nya förslag om kastrering enligt
artikel 6 i det nya svindirektivet (2001/88/EG).
Under jordbruksrådets möte i oktober 2001 kom
emellertid ministrarna i Danmark, Tyskland, Sverige,
Belgien och Holland överens om att kastrering av
smågrisar i princip bör förbjudas. En styrgrupp har
bildats som bl.a. har utsett en arbetsgrupp med
representanter för forskarna i dessa länder. Enligt
Jordbruksdepartementet är Sverige positivt till att
avskaffa kastrering av smågrisar så snart det är
möjligt. Det måste emellertid finnas tillräckligt
bra alternativ. I det syftet finansierar
Jordbruksverket ett forskningsprojekt som undersöker
vilka möjligheter det finna att genom avelsåtgärder
minska ornelukten så att kastreringen kan upphöra.
Mot bakgrund av det anförda bör motionerna MJ216
(mp) och MJ400 (v) lämnas utan vidare åtgärd.

I avvaktan på kommissionens beslut med anledning
av Sveriges ansökningar om tilläggsgarantier
tillämpar Sverige sina egna djurhälsobestämmelser
vid import av djur. Enligt vad utskottet erfarit
kommer Jordbruksverket vid import av avelsgaltar
från Danmark att ange vilka djurhälsovillkor som
skall vara uppfyllda, bl.a. karantän eller isolering
samt provtagningar för att kontrollera frihet från
salmonella och smittsamma djursjukdomar, inklusive
PRRS. Enligt Jordbruksdepartementet driver Sverige
frågan om tilläggsgarantier för PRRS och andra
allvarliga djursjukdomar mycket hårt. Från
departementets sida har upprepade kontakter tagits
med kommissionen, såväl politiskt som på
tjänstemannanivå, för att påskynda kommissionens
arbete med de svenska ansökningarna. Departementet
bedömer Sveriges skäl för sin begäran om
tilläggsgarantier för PRRS som mycket starka. Därmed
får motion MJ511 (mp) yrkande 1 anses tillgodosedd.
Kommissionen antog den 16 december 1998 en rapport
från den vetenskapliga kommittén med titeln Welfare
Aspects of the Production of Foie Gras in Ducks and
Geese, dvs. Djurskyddsaspekter på framställning av
ank- och gåsleverpastej. Inom EU saknas regler för
sådan framställning, däremot har Europarådet antagit
rekommendationer för framställning av leverpastej av
ankor och gäss. Rekommendationerna innehåller
emellertid inget förbud mot tvångsmatning, vilket
Sverige enligt Jordbruksdepartementet kraftigt har
kritiserat. I de internationella sammanhang där
djurskyddsfrågor diskuteras för Sverige enligt
departementet givetvis fram sina synpunkter på
tvångsmatning av djur, och den svenska ståndpunkten
är att detta inte skall förekomma. Utskottet delar
givetvis regeringens uppfattning i frågan och
förutsätter att regeringen kraftfullt verkar för ett
förbud mot denna form av livsmedelsproduktion. Med
det anförda föreslår utskottet att motion MJ264 (m)
lämnas utan vidare åtgärd.

Uppfödning av pälsdjur

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker nio motionsyrkanden (s,
m, v, kd, mp) om pälsdjursnäringen med
hänvisning till det arbete som pågår på
området.

Motionerna

I motion MJ246 (m, kd) framhålls att näringarna inom
lantbrukssektorn, inklusive farmarna för
pälsdjursuppfödning, måste få stabila näringsvillkor
(yrkande 1). Pälsdjursuppfödningens betydelse för
landsbygden betonas (yrkande 2), liksom vikten av
att regelsystemen för djurhållning utformas i
överensstämmelse med etiska principer och
vetenskaplig forskning (yrkande 3). Ett gemensamt
europeiskt regelverk bör tillskapas (yrkande 4). I
motion MJ250 (m) betonas vikten av att
pälsdjursuppfödningen ges goda förutsättningar i
form av stabila näringsvillkor och tydligt
formulerade etiska regler. Enligt motion MJ403 (v)
bör klara regler utformas för pälsdjursnäringen och
en konsekvensanalys göras av näringens ändrade
förutsättningar. Även i motion MJ485 (s) framhålls
betydelsen av tydliga etiska regler för den svenska
pälsdjursuppfödningen och behovet av långsiktig
seriös forskning.

Enligt motion MJ265 (m) bör uppfödningen av
pälsdjur avvecklas snarast, och i motionerna MJ418
(mp) yrkande 17 och MJ448 (v) begärs förbud mot
pälsfarmer. Enligt motion MJ275 (mp) bör dagens små
burar förbjudas före valet år 2002 och ett förbud
införas mot djurhållning för pälsproduktion.
I motion MJ274 (mp) framhålls att
Europarådskonventionen om chinchilla bör gälla i
Sverige (yrkande 1). Jordbruksverkets föreskrifter
för chinchillauppfödning bör inte endast avse
bestämmelser om burmått utan ytterligare
bestämmelser utformade utifrån chinchillans behov
(yrkande 2).

Utskottets ställningstagande

I ett frågesvar den 6 december 2001 uttalade
jordbruksministern sin avsikt att arbeta för en
successiv avveckling av pälsdjursuppfödningen i
Sverige (Svar på fråga 2001/02:280, prot.
2001/02:45). Innan en proposition kan föreläggas
riksdagen ansåg jordbruksministern det nödvändigt
att regeringen har fullständig information om de
ekonomiska och övriga konsekvenser för
pälsdjursnäringen som ett förbud kan innebära. Mot
den bakgrunden har Jordbruksverket haft regeringens
uppdrag att utvärdera tillgängliga
forskningsresultat beträffande minkar, se över
befintligt regelverk och om möjligt föreslå
förbättringar i minkhållningen. I uppdraget ingick
inte att utvärdera ekonomiska, regionalpolitiska,
miljömässiga och arbetsmiljömässiga konsekvenser av
ändrade regler. Uppdraget redovisades den 9 april
2002. I rapporten, som till stor del bygger på en
rapport av kommissionens vetenskapliga kommitté för
djurhälsa och djurskydd, konstaterar Jordbruksverket
att det finns brister i minkarnas miljö och föreslår
en rad förbättringar, bl.a. att valpkullarna inte
delas före åtta veckors ålder, att minken har fri
tillgång till dricksvatten, att fodret anpassas så
att det kan ges i fri tillgång året runt, att foder
med grövre struktur ges, att honor med valpkullar
får möjlighet till viss avskildhet samt att
anläggningarna byggs på sådant sätt att djuren kan
upprätthålla s.k. termisk komfort, dvs. att utan
svårighet upprätthålla sin värmebalans. Av frågesvar
den 14 januari 2002 (prot. 2001/02:57) framgår att
jordbruksministern har för avsikt att utse en
utredare som skall se över och analysera
konsekvenserna av ett eventuellt förbud. De frågor
som bl.a. skall besvaras är avvecklingstidens längd
och konsekvenserna för sysselsättningen.
Jordbruksverkets rapport kommer att utgöra ett av
underlagen till utredarens direktiv. Med hänvisning
till det anförda bör motionerna MJ246 (m, kd)
yrkandena 1–4, MJ250 (m), MJ265 (m), MJ275 (mp),
MJ403 (v), MJ418 (mp) yrkande 17, MJ448 (v) och
MJ485 (s) lämnas utan vidare åtgärd.

I syfte att säkerställa att hållandet av
chinchilla för produktion av päls sker i enlighet
med djurskyddslagens krav gav regeringen den 6 april
2000 Jordbruksverket i uppdrag att kartlägga
förekomsten av chinchillafarmer i Sverige och bedöma
behovet av detaljföreskrifter på området. Av verkets
redovisning framgick att det finns ca 17
chinchillafarmer i Sverige och att hållandet av
chinchilla sannolikt inte uppfyller samtliga krav i
de rekommendationer som den 22 juni 1999 antogs inom
ramen för den europeiska konventionen om skydd av
animalieproduktionens djur. Verket ansåg vidare att
uppfödningen av chinchilla är av sådan karaktär att
ytterligare föreskrifter bör meddelas. Regeringen
delade denna uppfattning och gav därför den 5 april
2001 Jordbruksverket ett sådant uppdrag. Uppdraget
skall redovisas den 1 juni 2002. Med hänvisning
härtill och till vad utskottet anfört ovan bör även
motion MJ274 (mp) yrkandena 1 och 2 lämnas utan
vidare åtgärd från riksdagens sida.

Djur inom nöjesbranschen m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker tre motionsyrkanden (v,
mp) om djur inom nöjesindustrin, vid cirkusar
samt i djurparker och liknande anläggningar.

