Ändring i minerallagen
Betänkande 1997/98:NU7
Näringsutskottets betänkande
1997/98:NU07
Ändring i minerallagen
Innehåll
1997/98 NU7 Ärendet I detta betänkande behandlas dels proposition 1997/98:47 om ändring i minerallagen (1991:45), dels sex motioner som väckts med anledning av propositionen, dels en motion från allmänna motionstiden. En skrivelse i ärendet har inkommit från Malå kommun.
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om förändringar i minerallagen, vilka skall träda i kraft den 1 juli 1998. Ändringarna syftar till att underlätta och effektivisera verksamheten för prospektörer och gruvföretag. I en reservation (fp) framhålls att bristerna i regeringens proposition är så stora att propositionen i sin helhet bör avslås med undantag av de lagändringar som sammanhänger med avskaffande av Bergsstatens distriktsindelning. Enligt reservanten bör eventuella ändringar i minerallagen föregås av grundliga studier av motsvarande lagstiftning i andra gruvländer. Regeringens förslag att Bergsstatens distriktsindelning avskaffas tillstyrks av ett enhälligt utskott. I fortsättningen skall en bergmästare svara för tillståndsgivning och tillsyn i hela landet. När det gäller lokalisering av Bergsstaten anser utskottet att en lokalisering till Luleå innebär ett antal fördelar och att en sådan lokalisering ligger väl i linje med de regionalpolitiska riktlinjer som riksdagen stakat ut. Enligt en reservation (fp, v, mp) bör man vid omorganisation av Bergsstaten överväga Malå som lokaliseringsort. Utskottet behandlar vidare frågan om att effektivisera handläggningen vid Bergsstaten och avstyrker aktuella motionsyrkanden. I en reservation (m, fp) begärs en skyndsam utredning. Regeringens förslag om ändrad giltighetstid för undersökningstillstånd tillstyrks av utskottet men avstyrks i en reservation (mp), där det hävdas att den nuvarande giltighetstiden - sammanlagt tio år - är väl avvägd. Utskottet tillstyrker vidare regeringsförslaget om ett förtydligande i minerallagen med innebörd att länsstyrelsen och bergmästaren får villkora medgivande till undersökningsarbete. En särbestämmelse införs när det gäller villkor för undersökningsarbeten i de obrutna fjällområdena. Miljöpartiets företrädare reserverar sig till förmån för en lagändring där särbestämmelsen omfattar även övriga områden av riksintresse. Regeringens förslag att införa skyldighet att till bergmästaren redovisa resultat efter avslutat undersökningsarbete tillstyrks av utskottet. I en reservation (m) anförs att de nuvarande reglerna på området är fullt tillräckliga. Andra reservationer syftar till en kortare sekretesstid för de rapporterade undersökningsresultaten (v) samt till en utredning av frågan om royalty inom gruvnäringen (v, mp).
Propositionen
I proposition 1997/98:47 föreslås att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i minerallagen (1991:45).
Motionerna
De motioner som väckts med anledning av propositionen är följande: 1997/98:N7 av Rolf Gunnarsson och Christel Anderberg (båda m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bergmästarkontoret i Falun. 1997/98:N8 av tredje vice talman Christer Eirefelt m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen 1. - med undantag av förslagen till ändring av 8 kap. 1 och 3 §§ samt 9 kap. 4 § minerallagen (1991:45) innebärande att Bergsstatens distriktsindelning avskaffas - avslår regeringens proposition, 2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering till Malå av Bergsstatens registrerings- och tillståndsfunktioner, 3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kortare handläggningstider för undersökningstillstånd. 1997/98:N9 av Margareta Andersson (c) vari yrkas att riksdagen avslår förslaget att på sikt avskaffa Bergsstatens distriktsindelning och lägga ned di- striktskontoret i Falun. 1997/98:N10 av Lennart Beijer m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen 1. hos regeringen begär en utredning om royalty enligt vad i motionen anförts, 2. beslutar att sekretesstiden för prospekteringsresultat endast skall vara tre år enligt vad i motionen anförts, 3. beslutar om en flyttning av bergmästaren till Malå enligt vad som i motionen anförts. 1997/98:N11 av Karin Falkmer m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen 1. avslår regeringens förslag till ändring av 14 kap. 3 § minerallagen i enlighet med vad som anförts i motionen, 2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om handläggningen av ansökningar om undersökningstillstånd.
1997/98:N12 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen 1. beslutar att 3 kap. 6 § andra stycket 3 minerallagen skall ges följande lydelse: område som avses i 3 kap. 2-5 §§ lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m., 2. avslår förslaget till ändring av 2 kap. 7 § minerallagen i enlighet med vad i motionen anförts, 3. - vid avslag på punkt 2 - hos regeringen begär förslag om ändring av 2 kap. 7 § i enlighet med vad i motionen anförts, 4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om krav för företrädesrätt. Den motion från allmänna motionstiden som behandlas här är 1997/98:N201 av Torsten Gavelin (fp) vari yrkas att riksdagen 1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fler jobb inom mineralverksamheterna till Malå, 2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokaliseringen av bergmästarämbetet till Malå, 3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arbetsmarknadsmedel för digitalisering av data från Mineralkontorets arkiv.
Utskottet
Bakgrund Den 1 juli 1992 infördes en ny minerallag som ersatte gruvlagen och lagen om vissa mineralfyndigheter. Den nya lagen (1991:45) innehåller enhetliga bestämmelser för en utvidgad krets av lagreglerade mineral. En nyhet var att minerallagen direkt anknöts till lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m., den s.k. naturresurslagen. Tillståndsgivning enligt minerallagen görs i två etapper, nämligen för undersökningsarbete och för bearbetning. Med undersökningsarbete avses arbete för att dels påvisa en fyndighet av ett mineral, dels utröna fyndighetens sannolika ekonomiska värde och dess beskaffenhet i övrigt. Giltighetstiden, som är tre år, kan förlängas och sammanlagt uppgå till högst tio år. I lagen finns bestämmelser om karenstid. Dessa innebär att när ett undersökningstillstånd eller en bearbetningskoncession har upphört att gälla kan en ansökan från tillstånds- eller koncessionshavaren om ett nytt undersökningstillstånd beträffande mark inom samma område inte prövas förrän tre år har förflutit från det att tillståndet eller koncessionen upphörde att gälla. För andra finns ingen karenstid. Om det finns synnerliga skäl får bergmästaren - chef för den regionala förvaltningsmyndigheten - medge undantag från bestämmelsen. I slutet av år 1995 tillkallades en särskild utredare (f.d. landshövdingen Görel Bohlin) - den s.k. Gruvkommittén - med uppdrag att se över vissa frågor om statens roll för främjande av den svenska gruvnäringens utveckling (dir. 1995:166). Utredningsuppdraget utökades genom tilläggsdirektiv i maj 1996. Enligt dessa direktiv (dir. 1996:45) skulle utredaren lämna förslag om eventuell ändring i minerallagen innebärande skyldighet för yrkesmässiga prospektörer att rapportera resultaten av undersökningsarbete när undersökningstillståndet upphör utan att bearbetningskoncession meddelas inom undersökningsområdet. I oktober 1996 lämnade den särskilda utredaren betänkandet Gruvorna och framtiden (SOU 1996:152). Betänkandet har remissbehandlats. Regeringens nu framlagda förslag till ändring i minerallagen i proposition 1997/98:47 utgår i huvudsak från utredningens förslag. Lagrådets yttrande har inhämtats. Regeringen har i propositionen följt Lagrådets förslag och synpunkter. Sex motioner har väckts med anledning av propositionen. Utskottet behandlar även en motion från den allmänna motionstiden 1997, vilken berör propositionens ämnesområde.
