Allmänna motioner om taxering, skattebetalning ochfolkbokföring
Betänkande 2002/03:SKU12
Skatteutskottets betänkande2002/03:SKU12
Allmänna motioner om taxering, skattebetalning ochfolkbokföring
Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet en rad motioner som avlämnats under den allmänna motionstiden hösten 2002 och i vilka olika skatteadministrativa frågor och frågor om förfarandet vid beskattningen tas upp. Bland annat behandlas motioner om enklare regler och enklare redovisning och deklaration för företagen, F-skattsedel, redovisning av arbetsgivaravgifter m.m. på slutskattsedeln, skatte- och tulltillägg m.m., skattekotroll, revisioner, kontrollbesök m.m., ersättning för ombudskostnader i skattemål, betalningstidpunkten i skattekontosystemet, preliminär F-skatt vid ojämna inkomster under året, näringsidkares registreringsnummer, generalklausuler och skatteflyktslagen samt några folkbokföringsfrågor. Utskottet avstyrker samtliga motioner. Reservationer har avgivits av (m) angående enklare redovisning och deklaration för företagen (res. 1), redovisning av arbetsgivaravgifter m.m. på slutskattsedeln (res. 4), skatte- och tulltillägg m.m. (res. 7), skattekontroll, revisioner, kontrollbesök, m.m. (res. 9), betalningstidpunkten i skattekontosystemet (res. 12) och generalklausuler och skatteflyktslagen (res. 15), (fp) angående enklare redovisning och deklaration för företagen (res. 1), F-skattsedel (res. 2), redovisning av arbetsgivaravgifter m.m. på slutskattsedeln (res. 4), skatte- och tulltillägg m.m. (res. 6), betalningstidpunkten i skatte- kontosystemet (res. 12), preliminär F-skatt vid ojämna inkomster under året (res. 13), näringsidkares registreringsnummer (res. 14) och generalklausuler och skatteflyktslagen (res. 15), (kd) angående enklare redovisning och deklaration för företagen (res. 1), skatte- och tulltillägg m.m. (res. 8), ersättning för ombudskostnader i skattemål (res. 11), betalningstidpunkten i skattekontosystemet (res. 12), preliminär F-skatt vid ojämna inkomster under året (res. 13) och generalklausuler och skatteflyktslagen (res. 15), (v) angående betalning av kvarskatt (res. 5) och skattekontroll, revisioner, kontrollbesök, m.m. (res. 10) samt (c) angående enklare redovisning och deklaration för företagen (res. 1), F-skattsedel (res. 3), skatte- och tulltillägg m.m. (res. 6), ersättning för ombudskostnader i skattemål (res. 11), betalningstidpunkten i skattekontosystemet (res. 12) och folkbokföring av studerande (res. 16). Dessutom har särskilda yttranden avgivits av (kd) angående sockennamn som administrativ enhet för folkbokföringen och (mp) angående enklare redovisning och deklaration för företagen samt betalningstidpunkten i skattekontosystemet.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut 1. Enklare redovisning och deklaration för företagen Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk382 yrkande 15, 2002/03:Sk417 yrkande 22 och 2002/03:N396 yrkande 29. Reservation 1 (m, fp, kd, c) 2. F-skattsedel Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk251, 2002/03:Sk305, 2002/03: Sk333, 2002/03:Sk382 yrkande 16, 2002/03:Sk391, 2002/03:N212 yrkande 2, 2002/03:N306 yrkande 2 och 2002/03:A224 yrkande 5. Reservation 2 (fp) Reservation 3 (c) 3. Redovisning av arbetsgivaravgifter m.m. på slutskattsedeln Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk229, 2002/03:Sk322 och 2002/03:Sk328. Reservation 4 (m, fp) 4. Redovisning av arbetsgivaravgifter m.m. på lönebesked Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk211, 2002/03:Sk276, 2002/03: Sk317 och 2002/03:Sk320. 5. Möjlighet för ombud att underteckna skattedeklaration Riksdagen avslår motion 2002/03:Sk361. 6. Betalning av kvarskatt Riksdagen avslår motion 2002/03:Sk309. Reservation 5 (v) 7. Skatte- och tulltillägg m.m. Riksdagen avslår motionerna 2002/03:K379 yrkande 11, 2002/03:Fi256 yrkande 25, 2002/03:Sk327, 2002/03:Sk367 yrkandena 2-4 och 7-9, 2002/03:N227 yrkande 6 och 2002/03:N306 yrkande 11. Reservation 6 (fp, c) Reservation 7 (m) Reservation 8 (kd) 8. Skattekontroll, revisioner, kontrollbesök, m.m. Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk292, 2002/03:Sk367 yrkande 1 och 2002/03:Sk374. Reservation 9 (m) Reservation 10 (v) 9. Entreprenadkonton för underentreprenörer i näringslivet Riksdagen avslår motion 2002/03:Sk354. 10. Ersättning för ombudskostnader i skattemål Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk240 och 2002/03:N306 yrkande 12. Reservation 11 (kd, c) 11. Betalningstidpunkten i skattekontosystemet Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk382 yrkande 18, 2002/03:N306 yrkande 13 och 2002/03:N396 yrkandena 8 och 27. Reservation 12 (m, fp, kd, c) 12. Preliminär F-skatt vid ojämna inkomster under året Riksdagen avslår motion 2002/03:Sk382 yrkande 17. Reservation 13 (fp, kd) 13. Momsredovisningsreglerna för småföretagare Riksdagen avslår motion 2002/03:Sk238. 14. Handläggningstider vid återbetalning av mervärdesskatt Riksdagen avslår motion 2002/03:Sk243. 15. Näringsidkares registreringsnummer Riksdagen avslår motion 2002/03:Sk382 yrkande 19. Reservation 14 (fp) 16. Generalklausuler och skatteflyktslagen Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk367 yrkandena 5 och 6 samt 2002/03:Sk382 yrkande 20. Reservation 15 (m, fp, kd) 17. Folkbokföring av studerande Riksdagen avslår motionerna 2002/03:K241 yrkande 4 och 2002/03: Sk312. Reservation 16 (c) 18. Månadsvis eller kvartalsvis folkbokföring Riksdagen avslår motion 2002/03:Sk217. 19. Sockennamn som administrativ enhet i folkbokföringen Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk271 och 2002/03:Kr369 yrkande 6. 20. Rätt att identifiera sig som tillhörande en etnisk minoritet i folkbokföringen Riksdagen avslår motion 2002/03:Sk274 yrkandena 1 och 2. 21. Skyddad identitet för personer som dömts för vissa våldsbrott Riksdagen avslår motion 2002/03:Sk277. 22. Folkbokföring vid könsbyte Riksdagen avslår motion 2002/03:Sk387. Stockholm den 4 mars 2003 På skatteutskottets vägnar Arne Kjörnsberg Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne Kjörnsberg (s), Anna Grönlund (fp), Lennart Hedquist (m), Per Erik Granström (s), Per Landgren (kd), Per- Olof Svensson (s), Anne-Marie Pålsson (m), Lennart Axelsson (s), Roger Karlsson (c), Inger Nordlander (s), Catharina Bråkenhielm (s), Barbro Feltzing (mp), Fredrik Olovsson (s), Björn Hamilton (m), Anne-Marie Ekström (fp), Per Rosengren (v) och Bo Bernhardsson (s).
2002/03 SkU12
Utskottets överväganden Inledning De motioner som behandlas i detta betänkande berör frågor om F-skatt, redovisnings- och skatteinbetalningsfrågor, frågor om särskilda avgifter på skatteområdet, frågor om skattekonroll och revision samt folkbokföringsfrågor. Dessa frågor regleras i huvudsak i följande fyra lagar på det skatteadministrativa området. · Skattebetalningslagen (1997:483), SBL, (prop. 1996/97:100, bet. 1996/97:SkU23) reglerar det s.k. skattekontosystemet. Lagen gäller således helt eller delvis vid bestämmande, debitering, redovisning och inbetalning av flertalet skatter och avgifter (däribland även socialavgifter och mervärdesskatt) som betalas av privatpersoner, företag och organisationer. Från och med den 1 januari 2003 omfattar skattekontosystemet även punktskatter (prop. 2001/02:127, bet. 2001/02:27). SBL omfattar även materiella regler, bl.a. för utfärdande av F-skattsedel, beräkning av debiterad preliminär skatt, skyldighet att göra skatteavdrag och ränteberäkning samt regler inom skattekontosystemet för utredning i skatteärenden och påförande av skattetillägg och förseningsavgift. · · Lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter (prop. 2001/02:25, bet. 2001/02:SkU10) innehåller bestämmelser om vem som skall lämna självdeklaration, vad självdeklarationen skall innehålla och hur den skall lämnas. Vidare innehåller lagen bestämmelser om kontrolluppgifter, dvs. om vad och för vem kontrolluppgifter skall lämnas samt vem som skall lämna kontrolluppgift. · 1. I taxeringslagen (1990:324) (prop. 1989/90:74, bet. 1989/90:SkU32) finns bestämmelser om taxeringsorganisationen och förfarandena på skatteområdet såvitt avser inkomstskatt, förmögenhetsskatt, fastighetsskatt och ytterligare några skatter. Bestämmelserna omfattar utredning i taxeringsärenden (hit hör bl.a. bestämmelserna om taxeringsrevision), taxeringsbeslut (hit hör bl.a. omprövnings- och eftertaxeringsbestämmelserna), särskilda avgifter (skattetillägg och förseningsavgift) och över- klagande. 2. Folkbokföringslagen (1991:481) (prop. 1990/91:153, bet. 1990/91: SkU28) innehåller grundläggande bestämmelser om folkbokföring, rätt folkbokföringsort, personnummer, beslut om folkbokföring m.m. Enklare redovisning och deklaration för företagen Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår tre motionsyrkanden om nya regler för enklare redovisning och deklaration för företagen. Jämför reservation 1 (m, fp, kd, c). Motionerna I motion Sk417 (yrkande 22) av Lennart Hedquist m.fl. (m) påtalas det felaktiga i att redovisnings- och skattereglerna för företag i princip är desamma för stora och små företag. Motionärerna kräver därför förenklade regler för mindre företag. Även i motion Sk382 (yrkande 15) av Lars Leijonborg m.fl. (fp) efterlyses förenklingar för enskilda näringsidkare, och motionärerna föreslår en förenklad blankett för enmans- och fåmansföretag, där totala inkomster, löner och avgifter samt en schablon för kostnaderna kan redovisas på ett förenklat sätt. Slutligen begärs i motion N396 (yrkande 29) av Ingegerd Saarinen (mp) en förenklad årlig deklaration för "soloföretagare" med en ökad användning av uppgifter som redan finns hos andra myndigheter, banker och ränteinstitutioner. Utskottets ställningstagande På ett allmänt plan återfinns en utförlig redovisning av senare års regelförenklingsarbete i näringsutskottets betänkande 2002/03:NU1 s. 36 f. Beträffande denna fråga beslutade riksdagen betona behovet av en genomgång av hela det regelverk som berör företagandet och att det redan under år 2003 bör tas fram en mätmetod som visar hur regelbördan utvecklas och som bör vara utformad i enlighet med den mätmetod som OECD använder. Vidare innebar riksdagens uttalande att regeringen under kalenderåret 2003 bör inge en anmälan till OECD med begäran om granskning av regelförenklingsarbetet i Sverige (reservation 2 s. 97 f., rskr. 2002/03:74). Vad därefter särskilt gäller regelförenklingarna inom skatteområdet har skatteutskottet lämnat en utförlig redovisning i betänkande 2000/01:SkU16 s. 12-13. Frågorna har därefter följts upp i motionsbetänkande 2001/02: SkU19 s. 8 f. Utskottet vill åter framhålla de förenklingar på lagstiftningsområdet för företagen som faktiskt har skett under senare år. Från och med årets taxering gäller bl.a. att alla fysiska personer och dödsbon - således även näringsidkare - skall använda samma slags deklaration med förtryckta kontrolluppgifter och att deklarationstidpunkten den 2 maj har blivit gemensam för alla utom för vissa som bor eller vistas utomlands (prop. 2001/02:25, bet. 2001/02:SkU10). En annan lagstiftningsåtgärd, som också varit särskild ägnad att underlätta skatteförhållandena för nya företag, har gått ut på att ge nystartade företag en möjlighet till uppskov i tre månader med betalning av den preliminära skatten (prop. 2002/03:5, bet. 2002/03:SkU2). Inom Finansdepartementet arbetar man för närvarande med olika förslag om förenklingar och förbättringar för småföretagen. I fokus just nu står de s.k. 3:12-reglerna och reglerna vid generationsskiften (SOU 2002:52 Beskattning av småföretagare, del 1 och 2). Beträffande den sistnämnda frågan har regeringen ambitionen att lägga fram en proposition inom kort. Även Förenk- lingsutredningens betänkande SOU 2002:35 Ny handelsbolagsbeskattning bereds för närvarande inom Finansdepartementet. Förslagen av den utredningen innebär bl.a. att handelsbolag skall inkomstbeskattas som ett skattesubjekt, att delägarna skall beskattas var för sig för de uttag som de gör från bolaget samt att antalet särbestämmelser för handelsbolag minskas väsentligt. Vidare pågår inom Finansdepartementet beredning av Riksskattverkets rapport RSV 2002:3 Schablonbeskattning - en principskiss som bl.a. tar upp frågan om schablonbeskattning av vissa kontantbranscher och som också skulle betyda förenklade skatteförhållanden för vissa mindre företag. Utskottet är medvetet om att det inom mervärdesskatten finns åtskilliga företeelser som upplevs som besvärliga och krångliga av företagen, bl.a. de företag som bedriver gränsöverskridande handel. Eftersom det svenska mervärdesskattesystemet i allt väsentligt bygger på gällande EG-direktiv måste också förenklingssträvandena ske inom ramen för EU-arbetet. På några områden har man uppnått förenklingar inom EU, och på områden där man ännu inte kommit fram till formella regeländringar är det i alla fall projekt på gång. Ett exempel på en genomförd förenklingsåtgärd på mervärdesskatteområdet är den nya lagstiftningen för företag som har momspliktig omsättning här i landet men är etablerade i ett annat land och som innebär att någon särskild skatterepresentant som ombesörjer inbetalningen av skatten till de svenska myndigheterna inte längre behöver utses (prop. 2001/02:28, bet. 2001/02: SkU8). Ett exempel på en lagstiftningsåtgärd som planeras inom kort - för närvarande föreligger en lagrådsremiss - är nya regler för redovisning av mervärdesskatt vid elektronisk handel med tjänster mellan länder utanför EG och Sverige. Avsikten med de nya reglerna är att de skall klargöra vilka elektroniskt levererade produkter som skall anses som tjänster och beskattas i enlighet härmed samt vilket land som är beskattningsland vid omsättningar mellan Sverige och länder utanför EG. Ett annat exempel på en förenkling som är nära förestående i Sverige är genomförandet av rådets direktiv den 20 december 2001 (2001/115/EG) om