Motionerna

I motion MJ406 (v) efterlyses en etisk prövning
inför användande av djur inom nöjesindustrin. Enligt
motion MJ418 (mp) bör användning av djur på cirkus
som inte finns i tamt tillstånd förbjudas (yrkande
18 delvis). I motion MJ486 (v) begärs att regeringen
återkommer med förslag till ändringar i
djurskyddslagen som innebär att icke-domesticerade
djur inte skall få hållas i djurparker eller
liknande anläggningar om det huvudsakliga syftet är
offentlig förevisning av djuren (yrkande 1). Mot
bakgrund av att reglerna i dag inte garanterar
djuren de möjligheter till ett naturligt liv som de
borde ha rätt till bör regeringen göra en översyn av
reglerna för hur djur skall hållas i djurparker och
liknande anläggningar (yrkande 2).

Utskottets ställningstagande

Inledningsvis vill utskottet hänvisa till sitt
ställningstagande tidigare i detta betänkande till
förslaget om ändring i 4 § djurskyddslagen
(1988:534), dvs. att alla djur skall hållas och
skötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att
det främjar deras hälsa och ger dem möjlighet att
bete sig naturligt. I djurskyddslagen stadgas också
att djur skall behandlas och skyddas mot onödigt
lidande och sjukdom, ges tillräckligt med foder och
vatten och tillräcklig tillsyn. Djur får inte
överansträngas, agas, drivas med redskap som lätt
kan såra eller på annat sätt skada djuret. Djur får
inte heller tränas för föreställning eller annan
förevisning som anordnas för allmänheten på ett
sådant sätt att de utsätts för lidande. I syfte att
stärka djurskyddet för cirkusdjuren infördes i maj
2001 en ny bestämmelse i djurskyddsförordningen
(1988:539). I 36 a § i förordningen anges bl.a. att
en cirkus som offentligt förevisar djur en gång
varje år skall inspekteras av länsstyrelsen, och
inspektionen skall genomföras före cirkusens första
föreställning för året i landet. Jordbruksverket har
i juni 2001 utfärdat föreskrifter om djurhållning
vid cirkusar. Föreskrifterna trädde i kraft den 1
november 2001 och innehåller bl.a. bestämmelser om
inspektion, om journalföring och om att veterinär,
som kan stå till tjänst med veterinärmedicinsk
rådgivning, skall vara knuten till cirkusen.
Jordbruksverket har i september 2001 i en skrivelse
till regeringen föreslagit att elefanter, sjölejon,
vilda oxdjur och valar skall inkluderas bland de
djurslag som enligt 35 § djurskyddsförordningen
(1988:539) inte är tillåtna att visa på cirkus.
Jordbruksverkets förslag remissbehandlas för
närvarande. Med det anförda avstyrker utskottet
motion MJ418 (mp) yrkande 18 delvis i den mån
motionsyrkandet inte kan anses tillgodosett.

När det gäller djurparksdjur anges i 37 §
djurskyddsförordningen att en anläggning för
offentlig förevisning av djur inte får tas i bruk
innan den godkänts av Jordbruksverket. I verkets
föreskrifter om djurhållning i djurparker m.m. finns
detaljerade bestämmelser om hur olika djurslag skall
hållas, t.ex. om utrymmenas storlek. De förändringar
i djurskyddslagen som utskottet tillstyrkt tidigare
i detta betänkande och som bl.a. avser alla djurs
rätt att hållas och skötas i en god djurmiljö och ge
dem möjlighet att bete sig naturligt och om
förprövning av hägn syftar enligt utskottets mening
till att ytterligare stärka skyddet för de djur som
hålls i landets djurparker. Med det anförda
avstyrker utskottet motion MJ486 (v) yrkandena 1 och
2 i den mån motionsyrkandena inte kan anses
tillgodosedda.
Med anledning av motion MJ406 (v) vill utskottet
erinra om att i 17 § djurskyddslagen anges bl.a. att
djur inte får tränas eller användas vid film-,
videogram- eller televisionsinspelning på sådant
sätt att de utsätts för lidande. Att djuren i övrigt
skall behandlas väl och ha tillräckliga
förvaringsutrymmen m.m. följer av de allmänna
bestämmelserna i lagen. Enligt 35 §
djurskyddsförordningen får djur inte föras omkring
och förevisas offentligt i menagerier. I
bestämmelsen listas även sådana djurslag som inte
får visas offentligt vare sig vid föreställning
eller i något annat sammanhang. När det gäller slakt
av djur finns bestämmelser i Jordbruksverkets
författning om hanteringen av vissa djurarter vid
slakt och annan avlivning. Med det anförda och med
hänvisning till vad utskottet i tillämpliga delar
anfört ovan avstyrker utskottet motionen.

Märkning och registrering av hundar
m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker fem motionsyrkanden (s,
m, kd) om ändrad lagstiftning mot kamphundar
med hänvisning till det arbete som pågår på
området. Utskottet avstyrker även ett
motionsyrkande (s) om gemensam europeisk lag
om kamphundar.

Motionerna

I motion MJ261 (kd) begärs att regeringen lägger
fram förslag om lagstiftning mot kamphundar. Enligt
motion MJ298 (kd) bör regeringen lägga fram förslag
till lagstiftning om s.k. kamphundar enligt modell
efter Dangerous Dogs Act, vilken innebär förbud mot
innehav av vissa raser och mot uppfödning,
försäljning, byte och gåva av sådana hundar.
Undantag görs endast om hunden är kastrerad,
försäkrad och försedd med implanterad sändare.
Vidare innehåller lagen förbud mot hund på allmän
plats om den inte är försedd med hundkorg och hållen
på allmän plats av person över 16 år samt
villkorslös rätt för domstol att besluta om
avlivande av sådan hund. I motion MJ360 (s) anförs
att regeringen dels bör överföra bestämmelsen i 19 a
§ djurskyddsförordningen (1988:539) till lagen
(1943:459) om tillsyn över hundar och katter, dels
bör ändra 19 a § djurskyddsförordningen på så sätt
att endast ett eller två av kriterierna skall räcka
för att meddela förbud. – I 19 a §
djurskyddsförordningen (1988:539) stadgas att det är
förbjudet att inneha eller genom avel frambringa
hundar som har extremt stor kamplust, blir lätt
retade och biter, bara med svårighet kan förmås att
avbryta ett angrepp och har benägenhet att rikta
sitt kampintresse mot människor eller andra hundar
(kansliets anm.).

Enligt motion MJ312 (m) bör vissa hundraser alltid
bära munkorg på allmän plats.
Behovet av forskning om problemen med kamphundar
och av en gemensam europeisk lag om kamphundar
betonas i motion MJ481 (s) yrkandena 1 och 2.

Utskottets ställningstagande

Bestämmelser som reglerar hundhållning i Sverige
finns i lagen (1943:459) om tillsyn över hundar och
katter, djurskyddslagen (1988:534),
djurskyddsförordningen (1988:539), lagen (2000:537)
om märkning och registrering av hundar och
förordningen (2002:7) om märkning och registrering
av hundar samt i Statens jordbruksverks
föreskrifter.

De flesta hundägare följer de bestämmelser som
finns och ser till att deras hundar mår bra och
fungerar väl i samhället. Det förekommer dock att
bristande ägaransvar på olika sätt medför problem i
samhället. Sådana problem kan utgöras av störningar
i form av att hundar tillåts förorena eller skälla
oupphörligt i bostadsområden. Problemen kan också
innebära att hundar går till angrepp mot människor,
andra hundar eller andra djur. Med uppgift att
kartlägga och utreda de problem som finns med hundar
i samhället har regeringen därför tillkallat en
särskild utredare (dir. 2002:18). Utredaren skall
föreslå åtgärder för att avhjälpa de problem som
uppstår vid bristande ägaransvar och särskilt på
grund av farliga hundar, dvs. hundar som angriper
och skadar människor och djur. Utredaren skall
vidare utvärdera dagens testmetoder för
identifiering av farliga hundar, kartlägga vilka
egenskaper som karakteriserar dessa hundar samt
utreda de bakomliggande orsakerna till förekommande
problem. Utredaren skall kartlägga i vilken
omfattning och på vilket sätt ägare till farliga
hundar bidrar till problemen. I uppdraget ingår även
en särskild översyn av den svenska lagstiftningen
som gäller hundar och hundhållning, särskilt med
syfte att se till att hundägare tar sitt ansvar.
Utredaren skall kartlägga hur det befintliga
regelverket tillämpas och föreslå eventuella
författningsändringar. I de åtgärdsförslag som
presenteras skall långsiktighet och tillämplighet
beaktas. I utredningsarbetet och förslagen till
åtgärder skall utredaren särskilt väga in djurskydd
och allmänhetens säkerhet. Uppdraget skall redovisas
senast den 1 januari 2003. De frågor som tas upp i
motionerna MJ261 (kd), MJ298 (kd), MJ312 (m) MJ360
(s) och MJ481 (s) yrkande 1 kommer enligt utskottets
mening att få sin belysning inom ramen för
regeringens uppdrag. Mot den bakgrunden bör
motionerna inte föranleda någon ytterligare åtgärd
från riksdagens sida.
Enligt vad utskottet inhämtat har en gemensam lag
inom EU diskuterats i ministerrådet men ansågs svår
att genomföra eftersom legal grund för en sådan
lagstiftning saknas. Enligt kommissionen ankommer
det på medlemsstaterna att tillskapa lämplig
nationell lagstiftning på nationell nivå. Därmed
avstyrker utskottet motion MJ481 (s) yrkande 2.