Allmänt om regeringens förslag Regeringen föreslår ett antal ändringar i den gällande minerallagen. Nuvarande regler innebär att undersökningstillstånd gäller i tre år från dagen för beslutet. Tillståndet kan under vissa förutsättningar förlängas först i högst tre år och därefter i ytterligare högst fyra år. Enligt regeringens förslag skall prospektörer få möjlighet till ytterligare förlängning av undersökningstiden med upp till fem år. Vidare föreslår regeringen att en enhetlig karenstid på ett år - för såväl tidigare tillståndshavare som andra prospektörer - införs från det att ett undersökningstillstånd eller en bearbetningskoncession upphör att gälla. För att skydda fyndigheterna hos gruvor som är i drift föreslås införande av en skyddszon på 1 000 meter runt en bearbetningskoncession. För sådana yrkesmässiga undersökningstillstånd som inte leder till bearbetningskoncession bör det enligt regeringen införas en skyldighet att redovisa resultat i form av rådata. Regeringens förslag innebär vidare ett förtydligande av minerallagens regler om miljöskydd samt avskaffande av den nuvarande distriktsindelningen av Bergsstaten. Vidare meddelar regeringen att den avser att genomföra vissa ändringar vad gäller ansökningsavgiften och undersökningsavgiften. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1998.
Bergsstaten
Slopande av Bergsstatens distriktsindelning
Propositionen Bergsstaten har till uppgift att underlätta eftersökande och utvinning av mineraliska ämnen (främst malmer), förhindra misshushållning med våra mineralresurser samt förebygga att personer och egendom kommer till skada vid gruvdrift. Chefsmyndighet för Bergsstaten är Sveriges geologiska undersökning (SGU), vilket bl.a. innebär att SGU fördelar medel till Bergsstaten och i förekommande fall utfärdar föreskrifter. Bergsstaten lämnar tillstånd och utövar tillsyn enligt minerallagen. Vidare har Bergsstaten att informera om gällande regler samt att granska och förvara gruvkartor. Bergsstaten är organiserad i två bergmästardistrikt som vart och ett förestås av en bergmästare. Det norra distriktet med kontor i Luleå omfattar Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands och Jämtlands län. Det södra distriktet med kontor i Falun omfattar övriga Sverige. I propositionen föreslås att Bergsstatens distriktsindelning avskaffas och att en bergmästare får ansvaret för tillståndsgivning och tillsyn i hela landet. Minerallagen bör därför ändras i de fall bergmästardistrikt utpekas (8 kap. 1 och 3 §§ samt 9 kap. 4 §). Skälen för regeringens förslag är att antalet ansökningar om undersökningstillstånd hos Bergsstaten har ökat kraftigt samtidigt som områdenas storlek ökat, vilket medfört att det uppstått anhopningar av ansökningar med lång handläggningstid som följd. I syfte att öka effektiviteten i ärendehanteringen - både för att förkorta handläggningstiderna och för att få en konse-kvent handläggningsordning - föreslår regeringen sålunda att Bergsstatens distriktsindelning slopas.
Motionen I motion 1997/98:N9 (c) begärs att riksdagen avslår förslaget att avskaffa Bergsstatens distriktsindelning och lägga ned distriktskontoret i Falun. En nedläggning av Falukontoret skulle leda till sämre service och ökade kostnader för dem som skall använda Bergsstatens tjänster, sägs det i motionen.
Utskottets ställningstagande Med hänvisning till de skäl som redovisas i propositionen delar utskottet regeringens bedömning att effektiviteten i ärendehanteringen kan ökas om distriktsindelningen inom Bergsstaten slopas. Den här aktuella motionen avstyrks därför och propositionens förslag i denna del tillstyrks.
Lokalisering av Bergsstaten
Propositionen Regeringen aviserar i propositionen att bergmästaren skall placeras i Luleå, medan kontoret i Falun skall finnas kvar tills vidare.
Motionerna Lokaliseringsfrågan tas upp i flera motioner. I motion 1997/98:N8 (fp) framhåller motionärerna angelägenheten av att en lokalisering av registrerings- och tillståndsfunktionerna till Malå noga övervägs i samband med att Bergsstatens distriktsindelning avskaffas. Enligt ett yrkande i motion 1997/98:N10 (v) skall riksdagen besluta om en flyttning av bergmästaren till Malå, där bl.a. det nationella borrkärnearkivet finns. För att gynna prospektörer och gruvföretag bör så mycket service som möjligt finnas samlad på ett ställe, påpekas det. I motion 1997/98:N201 (fp), som väcktes under allmänna motionstiden 1997 och sålunda innan den nu aktuella propositionen avlämnades, begärs att bergmästarämbetet lokaliseras till Malå samt att insatser görs för att fler jobb skall komma till stånd inom mineralverksamheterna i Malå, bl.a. med hjälp av arbetsmarknadsmedel. Frågan om bergmästarkontoret i Falun uppmärksammas också i motion 1997/98:N7 (m). Motionärerna instämmer i regeringens bedömning att en effektivisering av verksamheten kan uppnås genom omorganisation till ett enda bergmästardistrikt men anser att kontor bör finnas såväl i Falun som i Luleå.
