Ändring i tulltaxelagen, m.m.

Betänkande 1989/90:SkU18

Skatteutskottets betänkande
1989/90:SkU18

1989/90
SkU 18

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet proposition 1989/90:24 om ändringar
i tulltaxelagen. Utskottet tillstyrker att de av regeringen med stöd av
riksdagens tidigare bemyndigande fastställda förhöjda tullsatserna för
färska äpplen och päron skall permanentas och föras in i tulltaxelagen.
Vidare tillstyrks tullfrihet för import av gummibehandlad kordväv av
syntetiska fibrer och en utvidgning av regeringens bemyndigande att
medge tullfrihet för varor som inte eller endast i ringa omfattning
tillverkas i Sverige. Slutligen tillstyrker utskottet en svensk anslutning
till EG:s s.k. TEDIS-program, som är ett datasamarbetsprogram för
handel, industri och administration.

Med anledning av motioner rörande förslaget om tullfrihet för
gummibehandlad kordväv förordar utskottet ett tillkännagivande till
regeringen om vissa ytterligare åtgärder. Övriga i ärendet väckta motioner
avstyrks av utskottet.

Till betänkandet har fogats fyra reservationer (fp, c, vpk, mp) och
ett särskilt yttrande (mp).

Propositionen

Regeringen (utrikesdepartementet) föreslår i proposition 1989/90:24
vissa ändringar i tulltaxelagen (1987:1068, omtryckt 1987:1186) beträffande
färska äpplen och päron samt gummibehandlad kordväv av
syntetiska fibrer. Förslagen innebär dels att de gällande förhöjda tullarna
för färska äpplen och päron skall gälla även i fortsättningen, dels att
tullfrihet införs för gummibehandlad kordväv av syntetiska fibrer.

Enligt 12 § lagen (1987:1069) om tullfrihet m.m. får regeringen
meddela föreskrifter om tullfrihet för varor som inte eller endast i
ringa omfattning tillverkas i Sverige. Föreskrifterna får meddelas för
högst två år i sänder. I propositionen föreslås att föreskrifterna skall få
meddelas för högst fyra år i sänder.

I propositionen föreslås också att riksdagen godkänner en överenskommelse
mellan Sverige och EEC om elektroniska utväxlingssystem
för handelsdata.

1 Riksdagen 1989/90. 6 sami. Nr 18

Rättelse: S. 1 råd 14 nerifrån Står: finansdepartementet Rättat till: utrikesdepartementet -

De föreslagna lagändringarna avses träda i kraft den 1 januari 1990.
Den nuvarande regleringen av tullskyddet för färska äpplen och päron
resp. gummibehandlad kordväv upphör att gälla vid denna tidpunkt.

Lagförslagen har följande lydelse.

1989/90:SkU18

Propositionens lagförslag

1989/90:SkU18

1 Förslag till
Lag om ändring i tulltaxelagen (1987:1068)

Härigenom föreskrivs att 8 kap. och 59 kap. tulltaxelagen (1987:1068)'
skall ha följande lydelse

8 kap. Ätbar frukt samt ätbara bär och nötter; skal av citrusfrukter
eller meloner2

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar inte oätlig frukt samt oätliga bär och nötter.

2. Med färska varor avses också kylda varor.

08.01 Kokosnötter, paranötter och kasjunötter, färska eller

torkade, även skalade fri

08.02 Andra nötter, färska eller torkade, även skalade .... fri

08.03 Bananer, inbegripet mjölbananer, färska eller torkade fri

08.04 Dadlar, fikon, ananas, avokado, guava, mango och
mangostan, färska eller torkade fri

08.05 Citrusfrukter, färska eller torkade fri

08.06 Vindruvor, färska eller torkade:

A. färska:

1. under tiden 1 juli —31 oktober 100 kg 12:50

2. undertiden 1 november—30juni fri

B. torkade fri

08.07 Meloner (inbegripet vattenmeloner) och papayafrukter,
färska:

A. meloner:

1. under tiden 16 juni —30 september 18%

2. under tiden 1 oktober—15 juni fri

B. papayafrukter fri

08.08 Äpplen, päron och kvittenfrukter, färska:

A. äpplen:

1. under tiden 1 augusti —23 januari, med ett
tullvärde per 100 kg av:

a. högst 200:—

b. 201:- - 275

c. 276:- - 350

100 kg 250:-

100 kg 175:-

100 kg 100: —

d. 351:—eller däröver 100 kg 25: —

2. under tiden 24 januari —31 juli fri

B. päron:

1. under tiden 1 augusti —31 oktober, med ett
tull värde per 100 kg av:

a. högst 200:- 100 kg 250:-

b. 201: 275:- lOOkg 175: —

c. 276:- - 350:- lOOkg 100:-

d. 351:—eller däröver lOOkg 25: —

2. undertiden 1 november—31 juli fri

C. kvittenfrukter:

1. under tiden 16 juli-31 december .... lOOkg 25: —

2. under tiden 1 januari—15 juli fri

' Lagen omtryckt 1987:1186.

- Senaste lydelse 1988:1206.

08.09 Aprikoser, körsbär, persikor (inbegripet nektariner), 1989/90:SkU18
plommon och slånbär, färska:

A. körsbär:

1. under tiden 16 juni —31 juli 5%

2. undertiden 1 augusti—15juni fri

B. plommon:

1. undertiden 16 juli —30 september 15%

2. undertiden 1 oktober—15juli fri

C. andra fri

08.10 Annan frukt och andra bär, färska:

A. hallon, krusbär och vinbär, andra än svarta vinbär:

1. under tiden 1 juni —31 augusti 7%

2. under tiden 1 september-31 maj fri

B. svarta vinbär:

1. under tiden 1 juni —31 augusti 11%

2. under tiden 1 september —31 maj fri

C. jordgubbar och smultron:

1. undertiden 8 juni —31 augusti 14%

2. under tiden 1 september —7 juni fri

D. andra fri

08.11 Frukt, bär och nötter (även ångkokta eller kokta i vatten),
frysta, med eller utan tillsats av socker eller annat
sötningsmedel:

A. jordgubbar och smultron 100 kg 50: —

B. hallon fri

C. äpplen och päron 100 kg 25: —

D. andra:

beläggs under hela året med samma tull som
motsvarande färska produkter under den tid
dessa är högst tullbelagda

08.12 Frukt, bär och nötter, tillfälligt konserverade (t. ex.

med svaveldioxidgas eller i saltvatten, svavelsyrlighetsvatten
eller andra konserverande lösningar) men
olämpliga för direkt konsumtion i detta tillstånd:

A. jordgubbar och smultron 17%

B. äpplen 20%

C. päron 100 kg 25: —

D. hallon fri

E. andra:

beläggs under hela året med samma tull som
motsvarande färska produkter under den tid
dessa är högst tullbelagda

08.13 Frukt och bär, torkade, med undantag av frukt enligt
nr 08.03—08.06; blandningar av nötter eller av torkad

frukt eller torkade bär enligt detta kapitel fri

08.14 Skal av citrusfrukter eller meloner, färska, frysta, torkade
eller tillfälligt konserverade i saltvatten, svavelsyrlighetsvatten
eller andra konserverande lösningar fri

§9 kap. Impregnerade, överdragna, belagda eller laminerade textilvävnader;
textilvaror för tekniskt bruk3

Anmärkningar

1. Om inte annat är föreskrivet avses med textilvävnader i detta kapitel vävnader
enligt 50 — 55 kap. och nr 58.03 och 58.06, flätor, snörmakeriarbeten och liknande
arbeten som längdvara, enligt nr 58.08. samt dukvaror av trikå enligt nr 60.02.

2. Nr 59.03 skall tillämpas för:

a. textilvävnader som är impregnerade, överdragna, belagda eller laminerade
med plast, oavsett vikten per m2 och oavsett plastens beskaffenhet (kompakt
eller porös), med undantag av:

1. vävnader i vilka impregneringen. överdraget eller beläggningen inte kan
ses med blotta ögat (vanligen 50-55, 58 eller 60 kap.); vid tillämpning av
denna bestämmelse skall hänsyn inte tas till eventuellt uppkommen färgförändring; 2.

produkter som inte utan att brytas kan böjas för hand runt en cylinder
med en diameter av 7 mm vid en temperatur mellan 15°C och 30°C
(vanligen 39 kap.);

3. produkter i vilka textilvävnaden är antingen helt inbäddad i plast eller
helt överdragen eller belagd med plast på båda sidor (39 kap.), under
förutsättning att ett sådant överdrag eller en sådan beläggning kan ses
med blotta ögat utan att någon hänsyn tas till eventuellt uppkommen
färgförändring;

4. vävnader som är delvis överdragna eller delvis belagda med plast på
sådant sätt att mönster bildats (vanligen 50 — 55. 58 eller 60 kap.);

5. plattor, duk och remsor av porös plast i förening med textilvävnad, i vilka
vävnaden utgör enbart förstärkning (39 kap.);

6. textilvaror enligt nr 58.11;

b. vävnader som är tillverkade av garn. remsor e. d. som är impregnerade,
överdragna eller belagda med plast eller försedda med hölje av plast, enligt nr
56.04.

3. Med tc.xliltapcier i nr 59.05 avses produkter som föreligger i rullar, har en bredd
av minst 45 cm, är lämpliga för dekorering av väggar eller innertak och består av
textilmaterial på ett underlag eller av textilmaterial som har behandlats på
baksidan (impregnerats eller bestrukits för att kunna klistras upp).

Numret skall emellertid inte tillämpas för tapeter som består av textilflock eller
-stoft som fästs direkt på ett underlag av papper (nr 48.14) eller textilvara (i
allmänhet nr 59.07).

4. Med gummibehandlade text ilvävnader i nr 59.06 förstås:

a. textilvävnader som är impregnerade, överdragna, belagda eller laminerade
med gummi och som:

— väger högst 1 500 g/m2; eller

- väger mer än 1 500 g/m2 och innehåller mer än 50 viktprocent textilmaterial: b.

vävnader som är tillverkade av garn. remsor e. d. som är impregnerade,
överdragna eller belagda med gemmi eller försedda med hölje av gummi,
enligt nr 56.04;

c. varor som består av parallella trådar av textilmaterial sammanklistrade med
gummi, oavsett vikten per m2;

d. plattor, duk och remsor av poröst gummi i förening med textilvävnad, i vilka
vävnaden utgör mer än enbart förstärkning, dock inte textilvaror enligt nr

58.11.

