Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Ändring i växtförädlarrättslagen, m.m.

Betänkande 1995/96:LU23

Lagutskottets betänkande 1995/96:LU23

Ändring i växtförädlarrättslagen m.m.


Innehåll

1995/96
LU23

Sammanfattning

I    betänkandet   behandlar   utskottet
regeringens    proposition   1995/96:177
Ändring     i     växtförädlarrättslagen
(1971:392)  m.m.  jämte  en  motion.   I
propositionen       föreslås       vissa
kompletteringar till en EG-förordning om
gemenskapens   växtförädlarrätt.   Dessa
gäller  bestämmelser  om  avgifter   och
straffansvar. Vidare föreslås en ändring
av   reglerna  så  att  sorter  av   ett
ytterligare antal växtsläkten och  arter
kommer att omfattas av lagen.
Därutöver   föreslås   en   ändring   i
övergångsbestämmelserna    till    lagen
(1994:1510) om ändring i varumärkeslagen
(1960:644).
Utskottet   tillstyrker   bifall   till
regeringens förslag och avstyrker bifall
till motionen.

Propositionen

I   proposition   1995/96:177   föreslår
regeringen  (Justitiedepartementet)  att
riksdagen   antar  de  i   propositionen
framlagda förslagen till
1.      lag      om      ändring      i
växtförädlarrättslagen (1971:392),
2.  lag  om ändring i lagen (1994:1510)
om     ändring     i     varumärkeslagen
(1960:644).
Lagförslagen  har intagits  som  bilaga
till betänkandet.

Motionen

1995/96:L32 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp)
vari yrkas
1.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  att  riksdagen  inte  skall
föreläggas     1991    års    reviderade
konvention      för       skydd       av
växtförädlingsprodukter för godkännande,
2.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om att förädlarbegreppet  ändras
så  att det inte längre blir möjligt att
skydda rena upptäckter,
3.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  att definition av  växtsort
skall införas i växtförädlarrättslagen,
4.  att riksdagen hos regeringen  begär
att   en  regel  innebärande  att   alla
släkten   och  arter  skyddas  på   lika
villkor       skall      införas       i
växtförädlarrättslagen,
5.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  att en klarare betoning  på
nyhetskravet     skall     införas     i
växtförädlarrättslagen,
6.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  att regeringen skall  verka
för  ett internationellt regelsystem som
gör    det    möjligt    att    överföra
växtförädlarrätt till medborgare i  alla
stater,
7.  att  riksdagen begär att regeringen
inom  EU skall verka för att EU:s regler
om             överlåtelse            av
växtförädlingsprodukter    även    skall
omfatta  personer som har sin hemvist  i
EU-länder och UPOV-länder,
8.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts   om   att   växtförädlarrättens
giltighetstid  i  växtförädlarrättslagen
skall förkortas till 10 år,
9.  att  riksdagen, om yrkande  8  inte
bifalls,  som sin mening ger  regeringen
till känna vad i motionen anförts om att
växtförädlarrättens  giltighetstid  inte
skall förlängas,
10.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om att regeringen inom EU  skall
verka     för     en     sänkning     av
växtförädlarrättens giltighetstid,
11.  att riksdagen begär att regeringen
inom EU skall verka för att principen om
global konsumtion skall gälla.