Vissa övriga djurskyddsfrågor

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker fyra motionsyrkanden (m,
v, fp, mp) om bl.a. årlig djuretikrevision
och förbättrad djurskyddstillsyn med
hänvisning till det arbete som pågår på
områdena.

Motionerna

Enligt motion MJ402 (v) bör en årlig
djuretikrevision införas där förhållandena inom
livsmedelsindustrin och försöksdjursverksamheten
dokumenteras genom årliga revisioner.

I motion MJ418 (mp) begärs att regeringen verkar
för en FN-konferens och FN-deklaration om djurens
rättigheter (yrkande 1).

Utskottets ställningstagande

Inledningsvis vill utskottet erinra om att
regeringen i budgetpropositionen för år 2001 under
politikområdet Djurpolitik (utg.omr. 23 s. 23 f.)
utförligt har redogjort för målen för djurpolitiken.
Målet är ett gott djurskydd och ett gott
djurhälsotillstånd bland djur i människans tjänst
och att viltstammarna förvaltas på ett sådant sätt
att oacceptabla skador på människor och egendom inte
uppstår. Vid sin behandling av propositionen i denna
del tillstyrkte utskottet enhälligt regeringens
förslag (bet. 2000/01:MJU2). Därefter har riksdagen
varje år och i samband med behandlingen av
budgetpropositionen att ta ställning till
regeringens resultatbedömning beträffande de olika
målen. När det gäller förhållandena inom
livsmedelsindustrin och försöksdjursverksamheten har
kommunerna skyldighet att fortlöpande inspektera
sådana anläggningar, och länsstyrelsen skall i
rapport till regeringens redogöra för förhållandena
på djurhälso- och djurskyddsområdena. Inom EU gäller
kommissionens beslut om krav för inspektioner av
anläggningar där djur hålls för animalieproduktion
(EGT L19, 25.1.2000, s. 51) . Enligt beslutet skall
medlemsstaterna vartannat år till kommissionen lägga
fram en rapport med resultaten av de inspektioner
som utförts beträffande skyddet av djur, dvs.
kalvar, svin och värphöns, inom
animalieproduktionen. Allmänt kan framhållas att
Sverige inom ramen för ordförandeskapet i EU våren
2001 lyfte fram frågorna om vad som är god
djurhållning, vilket egenvärde djur har och vilket
moraliskt ansvar människan har att behandla djur
väl. Regeringen initierade bl.a. en debatt om
djuretik i ministerrådet och har hållit informella
rundabordsdiskussioner med företrädare för
djurskyddsorganisationer. Utskottet har givetvis
ingen annan uppfattning än motionärerna i motion
MJ402 (v) om vikten av en snabb utveckling mot ett
djuretiskt hållbart samhälle. Utskottet är
emellertid inte berett att förorda det krav på
årliga djuretikrevisioner som förs fram i motionen.
Motionen avstyrks således.

Såtillvida delar utskottet synpunkterna i motion
MJ418 (mp) att djur har ett egenvärde, att moraliska
hänsyn skall tas även till djur och att den
storskaliga köttproduktionen i många länder är
otillfredsställande. Utskottet är däremot inte
berett att tillmötesgå motionen i den del den
förordar en FN-konferens och en FN-deklaration om
djurens rättigheter. Motionens yrkande 1 avstyrks.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.

1. Djurskyddslagens tillämpningsområde m.m.
(punkt 2)

av Caroline Hagström (kd) och Ester Lindstedt-
Staaf (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 1. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:MJ35 yrkande 2 och avslår
motionerna 2001/02:MJ34 yrkandena 1–3 och 8 samt
2001/02:MJ418 yrkandena 4 och 18 delvis.

Ställningstagande

Vi har inte några principiella invändningar mot
regeringens förslag om ändring i 3 § djurskyddslagen
(1988:534). I fråga om djurslaget häst anser vi
emellertid att det bör finnas möjlighet till
undantag i fråga om rätten till naturligt beteende.
I vissa fall kan det nämligen vara omöjligt att
under stonas brunstperioder släppa ut könsmogna
hingstar i hagar. I sådana situationer försöker
hingsten ofta forcera både elstängsel och staket,
vilket kan få till följd att djuret skadas
allvarligt. Lagstiftningen bör därför kompletteras
med en möjlighet till undantag i situationer där
djurens naturliga beteende kan vara till skada för
dem. Regeringen bör återkomma till riksdagen med
förslag härom. Detta bör ges regeringen till känna.

2. Förbud mot viss djurhållning (punkt 3)

av Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl G
Nilsson (m) och Lars Lindblad (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i djurskyddslagen (1988:534) såvitt avser 4
§ första stycket. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2001/02:93 punkt 1 i denna del och
motion 2001/02:MJ36 yrkande 3 samt avslår
propositionen såvitt avser 4 § andra stycket och
motion 2001/02:
MJ35 yrkande 1.

Ställningstagande

I propositionen föreslår regeringen bl.a. att 4 §
andra stycket djurskyddslagen (1988:534) ändras så
att regeringen eller, efter regeringens
bemyndigande, Jordbruksverket skall få meddela
föreskrifter om villkor för eller förbud mot viss
djurhållning. Som anförs i motion MJ36 (m) bör
varken regeringen eller Jordbruksverket ha rätt att
besluta om förbud mot viss djurhållning eller
näringsverksamhet. I det fall regeringen har för
avsikt att förbjuda sådana verksamheter bör
regeringen i stället lägga fram ett lagförslag för
riksdagen, som är den lagstiftande makten. Enligt
vår mening kan den nu föreslagna lagändringen också
innebära risk för att den enskildes rättsäkerhet
urholkas. Förslaget i denna del bör således avslås.

3. Förbud mot viss djurhållning (punkt 3)

av Caroline Hagström (kd), Eskil Erlandsson (c)
och Ester Lindstedt-Staaf (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i djurskyddslagen (1988:534) såvitt avser 4
§ första stycket. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2001/02:93 punkt 1 i denna del och
motion 2001/02:MJ35 yrkande 1 samt avslår
propositionen såvitt avser 4 § andra stycket och
motion 2001/02:
MJ36 yrkande 3.

Ställningstagande

I förslaget till ändring av 4 § djurskyddslagen
(1988:534) föreslås att regeringen eller, efter
regeringens bemyndigande, Jordbruksverket skall få
meddela föreskrifter om villkor för eller förbud mot
viss djurhållning. I likhet med remissinstansen
Länsstyrelsen i Skåne län anser vi att denna
lagändring kan medföra risk för den enskildes
rättssäkerhet. Förbud mot viss djurhållning bör
meddelas i lag antagen av Sveriges riksdag. Som
anförs i motion MJ35 (kd) kan i annat fall
tillfälliga opinionsvindar leda till godtycke och
sådana beslut om förbud som kan komma att strida mot
grundlagen och den enskildes rättigheter. Om den
föreslagna lagändringen antas av riksdagen ges
regeringen oanade möjligheter att förbjuda vilken
djurhållning som helst och undvika en demokratisk
process med öppen debatt i frågan. Detta är enligt
vår mening ett skrämmande perspektiv. Det är i
Sveriges riksdag som lagarna skall stiftas, och ett
beslut att frånta riksdagen en form av lagstiftning
som kan drabba såväl enskilda personer som hela
näringar är att underkänna riksdagens ställning. Om
regeringen anser det nödvändigt med förbud mot viss
djurhållning bör den framlägga förslag härom till
riksdagen. Regeringens förslag i denna del bör
därför avslås.

4. Djurskyddsarbetet i EU (punkt 9)

av Eskil Erlandsson (c) och Harald Nordlund (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 4. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:MJ338 yrkande 16 och avslår
motion 2001/02:MJ314 yrkande 3.