5. Nr 59.07 skall inte tillämpas för:

a. vävnader i vilka impregneringen, överdraget eller beläggningen inte kan ses
med blotta ögat (vanligen 50 — 55, 58 eller 60 kap.); vid tillämpning av denna
bestämmelse skall hänsyn inte tas till eventuellt uppkommen färgförändring;

b. vävnader med målade mönster (andra än målade teaterkulisser, ateljéfonder

o.d.);

c. vävnader som är delvis belagda med textilflock eller -stoft, korkpulver e. d. på
sådant sätt att mönster bildats; imitationer av luggvaror skall dock klassificeras
enligt nr 59.07;

d. vävnader som är appreterade med normala appreturmedel på basis av stärkelseprodukter
eller liknande produkter;

e. träfaner på underlag av textilvävnad (nr 44.08);

f. naturliga eller konstgjorda slipmedel i form av pulver eller korn på underlag
av textilvävnad (nr 68.05);

1989/90:SkU 18

5 Senaste lydelse 1989:507.

g. agglomcrcrad eller rekonstruerad glimmer på underlag av textilvävnad (nr
68.14);

h. metallfolie på underlag av textilvävnad (femtonde avd.).

6. Nr 59.10 skall inte tillämpas för:

a. drivremmar och transportband av textilmaterial, som längdvara eller i avskurna
längder, med en tjocklek av mindre än 3 mm;

b. drivremmar och transportband av textilvävnad som är impregnerad, överdragen,
belagd eller laminerad med gummi eller som har tillverkats av textilgam
som är impregnerat, överdraget eller belagt med gummi eller försett med
hölje av gummi (nr 40.10).

7. Nr 59.11 skall tillämpas för följande varor, vilka inte skall anses inbegripna i

något annat nummer i elfte avd.:

a. följande textilvaror i form av längdvara, i avpassade längder eller skurna till
kvadratisk eller rektangulär form (andra än sådana som har karaktär av
produkter enligt nr 59.08 — 59.10):

— textilvävnader, filt och filtbelagda vävnader som är överdragna, belagda
eller laminerade med gummi, läder eller annat material och är av sådana
slag som används till kardbeslag samt liknande varor av sådana slag som
används för annat tekniskt bruk;

— siktduk;

— filterdukar av sådana slag som används i oljepressar o. d., av textilmaterial
eller människohår;

— flatvävda textilvävnader med flera varpsystem eller flera väftsystem,
även filtade, impregnerade eller belagda, av sådana slag som används i
maskiner eller för annat tekniskt bruk;

— textilvävnader förstärkta med metall, av sådana slag som används för
tekniskt bruk;

— snören, flätor o. d. även med överdrag eller impregnering eller med förstärkning
av metall, av sådana slag som används inom industrin för

packnings- eller smörjningsändamål;

b. artiklar av textilmaterial (andra än sådana som omfattas av nr 59.08 — 59.10)
av sådana slag som används för tekniskt bruk (t. ex. textilvävnader och filt,
ändlösa eller försedda med hopfästningsanordningar, av sådana slag som
används i pappersmaskiner eller liknande maskiner /t. ex. maskiner för massa
eller asbestcement/, packningar, polerskivor och andra maskindelar).

59.01 Textilvävnader överdragna med gummi arabicum e. d.
eller med stärkelseprodukter, av sådana slag som används
till bokpärmar o. d.; kalkerväv; preparerad målarduk;
kanfas och liknande styva textilvävnader av
sådana slag som används till hattstommar:

A. textilvävnader överdragna med gummi arabicum

e. d. eller med stärkelseprodukter, av sådana slag

som används till bokpärmar o. d 5,3%

B. andraslag 6,9%

59.02 Kordväv av högstyrkegarn av nylon eller andra polyamider,
polyestrar eller viskos:

A. av viskos, impregnerad, överdragen eller belagd

med gummi 16%

Minimitull: per 100 kg 175: —

B. av nylon eller andra polyamider eller av polyestrar,
impregnerad, överdragen eller belagd med gummi fri

C. andra slag 13 %

59.03 Textilvävnader, impregnerade, överdragna, belagda eller
laminerade med plast, andra än vävnader enligt nr
59.02:

A. av sådana slag som används till bokpärmar o. d. . . 8%

B. andra 12%

1989/90:SkU18

59.04 Linoleummattor o. d., även i tillskurna stycken; golvbeläggning
bestående av en textilbotten med överdrag
eller beläggning, även i tillskurna stycken

5,6%

59.05 Textiltapeter: 1989/90:SkU 18

beläggs med samma tull som det textilmaterial
varav utsidan består

59.06 Gummibehandlade textilvävnader, andra än vävnader
enligt nr 59.02:

A. trikå:

1. av syntetfilament 6,9%

2. av regenatfilament 8,5%

3. av annat textilmaterial 7,2%

B. andraslag 12%

59.07 Textilvävnader med annan impregnering, annat överdrag
eller annan beläggning; målade teaterkulisser,
ateljéfonder o. d., av textilvävnad 6,9%

59.08 Vekar av vävt, flätat eller stickat textilmaterial, för
lampor, kaminer, tändare, ljus e. d.; glödstrumpor och
rundstickad glödstrumpsväv, även impregnerade ... 4,6%

59.09 Brandslangar och liknande slangar av textilmaterial,
även med invändig beläggning, armering eller tillbehör

av annat material 6,2%

59.10 Drivremmar och transportband av textilmaterial, även
förstärkta med metall eller annat material 5,8%

59.11 Produkter och artiklar av textilmaterial, för tekniskt
bruk, specificerade i anm. 7 till detta kapitel:

A. siktduk 4,9%

B. andraslag 9%

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990.

2 Förslag till 1989/90:SkU18

Lag om ändring i lagen (1987:1069) om tullfrihet m.m.

Härigenom föreskrivs att 12§ lagen (1987:1069) om tullfrihet m.m.
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Regeringen får meddela föreskrifter
om tullfrihet för varor som
inte eller endast i ringa omfattning
tillverkas inom landet. Föreskrifterna
får meddelas för högst två år i
sänder.

Föreslagen lydelse
12 §

Regeringen får meddela föreskrifter
om tullfrihet för varor som
inte eller endast i ringa omfattning
tillverkas inom landet. Föreskrifterna
får meddelas för högst fyra år
i sänder.

Regeringen får i enskilda fall besluta om tullfrihet för varor som inte
eller endast i ringa omfattning tillverkas inom landet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990.

Motionerna

1989/90:Sk4 av Annika Åhnberg (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att vid
förhandlingar med andra länder angående import av frukt skall, vad
gäller produktionsmetoder, samma krav ställas som vid inhemsk produktion,

2. att riksdagen hos regeringen begär en analys av vilka effekter 1988
års riksdagsbeslut angående importreglering fatt för den svenska fruktodlingen.

1989/90:Sk5 av Kjell Johansson m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
avveckling av de förhöjda tullsatserna för äpplen och päron i kombination
med åtgärder mot de omställningsproblem som svenska fruktodlare
kan drabbas av.

1989/90:Sk6 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en undersökning om GATTbestämmelsernas
relevans för frågan om förbud mot olämpligt odlad
frukt,

2. att riksdagen, därest ett sådant beslut ej strider mot GATTbestämmelserna,
beslutar förbjuda import av frukt odlad på ett i
Sverige ej godtagbart sätt,

3. att riksdagen, därest GATT-bestämmelserna är relevanta för frågan
om förbud mot olämpligt odlad frukt, begär att regeringen skall ta upp
förhandlingar för att ändra dessa bestämmelser,

4. att riksdagen ej beviljar tullfrihet för gummibehandlad kordväv av
syntetiska fibrer,

5. att riksdagen hos regeringen begär en studie av hur TEDISprogrammet
skulle kunna omfatta länder i hela världen.

1989/90:Sk7 av Per Stenmarck och Knut Wachtmeister (båda m) vari
yrkas att riksdagen beslutar om sådana förändringar i tulltaxelagen, att
konkurrensneutralitet kan råda mellan importerad och inhemsk tillverkning
av dippad kordväv.

1989/90:Sk8 av Lahja Exner (s) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att tullen för gummibehandlad kordväv av
syntetiska fibrer bibehålls på nuvarande nivå,

2. att riksdagen beslutar att gummibehandlad kordväv utelämnas ur
u-landsförordningens förteckning över tullfria varor.

Yttranden från andra utskott

Jordbruksutskottet och näringsutskottet har beretts tillfälle att yttra sig
över propositionen och motionerna. Yttrandena (1989/90:JoU3y och
1989/90:NU3y) har fogats som bilaga 1 och 2 till betänkandet.

1* Riksdagen 1989/90. 6 sami. Nr 18

Skrivelser m.m.

Med anledning av propositionen har inkommit två skrivelser från
Sveriges Kemiska Industrikontor (Kemikontoret) och en skrivelse från
Textilrådet.

Utskottet

Tull för äpplen och päron

Sverige har sedan år 1953 tillämpat importreglering för färska äpplen
och päron. Regleringen har inneburit att importen har varit föremål
för övervakning eller begränsningsåtgärder under olika delar av året
medan den under vissa perioder har varit helt fri.

Den svenska importregleringen har nyligen varit föremål för förhandlingar
inom ramen för det allmänna tull- och handelsavtalet (the
General Agreement on Tariffs and Trade, GATT). I överenskommelser
hösten 1988 med Förenta staterna och Europeiska ekonomiska gemenskapen
(EEC) har Sverige förbundit sig att avveckla importregleringen
mot införande av ett förhöjt tullskydd för färska äpplen och päron.

Under det att förhandlingsarbetet fortfarande pågick lämnade riksdagen
genom särskild lagstiftning (SFS 1988:1205) ett bemyndigande
enligt vilket regeringen till utgången av år 1989 hade möjlighet att
fastställa tullsatserna på färska äpplen och päron. Härigenom kunde
regeringen anpassa tullskyddet till resultatet av förhandlingsarbetet
(prop. 1988/89:51, bet. SkU8, rskr. 27).

Enligt regeringens föreskrifter utgår för närvarande tull för färska
äpplen under tiden den 1 augusti—den 23 januari med 250, 175, 100
eller 25 kronor per 100 kg beroende på tullvärdet. För päron utgår
samma tull under tiden den 1 augusti—den 31 oktober. Övriga delar
av året råder tullfrihet (SFS 1988:1207). Regeringen har i samband
med utfärdandet av föreskrifterna om tull för äpplen och päron också
meddelat erforderliga föreskrifter för att helt avveckla importregleringen
fr.o.m. den 15 november 1989.