Utskottet

Växtförädlarrätten      regleras       i
växtförädlarrättslagen       (1971:392).
Skyddstiden är 20 år och ansökningar  om
växtförädlarrätt   prövas   av   Statens
växtsortnämnd. Lagstiftningen bygger  på
1961 års internationella konvention  för
skydd  av växtförädlingsprodukter. Lagen
tillämpas  på växtsorter som tillhör  de
växtsläkten  och arter som  anges  i  en
särskild    bilaga   till   lagen.    En
grundläggande förutsättning för  att  en
ny  växtsort skall kunna skyddas  enligt
lagen  är  att den tillhör någon  av  de
släkten  eller arter som är  upptagna  i
bilagan.  Denna omfattar för  närvarande
drygt 100 släkten och arter.
Inom Europeiska unionen har antagits en
förordning  om  växtförädlarrätt.  Genom
förordningen  har  införts  en  gemensam
europeisk   växtförädlarrätt   som    är
gällande  i  alla unionens medlemsländer
parallellt   med   de  olika   staternas
nationella    skydd   för    växtsorter.
Förordningen  är direkt  tillämplig  och
gäller som lag här i landet.
Under          1995         remitterade
Justitiedepartementet en promemoria  med
förslag     till     en     helt      ny
växtförädlarrättslag  (Ds  1995:69).   I
promemorian behandlas dels frågan om  en
svensk   anslutning  till  en  reviderad
version   av  1961  års  internationella
växtförädlarrättskonvention, dels frågan
om kompletterande nationell lagstiftning
till följd av EG-förordningen.
Eftersom förordningen har trätt i kraft
och  det redan nu är möjligt att  ansöka
om     växtförädlarrätt     för     hela
gemenskapen,    lägger   regeringen    i
propositionen   fram   förslag   om   de
kompletterande         regler          i
växtförädlarrättslagen  som  är   direkt
föranledda  av förordningen. Det  gäller
regler om straffansvar vid intrång i  en
EG-växtförädlarrätt och om avgifter  vid
ansökan  om EG-växtförädlarrätt som  ges
in till Statens växtsortnämnd. Därutöver
föreslås    att    ytterligare     några
växtsläkten     skall    omfattas     av
lagstiftningen.   Ändringarna   föreslås
träda i kraft den 1 juli 1996.
I  ärendet föreslås dessutom en ändring
i   lagen   (1994:1510)  om  ändring   i
varumärkeslagen (1960:644).
Utskottet,  som inte har någon  erinran
mot   regeringens  förslag,  tillstyrker
bifall till propositionen.
Frågan  om  en  ny växtförädlarrättslag
bereds           fortfarande           i
Justitiedepartementet.  Den   reviderade
versionen    av    den   internationella
växtförädlarrättskonventionen  har  ännu
inte trätt i kraft.
Motion L32 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp)
innehåller elva yrkanden. Tre  av  dessa
har  anknytning till EG-förordningen.  I
motionen begärs tillkännagivande om  att
regeringen   skall   verka    för    att
förordningens  regler om överlåtelse  av
växtförädlingsprodukter  skall   omfatta
inte  bara personer som är medborgare  i
utan även de som har hemvist i EU- eller
konventionsländer      (yrkande      7).
Motionärerna  begär tillkännagivande  om
att  regeringen inom EU skall verka  för
en   sänkning   av   växtförädlarrättens
giltighetstid (yrkande 10).  I  motionen
begärs  vidare  ett tillkännagivande  om
att  regeringen inom EU skall verka  för
principen om global konsumtion  (yrkande
11).  Övriga motionsyrkanden  (yrkandena
1-6, 8 och 9) rör frågor som behandlas i
den  remitterade promemorian med förslag
till en ny växtförädlarrättslag och  som
alltjämt           bereds           inom
Justitiedepartementet.
Vad   först   gäller  yrkande   7   kan
utskottet  konstatera  att  förordningen
inte   innehåller   något   hinder   mot
överlåtelse  av  produkterna.  Utskottet
utgår  från att det i stället är  rätten
att  överlåta  växtförädlingsrätten  som
avses. Förordningen innehåller redan med
avseende      på     överlåtelse      av
växtförädlarrätten  sådana  regler   som
motionärerna efterlyser.
När det gäller yrkande 11 kan utskottet
konstatera  att riksdagen på  utskottets
initiativ   redan   gjort   ett   sådant
tillkännagivande som motionärerna  begär
(bet.    1994/95:LU16,    rskr.    267).
Regeringen  har  med  anledning  av  det
gjorda  tillkännagivandet redovisat  att
man      bl.a.     i     internationella