Vissa kompletterande uppgifter Bergsstaten har som redan nämnts till uppgift att lämna tillstånd och utöva tillsyn enligt minerallagen. De tillstånd som förekommer är främst undersökningstillstånd och bearbetningskoncessioner. Även andra uppgifter som tillsyn av enskilda gruvor, information m.m. åligger myndigheten. Vid kontoret i Luleå har under de senaste åren funnits en bergmästare, en gruv-ingenjör och fyra assistenter, medan kontoret i Falun har haft en bergmästare och två assistenter. SGU:s mineralinformationskontor i Malå har till uppgift att informera om och marknadsföra prospekteringsmöjligheterna i Sverige. Vidare förvarar kontoret material i samband med prospektering, bl.a. det s.k. borrkärnearkivet. Cirka tio personer arbetar på kontoret. Även andra georelaterade verksamheter har samlats till Malå. Under senare år har arbetsmarknadsutskottet vid olika tillfällen behandlat frågan om riktlinjer för lokalisering av statlig verksamhet. Hösten 1996 anförde arbetsmarknadsutskottet följande (bet. 1996/97:AU2 s. 27):
Utskottet vill ånyo understryka att varje beslut om omlokalisering av befintlig verksamhet eller lokalisering av nya myndigheter bör föregås av noggranna överväganden om möjligheten att i första hand placera dem i läns- centrum eller vissa andra orter i eller i anslutning till nationella regionalpolitiska stödområden. - - - Enligt utskottets uppfattning bör frågor om lokalisering av statlig verksamhet som är av större vikt eller på annat sätt av principiellt intresse underställas riksdagen. På förslag av arbetsmarknadsutskottet anslöt sig riksdagen till denna uppfattning i ett uttalande till regeringen. Hösten 1997 återkom utskottet till denna fråga i sitt betänkande 1997/98:AU2. Bland annat redovisade arbetsmarknadsutskottet att regeringen i den regionalpolitiska proposition som aviserats under våren 1998 närmare skall ta upp frågor om lokalisering i samband med nya organisationsstrukturer inom statlig verksamhet.
Utskottets ställningstagande Näringsutskottet har inget att erinra mot att bergmästaren placeras i Luleå och att kontoret i Falun kommer att finnas kvar tills vidare. Enligt utskottets sätt att se innebär en lokalisering av huvudkontoret till Luleå ett antal fördelar. En sådan är att branschen själv är positiv till denna lokalisering, en annan är att Luleå Tekniska Universitet har såväl grundutbildning som forskning på mineralområdet, varför synergieffekter kan förväntas, samt vidare att det finns goda kommunikationsmöjligheter till Luleå. En lokalisering till Luleå ligger härutöver väl i linje med de regionalpolitiska riktlinjer som riksdagen stakat ut. Med det anförda avstyrker utskottet samtliga här berörda yrkanden.
Effektivisering av handläggningen vid Bergsstaten
Propositionen Regeringen konstaterar i propositionen, som tidigare beskrivits, att det har uppstått en anhopning av ansökningar vid Bergsstaten med lång handläggningstid som följd. Trots extra ansträngningar har ärendebalansen ännu inte klarats av. Förutom förslaget om att avskaffa distriktsindelningen vid Bergsstaten anser regeringen att effektivisering inom Bergsstaten kan uppnås genom modern informationsteknik samt utökad kompetens inom miljöområdet.
Motionerna Såväl i motion 1997/98:N11 (m) som i motion 1997/98:N8 (fp) understryker motionärerna att effektiviteten i handläggningen av undersökningstillstånd måste öka, så att de oacceptabelt långa handläggningstiderna försvinner. En förenkling och effektivisering av handläggningen bör utredas av regeringen, anförs det. Ett särskilt effektivitetsproblem tas upp i motion 1997/98:N12 (mp). Motionärerna framhåller att en prospektör inte skall kunna blockera ett område under lång tid genom att underlåta att betala ansökningsavgift. Därför föreslås att såväl ansökan som ansökningsavgift skall ha inkommit innan företrädesrätt enligt 2 kap. 3 § minerallagen utfärdas. Enligt denna bestämmelse har den som först kom in med ansökan företräde om ett område omfattas av flera ansökningar.
Vissa kompletterande uppgifter Prospekteringen i Sverige har ökat sedan år 1992, då den statliga prospekteringen avvecklades och flera regeländringar genomfördes, vilka bidragit till ett ökat internationellt intresse. Denna positiva utveckling har inneburit en trendmässig uppgång beträffande antalet utfärdade undersökningstillstånd enligt tablån på nästa sida.
Antalet utfärdade undersökningstillstånd --------------------------------------------- |År |Antal nya |Antal förlängda| | |tillstånd |tillstånd | --------------------------------------------- |1993 |83 |66 | --------------------------------------------- |1994 |136 |63 | --------------------------------------------- |1995 |180 |55 | --------------------------------------------- |1996 |232 |78 | --------------------------------------------- |1997 |218 |79 | ---------------------------------------------
Trots ansträngningar från den berörda personalen föreligger en ökad ärendebalans med relativt långa handläggningstider (över 20 månader) som följd. I regleringsbrevet till SGU för budgetåret 1998 har regeringen begärt att få en återrapportering om Bergsstatens verksamhet. Återrapporteringen skall bl.a. innehålla SGU:s bedömning av vad som krävs för att uppnå en generell handläggningstid på sex månader samt en plan för införande av informations- och kommunikationsteknik. En ny bergmästare har tillträtt i december 1997. För närvarande är han förordnad som bergmästare i båda bergmästardistrikten.
Utskottets ställningstagande Utskottet har inhämtat att handläggningstiden för tillstånd har bringats ned under senare tid. Utveckling på IT-området pågår med hjälp från bl.a. SGU:s personal. Med hänvisning till det påbörjade arbetet för att begränsa handläggningstiderna anser utskottet att riksdagen bör avslå de aktuella yrkandena i motionerna 1997/98:N8 (fp) och 1997/98:N11 (m). Beträffande det i motion 1997/98:N12 (mp) upptagna problemet med att ansökningsavgift inte betalas i samband med ansökan om tillstånd konstaterar utskottet att reglerna i mineralförordningen (1992:285, 2 §) innebär att avgiften skall betalas när ansökan ges in till bergmästaren. Utskottet förutsätter att rutinerna ändras på ett sådant sätt att reglerna fortsättningsvis kommer att följas. Motion 1997/98:N12 (mp) avstyrks därmed i berörd del.
Ändringar i minerallagen
Propositionen Regeringens förslag till ändringar i den gällande minerallagen och bakgrunden till förslagen har kortfattat redovisats i de två inledande avsnitten i betänkandet. Efter behandling av en motion som - med visst undantag - begär avslag på lagförslaget i dess helhet behandlas de motioner som tar upp separata frågor i regeringens lagförslag.