harmoniserade regler om vad en faktura skall innehålla så att kraven på innehåll blir desamma inom hela unionen samt att elektroniska fakturor skall accepteras. En annan fråga som från förenklingssynpunkt är angelägen och som man arbetar med såväl inom EU som inom Regeringskansliet gäller behandlingen av en gränsöverskridande avdragsrätt. En viktig åtgärd för att förenkla för företagare är den försöksverksamhet som RSV har bedrivit med skattedeklarationer via Internet. RSV har gjort en utvärdering av denna verksamhet i rapporten RSV 2002:7 Ett modernt sätt att deklarera - Utvärdering av försöksverksamhet med elektronisk skattedekla- ration (eSKD), som för närvarande bereds inom Finansdepartementet. RSV och Patent- och registreringsverket har dessutom i samråd med företagare skapat en webbaserad kanal för snabb, dubbelriktad information som innebär en förenkling vid företagsstart, då nya företag även skall kunna registreras elektroniskt (se https://www.kontakt- n.nu). När det gäller tullverksamheten bör i detta sammanhang pekas på den nya modell - kallad Servicetrappan - som Tullverket har utvecklat i nära samarbete med det svenska näringslivet. Avsikten är att förenkla tullprocedurerna för företagen och därigenom sänka handelströsklarna. Tanken är att aktörerna själva skall ta på sig ett större ansvar för kvaliteten i sin tulltaxering och därigenom i större utsträckning få del av Tullverkets möjligheter till förenklingar. Rent praktiskt innebär detta att aktörerna i näringslivet stegvis kan välja nivå på service och förenklingar. Den 1 mars 2002 öppnades Servicetrappan för allmänt bruk. Utskottet konstaterar sammanfattningsvis att det är viktigt att regelförenklingsarbetet på skatte- och tullområdet såvitt avser företagen fortsätter men att - vilket också näringsutskottet framhåller - frågan om förenklingar ibland kan vara komplicerad. Inom skatteområdet finns även andra hänsyn som måste beaktas, t.ex. kraven på rättvisa och kontrollerbarhet i beskattningen. Dessa krav kan ibland komma i konflikt med förenklingsambitionerna. I dessa fall kan det således bli nödvändigt att göra en avvägning av vilken aspekt som skall ges prioritet. Utskottet anser emellertid att det har skett en hel del under senare år som är positivt från förenklingssynpunkt, och utskottet noterar dessutom med tillfredsställelse att regeringen håller på med ett antal konkreta och handfasta förenklings- och förbättringsprojekt i vad särskilt avser de mindre företagen. Riksdagen har nyligen riktat ett tillkännagivande till regeringen om behovet av att intensifiera regelförenklingsarbetet, och något nytt uttalande av riksdagen för att fästa regeringens uppmärksamhet på behovet av förenklingar just inom skatteområdet behövs enligt utskottets mening inte. Utskottet avstyrker därför samtliga nu behandlade motioner. F-skattsedel Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår dels två motioner om skärpning av reglerna för utfärdande av F- skattsedel för utländska näringsidkare, dels en rad motioner om lättnader i samma regler. Jämför reservationerna 2 (fp) och 3 (c). Gällande bestämmelser Enligt 4 kap. 7 § SBL gäller sedan den 1 januari 1998 att en F-skattsedel efter ansökan skall utfärdas för den som uppger sig bedriva eller ha för avsikt att bedriva näringsverksamhet här i landet, såvida det inte finns skälig anledning att anta att näringsverksamhet varken bedrivs eller kommer att bedrivas. Näringsverksamhet definieras i 13 kap. 1 § inkomstskattelagen som "förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt". Motionerna I motionerna Sk305 av Ann-Mari Fagerström (s) krävs en skärpning av reglerna för tilldelning av F- skattsedel åt utländska entreprenörer inom bygg- branschen. Ett liknande yrkande framställs i motion Sk391 av Sylvia Lindgren (s), där det även pekas på problemen inom transportsektorn. Enligt motionerna missbrukas F-skattesystemet av vissa utländska personer som oriktigt uppger sig vara egenföretagare trots att de egentligen inte är det. I övriga motioner som behandlas under detta avsnitt yrkas genomgående lättnader i F- skattereglerna, särskilt i vad gäller kravet på självständighet för att näringsverksamhet skall anses föreligga. I motion Sk382 (yrkande 16) av Lars Leijonborg m.fl. (fp) föreslås sålunda att alla som vill ha F-skattsedel skall få det, om inte ekonomisk brottslighet eller skatteskulder föreligger samt att rådgivande organ som hjälper till med att starta nya företag bör få ökat stöd. I motion N306 (yrkande 2) av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkas också att det skall bli lättare att få F-skattsedel, och motionärerna förespråkar ett system som innebär tilldelning redan vid födseln av F-skattsedlar som sedan skall kunna aktiveras vid 18-årsåldern. I motionerna Sk251 av Christina Husmark Pehrsson och Anne Marie Brodén (m), N212 (yrkande 2) av Tobias Krantz (fp) och Sk333 av Birgitta Carlsson och Annika Qarlsson (c) begärs lättnader för sjuksköterskor att få F- skattsedel och i motion A224 (yrkande 5) av Annelie Enochson m.fl. (kd) pekas på behovet bland pensionärer och äldre av att lättare erhålla F- skattsedel. Utskottets ställningstagande När det gäller frågan om att utan särskild prövning tilldela F-skattsedel till en utländsk näringsidkare som uppger sig ha för avsikt att bedriva verksamhet här i landet vill utskottet erinra om att frågan prövades i samband med behandlingen av proposition 2000/01:11 (bet. 2000/01:SkU5) som innebar en viss skärpning i vad avser kontrollen av att utländska skatter och avgifter verkligen betalats när en utländsk näringsidkare ansöker om svensk F-skatt- sedel. I ett svar på fråga den 22 maj 2002 har dessutom finansministern sagt sig ha för avsikt att följa utvecklingen och, om det skulle visa sig nödvändigt, vidta åtgärder. I sammanhanget vill utskottet även erinra om Byggkommissionens förslag i betänkande SOU 2002:115 Skärpning gubbar! som bl.a. syftar till att motverka svart arbetskraft inom byggsektorn och som omfattar både uppdragsgivare och uppdragstagare från utlandet som saknar fast drift- ställe i Sverige. Något uttalande av riksdagen om en skärpning av reglerna för utländska entreprenörer är således enligt utskottets mening inte motiverat. Vad därefter gäller frågan om att lätta på kraven för att erhålla F-skattsedel har utskottet av Finansdepartementet inhämtat uppgiften att 57 926 F- skattsedlar nyregistrerades under år 2002. 1 136 ansökningar avslogs beroende på att sökandena inte ansågs bedriva eller avse att bedriva näringsverksamhet. Under år 2001 var motsvarande siffror 58 859 respektive 864. Mot denna bakgrund anser utskottet att problemet med avslagna ansökningar om F-skattsedlar på grund av att sökanden inte ansetts komma att bedriva näringsverk- samhet trots allt inte bör överdrivas. I sina betänkanden från senare år (senast bet. 2001/02:SkU19) har utskottet också avstyrkt alla motioner om en uppluckring av reglerna om utfärdande av F-skattsedel, eftersom risken för missbruk ansetts tala starkt för att prövningen om den som söker en F-skattsedel är näringsidkare inte får bli alltför summarisk. Utskottet vidhåller sin ståndpunkt i denna fråga och avstyrker samtliga motioner med inriktning på en uppmjukning av förutsättningar för att erhålla F-skattsedel. På grund av det anförda avstyrker utskottet samtliga motioner som behandlats i detta avsnitt. Redovisning av arbetsgivaravgifter m.m. på slutskattsedeln Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår tre motioner om redovisning av arbetsgivaravgifter m.m. på slutskattsedeln. Jämför reservation 4 (m, fp). Motionerna I syfte att förbättra informationen om det statliga skatte- och avgiftsuttaget föreslås i motion Sk229 av Inger René (m) att arbetsgivaravgifterna skall redovisas på slutskattsedeln för statligt anställda och i motion Sk322 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) att socialavgifterna skall redovisas på både deklarationsblanketten och slutskattsedeln för samtliga. Även i motion Sk328 av Bo Könberg m.fl. (fp) föreslås en utökad redovisning på slutskattsedeln, nämligen att skatterna, pensionsavgifterna och de kyrkliga medlemsavgifterna skall redovisas var för sig. Enligt motionärerna behövs denna information på slutskattsedeln för att alla skall kunna bedöma dels den egna pensionsrätten i det nya pensionssystemet, dels storleken av de kyrkliga medlemsavgifterna. Utskottets ställningstagande När det gäller utformningen av slutskattebeskedet, som enligt 11 kap. 15 § SBL skall skickas till den skattskyldige senast den 15 december taxeringsåret, vill utskottet erinra om att syftet med detta besked är att det skall ge information om den slutliga skatten och om resultatet av myndigheternas skatteberäkning. Några obligatoriska lagbestämmelser om att ett sådant besked skall innehålla annat än vad den skattskyldige behöver för att kontrollera sina skatteförhållanden och myndigheternas beräkningar behövs enligt utskottets mening inte. Enligt den nyss nämnda paragrafen är det just detta som skall framgå av beskedet, och någon ändring av lagbestämmelsen är således inte påkallad. Däremot är det enligt utskottets mening positivt om skattemyndigheterna ändå sprider allmän information om arbetsgivaravgifternas och de kyrkliga medlemsavgifternas storlek och hur de beräknas. Med det anförda avstyrker utskottet de nu behandlade motionerna. Redovisning av arbetsgivaravgifter m.m. på lönebesked Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår en rad motioner om redovisning av arbetsgivaravgifter m.m. på lönebesked. Motionerna I motion Sk211 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Sk276 av Ola Sundell (m) och Sk317 av Anna Lilliehöök (m) begärs att de anställdas lönebesked skall utformas så att de innehåller en redovisning av bruttolönekostnaden, i den förstnämnda motionen dock endast de statligt anställdas lönebesked. I motion Sk320 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) efterlyses en bättre specifikation av skatteavdragen på lönebeskeden för att undvika att enskilda drabbas av orättfärdiga skattekrav. Utskottets ställningstagande Utskottet har tidigare framhållit att det givetvis står arbetsgivaren fritt att som en frivillig serviceåtgärd till de anställda lämna information om arbetsgivaravgifterna på lönebeskeden eller på annat sätt. Enligt vad utskottet känner till förekommer också en sådan ordning inte så sällan. Utskottet vidhåller (se bet. 2001/02:SkU19 s. 14-15) dock uppfattningen att det inte finns anledning att införa ett obligatoriskt uppgiftslämnande för arbetsgivarna, vare sig de offentliga eller privata, och förplikta dem till det merarbete och de merkostnader som ett sådant uppgiftslämnande skulle medföra. Strävandena bör tvärtom inriktas på att så långt som möjligt begränsa arbetsgivarnas uppgiftsskyldighet. När det gäller den speciella frågan som tas upp i motion Sk320 om arbetsgivarnas skyldighet att lämna en specifikation av gjorda skatteavdrag på lönebeskeden, anser utskottet att de bestämmelser som redan finns är tillräckliga. Enligt 5 kap. 12 § SBL skall nämligen den som betalar ut ersättning för arbete vid varje utbetalningstillfälle lämna mottagaren uppgift om skatteavdragets belopp. Enligt 12 kap. 2 § samma lag är den som har gjort skatte- avdrag skyldig att betala det innehållna beloppet. Med det anförda avstyrker utskottet samtliga de nu behandlade motionerna. Möjlighet för ombud att underteckna skattedeklaration Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår en motion om införande av en möjlighet för ombud att underteckna skattedeklaration. Gällande bestämmelser Enligt 10 kap. 25 § SBL skall preliminär självdeklaration och skattedeklaration vara egenhändigt underskriven av den som är skyldig att lämna deklarationen eller av den som är behörig ställföreträdare. Enligt 10 kap. 26 § första stycket samma lag får regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer föreskriva eller i enskilda fall medge att preliminär självdeklaration och skattedeklaration får lämnas i form av ett elektroniskt dokument (prop. 2001/02:127 s. 165, bet. 2001/02:SkU27). I så fall får enligt andra stycket kravet på underskrift uppfyllas med elektroniska medel. Motionen I motion Sk361 av Jeppe Johnsson m.fl. (m, fp, kd och c) förespråkas ett införande av en möjlighet att låta ombud underteckna skattedeklaration. Enligt motionärernas mening är detta en angelägen förändring för företagen. Utskottets ställningstagande RSV har bedrivit försöksverksamhet med en möjlighet för arbetsgivare att lämna elektronisk skattedeklaration via Internet. I rapporten RSV 2002:07 Ett modernt sätt att deklarera - Utvärdering av försöksverksamhet med elektronisk skattedeklaration (eSKD), som lämnats till Finansdepartementet, förespråkar RSV att företag skall få ge ett ombud (extern eller anställd) fullmakt att lämna in deklarationer för företagets räkning. Att genom en lagändring göra det möjligt för företagen att lämna fullmakt till ett ombud att lämna deklaration är enligt RSV den enskilt viktigaste åtgärden för att snabbt komma upp i stora volymer av användare av eSKD:n. Beredning av ärendet pågår inom Finansdepartementet, och bl.a. analyseras sådana frågeställningar som ansvaret för oriktiga uppgifter vid ett aktualiserande av eventuellt skattetillägg och ansvarigheten enligt skattebrottslagen. I avvaktan på resultatet av beredningen inom Finansdepartementet av detta ärende avstyrker utskottet motionen. Betalning av kvarskatt Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår en motion om en utvärdering av reglerna om betalning av kvarskatt. Jämför reservation 5 (v). Gällande bestämmelser Enligt 16 kap. 6 § första stycket SBL skall obetald slutlig skatt betalas senast den förfallodag som infaller närmast efter det att 90 dagar har gått från den dag då ett grundläggande beslut om slutlig skatt fattades. Enligt andra stycket