Ställningstagande

De svenska bestämmelserna på djurskyddsområdet är
mer långtgående än i övriga EU-länder, vilket
innebär högre kostnader för det svenska jordbruket,
bl.a. för större utrymmen i djurstallar. Enligt vår
mening är emellertid dessa kostnader motiverade ur
djurskyddssynpunkt. Eftersom god djuromsorg inte
endast är en fråga för Sverige är det av vikt, dels
utifrån ett etiskt perspektiv, dels från
konkurrenssynpunkt, att regeringen arbetar för ett
gott djurskydd även i andra länder. Som anförs i
motion MJ338 (c) bör regeringens ambition vara att
EU:s djurskyddsbestämmelser ändras efter svensk
förebild. Detta bör ges regeringen till känna.

5. Egenkontroll vid djurhållning m.m.
(punkt 14)

av Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl G
Nilsson (m), Eskil Erlandsson (c) och Lars
Lindblad (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 5. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:MJ37 yrkandena 3 och 4.

Ställningstagande

Enligt vår mening bör egenkontroll genomföras innan
en verksamhet med djurhållning påbörjas. Ett
grundläggande och rimligt krav bör vara att brukaren
främst måste kunna påvisa för sig själv att han
eller hon har erforderlig kompetens för verksamheten
i fråga. Det finns i dag brister både när det gäller
förprövning av stallar och prövning av anläggningar
enligt miljöbalken. En anläggning kan t.ex.
etableras och tas i drift utan att
tillsynsmyndigheten kan agera. Mot denna bakgrund
bör tillsynsmyndigheten få bättre möjligheter att
ingripa på ett tidigt stadium. Vid bedömningen av
ett eventuell tillstånd bör bl.a. måttföreskrifter
ses som en lägsta möjliga nivå och inte som en
standard som bör eftersträvas. Djurägarens ansvar
bör anges tydligare bl.a. genom att krav på
egenkontroll införs i djurskyddslagen på liknande
sätt som gäller enligt miljöbalken. Vid brister i
djurhållning eller egenkontroll bör enligt vår
mening EU:s miljöstöd dras in till dess bristerna
har åtgärdats. Vad utskottet anfört med anledning av
motion MJ37 (c) yrkandena 3 och 4 bör ges regeringen
till känna.

6. Kompetenskrav vid omhändertagande av djur
(punkt 17)

av Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl G
Nilsson (m) och Lars Lindblad (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 6. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:MJ36 yrkande 5.

Ställningstagande

Det är enligt vår mening av yttersta vikt att
omhändertagande av djur sker med stort ansvar och av
kompetent personal. Vi anser det t.ex. inte
acceptabelt att högdräktiga djur eller andra djur i
god kondition slaktas innan möjligheterna till
bättre lösningar för omhändertagandet har undersökts
noggrant. Vad utskottet anfört med anledning av
motion MJ36 (m) yrkande 5 bör ges regeringen till
känna.

7. God man för djurägare (punkt 18)

av Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl G
Nilsson (m), Caroline Hagström (kd), Eskil
Erlandsson (c), Lars Lindblad (m) och Ester
Lindstedt-Staaf (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 18 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 7. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2001/02:MJ36 yrkande 2 och
2001/02:MJ241.

Ställningstagande

Många fall av konstaterad undermålig skötsel eller
ren vanskötsel av djur kan härledas till sjukdom
eller sociala problem hos ägaren eller djurhållaren.
Det är ofta fråga om människor som tidigare varit
dugliga och framgångsrika men som har drabbats av
personliga motgångar, sjukdom eller andra problem.
För att förbättra möjligheterna att i sådana
situationer finna lösningar som hindrar att
situationen förvärras ytterligare bör en s.k. god
man kunna utses med uppgift att bistå djurhållaren.
Det kan vara fråga om socialt stöd men också om
hjälp i kontakterna med berörda myndigheter. Som
anförs i motionerna MJ36 (m) och MJ241 (m) måste
samhällets ambition vara att förebygga dålig
djurskötsel, vanvård och liknande situationer som
drabbar såväl människor som djur. Det är enligt vår
mening en brist i djurskyddets utformning och
inriktning att frågorna kring den sociala
situationen som ofta ligger bakom misslyckanden i
djurhållningen har uppmärksammats i så liten
utsträckning. Vi anser det mycket angeläget att
dessa frågor tas på stort allvar när det gäller det
fortsatta arbetet med utformningen av djurskyddet
och tillämpningen av detsamma. Detta bör ges
regeringen till känna.

8. Påföljd vid vägran av inspektion m.m.
(punkt 19)

av Caroline Hagström (kd) och Ester Lindstedt-
Staaf (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 19 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 8. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:MJ35 yrkande 6 och avslår
motion 2001/02:MJ34 yrkandena 4 och 11.

Ställningstagande

Som anförs i motion MJ35 (kd) är det inte förenat
med någon sanktion för en djurhållare att hindra
eller motsätta sig inspektion av tillsynsmyndighet.
En djurhållare kan således utan risk för straff
motsätta sig inspektion för att med denna åtgärd
t.ex. vinna tid och undanröja bevis. Enligt vår
mening brister lagstiftningen i detta hänseende.
Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag
om sanktionsregler i enlighet med motionen. Detta
bör ges regeringen till känna.

9. Djurskyddstillsynens organisation (punkt 24,
motiveringen)

av Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl G
Nilsson (m), Eskil Erlandsson (c) och Lars
Lindblad (m).

Ställningstagande

Vi anser att utskottets ställningstagande borde ha
följande lydelse:

Vid sin senaste behandling av motioner om
djurskyddstillsynens organisation i januari 2001
(bet. 2000/01:MJU8) hänvisade utskottet till den
behandling av betänkandet Utredningen om hur
djurskyddet skall vara organiserat (SOU 2000:108)
som då pågick i Regeringskansliet och till en
aviserad proposition i frågan. I den nu aktuella
propositionen anför regeringen emellertid att frågan
om hur tillsynsorganisationen över andra djur än
försöksdjur skall vara utformad behöver övervägas
ytterligare. Enligt vad utskottet erfarit samlades i
mars 2002 representanter för Jordbruksdepartementet,
Miljödepartementet, Jordbruksverket,
Livsmedelsverket, länsstyrelserna, Svenska
Kommunförbundet och kommunerna till ett möte om
livsmedels- och djurskyddstillsynen. Mötet
avslutades med ett antal slutsatser om den allmänna
inriktningen av livsmedels- och djurskyddstillsynen
och om vilka det förelåg enighet. Enligt dessa
slutsatser ligger huvudmannaskapet för tillsynen
kvar på kommunerna. Ansvaret för tillsynen fördelas
på Jordbruksverket, till dess en djurskyddsmyndighet
har inrättats, Livsmedelsverket, länsstyrelser och
kommuner. Utgångspunkten för samtalen var att
regelverket utformas så att det bättre
överensstämmer med de regler som gäller för
miljötillsynen, att tillsynen i allt väsentligt
finansieras genom avgifter och att kommunernas
inflytande när det gäller avgifternas storlek
förstärks. Respektive verk får föreskriftsrätt och
föreskrifterna skall bl.a. innehålla miniminivåer
för tillsynen och krav på viss kompetens hos
inspektörerna. Verken skall även ge ut råd för
tillsynen och ha en aktiv dialog med kommuner och
länsstyrelser. Vidare föreslogs vid mötet att
samrådsgrupper inrättas mellan länsstyrelser och
kommuner och att länsstyrelsen får möjlighet att
överta eller återta tillsynsansvaret i det fall en
kommun missköter sina uppgifter. Kommunerna får rätt
att samverka och gemensamt nyttja personal enligt
samma principer som i dag gäller för miljötillsynen.
Därutöver diskuterades införande av ett
sanktionssystem. Som anförs i motion MJ37 (c) är den
lokala djurskyddstillsynen av största vikt för
möjligheten att på ett tidigt stadium ingripa vid
misstanke att djur far illa, och den lokala
kännedomen om verksamhetsutövarna i närområdet är av
stor betydelse när det gäller djurskyddet.
Utskottets principiella inställning är därför att
den lokala djurskyddstillsynen inte bör
förstatligas. De resurser som redan har tilldelats
en aviserad djurskyddsmyndighet bör i stället
överföras till den kommunala tillsynen. Utöver detta
uttalande anser utskottet emellertid att riksdagen
inte bör föregripa det vidare resultatet av
regeringens arbete på området och föreslår mot
bakgrund av det anförda att motionerna 2000/01:Fi37
(fp) yrkande 11, MJ35 (kd) yrkande 7, MJ36 (m)
yrkande 1, MJ37 (c) yrkandena 1 och 2, MJ218 (c)
yrkande 1, MJ338 (c) yrkande 20, MJ352 (mp) yrkande
1, MJ461 (mp), MJ519 (kd) yrkande 5 och MJ526 (fp)
yrkande 6 lämnas utan vidare åtgärd.