Motionen I motion 1997/98:N8 (fp) yrkas avslag på regeringens proposition med undantag av de lagändringar som sammanhänger med avskaffande av Bergsstatens distriktsindelning. Enligt motionärernas uppfattning har förarbetena till lagförslaget inte i tillräcklig utsträckning omfattat studier av utländska förhållanden. Motionärerna anser att eventuella ändringar i den svenska minerallagen behöver föregås av en mer grundlig analys av motsvarande lagstiftning i andra länder, exempelvis Kanada och Australien. Stabiliteten i regelverket är av stor vikt för utländska prospektörer, påpekas det. Först efter ytterligare analys kan ändringar införas, vilka har förutsättningar att bli bestående på lång sikt. De nu föreliggande ändringsförslagen kan enligt motionärerna riskera att uppfattas som en återgång till gamla tiders protektionism.
Utskottets ställningstagande Utskottet delar inte motionärernas åsikt att det internationella perspektivet saknas i propositionen. Under utredningsarbetet har motsvarande lagstiftning i bl.a. Australien, Kanada, Finland och Norge studerats. Som framgår av inledningsavsnitten har Gruvkommitténs betänkande remissbehandlats. En majoritet av remissinstanserna är positiv till de föreslagna ändringarna i minerallagen. Med hänvisning till vad som anförts bör riksdagen avslå motion 1997/98:N8 (fp) i denna del.
Ändrad giltighetstid för undersökningstillstånd
Propositionen Enligt nuvarande bestämmelser i minerallagen (2 kap.) gäller, som tidigare beskrivits, ett undersökningstillstånd i tre år från dagen för beslutet. Tillståndet kan förlängas med högst tre år om ändamålsenlig undersökning genomförts eller om tillståndshavaren har godtagbara skäl till att undersökning inte har skett och kan göra sannolikt att området kommer att undersökas under ansökningstiden. Om det finns synnerliga skäl kan giltighetstiden förlängas med ytterligare fyra år. Med synnerliga skäl avses sådant som fyndighetens beskaffenhet, tvist om inmutningsrätten, naturkatastrof m.fl. skäl. Med hänsyn till att prospekteringsverksamheten är ett långsiktigt arbete som på senare år inriktats mot allt djupare belägna malmer kan de nuvarande reglerna i olyckliga fall leda till att en prospektör kan tvingas avbryta verksamheten på grund av att tillräckligt undersökningsarbete inte hinner slutföras innan tillståndstiden löper ut, framhålls det i propositionen. Regeringen föreslår därför en ändring i 2 kap. 7 § innebärande att prospektörer skall få möjlighet till ytterligare förlängning av undersökningstiden med upp till fem år. Denna förlängning föreslås kunna ges om det föreligger synnerliga skäl. Dessa skäl är att betydande arbete har lagts ned inom området och att det är sannolikt att fortsatta undersökningar kommer att leda till att en bearbetningskoncession meddelas. Förlängningen är enligt regeringen endast avsedd att användas i undantagsfall. För giltighetstidens förlängning från sex till tio år ändras kriteriet till särskilda skäl enligt regeringens förslag. Den senare ändringen skall, anförs det, närmast ses som en språklig anpassning till rådande förhållanden.
Motionen I motion 1997/98:N12 (mp) framförs uppfattningen att tio år räcker för undersökningsarbete. Motionärerna yrkar därför avslag på regeringens förslag till ändring i minerallagen. Regeringens motiv att det behövs möjligheter till längre undersökningstid för att kunna bryta djupare belägna malmer, är inte tillräckligt starkt, framhålls det. Om regeringens förslag angående förlängning till maximalt femton år ändå godtas, bör kraven skärpas enligt motionärerna.
Utskottets ställningstagande Utskottet behandlar först frågan om ändrad giltighetstid för undersökningstillstånd. Utskottet anser att regeringens förslag är väl avvägt. De flesta berörda länsstyrelser och kommuner är positivt inställda till förslaget liksom SGU, Svenska gruvföreningen m.fl. Övriga remissinstanser har inte haft något att erinra mot förslaget. Kraven för en förlängning från sex till tio år är oförändrade enligt regeringsförslaget. Mot bakgrund av den tekniska utvecklingen med en inriktning mot djupare malmer har utskottet inget att erinra mot den språkliga ändringen från ?synnerliga skäl? till ?särskilda skäl?. Som framhålls i propositionen skall ändringen snarast ses som en språklig anpassning till rådande förhållanden. Utskottet instämmer inte i motionärernas uppfattning att motiveringen för en möjlig förlängning av giltighetstiden från tio till femton år inte är tillräckligt stark. Möjligheten till ytterligare förlängning med fem år står enligt regeringens förslag endast öppen för de prospektörer som haft särskilda skäl att få förlängt till tio år och som av någon anledning inte kunnat slutföra arbetet inom undersökningstiden. Det skall vara frågan om undantagsfall. Med det anförda tillstyrks regeringens förslag i denna del och avstyrks motion 1997/98:N12 (mp) i här berörd del. Vad sedan gäller motionskravet om en ytterligare skärpning av kraven anser utskottet att ett genomförande av regeringens förslag medför en sådan skärpning. Sammantaget ställs skärpta krav som att betydande arbete skall ha lagts ned inom området och att vidare undersökningar sannolikt kommer att leda till att bearbetningskoncession kan meddelas. Utskottet instämmer därför inte i motionärernas uppfattning utan avstyrker motion 1997/98:N12 (mp) även i denna del.
Regler om miljöskydd Propositionen I minerallagen finns det inte några särskilda miljökrav för undersökningstillstånd med hänvisning till att undersökningsarbete i allmänhet inte ger några påtagliga effekter på naturmiljön. Regler för undersökningsarbete finns i 3 kap. minerallagen. Bestämmelser om hinder mot undersökningsarbeten i vissa typer av områden finns införda i 6 och 7 §§. Enligt 6 § krävs medgivande av länsstyrelsen när det gäller (1) befästningsområde och sådant område utanför detta som regeringen bestämmer, (2) kyrkogård och annan begravningsplats samt (3) område som avses i 3 kap. 5 § naturresurslagen, det vill säga de s.k. obrutna fjällområdena. Reglerna i minerallagen ger dock inte någon anvisning om vad länsstyrelsen skall beakta när den lämnar ett medgivande enligt 3 kap. 6 § angående bl.a. de obrutna fjällområdena. I propositionen meddelas att det råder tveksamhet om länsstyrelsen och bergmästaren kan villkora ett medgivande enligt 3 kap. 6 och 7 § minerallagen. Regeringen föreslår i propositionen att ett medgivande av en länsstyrelse eller av bergmästaren enligt nyssnämnda lagrum får villkoras. När det gäller undersökningsarbeten i de obrutna fjällområdena föreslår regeringen att det införs en bestämmelse om att ett medgivande i dessa områden skall kombineras med de villkor som är nödvändiga för att förhindra att påtaglig skada uppkommer för områdets natur- och kulturvärden. Vidare föreslås ett tillägg i 6 kap. 3 § minerallagen av innebörd att undersökningstillstånd eller bearbetningskoncession kan återkallas om tillståndshavaren bryter mot de uppställda villkoren.