I den förevarande propositionen 1989/90:24 föreslår regeringen att
de med stöd av det tillfälliga bemyndigandet fastställda tullsatserna för
färska äpplen och päron permanentas och tas in i tulltaxelagen
(1987:1068).

Med anledning av förslaget har väckts tre motioner. Jordbruksutskottet
har yttrat sig över propositionen och de i motionerna väckta
yrkandena.

I motion Sk5 av Kjell Johansson m.fl. förordas en avveckling av de
förhöjda tullsatserna för äpplen och päron i kombination med åtgärder
mot de omställningsproblem som svenska fruktodlare kan drabbas av i
samband med avvecklingen. Motionärerna uttalar sig för att det skall
ske en samordning med det livsmedelspolitiska beslut som riksdagen
skall fatta våren 1990.

1989/90:SkU18

Jordbruksutskottet vill i sitt yttrande inte utesluta att det i samband
med behandlingen av den till våren 1990 aviserade propositionen om
livsmedelspolitiken kan finnas skäl att diskutera omställningsåtgärder
av olika slag. Det finns dock enligt jordbruksutskottet ingen anledning
att redan nu göra några uttalanden om hur detta ärende skall beredas
och vilka frågor som bör tas upp. När det gäller tullsatserna utgår
jordbruksutskottet från att strävandena inom ramen för GATT och
andra internationella överenskommelser fullföljs och erinrar om att de
undertecknande staterna i det längre perspektivet avser att genomföra
fortskridande och väsentliga sänkningar av tullar och andra handelshinder.

Skatteutskottet instämmer i vad jordbruksutskottet anfört och vill
tillägga att numera — sedan beslut fattats om ett helt upphävande av
importregleringen för färska äpplen och päron — nivån på tullsatserna
är det enda instrumentet för att motverka riskerna för en kraftig
reducering av den svenska fruktodlingen. Utskottet tillstyrker propositionen
i denna del och avstyrker motion Sk5.

Enligt motion Sk4 av Annika Åhnberg (vpk) bör riksdagen av regeringen
begära en analys av effekterna för den svenska fruktodlingen av
de nya besluten om att avveckla importregleringen och ersätta denna
med ett förhöjt tullskydd.

Vid behandlingen av statsbudgeten för innevarande budgetår fattade
riksdagen beslut om ett stöd för bl.a. strukturåtgärder inom fruktodlingen
inom en ram av 12,5 milj. kr. under åren 1989—1991
(1988/89:JoU12 punkt 7). I utskottsbetänkande godtogs tills vidare den
föreslagna bidragsramen, men det ansågs angeläget att förhandlingarna
mellan staten och trädgårdsnäringen fortsatte så att ytterligare klarhet
kunde uppnås beträffande medelsbehovet.

Det framgår av jordbruksutskottets yttrande att chefen för jordbruksdepartementet
avser att anordna ett möte med representanter för
fruktodlingen för fortsatta överläggningar om medelsbehovet när det
gäller stöd till omställningsåtgärder inom fruktodlingen. Enligt jordbruksutskottets
i yttrandet framförda mening bör riksdagen invänta
resultatet av de nämnda överläggningarna och inte göra något uttalande
i enlighet med motionen.

Skatteutskottet har för sin del inte någon annan uppfattning än
jordbruksutskottet i frågan. Det är rimligt att nu avvakta resultatet av
den beredning som pågår i regeringskansliet. Skatteutskottet avstyrker
följaktligen yrkande 2 i motion Sk4.

I två av motionerna har tagits upp frågor gällande kontrollen av
importerad frukt.

Enligt motion Sk4 yrkande 2 av Annika Ahnberg (vpk) skall vid
förhandlingar med andra länder angående import av frukt ställas
samma krav som vid inhemsk produktion i fråga om produktionsmetoder.
I motion Sk6 av Inger Schörling m.fl. (mp) begärs en undersökning
om GATT-bestämmelsernas betydelse för frågan om förbud mot
olämpligt odlad frukt (yrkande 1). Skulle nämnda bestämmelser inte
utgöra ett hinder skall enligt motionen införas förbud mot import av

1989/90:SkU 18

frukt som odlats på ett sätt som inte är godtagbart i Sverige (yrkande
2). För det fall bestämmelserna hindrar ett sådant förbud skall enligt
motionen riksdagen uttala sig för att regeringen upptar förhandlingar
om att ändra bestämmelserna (yrkande 3).

Jordbruksutskottet har i sitt yttrande till skatteutskottet lämnat en
redovisning av regelsystemet kring kontrollen av importerad frukt och
har analyserat gällande internationella åtaganden. Beträffande det närmare
innehållet i yttrandet hänvisas till bilaga 1 till detta betänkande.

Skatteutskottet vill framhålla att när det gäller att skydda konsumenterna
mot eventuella hälsorisker har riksdagen i fråga om den svenska
livsmedelskontrollen tidigare understrukit att samma krav ställs på
importerade produkter som på inhemskt tillverkade. Eftersom förutsättningarna
är olika i länderna, t.ex. på grund av klimatförhållandena,
är olikheter i produktionssättet ofrånkomliga. Så länge de svenska
kraven på slutprodukterna är uppfyllda finns det enligt det nyss
nämnda uttalandet varken anledning eller möjlighet att från svensk
sida motsätta sig import av produkterna. Givetvis kan produktionsmetoden
påverka produkten på ett sådant sätt att den inte kan godtas i
Sverige, och i sådant fall förhindras importen.

Till belysning av frågan om betydelsen av det internationella regelverket
har jordbruksutskottet granskat vissa delar av GATT-avtalet och
överenskommelsen om tekniska handelshinder (TBT-överenskommelsén,
Technical Barriers of Trade). Redovisningen har utmynnat i att
det internationella regelverket inte ger stöd för en så långtgående
importkontroll som förordas i motionerna.

Av artikel 20 i GATT-avtalet framgår att en avtalspart får genomföra
åtgärder som annars skulle vara otillåtna enligt avtalet om syftet är att
skydda människors, djurs eller växters liv eller hälsa. Åtgärderna får
dock ej tillämpas på ett sätt som skulle innebära ett medel för
godtycklig eller oberättigad diskriminering mellan länder där samma
förhållanden råder eller en förtäckt inskränkning av internationell
handel.

En liknande regel finns i TBT-överenskommelsen, som innehåller
bestämmelser om förfarandet för biläggande av tvister. Enligt överenskommelsen
bör inget land vara förhindrat att vidta åtgärder som är
nödvändiga för att säkerställa kvaliteten på dess export eller för att
skydda människors, djurs eller växters liv eller hälsa, för att skydda
miljön eller för att förhindra bedrägliga förfaranden. Åtgärden får inte
tillämpas på ett sätt som utgör en form av godtycklig eller orättvis
diskriminering mellan länder i vilka samma betingelser råder eller en
förtäckt restriktion på internationell handel.

Jordbruksutskottet har framhållit en viktig distinktion i tolkningen
av begreppen skydd för hälsa och miljö. Häri inryms endast åtgärder
som syftar till att skydda hälsa, dvs. konsumenthälsan, och miljö i det
mottagande landet men ej i producentlandet.

Av intresse är också att det i TBT-överenskommelsen anges särskilt
att proceduren för biläggande av tvister kan tillämpas i de fall en part
anser att förpliktelser enligt överenskommelsen kringgås genom att
krav formulerats som avser processer och produktionsmetoder i stället

1989/90:SkU 18

för varans egenskaper. I det internationella arbetet brukar dessa krav
betecknas som PPM-krav. Om en nation inte rättar sig efter de beslut
som fattas i samband med tvistlösningsproceduren kan nationen utsättas
för handelspolitiska motåtgärder. Dessa motåtgärder kan, om det
anses lämpligt för att t.ex. göra åtgärderna mera kännbara, avse ett
annat varuområde än det som tvisten gäller.

Skatteutskottet har inte kommit till någon annan slutsats än jordbruksutskottet,
dvs. det internationella regelverket ger inte stöd för en
så långtgående importkontroll som motionärerna förordar.

Det är av intresse i sammanhanget att enligt en i riksdagen tidigare
behandlad proposition (prop. 1988/89:68, JoU 14) kommer frågor av
bl.a. etisk innebörd att tas upp i GATT-förhandlingarna. En nordisk
utgångspunkt är härvid att även andra än rent hälsomässiga skäl i vissa
fall bör kunna accepteras i GATT:s regelsystem. Vidare pågår ett arbete
för att åstadkomma särregler på det sanitära och fytosanitära området
(djurskydd och växtskydd).

Det finns, som jordbruksutskottet nämner, således redan en strävan
att på detta område föra in ytterligare moment som i större utsträckning
är inriktade på produktionsmetoderna. Skatteutskottet instämmer
i jordbruksutskottet uppfattning att det torde vara en förutsättning för
framgång i detta arbete att besluten fettas i internationellt samförstånd
och att enskilda medlemsländer undviker att vidta ensidiga åtgärder.

Med hänsyn till den redovisning jordbruksutskottet lämnat om
innehållet i GATT-avtalet och andra internationella åtaganden anser
skatteutskottet att kravet i motion Sk6 på en utredning om GATTavtalets
betydelse i ifrågavarande hänseenden får anses vara tillgodosett.

På grund av vad jordbruksutskottet anfört om inriktningen av det
fortsatta internationella arbetet finner skatteutskottet inte skäl att förorda
ett tillkännagivande till regeringen med anledning av motionerna.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna Sk4
yrkande 1 och Sk6 yrkandena 1 — 3.

Tullfrihet för viss kordväv

Kordväv är en textilvävnad för användning som förstärkning i gummiprodukter,
främst bildäck. Varan är känslig från försörjningsberedskapssynpunkt
och skall i händelse av en krissituation användas för
produktion av främst lastbilsdäck. Det enda svenska företag som tillverkar
gummibehandlad kordväv, s.k. dippad kordväv, är Trelleborg
AB. Råvaran, i form av rå kordväv eller s.k odippad kordväv, köper
den svenske tillverkaren huvudsakligen från ett företag i Sydkorea men
även från ett svenskt företag, Svenskt Konstsilke AB.

Vid import av gummibehandlad kordväv av syntetiska fibrer utgår
enligt tulltaxelagen (1987:1068) en tull på 13 %. Genom lagen
(1987:1188) om tullnedsättning under viss tid för gummibehandlad
kordväv av syntetiska fibrer har tullsatsen emellertid satts ned till 9 %
under tiden den 1 januari 1988—den 31 december 1989. Import av
gummibehandlad kordväv med ursprung i EG-land, EFTA-land eller

1989/90:SkU 18

utvecklingsland är inte belastad med tull. Detta framgår av frihandelsförordningen
(1987:1185) resp. förordningen (1987:1285) om tullfrihet
för varor från utvecklingsländerna.