10. Djurskyddstillsynens organisation
(punkt 24)

av Harald Nordlund (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 24
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 10. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2000/01:Fi37 yrkande 11 och
2001/02:MJ526 yrkande 6 samt avslår motionerna
2001/02:MJ35 yrkande 7, 2001/02:MJ36 yrkande 1,
2001/02:MJ37 yrkandena 1 och 2, 2001/02:MJ218
yrkande 1, 2001/02:MJ338 yrkande 20, 2001/02:MJ352
yrkande 1, 2001/02:MJ461 och 2001/02:MJ519
yrkande 5.

Ställningstagande

Frågan om djurskydd och livsmedelssäkerhet har fått
ökad aktualitet. Kommunerna har i dag det fulla
ansvaret för djurskyddstillsynen men det kan
ifrågasättas om detta är en effektiv och
kvalitetsmässigt godtagbar fördelning av
ansvarsuppgifterna mellan stat och kommun. Om de
internationella problemen med epizootier, långväga
internationella transporter av djur och oacceptabel
behandling av djur fortsätter, bör djurskyddet
stärkas. Genom inrättande av en stark och enhetlig
statlig myndighet på djurskyddsområdet skulle
djurskyddet tillföras en betydelsefull resurs.

Även frågor om livsmedelssäkerhet kommer att
alltmer sättas i fokus. Detta beror på att livsmedel
produceras dels inom en alltmer globaliserad
marknad, dels på sätt som är svåra eller omöjliga
för konsumenten att behärska. Konsumenterna blir
också mer noggranna i sina val av livsmedel. Som
anförs i motion 2000/01:Fi37 (fp) bör den kommunala
övervakningen av livsmedelshanteringen kontinuerligt
anpassas så att den motsvarar de krav som medvetna
konsumenter kan ställa. En kartläggning bör göras av
kommunernas möjligheter att med nuvarande ordning
motsvara dessa krav.
Det finns för närvarande varken obligatorisk
utbildning eller krav på utbildning för kommunernas
djurskyddsinspektörer, och sannolikt går djurplågare
som hade kunnat fällas med bättre och mer
omsorgsfull hantering av bevismaterial fria.
Eftersom både anmälningar och fällande domar minskar
i antal tyder detta på att denna typ av brottslighet
inte uppmärksammas och att anmälningar uppfattas som
meningslösa. Som anförs i motion MJ526 (fp) är det
av vikt att lagens anda och mening inte försvagas på
grund av brister i kunskaperna om rättsväsendets
praxis och krav. Vad ovan anförts bör ges regeringen
till känna.

11. Lokalisering av djurskyddsmyndigheten
(punkt 25)

av Harald Nordlund (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 25
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 11. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:MJ242 och avslår motionerna
2001/02:MJ297, 2001/02:MJ409 och 2001/02:N11.

Ställningstagande

Det är enligt min mening angeläget att den nya
djurskyddsmyndigheten får en ändamålsenlig
lokalisering med förankring i en miljö som kan ge
synergieffekter och kontaktytor till närliggande
områden och därmed stärka myndighetens effektivitet.
En sådan lokalisering kan också ge rent ekonomiska
vinster genom att det i närområdet finns kompetens,
kunskap och forskning lättillgänglig i det dagliga
arbetet. Som anförs i motion MJ242 (fp) bör lokal-
och regionalpolitiska mål inte tillåtas ta
överhanden vid lokalisering av den nya
djurskyddsmyndigheten.

Det mest fruktbara samarbetet kan åstadkommas
genom en lokalisering med anknytning till Statens
veterinärmedicinska anstalt (SVA) och den juridiska
fakulteten vid Uppsala universitet. Åtal och
fällande dom i djurplågerimål är i dag sällsynta,
och den juridiska kompetensen inom djurskyddsområdet
behöver utvecklas. Sveriges lantbruksuniversitet och
SVA kan med sin unika forskning och kompetens ge
myndigheten resurser som inte finns på någon annan
ort. Dessa förhållanden tillsammans med närheten
till Arlanda, goda kommunikationer i övrigt och en
central placering i riket talar enligt min mening
för Uppsala som den från alla aspekter mest lämpliga
lokaliseringsorten. Detta bör ges regeringen till
känna.

12. Transporter av slaktdjur (punkt 28)

av Eskil Erlandsson (c) och Harald Nordlund (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 28 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 12. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2001/02:MJ218 yrkande 3 och
2001/02:MJ526 yrkandena 4 och 5 samt avslår
motionerna 2001/02:
MJ352 yrkande 2, 2001/02:MJ369, 2001/02:MJ376
yrkande 1, 2001/02:
MJ418 yrkandena 2 och 9, 2001/02:MJ474 yrkande 4 och
2001/02:MJ479.

Ställningstagande

I arbetet med att åstadkomma ett bättre djurskydd är
det av vikt att åtgärder företas för att eliminera
de långa djurtransporterna till alltmer
centraliserade slakterier. Som anförs i motion MJ218
(c) är ett sätt att minska behovet av dessa långa
transporter att underlätta för mobila slakterier
och/eller s.k. gårdsslakterier. Regelverket för
dessa slakterier bör ses över så att verksamheten
underlättas samtidigt som kraven på djurskydd i
samband med slakt vid dessa givetvis inte skall vara
lägre än vid större slakterier. Vi ansluter oss även
till synpunkterna i motion MJ526 (fp) att Sveriges
två mest viktiga frågor att arbeta för i EU är
minimering av tiden för transporter av slaktdjur och
för att slakten skall ske nära djurens
uppfödningsplatser. Detta bör ges regeringen till
känna.

13. Djurtransporter inom EU (punkt 29)

av Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl G
Nilsson (m), Caroline Hagström (kd), Eskil
Erlandsson (c), Harald Nordlund (fp), Lars
Lindblad (m) och Ester Lindstedt-Staaf (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 29 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 13. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2001/02:MJ314 yrkande 2,
2001/02:MJ338 yrkandena 17 och 18 och 2001/02:MJ526
yrkande 3 samt avslår motionerna 2001/02:MJ515
yrkande 2 och 2001/02:MJ527 yrkande 2.

Ställningstagande

Nära förknippade med god djuromsorg är transporterna
av levande djur. Människor upprörs, helt berättigat,
när djur behandlas illa i form av långa, plågsamma
och grymma djurtransporter. Det är enligt vår mening
djupt beklagligt att EU:s transportdirektiv inte
följs, särskilt med tanke på att reglerna inte på
något sätt är för långtgående, snarare tvärtom. Som
anförs i motion MJ338 (c) är det av stor vikt att
Sverige är pådrivande när det gäller sådana
skärpningar av direktivet att djur inte lider skada
vid transporter. Det kan gälla allt från
transporttider till övriga regler för transporterna.
I motion MJ526 (fp) anförs att EG:s regler och
direktiv för djurhållning snarast bör implementeras
och efterlevnaden kontrolleras såväl i Sverige som i
övriga medlemsländer. Vi ansluter oss härtill och
till kravet i motion MJ314 (kd) att regeringen, i
syfte att uppnå bättre kontroll av transporterna,
bör verka för ett samarbetsprojekt som följer
transporterna mellan länderna för att dokumentera
att hanteringen av djuren sker på ett etiskt
tillfredsställande sätt. Utgångspunkten måste vara
att transportera kött, inte levande djur. Eftersom
EU:s stödsystem starkt bidrar till många och långa
djurtransporter måste stöden och subventionerna till
transporter av slaktdjur upphöra. Detta bör ges
regeringen till känna.

14. Djurtransporter inom EU (punkt 29)

av Jonas Ringqvist (v), Kjell-Erik Karlsson (v)
och Mikael Johansson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 29 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 14. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2001/02:MJ515 yrkande 2 och
2001/02:MJ527 yrkande 2 samt avslår motionerna
2001/02:MJ314 yrkande 2, 2001/02:MJ338 yrkandena 17
och 18 samt 2001/02:MJ526 yrkande 3.

