Ändring i patientjournallagen (1985:562) m.m.
Betänkande 1991/92:SoU16
Socialutskottets betänkande
1991/92:SOU16
Ändring i patientjournallagen (1985:562) m.m.
Innehåll
1991/92 SoU16
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet proposition 1991/92:104 om ändring i patientjournallagen m.m. och en motion som väckts under allmänna motionstiden 1992 och överlämnats från konstitutionsutskottet. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 oktober 1992.
Utskottet tillstyrker propositionens förslag. Motionen får anses vara tillgodosedd genom förslaget och avstyrks därför.
Propositionen
I proposition 1991/92:104 om ändring i patientjournallagen (1985:562) m.m. har regeringen (socialdepartementet) föreslagit riksdagen att anta förslagen till 1. lag om ändring i patientjournallagen (1985:562), 2. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).
Lagförslagen, vilka har lagts fram efter hörande av lagrådet, fogas till betänkandet som bilaga.
Motionen
Motion väckt under allmänna motionstiden 1992 och överlämnad från konstitutionsutskottet
Motion 1991/92:K402 av Birgit Henriksson och Karin Falkmer (båda m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn syftande till att sekretessen kan garanteras även för uppgifter som lämnats till privatläkare.
Utskottet
Bakgrund
Patientjournallagen (1985:562) trädde i kraft den 1 januari 1986. Den innehåller bl.a. bestämmelser om förande av patientjournal, hur en sådan journal skall hanteras och minsta tid den skall bevaras. Inom den enskilda hälso- och sjukvården kan det i många fall vara så att den läkare eller annan som behandlar patienter och som för patientjournalerna också är den som driver verksamheten. Denne skall då bl.a. se till att journalerna förvaras på det sätt som patientjournallagen föreskriver. Reglering saknas emellertid om vad som skall hända med journalerna om denne person avlider eller på annat sätt avslutar verksamheten utan att någon annan dessförinnan har övertagit ansvaret för patientjournalerna. Detta kan leda till osäkerhet hos patienterna om huruvida deras journaler förvaras på ett tillfredsställande sätt.
Fram till den 1 juli 1981 sköttes dessa frågor av länsläkarna.
Efter år 1981 har länsstyrelserna under en tid fortsatt att ta emot vissa patientjournaler efter avlidna läkare och tandläkare. Detta har skett närmast mot bakgrund av att vissa tjänstemän inom länsläkarorganisationen under en övergångsperiod fortsatt att som tidigare hjälpa länsstyrelsen i medicinska frågor. Efter denna övergångsperiod har socialstyrelsen bl.a. hänvisat till närmaste landsarkiv. Det har också förekommit att journaler lämnats till ett landstingsarkiv och i något undantagsfall att journalerna arkiverats hos socialstyrelsen.
Innehållet i propositionen i huvuddrag
I propositionen föreslås att patientjournallagen ändras så, att patientjournaler inom den enskilda hälso- och sjukvården kan tas om hand dels om det på sannolika skäl kan antas att journalerna inte kommer att handhas enligt lagen eller föreskrifter som meddelats med stöd av lagen, dels om den som ansvarar för journalerna ansöker om omhändertagande och det finns ett påtagligt behov av att journalerna tas om hand.
Omhändertagna journaler skall enligt lagförslaget förvaras hos arkivmyndigheten i det landsting eller, i fråga om kommuner som inte tillhör något landsting, den kommun där journalerna finns. Som minsta tid för förvaring föreslås tio år från den dag journalhandlingarna inkom till arkivmyndigheten med möjlighet för arkivmyndigheten att besluta om längre förvaring. Arkivmyndigheten och andra myndigheter som har hand om patientjournaler upprättade inom enskild hälso- och sjukvård föreslås få samma begränsade skyldighet att i vissa särskilt reglerade fall lämna uppgifter ur journalhandlingar som den haft som ansvarat för handlingarna före överlämnandet av journalen till myndigheten. Denna skyldighet gäller endast när uppgifterna begärs för särskilt fall. I syfte att skapa ett starkt sekretesskydd läggs i propositionen fram förslag om ändringar i sekretesslagen (1980:100). Det föreslås att en ny bestämmelse införs som reglerar sekretessen i verksamhet som avser omhändertagande av patientjournaler som upprättats inom enskild hälso- och sjukvård. Denna sekretess innebär att uppgifter om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden i princip får lämnas endast om den enskilde medgett det eller uppgiften begärs av hälso- och sjukvårdspersonal samt behövs för vård eller behandling och det är av synnerlig vikt att uppgiften lämnas.
Vidare föreslås att omhändertagna journaler efter ansökan skall återlämnas om journalerna inte gallrats ut och det inte heller finns anledning att anta att hanteringen av journalerna kommer att misskötas efter återlämnandet.
Beslut i fråga om omhändertagande och återlämnande skall enligt förslaget meddelas av socialstyrelsen med möjlighet till överklagande hos kammarrätt.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 oktober 1992.