Även import av den råa kordväven är belagd med en värdetull på
13 %. I motsats till vad som gäller för den gummibehandlade kordväven
är dock import av den råa kordväven från utvecklingsland inte
tullfri. Råkordväven omfattas inte av det s.k. GSP-systemet (generellt
system för tullpreferenser), enligt vilket varor från utvecklingsländer
erhåller tullfrihet.

I propositionen föreslås att tullfrihet införs i tulltaxan för gummibehandlad
kordväv av syntetiska fibrer. Som skäl för förslaget anförs i
propositionen att nästan hela importen av gummibehandlad kordväv
kommer från länder som omfattas av tullfrihet. Enligt statistik för
perioden januari—juni 1989 kom 95 % av importen från länder som
omfattas av tullfrihet. Mot denna bakgrund har den aktuella tullen
enligt propositionen spelat ut sin roll som skydd för beredskapsintresset.
En bibehållen tull skulle endast leda till en diskriminering av de
utvecklingsländer med den minst utvecklade industrin som inte kan
tillverka garn utan måste importera denna vara för sin kordvävsframställning.

Med anledning av propositionen har väckts tre motioner. Enligt
motion Sk6 yrkande 4 av Inger Schörling m.fl. (mp) bör man i detta
fall ta hänsyn till att den råkordväv som Trelleborg AB använder för
sin tillverkning av gummibehandlad kordväv är tullbelagd, vilket innebär
sämre konkurrensläge gentemot utländska tillverkare om propositionen
antas. Samma förhållande åberopas i motion Sk7 av Per Stenmarck
och Knut Wachtmeister (båda m) till stöd för ett yrkande att ge
tulltaxelagen en sådan utformning att konkurrensneutralitet kan råda
mellan importerad och inhemsk tillverkning av dippad kordväv. I
motion Sk8 av Lahja Exner (s) framhålls att den i huvudsak tullfria
importen till Sverige utgör ett allvarligt hot mot den beredskapsviktiga
inhemska kordvävstillverkningen. I motionen yrkas att tullen på gummibehandlad
kordväv behålls på nuvarande nivå och att gummibehandlad
kordväv utelämnas ur förteckningen över tullfria varor i
förordningen om tullfrihet för varor från utvecklingsländerna.

Under beredningen av detta ärende har Sveriges kemiska industrikontor
(Kemikontoret) och Textilrådet inkommit med skrivelser. Enligt
skrivelserna skulle svensk produktion av kordväv vara hotad vid
en generell tullfrihet. Beträffande det närmare innehållet i skrivelserna
hänvisar skatteutskottet till det yttrande som näringsutskottet lämnat i
detta ärende, se bilaga 2.

Enligt vad utskottet erfarit har utrikesdepartementet genom en remiss
den 24 november 1989 anmodat kommerskollegium att snarast,
dock senast den 22 januari 1990, inkomma med yttrande över vilka
näringspolitiska effekter som kan förväntas vid en eventuell utvidgning
av GSP-tullfriheten till att även omfatta råväv av syntetiska fibrer
alternativt hela tulltaxenr 59.02. Därvid skall också beaktas om EG:s
tullpreferenssystem för utvecklingsländerna medger GSP-tullfrihet för
både rå och gummibehandlad kordväv.

1989/90:SkU18

Näringsutskottet har i yttrandet till skatteutskottet tillstyrkt förslaget
om tullfrihet för gummibehandlad kordväv av syntetiska fibrer och har
avstyrkt de tre motionerna. Näringsutskottet har därvid förutsatt att
regeringen, när kommerskollegium har lämnat sitt remissvar, skyndsamt
prövar vilka åtgärder som bör vidtas i den uppkomna situationen
och därvid beaktar beredskapsintresset. Näringsutskottet har också
förutsatt att regeringen noga följer den fortsatta utvecklingen på området.
Om det skulle visa sig att den berörda branschen skulle drabbas av
långsiktiga problem till följd av de vidtagna tullförändringarna bör
regeringen överväga lämpliga åtgärder.

Skatteutskottet konstaterar, i likhet med näringsutskottet, att regeringens
förslag om att införa tullfrihet i tulltaxan för gummibehandlad
kordväv av syntetiska fibrer inte i realiteten innebär någon nämnvärd
förändring i förhållande till vad som gäller för närvarande. Nästan hela
importen av gummibehandlad kordväv kommer från länder som omfattas
av tullfrihet enligt de bestämmelser som nämnts tidigare.

Mot denna bakgrund finns det enligt skatteutskottets mening inte
anledning att behålla tullskyddet enligt tulltaxelagen, och utskottet
anser således att den i propositionen föreslagna lagändringen bör
genomföras. Det är emellertid, som näringsutskottet framhållit, otillfredsställande
att det råder en snedbalans vad avser tullförhållandena
för den gummibehandlade och den råa kordväven. Ett s.k. GSPmedgivande
som omfattar även den råa kordväven skulle medföra en
förbättring i det nämnda avseendet, eftersom i praktiken nästan all
import av rå kordväv skulle bli tullfri. Det framgår av statistiska
centralbyråns månadsstatistik för perioden januari—juni 1989 att importen
av odippad kordväv till 98 % kommit från EG-länder och
utvecklingsländer.

Skatteutskottet instämmer i vad näringsutskottet anfört rörande den
skyndsamma prövning av lämpliga åtgärder och uppföljning av utvecklingen
som regeringen förutsätts göra i frågan.

Utskottet förordar att riksdagen med anledning av propositionen
och motionerna som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
här anfört.

Tullfrihet för vissa varuslag

Enligt 12 § lagen (1987:1069) om tullfrihet m.m. kan regeringen
föreskriva tullfrihet för två år i sänder för varor som inte eller endast i
ringa omfattning tillverkas i Sverige. I propositionen föreslås den
utvidgningen att regeringens medgivande om tullfrihet kan avse fyra år
i sänder.

I propositionen uttalar sig regeringen även för en uppmjukning av
hittillsvarande praxis vid prövning av vilka varugrupper som skall
omfattas av tullfriheten och de omständigheter som skall beaktas vid
meddelande av sådan tullfrihet.

Utskottet tillstyrker den föreslagna utvidgningen i det ifrågavarande
bemyndigandet.

1989/90:SkU18

I samband med skatteutskottets beredning av detta ärende har Kemikontoret
inkommit med en skrivelse enligt vilken regeringen bör ha
en generell möjlighet att medge tullfrihet i det fall då en tillverkare
själv vill importera en vara som han är ensam om att tillverka här i
landet eller vill medverka till att annan tillverkare kan importera
tullfritt. Frågan har redan prövats i det utredningsarbete som ligger till
grund för propositionen.

Utskottet har inte funnit anledning att ta ett initiativ med anledning
av skrivelsen. Det framgår emellertid av propositionen att det framtida
Europasamarbetet kan komma att medföra ytterligare översyn av det
här ifrågavarande tullfrihetsinstitutet.

Utväxling av handelsdata

1 propositionen föreslås riksdagen godkänna ett avtal mellan Sverige
och EEC om elektroniska utväxlingssystem för handelsdata. Genom
förslaget blir Sverige anslutet till gemenskapens s.k. TEDIS-program
(Trade Electronic Data Interchange System).

TEDIS är ett datasamarbetsprogram för handel, industri och administration.
Enligt propositionen innebär det svenska deltagandet i TEDIS
att inhemsk industri tillförsäkras samma framtidsmöjligheter och
konkurrensbetingelser som de som nu skapas för EG:s industri. Dessutom
bekräftar avtalet Sveriges samarbetsvilja gentemot EG samt bidrar
till den samordnade utvecklingen av elektronisk överföring av
handelsdata inom Europa.

Avtalet innebär ett finansiellt åtagande. För 1988—89 uppgår detta
för Sveriges del till ca 980 000 kr. Finansieringen av Sveriges och
övriga EFTA-länders deltagande i TEDIS skall ske via EFTAis budget
och administreras av EFTA-sekretariatet.

I motion Sk6 yrkande 5 av Inger Schörling m.fl. (mp) yrkas att
riksdagen skall uppdra åt regeringen att göra en studie av hur TEDISprogrammet
skulle kunna omfatta länder utanför EG-EFTA-området.

Utskottet vill erinra om att Sverige deltar i TEDIS-programmet
sedan EG inbjudit EFTA-länderna att delta i detta datasamarbetsprogram.
Sverige kan mot denna bakgrund inte göra en egen undersökning
om hur samarbetet skall utvidgas till att avse andra länder. I
sammanhanget bör emellertid nämnas att Sverige stöder ett projekt
inom ramen för UNCTAD som är inriktat på förenklingar och datorisering
av tullprocedurer. Detta projekt drivs gemensamt av FALPRO
(Special Programme on Trade Facilitation) och ASYCUDA (Automated
System for Customs Data).

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande tullen på färska äpplen och päron
att riksdagen bifaller proposition 1989/90:24 i denna del och
avslår motion 1989/90:Sk5,

res.l (fp)

1989/90:SkU18

2. beträffande en analys av effekterna för den svenska fruktodlingen
av den nya besluten

att riksdagen avslår motion 1989/90:Sk4 yrkande 2,

res.2 (c,vpk,mp)

3. beträffande kontrollen av importerad frukt

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Sk4 yrkande 1 och
1989/90:Sk6 yrkande 1-3,

res.3 (c,vpk,mp)

4. beträffande tullfrihet för viss kordväv

att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:24 i denna
del och med anledning av motionerna 1989/90:Sk6 yrkande 4,
Sk7 samt 1989/90:Sk8 yrkande 1 och 2,

dels beslutar att i tulltaxelagen (1987:1068) införa tullfrihet på
gummibehandlad kordväv av syntetiska fibrer,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört angående regeringens fortsatta åtgärder,

s.y. (mp)

5. beträffande tullfrihet för vissa varuslag

att riksdagen bifaller proposition 1989/90:24 i denna del,

6. beträffande utväxling av handelsdata

a) att riksdagen godkänner det vid proposition 1989/90:24 fogade
förslaget till överenskommelse mellan Konungariket Sverige och
Europeiska ekonomiska gemenskapen om elektroniska utväxlingssystem
för handelsdata,

b) att riksdagen avslår motion 1989/90:Sk6 yrkande 5,

res.4 (mp}

7. beträffande lagförslagen

att riksdagen antar de vid proposition 1989/90:24 fogade förslagen
till

1. lag om ändring i tulltaxelagen (1987:1068),

2. lag om ändring i lagen (1987:1069) om tullfrihet m.m.