Ställningstagande

När det gäller djurtransporter inom EU måste enligt
vår mening ett helhetsgrepp tas av såväl ekonomiska
som etiska skäl. Det är inte tillräckligt att införa
ytterligare regler och restriktioner för
transporterna. Skulle djurtransporterna tvingas ta
ansvar för sina samhällsekonomiska kostnader, kommer
det inte att vara ekonomiskt lönsamt att
transportera djur alltför långa sträckor. Ur ett
hälsoperspektiv är det heller inte att rekommendera
att levande djur transporteras.
Smittskyddskontrollen kompliceras och försvåras och
många exempel finns på spridning av fruktade
sjukdomar över stora geografiska områden på grund av
de många transporterna. Det tyngsta skälet till att
levande djur inte bör transporteras om det inte är
nödvändigt är emellertid djuromsorgen. Det är inte
etiskt försvarbart att låta ekonomiska intressen
överordnas djurens lidande, och det är inte
acceptabelt att levande djur behandlas som övriga
produkter från jordbruket. Som anförs i motion MJ527
(v) bör levande djur av den anledningen undantas
EU:s frihandelsprincip. Vi ansluter oss även till
kravet i motion MJ515 (mp) att subventionerna för
export av levande djur bör avskaffas. Detta bör ges
regeringen till känna.

15. Burhållning av höns (punkt 33)

av Jonas Ringqvist (v), Kjell-Erik Karlsson (v)
och Mikael Johansson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 33 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 15. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2001/02:MJ405 och 2001/02:MJ514
samt avslår motion 2001/02:MJ412.

Ställningstagande

Trots att den modifierade hönsburen är behäftad med
stora brister från djurskyddssynpunkt har i dag
kontrakt skrivits för en halv miljon hönsplatser i
sådana burar. Utomlands växer kritiken mot denna
burtyp, och det är alltså en från djurskyddssynpunkt
mycket bristfällig konstruktion som nu saluförs på
den svenska marknaden och som ett antal producenter
redan har installerat. Jordbruksverkets generösa
dispenser från kraven på hönsburar missgynnar
dessutom de äggproducenter som redan har ställt om
till golvhönshållning och som kanske också givit
hönorna möjlighet till utevistelse. Deras
förutsättningar för att ta sig in på marknaden med
ett djurvänligt alternativ har inte underlättats av
förekomsten av burägg som producerats till lägsta
möjliga kostnad och som saluförs med otydlig
märkning av äggen. Som anförs i motionerna MJ405 (v)
och MJ514 (mp) bör de modifierade hönsburarna
förbjudas, de dispenser som löpt ut år 2002 inte
förlängas och de dispenser som beviljats fram till
år 2004 upphävas. Detta bör ges regeringen till
känna.

16. Ektoparasiter hos fjäderfän (punkt 37)

av Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl G
Nilsson (m) och Lars Lindblad (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 37 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 16. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:MJ249.

Ställningstagande

Genom MRL-förordningen upphörde möjligheterna att
bekämpa kvalster med Neguvon eller annat liknande
medel år 1999, och Statens veterinäranstalt har fått
en ansökan om licens för alternativt läkemedel
avslagen. Den situation som därmed har uppkommit är
synnerligen allvarlig från djurskydds- och
arbetsmiljösynpunkt. Trots uppgifter från
Jordbruksverket att studier och försök pågår för att
ersätta Neguvon med annat läkemedel har det inte
hänt någonting som fört frågan framåt. Som anförs i
motion MJ249 (m) bör regeringen skyndsamt utreda
frågan om hur det stoppade bekämpningsmedlet Neguvon
skall ersättas med EU-godkända medel för adekvat
bekämpning. Medel bör också avsättas över
forskningsbudget för forskning på detta viktiga
område. Detta bör ges regeringen till känna.

17. Tvångsmatning av djur (punkt 40)

av Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl G
Nilsson (m) och Lars Lindblad (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 40 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 17. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:MJ264.

Ställningstagande

Som anförs i motion MJ264 (m) visar siffror att
produktionen av gåslever ökar i världen. I vissa
länder är sådan produktion ofta förknippad med
tvångsmatning, ett förfarande som innebär stort
lidande för djuren. Enligt vår mening bör regeringen
i internationella forum verka för att tvångsmatning
i samband med produktion av gåslever skall upphöra.
Detta bör ges regeringen till känna.

18. Uppfödning av pälsdjur (punkt 41)

av Jonas Ringqvist (v), Kjell-Erik Karlsson (v)
och Mikael Johansson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 41 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 18. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2001/02:MJ275, 2001/02:MJ418
yrkande 17 och 2001/02:MJ448 samt avslår motionerna
2001/02:MJ246, 2001/02:MJ250, 2001/02:MJ265,
2001/02:MJ403 och 2001/02:MJ485.

Ställningstagande

Varje år dödas ca 1,2 miljoner minkar och ett okänt
antal chinchillor i svenska pälsfarmar för sina
pälsars skull. På grund av de trånga burarna kan
dessa djur inte få utlopp för sina naturliga
beteenden utan drabbas av beteendestörningar. Päls
är en vara som människan inte behöver; den är endast
ett lyxplagg som orsakar djuren onödigt lidande. Som
anförs i motionerna MJ275 (mp), MJ418 (mp) och MJ448
(v) bör mot denna bakgrund pälsfarmning förbjudas.
Detta bör ges regeringen till känna.

19. Märkning och registrering av hundar m.m.
(punkt 44)

av Caroline Hagström (kd) och Ester Lindstedt-
Staaf (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 44 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 19. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:MJ298 och avslår motionerna
2001/02:MJ261, 2001/02:MJ312, 2001/02:MJ360 och
2001/02:
MJ481.

Ställningstagande

Antalet hundar som räknas till gruppen kamphundar
uppskattas i dag i vårt land till ca 2 000 men ett
visst mörkertal förekommer. Det är visserligen en
ganska liten del av landets samtliga hundar som
används för kriminella verksamheter eller som är
kända för att oprovocerat attackera barn eller
vuxna. Det är emellertid ett ökande problem som
naturligtvis måste tas på stort allvar och som måste
lösas. Som anförs i motion MJ298 (kd) bör den modell
prövas som tillämpas i Storbritannien, nämligen den
s.k. Dangerous Dogs Act. Enligt denna lagstiftning
är det förbjudet att utan särskilt tillstånd äga
vissa utpekade hundraser. Det är vidare förbjudet
att uppföda, sälja, byta eller ge bort sådana
hundar. Tillstånd för innehav kan undantagsvis
utfärdas när hunden är kastrerad, försäkrad och fått
en sändare implanterad. Dessa hundar får inte
uppehålla sig på allmän plats om de inte är försedda
med munkorg och säkert hållna i band av en person
som är minst 16 år gammal. Domstol har en
villkorslös rätt att besluta om avlivande av sådan
hund. I en utvärdering år 1997 kunde konstateras att
lagen hade uppnått sina syften. Med stöd av
bestämmelserna i Dangerous Dogs Act har uppfödning
och innehav av hundar för kriminella eller s.k.
antisociala ändamål, dvs. särskilt pitbullterrier,
till en stor del eliminerats. Mot denna bakgrund bör
regeringen återkomma till riksdagen med förslag till
lagstiftning i enlighet med motionen. Detta bör ges
regeringen till känna.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Ändring i epizootilagen

av Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl G
Nilsson (m), Caroline Hagström (kd), Eskil
Erlandsson (c), Lars Lindblad (m) och Ester
Lindstedt-Staaf (kd).

Vi finner det positivt att regeringen nu klargör att
full ersättning för produktionsbortfall skall lämnas
redan vid misstanke om utbrott av vissa särskilt
allvarliga epizootiska sjukdomar. Det är emellertid
missvisande att tala om full ersättning eftersom
ersättning de facto endast utgår med 50 %. Vi vill
erinra om att vi tidigare har avvisat den sänkning
av ersättningen som regeringen har föreslagit och
som därefter antagits av en riksdagsmajoritet.
Enligt vår mening innebar sänkningen av ersättningen
att ett viktigt incitament för djurhållaren att
tidigt anmäla misstänkt sjukdom avskaffades. Vi
vidhåller att de djurägare som är anslutna till
frivilliga kontrollprogram och som arbetar med
förebyggande åtgärder skall garanteras full
ersättning, dvs. 100 %, för kostnader eller
förluster beroende på epizooti- eller zoonoslagen.

2. Djurskyddstillsynens organisation

av Caroline Hagström (kd) och Ester Lindstedt-
Staaf (kd).

Det är enligt vår mening en stor brist att
regeringen ännu inte lämnat förslag till riksdagen
om sin syn på det samlade djurskyddet, en eventuell
djurskyddsmyndighet och ansvarsfrågan vad gäller
tillsynen av djurskyddet. Denna fråga har dragits i
långbänk på ett sätt som har skapat oro och
osäkerhet hos myndigheter och djurhållare. Därför
anser vi att regeringen skyndsamt bör lämna förslag
till riksdagen i dessa frågor.