Motionen I motion 1997/98:N12 (mp) framhåller motionärerna att det inte är tillräckligt att endast särskilt känsliga obrutna fjällområden skall kunna skyddas genom att villkor ställs för att förhindra att skador uppkommer för områdets natur- och kulturvärden. I motionen föreslås att länsstyrelsens prövning utvidgas till att omfatta även övriga områden av riksintresse enligt 3 kap. 2-4 §§ naturresurslagen. Det innebär att t.ex. områden inom skärgårdarna, Öland och Gotland samt Vänern, Vättern och Siljan med öar och strandområden skulle omfattas av det särskilda skyddet.
Vissa kompletterande uppgifter Den 1 juli 1993 infördes förbud i minerallagen för undersökningsarbete inom nationalparker m.m. samt - utan medgivande av länsstyrelsen - inom de obrutna fjällområdena (prop. 1992/93:238, bet. NU33). När det gällde nationalparker erinrade utskottet om att endast riksdagen kan godkänna intrång i sådana områden. Under föregående riksmöte behandlade riksdagen en proposition om hållbar utveckling i landets fjällområden (prop. 1996/97:226, bet. JoU5). I ett yttrande (1996/97:NU3y) till jordbruksutskottet noterade näringsutskottet behovet av att tydliggöra minerallagen beträffande de villkor som länsstyrelsen kan meddela när tillstånd lämnas till undersökningsarbeten. Vidare förutsatte näringsutskottet att regeringen vid beredningen av Gruvkommitténs förslag skulle beakta behovet av att undanröja eventuella oklarheter i denna fråga. I en avvikande mening (mp) anfördes att tillståndsprövningen när det gäller undersökningsarbete i obrutna fjällområden borde flyttas från länsstyrelsen till regeringen. Vidare borde regeringen enligt den avvikande meningen ge Boverket i uppdrag att ta fram förslag till hur skyddet av fjällområdena kan förbättras så att mineralutvinning inte kan komma till stånd i de obrutna fjällområdena. I föreliggande lagförslag har näringsutskottets synpunkt tillgodosetts. Regeringsförslaget om att ett medgivande till undersökning i vissa områden vid behov skall kombineras med villkor innebär ett förtydligande av minerallagens regler om miljöskydd. I naturresurslagen (3 kap.) anges de områden som, med hänsyn till sina natur- och kulturvärden, är av riksintresse. Ingrepp i miljön får komma till stånd endast om hinder inte möter enligt lagen (3 kap. 2-7 §§) och om det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden.
Utskottets ställningstagande Regeringens förslag om att länsstyrelsens medgivande beträffande de obrutna fjällområdena skall förenas med de villkor som är nödvändiga för att förhindra att påtaglig skada uppkommer för områdets natur- och kulturvärden innebär enligt utskottets uppfattning ett förtydligande av skyddet vad gäller de särskilt känsliga obrutna fjällområdena. När det gäller prospektering av mineral anses ingreppen vara sådana att några påtagliga spår inte uppstår. Borrning sker inom begränsade områden eftersom det är den dyraste av de prospekteringstekniker som tillämpas. Borrning används först när andra indikatorer visat på malmförekomst genom undersökningar från flygplan eller i laboratorier m.m. Enligt Gruvkommitténs betänkande är inverkan vid borrning av mer begränsad omfattning än vid t.ex. skogsarbete. Vidare sker borrning på mossar och myrar företrädesvis vintertid då marken är frusen. Motion 1997/98:N12 (mp) har inte övertygat utskottet om att det finns behov av att ytterligare utöka skyddet för de områden som nämns i naturresurslagen 3 kap. 2-4 §§. Yrkandet avstyrks således och regeringens förslag tillstyrks.
Skyldighet att redovisa resultat
Propositionen Enligt nuvarande regler i minerallagen (14 kap. 3 §) är den som yrkesmässigt innehar undersökningstillstånd skyldig att till bergmästaren redovisa uppgifter om vilka undersökningar som utförts och vem som utfört undersökningen och därtill foga en karta över området. Däremot finns ingen skyldighet att redovisa resultatet av undersökningarna. Skyldigheten gäller när ett undersökningstillstånd upphör utan att bearbetningskoncession meddelas och innebär att en redovisning över utförda undersökningsarbeten skall inlämnas senast inom en månad efter det att tillståndet upphört. Regeringen föreslår i propositionen att den nuvarande redovisningsskyldigheten utökas med uppgifter om resultaten av undersökningen i form av rådata. I stället för nuvarande regler om tidsgräns föreslås tidsgränsen tre månader. Regeringen hänvisar till att det internationellt är relativt vanligt med viss resultatrapportering. Enligt regeringen är det viktigt att skyldigheten att lämna resultat inte hämmar prospekteringsviljan eller lägger en alltför stor börda på seriösa prospektörer.
Motionen I motion 1997/98:N11 (m) framhåller motionärerna att nuvarande regler, som ger det företag som investerar i undersökningsverksamhet en exklusiv rätt till undersökningsresultaten, inte har medfört några problem. Ett genomförande av regeringens förslag skulle enligt motionärerna inverka menligt på prospekterings- och mineralutvinningsverksamheten i Sverige. I motionen yrkas därför avslag på regeringsförslaget beträffande ändring av 14 kap. 3 § minerallagen.
Utskottets ställningstagande Utskottet, som informerat sig om kraven på resultatredovisning i vissa större gruvländer, anser för sin del att regeringens förslag ligger väl i linje med förhållandena i dessa. Utskottet kan därför inte dela de farhågor som framförs i motion 1997/98:N11 (m) att prospektering och mineralutvinning i Sverige skulle påverkas negativt vid genomförande av de föreslagna reglerna. Vidare gäller att remissinstanserna till övervägande del är positiva till regeringens förslag. Motionsyrkandet avstyrks och regeringens förslag tillstyrks.
Sekretess
Propositionen I propositionen aviseras att undersökningsresultaten kommer att omfattas av den sekretess som i dag gäller för bergmästarens tillsynsverksamhet. Regeringen anser dock att en sekretesstid på fyra år är tillräcklig för att väga det allmänna intresset av att få geologisk information spridd mot intresset för den enskilde prospektören av att få disponera över sina undersökningsresultat och eventuellt sälja resultatet av sitt arbete.