Stockholm den 30 november 1989
På skatteutskottets vägnar

Lars Hedfors

Närvarande: Lars Hedfors (s), Bo Lundgren (m), Torsten Karlsson (s),
Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Anita Johansson (s), Hugo
Hegeland (m), Yvonne Sandberg-Fries (s), Sverre Palm (s), Leif Olsson
(fp). Rolf Kenneryd (c), Lars Bäckström (vpk). Gösta Lyngå (mp),
Kjell Nordström (s), Sven-Erik Alkemark (s), Knut Wachtmeister (m)
och Karl Hagström (s).

1989/90:SkU18

Reservationer

1989/90:SkU18

1. Tullsatserna på färska äpplen och päron (mom. 1)

Kjell Johansson och Leif Olsson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med
"Jordbruksutskottet vill" och slutar med "motion Sk5" bort ha följande
lydelse:

Det är tillfredsställande att importregleringen för äpplen och päron,
som gällt under vissa delar av året, numera är helt avvecklad. Att
ersätta denna reglering med förhöjda tullar strider emellertid mot både
konsumenternas intressen och den strävan mot ökad frihandel i övrigt
som Sverige anslutit sig till. De förhöjda tullsatserna för äpplen och
päron som gäller för närvarande bör därför avvecklas. De omställningsproblem
som svenska fruktodlare kan drabbas av bör i stället lösas
med riktade stödåtgärder. Dessa åtgärder bör samordnas med det
livsmedelspolitiska beslut som riksdagen förväntas fatta under våren
1990. Enligt utskottets mening bör riksdagen med bifall till motion
Sk5 och med anledning av propositionen som sin mening ge regeringen
till känna vad utskottet nu anfört.

dels att utskottet under mom. 1 bort hemställa:

1. beträffande tullsatserna på färska äpplen och päron

att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:24 i denna
del och med bifall till motion 1989/90:Sk5 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Effekterna för den svenska fruktodlingen (mom. 2)

Görel Thurdin (c), Rolf Kenneryd (c), Lars Bäckström (vpk) och
Gösta Lyngå (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Vid
behandlingen" och slutar med "motion Sk4" bort ha följande lydelse:
Riksdagen bör i enlighet med motion Sk4 yrkande 2 hos regeringen
begära en analys av effekterna för den svenska fruktodlingen av de nya
besluten. Analysen bör ge svar på frågan huruvida det hittills beslutade
stödet varit tillräckligt för att möjliggöra den nödvändiga omställningen
för fruktodlingen.

dels att utskottet under mom. 2 bort hemställa:

2. beträffande effekterna för den svenska fruktodlingen

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sk4 hos regeringen
begär en analys av vilka effekter besluten angående importregleringen
fatt för den svenska fruktodlingen.

3. Kontrollen av importerad frukt (mom. 3)

Görel Thurdin (c), Rolf Kenneryd (c), Lars Bäckström (vpk) och
Gösta Lyngå (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med
"Skatteutskottet vill" och på s. 13 slutar med "yrkandena 1 — 3" bort
ha följande lydelse:

Riksdagen bör i enlighet med yrkande 1 i motion Sk4 fatta beslut
om att samma krav skall gälla för såväl importerad som inhemsk frukt.
Dessa krav måste inbegripa även en kontroll av sådant som inte ger
upphov till mätbara restsubstanser i frukten. Dels är det omöjligt att
garantera att det inte finns några restsubstanser i produkten så länge
kemikalien tillåts, dels innebär spridning av bekämpningsmedel risker
för den yttre miljön i odlingslandet. Enligt utskottets mening inryms
en sådan utökad importkontroll som motionärerna förordar i den nya
lydelsen av 11 § livsmedelslagen som är avsedd att tillgodose konsumentintresset.
Det pågår nämligen i dag en förändring av samhällets
värderingar — miljöfrågor och etiska frågor blir allt viktigare. Ett
exempel på detta är att man inom ekologiskt lantbruk räknar in hela
odlingssystemet — produktionsmetoderna — i produkternas kvalitet.

Det är också angeläget att man i både det nationella och internationella
arbetet motverkar s.k. ekologisk dumpning. Med ekologisk
dumpning avses att ett land genom lagar och regler förbjuder miljöfarlig
produktion i det egna landet men samtidigt accepterar import och
därigenom förflyttar den skadliga miljöpåverkan till andra länder.
Eftersom miljöfrågorna till sin natur är internationella och en dålig
miljö i ett land förr eller senare påverkar även andra länder måste det
bli möjligt att i handelspolitiken kontrollera även produktionsmetoder
som är negativa för miljön. Dessa uppfattningar bör Sverige driva
aktivt i internationella förhandlingar.

Det har påståtts att hela nationer skulle kunna utestängas från
export till Sverige vid en utökad importkontroll. Den här kontrollen
skall avse produktionsmetoder hos enskilda odlare eller grupper av
odlare, och dessa metoder skall kunna verifieras av importören. Det
har också hävdats av en majoritet i det tidigare i riksdagen behandlade
betänkandet 1988/89:JoU14, att syftet med ifrågavarande motioner
skulle vara att ensidigt värna om de svenska fruktodlarna. Syftet är i
själva verket att handelsreglerna inte skall motverka att en radikal
miljöpolitik förs i olika länder. Andra länder skall självklart kunna
ställa motsvarande krav på svenska odlare.

dels att utskottet under mom. 3 bort hemställa:

3. beträffande kontrollen av importerad frukt
att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Sk4 yrkande
1 och 1989/90:Sk6 yrkandena 1 — 3 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört om en utvidgad kontroll av
importerad frukt.

1989/90:SkU18

4. Utväxling av handelsdata (mom. 6b)

Gösta Lyngå (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med
"Utskottet vill" och slutar med "Customs Data)" bort ha följande
lydelse:

Sådant samarbete mellan länder i fråga om handel, industri och
administration som kommer till uttryck genom TEDIS-programmet
finns all anledning att se positivt på och att aktivt delta i. Emellertid är
TEDIS-programmet, som sägs i motion Sk6, för snävt i den meningen
att det endast omfattar EG- och EFTA-länderna. Det är viktigt att
samarbete av detta slag gäller hela världen; speciellt måste man beakta
konsekvenserna för den tredje världen.

dels att utskottet under mom. 6b bort hemställa:

6. beträffande utväxling av handelsdata

a) (= utskottet)

b) att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sk6 yrkande 5
hos regeringen begär en undersökning av hur TEDIS-programmet
skulle kunna omfatta länder i hela världen.

Särskilt yttrande

Tullfrihet för viss kordväv (mom. 4)

Gösta Lyngå (mp) anför:

Förslaget om tullfrihet för ifrågavarande produkt kan sägas ligga i linje
med principen om tullfrihet för varor som inte eller endast i ringa
omfattning tillverkas i Sverige. I detta speciella fall bör dock hänsyn
tas till att den råväv som används av Trelleborg AB är tullbelagd.
Företaget skulle komma i ett sämre konkurrensläge gentemot utländska
tillverkare om förslaget antas utan vidare. Ett sätt att åstadkomma
ett förbättrat konkurrensläge är givetvis att behålla tullskyddet i tulltaxelagen
och att införa begränsningar i GSP-systemet, men det kan
finnas andra lösningar på problemet. När nu utskottet stannat för ett
tillkännagivande till regeringen av innebörd bl.a. att den skyndsamt
skall pröva vilka åtgärder som behöver vidtas är det enligt min mening
lämpligt att avvakta vad regeringens påbörjade utredning leder fram
till. Skulle regeringens behandling dra ut på tiden måste frågan tas upp
på nytt i riksdagen.

1989/90:SkU18

Jordbruksutskottets yttrande
1989/90:JoU3y

Tull för äpplen och päron
Till skatteutskottet

Skatteutskottet har den 7 november 1989 beslutat bereda jordbruksutskottet
tillfälle att avge yttrande över proposition 1989/90:24 om ändring
i tulltaxelagen m.m. jämte eventuella motioner. Jordbruksutskottet
behandlar i detta yttrande den del av propositionen som avser tull
för äpplen och päron samt de med anledning av propositionen väckta
motionerna 1989/90:Sk4 av Annika Åhnberg (vpk), 1989/90:Sk5 av
Kjell Johansson m.fl. (fp) och 1989/90:Sk6 av Inger Schörling m.fl.
(mp) yrkandena 1 — 3.

Utskottet

Tull för äpplen och päron m.m.

Riksdagen har bemyndigat regeringen att under en begränsad tidsperiod
meddela föreskrifter om tull för färska äpplen och päron
(1988/89:SkU8, JoU2y, rskr. 27, SFS 1988:1205). Genom bemyndigandet
blev det möjligt för regeringen att införa de förhöjda tullsatser för
äpplen och päron om vilka förhandlingar förts inom ramen för det
allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) med Amerikas Förenta
Stater och Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEC). Därmed kunde
importregleringen i fråga om äpplen och päron börja avvecklas.
Fr.o.m. den 15 november 1989 skall avvecklingen vara helt genomförd.
Propositionens förslag i denna del innebär att de ovannämnda
förhöjda tullarna för färska äpplen och päron skall gälla även i
fortsättningen och att bestämmelser härom införs i tulltaxelagen
(1987:1068).

Utskottet har ingen erinran mot regeringens nu redovisade förslag,
som till fullo överensstämmer med riksdagens tidigare beslut i denna
fråga.

I motion Sk5 (fp) anförs att de förhöjda tullsatserna bör avvecklas
samtidigt som åtgärder vidtas mot de omställningsproblem som svenska
fruktodlare kan drabbas av. Det finns dock enligt motionen skäl att
samordna detta beslut med det livsmedelspolitiska beslut som riksdagen
kommer att fatta under våren 1990. Då måste nämligen riksdagen
ta ställning till hur omställningsåtgärder av liknande slag bör utformas
på lämpligaste sätt. Dessa båda beslut bör fattas i ett sammanhang.

