Allmänna pensionsfondens verksamhet år 1999
Betänkande 2000/01:FiU12
Finansutskottets betänkande
2000/01:FIU12
Allmänna pensionsfondens verksamhet 1999 (skr. 1999/2000:132) FiU12
Innehåll
Sammanfattning
Finansutskottet behandlar i detta betänkande regeringens skrivelse 1999/2000:132 Redovisning av Allmänna pensionsfondens verksamhet 1999. Utskottet föreslår att regeringens skrivelse läggs till handlingarna. Ingen motion har väckts i ärendet.
I skrivelsen finns bl.a. en sammanställning av fondstyrelsernas årsredovisningar samt regeringens utvärdering av fondernas verksamhet, resultat och förvaltning. AP-fondens marknadsvärderade resultat uppgick 1999 till 77 miljarder kronor. Skillnaden mellan pensionsavgifterna och pensionsutbetalningarna - det s.k. avgiftsunderskottet - blev under året 29,8 miljarder kronor. De administrativa avgifterna uppgick till 0,8 miljarder kronor (ca 0,1 % av kapitalet) och som en följd av det reformerade ålderspensionssystemet levererade AP-fonden 45 miljarder kronor till staten under 1999. Det sammantagna fondkapitalet ökade därmed med 1,4 miljarder kronor till 746,7 miljarder kronor.
Resultatet motsvarar en avkastning på 10,2 % av det totala fondkapitalet. Räknas inflationen bort ger det en real avkastning under 1999 på 8,8 %. De senaste fem åren har avkastningen för första-femte AP-fondstyrelserna legat på i genomsnitt 11,8 % per år. Den reala avkastningen blev under samma period 11 % per år.
Utskottets överväganden
Allmänna pensionsfondens verksamhet 1999
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen beslutar lägga regeringens skrivelse 1999/2000:132 Redovisning av Allmänna pensionsfondens verksamhet år 1999 till handlingarna.
Skrivelsen
I skrivelsen lämnas en redovisning av Allmänna pensionsfondens (AP-fondens) verksamhet under 1999. Redovisningen innehåller bl.a. en sammanställning av fondstyrelsernas årsredovisningar, en sammanfattning av styrelsernas utvärdering av förvaltningen samt regeringens utvärdering och bedömning av förvaltningen av fondkapitalet. I likhet med tidigare år har regeringen anlitat konsultföretaget William Mercer för att ta fram ett underlag för regeringens utvärdering. Utvärderingen omfattar första till sjätte fondstyrelsen. Den sjunde fondstyrelsen ingår inte i utvärderingen eftersom styrelsen inte förvaltat några medel under 1999.
AP-fondens sammantagna s.k. marknadsvärderade resultat (direktavkastningen plus realiserade och ej realiserade värdeförändringar av kapitalet) uppgick under 1999 till 77 miljarder kronor, visar sammanställningen av fondstyrelsernas årsredovisningar.
Skillnaden mellan pensionsavgifterna och pensionsutbetalningarna - det s.k. avgiftsunderskottet - blev under året 29,8 miljarder kronor. De administrativa avgifterna uppgick till 0,8 miljarder kronor (ca 0,1 % av kapitalet) och som en följd av det reformerade ålderspensionssystemet levererade AP-fonden 45 miljarder kronor till staten under 1999. Detta innebär sammantaget att fondkapitalet under förra året enbart ökade med 1,4 miljarder kronor till 746,7 miljarder kronor, trots resultatet på 77 miljarder kronor.
Resultatet motsvarar en nominell avkastning på 10,2 % av det totala fondkapitalet. Räknas inflationen bort ger det en real avkastning under 1999 på 8,8 %. De senaste fem åren - dvs. perioden 1995-1999 vilket är den period som regeringen har som utgångspunkt i sin utvärdering av fondstyrelserna - har avkastningen för första-femte AP-fondstyrelserna legat på i genomsnitt 11,8 % per år. Den reala avkastningen blev under samma period 11 % per år.
Det marknadsvärderade resultatet för första-tredje fondstyrelserna, de kapitalmässigt största fonderna i AP-fondsystemet (se figur 1), blev 3,6 miljarder kronor under 1999, vilket motsvarar en avkastning på nominellt 0,6 % och realt - 0,6 % av fondkapitalet. Under utvärderingsperioden 1995-1999 har avkastningen i genomsnitt varit 9,2 % per år nominellt och 8,2 % realt. Fjärde fondstyrelsens marknadsvärderade resultat för 1999 blev 58,4 miljarder kronor, vilket ger en nominell avkastning på 64,7 % och en real avkastning på 62,8 %. De senaste fem åren har den nominella avkastningen varit drygt 30 %. Det marknadsvärderade resultatet för femte fondstyrelsen blev i fjol 8,2 miljarder kronor. Det motsvarar en nominell avkastning på 53,1 % och en real avkastning på 51,3 %. Under den senaste femårsperioden har den femte fondstyrelsens kapitalförvaltning gett en nominell avkastning på i genomsnitt 30 % per år. Resultatet för den sjätte fondstyrelsen blev 6,6 miljarder kronor under 1999. Det ger en nominell avkastning på 55,8 % och en real avkastning på 54 %. Eftersom sjätte fondstyrelsen endast varit verksam sedan slutet av 1996 finns än så länge inga uppgifter om styrelsens resultat under de senaste fem åren.
Figur 1. Storleken på fondstyrelserna 1999 (fondkapital i miljarder kronor)
Som framgår av figur 1 är första till tredje fondstyrelserna de största fonderna med ett totalt fondkapital på drygt 557 miljarder kronor. Näst störst är fjärde fondstyrelsen med drygt 147 miljarder kronor, följt av femte fondstyrelsen med ett fondkapital på 23 miljarder kronor. Kapitalet i den sjätte fondstyrelsen uppgick i slutet av 1999 till knappt 19 miljarder kronor.