3. Transporter av slaktdjur

av Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl G
Nilsson (m) och Lars Lindblad (m).

Vi delar givetvis uppfattningen i reservation 12 om
vikten av att eliminera de långa djurtransporterna.
Av det skälet anser vi det också vara angeläget att
ett regelverk skapas som underlättar för
gårdsslakterier och mobila slakterier. Vi har dock
valt att inte reservera oss på denna punkt eftersom
vi vill avvakta resultatet av den utredning som
arbetar med att utreda och föreslå åtgärder för att
bl.a. förhindra onödiga och långa djurtransporter
(dir. 2001:15 och 2001:27) och som skall redovisas
senast den 1 oktober 2002.

4. Båspallsmått

av Caroline Hagström (kd) och Ester Lindstedt-
Staaf (kd).

Den lagstiftning om krav på vissa bestämda
båspallsmått för kor som trädde i kraft den 1
januari 1999 har redan medfört att många lantbrukare
med god djuromsorg har lämnat näringen, eftersom
reglerna förutsätter stora och dyrbara ombyggnader.
Det finns ingen anledning att slå ut
arbetstillfällen på detta sätt. Vad utskottet anför
om att det i dag finns möjlighet att godta mindre
avvikelser från måttbestämmelserna i enskilda fall
har visat sig i praktiken inte alltid fungera
eftersom lagen ger mycket litet utrymme för
inspektörerna att bevilja dispenser. Vi anser att
det hade varit bättre med en lagstiftning som slår
fast att lantbrukare med dokumenterat god djuromsorg
får fortsätta sin verksamhet även om det fattas
någon eller några centimeter för att uppnå
föreskrivna båspallsmått.

5. Uppfödning av pälsdjur

av Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl G
Nilsson (m), Caroline Hagström (kd), Eskil
Erlandsson (c), Lars Lindblad (m) och Ester
Lindstedt-Staaf (kd).

I betänkandet redovisas jordbruksministerns avsikt
att arbeta för en successiv avveckling av
pälsdjursnäringen i Sverige. Enligt uttalanden av
ministern måste emellertid dessförinnan fullständig
information inhämtas om bl.a. de ekonomiska
konsekvenserna för näringen av ett förbud. På
regeringens uppdrag har Jordbruksverket den 9 april
2002 redovisat en rapport i vilken det pekas på en
rad brister i djurhållningen och framläggs förslag
till förbättringar. Tveklöst utgör de nya åtgärder
som föreslås i rapporten ett hot mot den svenska
pälsdjursnäringen. Det är enligt vår mening
synnerligen angeläget att arbeta för en seriös
debatt om näringens nuvarande situation och om dess
framtidsmöjligheter.

Uppfödningen av pälsdjur har stor betydelse för
näringslivet i de bygder där verksamheten bedrivs.
Givetvis lägger vi stor vikt vid att produktionen
sker på ett från djurskyddssynpunkt etiskt riktigt
sätt och på grundval av tillgängliga forskningsrön.
Vi har valt att inte reservera oss i denna fråga men
vill hänvisa till vad som framhålls i motionerna
MJ246 (m, kd) och MJ250 (m) om pälsdjursnäringens
betydelse för det framtida landsbygdsföretagandet.
Vi kommer också att noga följa frågan och på olika
sätt bidra till lösningar som gynnar näringens
vidare utveckling.
Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Regeringen (Jordbruksdepartementet) föreslår i
proposition 2001/02:93 att riksdagen antar
regeringens förslag till

1 lag om ändring i djurskyddslagen (1988:534),
2 lag om ändring i epizootilagen (1999:657),
3 lag om ändring i lagen (1994:844) om behörighet
att utöva veterinäryrket.

Motionerna

Följdmotioner

2001/02:MJ34 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om djurskyddslagens
tillämpningsområde.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om djurskyddslagen
och försiktighetsprincipen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behov av
föreskrifter inom rimlig tid.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om straffsanktion av
4 § djurskyddslagen.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
omhändertagandebeslut och avkomma.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om dödande av
fjäderfä för annat än humankonsumtion.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om tillståndspliktig
djurhållning.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om djur som
levandeföda.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
straffsanktionering av användande av djur i
pornografiska sammanhang.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om utarrendering av
fastighet, byggnader eller anläggningar för annans
djurhållning när fastighetsägaren själv tidigare
förbjudits att hålla djur i samma utrymme.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
tillsynsmyndigheterna och vägran av inspektion.

2001/02:MJ35 av Caroline Hagström m.fl. (kd):

1. Riksdagen beslutar avslå förslaget om lagändring
avseende förbud mot viss djurhållning.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om undantag från
bestämmelsen om hur djur skall hållas och skötas.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om föreskrifter med
undantag för givande av injektion.

4. Riksdagen beslutar avseende ändring i 16 §
djurskyddslagen i enlighet med vad som anförs i
motionen.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ersättning vid
epizootiska sjukdomar.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att införa en
straffsanktion för djurhållare som motsätter sig
inspektion av tillsynsmyndighet.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att skyndsamt
lägga fram förslag om djurskyddets organisation.

2001/02:MJ36 av Göte Jonsson m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av en
förbättrad djurskyddstillsyn.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om god man i
djurskyddsarbetet.

3. Riksdagen avslår förslaget att vidga
Jordbruksverkets bemyndigande till att gälla
förbud mot viss djurhållning.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om fortsatt möjlighet
att i djurvårdande syfte ge djur injektioner.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ansvar och
kompetens vid omhändertagande av djur.

2001/02:MJ37 av Eskil Erlandsson m.fl. (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att tillsynen även
i fortsättningen skall utgå från den lokala nivån
som bygger på en helhetssyn mellan olika
tillsynslagar.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att kommunerna
måste ges möjlighet att samverka om
djurskyddstillsynen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om krav på
egenkontroll.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att i fall av
bristande djurhållning eller egenkontroll dra in
EU:s miljöstöd.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att lantbrukarna
måste få fortsatta befogenheter att själva utföra
injektioner på djur.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att inte jämställa
injektioner med operativa ingrepp i 10 §
djurskyddslagen.

Motion med anledning av skrivelse 2000/01:102

2000/01:Fi37 av Karin Pilsäter och Staffan Werme
(fp):

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om djurskydd och
livsmedelskontroll.

Motion med anledning av proposition 2001/02:4

2001/02:N11 av Agneta Ringman m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att lokalisera
djurskyddsmyndigheten till Borgholm.

Motioner från allmänna motionstiden 2001

2001/02:MJ201 av Rolf Gunnarsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om förbud för privatpersoner
att importera giftiga ormar.

2001/02:MJ216 av Gudrun Lindvall och Birger Schlaug
(mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om kastrering av smågrisar.

2001/02:MJ218 av Kenneth Johansson (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ansvaret för
djurskyddstillsynen i kommunerna.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om regelverket för
mobila slakterier och/eller gårdsslakterier.

2001/02:MJ230 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en översyn av
bestämmelserna för slaktkycklinguppfödning.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om dagens
”industriella” kycklinguppfödning.

2001/02:MJ231 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i motionen om eldressyr på hund.

2001/02:MJ241 av Ingvar Eriksson och Carl G Nilsson
(m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om tillsättande av god man
till hjälp vid handläggning av vissa
djurskyddsärenden.

2001/02:MJ242 av Harald Nordlund (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om lokalisering av
djurskyddsmyndigheten.

2001/02:MJ246 av Jeppe Johnsson och Johnny Gylling
(m, kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att ge näringarna
inom lantbrukssektorn, inklusive farmarna för
pälsdjursuppfödning, stabila näringsvillkor.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
pälsdjursuppfödningens betydelse för landsbygden.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av att
regelsystemen för djurhållning utformas i
överensstämmelse med etiska principer och
vetenskaplig forskning.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om gemensamt
europeiskt regelverk.

2001/02:MJ249 av Ingvar Eriksson och Catharina
Elmsäter-Svärd (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om bekämpning av ektoparasiter
hos fjäderfän.

2001/02:MJ250 av Ingvar Eriksson och Göte Jonsson
(m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om pälsdjursuppfödning.

2001/02:MJ261 av Mikael Oscarsson (kd):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag
om lagstiftning mot kamphundar.

2001/02:MJ263 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om export av levande kalvar
och lamm för slakt i annat land.

2001/02:MJ264 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av att regeringen i
internationella forum arbetar för att tvångsmatning
av djur förbjuds i fler länder.

2001/02:MJ265 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att snarast avveckla
uppfödningen av pälsdjur.

2001/02:MJ266 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om slakt av djur i Sverige.

2001/02:MJ267 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av en översyn av
djurskyddslagen.