förhandlingar arbetar för  principen  om
global konsumtion (regeringens skrivelse
1995/96:15  Redogörelse för behandlingen
av     riksdagens    skrivelser     till
regeringen).  Enligt  utskottets  mening
saknas  mot denna bakgrund skäl  att  nu
upprepa tillkännagivandet.
Med  det  anförda  avstyrker  utskottet
bifall till motion L32 yrkandena  7  och
11.
Beträffande         växtförädlarrättens
giltighetstid erinrar utskottet  om  att
skyddstiden  för  en EG-växtförädlarrätt
enligt  förordningen i allmänhet  är  25
år. För vin och träd är skyddstiden dock
30  år.  I växtförädlarrättskonventionen
finns en bestämmelse om minsta skyddstid
på  15 år för växter i allmänhet och  18
år  för  vissa  träd. Den i  Sverige  nu
gällande        generella       20-åriga
giltighetstiden infördes 1982.  Tidigare
var  skyddstiden i svensk rätt begränsad
till  konventionens  minimikrav.  Enligt
1991 års konventionstext - som ännu inte
trätt  i  kraft  - får skyddstiden  inte
vara kortare än 20 år. För träd och  vin
är   minimitiden  25  år.   Enligt   den
remitterade promemorians förslag till ny
växtförädlarrättslag   bör   skyddstiden
harmonieras  med  vad  som   gäller   på
gemenskapsnivå, dvs. 25 och i vissa fall
30 år.
Utskottet     kan    konstatera     att
utvecklingen    på   växtförädlarrättens
område  både  i Sverige och i  omvärlden
har  gått mot längre skyddstider.  Denna
utveckling är enligt utskottet en  följd
av  successivt ökade kostnader i samband
med  det förädlingsarbete som krävs  för
att   ta  fram  nya  växtsorter.  Såvitt
utskottet kan bedöma finns det inte skäl
för    antagandet   att    den    enligt
förordningen gällande skyddstiden skulle
vara  längre  än  vad som  motiveras  av
skyddets  syfte, nämligen att  stimulera
till   framtagandet  av  nya  växtsorter
genom  att  ge förädlaren möjlighet  att
under normala förhållanden få igen  sina
kostnader  för  utveckling  av  den  nya
sorten  och därtill en skälig vinst  för
förädlingsarbetet.   Enligt   utskottets
mening  saknas det därför anledning  att
ta  något initiativ för att förändra  de
inom        Europeiska       gemenskapen
harmoniserade  skyddstiderna.  Utskottet
avstyrker därför bifall till motion  L32
yrkande 10.
I övrigt innehåller motionen yrkanden i
frågor  som  behandlas i den remitterade
promemorian  och  vilka  för  närvarande
övervägs   inom   Justitiedepartementet.
Resultatet av dessa överväganden  kommer
att  läggas  till grund för utformningen
av förslag till ny växtförädlarrättslag.
En  proposition kommer att  läggas  fram
tidigast   under  hösten  1996.   Enligt
utskottets  mening  bör  riksdagen  inte
föregripa  regeringens kommande  förslag
till      ny     lagstiftning      genom
ställningstaganden i dessa delar.
Med  det  anförda  avstyrker  utskottet
bifall till motion L32 yrkandena 1-6,  8
och 9.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande lagförslagen
att   riksdagen   antar   regeringens
förslag till
dels     lag     om    ändring     i
växtförädlarrättslagen (1971:392),
dels   lag   om  ändring   i   lagen
(1994:1510)     om     ändring      i
varumärkeslagen (1960:644),
2.  beträffande  överlåtelse  av
växtförädlarrätt
att     riksdagen    avslår    motion
1995/96:L32 yrkandena 7 och 11,
3.                     beträffande
växtförädlarrättens giltighetstid
att     riksdagen    avslår    motion
1995/96:L32 yrkande 10,
4.         beträffande        ny
växtförädlarrättslag
att riksdagen avslår motion 1995/96:L32
yrkandena 1-6, 8 och 9.

Stockholm den 7 maj 1996
På lagutskottets vägnar
Agne Hansson

I beslutet har deltagit: Agne Hansson
(c), Anita Persson (s), Rolf Dahlberg
(m),   Carin   Lundberg   (s),   Rune
Berglund  (s),  Stig  Rindborg   (m),
Karin Olsson (s), Eva Arvidsson  (s),
Bengt   Harding  Olson  (fp),   Inger
Segelström (s), Tanja Linderborg (v),
Anders  Ygeman  (s),  Tomas  Högström
(m),  Yvonne  Ruwaida (mp),  Birgitta
Carlsson (c), Eva Persson Sellin  (s)
och Marietta de Pourbaix-Lundin (m).

Propositionens lagförslag
Förslag till lag om ändring i
växtförädlarrättslagen (1971:392)

Förslag  till  lag om  ändring  i  lagen
(1994:1510) om ändring i varumärkeslagen
(1960:644)


Tillbaka till dokumentetTill toppen