Motionärernas förslag
I motion K402 av Birgit Henriksson och Karin Falkmer (båda m), som alltså avlämnades redan under den allmänna motionstiden, yrkas på en översyn syftande till att sekretessen kan garanteras även för uppgifter som lämnas till privatläkare. Motionärerna anför att ingen i dag kan vara säker på att de förtroenden, som givits till en privatläkare, i längden går att hålla hemliga för den offentliga sjukvården, där ju så många fler är involverade i personaktens hantering. Eventuellt kan det vara acceptabelt att landstingen endast arkiverar de mycket känsliga uppgifter, som dessa privatläkarjournaler ofta innehåller. I dag kan landstingen föra in privatläkarjournalernas uppgifter i sina egna register så länge det inte finns någon föreskrift för hanteringen. Länsläkarna tog tidigare hand om journalerna och arkiverade dem i länsstyrelsernas arkiv, där de var betydligt mer skyddade mot obehörig insyn. Det är alltså bristen på lagreglering, som gör att det inte finns garantier för att journalerna inte hanteras på felaktigt sätt enligt motionärerna.
Tidigare riksdagsbehandling
I höstas behandlade konstitutionsutskottet i sitt betänkande 1991/92:KU11 en motion från den allmänna motionstiden 1991 liknande den nu aktuella. Konstitutionsutskottet avstyrkte motionen med hänvisning till att den fråga som togs upp i motionen omfattades av det då pågående propositionsarbetet i regeringskansliet samt att det arbetet inte borde föregripas av något ställningstagande från riksdagens sida.
Närmare om propositionens förslag om utlämnande av uppgifter ur omhändertagna journalhandlingar
Journalhandlingar som omhändertas efter beslut av socialstyrelsen skall enligt förslaget överlämnas till vissa arkivmyndigheter för förvaring. Enligt en huvudregel i tryckfrihetsförordningen (TF) anses de då, i och med att de kommer in till arkivmyndigheten, vara allmänna handlingar hos denna myndighet (2 kap. 3 § första stycket TF). Den i TF föreskrivna rätten att ta del av handlingen gäller om inte annat föreskrivs i sekretesslagen. I sekretesslagen saknas för närvarande sekretessbestämmelser som är tillämpliga på uppgifter i en sådan handling.
Den sekretess som enligt propositionen bör gälla för arkivpersonal och andra som kommer eller har kommit i kontakt med omhändertagna patientjournaler liksom ärenden om omhändertagande eller återlämnande av patientjournaler, skall i stort sett ha samma innehåll som den som redan gäller inom hälso- och sjukvården. Detta gäller exempelvis sekretess i förhållande till patienten själv. När det gäller sekretess i förhållande till annan än patienten måste dock enligt propositionen beaktas att berörda patientjournaler kommer från den enskilda sektorn där det saknas en allmän rätt för annan än patienterna att ta del av uppgifterna i journalerna. Många patienter har valt att vända sig till den enskilda hälso- och sjukvården just med hänsyn härtill. Detta talar enligt propositionen för att uppgifterna ur omhändertagna journalhandlingar borde få lämnas till annan än patienten endast med medgivande av patienten. Detta skulle dock leda för långt och -- även om huvudregeln skall vara att medgivande inhämtas från patienten -- vissa begränsade möjligheter bör finnas att få lämna ut uppgifter ur omhändertagna journalhandlingar utan ett sådant medgivande.
När förfrågningar hittills skett om att få del av uppgifter ur omhändertagna journalhandlingar har det oftast gällt en begäran från läkare eller andra vårdgivare. En sådan bör enligt propositionen kunna tillmötesgås om det, med hänsyn till vård eller behandling, är starkt motiverat att begärd uppgift utlämnas. Detta innebär i princip att endast läkare, tandläkare eller andra vårdgivare inom offentlig eller enskild hälso- och sjukvård som verkligen behöver uppgifter för vård eller behandling skall ha rätt att ta del av dessa utan patientens medverkan. I övrigt måste patientens samtycke först inhämtas. Sekretesskyddet för uppgifter om enskilds hälsotillstånd och andra personliga förhållanden i omhändertagna patientjournaler m.m. blir därmed starkare än vad som gäller inom offentlig hälso- och sjukvård.
Som exempel på situationer när ett utlämnande bör kunna ske utan inhämtande av samtycke från den enskilde nämns i propositionen att uppgiften är av mycket stor eller t.o.m. avgörande betydelse för vård av den som uppgiften rör men att denne inte kan lämna sitt medgivande på grund av medvetslöshet eller annat.
Utskottets bedömning
Utskottet tillstyrker de i propositionen framlagda lagförslagen. Syftet med motion K402 (m) får anses tillgodosett härmed. Motionen avstyrks därför.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande lagförslagen att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till a) lag om ändring i patientjournallagen (1985:562), b) lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),
2. beträffande en översyn av sekretessbestämmelserna att riksdagen avslår motion 1991/92:K402.
Stockholm den 7 april 1992 På socialutskottets vägnar Bo Holmberg
I beslutet har deltagit: Bo Holmberg (s), Sten Svensson (m), Anita Persson (s), Ulla Orring (fp), Rinaldo Karlsson (s), Jan Andersson (s), Johan Brohult (nyd), Maj-Inger Klingvall (s), Leif Carlson (m), Hans Karlsson (s), My Persson (m), Martin Nilsson (s), Ulla Tillander (c), Maud Ekendahl (m) och Chatrine Pålsson (kds).
I propositionen framlagda lagförslag
Bilaga