Ändrade kapitaltäckningsregler för kreditinstitut, m.m.
Betänkande 1990/91:NU16
Näringsutskottets betänkande
1990/91:NU16
Ändrade kapitaltäckningsregler för kreditinstitut, m.m.
Innehåll
1990/91 NU16
Ärendet
I detta betänkande behandlas dels proposition 1990/91:40 (finansdepartementet) om ändrade kapitaltäckningsregler med anledning av skattereformen, m.m., dels en motion som har väckts med anledning av propositionen, dels två motioner från allmänna motionstiden med yrkanden rörande kapitaltäckningsreglerna.
Företrädare för Svenska försäkringsbolags riksförbund, Svenska Kreditförsäkringsaktiebolaget och Folksam har ingivit en skrivelse i ärendet samt framfört synpunkter inför utskottet.
Sammanfattning
De kapitaltäckningsregler som gäller för kreditinstituten -- i sin nuvarande form sedan den 1 februari 1990 -- har till syfte att skapa skydd för insättarnas medel. Omläggningen av skattesystemet medför att dessa regler måste ändras på vissa punkter. Utskottet tillstyrker de förslag till ändringar främst i bankrörelselagen som regeringen har lagt fram.
En övergångsbestämmelse har till årsskiftet 1990-1991 uppskjutit ikrafträdandet av strängare kapitaltäckningskrav än hittills för placeringar som försäkringsbolag svarar för. Det är anpassningen till internationella normer som föranleder skärpningen. Utskottet föreslår nu att övergångsbestämmelsen blir giltig även under år 1991.
I en reservation (c, mp) påyrkas att jordbrukskrediter skall hänföras till en lägre riskklass än enligt de nuvarande bestämmelserna.
Propositionen
Förslag
I proposition 1990/91:40 föreslår regeringen -- efter föredragning av statsrådet Erik Åsbrink -- att riksdagen antar förslag till 1. lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617), 2. lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987:618), 3. lag om ändring i lagen (1963:76) om kreditaktiebolag, 4. lag om ändring i fondkommissionslagen (1979:748), 5. lag om ändring i lagen (1982:617) om utländska förvärv av svenska företag m.m., 6. lag om ändring i lagen (1988:606) om finansbolag, 7. lag om ändring i aktiekontolagen (1989:827).
Lagförslagen finns på s. 3--23 i propositionen. Förslagen 1, 3, 4 och 6 har, det förstnämnda delvis, granskats av lagrådet.
Huvudsakligt innehåll
Reglerna om kapitaltäckning för kreditinstitut föreslås bli ändrade. Ändringarna föranleds av skattereformen. Förslaget innebär att de s.k. värderegleringsreserverna utmönstras ur kapitalbasen och att skatteutjämningsreserven till 70% räknas in i kapitalbasen som primärt kapital. Vidare föreslås som huvudregel att alla tillgångar vid beräkningen av kapitalkravet skall tas upp till bokfört värde. Syftet är inte att kravet på kapitaltäckning skall ändras.
Ändringarna berör banker, kreditaktiebolag, fondkommissionsbolag och finansbolag.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 mars 1991. De nya reglerna skall börja tillämpas vid det årsbokslut då värderegleringsreserverna skall återföras till beskattning och avsättning till skatteutjämningsreserv första gången kan göras.
Enligt en övergångsbestämmelse till de kapitaltäckningsregler som trädde i kraft den 1 februari 1990 får värdehandlingar och andra fordringar för vilka försäkringsbolag svarar intill utgången av 1990 hänföras till en grupp av placeringar som kräver lägre kapitaltäckning. I propositionen förordas att denna övergångsregel inte skall förlängas.
Vidare föreslås vissa följdändringar i banklagstiftningen m.m. på grund av de möjligheter för utlänningar att förvärva aktier i svenska bankaktiebolag som infördes den 1 augusti 1990.