samma paragraf är motsvarande frist beträffande skatt som bestämts genom omprövningsbeslut 30 dagar. Det ankommer på den skattskyldige själv att betala in obetald slutlig skatt. Arbetsgivarens tidigare medverkan i betalningen slopades i samband med införandet av den nya skattebetalningslagen (prop. 1996/97:100 s. 358-362, bet. 1996/97:SkU23 s. 234). Motionen I motion Sk309 av Marie Engström m.fl. (v) återkommer motionärerna med krav på en utvärdering av reglerna om inbetalning av kvarskatt. Motionärerna är kritiska både till att arbetsgivaren numera inte behöver medverka till att den kvarstående skatten betalas in och att betalningsfristen om 90 dagar innebär att betalningen i många fall måste ske strax före jul, när ekonomin är ansträngd för många hushåll. De anser sig dessutom ha noterat att andelen som restförts i kronofogdemyndighetens register på grund av obetald skatt har ökat jämfört med tidigare. Motionärerna påpekar att utskottet tidigare har efterlyst en utvärdering av det nya systemet för inbetalning av kvarskatt för att utröna vilka konsekvenser detta fått för såväl myndigheter som skattskyldiga. Utskottets ställningstagande Utskottet har i annat sammanhang föreslagit att Riksdagens revisorer skall granska den av motionärerna aktualiserade frågan, och enligt revisorernas aktuella granskningsplan kommer de också att genomföra ett informationsbesök under våren 2003. I avvaktan på att resultatet av detta revisionsarbete föreligger avstyrker utskottet motion Sk309. Skatte- och tulltillägg m.m. Uskottets förslag i korthet Riksdagen avslår en rad motioner om skatte- och tulltillägg och därmed sammanhängande frågor. Jämför reservationerna 6 (fp, c), 7 (m) och 8 (kd). Motionerna I motion K379 (yrkande 11) av Bo Lundgren m.fl. (m) efterlyses kortare handläggningstider vid överklaganden om skattetillägg och att några krav på betalning inte skall riktas till den ifrågasatt skattskyldige förrän frågan avgjorts i högsta instans. I motion N227 (yrkande 6), också den av Bo Lundgren m.fl. (m), föreslås i rättssäkerhetssyfte olika begränsningar när det gäller tillämpningen av skattetilläggsinstitutet. Motionärerna begär ett tillkännagivande om att oaktsamhet eller uppsåt bör vara en förutsättning för att skattetillägg skall påföras, att automatiskt anstånd med skattetillägg och upptaxering skall medges tills lagakraftägande dom föreligger, att det skall vara mindre krångel vid överklaganden till länsrätten, kammarrätten och Regeringsrätten, att en tidsgaranti på 24 månader från skattemyndighetens besked till dom i högsta instans i mål om skattetillägg skall införas, att möjligheterna för småföretag att få ersättning för experthjälp vid skattemål skall förbättras samt att skatt skall anses ha kommit skattemyndigheten tillhanda den dag då inbetalning sker. Även i motion Sk367 (yrkandena 2-4 och 7-9) av Lennart Hedquist m.fl. (m) krävs ökad rättssäkerhet och att Europadomstolens domar skall beaktas vid tillämpningen av skattetillägg och annan lagstiftning med anknytning härtill. Motionärerna vill därför ha en reformering av reglerna i stort sett i enlighet med utredningsbetänkande SOU 2001:25 Skattetillägg m.m., dock ej såvitt gäller finansieringen, eftersom gängse finansieringsriktlinjer enligt motionärerna inte kan eller bör tillämpas då det gäller lättnader i ett straffrättsligt sanktionssystem. Det innebär att motionärerna anser att det bör krävas uppsåt eller oaktsamhet som inte är ursäktlig för utdömande av skattetillägg, att frågan om en beloppsbegränsning bör utredas, att en tidsgaranti på 24 månader till dom i högsta instans bör införas samt att motsvarande bör gälla i fråga om tulltillägg. Dessutom begär motionärerna ett omedelbart beslut om att avskaffa tulltillägget avseende periodiseringsfel. Motionärerna kräver vidare generellt anstånd med betalningen om den skattskyldige begär omprövning respektive överklagar sin taxering eller annat skattebeslut och att undantag bara skall komma i fråga om omprövningen eller överklagandet är uppenbart ogrundat. Motionärerna efterlyser vidare regler som innebär att den skattskyldige inte skall kunna tvingas att medverka i en skatteutredning som kan övergå i en brottmålsutredning och leda till en fällande dom mot den skattskyldige själv samt att en parlamentarisk utredning med uppdrag att framlägga förslag som förbättrar rättssäkerheten på skatteområdet tillsätts. Även i motion Fi256 (yrkande 25) av Alf Svensson m.fl. (kd) kritiseras vissa regler med anknytning till skattebetalningen. Motionärerna kräver först och främst slopade förseningsavgifter för företagarnas månatliga deklarationer. De anser vidare att betalning skall anses ha skett den dag då inbetalning sker och efterlyser slutligen ett enklare system för föreningar som tillfälligt betalar ut skattepliktiga arvoden eller liknande och som, enligt motionärerna, i dag först måste registrera sig. I motion N306 (yrkande 11) av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkas ett tillkännagivande om att bestämmelserna bör ändras så att inbetalning av skattetillägg skall göras först då en tvist är definitivt avgjord och dom avkunnats i sista rättsinstans. Syftet är ökad rättssäkerhet inom skatteområdet. Slutligen föreslås i motion Sk327 av Jeppe Johnsson m.fl. (m, fp, kd och c) ett tillkännagivande som går ut på att det bör finnas en möjlighet till befrielse om det är oskäligt att ta ut skattetillägg, att det bör införas en tidsfrist på tre månader för omprövning samt att anstånd med betalning av skattetillägg utan säkerhet bör medges även då beloppet inte är obetydligt. Motionärerna vill härigenom tillgodose såväl myndigheternas behov av tillgång till sanktionsmöjligheter så att de skattskyldiga lämnar korrekta uppgifter som de skattskyldigas krav på att slippa godtycke. Utskottets ställningstagande Utskottet är medvetet om att Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna i Strasbourg nyligen har fällt Sverige i två fall angående skattetillägg. Domstolen konkluderar att det i detta specifika fall hade tagit alldeles för lång tid att få till stånd en avgörande dom. För den ene skattskyldige rörde det sig om en process som tagit närmare sju år. För den andre skattskyldige, vars domstolsprocess ej var avslutad på grund av ett överklagande till Regeringsrätten, hade förfarandet dittills pågått i nästan sju och ett halvt år. Med anledning av att processen hade dragit ut på tiden ansåg också domstolen att svenska myndigheter och domstolar hade brutit mot rätten till en fri och rättvis domstols- process då rätten till effektiv tillgång till domstol inte hade uppfyllts. Det är regeringens avsikt att så snart som möjligt till riksdagen lämna förslag till en förändring av skattetilläggsreglerna och andra anknytande bestämmelser så att systemet blir mer rimligt och rättvist än det är nu. Ambitionen är vidare att de nya reglerna inte längre på något sätt får komma i konflikt med den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen). En lagrådsremiss med detta syfte har nyligen överlämnats och regeringen siktar på att avlämna en proposition inom kort. De frågor som behandlas i de här aktuella motionerna omfattas eller har ett nära samband med de frågor som regeringen planerar att ta upp i den kommande propositionen. Utskottet anser att ett ställningstagande till de aktuella frågorna bör anstå till dess att regeringens förslag föreligger. Beträffande den speciella frågan om ideella föreningars skyldighet att registrera sig som arbetsgivare även vid tillfälliga utbetalningar av skattepliktiga arvoden och liknande påpekade utskottet redan förra året att problemet har lösts praktiskt av RSV så att den som behöver redovisa utbetalda belopp endast en gång per år bara behöver lämna skattedeklaration för den aktuella månaden. Det har blivit möjligt genom att den aktuella verksamheten registreras som säsongsmässig, och då skickas bara en skattedeklaration ut. Det sker vid årets ingång. Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet samtliga nu behandlade motioner och motionsyrkanden. Skattekontroll, revisioner, kontrollbesök, m.m. Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår tre motionsyrkanden om skattekontroll, revisioner, kontrollbesök, m.m. Jämför reservationerna 9 (m) och 10 (v). Bakgrund Den 1 november 1997 (prop. 1996/97:100, bet. 1996/97:SkU23) ändrades revisionsreglerna för att effektivisera skattekontrollen. Ändringen, som grun- dade sig på Skatteflyktskommitténs betänkande SOU 1996:79 Översyn av revisionsreglerna, innebar att revision kan ske för löpande period och hos tredje man. Vidare får kassakontroll, lagerinventering och liknande fysisk kontroll företas i form av s.k. överraskningsrevisioner. Reglerna för tullrevision ändrades på motsvarande sätt. Motionerna I motion Sk374 av Anders Karlsson m.fl. (s) yrkas ett uttalande av riksdagen om ökade befogenheter för skattemyndigheterna visavi frisör- och skönhets- företagen. Motionärerna efterlyser vidare ökade möjligheter att göra oannonserade kontrollbesök och lagkrav på kassaapparater med kontantredovisning i yrkesmässig näringsverksamhet där kontanter används som betalningsmedel. I motion Sk292 av Per Rosengren m.fl. (v) begärs en rätt vid taxerings- och skatterevision avseende restaurangnäringen och byggsektorn att kräva legitimationskontroll. I motsatt riktning går motion Sk367 (yrkande 1) av Lennart Hedquist m.fl. (m), vari begärs ett återinförande av tidigare mer restriktiva regler avseende tredjemanskontroll, revision under löpande period, underrättelse om revision, föreläggande, tredjemansföreläggande och tullrevisioner. Utskottets ställningstagande Vad först gäller en ökad kontroll av frisör- och skönhetsföretagen anknyter denna fråga till det s.k. Frisörprojektet, och utskottet vill härvid framhålla följande. Regeringen tilldelade i mars 2001 Ekobrottsmyndigheten medel för att i samarbete med Sveriges Frisörföretagare, Handelsanställdas förbund, Riksskatteverket och Skattemyndigheten i Malmö driva ett pilotprojekt om svartarbete inom frisörbranschen. I november 2002 lades en rapport fram. Som omedelbara åtgärder föreslår projektet att det införs en lag om kassaapparater inom kontanthandeln samt att skattemyndigheten ges kontrollmöjligheter i förebyggande syfte. Dessutom bör, enligt projektet, samma regler gälla generellt inom kontanthandeln som för torg- och marknads- handeln i dag. Det bör också, framhåller projektet, ställas krav om tillgängliga registreringsbevis gällande ägarförhållandena. Som långsiktiga åtgärder föreslår projektet fördjupad samverkan mellan myndigheter och organisationer, fortsatt attitydpåverkan och ett mer allmänt införande av ett system med certifiering eller kvalitetssäkring. Dessutom vill projektet uppmuntra till minskad användning av kontanter som betalningsmedel. Enligt vad utskottet erfarit bereds för närvarande frågan om "en lag om kassaregister" inom Finansdepartementet. Enligt uppgift planeras en promemoria under året för remissbehandling. Frågan är således uppmärksammad, och utskottet anser att resultatet av beredningsarbetet bör avvaktas innan ställning tas till de frågor som tagits upp i motion Sk374. Vad gäller frågan om legitimationskontroll i vissa branscher har denna fråga tidigare återkommande prövats av utskottet. Utskottet vidhåller sin uppfattning att förslaget är alltför långtgående, bl.a. mot bakgrund av att det inte finns någon generell skyldighet att bära med sig en legitimationshandling. Skulle skattemyndigheterna ges möjlighet att avkräva legitimation skulle de i detta avseende få väsentligt mer långtgående befogenheter än polisen, har utskottet vidare framhållit. Utskottet vidhåller sin uppfattning och vill därför inte ställa sig bakom förslaget i motion Sk292 om legitimationsskyldighet. Därtill kommer att, åtminstone såvitt avser byggbranschen, andra förslag för att motverka svart arbete bereds inom Regeringskansliet. Utskottet tänker på förslagen i Byggkommissionens betänkande SOU 2002:115 Skärpning gubbar! som nyligen lämnats över till statsrådet Lars-Erik Lövdén och remitterats. Remisstiden går ut den 25 april 2003. När det slutligen gäller frågan om att återinföra de regler om revision m.m. som tidigare gällde under en begränsad period vidhåller utskottet sitt tidigare ställningstagande att skattemyndigheterna behöver förfoga över resurser, befogenheter och rimliga kontrollinstrument för att se till att skattereglerna efterlevs. Ytterst gäller det att säkra tilltron till skattesystemet, upprätthålla marknadens spelregler och se till att skattebördan fördelas i enlighet med lagstiftarens intentioner. Mot denna bakgrund anser utskottet att möjligheten att företa revision för att kontrollera att skattskyldighet och kontrolluppgiftsskyldighet fullgjorts riktigt och fullständigt inte kan undvaras. Utskottet anser vidare att möjligheten till tredjemansrevisionerna måste bibehållas, att uppgifter ur räkenskaperna måste kunna säkras innan ett bolag töms eller säljs till en s.k. målvakt, att svårkontrollerad verksamhet som riktar sig direkt till konsumenter och där kvitto inte erfordras måste kunna bevakas särskilt samt att myndigheterna måste kunna företa revision av löpande period och - i vissa särskilda fall - revisioner i form av s.k. överraskningsrevisioner. Lojala företag med ordning och reda på sina räkenskaper torde inte ha någon anledning att frukta en revision. Tvärtom vet dessa företagare att väl insatta revisioner bidrar till att upprätthålla sunda konkurrensförhållanden på marknaden. Vad särskilt gäller de s.k. tredjemansrevisionerna är dessa enligt utskottets mening nödvändiga med hänsyn till angelägenheten för skatterevisorerna att omedelbart ta del av det begärda materialet. Den av motionärerna förordade föreläggandemetoden skulle enligt utskottets uppfattning i många fall kunna leda till irreparabla dröjsmål innan skatterevisorerna får del av den begärda informationen. Samtidigt är utskottet medvetet om - och har tidigare betonat - att revisionsverksamheten måste läggas upp så att rimliga krav på rättssäkerhet och integritet iakttas. Det är därför enligt utskottets mening riktigt och viktigt att skattemyndighetens rätt att företa revision hos ett företag är omgärdad med restriktioner som bl.a. går ut på att en revision i första hand skall ske i samverkan med den som skall revideras och på ett sådant sätt att verksamheten inte onödigt hindras. En revision får inte heller pågå längre än nödvändigt. I bestämmelserna står det också att räkenskapsmaterial och andra handlingar som överlämnats till revisorn skall återlämnas till den reviderade senast när revisionen avslutats. Mot bakgrund av det anförda finner utskottet att rättssäkerhetsaspekterna är rimligen tillgodosedda då det gäller reglerna för revision. Någon ändring av reglerna i den riktning motionärerna bakom motion Sk367 förespråkar finner utskottet inte motiverad. