Ändring i sekretesslagen med anledning av regeringens uppföljning av myndigheters arbetsgivarpolitik, m.m.
Betänkande 1998/99:KU29
Konstitutionsutskottets betänkande
1998/99:KU29
Ändring i sekretesslagen med anledning av regeringens uppföljning av myndigheters arbetsgivarpolitik, m.m.
Innehåll
1998/99
KU29
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas regeringens proposition 1998/99:54 Ändring i sekretesslagen med anledning av regeringens uppföljning av myndigheters arbetsgivarpolitik. Utskottet tillstyrker regeringens förslag. Samtidigt lägger utskottet på eget initiativ fram ett förslag till ändring i 7 kap. 15 § sekretesslagen.
Propositionen
Regeringen föreslår i proposition 1998/99:54 att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).
Lagförslaget är intaget i bilaga.
Utskottet
Propositionen
Bakgrund
De statliga myndigheterna har en mycket långtgående frihet att själva besluta och agera i arbetsgivarpolitiska frågor, vilket har sin bakgrund i den omfattande delegering som skett från regeringen till myndigheterna de senaste 15 åren. Denna ordning förutsätter att det decentraliserade ansvaret fullt ut tas på den nivå det delegerats till. För att fortlöpande kunna försäkra sig om att så sker, och för att kunna följa det samlade utfallet av myndigheternas arbetsgivarpolitik, har regeringen beslutat om en årligen återkommande uppföljning av de statliga myndigheternas arbetsgivarpolitik. De redovisningskrav som regeringen har riktat till myndigheterna fokuserar på de fyra områden som i ett övergripande perspektiv har särskild strategisk betydelse för kompetensförsörjningen, nämligen åldersstruktur, könsfördelning, personalrörlighet samt lönenivåer och löneutveckling. De uppgifter som därigenom inhämtas ligger till grund för Regeringskansliets löpande uppföljning av de enskilda myndigheterna och för regeringens övergripande bedömningar vad gäller utvecklingen av den statliga arbetsgivarpolitiken.
Uppföljningen går till så att Arbetsgivarverket inhämtar statistik på bl.a. löner hos myndigheterna under regeringen inför och vid avtalsförhandlingarna. För att skydda dessa uppgifter från allmän insyn, vilket kan vara till skada för staten som arbetsgivare vid löneförhandlingar, ges i 6 kap. 5 § sekretesslagen en möjlighet att sekretessbelägga uppgifterna. Av 13 kap. 5 § sekretesslagen framgår att samma sekretess gäller för uppgift som överförs från en myndighet till en annan i verksamhet som rör fackliga förhandlingar. Vid ungefär samma tidpunkt som uppgifterna inhämtas överförs de till regeringen. Syftet är att göra uppföljningar av myndigheternas arbetsgivarpolitik, där framför allt lönestatistiken ingår som en viktig del. Syftet med 6 kap. 5 § sekretesslagen är emellertid att tillförsäkra det allmänna en likvärdig förhandlingsposition inför och vid fackliga förhandlingar. Frågan är således enligt regeringen hur man på bästa sätt kan överföra sekretessen till att även gälla hos regeringen när denna erhåller uppgifter i sin uppföljande verksamhet.
Gällande reglering
Bestämmelsen i 6 kap. 5 § första stycket sekretesslagen är oförändrad sedan lagens tillkomst. Av paragrafen framgår att det krävs att uppgiften tillkommit eller inhämtats till myndigheten för facklig förhandling eller förberedelse för sådan förhandling för att lagrummet skall vara tillämpligt. I enlighet med den i sekretesslagen allmänt gällande principen att sekretess inte föjer med när en uppgift överförs från en myndighet till en annan såvida det inte är särskilt föreskrivet, har en paragraf, 13 kap. 5 §, införts för att sekretessen skall ha en vidare räckvidd än det s.k. primära sekretessområdet. I specialmotiveringen till sistnämnda paragraf anförs att t.ex. Statens Arbetsgivarverk, nuvarande Arbetsgivarverket, kan få del av sekretessbelagda uppgifter från en annan myndighet vid förhandlingarna med en arbetstagarorganisation. I ett sådant fall bör sekretessen överföras till Arbetsgivarverket.
Regeringens förslag
Generellt eftersträvar regeringen största möjliga öppenhet för att möjliggöra jämförelser och uppföljningar av lönestatistik och andra uppgifter från arbetsgivaren. Det är inte minst viktigt i den aktuella diskussionen om könsdiskriminerande löner. Det kan dock finnas vissa uppgifter som är belagda med sekretess hos berörda myndigheter, bl.a. hos Arbetsgivarverket. Det måste anses som rimligt att regeringen skall ha möjlighet att få tillgång till även sådana uppgifter, för att fullfölja sin uppföljningsverksamhet, utan att uppgifterna för den skull måste bli offentliga. Det framstår enligt regeringen som klart att nuvarande bestämmelser inte ger någon möjlighet att hos regeringen sekretessbelägga uppgifter som inhämtas dit i syfte att göra en uppföljning av myndigheternas arbetsgivarpolitik.