Motionerna
Yrkanden
Den motion som har väckts med anledning av proposition 1990/91:40 är
1990/91:N12 av Håkan Hansson (c) vari yrkas att riksdagen 1. förlänger nuvarande kapitaltäckningsregler för placeringar för vilka försäkringsbolag svarar till utgången av 1992 i avvaktan på utvärdering och slutgiltigt ställningstagande inom EG, 2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om likvärdiga villkor för banker och försäkringsbolag.
De motioner från allmänna motionstiden som behandlas här är följande:
1989/90:N296 av Håkan Hansson (c) och Roland Larsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att sänka kapitaltäckningskravet för lån i jordbruksfastighet inom fastighetsvärdet från nuvarande 8% till 4%.
1989/90:N297 av Håkan Hansson (c) och Roland Larsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att tills vidare tillämpa nuvarande kapitaltäckningsregler för fordran i försäkringsbolag.
Motivering
Den aktuella oron på kapitalmarknaden och i synnerhet oron på finansbolagsmarknaden har, anförs det i motion 1990/91:N12 (c), accentuerat det orimliga med strängare kapitaltäckningsregler för försäkringsbolag än för banker och finansbolag. Den pågående branschglidningen, som leder till integration mellan banker och försäkringsbolag, motiverar enligt motionärens uppfattning likvärdiga villkor. Motionären åberopar kritik som i skilda länder skall ha riktats mot Baselkommitténs regler i detta hänseende. Att tillämpa de strängare kapitaltäckningsreglerna på försäkringsbolagen skulle, hävdar motionären, vara att degradera ett viktigt och efterfrågat riskskydd på kapitalmarknaden, samtidigt som mångfald och konkurrens skulle motverkas.
Liknande synpunkter möter i den tidigare avlämnade motionen 1989/90:N297 (c). En utveckling innebärande att Sverige redan år 1991 anpassar sig till "EG:s ur konkurrenssynpunkt otillständiga kapitaltäckningsregler" skulle, säger motionärerna, skapa betydande svårigheter för främst kreditförsäkringsbranschen.
Samma motionärer deklarerar i motion 1989/90:N296 (c) att man från centerns sida alltsedan förslagen till de nya kapitaltäckningsreglerna presenterades har intagit en i huvudsak positiv hållning till dessa förslag. Man har emellertid ställt sig avvisande till valet av tidpunkt för införande av de nya reglerna, till den korta omställningstiden och till de "orimligt höga" kapitaltäckningskraven för lån med säkerhet i jordbruksfastighet. Det svenska jordbruket skiljer sig i flera avseenden från det mellaneuropeiska, anför de, och detta motiverar en annan riskbedömning för dess del. Bl.a. skapar kombinationen av jordbruk och skogsbruk en betydande riskutjämning.
Utskottet
Regeringens förslag
I bankrörelselagen (1987:617) och i lagarna om andra kreditinstitut än banker finns kapitaltäckningsregler, som har till syfte att skapa skydd för insättarnas medel. Instituten skall ha eget kapital av viss storlek. Beräkningen görs med utgångspunkt i institutets placeringar, dvs. dess tillgångar och garantiförbindelser. De nuvarande reglerna antogs hösten 1989 (prop. 1989/90:43, 1989/90:NU15; SFS 1989:1086--1096) och trädde i kraft den 1februari 1990. De innebär skärpta krav på kapitaltäckning jämfört med vad som tidigare gällde. Reglerna ansluter sig till en överenskommelse inom Baselkommittén, som är samarbetsorgan för den s.k. tiogruppen, dvs. ett antal länder inom de Europeiska gemenskaperna (EG) samt Canada, Förenta Staterna, Japan, Schweiz och Sverige. Inom EG har utarbetats regler baserade på Baselkommitténs; de skall i princip träda i kraft den 1januari 1991 och tillämpas fullt ut fr.o.m. den 1januari 1993.