Utskottet utesluter inte att det i samband med behandlingen av den
till våren 1990 aviserade propositionen om livsmedelspolitiken kan

finnas skäl att diskutera omställningsåtgärder av olika slag. Det finns
dock ingen anledning att redan nu göra några uttalanden om hur detta
ärende skall beredas och vilka frågor som bör tas upp. När det gäller
tullsatserna utgår utskottet givetvis från att strävandena inom ramen
för GATT och andra internationella överenskommelser fullföljs. I det
längre perspektivet avser de undertecknande staterna att genomföra
fortskridande och väsentliga sänkningar av tullar och andra handelshinder.
Utskottet avstyrker motion Sk5 i den mån den inte tillgodoses
med det anförda.

I motion Sk4 (vpk) yrkande 2 anförs att riksdagen bör av regeringen
begära en analys av effekterna av de nya besluten för den svenska
fruktodlingen.

Utskottet erinrar om att riksdagen vid behandlingen av statsbudgeten
för innevarande budgetår fattade beslut om ett stöd för bl.a. strukturåtgärder
inom fruktodlingen inom en ram av 12,5 milj. kr. under åren
1989—1991 (1988/89:JoU12 punkt 7). I betänkandet godtog utskottet
tills vidare den föreslagna bidragsramen men ansåg det angeläget att
förhandlingarna mellan staten och trädgårdsnäringen fortsatte så att
ytterligare klarhet kunde uppnås beträffande medelsbehovet.

Utskottet har nyligen erfarit att chefen för jordbruksdepartementet
ämnar anordna ett möte med representanter för fruktodlingen för
fortsatta överläggningar om medelsbehovet när det gäller stöd till
omställningsåtgärder inom fruktodlingen. Det anförda bör i viss mån
kunna tillgodose syftet med motion Sk4 yrkande 2. I avbidan på
resultatet av de nämnda överläggningarna bör riksdagen ej göra något
uttalande i enlighet med motionen.

Importkontrollen

Vad beträffar synpunkterna i motionerna Sk4 och Sk6 på importkontrollen
m.m. vill utskottet påpeka att den aktuella propositionen, såvitt
nu är i fråga, endast omfattar tullsatserna för äpplen och päron och att
frågor om kontroll av importerad frukt snarare bör behandlas i andra
sammanhang där mer övergripande frågor om livsmedelskontrollen
aktualiseras. Utskottet har emellertid funnit det lämpligt att i detta
sammanhang göra en tämligen utförlig redovisning av sina ställningstaganden
i denna fråga.

Inledningsvis bör framhållas att utskottet under våren 1989 behandlade
en proposition med förslag om vissa ändringar i livsmedelslagen i
syfte att skärpa livsmedelskontrollen (prop. 1988/89:68,
1988/89:JoU14). I samband härmed underströk både regering och
riksdag att den svenska livsmedelslagstiftningen innebär att samma
krav ställs på importerade produkter som på inhemskt producerade
när det gäller att skydda konsumenterna mot eventuella hälsorisker. Eftersom
konsumenterna måste kunna lita på importerade lika väl som
på svenska produkter är kravet detsamma oavsett ursprung och produktionsförhållanden
i produktionslandet.

Produktionsmetoder och produktionsförhållanden skiljer sig väsentligt
åt mellan olika länder. I många fall är t.ex. klimatförhållandena så

1989/90:SkU 18

Bilaga 1

olika att skillnader i produktionsmetoder är ofrånkomliga. Så länge de
svenska kraven på slutprodukterna är uppfyllda finns enligt ovannämnda
riksdagsbeslut varken anledning eller möjlighet att från svensk
sida motsätta sig import av produkterna. Givetvis kan produktionsmetoden
påverka produkten på ett sådant sätt att den inte kan godtas i
Sverige, varvid importen kan förhindras.

Den rättsliga grunden för kontrollåtgärder riktade mot importerade
livsmedel anges i 11 § livsmedelslagen (1971:511). Enligt denna paragraf
kan regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
förbjuda eller föreskriva villkor för hantering eller införsel till landet
av visst slag av livsmedel. I den tidigare gällande lydelsen medgav
bestämmelsen sådana åtgärder endast om det var påkallat från hälsoeller
näringssynpunkt. Fr.o.m. den 1 juli 1989 får åtgärder också vidtas
om det annars behövs för att tillgodose konsumentintresset. Syftet med
denna bestämmelse var att möjliggöra förbud mot bestrålning av
livsmedel och mot import av bestrålade livsmedel. Ett sådant förbud
har sedermera införts i 10 § livsmedelsförordningen (1989:462).

Huvudansvarig myndighet för importkontrollen är statens livsmedelsverk.
Verksamheten beskrivs bl.a. i proposition 1988/89:68 (s. 33
ff.) och i utskottets betänkande 1988/89:JoU14 (s. 16 ff.).

I samband med beredningen av nyssnämnda proposition behandlade
utskottet motioner där det av såväl hälso- som konkurrensskäl framfördes
yrkanden om samma kvalitetskrav m.m. för importerade och
inhemskt producerade livsmedel. Utskottet anförde därvid bl.a. följande: Som

en allmän synpunkt beträffande de motioner som syftar till en
ökad kontroll av inte bara produktens beskaffenhet utan också av
exportlandets produktionsmetoder kan framhållas att man med detta
synsätt inför ett delvis nytt moment i livsmedelskontrollen. Den nuvarande
livsmedelslagen är till stor del inriktad på att kontrollera och
motverka hälsorisker m.m. för konsumenterna. Genom den av regeringen
föreslagna ändringen av 11 § livsmedelslagen öppnas en möjlighet
att vidta åtgärder som, utöver hälso- och näringsskäl, föranleds av
konsumentintresset. Av propositionen framgår att denna ändring görs i
syfte att möjliggöra kontroll av hantering eller införsel av bestrålade
livsmedel. Utskottet vill understryka att de motioner som förordar ett
generellt importförbud för produkter som framställts med i Sverige
otillåtna metoder inte i alla delar företräder ett renodlat konsumentintresse
utan snarare syftar till att värna om den inhemska produktionens
konkurrensmöjligheter m.m. 1 samband med utskottets offentliga
utfrågning framgick det klart att de länder som uppställer tekniska
handelshinder alltid riskerar att mötas av motåtgärder på det handelspolitiska
planet. Oavsett vilken betydelse detta spörsmål har vill utskottet
för sin del framhålla att kraven på likartade produktionsmetoder
i många fall är alltför vittsyftande för att kunna rymmas inom
begreppet konsumentintresse enligt den svenska livsmedelslagstiftningen.
Vidare bör framhållas att beslut om ytterligare importrestriktioner
eller andra handelshinder kan komma i konflikt med den nyligen
ingångna GATT-överenskommelsen, som redovisas i utskottets kommande
betänkande om jordbruksprisregleringen (1988/89:JoU21).

1989/90:SkU18

Bilaga 1

I anslutning till de nu aktuella motionerna Sk4 och Sk6 vill utskottet
vidare anföra följande:

Allmänna tull- och handelsavtalet (General Agreement on Tariffs
and Trade, GATT) tillkom år 1947 som ett led i arbetet på att
reorganisera världshandeln efter det andra världskriget. Det omfattar
nu ett hundratal länder. Sverige inträdde som avtalsslutande part år
1950.

Syftet med GATT är att främja den ekonomiska utvecklingen bl.a.
genom att undanröja olika hinder för den internationella handeln.
Avtalet innehåller föreskrifter för ländernas uppträdande på det handelspolitiska
området. Handeln med livsmedelsråvaror och livsmedel
har länge tillhört de områden som påverkats i liten utsträckning av
regelverket i GATT. I den ministerdeklaration från hösten 1986 som
inledde den nu pågående Uruguay-rundan underströks vikten av att
också handeln på detta område omfattas av en förstärkt disciplin.
Restriktioner och snedvridningar som bidrar till osäkerhet och instabilitet
på de internationella marknaderna måste undanröjas. Särskilt
poängteras importhinder i form av tullar, importavgifter, direkta och
indirekta exportsubsidier. Principer för utformningen av sanitära och
fytosanitära regler (djurskydd och växtskydd) kommer också att diskuteras.
Dessa avses bli reglerade i det slutgiltiga avtalet.

Av särskilt intresse i detta sammanhang är artikel 20 i GATT-avtalet.
Enligt denna får en part genomföra åtgärder som annars skulle vara
otillåtna enligt avtalet om syftet är att skydda människors, djurs eller
växters liv eller hälsa. Åtgärderna får dock ej tillämpas på ett sätt som
skulle innebära ett medel för godtycklig eller oberättigad diskriminering
mellan länder där samma förhållanden råder eller en förtäckt
inskränkning av internationell handel. I överenskommelsen om tekniska
handelshinder (TBT-överenskommelsen, Technical Barriers to Trade)
finns en liknande skrivning, där parterna erkänner att inget land
bör vara förhindrat att vidta åtgärder som är nödvändiga för att
säkerställa kvaliteten på sin export eller för att skydda människors,
djurs eller växters liv eller hälsa, för att skydda miljön eller för att
förhindra bedrägliga förfaranden. Åtgärden får inte tillämpas på ett sätt
som utgör en form av godtyckiig eller orättvis diskriminering mellan
länder i vilka samma betingelser råder eller en förtäckt restriktion på
internationell handel.

Utskottet vill här framhålla en viktig distinktion i tolkningen av
begreppen skydd för hälsa och miljö. Häri inryms endast åtgärder som
syftar till att skydda hälsa, dvs. konsumenthälsan, och miljö i det
mottagande landet men ej i producentlandet.

TBT-överenskommelsen innehåller vidare utförliga bestämmelser
om förfarandet för biläggande av tvister. Det anges särskilt att proceduren
för biläggande av tvister kan tillämpas i de fell en part anser att
förpliktelser enligt överenskommelsen kringgås genom att krav formulerats
som avser processer och produktionsmetoder i stället för varans
egenskaper. I det internationella arbetet brukar dessa krav betecknas
som PPM-krav.

1989/90:SkU 18

Bilaga 1

Kommerskollegiet har nyligen avgett ett remissyttrande med anledning
av de diskussioner som förs i GATT-arbetsgruppen för sanitära
och fytosanitära frågor. I yttrandet anförs bl.a. att det gäller att få till
stånd en disciplin i GATT som förhindrar oberättigade PPM-krav. Som
exempel nämns att man i importlandet förbjuder import av varor som
tillverkats enligt produktionsmetoder som är skadliga för närmiljön i
exportlandet ("exterritoriell tillämpning").

Om en nation inte rättar sig efter de beslut som fattas i samband
med tvistlösningsproceduren kan nationen utsättas för handelspolitiska
motåtgärder. Dessa motåtgärder kan om det anses lämpligt för att t.ex.
göra åtgärderna mera kännbara avse ett annat varuområde än det som
tvisten gäller.