Motionen I motion 1997/98:N10 (v) framhåller motionärerna att prospekteringsresultat inte i första hand skall bli en handelsvara utan resultera i gruvbrytning. De anser därför att en sekretesstid på fyra år för prospekteringsresultaten är alldeles för lång. Med en sådan sekretesstid skulle den som vill börja prospektera i ett övergivet område få tillgång till resultaten först samma år som hans eller hennes undersökningstillstånd löper ut, anför motionärerna och föreslår en sekretesstid på tre år.
Utskottets ställningstagande Utskottet anser för sin del att en sekretesstid på fyra år utgör en rimlig avvägning mellan de olika intressen som finns. I motion 1997/98:N10 (v) hävdas, som nämnts, att den som vill börja prospektera inom ett lämnat område knappt kan använda sig av resultaten efter fyra år eftersom handläggningstid och karenstid medför att den nya prospektören får tillgång till resultaten först samma år som undersökningstillståndet går ut. Utskottet vill emellertid komplettera denna bild. Enligt nuvarande regler kan grundtillståndet förlängas med ytterligare tre år om tillståndshavaren har gjort en ändamålsenlig undersökning eller om tillståndshavaren har godtagbara skäl till att undersökning inte har skett och gör det sannolikt att området kommer att undersökas. Motionärernas motivering för en kortare sekretesstid är därför inte välgrundad. Med hänsyn till vad som anförts avstyrker utskottet det aktuella motionsyrkandet.
Lagförslaget i övrigt
Utskottets ställningstagande Regeringens lagförslag har kortfattat redovisats i ett inledningsavsnitt. De delar av förslaget som inte behandlats i det föregående har inte föranlett några synpunkter från utskottets sida. Riksdagen bör därför anta regeringens lagförslag i övrigt.
Utredning om royalty
Motionen I motion 1997/98:N10 (v) redovisar motionärerna tveksamhet till att staten avhänt sig möjligheten till ett samhälleligt inflytande inom prospektering och gruvverksamhet. I många gruvbrytande länder har staten fortfarande rätt till s.k. kronoandel, påpekas det. Med hänsyn till den låga bolagsskatten och andra fördelar i Sverige vore det inte orimligt, anser motionärerna, med någon form av royalty till staten, t.ex. som en procent av vinsten. Enligt förslag i motionen bör detta utredas.
Vissa kompletterande uppgifter På förslag av den dåvarande regeringen avvecklades kronoandelsinstitutet den 1 juli 1993 (prop. 1992/93:238, bet. NU33). Vid behandlingen av förslaget anförde utskottet följande (s. 7):
Detta system, som infördes genom 1938 års gruvlag, innebär de facto en extra beskattning på gruvverksamheten i Sverige. Det minskar således företagens ekonomiska utrymme. Ett slopande av institutet kronoandel främjar prospekteringen i landet och kommer därmed att bidra till utvecklingen av en livskraftig mineralindustri i Sverige. Utskottet vill samtidigt framhålla att ett slopande av systemet innebär att gruvnäringen i detta hänseende får samma villkor som gäller i många av Sveriges konkurrentländer; någon motsvarighet till kronoandel finns i princip inte i dessa länder. I en meningsyttring (v) föreslogs att kronoandelsinstitutet skulle bibehållas. Enligt information som utskottet inhämtat från SGU är tendensen bland världens gruvländer att slopa system med kronoandel eller royalty. För Sveriges del används förhållandet med slopad kronoandel som ett argument i marknadsföringen av Sverige som gruvland. I Gruvkommitténs betänkande framhålls att den ändring i mineralpolitiken som sannolikt har haft störst betydelse för den positiva utvecklingen inom gruvnäringen är avskaffandet av kronoandelen.
Utskottets ställningstagande Mot den redovisade bakgrunden avvisar utskottet förslaget att utreda frågan om att införa ett system med royalty. Motion 1997/98:N10 (v) avstyrks i denna del.
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande slopande av Bergsstatens distriktsindelning att riksdagen med avslag på motion 1997/98:N9 antar det i proposition 1997/98:47 framlagda förslaget till lag om ändring i minerallagen (1991:45) såvitt avser 8 kap. 1 och 3 §§ samt 9 kap. 4 §, 2. beträffande lokalisering av Bergsstaten att riksdagen avslår motionerna 1997/98:N7, 1997/98:N8 yrkande 2, 1997/98:N10 yrkande 3 och 1997/98:N201, res. 1 (fp, v, mp) 3. beträffande effektivisering av handläggningen vid Bergsstaten att riksdagen avslår motionerna 1997/98:N8 yrkande 3, 1997/98:N11 yrkande 2 och 1997/98:N12 yrkande 4, res. 2 (m, fp) 4. beträffande ändringar i minerallagen att riksdagen avslår motion 1997/98:N8 yrkande 1, res. 3 ( fp)
5. beträffande ändrad giltighetstid för undersökningstillstånd att riksdagen med avslag på motion 1997/98:N12 yrkande 2 antar det i proposition 1997/98:47 framlagda förslaget till lag om ändring i minerallagen (1991:45) såvitt avser 2 kap. 7 §, res. 4 (mp) 6. beträffande ytterligare skärpning av kraven att riksdagen avslår motion 1997/98:N12 yrkande 3, res. 5 (mp) - villk. res. 4 7. beträffande regler om miljöskydd att riksdagen med avslag på motion 1997/98:N12 yrkande 1 antar det i proposition 1997/98:47 framlagda förslaget till lag om ändring i minerallagen (1991:45) såvitt avser 3 kap. 6 §, res. 6 (mp) 8. beträffande skyldighet att redovisa resultat att riksdagen med avslag på motion 1997/98:N11 yrkande 1 antar det i proposition 1997/98:47 framlagda förslaget till lag om ändring i minerallagen (1991:45) såvitt avser 14 kap. 3 §, res. 7 (m) 9. beträffande sekretess att riksdagen avslår motion 1997/98:N10 yrkande 2, res 8. (m) - villk. res. 7 res. 9 (v) 10. beträffande lagförslaget i övrigt att riksdagen antar det i proposition 1997/98:47 framlagda förslaget till lag om ändring i minerallagen (1991:45) i den mån det inte omfattas av utskottets hemställan i det föregående, 11. beträffande utredning om royalty att riksdagen avslår motion 1997/98:N10 yrkande 1. res. 10 (v, mp)
Stockholm den 3 mars 1998
På näringsutskottets vägnar
Birgitta Johansson
I beslutet har deltagit: Birgitta Johansson (s), Reynoldh Furustrand (s), Karin Falkmer (m), Mikael Odenberg (m), Barbro Andersson (s), Kjell Ericsson (c), Marie Granlund (s), Dag Ericson (s), Lennart Beijer (v), Nils-Göran Holmqvist (s), Ola Karlsson (m), Eva Goës (mp), Göran Hägglund (kd), Laila Bäck (s), Hans Hoff (s), Sten Tolgfors (m) och Torsten Gavelin (fp)*. * Har ej deltagit i besluten under momenten 5-10.