Den förestående omläggningen av skattesystemet föranleder vissa ändringar i kapitaltäckningsreglerna. Regeringen har i proposition 1990/91:40 framlagt förslag härom. Innebörden är framför allt att företagens värderegleringsreserver utmönstras ur kapitalbasen; i stället räknas 70% av skatteutjämningsreserven in i denna. Avsikten är att kravet på kapitaltäckning reellt sett skall vara oförändrat.
Utskottet har ingenting att erinra mot de i propositionen angivna ändringarna i kapitaltäckningsreglerna utan tillstyrker att de, såsom regeringen föreslår, genomförs med giltighet fr.o.m. den 1mars 1991.
I propositionen föreslås vidare, delvis inom ramen för lagar som innehåller kapitaltäckningsregler, vissa ytterligare lagändringar som föranleds av de nya bestämmelser om möjligheter för utlänningar att förvärva aktier i svenska bankaktiebolag som har införts den 1 augusti 1990. Utskottet tillstyrker i sak dessa lagändringar. Enligt regeringens förslag skulle de träda i kraft den 1 januari 1991. För att författningarna skall hinna publiceras tillräckligt lång tid före ikraftträdandet föreslår utskottet att denna tidpunkt ändras till den 1februari 1991 utom såvitt gäller lagen om ändring i lagen (1982:617) om utländska förvärv av svenska företag m.m. I detta fall är ändringen av sådan natur att ett mera omedelbart ikraftträdande får anses acceptabelt.
Kapitaltäckningskravet för placeringar för vilka försäkringsbolag svarar
På förslag av regeringen beslöt riksdagen förra året om en övergångsbestämmelse, som temporärt reducerar kravet på kapitaltäckning för fordringar som gäller mot försäkringsbolag eller som har garanterats av försäkringsbolag. Enligt denna bestämmelse hänförs sådana fordringar intill utgången av år 1990 -- liksom tidigare var fallet -- till samma riskklass som fordringar på banker. De skall sålunda vid bestämmandet av kapitalkravet tas upp till 20% av sitt bokförda värde. Utan denna övergångsbestämmelse skulle de, i enlighet med Baselkommitténs principer, ha tagits upp till 100% och därmed ha medfört ett kapitalkrav av 8%.
Övergångsbestämmelsen motiverades med att det vid lagstiftningstillfället inte var helt klarlagt vilken ställning EG skulle ta i fråga om kapitalkravet för sådana placeringar som försäkringsbolag svarar för. Den ändring beträffande försäkringsbolagen som anslutningen till Baselkommitténs regler medförde kunde, påpekade utskottet, befaras få en snedvridande effekt på konkurrensen mellan kreditförsäkringsverksamheten och bankernas garantigivning. Utskottet framhöll som angeläget att regeringen skulle verka för en mera tillfredsställande lösning.
I den nu aktuella propositionen meddelas att företrädare för svenska myndigheter i olika sammanhang har med företrädare för EG och inom Baselkommittén tagit upp frågan om att sådana placeringar för vilka försäkringsbolag svarar skulle placeras in i samma kategori som gäller för bankerna. Det har emellertid, heter det, inte varit möjligt att vinna någon internationell anslutning till en sådan tankegång. Med hänvisning till det angelägna i att de svenska kapitaltäckningsreglerna överensstämmer med vad som gäller på andra håll uttalar föredragande statsrådet att de svenska bestämmelserna inte bör ändras på denna punkt och att den nu löpande övergångstiden inte bör förlängas. Detta har blivit regeringens linje.
Två motioner syftar till en fortsatt gynnsammare behandling i kapitaltäckningshänseende av placeringar som försäkringsbolag svarar för. Enligt motion 1989/90:N297 (c), som väcktes under allmänna motionstiden, dvs. innan de nuvarande bestämmelserna trädde i kraft, borde riksdagen göra ett uttalande till regeringen om att de då ännu gällande äldre kapitaltäckningsreglerna borde gälla tills vidare i fråga om fordringar på försäkringsbolag. I motion 1990/91:N12 (c), som har föranletts av den nu aktuella propositionen, begärs att den nuvarande övergångsbestämmelsen skall få förlängd giltighet i avvaktan på att man inom EG företar en utvärdering och tar ställning slutgiltigt. Riksdagen skulle också uttala sig för att villkoren i fråga om kapitaltäckning skall vara likvärdiga för banker och försäkringsbolag.