I båda de nu aktuella motionerna Sk4 och Sk6 anförs att man från
Sveriges sida ej bör acceptera import av frukt som har producerats
med metoder som inte tillåts resp. ej är godtagbara i Sverige. I
vpk-motionen anförs att kraven måste inbegripa även sådant som "ej
ger upphov till mätbara restsubstanser hos frukten". Enligt mp-motionen
bör kraven gälla sådan frukt som, utan att vara en hälsorisk, är
"odlad med metoder som av miljöskäl inte tillåts i Sverige". Motionerna
är således tämligen allmänt hållna. Formuleringen ger inte underlag
för några bestämda slutsatser angående vilka produktionsmetoder
som åsyftas, utöver de metoder som redan enligt gällande regler kan
föranleda importstopp på grund av att de ger upphov till otillåtna
restsubstanser i produkterna. Motionärerna gör heller ingen åtskillnad
mellan å ena sidan frukt som odlas både i Sverige och utomlands, å
andra sidan frukt som på grund av naturliga betingelser endast kan
odlas utomlands och därför inte konkurrerar med inhemsk odling. En
sådan distinktion är dock enligt utskottets mening väsentlig om man av
t.ex. konsumentskäl anser det önskvärt med ett brett varusortiment på
fruktsidan.

Enligt utskottets mening blir kärnfrågan i detta sammanhang följande:
Ar det möjligt resp. önskvärt att Sverige vidtar handelspolitiska
åtgärder mot andra länder på den grunden att det utifrån svenska
normer anses föreligga vissa brister i producentländernas miljöpolitik
eller andra interna förhållanden?

Som framgår av utskottets redogörelse ovan ger 11 § livsmedelslagen
möjlighet att vidta åtgärder mot importerade livsmedel endast om det
behövs från hälso- eller näringssynpunkt eller annars för att tillgodose
konsumentintresset. Det har redan tidigare konstaterats att paragrafen
inte kan tillgodose de tämligen vittsyftande kraven på likartade eller
godtagbara produktionsmetoder i ursprungsländerna (1988/89:JoU14 s.
18). Utskottet vidhåller denna uppfattning.

Redovisningen ovan visar att inte heller det internationella regelverket
ger stöd för en så långtgående importkontroll som motionärerna
förordar.

Över huvud taget är det mycket svårt att överblicka konsekvenserna
av ett sådant agerande på det handelspolitiska området som nu diskuteras.
Sannolikt skulle det föra mycket långt i restriktivitet gentemot
importerade livsmedel som på grund av varierande produktionsförut -

1989/90:SkU18

Bilaga 1

sättningar i ursprungsländerna producerats på ett sätt som inte till alla
delar överensstämmer med de svenska normerna. I dagens importkontrollsystem
riktas åtgärderna mot enstaka varupartier. I ett system där
ursprungslandets produktionsmetoder blir avgörande måste ett antal
namngivna nationer underkännas som exportland på grund av att
deras produktionsmetoder ej anses uppfylla svenska normer. Ett sådant
förfarande skulle, förutom risken för handelspolitiska motåtgärder,
kunna försvåra det multilaterala och bilaterala samarbetet även på
andra områden. Betydande inskränkningar av fruktimporten från åtskilliga
länder, däribland flera utvecklingsländer, kan förutses. Risken
för varubrist och prishöjningar för de svenska konsumenterna är
därvid uppenbar.

Utskottet vill än en gång understryka att det väsentliga från konsumenternas
synvinkel måste vara att de redovisade bestämmelserna gör
det möjligt att kontrollera och hindra importen av livsmedel som
innehåller otillåtna restsubstanser. Så kan t.ex. vara fallet om livsmedlet
behandlats med ett bekämpningsmedel som i Sverige förbjudits av
konsumenthälsoskäl eller i de fall man i produktionslandet inte iakttagit
i Sverige föreskrivna karenstider mellan behandling och skörd.
Sådana åtgärder står helt i överensstämmelse med den av riksdagen
godkända inriktningen av importkontrollen.

Som framgår av proposition 1988/89:68 kommer frågor av bl.a. etisk
innebörd att tas upp i GATT-förhandlingarna. En nordisk utgångspunkt
är härvid att även andra än rent hälsomässiga skäl i vissa fell
bör kunna accepteras i GATT:s regelsystem (prop. s. 13). Vidare pågår
ett arbete för att åstadkomma särregler på det sanitära och fytosanitära
området. Det finns således redan en strävan att på detta område föra in
ytterligare moment som i större utsträckning är inriktade på produktionsmetoderna.
En förutsättning för framgång i detta arbete torde vara
att besluten fettas i internationellt samförstånd och att enskilda medlemsländer
undviker att vidta ensidiga åtgärder.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Sk4 och Sk6 i
berörda delar. Önskemålet i motion Sk6 yrkande 1 om en undersökning
av GATT-avtalets relevans för frågan om importförbud mot viss
frukt får anses tillgodosett genom utskottets redovisning ovan.

Stockholm den 23 november 1989
På jordbruksutskottets vägnar

Hans Gustafsson

Närvarande: Hans Gustafsson (s), Håkan Strömberg (s), Sven Eric
Lorentzon (m), Lars Ernestam (fp), Martin Segerstedt (s), Jens Eriksson
(m), Åk.e Selberg (s), Ingvar Eriksson (m), Lennart Brunander (c),
Annika Åhnberg (vpk), Åsa Domeij (mp), Kaj Larsson (s), Ove Karlsson
(s), Sören Norrby (fp), Karin Starrin (c) och Sverre Palm (s).

1989/90:SkU18

Bilaga 1

Avvikande meningar

1. Avveckling av tullarna

Lars Ernestam och Sören Norrby (båda fp) anför:

Som anförs i motion Sk5 strider förslaget mot både konsumenternas
intressen och den strävan mot ökad frihandel i övrigt som Sverige
anslutit sig till. De förhöjda tullsatserna för äpplen och päron bör
därför avvecklas. De omställningsproblem som svenska fruktodlare kan
drabbas av bör i stället lösas med riktade stödåtgärder. Dessa åtgärder
bör samordnas med det livsmedelspolitiska beslut som riksdagen förväntas
fatta under våren 1990. Utskottet borde således ha tillstyrkt
motion Sk5.

2. Effekterna för fruktodlingen

Lennart Brunander (c), Annika Åhnberg (vpk), Åsa Domeij (mp) och
Karin Starrin (c) anför:

Riksdagen bör i enlighet med motion Sk4 yrkande 2 hos regeringen
begära en analys av effekterna för den svenska fruktodlingen av de nya
besluten. Analysen bör ge svar på frågan huruvida det hittills beslutade
stödet varit tillräckligt för att möjliggöra den nödvändiga omställningen
för fruktodlingen.

3. Importkontrollen

Lennart Brunander (c), Annika Åhnberg (vpk), Åsa Domeij (mp) och
Karin Starrin (c) anför:

I enlighet med yrkande 1 i motion Sk4 bör riksdagen besluta att
samma krav skall gälla för såväl importerad som inhemsk frukt. Detta
måste inbegripa även sådant som inte ger upphov till mätbara restsubstanser
i frukten. Dels är det omöjligt att garantera att det inte finns
några restsubstanser i produkten så länge kemikalien tillåts, dels innebär
spridning av bekämpningsmedel risker för den yttre miljön. Enligt
vår mening inryms en sådan utökad importkontroll som motionärerna
förordar i den nya lydelsen av 11 § livsmedelslagen som är avsedd att
tillgodose konsumentintresset. Det pågår nämligen i dag en förändring
av samhällets värderingar — miljöfrågor och etiska frågor blir allt
viktigare. Ett exempel på detta är att man inom ekologiskt lantbruk
räknar in hela odlingssystemet — produktionsmetoderna — i produkternas
kvalitet. Det är också angeläget att man i både det nationella
och internationella arbetet motverkar s.k. ekologisk dumpning. Med
ekologisk dumpning avses att ett land genom lagar och regler förbjuder
miljöfarlig produktion i det egna landet men samtidigt accepterar
import och därigenom förflyttar den skadliga miljöpåverkan till andra
länder. Eftersom miljöfrågorna till sin natur är internationella och en
dålig miljö i ett land förr eller senare påverkar även andra länder
måste det bli möjligt att i handelspolitiken kontrollera även produk -

1989/90:SkU18

Bilaga 1

tionsmetoder som är negativa tor miljön. Dessa uppfattningar bör
Sverige driva aktivt i internationella förhandlingar. Vi avvisar utskottsmajoritetens
uppfattning att hela nationer skulle kunna utestängas från
export till Sverige vid en utökad importkontroll. Den av oss förordade
kontrollen skall avse produktionsmetoder hos enskilda odlare eller
grupper av odlare och dessa metoder skall kunna verifieras av importören.
Vi avvisar även utskottsmajoritetens påstående i betänkandet
1988/89:JoU14 om att syftet med ifrågavarande motioner skulle vara
att ensidigt värna om de svenska fruktodlarna. Syftet är i själva verket
att handelsreglerna inte skall motverka att en radikal miljöpolitik förs
i olika länder. Andra länder skall självklart kunna ställa motsvarande
krav på svenska odlare.

1989/90:SkU18

Bilaga 1

Näringsutskottets yttrande
1989/90:NU5y

Ändring i tulltaxelagen (1987:1068) m.m.

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att yttra sig över
proposition 1989/90:24 om ändring i tulltaxelagen (1987:1068) m.m.

Näringsutskottet behandlar i sitt yttrande propositionen såvitt den
avser förslag om införande av tullfrihet i tulltaxelagen (1987:1068) för
gummibehandlad kordväv av syntetiska fibrer. Därvid kommenterar
näringsutskottet också yrkanden rörande detta förslag i tre av de
motioner som har väckts med anledning av propositionen.

De motioner som näringsutskottet kommenterar är följande:

1989/90:Sk6 av Inger Schörling m.fl. (mp) såvitt gäller yrkandet (4) att
riksdagen ej beviljar tullfrihet för gummibehandlad kordväv av syntetiska
fibrer.

1989/90:Sk7 av Per Stenmarck (m) och Knut Wachtmeister (m) vari
yrkas att riksdagen beslutar om sådana förändringar i tulltaxelagen, att
konkurrensneutralitet kan råda mellan importerad och inhemsk tillverkning
av dippad kordväv.