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Sk374, Sk292 och Sk367 yrkande 1. Entreprenadkonton för underentreprenörer i näringslivet Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår en motion om införande av entreprenadkonton för underentreprenörer i näringslivet. Motionen I motion Sk354 av Jan-Olof Larsson (s) föreslås ett införande av entreprenadkonton för underentreprenörer i hela näringslivet. Syftet är att bekämpa den svarta arbetskraften i alla branscher. Utskottets ställningstagande Motionärens idé kommer från en utredning av RSV angående möjligheterna att införa ett system med skyldighet att göra skatteavdrag för underentrepre- nörer. RSV:s rapport var främst inriktad på att komma åt förekomsten av svart arbetskraft inom byggbranschen. Förslaget har härefter tagits upp i Byggkommissionens tidigare nämnda betänkande SOU 2002:115 Skärpning gubbar! som nyligen lämnats över till statsrådet Lars-Erik Lövdén och - som tidigare nämnts - för närvarande remissbehandlas. Utskottet, som i många år har efterlyst kraftfulla åtgärder för att bekämpa förekomsten av svart arbetskraft, anser dock beträffande just det uppslag som nu är aktuellt att resultatet av regeringens beredning av det berörda utredningsförslaget bör avvaktas. I varje fall skulle det vara förhastat att införa systemet för hela näringslivet innan det prövats huruvida det bör införas inom byggbranschen. Med det anförda avstyrker utskottet motion Sk354. Ersättning för ombudskostnader i skattemål Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår två motionsyrkanden om ökade möjligheter till ersättning för ombudskostnader i skattemål. Jämför reservation 11 (kd, c). Gällande bestämmelser Möjligheten att få ersättning för kostnader för bl.a. ombud i skattemål regleras i lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. Bestämmelserna innebär bl.a. att en skattskyldig som i ett mål har haft kostnader hos domstol eller andra myndigheter för ombud eller biträde, utredning eller annat som skäligen behövts för att ta till vara hans rätt skall beviljas ersättning om · han helt eller delvis vinner bifall till sina yrkanden i ärendet eller målet, · målet avser en fråga som är av betydelse för rättstillämpningen, eller · det finns synnerliga skäl för ersättning. Vissa kostnader får inte ersättas, t.ex. kostnader för deklaration och för eget arbete. Motionerna I motion Sk240 återkommer Kenneth Lantz (kd) med en begäran om en utredning om ökade möjligheter att få ersättning för ombudskostnader i ärenden och mål om skatt, bl.a. eftersom ombudskostnader i skattetvister regelmässigt är uteslutna från rättsskyddet i hemförsäkringen. I motion N306 (yrkande 12) av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkas förbättrade ersättningsmöjligheter för bl.a. småföretag att anlita experthjälp i skattemål. Motionärerna framhåller att för närvarande bara företag med god ekonomi har råd att driva skattemål på ett acceptabelt sätt. Utskottets ställningstagande Utskottet vill påpeka att de nuvarande bestämmelserna om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt innebar en utvidgning av ersättningsmöjligheterna för den enskilde, när de fick sin nuvarande utformning den 1 juli 1994. Utskottet har tidigare betonat att principen också bör vara att ersättning skall beviljas en skattskyldig som verkligen har behov av juridisk sakkunskap för att på ett effektivt sätt kunna föra sin talan. Det bör emellertid också beaktas att förvaltningsmyndigheter och förvaltningsdomstolar är skyldiga att självmant införskaffa den utredning som krävs, och att behovet av ombud i ett skattemål därför normalt sett är betydligt mindre än t.ex. i ett tvistemål vid allmän domstol. Att utforma ersättningsreglerna så att de kompenserar för eventuella brister i hemförsäkringarna kan enligt utskottets mening inte komma på fråga. Utskottet avstyrker med det anförda motionerna Sk240 och N306 yrkande 12. Betalningstidpunkten i skattekontosystemet Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår tre motionsyrkanden om att ändra bestämmelsen om betalningstidpunkt i skattekontosystemet. Jämför reservation 12 (m, fp, kd, c). Gällande bestämmelser m.m. De nu gällande inbetalningsdagarna beslutades i samband med skattekontoreformen (prop. 1996/97:100 del. 1 s. 228-290, bet. 1996/97:SkU23). Enligt den gällande ordningen skall deklarationen har kommit in till skattemyndigheten viss dag och skatten anses betald den dag betalningen bokförts på skattemyndighetens konto. Normalt skall betalningen ha skett den 12 i uppbördsmånaden (i januari och augusti den 17). Tidigare var inbetalningsdagen normalt den 10 i uppbördsmånaden, men då ansågs inbetalning ha skett den dag då beloppet betalades hos post eller bank eller en inbetalningshandling för girering lämnades till postkontor eller lämnades för postbefordran före sista tömningstillfället. Motionerna I motion Sk382 (yrkande 18) av Lars Leijonborg m.fl. (fp) krävs att förfallodagsregeln utformas så att redovisning och betalning skall ha sänts in senast ett angivet datum och att alla företag bör få möjlighet att göra sin redovisning på Internet. Enligt motion N306 (yrkande 13) av Maud Olofsson m.fl. (c) bör betalning anses ha kommit skattemyndigheten till handa den dag då inbetalning sker. Slutligen förespråkas i motion N396 (yrkandena 8 och 27) av Ingegerd Saarinen (mp) att det bör räcka om betalning av företagets skatter görs på förfallodagen och att frågan bör granskas av en ny utredning om småföretagens villkor. Utskottets ställningstagande Frågan om vid vilken tidpunkt en skattebetalning eller en skatteredovisning skall anses ha skett har behandlats av utskottet under en följd av år, senast i det av riksdagen godkända betänkandet 2000/01:SkU16 s. 28-30. Enligt den gällande ordningen skall deklarationen ha kommit in till skattemyndighet en viss dag och skatten anses betald den dag då betalningen bokförts på skatte- myndighetens konto. Utskottet vidhåller att det är en fördel att ha en ordning på skatteområdet som stämmer överens med civilrättsliga principer om hur betalning och redovisning görs i andra sammanhang. En ordning i enlighet med motionärernas önskemål skulle enligt utskottets uppfattning riskera att leda till en förslappning av hela betalningssystemet på skatteområdet och vara till förfång för alla de företagare som nu anpassat sina betalningsrutiner efter de regler som gäller. Till saken hör att det numera finns möjligheter som inte fanns tidigare att betala skatten genom bankgiro. Härigenom har tidsåtgången minskat för dem som föredrar denna betalningsform. Den gamla ordningen innebar vidare bekymmer genom att bankerna ibland låg på pengarna under förhållandevis lång tid för att, som det uppfattades, göra räntevinster. Med tanke på att den allt övervägande delen av statens skatteinkomster kommer in genom företagens inbetalningar på skattekontot av preliminärskatter, arbets- givaravgifter, bolagsskatter, mervärdesskatt m.m. skulle en återgång till den gamla ordningen under alla omständigheter innebära ett betydande bortfall av ränteinkomster för staten, som kanske skulle behöva neutraliseras genom att betalningsdagen tidigarelades ett par dagar (tidigare var den - som ovan nämnts - den 10 i uppbördsmånaden). Vad gäller förslaget i motion Sk382 om permanentning av försöket med redovisning på Internet är utskottet liksom motionärerna positivt inställt till ett sådant utnyttjande av modern teknik på detta område. Frågan är emellertid redan aktualiserad inom Finansdepartementet genom RSV:s rapport RSV 2002:7 Ett modernt sätt att deklarera - Utvärdering av försöksverksamhet med elektronisk skattedeklaration (eSKD). Beredning av detta ärende pågår inom departementet och något uttalande av riksdagen behövs därför inte. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Sk382 yrkande 18, N306 yrkande 13 och N396 yrkandena 8 och 27. Preliminär F-skatt vid ojämna inkomster under året Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår ett motionsyrkande om preliminär F-skatt vid ojämna inkomster under året. Jämför reservation 13 (fp, kd). Motionen I motion Sk382 (yrkande 17) av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkas en ändring av skattebetalningsreglerna så att en skatteinbetalning skall ske först efter det att en inkomst erhållits. Motionärerna menar att det nuvarande systemet kan leda till likviditetssvårigheter som kanske i slutändan leder till konkurs. Utskottets ställningstagande Utskottet vill erinra om följande. Den som bedriver näringsverksamhet skall betala preliminär skatt, vanligen i form av F-skatt eller särskild A-skatt. F-skatt och särskild A-skatt debiteras i en post och betalas med lika stora belopp varje månad. Skattemyndigheten får emellertid på begäran av den skattskyldige besluta att F-skatt och särskild A- skatt skall betalas endast under vissa kalendermånader, om den skattskyldiges näringsverksamhet pågår endast under en del av kalenderåret och det finns särskilda skäl (11 kap. 4 och 5 §§ SBL). Denna sistnämnda bestämmelsen är avsedd att minska problemen för företag där verksamhet pågår under endast en del av året, t.ex. en campingplats som har öppet endast under sommarmånaderna, och infördes i samband med skattekontoreformen (se prop. 1996/97:100, del 1, s. 406-407). Den sistnämnda bestämmelsen samt möjligheten för den skattskyldige att, om den preliminära skatten visar sig vara för hög med hänsyn till den faktiska inkomsten, begära ändrad beräkning av F-skatten genom att fylla i och skicka in en ny preliminär självdeklaration, finner utskottet tillräckliga för att gå dem till mötes som behöver anpassa sina skattebetalningar till följd av ojämna inkomster eller icke förutsedda inkomstbortfall under året. Utskottet avstyrker därför motion Sk382 yrkande 17. Momsredovisningsreglerna för småföretagare Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår en motion om att höja enmiljonkronorsgränsen för redovisning av moms i allmän självdeklaration och göra regeln tillämplig på handelsbolag. Gällande bestämmelser Enligt 10 kap. 31 § första stycket SBL skall redovisning av mervärdesskatten göras i självdeklaration om beskattningsunderlaget, exklusive gemenskapsinterna förvärv och import, beräknas uppgå till högst 1 miljon kronor. Handelsbolag och grupphuvudman skall dock, även i de fall de lämnar självdeklaration, ändå alltid redovisa momsen i skattedeklaration om skattemyn- digheten inte beslutat annat. Enligt 10 kap. 15 § samma lag får skattemyndigheten för bl.a. handelsbolag besluta att redovisningsperioden för mervärdesskatt skall vara ett helt beskattningsår om beskattningsunderlaget exklusive gemenskapsinterna förvärv och import för beskattningsåret beräknas uppgå till högst 200 000 kr. Motionen I motion Sk238 Yilmaz Kerimo och Tommy Waidelich (s) yrkas att gränsen 1 miljon kronor för att deklarera momsen i allmän självdeklaration skall höjas och göras tillämplig även på handelsbolag. Syftet är att underlätta momsredovisningen för mindre familjeföretag, även för dem som drivs i form av handelsbolag. Utskottets ställningstagande Gränsen 1 miljon kronor för att redovisa momsen i självdeklarationen gäller sedan 1996 och tillkom i samband med att nya tidpunkter för redovisning och betalning av mervärdesskatt infördes (prop. 1995/96:19 s. 18-19, bet. 1995/96:SkU11). I det dåvarande lagstiftningsärendet sades vidare i propositionen klart ifrån att det inte borde komma i fråga att tillåta helårsredovisning av mervärdesskatt för t.ex. handelsbolag upp till en årsomsättning på 1 miljon kronor. Förenklingsskäl, enhetlighetsskäl och konkurrensskäl åberopades. Reglerna har därefter överförts till 10 kap. 31 § SBL. Det skall samtidigt påpekas att det enligt 10 kap. 15 § SBL finns en möjlighet för handelsbolag att redovisa momsen på årsbasis om beskattningsunderlagen exklusive gemenskapsinterna förvärv och import för beskattningsåret beräknas uppgå till högst 200 000 kr. Utskottet anser att de förenklingsskäl m.m. som nämnts alltjämt har relevans och ställer sig därför tveksamt till motionärernas yrkande. Det bör enligt utskottets mening beaktas att bl.a. kontrollskäl talar emot att man höjer gränsen 1 miljon kronor för när det skall vara tillåtet att redovisa mervärdes- skatten i allmän självdeklaration. Därtill kommer att en reformering av beskattningsreglerna för handelsbolag har utretts av den s.k. Förenklings- utredningen som redovisat sina förslag i betänkande SOU 2002:35 Ny handelsbolagsbeskattning. Betänkandet är remissbehandlat och beredning pågår för närvarande inom Finansdepartementet. Utskottet anser att resultatet av regeringens överväganden i frågan om de framtida skattereglerna för handelsbolag bör avvaktas innan slutlig ställning tas till bl.a. sådana ändringsförslag som motionärerna har aktualiserat. Utskottet avstyrker därför motion Sk238. Handläggningstider vid återbetalning av