Från försäkringsbranschens sida har man vid utskottsbehandlingen såväl skriftligen som muntligen framfört önskemål om att den nuvarande övergångsbestämmelsen skall få fortsätta att gälla till utgången av år 1992.
Utskottet vill framhålla att riksdagen har anslutit sig till uppfattningen att de svenska kapitaltäckningsreglerna bör överensstämma med de principer som Baselkommittén under svensk medverkan har rekommenderat. De skärpta kapitalkraven för vissa placeringar skall, som utskottet underströk förra året, inte betraktas isolerade vart för sig utan i belysning av Baselkommitténs regler i deras helhet. Nationella särintressen har i några hänseenden fått efterges för att internationell enighet skulle kunna uppnås.
Från här angiven utgångspunkt ställer sig utskottet avvisande till tanken på en mera varaktig särbestämmelse i fråga om kapitaltäckningskravet för sådana placeringar som försäkringsbolag svarar för. Utskottet har, mot bakgrund av uppgifter i motionerna och från branschhåll, sökt skaffa sig ytterligare information om i vilken takt Baselkommitténs riktlinjer vinner internationell anslutning och i vilken mån det kan finnas förutsättningar för en omprövning av dessa riktlinjer i vad avser placeringar av det slag som nu har nämnts. Denna information ger inte grund för någon väsentlig avvikelse från de kapitaltäckningskrav som riksdagen fastställde för ett år sedan. Vid det stundande årsskiftet torde emellertid flera av de berörda länderna ännu inte ha infört Baselkommitténs regelsystem fullt ut. Med hänsyn härtill anser sig utskottet kunna föreslå riksdagen att besluta om att den förra året införda övergångsanordningen i fråga om placeringar för vilka försäkringsbolag svarar skall få förlängd giltighet till utgången av år 1991.
Utskottet har kompletterat de av regeringens lagförslag som innehåller kapitaltäckningsregler med en övergångsbestämmelse av nu angiven innebörd. Dessutom framlägger utskottet förslag till motsvarande lagändringar beträffande hypoteksinstituten. I nu angiven del bör alla de berörda lagarna träda i kraft den 1januari 1991.
Kapitaltäckningskravet för jordbrukskrediter
För placeringar mot säkerhet i panträtt i jordbruksfastighet innebär de nya kapitaltäckningsbestämmelserna, såsom utskottet närmare utvecklade förra året (1989/90:NU15 s. 7 f.), en påtaglig skärpning av kapitalkravet. Tidigare har kapitaltäckningskravet i sådana fall varit 1% om panträtten legat inom 75% av uppskattningsvärdet och 4% i övriga fall. Baselkommitténs uppläggning innebär att krediter med säkerhet i jordbruksfastighet jämställs med alla andra placeringar som har anknytning till näringsverksamhet; huvudregeln är att dessa kräver en kapitaltäckning på 8%. Utskottet tillstyrkte regeringens förslag om ett sådant kapitalkrav och avvisade motionsyrkanden om att kapitalkravet när det gällde jordbrukskrediter skulle reduceras. Sverige borde, sade utskottet, godta de regler i fråga om värderingen av säkerhet i jordbruksfastigheter som Baselkommittén hade funnit motiverade i ett internationellt perspektiv. Särskilda undantagsregler för bostadsbyggnader inom jordbruket bedömdes inte kunna komma i fråga. I vissa fall torde emellertid, tillade utskottet, en lösning kunna vara att en sådan byggnad avstyckas från jordbruksfastigheten för att därefter utgöra ett särskilt kreditobjekt. I en reservation (c, mp) begärdes att jordbrukskrediter i kapitaltäckningshänseende skulle likställas med bostadskrediter.
