Ändring i lagen om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, m.m.
Betänkande 1994/95:NU6
Näringsutskottets betänkande
1994/95:NU06
Ändring i lagen om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, m.m.
Innehåll
1994/95 NU6
Ärendet
I detta betänkande behandlas proposition 1994/95:82 om ändring i lagen (1992:701) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, m.m.
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag dels att Stadshypotekskassan skall ges förlängd rätt att låna upp medel, dels att Landshypotek AB skall kunna omfattas av det statliga bankstödet.
Propositionen
I proposition 1994/95:82 föreslås att riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i lagen (1992:701) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, 2. lag om ändring i lagen (1993:765) om statligt stöd till banker och andra kreditinstitut.
Lagförslagen återges i bilaga.
Utskottet
Stadshypotek
Under senare år har riksdagen beslutat om ombildning av såväl Stadshypotek som Landshypotek.
Beslutet om ombildning av Stadshypotek togs våren 1992 (prop. 1991/92:119, bet. NU32). Riksdagens beslut innebar att Stadshypotekskassan, som svarat för upplåningen, och de 20 stadshypoteksföreningarna, vilka har handlagt utlåningen, fusionerades. Rörelsen övertogs därefter av ett nybildat kreditaktiebolag -- Stadshypotek AB. Enligt beslutet skulle kassan tillåtas att fortsätta att låna upp medel åt bolaget under en övergångsperiod t.o.m. år 1994. Låneskulden ligger kvar i kassan och avvecklas -- under högst en tioårsperiod -- allteftersom skulderna förfaller till betalning. Det har samtidigt förutsatts att den statliga grundfonden, som staten har ställt som garanti för kassans förbindelser, skall kunna trappas ned varefter låneskulden förfaller.
Stadshypotekskassan och Stadshypotek AB har i en gemensam skrivelse till regeringen hemställt att kassan skall få bedriva upplåning även en tid efter år 1994. Bakgrunden är följande. Kassan bedriver sedan juni 1993 upplåning genom s.k. benchmarklån, vilket innebär att kassan emitterar stora, femåriga obligationslån som används för att finansiera bolagets femårsutlåning. Genom att sälja obligationer på samma villkor som de femåriga, men först två år före förfallodagen, finansierar kassan bolagets tvåårsutlåning. Fördelen med benchmarklån är att de genom sin stora volym är mycket likvida och därmed mer attraktiva för investerare. Detta innebär att upplåningskostnaderna blir lägre för emittenten.
Stadshypotek vill nu kunna utnyttja benchmarklån beslutade före utgången av år 1994 för viss upplåning efter den 1 januari 1995. Det gäller dels försäljning till maj 1995 av femåriga kassaobligationer under ett redan befintligt lån, dels försäljning av tvååriga obligationer på basis av befintliga benchmarklån.
I proposition 1994/95:82 meddelas att regeringen instämmer i Stadshypoteks uppfattning att kassan bör medges en förlängd upplåningsrätt med hänsyn till systemet med de s.k. benchmarklånen. Det finns ett starkt samhällsekonomiskt intresse av att ha en likvid och därmed väl fungerande obligationsmarknad, anförs det. Enligt regeringens förslag skall kassan ges rätt att låna upp medel för sin rörelse fram t.o.m. juli 1997 för lån som lagts upp före utgången av år 1994. En lagändring med denna innebörd föreslås i lagen (1992:701) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa. Samtidigt föreslås att regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, skall bemyndigas att närmare föreskriva i vilken omfattning och på vilka villkor kassan skall kunna låna upp medel. Regeringen betonar bl.a. att den förlängda upplåningsrätten inte skall få förändra avvecklingstakten beträffande kassans skuld.
Inga motioner har väckts med anledning av propositionen.
Utskottet har inget att erinra mot att Stadshypotekskassan medges en förlängd upplåningsrätt under angivna villkor. Lagförslaget tillstyrks sålunda.
Landshypotek
På motsvarande sätt som för Stadshypotek består landshypoteksinstitutionen av ett centralt organ som svarar för upplåningen, Sveriges allmänna hypoteksbank, och tio landshypoteksföreningar, som handhar utlåningen. Även i detta fall sker upplåningen med stöd av en statlig grundfond.
Våren 1994 beslutade riksdagen, på förslag av regeringen, om en ombildning av landshypoteksinstitutionen (prop. 1993/94:216, bet. NU27). Ombildningen, som skall genomföras den 1 januari 1995, innebär att de tio landshypoteksföreningarna ombildas till en ekonomisk förening, som sedan tillskjuter sin rörelse som apportegendom till ett av föreningen bildat kreditmarknadsbolag, Landshypotek AB. Om Landshypotek så beslutar och bolaget uppfyller vissa kapitalkrav skall verksamheten fr.o.m. år 1998 kunna drivas inom ramen för en ekonomisk förening. Fram till den 1 juli 1997 får Hypoteksbanken låna upp medel med stöd av grundfonden. Sedan den utestående obligationsskulden så småningom har avvecklats skall banken likvideras.
Enligt riksdagens beslut om bankstödet (prop. 1992/93:135, bet. NU16) kan stöd lämnas dels till banker med svensk oktroj, dels till vissa kreditinstitut med statlig anknytning. Till de senare hör Stadshypotekskassan, Stadshypotek AB och Hypoteksbanken. Nu föreslås i proposition 1994/95:82 att även Landshypotek AB skall kunna omfattas av stödet. En sådan utvidgning av stödet aviserades också i samband med beslutet om ombildning av landshypoteksinstitutionen. Propositionen i nu aktuell del utmynnar i ett förslag till ändring i lagen (1993:765) om statligt stöd till banker och andra kreditinstitut.
Även detta förslag tillstyrks av utskottet.
Hemställan
Utskottet hemställer
att riksdagen antar de i proposition 1994/95:82 framlagda förslagen till a) lag om ändring i lagen (1992:701) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, b) lag om ändring i lagen (1993:765) om statligt stöd till banker och andra kreditinstitut.
Stockholm den 1 december 1994
På näringsutskottets vägnar
Per Westerberg
I beslutet har deltagit: Bo Finnkvist (s), Per Westerberg (m), Reynoldh Furustrand (s), Mats Lindberg (s), Karin Falkmer (m), Bo Bernhardsson (s), Sylvia Lindgren (s), Mikael Odenberg (m), Lennart Beijer (v), Marie Granlund (s), Chris Heister (m), Eva Goës (mp), Göran Hägglund (kds), Dag Ericson (s), Laila Bäck (s), Kerstin Warnerbring (c) och Christer Eirefelt (fp).
Regeringens lagförslag
Bilaga
1 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:701) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa
2 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:765) om statligt stöd till banker och andra kreditinstitut