I tabell 1 sammanfattas regeringens bedömning och utvärdering av fondstyrelsernas resultat, mål och placeringsinriktning under 1999.
Tabell 1. Regeringens bedömning av fondstyrelsernas verksamhet
------------------------------------------------------------------------- | |Mål och inriktning av |Resultat av förvaltningen | | |verksamheten | | ------------------------------------------------------------------------- |Första-tredje|Målen för de olika |I fjol misslyckades styrelserna| |fondstyrelserna|delportföljerna är i stort|med att nå det kortsiktiga målet | | |sett bra formulerade. Målet |att realvärdesäkra| | |för den totala portföljen är |fondkapitalet. Sett över en| | |dock mindre bra. Målet är |femårsperiod har dock målet| | |otydligt. Ett tydligt och |uppnåtts. Förvaltningen av| | |investeringsbart mål för hela |fastigheter har gett ett gott| | |portföljens avkastning och |resultat de senaste fem åren.| | |risk bör tas fram. Regeringen |Utvärderingen av den utländska| | |delar styrelsernas syn att |ränteportföljen försvåras av att | | |ökade placeringar i utländska |andelen valutasäkring ändrats.| | |tillgångar är fördelaktigt, |Målet att förvaltningen av| | |men styrelsen bör precisera |svenska realobligationer skall| | |om man i förvaltningen av den |överträffa ett realt| | |utländska nominella |marknadsindex har inte uppnåtts| | |portföljen avser att |under den period detta varit| | |överträffa ett valutasäkrat |möjligt att utvärdera. | | |eller ett ej valutasäkrat | | | |index. Regeringen vidhåller | | | |sin tidigare kritik att | | | |riktmärket för den nominella | | | |räntebärande portföljen bör | | | |beräknas av en extern part. | | | | | | ------------------------------------------------------------------------- |Fjärde |Regeringen noterar att både |Vare sig fjärde eller femte| |och |fjärde och femte fondens |fonden har de senaste fem åren| |femte |målformuleringar är väl |nått de uppsatta målen för den| |fondstyrelserna|avvägda. Det gör att |totala förvaltningen. Fjärde| | |förvaltningen kan utvärderas |fondens avkastning har de gångna | | |på ett bra sätt. Regeringen |fem åren varit 30,7 % per år,| | |ställer sig däremot frågande |medan jämförelseindex avkastat| | |till femte fondens val att |33,1 % per år. Femte fondens| | |enbart exponera den utländska |avkastning har varit 30 % per år | | |portföljen mot Europa. En |medan jämförelseindex gett 32,5| | |sådan snäv tolkning av |% per år. Det svagare resultatet | | |mandatet för |beror främst på dålig avkastning | | |utlandsplaceringar bör, |1998 samtidigt som den tidigare| | |enligt regeringen, bygga på |höga likviditetsandelen i| | |en tydlig strategi. En sådan |portföljen gjort det svårt att| | |saknar emellertid femte |nå målen. Under 1999 har fjärde| | |fondstyrelsen. |fonden nått målet att slå ett| | | |kombinerat index. Resultatet för | | | |den femte fonden var i fjol| | | |sämre än jämförelseindex. | | | | | ------------------------------------------------------------------------- |Sjätte |Målen är i huvudsak |Eftersom verksamheten pågått| |fondstyrelsen|välgrundade och möjliga att|under kort tid är det svårt att | | |följa upp. Målet för |utvärdera resultatet. Det är| | |totalportföljen att slå det |dock positivt att portföljen med | | |s.k. FDAX-index är rimligt. |onoterade innehav har ökat.| | |Enligt regeringen är dock |Däremot har fonden inte| | |målet för lågt satt. Målet |utnyttjat de| | |bör vara att överträffa FDAX |riskspridningsmöjligheter som| | |med 0,5-1 procentenhet per |finns i att investera i företag| | |år. |i olika mognadsfaser. Fonden är| | | |överviktad i företag som| | | |befinner sig i expansionsfasen.| | | |Portföljerna bör renodlas.| | | |Sammanblandningen av noterade| | | |och onoterade innehav gör att| | | |det blir svårt att utvärdera| | | |resultatet samt svårare att nå| | | |avkastningsmålet för den| | | |onoterade portföljen. | | | | | ------------------------------------------------------------------------- Utskottets ställningstagande
Utskottet har granskat regeringens skrivelse 1999/2000:132 Redovisning av Allmänna pensionsfondens verksamhet 1999 och föreslår att skrivelsen läggs till handlingarna.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Med hänvisning till de motiveringar som framförs under Utskottets överväganden föreslår utskottet att riksdagen fattar följande beslut:
Allmänna pensionsfondens verksamhet 1999
Riksdagen lägger regeringens skrivelse 1999/2000:132 till handlingarna.
Stockholm den 26 oktober 2000
På finansutskottets vägnar
Jan Bergqvist
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan Bergqvist (s), Mats Odell (kd), Gunnar Hökmark (m), Bengt Silfverstrand (s), Lisbet Calner (s), Johan Lönnroth (v), Lennart Hedquist (m), Sonia Karlsson (s), Fredrik Reinfeldt (m), Carin Lundberg (s), Siv Holma (v), Per Landgren (kd), Anna Åkerhielm (m), Yvonne Ruwaida (mp), Lena Ek (c), Karin Pilsäter (fp) och Tommy Waidelich (s).