Ett yrkande av motsvarande innebörd har under allmänna motionstiden i år framställts i motion 1989/90:N296 (c). Kapitaltäckningskravet för lån i jordbruksfastighet inom fastighetsvärdet bör, menar motionärerna, sänkas från nuvarande 8% till 4%.
Utskottet avstyrker motionen på de grunder som åberopades förra året och vill tillägga att en lagstiftning som innebär en avvikelse från Baselkommitténs regelverk än mindre kan komma i fråga sedan Sverige, såsom då skedde, har ändrat sina tidigare kapitaltäckningsregler och anpassat sig till internationell standard.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande ändring i bankrörelselagen att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:N297 och 1990/91:N12, båda i ifrågavarande del, och med avslag på motion 1989/90:N296 antar det i proposition 1990/91:40 framlagda förslaget till lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617) med ändrad lydelse av övergångsbestämmelserna enligt utskottets förslag i bilaga 1, res. (c, mp)
2. beträffande ändrade kapitaltäckningsregler i övrigt att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:N297 och 1990/91:N12, båda i ifrågavarande del, antar dels de i proposition 1990/91:40 framlagda förslagen till a) lag om ändring i lagen (1963:76) om kreditaktiebolag, b) lag om ändring i fondkommissionslagen (1979:748), c) lag om ändring i lagen (1988:606) om finansbolag, med ändrad lydelse av övergångsbestämmelserna enligt utskottets förslag i bilagorna 2--4, dels de i bilagorna 5--7 framlagda förslagen till a) lag om ändring i lagen (1989:1091) om ändring i lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar, b) lag om ändring i lagen (1989:1092) om ändring i lagen (1970:65) om Sveriges allmänna hypoteksbank och om landshypoteksföreningar, c) lag om ändring i lagen (1989:1094) om ändring i lagen (1980:1097) om Svenska skeppshypotekskassan,
3. beträffande övriga lagförslag att riksdagen antar de i proposition 1990/91:40 framlagda förslagen till a) lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987:618), b) lag om ändring i lagen (1982:617) om utländska förvärv av svenska företag m.m., c) lag om ändring i aktiekontolagen (1989:827), de under a och c angivna lagförslagen med ändring av tidpunkten för ikraftträdandet till den 1 februari 1991.
Stockholm den 4 december 1990
På näringsutskottets vägnar
Lennart Pettersson
Närvarande: Lennart Pettersson (s), Rune Jonsson (s), Per Westerberg (m), Åke Wictorsson (s), Per-Ola Eriksson (c), Birgitta Johansson (s), Bo Finnkvist (s), Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp), Rolf L Nilson (v), Lars Norberg (mp), Leif Marklund (s), Sven-Åke Nygårds (s), Karin Falkmer (m), Isa Halvarsson (fp), Björn Kaaling (s) och Håkan Hansson (c).
Reservation
Ändring i bankrörelselagen (mom.1)
Per-Ola Eriksson (c), Lars Norberg (mp) och Håkan Hansson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.7 som börjar med "Utskottet avstyrker" och slutar med "internationell standard" bort ha följande lydelse:
Det kraftigt ökade kapitalkravet när det gäller jordbrukskrediter innebär, som framhölls när förslaget till nya kapitaltäckningsregler behandlades förra året, en helt obefogad uppvärdering av de risker som kan vara förknippade med krediter för vilka lämnas säkerheter i svenska jordbruksfastigheter. Svenska jordbruksföretag skiljer sig typiskt sett i flera avseenden från jordbruksföretag i andra europeiska länder. Det rör sig i Sverige ovanligt ofta om kombinerade företag med flera verksamhetsgrenar. Byggnadsbestånd och maskinpark är genomsnittligt av mycket hög klass. Ofta ingår en betydande andel produktiv skogsmark i en jordbrukares markinnehav. Skogsråvaran måste betraktas som en värdefull tillgång i säkerhetsavseende.