1989/90:Sk8 av Lahja Exner (s) vari yrkas att riksdagen

1. beslutar att tullen för gummibehandlad kordväv av syntetiska
fibrer bibehålls på nuvarande nivå,

2. beslutar att gummibehandlad kordväv utelämnas ur u-landsförordningens
förteckning över tullfria varor.

Näringsutskottet har tagit del av en skrivelse i ärendet från Sveriges
kemiska industrikontor till skatteutskottet. Till näringsutskottet har
Textilrådet ingivit en skrivelse. Upplysningar i ärendet har inför utskottet
lämnats dels av företrädare för de båda nämnda branschorganisationerna,
dels av företrädare för utrikesdepartementets handelsavdelning.

Näringsutskottet

I propositionen föreslås att i tulltaxelagen (1987:1068) skall föreskrivas
tullfrihet för gummibehandlad kordväv av syntetiska fibrer. Kordväv är
textilvävnad som används för tekniskt bruk, bl.a. som förstärkning i
bildäck. Gummibehandlad kordväv är belagd med en värdetull på
13 %. Genom lagen (1987:1188) om tullnedsättning under viss tid för
gummibehandlad kordväv av syntetiska fibrer är tullsatsen nedsatt till

1989/90:SkU18

Bilaga 2

9 % under tiden den 1 januari 1988—den 31 december 1989. Import
till Sverige av gummibehandlad kordväv med ursprung i EG, EFTAland
eller utvecklingsland är dock tullfri. 95 % av importen kom
under perioden januari—juni 1989 från länder som omfattas av tullfrihet.

Kordväv är en känslig vara från försörjningsberedskapssynpunkt. I
Sverige tillverkas gummibehandlad kordväv enbart av ett företag, Trelleborg
AB. Av den totala tillförseln av gummibehandlad kordväv
svarar Trelleborg AB för ca 70 %. Den råa kordväven köper Trelleborg
AB huvudsakligen från ett företag i Sydkorea men även från ett
svenskt företag, AB Svenskt Konstsilke. För den råa kordväven är
tullsatsen 13 %, och varan omfattas inte av det s.k. GSP-systemet
(generellt system för tullpreferenser), enligt vilket varor från utvecklingsländer
erhåller tullfrihet.

Eftersom nästan hela importen av gummibehandlad kordväv kommer
från länder som omfattas av tullfrihet har den aktuella tullen,
enligt propositionen, spelat ut sin roll som skydd för beredskapsintresset.
En bibehållen tull leder, anförs det, endast till en diskriminering
av de utvecklingsländer med den minst utvecklade industrin som ej
kan tillverka garn utan måste importera denna vara. Efter samråd med
chefen för försvarsdepartementet har föredragande statsrådet därför
föreslagit att tullen på gummibehandlad kordväv av syntetiska fibrer
avskaffas och att tullfrihet införs i tulltaxelagen för den aktuella typen
av kordväv.

I anslutning till proposition 1989/90:24 har tre motioner väckts som
tar upp frågan om tull på gummibehandlad kordväv av syntetiska
fibrer. Samtliga motionsyrkanden tar sikte på åtgärder som avses
åstadkomma konkurrensneutralitet mellan importerad och inhemskt
tillverkad dippad kordväv. I motion 1989/90:Sk6 (mp) sägs att förslaget
i propositionen visserligen är i linje med den generella principen om
tullfrihet för varor som inte eller endast i ringa omfattning tillverkas i
Sverige. I det nu aktuella fallet bör man dock, enligt motionärerna, ta
hänsyn till att den råväv som används av Trelleborg AB är tullbelagd,
så att företaget skulle komma i ett sämre konkurrensläge gentemot
utländska tillverkare om förslaget antas. I motion 1989/90:Sk7 (m)
framhålls att, i det läget, Trelleborg AB kommer att med sin produkt,
vars framställningskostnad belastas med 13 % av värdet av den ingående
importerade råvaran, få konkurrera med tullfritt importerad
kordväv. En sådan politik innebär, framhåller motionärerna, att utländska
tillverkare skyddas mot konkurrens från anläggningen i Trelleborg
med 13 % av dess kostnader för råvaran. Enligt motion
1989/90:Sk8 (s) bör man, vid en avvägning mellan beredskapsintresset
och intresset av att främja utvecklingsländernas export, i möjligaste
mån låta beredskapsintresset få företräde. Detta främjas bäst av en
bibehållen tull, som inte sätts ur spel genom u-landsförordningen.

Sveriges kemiska industrikontor har i en skrivelse till skatteutskottet
hemställt att åtgärder vidtas på tullområdet så att konkurrenssituationen
för Trelleborg AB:s produktion av dippad kordväv återförs till vad
som gällde fram t.o.m. år 1987. Förslaget innebär att tullen på dippad

1989/90:SkU18

Bilaga 2

kordväv inte skall sättas lägre än på odippad kordväv. (För den
odippade kordväven är, som tidigare nämnts, tullsatsen 13 %, och
varan omfattas inte av det s.k. GSP-systemet.) I skrivelsen framhålls att,
om propositionen antas, Trelleborg AB:s produktion kommer att belastas
av ett negativt tullskydd.

Enligt uppgift från Trelleborg AB kommer en fortsatt drift av
Trelleborgs dippningsanläggning inte att vara möjlig om tullfrihet
införs för den dippade kordväven medan tullsatsen för den odippade
bibehålls. Trelleborg AB har ett avtal med överstyrelsen för civil
beredskap (ÖCB) som innefattar beredskapsåtaganden vid en krissituation,
avseende produktion av främst lastbilsdäck.

I skrivelse till näringsutskottet hemställer Textilrådet att tullsatsen
för den dippade kordväven bibehålls oförändrad och att den dippade
kordväven undantas från GSP-systemet. Om det ändå anses att en viss
nedsättning av tullsatsen bör göras bör den, säger Textilrådet, ingå som
ett element i pågående GATT-förhandlingar. Som ett andrahandsalternativ
pekar Textilrådet på möjligheten av en anpassning till EG:s
tullregler på varuområdet. Dessa innebär en tullsats på 5,6 % och
vissa begränsningar i omfattningen av GSP-tullfriheten (volymbegränsningar
och ett temporärt undantag för Sydkorea). I skrivelsen framhålls
att AB Svenskt Konstsilke är det enda företag i Sverige som
tillverkar kordväv. Företaget har ett avtal med ÖCB om att upprätthålla
viss årlig produktion och viss produktionskapacitet. Vid en generell
nolltull enligt propositionens förslag uppges tillverkningen komma att
upphöra.

Kommerskollegium har, enligt uppgift, i samband med propositionens
tillkomst till utrikesdepartementet bl.a. framfört att införandet av
tullfrihet för dippad kordväv får konsekvenser även för tullskyddet för
odippad kordväv och att det för båda typerna av kordväv finns svenska
skydds- och försörjningsintressen.

Utrikesdepartementet har genom remiss den 24 november 1989
anmodat kommerskollegium att snarast, dock senast den 22 januari
1990, inkomma med yttrande över vilka näringspolitiska effekter som
kan förväntas vid en eventuell utvidgning av GSP-tullfriheten till att
även omfatta råväv av syntetiska fibrer, alternativt hela tulltaxenr
59.02. Därvid skall också beaktas om EG:s tullpreferenssystem för
utvecklingsländerna medger GSP-tullfrihet för både rå och gummibehandlad
kordväv.

Näringsutskottet konstaterar att regeringens förslag att det skall
införas tullfrihet för gummibehandlad kordväv av syntetiska fibrer inte
i realiteten innebär någon nämnvärd förändring i förhållande till vad
som gäller för närvarande. Nästan hela (95 %) importen av gummibehandlad
kordväv kommer från länder som omfattas av tullfrihet.

Därför tillstyrker näringsutskottet förslaget om tullfrihet för gummibehandlad
kordväv av syntetiska fibrer och avstyrker de tre motionerna.

Näringsutskottet anser emellertid att det med hänsyn till önskemålet
om konkurrensneutralitet är otillfredsställande att det råder en snedbalans
vad avser tullförhållandena för den dippade och den odippade

1989/90:SkU18

Bilaga 2

kordväven. För den senare gäller en tullsats på 13 %, och varan
omfattas inte av GSP-systemet. Enligt utskottets mening finns det ingen
anledning till en sådan skillnad.

Om GSP-tullfrihet också skulle komma att ges den icke gummibelagda
kordväven innebär detta i praktiken att nästan all import av icke
gummibelagd kordväv blir tullfri. Under perioden januari—juni 1989
kom nämligen enligt statistiska centralbyråns månadsstatistik 98 % av
importen av odippad kordväv från EG-länder och utvecklingsländer.

Näringsutskottet förutsätter att regeringen, när kommerskollegium
har lämnat sitt remissvar, skyndsamt prövar vilka åtgärder som bör
vidtas i den uppkomna situationen och därvid beaktar beredskapsintresset.
Utskottet förutsätter också att regeringen noga följer den fortsatta
utvecklingen på området. Om det visar sig att den berörda
branschen skulle drabbas av långsiktiga problem till följd av de vidtagna
tullförändringarna bör regeringen överväga lämpliga åtgärder.

Stockholm den 28 november 1989
På näringsutskottets vägnar

Lennart Pettersson

Närvarande: Lennart Pettersson (s), Hadar Cars (fp), Rune Jonsson (s).
Per Westerberg (m), Åke Wictorsson (s), Per-Ola Eriksson (c), Birgitta
Johansson (s), Nic Grönvall (m), Bo Finnkvist (s), Reynoldh Furustrand
(s), Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fpL Rolf L Nilson
(vpk), Lars Norberg (mp), Leif Marklund (s), Sven-Åke Nygårds (s)
och Kjell Ericsson (c).

Avvikande mening

Lars Norberg (mp) anser att den del av yttrandet som börjar med
"Därför tillstyrker" och slutar med "lämpliga åtgärder" bort ha följande
lydelse:

Förslaget är också i linje med den generella principen om tullfrihet
för varor som inte eller endast i ringa omfattning tillverkas i Sverige. I
det här speciella fallet bör hänsyn dock tas till att den råväv som
används av Trelleborg AB är tullbelagd. Företaget skulle komma i ett
sämre konkurrensläge gentemot utländska tillverkare om förslaget
antas. Utskottet ansluter sig därför till yrkandena i motionerna
1989/90:Sk6 (mp) och 1989/90:Sk8 (s) och avstyrker regeringens förslag.
Utskottet anser också att tullfriheten för Sydkorea för dippad
kordväv bör upphöra, såsom redan har skett inom EG.

1989/90:SkU18

Bilaga 2