En ändring är enligt regeringen påkallad. Ändringen bör utformas som ett tillägg i 13 kap. 5 § sekretesslagen med det innehållet att sekretess skall gälla även hos regeringen för sådan uppgift som regeringen erhåller från en annan myndighet i samband med uppföjning av myndigheters arbetsgivarpolitik, under förutsättning att uppgiften är sekretessbelagd där enligt första stycket i denna paragraf eller enligt 6 kap. 5 §.
Ändring av 7 kap. 15 § sekretesslagen
Riksdagen antog den 21 april 1999 (bet. KU18, rskr. 1998/99:176) regeringens förslag till ändring i 7 kap. 15 § sekretesslagen (1980:100). Som gällande lydelse av andra och tredje styckena var återgivet en lydelse som inte längre gällde, och tillhörande not var missvisande. För att paragrafen skall ha den avsedda lydelsen bör paragrafen nu rättas.
Utskottets bedömning
Enligt regeringen måste det anses rimligt att den, i sin verksamhet som avser uppföljning av myndigheters arbetsgivarpolitik, skall ha möjlighet att få tillgång även till sådana uppgifter som hos myndigheterna är sekretessbelagda, enligt 6 kap. 5 § eller 13 kap. 5 § sekretesslagen, utan att uppgifterna för den skull måste bli offentliga. Utskottet delar regeringens bedömning och tillstyrker därför förslaget till ändring i sekretesslagen.
Utskottet föreslår vidare att riksdagen antar utskottets förslag till ändring i 7 kap. 15 § sekretesslagen.
Hemställan
Utskottet hemställer
att riksdagen antar
dels regeringens i bilaga 1 intagna förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),
dels utskottets i bilaga 2 intagna förslag till lag om ändring i lagen (1999:000) om ändring i sekretesslagen (1980:100).
Stockholm den 29 april 1999
På konstitutionsutskottets vägnar
Per Unckel
I beslutet har deltagit: Per Unckel (m), Barbro Hietala Nordlund (s), Pär-Axel Sahlberg (s), Kenneth Kvist (v), Ingvar Svensson (kd), Mats Berglind (s), Kerstin Kristiansson (s), Tommy Waidelich (s), Nils Fredrik Aurelius (m), Per Lager (mp), Åsa Torstensson (c), Helena Bargholtz (fp), Britt-Marie Lindkvist (s), Inger Strömbom (kd) och Carl-Erik Skårman (m).
Propositionens lagförslag
Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)
Utskottets lagförslag
Förslag till lag om ändring i lagen (1999:000) om ändring i sekretesslagen (1980:100)
Härigenom föreskrivs att 7 kap. 15 § sekretesslagen (1980:100)[1]1 i stället för dess lydelse enligt lagen (1999:000) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.
----------------------------------------------------- Lydelse enligt riksdagens Föreslagen lydelse beslut (rskr. 1998/99:176) ------------------------------------------------------
7 kap.
15 §[2]2
Sekretess gäller
1. i verksamhet som avser folkbokföringen eller annan liknande registrering av befolkningen och, i den utsträckning regeringen föreskriver det, i annan verksamhet som avser registrering av betydande del av befolkningen,
2. i verksamhet som avser förande av eller uttag ur sjömansregistret,
för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. ----------------------------------------------------- Har en uppgift, för vilken sekretess gäller enligt första stycket 1, lämnats till en kommunal myndighet enligt särskild uppgiftsskyldighet om skolpliktiga barn, gäller sekretessen också hos myndigheten. Sekretess gäller dock inte om uppgiften tas upp i beslut hos myndigheten. ----------------------------------------------------- Sekretess gäller i ärende Sekretess gäller i om fingerade ärende om fingerade personuppgifter för personuppgifter för uppgift om enskilds uppgift om enskilds personliga förhållanden, personliga förhållanden, om det inte står klart om det inte står klart att uppgiften kan röjas att uppgiften kan röjas utan att den enskilde utan att den enskilde eller någon honom eller någon honom närstående lider men. närstående lider men. Om en uppgift för vilken sådan sekretess gäller har lämnats till en annan myndighet, gäller sekretessen också där. ------------------------------------------------------ I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år. ------------------------------------------------------
**FOOTNOTES**
[1]:1 Lagen omtryckt 1992:1474.
[2]:2 Lydelse enligt bet 1998/99. KU18, rskr. 176.