Av här angivna skäl anser utskottet att riksdagen nu, i enlighet med yrkandet i motion 1989/90:N296 (c), bör ompröva förra årets beslut. I kapitaltäckningsbestämmelserna bör alltså göras en sådan ändring att fordringar etc. för vilka säkerheten utgörs av panträtt i jordbruksfastighet kommer att med samma begränsning som gäller i fråga om panträtt i bostadsfastighet hänföras till grupp C av kreditinstitutens placeringar, dvs. omfattas av ett kapitalkrav på 4%. Utskottet föreslår en ändring i bankrörelselagen av denna innebörd; den sålunda ändrade bestämmelsen blir till följd av hänvisningar i andra lagar giltig för alla slags institut som omfattas av kapitaltäckningsreglerna. Det får ankomma på regeringen att hos tiogruppens länder liksom hos övriga EG-länder skapa acceptans för denna avvikelse från Baselkommitténs normer.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande ändring i bankrörelselagen att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N296 och med anledning av motionerna 1989/90:N297 och 1990/91:N12, båda i ifrågavarande del, antar det i proposition 1990/91:40 framlagda förslaget till lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617), dock med ändrad lydelse av övergångsbestämmelserna enligt utskottets förslag i bilaga 1 och med ändrad lydelse av 2 kap. 10§ första stycket C enligt alternativt förslag i det följande:
Regeringens förslag Alternativt förslag
C. Fordringar, C. Fordringar,
garantiförbindelser och garantiförbindelser och
andra åtaganden på andra åtaganden på
kapitalmarknaden, för vilka kapitalmarknaden, för vilka
säkerheten utgörs av säkerheten utgörs av
panträtt i bostadsfastighet panträtt i jordbruks- eller
eller tomträtt till bostadsfastighet eller
sådan fastighet inom det tomträtt till sådan
uppskattade värde som fastighet inom det uppskattade
banken bestämt efter värde som banken bestämt
särskild värdering. efter särskild
värdering.
Av utskottet föreslagna ändringar i regeringens förslag till lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617) Bilaga 1
Regeringens förslag Utskottets förslag
[Övergångsbestämmelser]
1. Denna lag träder i 1. Denna lag träder i kraft
kraft, i fråga om 8 kap. a) i fråga om punkt 3 i
5§ och 9 kap. 2§, den 1 övergångsbestämmelserna
januari 1991 och i övrigt den 1 januari 1991, b) i
den 1 mars 1991. fråga om 8 kap. 5§ och 9
kap. 2§ den 1 februari
1991, och c) i övrigt den 1
mars 1991.
2. Äldre föreskrifter -- -- -- -- -- -- efter ikraftträdandet.
3. Utan hinder av vad som
föreskrivs i 2 kap. 10§
första stycket får,
intill utgången av år
1991, värdehandlingar och
andra fordringar för vilka
försäkringsbolag svarar
hänföras till grupp B.
Av utskottet föreslagna ändringar i regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1963:76) om kreditaktiebolag Bilaga 2
Regeringens förslag Utskottets förslag
[Övergångsbestämmelser]
1. Denna lag träder i kraft 1. Denna lag träder i
den 1 mars 1991. kraft, i fråga om punkt 4 i
övergångsbestämmelserna,
den 1 januari 1991 och i
övrigt den 1 mars 1991.
Äldre föreskrifter -- -- -- -- sådan reserv.
3. För andra 3. För andra
kreditaktiebolag gäller kreditaktiebolag gäller
äldre föreskrifter till äldre föreskrifter till
utgången av det utgången av det
räkenskapsår som räkenskapsår som
avslutas närmast efter avslutas närmast efter den
ikraftträdandet. 1 mars 1991. 4. Utan hinder av
vad som föreskrivs i 4c§
första stycket får,
intill utgången av år
1991, värdehandlingar och
andra fordringar för vilka
försäkringsbolag svarar
hänföras till gruppB.