Reservationer
1. Lokalisering av Bergsstaten (mom. 2) Lennart Beijer (v), Eva Goës (mp) och Torsten Gavelin (fp) anser dels att utskottets ställningstagande i avsnittet om lokalisering av Bergsstaten bort ha följande lydelse: Både prospektörernas intresse av att få så mycket service som möjligt på samma ort och nyttan av nära kontakter mellan Bergsstaten och Mineralinformationskontoret pekar enligt utskottets mening mot en lokalisering av Bergsstaten till Malå. Härtill kommer det regionalpolitiska motivet för en sådan placering. Utskottet, som instämmer i den grundsyn som redovisas i motionerna 1997/98:N8 (fp), 1997/98:N10 (v) och 1997/98:N12 (mp), anser att man vid omorganisation av Bergsstaten skall överväga en lokalisering av hela eller väsentliga delar av Bergsstaten till Malå. Det utskottet här anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. De aktuella yrkandena i motionerna 1997/98:N8 (fp) och 1997/98:N10 (v) tillstyrks således. Även motion 1997/98:N201 (fp) ligger i linje med det anförda. Motion 1997/98:N7 (m) bör däremot avslås av riksdagen. dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse: 2. beträffande lokalisering av Bergsstaten att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:N8 yrkande 2 och 1997/98:N10 yrkande 3, med anledning av motion 1997/98:N201 och med avslag på motion 1997/98:N7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
2. Effektivisering av handläggningen vid Bergsstaten (mom. 3) Karin Falkmer (m), Mikael Odenberg (m), Ola Karlsson (m), Sten Tolgfors (m) och Torsten Gavelin (fp) anser dels att utskottets ställningstagande i avsnittet om effektivisering av handläggningen vid Bergsstaten bort ha följande lydelse: Utskottet instämmer i vad som sägs i motionerna 1997/98:N8 (fp) och 1997/98:N11 (m) om att tillståndsgivningen vid Bergsstaten måste effektiviseras. Regeringen bör därför snarast utreda vilka faktorer som bromsar tillståndsgivningen samt överväga lämpliga åtgärder. Därmed tillstyrks de båda behandlade motionsyrkandena. Beträffande det - - - (=utskottet) - - - berörd del. dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse: 3. beträffande effektivisering av handläggningen vid Bergsstaten att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:N8 yrkande 3 och 1997/98:N11 yrkande 2 och med avslag på motion 1997/98:N12 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
3. Ändringar i minerallagen (mom. 4) Torsten Gavelin (fp) anser dels att utskottets ställningstagande i avsnittet om ändringar i minerallagen bort ha följande lydelse: Utskottet instämmer med uppfattningen i motion 1997/98:N8 (fp) att bristerna i regeringens proposition är så stora att propositionen i sin helhet - med undantag av de lagändringar som sammanhänger med avskaffande av Bergsstatens distriktsindelning - bör avslås av riksdagen. För att framgångsrikt kunna konkurrera om det internationella prospekteringskapitalet bör eventuella lagändringar i den svenska minerallagen föregås av grundliga studier av motsvarande lagstiftning i andra gruvländer. Därefter bör regelverket kunna vara stabilt över en längre tidsperiod. Riksdagen bör därför med bifall till motion 1997/98:N8 (fp) i aktuell del avslå propositionen i allt utom vad gäller de lagändringar som sammanhänger med avskaffande av Bergsstatens distriktsindelning och som tidigare har behandlats i betänkandet. dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse: 4. beträffande ändringar i minerallagen att riksdagen med bifall till motion 1997/98:N8 yrkande 1 avslår det i proposition 1997/98:47 framlagda förslaget till lag om ändring i minerallagen (1991:45) i den mån det inte omfattas av utskottets hemställan i det föregående.
4. Ändrad giltighetstid för undersökningstillstånd (mom. 5) Eva Goës (mp) anser dels att den del av utskottets ställningstagande i avsnittet om ändrad giltighetstid för undersökningstillstånd som börjar med ?Utskottet anser? och slutar med ?berörd del? bort ha följande lydelse: Utskottet instämmer med vad som sägs i motion 1997/98:N12 (mp) i frågan om ändrad giltighetstid för undersökningstillstånd. Den nuvarande maximala giltighetstiden för undersökningstillstånd - sammanlagt tio år - är väl avvägd. Det finns inte tillräcklig anledning att ändra på gällande regler. Utskottet tillstyrker således nämnda motion i aktuell del. Propositionen avstyrks i motsvarande del. dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse: 5. beträffande ändrad giltighetstid för undersökningstillstånd att riksdagen med bifall till motion 1997/98:N12 yrkande 2 avslår det i proposition 1997/98:47 framlagda förslaget till lag om ändring i minerallagen (1991:45) såvitt avser 2 kap. 7 §.
5. Ytterligare skärpning av kraven (mom. 6) Under förutsättning av avslag på reservation 4 Eva Goës (mp) anser dels att den del av utskottets ställningstagande i avsnittet om ändrad giltighetstid för undersökningstillstånd som börjar med ?Vad sedan? och slutar med ?denna del? bort ha följande lydelse: Om regeringens förslag på maximala 15 år har bifallits av riksdagen, bör i enlighet med vad som sägs i motion 1997/98:N12 (mp) en ytterligare skärpning av kraven övervägas. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till skärpta krav när det gäller beslut om förlängning av undersökningstillstånd från 10 till maximalt 15 år. Utskottet tillstyrker således här berörd motion i aktuell del. dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse: 6. beträffande ytterligare skärpning av kraven att riksdagen med bifall till motion 1997/98:N12 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
6. Regler om miljöskydd (mom. 7) Eva Goës (mp) anser dels att utskottets ställningstagande i avsnittet om regler om miljöskydd bort ha följande lydelse: Regeringens förslag om att länsstyrelsens medgivande beträffande de obrutna fjällområdena skall förenas med de villkor som är nödvändiga för att förhindra att påtaglig skada uppkommer för områdets natur- och kulturvärden går i rätt riktning men är otillräckligt. Utskottet instämmer med uppfattningen i motion 1997/98:N12 (mp) att länsstyrelsens prövning bör omfatta samtliga områden av riksintresse enligt 3 kap. 2-5 §§ naturresurslagen. Den aktuella bestämmelsen i minerallagen bör därför ändras i enlighet härmed. dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse: 7. beträffande regler om miljöskydd att riksdagen med bifall till motion 1997/98:N12 yrkande 1 antar det i proposition 1997/98:47 framlagda förslaget till lag om ändring i minerallagen (1991:45) såvitt avser 3 kap. 6 §, dock med ändrad lydelse enligt Reservantens förslag i bilaga 2.