2001/02:MJ270 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att kalvar skall
få dia.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att kor skall få
utlopp för naturliga beteenden vid och efter
förlossningen.

2001/02:MJ274 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
Europarådskonventionen om chinchilla skall gälla i
Sverige.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om de föreskrifter
för chinchilla som Jordbruksverket tar fram.

2001/02:MJ275 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om hållande av mink som
pälsdjur.

2001/02:MJ278 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om förbud mot
slakthönsraser med problem och defekter.

2. Riksdagen begär att regeringen inom EU
aktualiserar frågan om sundhet hos slakthönsraser.

2001/02:MJ282 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att strutsfarmningen i
landet bör avvecklas.

2001/02:MJ297 av Caroline Hagström (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om lokalisering av den ny nya
djurskyddsmyndigheten till Lund.

2001/02:MJ298 av Caroline Hagström (kd):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag
till lagstiftning om s.k. kamphundar i enlighet med
motionen.

2001/02:MJ301 av Jonas Ringqvist m.fl. (v):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att föreskrifterna för slakterier bör ses
över för att garantera att de även tar hänsyn till
djurens upplevelser och beteende.

2001/02:MJ305 av Magnus Jacobsson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om behovet av en svensk
djurskyddslagstiftning som inte diskriminerar
enskilda religionsutövare.

2001/02:MJ312 av Maud Ekendahl och Elizabeth Nyström
(m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om införande av munkorg på
hundar.

2001/02:MJ314 av Tuve Skånberg (kd):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av att den
svenska regeringen arbetar för att EU skall
kartlägga och dokumentera huruvida djurskyddet
åsidosätts vid transporter av levande djur mellan
EU:s olika medlemsländer.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att den i en
skrivelse bör redogöra för vilka åtgärder den har
vidtagit inom EU och i andra internationella forum
för att främja bättre djurhållning och djurskydd.

2001/02:MJ338 av Agne Hansson m.fl. (c):

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en översyn av
tillämpningen av djurskyddslagen.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att den absoluta
ambitionen måste vara att skärpa EU:s
djurskyddslagar efter svensk förebild.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att skärpa EU:s
transportdirektiv.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att slopa EU:s
stöd och subventioner av transporter av slaktdjur.

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att bibehålla
djurskyddstillsynen på kommunal nivå.

2001/02:MJ344 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om export av hästar till slakt
och till hästmarknader.

2001/02:MJ352 av Gudrun Lindvall (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
djurskyddstillsynen på slakterier.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om Jordbruksverkets
ansvar att informera kommunerna om vilka
skyldigheter och möjligheter de har vad gäller
tillsyn av transporter till slakt.

2001/02:MJ354 av Gudrun Lindvall (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om kvicksilver i djurmedicin.

2001/02:MJ360 av Lars Wegendal m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att dels överföra
bestämmelsen i 19 a § djurskyddsförordningen
(1988:539) till lagen (1943:459) om tillsyn över
hundar och katter, dels ändra 19 a §
djurskyddsförordningen (1988:539) på så sätt att
endast ett eller två av kriterierna skall räcka för
att meddela förbud.

2001/02:MJ369 av Hans Hoff (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om djurtransporter.

2001/02:MJ376 av Gudrun Lindvall (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om legitimation för
slakteripersonal och djurtransportörer.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om elektriska
påfösare.

2001/02:MJ400 av Tasso Stafilidis m.fl. (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om införande av förbud mot
kastrering av smågrisar utan bedövning.

2001/02:MJ402 av Tasso Stafilidis m.fl. (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om införande av en årlig
djuretikrevision.

2001/02:MJ403 av Willy Söderdahl (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om klara regler för
pälsdjursnäringen och en konsekvensanalys av ändrade
förutsättningar för näringen.

2001/02:MJ405 av Tasso Stafilidis m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att inte bevilja
nya dispenser från kraven om hållning av burhöns
fr.o.m. år 2000.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att dra tillbaka
alla nya dispenser som beviljats efter år 2002.

2001/02:MJ406 av Tasso Stafilidis m.fl. (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om införande av en etisk
prövning inför användande av djur inom
nöjesindustrin.

2001/02:MJ409 av Chatrine Pålsson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att förlägga en planerad
djurskyddsmyndighet till Borgholm.

2001/02:MJ410 av Chatrine Pålsson (kd):

Riksdagen begär att regeringen återkommer med
förslag om hur djurhanteringen på våra svenska
slakterier skall förbättras.

2001/02:MJ412 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag
om förbud mot burhållning av höns i enlighet med vad
som anförs i motionen.

2001/02:MJ418 av Lotta Nilsson Hedström m.fl. (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en FN-konferens
och FN-deklaration om djurens rättigheter.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om utökade kontroller
på importerade djur och animalieprodukter.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att alla djur
skall omfattas av djurskyddslagens paragraf om
naturligt beteende.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en statlig
utredning om djurskyddslagens genomförande.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om raser med
genetiskt betingade defekter.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att underlätta för
hemslakt.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om förbud mot
pälsfarmer.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om cirkusdjur och
djurparker.

2001/02:MJ427 av Cristina Husmark Pehrsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att snarast vidta åtgärder
i syfte att reglera vilka ormar som inte får
importeras till Sverige.

2001/02:MJ448 av Tasso Stafilidis m.fl. (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om införande av förbud mot
farmning av pälsdjur.

2001/02:MJ461 av Gudrun Lindvall och Gunnar Goude
(mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att ansvaret för
djurskyddstillsynen skall ligga kvar på kommunerna.

2001/02:MJ474 av Jonas Ringqvist m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att regeringen i djurskyddsförordningen
skall förordna att hästar skall ges möjlighet till
daglig utevistelse.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om kunskapskrav på
hästägare.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att inom EU verka för att stoppa handel på
hästmarknader med vanskötta djur.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att
transporterna av levande slaktdjur kraftigt skall
begränsas.

2001/02:MJ479 av Birgitta Ahlqvist och Lennart
Klockare (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om mobila slakterier,
djurtransporter och slakteriernas rutiner för
djurskydd.

2001/02:MJ481 av Birgitta Ahlqvist och Lennart
Klockare (s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av
forskning kring problemen med kamphundar.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en gemensam
europeisk lag.

2001/02:MJ485 av Christer Skoog och Jan Björkman
(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om den svenska
pälsdjursuppfödningen.

2001/02:MJ486 av Jonas Ringqvist och Kjell-Erik
Karlsson (v):

1. Riksdagen begär att regeringen återkommer med
förslag till ändringar i djurskyddslagen som
innebär att icke-domesticerade djur inte skall få
hållas i djurparker eller liknande anläggningar om
det huvudsakliga syftet är offentlig förevisning
av djuren.

2. Riksdagen begär att regeringen gör en översyn av
reglerna för hur djur skall hållas i djurparker
och liknande anläggningar mot bakgrund av att
reglerna i dag inte garanterar djuren de
möjligheter till ett naturligt liv som de borde ha
rätt till.

2001/02:MJ511 av Gudrun Lindvall (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om tilläggsgarantier
från EU för skydd mot PRRS.

2001/02:MJ514 av Gudrun Lindvall (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om modifierade burar.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om dispenser för
burhöns.

2001/02:MJ515 av Matz Hammarström m.fl. (mp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om avskaffandet av
EU:s exportsubventioner och subventioner för
transport av levande djur.

2001/02:MJ518 av Lotta Nilsson Hedström m.fl. (mp):

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om uppföljning av
djurskyddslagen.

2001/02:MJ519 av Alf Svensson m.fl. (kd):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att regeringen bör
tillsätta en samlad utredning om kommunernas
tillsyn enligt miljö-, djurskydds- samt
livsmedelslagstiftningen.

2001/02:MJ520 av Alf Svensson m.fl. (kd):

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om tillämpningen av
dispensmöjligheten för båspallmåtten.

2001/02:MJ526 av Harald Nordlund och Lennart
Kollmats (fp):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om bättre
djurhållning.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att minimera tiden
för slakttransporter.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att slakt skall
ske så nära djurens uppfödningsplatser som
möjligt.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om obligatorisk
utbildning för djurskyddsinspektörer.

2001/02:MJ527 av Gudrun Schyman m.fl. (v):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att regeringen skall verka för att levande
djur undantas från EU:s frihandelsprincip.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

1 Förslag till lag om ändring i
djurskyddslagen (1988:534)
2
3
Förslag till lag om ändring i djurskyddslagen
(1988:534)
4
5
Förslag till lag om ändring i epizootilagen
(1999:657)
6
7
Förslag till lag om ändring i lagen (1994:844)
om behörighet att utöva veterinäryrket
8