Av utskottet föreslagna ändringar i regeringens förslag till lag om ändring i fondkommissionslagen (1979:748) Bilaga 3
Regeringens förslag Utskottets förslag
[Övergångsbestämmelser]
1. Denna lag träder i kraft 1. Denna lag träder i
den 1 mars 1991. kraft, i fråga om punkt 3 i
övergångsbestämmelserna,
den 1 januari 1991 och i
övrigt den 1 mars 1991.
2. Äldre föreskrifter 2. Äldre föreskrifter
gäller till utgången av gäller till utgången av
det räkenskapsår som det räkenskapsår som
avslutas närmast efter avslutas närmast efter den
ikraftträdandet. 1 mars 1991. 3. Utan hinder av
vad som föreskrivs i
18b§ första stycket
får, intill utgången av
år 1991, värdehandlingar
och andra fordringar för
vilka försäkringsbolag
svarar hänföras till
gruppB.
Av utskottet föreslagna ändringar i regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1988:606) om finansbolag Bilaga 4
Regeringens förslag Utskottets förslag
[Övergångsbestämmelser]
1. Denna lag träder i kraft 1. Denna lag träder i
den 1 mars 1991. kraft, i fråga om punkt 3 i
övergångsbestämmelserna,
den 1 januari 1991 och i
övrigt den 1 mars 1991.
2. Äldre föreskrifter 2. Äldre föreskrifter
gäller till utgången av gäller till utgången av
det räkenskapsår som det räkenskapsår som
avslutas närmast efter avslutas närmast efter den
ikraftträdandet. 1 mars 1991. 3. Utan hinder av
vad som föreskrivs i
11b§ första stycket
får, intill utgången av
år 1991, värdehandlingar
och andra fordringar för
vilka försäkringsbolag
svarar hänföras till
gruppB.
Förslag till Lag om ändring i lagen (1989:1091) om ändring i lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar Bilaga 5
Härigenom föreskrivs att punkt 4 i övergångsbestämmelserna till lagen (1989:1091) om ändring i lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4. Utan hinder av vad som 4. Utan hinder av vad som föreskrivs i 39d§ föreskrivs i 39d§ första stycket får, första stycket får, intill utgången av år intill utgången av år 1990, värdehandlingar och 1991, värdehandlingar och andra fordringar för vilka andra fordringar för vilka försäkringsbolag svarar försäkringsbolag svarar hänföras till gruppB. hänföras till gruppB.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.
Förslag till Lag om ändring i lagen (1989:1092) om ändring i lagen (1970:65) om Sveriges allmänna hypoteksbank och om landshypoteksföreningar Bilaga 6
Härigenom föreskrivs att punkt 4 i övergångsbestämmelserna till lagen (1989:1092) om ändring i lagen (1970:65) om Sveriges allmänna hypoteksbank och om landshypoteksföreningar skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4. Utan hinder av vad som 4. Utan hinder av vad som föreskrivs i 60c§ föreskrivs i 60c§ första stycket får, första stycket får, intill utgången av år intill utgången av år 1990, värdehandlingar och 1991, värdehandlingar och andra fordringar för vilka andra fordringar för vilka försäkringsbolag svarar försäkringsbolag svarar hänföras till gruppB. hänföras till gruppB.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.
Förslag till Lag om ändring i lagen (1989:1094) om ändring i lagen (1980:1097) om Svenska skeppshypotekskassan Bilaga 7
Härmed föreskrivs att punkt 4 i övergångsbestämmelserna till lagen (1989:1094) om ändring i lagen (1980:1097) om Svenska skeppshypotekskassan skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4. Utan hinder av vad som 4. Utan hinder av vad som föreskrivs i 3c§ föreskrivs i 3c§ första stycket får, första stycket får, intill utgången av år intill utgången av år 1990, värdehandlingar och 1991, värdehandlingar och andra fordringar för vilka andra fordringar för vilka försäkringsbolag svarar försäkringsbolag svarar hänföras till gruppB. hänföras till gruppB.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.