7. Skyldighet att redovisa resultat (mom. 8) Karin Falkmer, Mikael Odenberg, Ola Karlsson och Sten Tolgfors (alla m) anser dels att utskottets ställningstagande i avsnittet om skyldighet att redovisa resultat bort ha följande lydelse: Utskottet instämmer i de farhågor som framförs i motion 1997/98:N11 (m) för att prospektering och mineralutvinning i Sverige skulle påverkas negativt om de föreslagna reglerna för resultatrapportering införs. De nuvarande reglerna är fullt tillräckliga i och med att rapportering skall göras beträffande vem som förvarar undersökningsresultaten. Det är således möjligt att köpa resultaten från det företag som gjort undersökningarna. Utskottet tillstyrker därmed det aktuella motionsyrkandet och avstyrker motsvarande del i propositionen. dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse: 8. beträffande skyldighet att redovisa resultat att riksdagen med bifall till motion 1997/98:N11 yrkande 1 avslår det i proposition 1997/98:47 framlagda förslaget till lag om ändring i minerallagen (1991:45) såvitt avser 14 kap. 3 §.
8. Sekretess (mom. 9) Under förutsättning av bifall till reservation 7 Karin Falkmer, Mikael Odenberg, Ola Karlsson och Sten Tolgfors (alla m) anser dels att utskottets ställningstagande i avsnittet om sekretess bort ha följande lydelse: Om riksdagen bifaller utskottets förslag att avvisa propositionen i den del som rör en utökad skyldighet att redovisa resultat saknas det anledning för regeringen att förändra bestämmelserna om sekretess. Yrkandet i motion 1997/98:N10 (v) avstyrks av utskottet. dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse: 9. beträffande sekretess att riksdagen med avslag på motion 1997/98:N10 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
9. Sekretess (mom. 9) Lennart Beijer (v) anser dels att utskottets ställningstagande i avsnittet om sekretess bort ha följande lydelse: Enligt utskottets uppfattning och i enlighet med vad som anförs i motion 1997/98:N10 (v) skall prospekteringsresultat inte i första hand vara en handelsvara utan resultera i gruvbrytning. Mot denna bakgrund är en sekretesstid på fyra år alltför lång, eftersom den prospektör som kommer in på ett tidigare lämnat område måste få möjlighet att utnyttja existerande kunskap innan grundtillståndet går ut. Utskottet gör därför bedömningen att en sekretesstid på tre år är rimlig med hänsyn till de olika intressena. Det behandlade motionsyrkandet tillstyrks därmed.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse: 9. beträffande sekretess att riksdagen med bifall till motion 1997/98:N10 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
10. Utredning om royalty (mom. 11) Lennart Beijer (v) och Eva Goës (mp) anser dels att utskottets ställningstagande i avsnittet om utredning om royalty bort ha följande lydelse: Utskottet konstaterar att det finns flera skäl att utreda frågan om royalty i gruvnäringen. Förutom den rent finansiella aspekten är det rimligt att statens inflytande bevaras när det gäller detta speciella slag av naturresurser. Sy- stemet med kronoandelar ger staten en möjlighet att vidta åtgärder, t.ex. för att påverka att brytningen av en fyndighet verkligen kommer till stånd. Enligt utskottets uppfattning bör regeringen tillsätta en utredning med den inriktning som motion 1997/98:N10 (v) talar för. Därutöver bör utredningen se på möjligheterna att återföra vissa medel till bygden, där gruvhanteringen pågår. Motionsyrkandet tillstyrks. dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse: 11. beträffande utredning om royalty att riksdagen med bifall till motion 1997/98:N10 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Regeringens lagförslag
Förslag till lag om ändring i minerallagen (1991:45) I reservation 6 föreslagen ändring i regeringens förslag till lag om ändring i minerallagen (1991:45)
------------------------------------------------------- |Regeringens förslag |Reservantens förslag | ------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------- | 3 kap. | | 6 § | | Undersökningsarbete får - - - - - - av| |naturvårdslagen (1964:822). | | Undersökningsarbete får inte heller, utan medgivande| |av länsstyrelsen, äga rum inom | | 1. befästningsområde och sådant område utanför detta| |som regeringen bestämmer, | | 2. kyrkogård och annan begravningsplats, | ------------------------------------------------------- |3. område som avses i 3 | 3. område som avses i 3| |kap. 5 § lagen (1987:12) |kap. 2-5 §§ lagen| |om hushållning med |(1987:12) om hushållning| |naturresurser m.m. |med naturresurser m.m. | ------------------------------------------------------- Ett medgivande - - - - - - med villkor.
Innehållsförteckning
Ärendet.............................................1 Sammanfattning......................................1 Propositionen.......................................2 Motionerna..........................................2 Utskottet...........................................3 Bakgrund..........................................3 Allmänt om regeringens förslag....................4 Bergsstaten.......................................4 Slopande av Bergsstatens distriktsindelning.....4 Lokalisering av Bergsstaten.....................5 Effektivisering av handläggningen vid Bergsstaten7 Ändringar i minerallagen..........................8 Ändrad giltighetstid för undersökningstillstånd...9 Regler om miljöskydd.............................11 Skyldighet att redovisa resultat.................12 Sekretess........................................13 Lagförslaget i övrigt............................14 Utredning om royalty.............................14 Hemställan.......................................15 Reservationer......................................17 1. Lokalisering av Bergsstaten (fp, v, mp).......17 2. Effektivisering av handläggningen vid Bergsstaten (m, fp)17 3. Ändringar i minerallagen (fp).................18 4. Ändrad giltighetstid för undersökningstillstånd (mp)18 5. Ytterligare skärpning av kraven (mp)..........19 6. Regler om miljöskydd (mp).....................19 7. Skyldighet att redovisa resultat (m)..........19 8. Sekretess (m).................................20 9. Sekretess (v).................................20 10. Utredning om royalty (v, mp).................21 Bilagor 1. Regeringens lagförslag........................22 2. I reservation 6 föreslagen ändring i regeringens lagförslag27