mervärdesskatt Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår en motion om att införa maximitid vid handläggning av återbetalning av mervärdesskatt. Gällande bestämmelser Av Riksskatteverkets handledning för mervärdesskatteförfarandet 2002 (s. 195 f.) framgår följande. En grundprincip i skattekontosystemet är att överskott på skattekontot skall kunna återbetalas så snart som möjligt. Skattemyndighetens handläggning skall ske på sådant sätt att återbetalning kan verkställas så snabbt som omständigheterna i det enskilda fallet ger möjlighet till. Detta innebär dock inte att de allmänna kraven på noggrannhet och rättssäkerhet får eftersättas. Handläggningen skall alltid uppfylla krav som anges i förvaltningslagen (1986:223) och i skattelagstiftningen. En skattedeklaration som innehåller redovisning av överskjutande ingående moms blir alltid föremål för kontroll av skattemyndigheten. Detta kan medföra att återbetalningen inte görs omedelbart. När kontrollen är klar sker återbetalning under förutsättning att skattekontot visar ett överskott. Enligt 48 § skattebetalningsförordningen (1997:750) skall återbetalning av skatt ske skyndsamt. I 49 § samma förordning finns ytterligare bestämmelser om återbetalning av överskjutande ingående mervärdesskatt, vilka innebär att återbetalning av sådan skatt normalt skall göras senast vid utgången av kalendermånaden efter den kalendermånad då den skattskyldige senast skall lämna deklaration för den redovisningsperiod som skatten avser. Motionen I motion Sk243 av Håkan Larsson och Birgitta Sellén (c) krävs att det skall vara högst tre månaders handläggningstid för återbetalning av moms till små företag. Om detta inte kan uppfyllas inom stipulerad tid bör redovisat belopp omgående utbetalas till företagare. Motionärerna vill att företagarna skall slippa "ligga ute" med förhållandevis stora summor. Utskottets ställningstagande Utskottet noterar att detaljbestämmelserna om återbetalning av skatt, med angivande av sista dag för återbetalning och undantag härifrån då det behövs av kontrollskäl m.m., återfinns i skattebetalningsförordningen, dvs. regeringens verkställighetsföreskrifter till SBL. Utskottet håller med motionärerna om att det är viktigt att återbetalning av överskjutande ingående moms sker skyndsamt till berörda företag men anser att det saknas skäl för riksdagen att ingripa med lagregler på detta område som tillhör verkställighetsområdet. Utskottet avstyrker därför motion Sk243. Näringsidkares registreringsnummer Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att införa möjlighet för näringsidkare att välja ett frivilligt organisationsnummer för mer- värdesskatt. Jämför reservation 14 (fp). Gällande ordning och tidigare behandling Enskilda näringsidkare måste i dag använda sitt personnummer som identitetsbeteckning för sin näringsverksamhet. I 11 kap. 5 § mervärdesskattelagen (1994:200) föreskrivs att en skattskyldig skall ange sitt registreringsnummer till mervärdesskatt på sina fakturor och jämförliga handlingar, och registreringsnumret för mervärdesskatt är konstruerat utifrån person- eller organisationsnumret med vissa tillägg. Även då den skattskyldige inte är registrerad skall fakturan innehålla person- eller organisationsnummer om det finns ett sådant och annars en likvärdig uppgift. Andra företagsformer såsom aktiebolag eller handelsbolag tilldelas särskilda organisationsnummer som inte är identiska med ägarens personnummer. Ett förslag om att tilldela näringsidkare ett särskilt företagarnummer lades fram i betänkande SOU 1994:63 Personnummer - Integritet och effektivitet. Ett sådant företagarnummer skulle enligt utredningsförslaget kunna användas i stället för personnummer i olika sammanhang, t.ex. i faktura som utfärdas enligt mervärdesskattebestämmelserna. Personnummerutredningens förslag fick delvis ett kraftigt negativt remissutfall, och regeringen lade aldrig fram något förslag på grundval av utredningsbetänkandet (se prop. 1994/95:100 bil. 3.1 s. 91). Senare avslog riksdagen också en motion om ett tillkännagivande om ett särskilt momsregistreringsnummer för den som driver enskild firma (bet. 1994/95:SkU27 s. 35). Motionen I motion Sk382 (yrkande 19) av Lars Leijonborg m.fl. (fp) begärs ett tillkännagivande om att näringsidkare bör få rätt att välja ett frivilligt organisationsnummer för mervärdesskatt i stället för personnumret, som används i dag. Integritetsskäl åberopas. Utskottets ställningstagande Utskottet vill erinra om att ett förslag liknande det som motionärerna nu för fram tidigare har presenterats i ett utredningsbetänkande som dock, efter negativt remissutfall, inte ledde fram till någon proposition. Invändningarna gick i huvudsak ut på att integritetsaspekterna och klagomålen över personnummeranvändningen i detta sammanhang överdrivits, att ett system med dubbellagring av identiteter skulle ställa sig kostsamt och krångligt både att införa och hålla i drift samt att även andra register skulle påverkas. Utskottet fann så sent som förra året att dessa invändningar alltjämt hade relevans och att det nu - sedan systemet med förtryckta deklarationer kommit att omfatta även näringsidkare - till och med blivit ännu viktigare att undvika dubbla registreringsuppgifter hos skattemyndigheterna, med tanke på att ett sådant system skulle innebära merarbete, ett krångligare förfarande och en ökad risk för fel i hanteringen. Utskottet vidhåller denna uppfattning och avstyrker motion Sk382 yrkande 19. Generalklausuler och skatteflyktslagen Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår två motionsyrkanden om att göra ett uttalande riktat mot generalklausuler i skattelagstiftningen samt avskaffa generalklausulen i skatteflyktslagen. Jämför reservation 15 (m, fp, kd). Bakgrund År 1980 infördes en lag mot skatteflykt. Lagen, som var av tillfällig karaktär, skärptes 1982 och förlängdes i olika omgångar tills den upphävdes hösten 1992. Den 1 juli 1995 återinfördes lagen (prop. 1994/95:209, bet. 1994/95:SkU30). Reglerna gavs därefter en något ändrad utformning som trädde i kraft den 1 januari 1998 och alltjämt gäller (prop. 1996/97:170, bet. 1997/98:SkU3). Motionerna I motion Sk367 (yrkandena 5 och 6) av Lennart Hedquist m.fl. (m) hemställs om ett uttalande om att det inte är rimligt med generalklausuler i skattelagstiftningen. Motionärerna yrkar dessutom att skatteflyktslagen avskaffas. Även i motion Sk382 (yrkande 20) av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkas att generalklausulen i skatteflyktslagen avskaffas. Utskottets ställningstagande Liksom vid sin tidigare prövning av skatteflyktslagen och den s.k. generalklausulen i denna lag finner utskottet att det alltjämt finns utrymme för sådana förfaranden som är att betrakta som skatteflykt genom att t.ex. skillnaderna i beskattningen av arbetsinkomster och kapitalinkomster och andra asymmetrier i beskattningssystemet utnyttjas för att uppnå orättmätiga fördelar. De lagtolkningsmetoder som finns har visat sig otillräckliga när det gäller att förhindra och motverka skatteflyktsförfaranden, och det finns därför enligt utskottets uppfattning ett behov av en lagstadgad tolkningsanvisning som ger möjlighet att under vissa förutsättningar ingripa mot förfaranden som inte kan förhindras eller motverkas med annan lagstiftning. Utskottet anser således att skatteflyktslagen och generalklausulen fyller en viktig funktion och avstyrker således motion Sk367 yrkandena 5 och 6 och motion Sk382. Folkbokföring av studerande Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår två motionsyrkanden om rätt för studerande att få vara folkbokförda på sin tidigare hemort eller var de vill. Jämför reservation 16 (c). Gällande bestämmelser Folkbokföringen skall bedömas efter de faktiska förhållandena, och någon valfrihet i fråga om var man skall vara folkbokförd finns enligt gällande regler (med några få undantag) inte. Vuxna studerande skall folkbokföras där de regelmässigt tillbringar sin dygnsvila enligt samma regler som gäller för vuxna i allmänhet. Elever under 18 år som bor tillsammans med föräldrar eller andra anhöriga anses i folkbokföringssammanhang bosatta där, även om de på grund av skolgång regelmässigt tillbringar sin dygnsvila på annat håll. Detsamma gäller elever som fyllt 18 år så länge studierna avser grundskole- eller gymnasiestudier eller motsvarande. Motionerna I motion K241 (yrkande 4) av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkas att studerande som flyttat till studieorten skall få fortsätta att vara folkbokförda på sin tidigare hemort. Även i motion Sk312 av Jörgen Johansson (c) yrkas att studerande skall få välja var de vill vara folkbokförda. Motionärerna anser att unga studerande inte bör tvingas att skriva sig på högskoleorten eftersom det är viktigt att de kan behålla möjligheten att ta politiska förtroendeuppdrag i sin hemkommun. Utskottets ställningstagande Som framgått kan elever under 18 år och äldre elever som fortsätter grundskole- eller gymnasiestudier och som har egentligt hemvist tillsammans med föräldrar eller andra anhöriga folkbokföras där, trots att de tillbringar dygnsvilan på annat håll. Andra studerande följer huvudregeln som innebär att folkbokföringen skall bedömas efter de faktiska omständigheterna. Någon valfrihet i fråga om var en person skall vara folkbokförd finns med några få undantag inte. Utskottet, som vid åtskilliga tillfällen tidigare har behandlat den nu aktuella frågan, vidhåller att det inte finns någon anledning att utöka de nämnda undantagen med högskolestuderande och avstyrker motionerna K241 yrkande 4 och Sk312. Månadsvis eller kvartalsvis folkbokföring Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår en motion med förslag om månadsvis eller kvartalsvis folkbokföring. Gällande bestämmelser Folkbokföring sker löpande under året. Som huvudregel vid flyttning gäller den nya folkbokföringen fr.o.m. flyttningsdagen. En person skall folkbokföras där vederbörande är att anse som bosatt, dvs. där han eller hon regelmässigt tillbringar sin dygnsvila, eller, när byte av bostad har skett, där han eller hon kan antas komma att regelmässigt tillbringa sin dygnsvila. En person anses regelmässigt tillbringa sin dygnsvila där han eller hon under sin normala livsföring tillbringar dygnsvilan minst en gång i veckan eller i samma omfattning men med en annan förläggning i tiden. Om en person under en på förhand bestämd tid av högst sex månader tillbringar sin dygnsvila på annan fastighet än den där han eller hon har sitt egentliga hemvist, anses detta inte leda till ändrad bosättning. I vissa lagar finns det bestämmelser som tar sikte på den enskildes folkbokföring den 1 november, t.ex. i skattebetalningslagen (beslutande myndighet), inkomstskattelagen (kommunal inkomstskatt) och socialförsäkringslagen (rätt kassa för inskrivning). Enligt inkomstskattelagen avses med hemortskommun den kommun där en fysisk person författningsenligt skall vara folkbokförd den 1 november året före inkomståret. Motionen I motion Sk217 av Håkan Larsson (c) begärs ett tillkännagivande om att det bör införas en kvartalsvis eller månadsvis folkbokföring. Motionären framhåller att antalet folkbokförda invånare i kommunen den 1 november avgör bl.a. skatteutjämningsbidraget, nivån på kostnadsutjämningsbidraget, nivån på det invånarrelaterade statsbidraget och nivån på det åldersrelaterade statsbidraget. Det förespråkade systemet skulle enligt motionärens uppfattning vara till fördel för bl.a. turistkommuner där säsongsarbetare arbetar periodvis inom turismen. Utskottets ställningstagande Utskottet vill erinra om att grundprincipen i folkbokföringslagen är att människor skall vara folkbokförda där de faktiskt är bosatta, dock att kortare vistelser på annan ort än den där man har sitt egentliga hemvist - högst sex månader - normalt inte bör leda till ändrad bosättning. De skäl motionären åberopat för att ändra folkbokföringsreglerna - beräkningen av nivån på skatteutjämningsbidraget m.m. - är enligt utskottets uppfattning inte tillräckliga för att en sådan åtgärd skall övervägas. Utskottet avstyrker därför motion Sk217. Sockennamn som administrativ enhet i folkbokföringen Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår två motionsyrkanden om att införa sockennamn som administrativ enhet i folkbokföringen. Bakgrund Enligt folkbokföringslagen skall en person folkbokföras på den fastighet, i vissa fall även lägenhet, och i den territoriella församling där vederbörande är att anse som bosatt. Sverige är indelat i territoriella församlingar, som i dag är kyrkliga. Folkbokföring sker enligt folkbokföringslagen inte i socken men gränserna för de äldre socknarna sammanfaller i många fall med församlingsgränserna. I betänkande SOU 2000:17 Folkbokföring efter statikyrkareformen m.m. föreslog Utredningen om folkbokföring i församling att territoriell församling skulle utmönstras ur folkbokföringslagen och ersättas med kommun. Ett stort antal remissinstanser riktade kritik mot detta förslag. I budgetpropositionen för år 2002 anförde regeringen som sin bedömning att folkbokföring även fortsättningsvis bör ske i territoriell församling inom Svenska kyrkan (prop. 2001/2002:1, utg.omr. 3, s. 21). Motionerna I motion Kr369 (yrkande 6) av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd) yrkas att sockennamnen bör finnas kvar i folkbokföringen. Även i motion Sk271 av Birgitta Carlsson och Kenneth Johansson (c) begärs att sockenbegreppet åter skall användas i folkbokföringssammanhang. Motionärerna finner det angeläget att denna del av det svenska kulturarvet bevaras. Utskottets ställningstagande Utskottet vill erinra om att socken upphörde att fungera som begrepp redan genom kommunalrättsreformen 1862. Däremot fortsatte församlingsbegreppet, som i många fall i geografiskt hänseende sammanföll med sockenbegreppet, att användas i folkbokföringssammanhang. Som nyss nämnts kommer folkbokföringen även i fortsättningen att ske i territoriell församling inom Svenska kyrkan. Liksom förra året, då utskottet med hänvisning till regeringens ställningstagande avstyrkte ett antal motioner liknande de nu aktuella, finner utskottet att motionerna Kr369 yrkande 6 och Sk271 får anses tillgodosedda. Utskottet avstyrker därför motionerna. Rätt att identifiera sig som tillhörande en etnisk minoritet i folkbokföringen Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår en motion om rätt att identifiera sig som tillhörande en etnisk minoritet i folkbokföringen. Motionen I motion Sk274 (yrkandena 1 och 2) av Ana Maria Narti (fp) föreslås att befolkningsstatistiken avseende folkminoriteter bör bygga på människors frivilligt uttalade önskan att tillhöra viss etnisk minoritet. Denna identitet bör kunna få registreras. Utskottets ställningstagande Utskottet anser att motionären måste mena registrering i folkbokföringen eftersom det knappast kan vara fråga om något annat register. Denna registreringsverksamhet regleras numera i lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i skatteförvaltningens folkbokföringsverksamhet. För vissa närmare bestämda ändamål (samordnad behandling av folkbokföringsuppgifter m.m.) skall det finnas en folkbokföringsdatabas som får innehålla sådana uppgifter som person- eller samordningsnummer, namn, födelsetid, födelsehemort, födelseort, adress, folkbokföringsfastighet m.m. Vidare får bl.a. inflyttning från utlandet registreras. Utskottet anser att uppgifter om etnisk tillhörighet kan vara känsliga och att det kan finnas en risk för att uppgifterna skulle kunna missbrukas. Uppgifter om etnisk tillhörighet behövs inte heller för de syften som folkbokföringen skall fylla och kan därför inte motiveras med ändamålet med registret. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion Sk274 yrkandena 1 och 2. Skyddad identitet för personer som dömts för vissa våldsbrott Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår en motion om att inskränka rätten till skyddad identitet för personer som dömts för vissa våldsbrott. Gällande bestämmelser Uppgifter som registreras i folkbokföringen är som huvudregel offentliga. I vissa fall kan det dock vålla olägenhet för en person att sådana uppgifter lämnas ut. Med hjälp av t.ex. adressuppgift från ett folkbokföringsregister kan en förföljare spåra upp en viss person för att hota eller utöva våld mot personen. Även andra uppgifter som registreras inom folkbokföringen kan användas som ett led i förföljelse. För att uppgifterna i folkbokföringen inte skall kunna missbrukas på detta sätt finns vissa möjligheter att vidta åtgärder till skydd för förföljda personer. Sekretessmarkering i folkbokföringsregistren är den första skyddsåtgärd som tillgrips när man kan befara att folkbokföringsuppgifter kan komma till användning för personförföljelse. Markeringen anger att särskild försiktighet bör iakttas vid bedömningen av om uppgifter av personen i fråga bör lämnas ut, eftersom uppgifterna kan omfattas av sekretess. Sekretessmarkering är alltså avsedd att ge myndigheterna en varningssignal vid utlämnande av uppgifter som normalt sker utan särskild sekretessprövning. Sekretessmarkering har använts inom folkbokföringen under många år, och skatteförvaltningen har utarbetat särskilda rutiner för systemet. Så kallad kvarskrivning regleras i 16 § folkbokföringslagen (1991:481). Enligt denna bestämmelse får en person som av särskilda skäl kan antas bli utsatt för brott, förföljelser eller allvarliga trakasserier på annat sätt medges att vid flyttning vara folkbokförd på den gamla folkbokföringsorten. Kvarskrivning kan ske endast efter ansökan av den enskilde och får medges endast om den enskildes behov av skydd inte kan tillgodoses genom besöksförbud eller på annat sätt. Kvarskrivningen får avse även den flyttande personens medflyttande familj. Bestämmelser om fingerade personuppgifter infördes den 1 juli 1991 och regleras i lagen (1991:483) om fingerade personuppgifter. Enligt lagen kan en folkbokförd person som riskerar att bli utsatt för särskilt allvarlig brottslighet som riktar sig mot dennes liv, hälsa eller frihet medges att använda andra personuppgifter om sig själv än de verkliga (fingerade personuppgifter). Det krävs också att personen inte kan ges tillräckligt skydd på annat sätt. Huvudregeln är att medgivandet gäller för obegränsad tid, men det får begränsas till viss tid. Ett medgivande att använda fingerade personuppgifter får även ges åt en familjemedlem som varaktigt bor tillsammans med den person som riskerar att bli utsatt för allvarlig brottslighet. Motionen I motion Sk277 av Anita Sidén och Elizabeth Nyström (m) hemställs att rätten till skyddad identitet (spärrmarkering, kvarskrivning eller fingerade personuppgifter) inte skall gälla för personer som avtjänar straff för våldsbrott och som bedöms utgöra en risk för andra personers säkerhet eller som av andra skäl kan antas ägna sig åt sådan omfattande kriminell verksamhet som underlättas av detta skydd. Motionärerna framhåller att rätten till skyddad identitet har kommit att innebära ett skydd för grovt kriminella personer att fortsätta kriminell verksamhet. Utskottets ställningstagande När utskottet förra året behandlade en liknande motion inhämtade utskottet yttrande av RSV som motsatte sig en ordning som skulle innebära att sekretesslagen inte skulle gälla lika för alla. Vidare ansåg RSV att förslaget var kategoriserande och att det skulle innebära ytterligt svåra gränsdragningsproblem. För närvarande arbetar två utredningar med offentlighets- och sekretessfrågor respektive personsäkerhetsfrågor, alltså frågor som berör systemet med skyddad identitet. Den ena utredningen är Offentlighets- och sekretesskommittén (Ju 1999:06, dir. 1998;32) och den beräknas avsluta sitt arbete den 31 december 2003. Den andra utredningen har antagit namnet Personsäker- hetsutredningen (Ju 2001:10, dir. 2001:107) och den beräknas vara färdig den 1 september 2003. Utskottet anser att ett ställningstagande till sådana förslag till förändringar av reglerna om skyddad identitet som väckts i motion Sk277 bör anstå till dess att resultatet av utredningarna föreligger och en samlad bedömning på området låter sig göra. Utskottet avstyrker följaktligen motionen. Folkbokföring vid könsbyte Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår en motion om reglerna för folkbokföring vid könsbyte. Gällande bestämmelser Enligt 7 kap. 15 § sekretesslagen (1980:100) gäller sekretess i verksamhet som avser folkbokföringen för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon honom eller henne närstående lider men om uppgiften röjs. Om uppgiften omfattas av sekretess kan den ändock lämnas ut i vissa fall. En sekretessbelagd uppgift får t.ex. lämnas till myndighet, om det är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas har företräde framför det intresse som sekretessen skall skydda. För att uppmärksamma att sekretess kan gälla för uppgiften kan en s.k. sekretessmarkering införas i folkbokföringsdatabasen för berörd person. Sekretessmarkeringen innebär dock inte någon starkare sekretess för uppgiften. Motionen I motion Sk387 av Elizabeth Nyström och Lars Lindblad (m) begärs ett bättre skydd i folkbokföringen så att uppgiften att en person genomgått könsbyte inte kommer ut. Motionärerna efterlyser förbättringar i rutinerna vid tilldelning av nytt personnummer, borttagande av den tidigare länsvisa anknytningen till personnumret samt nya duplikathandlingar med korrigerad identitet i stället för den gamla, när de gamla handlingarna visar den tidigare könstillhörigheten. Motionärerna nämner som exempel betyg och intyg. Utskottets ställningstagande Enligt utskottets bedömning torde uppgifter om könsbyten normalt omfattas av sekretess enligt 7 kap. 15 § sekretesslagen. Utskottet är medvetet om att folkbokföringsförhållandena för personer som genomgått könsbyte är en särdeles känslig fråga och att dessa personer av förståeliga skäl kan finna det utomordentligt angeläget att den tidigare identiteten inte röjs, men utskottet anser ändå att gällande bestämmelser ger ett fullgott skydd även i sådana fall. Det andra uppgivna problemet - om personnumrens länsvisa anknytning - är enligt utskottets uppfattning av övergående karaktär eftersom personnumren inte längre tilldelas efter länstillhörighet. När det slutligen gäller ändring av gamla handlingar, betyg o.d. har riksdagens lagutskott tidigare uttalat att det inte kan komma i fråga att i lag införa en tvingande skyldighet för den som någon gång, kanske långt tillbaka i tiden, utfärdat betyg, intyg eller liknande, att göra ändringar i ett dokument som vid tiden för utfärdandet var helt korrekt (se bet. 1999/2000:LU16). Skatteutskottet är av samma uppfattning. Med det anförda avstyrker utskottet motion Sk387.
Reservationer Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet. 1. Enklare redovisning och deklaration för företagen (punkt 1) - m, fp, kd, c av Anna Grönlund (fp), Lennart Hedquist (m), Per Landgren (kd), Anne-Marie Pålsson (m), Roger Karlsson (c), Björn Hamilton (m) och Anne-Marie Ekström (fp). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i reservation 1 anförs om enklare redovisning och deklaration för företagen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:Sk382 yrkande 15 och 2002/03:Sk417 yrkande 22 samt bifaller delvis motion 2002/03:N396 yrkande 29. Ställningstagande De nuvarande redovisnings- och skattereglerna är i princip desamma för stora och små företag. Liksom motionärerna ifrågasätter vi om det bör vara så och efterlyser förslag till förenklade regler för småföretag. Den mur av blanketter, byråkrati och misstänksamhet som fortfarande möter den som vill starta ett eget företag måste rivas. Vi håller också med motionärerna om att regelverket inte bör utformas för att i första hand underlätta för myndigheterna att granska företagen utan med tanke på att reglerna skall vara lätta att följa och förstå för företagen. Dessutom krävs en rejäl rensning i regelverket. I ett läge när landet behöver många nya företagare är det angeläget att i förenklingssyfte genomföra sådana förslag som t.ex. en förenklad deklaration för företagare. Reglerna är i dag för komplicerade och gör det svårt för många av landets småföretagare att deklarera själva. Med det anförda tillstyrker vi motionerna Sk417 yrkande 22 och Sk382 yrkande 15 och föreslår att riksdagen gör ett tillkännagivande i enlighet med det anförda. Motion N396 yrkande 29 får härigenom anses rimligen tillgodosedd. 2. F-skattsedel (punkt 2) - fp av Anna Grönlund (fp) och Anne-Marie Ekström (fp). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i reservation 2 anförs om F-skattsedel. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Sk382 yrkande 16 och bifaller delvis motionerna 2002/03:Sk251, 2002/03:Sk333, 2002/03:N212 yrkande 2, 2002/03:N306 yrkande 2 och 2002/03:A224 yrkande 5 samt avslår motionerna 2002/03:Sk305 och 2002/03:Sk391. Ställningstagande Vi håller med motionärerna bakom motion Sk382 om att möjligheterna att få sig tilldelad en F-skattsedel i dag är alltför begränsade. Reglerna stänger ute många entreprenörer som vill starta eget. Trots att frågan om en uppluckring av reglerna har diskuterats i många år har ingenting hänt. Bland annat innebär reglerna att företagaren inte tidigare bör ha varit anställd hos uppdragsgivaren. Vidare bör företagaren inte heller använda uppdragsgivarens utrustning eller ha endast ett fåtal kunder som anlitar företagets tjänster under långa perioder. Företagaren bör inte bedriva ekonomisk verksamhet av "allmän karaktär" och inte heller ha en låg ekonomisk risk. Dessa krav innebär sammantaget att nyföretagandet inom tjänstesektorn hindras allvarligt, och bl.a. missgynnas kvinnor som skulle kunna starta eget inom vårdsektorn. Vi har också fått indikationer på att godtycklighet och olika behandling vid F-skattsedeltilldelningen förekommer beroende på var i landet man lämnar in sin ansökan. Det anförda visar enligt vår mening att det finns ett behov av en reformering av reglerna om F-skattsedelstilldelning. När det gäller inriktningen av en sådan reform delar vi uppfattningen i motion Sk382 att denna inriktning bör vara att alla som vill skall kunna få ut en F- skattsedel för att kunna bedriva verksamhet i egen regi, givetvis under förutsättning att man inte har näringsförbud eller skatteskulder. I motion Sk382 pekas också på en annan åtgärd som kan underlätta etableringen av nya företag. I dag finns det olika rådgivande organ som är till för att underlätta startandet av nya företag, värdera affärsidéer och göra ekonomiska bedömningar. Vissa har specialiserat sig på att hjälpa invandrare att starta eget. Dessa rådgivande organ bör få ökat stöd, anför motionärerna. Vi delar denna uppfattning. Vad nu anförts bör riksdagen med bifall till motion Sk382 yrkande 16 som sin mening ge regeringen till känna. Övriga nu behandlade motioner tillstyr- ker vi delvis utom de två s-motionerna Sk305 och Sk391 som vi avstyrker. 3. F-skattsedel (punkt 2) - c av Roger Karlsson (c). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i reservation 3 anförs om F-skattsedel. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:N306 yrkande 2 och bifaller delvis motionerna 2002/03:Sk251, 2002/03:Sk333, 2002/03:Sk382 yrkande 16, 2002/03:N212 yrkande 2 och 2002/03:A224 yrkande 5 samt avslår motionerna 2002/03:Sk305 och 2002/03:Sk391. Ställningstagande Innehav av F-skattsedel är viktigt för alla företagare och särskilt viktigt för tjänsteföretagare, eftersom bara ett sådant innehav befriar kunden från ansvaret att behöva betala skatt och arbetsgivaravgift på ersättningen för den utförda tjänsten. Utan F-skattsedel kommer man lätt till korta i konkurrensen. På landsbygden är innehavet särskilt viktigt eftersom en stor del av befolkningen är beroende av företagande, särskilt småföretagande. Det är sant att det har gjorts vissa förbättringar såvitt gäller möjligheterna att erhålla F- skattsedel. Bland annat skedde den 1 januari 1998 en regeluppmjukning som innebar att det numera är skattemyndigheten som skall visa att det finns skälig anledning att anta att näringsverksamhet varken bedrivs eller kommer att bedrivas för att skattemyndigheten skall vägra utfärda F-skattsedel åt någon som vill få en sådan sedel och som uppger sig bedriva eller ha för avsikt att bedriva näringsverksamhet här i landet (prop. 1997/98:33, bet. 1997/98:SkU9). Ändå anser jag i likhet motionärerna bakom motion N306 att skattemyndigheternas tillämpning av reglerna fortfarande kan vara alldeles för snäv då det gäller bedömningen om den sökande kommer att bedriva näringsverksamhet i skattelagarnas mening. Skattemyndigheternas bedömning i denna fråga bygger i sin tur på ett självständighetskriterium som bl.a. innebär att den som endast har uppdrag från sin tidigare arbetsgivare inte anses bedriva näringsverksamhet. Denna praxis är särskilt olycklig för sjukvårdspersonal som vill starta eget men for- mellt säljer sina tjänster endast till landstinget eller kommunen och som därför är så att säga diskvalificerade från F-skattsedelsinnehav så länge inte andra kunder till de producerade tjänsterna kan uppbringas. Kvinnor drabbas särskilt hårt av systemet. Sjuksköterskor hindras från att starta eget eftersom de i regel bara har landstinget och möjligen kommunen som uppdragsgivare för tjänsten. Efter ett bakslag i domstol har Vårdförbundet reagerat kraftigt mot detta förhållande. Som framhålls i motion N306 borde, med enklare regler för att få F-skattsedel, administrationen kunna effektiviseras och handläggningstiderna kortas. Detta skulle naturligtvis vara en fördel. En tanke som bör prövas seriöst är att tilldela alla som föds här i landet en latent F-skattsedel som sedan skulle kunna aktiveras i vuxen ålder av de personer som vill starta ett eget företag. Denna F- skattsedel skulle sedan få återkallas endast på sakliga grunder. Det anförda bör ges regeringen till känna, vilket innebär att jag tillstyrker motion N306 yrkande 2 och tillstyrker delvis motionerna 2002/03:Sk251, 2002/03:Sk333, 2002/03:Sk382 yrkande 16, 2002/03:N212 yrkande 2 och 2002/03:A224 yrkande 5. Motionerna 2002/03:Sk305 och 2002/03:Sk391 avstyrks. 4. Redovisning av arbetsgivaravgifter m.m. på slutskattsedeln (punkt 3) - m, fp av Anna Grönlund (fp), Lennart Hedquist (m), Anne-Marie Pålsson (m), Björn Hamilton (m) och Anne-Marie Ekström (fp). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i reservation 4 anförs om redovisning av arbetsgivaravgifter m.m. på slutskattsedeln. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Sk328 och bifaller delvis motionerna 2002/03:Sk229 och 2002/03:Sk322. Ställningstagande Pensionsreformen har inneburit ett ökat behov för den enskilde att få information om de pensionsinbetalningar som sker samtidigt som övriga preliminärskatte- och avgiftsinbetalningar. Stora delar av de samlade arbetsgivaravgifterna, som erläggs för olika ändamål, skapar alltså en personlig tillgång för den individ som avgifterna betalas för. Vi håller därför med motionärerna bakom motion Sk328 att slutskattsedlarna som alla inkomsttagare får varje år från skattemyndigheten bör vara utformade så att denna uppgift framgår. De frivilliga kyrkliga medlemsavgifterna, som bärs upp på samma sätt som preliminärskatterna, är också en annan sorts inbetalning än de vanliga skatterna och arbetsgivaravgifterna. Till skillnad från skatter och arbetsgivaravgifter är den kyrkliga medlemsavgiften en frivillig avgift. Den bör därför särredovisas på slutskattsedeln så att det klart framgår att den inte ingår i de sammanlagda skatterna och arbetsgivaravgifterna. Med en uppställning som gör det möjligt att överblicka arbetsgivaravgifternas, pensionsavgifternas och de kyrkliga avgifternas storlek ges skattebetalarna dessutom en bättre information om det allmännas skatte- och avgifts- uttag på löner och andra arbetsinkomster, vilket är positivt. Med nuvarande datateknik bör en sådan utökad information på slutskattsedeln inte vålla nämnvärt merarbete för skattemyndigheterna, och vinsten i form av ett ökat medvetande hos medborgarna om skatternas och avgifternas storlek överväger stort de eventuella nackdelarna i form av ökade administrativa insatser. Med det anförda tillstyrker utskottet motion Sk328 och tillstyrker delvis motionerna Sk229 och Sk322. 5. Betalning av kvarskatt (punkt 6) - v av Per Rosengren (v). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att utskottets förslag under punkt 6 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i reservation 5 anförs om betalning av kvarskatt. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Sk309. Ställningstagande Vänsterpartiet har tidigare uppmärksammat de problem med inbetalningen av kvarskatten som uppstod fr.o.m. inkomståret 1998 i samband med ikraftträdandet av skattekontoreformen. Enligt de gamla reglerna var det arbetsgivaren som hade ansvaret för att den kvarstående skatten betalades in. I det nya systemet är det helt upp till den skattskyldige själv att betala in obetald slutlig skatt. Detta har medfört ett ökat antal ärenden hos kronofogdemyndigheten. Jag håller med Vänsterpartiet om att arbetsgivarens skyldighet att medverka vid betalningen av kvarstående skatt bör återinföras. De nya reglerna innebär också att en skattskyldig med förenklad deklaration som får sitt slutskattebesked i slutet av augusti skall betala in den kvarstående skatten senast den sista november samma år. Detta leder till stora problem för bl.a. dem som har att försörja en barnfamilj, då slutet av året ofta innebär stora påfrestningar på familjeekonomin. I detta sammanhang vill jag påpeka att skatteutskottet både våren 2000 och 2001 efterlyste en utvärdering av det nya systemet för inbetalning av kvarskatt för att utröna vilka konsekvenser detta fått för såväl myndigheter som skattskyldiga. Någon sådan utvärdering har inte setts till, och jag kräver nu att den kommer till stånd. Detta bör ges regeringen till känna, och det innebär att jag tillstyrker motion Sk309. 6. Skatte- och tulltillägg m.m. (punkt 7) - fp, c av Anna Grönlund (fp), Roger Karlsson (c) och Anne-Marie Ekström (fp). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i reservation 6 anförs om skatte- och tulltillägg m.m. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:Sk327 och 2002/03:N306 yrkande 11 och bifaller delvis motionerna 2002/03:K379 yrkande 11, 2002/03:Fi256 yrkande 25, 2002/03:Sk367 yrkan- dena 2-4 och 7-9 och 2002/03:N227 yrkande 6. Ställningstagande Det strider enligt vår mening mot ett rimligt rättsmedvetande att en företagare tvingas betala in ett eventuellt skattetillägg och en upptaxerad summa, även om skattemyndighetens beslut har överklagats till domstol och den rättsliga prövningen ännu inte ägt rum. Vi håller med motionärerna bakom motionerna Sk327 och N306 om att ett eventuellt skattetillägg och en eventuell upptaxering inte bör behöva betalas in förrän dom avkunnats i sista rättsinstans i de fall en företagare väljer att överklaga ett beslut från skattemyndigheten. Skattelagstiftningen bör därför förändras så att inbetalning av skattetillägg skall göras först då en tvist är definitivt avgjord. I sak anser vi vidare att ett subjektivt rekvisit bör införas så att den som i alla fall försökt att lämna korrekta uppgifter inte straffas med något skattetillägg. Vidare bör möjligheterna till befrielse från skattetillägg ändras så att det räcker med att det är oskäligt att ta ut skattetillägget för att besluta om befrielse härifrån. Vi biträder också förslaget att en omprövning av beslut om skattetillägg med anledning av ett överklagande skall ha skett inom tre månader från att överklagandet inkom till skattemyndigheten och att målet skall vara avgjort hos länsrätten inom tre månader från skattemyndighetens om- prövningsbeslut med anledning av överklagandet. Det är också viktigt att oskyldiga inte på ett godtyckligt sätt drabbas av straff som kan leda till oreparabla ekonomiska skador och att grundläggande mänskliga rättigheter inte åsidosätts. Vi ställer oss därför också bakom förslaget att de skattskyldiga skall kunna medges anstånd med betalning av skattetillägg utan att ställa säkerhet även då beloppet är obetydligt. Vi anser att riksdagen bör som sin mening ge det anförda regeringen till känna. Det innebär att vi tillstyrker motion Sk327 och motion N306 yrkande 11 och tillstyrker delvis övriga nu behandlade motioner. 7. Skatte- och tulltillägg m.m. (punkt 7) - m av Lennart Hedquist (m), Anne-Marie Pålsson (m) och Björn Hamilton (m). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i reservation 7 anförs om skatte- och tulltillägg m.m. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:K379 yrkande 11, Sk367 yrkandena 2-4 och 7-9 och 2002/03:N227 yrkande 6 och bifaller delvis motionerna 2002/03:Fi256 yrkande 25, 2002/03:Sk327 och 2002/03:N306 yrkande 11. Ställningstagande Det är otroligt genant för Sverige att ha blivit fällt i Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna därför att skattetilläggsreglerna - och andra bestämmelser som har ett samband med dessa regler - i flera viktiga hänseenden strider mot Europakonventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Det är nu av största vikt att åtgärder vidtas snarast för att undanröja konflikterna mellan konventionen och den svenska rätten och bringa skattetilläggssystemet i full överensstämmelse med konventionen. En god utgångspunkt är regeringens egen utredning Skattetilläggsutredningen som i sitt betänkande SOU 2001:25 Skattetillägg m.m. har lagt fram flera förslag som vi finner förnuftiga och som bör kunna genomföras utan dröjsmål. Bland annat ställer vi oss helt bakom själva utgångspunkten i kommitténs förslag som innebär att skattetillägg endast skall kunna tas ut om den oriktiga uppgiften kan anses ha lämnats med uppsåt eller av oaktsamhet som med hänsyn till omständigheterna inte kan anses ursäktlig. Motsvarande förändringar bör enligt både kommitténs och vår mening genomföras när det gäller tulltillägg. Ett förslag från kommittén som vi däremot avvisar är att av statsfinansiella skäl höja procentsatsen på mervärdesskatte-, punktskatte- och socialförsäkringsområdet, eftersom gängse finansieringsfilosofi inte bör eller kan tillämpas då det gäller straffrättsliga påföljder. I motion K379, N227 och Sk367 förs fram ytterligare förslag som vi biträder eftersom de enligt vår mening skulle stärka rättssäkerheten. En viktig sak är att tulltilläggen avskaffas när det är fråga om periodiseringsfel. Vidare bör handläggningstiderna vid överklaganden om skattetillägg kortas rejält, och vi efterlyser också en tidsgaranti på 24 månader från skattemyndighetens besked till dess att dom i högsta instans i mål om skattetillägg föreligger. Vidare bör möjligheterna för småföretag att få ersättning för experthjälp vid skattemål förbättras, förfallodagsregeln ändras så att en betalning skall anses ha kommit skattemyndigheten till handa den dag då inbetalning sker samt generellt anstånd med betalning medges om den skattskyldige begär omprövning av eller överklagar sin taxering eller något annat skattebeslut. Undantag härifrån bör kunna komma i fråga bara om den skattskyldiges begäran om omprövning eller den skattskyldiges överklagning är uppenbart ogrundad. Slutligen anser vi att den skattskyldige inte skall kunna tvingas att medverka i en skatteutredning som kan övergå i en brottmålsutredning och leda till en fällande dom mot den skattskyldige själv. En parlamentarisk utredning bör tillsättas med uppdrag att framlägga förslag som förbättrar rättssäkerheten på skatteområdet. Vad som nu anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Det innebär att vi tillstyrker motionerna K379 yrkande 11, N227 yrkande 6 och Sk367 yrkandena 2-4 och 7-9 och tillstyrker delvis övriga nu behandlade motioner. 8. Skatte- och tulltillägg m.m. (punkt 7) - kd av Per Landgren (kd). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i reservation 8 anförs om skatte- och tulltillägg m.m. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Fi256 yrkande 25 och bifaller delvis motionerna 2002/03:K379 yrkande 11, 2002/03:Sk327, 2002/03:Sk367 yrkandena 2-4 och 7-9, 2002/03:N227 yrkande 6 och 2002/03:N306 yrkande 11. Ställningstagande Förseningsavgift avseende självdeklarationer tas normalt ut av aktiebolag med 1 000 kr och för andra skattskyldiga med 500 kr, även om den stipulerade tiden för deklarationens avlämnande missats med bara någon enstaka dag. I vissa fall, vilka närmare anges i 5 kap. 5 § taxeringslagen, bestäms förseningsavgiften till fyra gånger nämnda belopp. Då det gäller de månatliga skattedeklarationerna uppgår förseningsavgiften normalt till 500 kr men i vissa fall till 1 000 kr. Jag anser i likhet med Kristdemokraterna att den nuvarande straffavgiften för försenade deklarationer bör slopas. Dessutom bör reglerna om förfallodag ändras så att - som det var förut - betalningen skall anses ha skett den dag då betalningen skedde i post eller bank. Vidare efterlyser jag ett enklare system för föreningar som tillfälligt betalar ut skattepliktiga arvoden eller liknande. Det är enligt min mening onödigt att föreningarna i dessa fall först måste registrera sig som arbetsgivare och sedan avregistrera sig. Jag anser att riksdagen bör som sin mening ge det anförda regeringen till känna. Det innebär att jag tillstyrker motion Fi256 yrkande 25 och tillstyrker delvis övriga nu behandlade motioner. 9. Skattekontroll, revisioner, kontrollbesök, m.m. (punkt 8) - m av Lennart Hedquist (m), Anne-Marie Pålsson (m) och Björn Hamilton (m). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i reservation 9 anförs om skattekontroll, revisioner, kontrollbesök, m.m. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Sk367 yrkande 1 och avslår motionerna 2002/03:Sk374 och 2002/03:Sk292. Ställningstagande Vi anser att det var fel att ändra på de regler för revision som gällde under åren 1994-1997. De regler för revision som gällde under denna period byggde på sunda rättssäkerhetsprinciper och skapade en rimlig balans mellan de skattskyldiga och skattemyndigheterna i revisionssammanhang. Ändring- arna 1997 innebar en kraftig försvagning av rättssäkerheten, en försämring av de skattskyldigas ställning i förhållande till de fiskala intressena och onödiga motsättningar mellan de skattskyldiga och skattemyndigheterna. Flera exempel på dessa beklagliga följder kan anföras. När det gäller tredjemanskontroll genom revision behöver skattemyndigheterna numera inte underrätta den reviderade om vem eller vilken rättshandling granskningen avser. Skattemyndigheternas befogenheter på detta område får därigenom karaktär av godtycke som går stick i stäv mot rättsstatens principer, som i vedertagen mening innebär att myndigheternas befogenheter måste vara väl avgränsade och framgå av lag, att integritetskränkande myndighetsutövning måste stå i rimlig proportion till ändamålet och att den enskilde normalt - när myndigheterna använder sina maktbefogenheter - måste få reda på vad som söks hos vederbörande och varför. 1994 års bestämmelser om tredjemanskontroll bör därför återställas. 1994 års regler angående föreläggande att samla in uppgifter om tredje man innebar vidare att den enskilde hade tillfälle att välja att ställa handlingar till skattemyndigheternas förfogande i stället för att själv samla in uppgifterna. Denna valmöjlighet för den som fått ett föreläggande av detta slag togs också bort i samband med införandet av skattekontosystemet år 1997, trots invändningar från Moderaternas, Folkpartiets och Miljöpartiets sida (prop. 1996/97:100, bet. 1996/97:SkU23, res. 14). De tidigare reglerna även på detta område bör nu enligt vår mening återinföras. Vi menar vidare att skattemyndigheternas befogenhet att gå in och kontrollera det löpande beskattningsårets eller den löpande redovisningsperiodens räkenskaper och andra handlingar strider mot behovs- och proportionalitetsprincipen. Det är enligt vår mening orimligt att tillåta kontroll av bokföring och handlingar m.m. redan innan skatt- och uppgiftsskyldigheten skall ha fullgjorts. Vi anser vidare att s.k. överraskningsrevisioner alltid måste anses innebära en tvångsåtgärd som måste omgärdas av särskilda rättssäkerhetsgarantier i form av domstolsprövning, som fallet var enligt 1994 års lagstiftning men som numera tagits bort. Enligt nuvarande regler underrättas den enskilde om revision i sådana fall först i samband med att revisorn knackar på dörren hos vederbörande, och detta sker utan föregående domstolsprövning. Reglerna om tullrevision bör utformas i enlighet med vad vi nu anfört om skatterevisionsreglerna. Det innebär att tredjemansrevision och revision av löpande år inte bör få förekomma i samband med tullrevision samt att överraskningsrevision bör omgärdas av samma rättssäkerhetsregler som när det gäller skatter. Vi begär ett tillkännagivande av riksdagen om det vi nu anfört. Det innebär att vi tillstyrker motion Sk367 yrkande 1 och avstyrker övriga nu behandlade motioner. 10. Skattekontroll, revisioner, kontrollbesök, m.m. (punkt 8) - v av Per Rosengren (v). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i reservation 10 anförs om skattekontroll, revisioner, kontrollbesök, m.m. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Sk292 och avslår motionerna 2002/03:Sk367 yrkande 1 och 2002/03:Sk374. Ställningstagande Skattemyndigheterna behöver både ökade ekonomiska resurser och mera vittgående befogenheter att genomföra olika åtgärder i samband med revisioner för att motverka och avslöja ekobrottslingar och människor som sysslar med skatteundandragande. Restaurang- och byggbranscherna är överrepre- senterade när det gäller ekobrott och skatteundandragande, och inom dessa branscher är också oron stor över den snedvridning av konkurrensen som härigenom uppstår. Inom byggbranschen har man nyligen i samverkan mellan skattemyndigheterna, byggentreprenörerna och byggfacket inlett bl.a. en skärpt identitets- och närvarokontroll på byggarbetsplatserna för att komma till rätta med svartjobben. På detta bör man se positivt och utveckla systemet. Taxerings- och skatterevisorer bör således även ha rätt att utföra legitimationskontroll vid revisioner av t.ex. restaurangföretag för att kunna stämma av dem som vid revisionstillfället arbetar på restaurangen mot arbetsgivarregistret. Vad gäller just restaurangnäringen skulle det göra det möjligt att dra in eventuella tillstånd om kontrollen visar att det finns "svart" arbetskraft på arbetsplatsen. På grund av det anförda bör regeringen återkomma med förslag om rätt till legitimationskontroll vid revisioner, åtminstone såvitt avser bygg- och restaurangbranschen. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Det innebär att motion Sk292 tillstyrks. Övriga nu behandlade motioner avstyrks däremot. 11. Ersättning för ombudskostnader i skattemål (punkt 10) - kd, c av Per Landgren (kd) och Roger Karlsson (c). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i reservation 11 anförs om ersättning för ombudskostnader i skattemål. Därmed bifaller riks- dagen motionerna 2002/03:Sk240 och 2002/03:N306 yrkande 12. Ställningstagande Möjligheterna till ersättning för ombudskostnader i ärenden och mål om skatt är enligt vår uppfattning alltför restriktiva. Det är fortfarande alldeles för svårt att erhålla ersättning för sina kostnader om man ifrågasätter skattemyndighetens bedömning eller överklagar ett taxeringsbeslut. De bestämmelser som nu gäller utformades innan rättshjälpslagen ändrades och den allmänna rättshjälpen kraftigt reducerades och gjordes subsidiär till rättsskyddet i hemför- säkringen. Skattemål kan vara mycket komplicerade och skattemyndigheten har alltid specialister och professionella skattejurister till sitt förfogande. Det är inte rimligt att den enskilde som anser sig behöva hjälp av ett ombud inte skall kunna få ersättning för detta. Särskilt angeläget är det att förbättra ersättningsmöjligheterna för bl.a. småföretag som behöver anlita experthjälp i skattemål. Vi tillstyrker motionerna Sk240 och N306 yrkande 12 och anser att riksdagen bör rikta ett tillkännagivande i enlighet med det anförda till regeringen. 12. Betalningstidpunkten i skattekontosystemet (punkt 11) - m, fp, kd, c av Anna Grönlund (fp), Lennart Hedquist (m), Per Landgren (kd), Anne-Marie Pålsson (m), Roger Karlsson (c), Björn Hamilton (m) och Anne-Marie Ekström (fp). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i reservation 12 anförs om betalningstidpunkten i skattekontosystemet. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:Sk382 yrkande 18 och 2002/03:N306 yrkande 13 och bifaller delvis motion 2002/03:N396 yrkandena 8 och 27. Ställningstagande Grundidén med skattekontot är bra men i vissa avseenden har man sett mer till myndigheternas bekvämlighet än till företagens behov av att slippa stå risken för negativa överraskningar. Beträffande skatteinbetalningstidpunkten är den skattskyldige med dagens regler skyldig att se till att betalningen är inne på skattekontot ett visst datum, dvs. det är inte tillräckligt att ha betalat in före en viss tidpunkt. Detsamma gäller skattedeklarationen som dessutom skall postas separat. Eftersom det inte finns garantier för att postgången fungerar, innebär det en osäkerhet för de skattskyldiga som inte vet om inbetalningen och redovisningen verkligen kommit in i tid eller ej. Har den inte det påförs den skattskyldige avgifter och ränta även om inbetalningen är större än vad som krävs. Vi anser därför att reglerna bör ändras så att det räcker att redovisning och betalning har sänts in senast ett visst angivet datum. Under senare tid har en liten förbättring genomförts genom att ett antal försöksföretag har kunnat göra redovisningen på Internet. Vi biträder förslaget att detta försök permanentas så att alla företag får denna möjlighet. Ett tillkännagivande med angiven innebörd bör riksdagen enligt vår mening rikta till regeringen. Vi föreslår detta och tillstyrker därmed motionerna Sk382 yrkande 18 och N306 yrkande 13 samt tillstyrker delvis motion N396 yrkandena 8 och 27. 13. Preliminär F-skatt vid ojämna inkomster under året (punkt 12) - fp, kd av Anna Grönlund (fp), Per Landgren (kd) och Anne-Marie Ekström (fp). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i reservation 13 anförs om preliminär F-skatt vid ojämna inkomster under året. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Sk382 yrkande 17. Ställningstagande Som framhålls i motion Sk382 är förhållandena för många näringsidkare i dag sådana att inkomsterna under året inflyter ojämnt, oregelbundet och kanske bara under en kort tid. Det system som finns i dag med preliminär deklaration som avges vid årets början innebär att den totala skatt som skall betalas under året fördelas jämt över tiden. Det innebär att företagaren kan behöva betala skatt utan att ha haft motsvarande inkomst. Av detta kan likviditetssvårigheter bli följden som kanske i slutändan leder till konkurs. Möjligheten att ansöka om att betala skatten endast under vissa kalendermånader om verksamheten pågår endast en del av året räcker inte. Vi anser därför att det finns goda skäl att ställa sig bakom motionärernas förslag att skattebetalningssystemet bör utformas så att inbetalning av skatt sker efter det att man haft inkomsten, på samma sätt som i dag vid inbetalning av moms. Riksdagen bör göra ett uttalande i enlighet med det anförda härom och rikta det till regeringen. Det innebär att vi tillstyrker motion Sk382 yrkande 17. 14. Näringsidkares registreringsnummer (punkt 15) - fp av Anna Grönlund (fp) och Anne-Marie Ekström (fp). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i reservation 14 anförs om näringsidkares registreringsnummer. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Sk382 yrkande 19. Ställningstagande Som påpekas i motion Sk382 används i dag personnumret som registreringsnummer för mervärdesskatt för enskilda näringsidkare. Registreringsnumret lämnas ut både till kunder och leverantörer. Vi anser liksom motionärerna att näringsidkarens integritet som privatperson bör skyddas och biträder därför förslaget i motionen om ett uttalande av riksdagen om att ett frivilligt organisationsnummer, som kan användas som registreringsnummer, bör införas. Vi tillstyrker således motion Sk382 yrkande 19. 15. Generalklausuler och skatteflyktslagen (punkt 16) - m, fp, kd av Anna Grönlund (fp), Lennart Hedquist (m), Per Landgren (kd), Anne-Marie Pålsson (m), Björn Hamilton (m) och Anne-Marie Ekström (fp). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i reservation 15 anförs om generalklausuler och skatteflyktslagen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:Sk367 yrkandena 5 och 6 och 2002/03:Sk382 yrkande 20. Ställningstagande Den s.k. generalklausulen avskaffades av den tidigare borgerliga regeringen men återinfördes och skärptes av Socialdemokraterna. För oss är det emellertid centralt att ambitionerna att kontrollera skatten inte går så långt att den enskildes integritet och rättssäkerhet kränks på ett sätt som inte kan accepteras. Den s.k. generalklausulen i skatteflyktslagen går enligt vår mening över gränsen. Vi anser att denna bestämmelse står i strid mot fundamentala principer inom lagstiftningen, särskilt skattelagstiftningen, som syftar till att eliminera risken för godtycklig beskattning och annan maktutövning. Dess tillämpning är svårbegriplig och helt oförutsägbar för de skattskyldiga. I rättssäkerhetens idé ligger att reglerna skall vara fasta och tydliga så att medbor- garna därigenom kan förutse och förstå konsekvenserna av sitt handlande. Medborgarna måste ha förutsättningar att känna till var gränsen går mellan vad som är tillåtet och vad som är förbjudet och klart veta vilka sanktionerna är om bestämmelserna överträds. Generalklausulen har uppenbara brister i dessa hänseenden och bör därför avskaffas. Detta bör riksdagen med bifall till motionerna Sk367 yrkandena 5 och 6 och Sk382 yrkande 20 som sin mening ge regeringen till känna. 16. Folkbokföring av studerande (punkt 17) - c av Roger Karlsson (c). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att utskottets förslag under punkt 17 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i reservation 16 anförs om folkbokföring av studerande. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:K241 yrkande 4 och 2002/03:Sk312. Ställningstagande Folkbokföringslagen innebär att ungdomar som bedriver högre studier folkbokförs på studieorten. Tyvärr bidrar denna ordning till att kapa banden med hembygden på ett sätt som ibland är olyckligt. Vi anser att folkbokföringslagen skall ändras på den här punkten och att studerande skall kunna välja att vara folkbokförda på hemorten under studietiden. Ungdomar bibehåller därigenom möjligheten att vara aktivt engagerade t.ex. i kommunpolitiken i den hemkommun som de kommer ifrån. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna, och vi tillstyrker således motionerna K241 yrkande 4 och Sk312. Särskilda yttranden Utskottets beredning av ärendet har föranlett följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet. 1. Enklare redovisning och deklaration för företagen samt betalningstidpunkten i skattekontosystemet (punkt 1 och 11) - mp av Barbro Feltzing (mp). Jag håller med motionären bakom motion N396 (mp) om att deklarationsarbetet för småföretagare utan större inkomster för närvarande är alltför kom- plicerat. Deklarationen bör kunna utformas så att företagaren slipper behovet att anlita kostsam expertis för detta ändamål. För dem som inte tjänar mer än andra medelinkomsttagare, dvs. en årslön motsvarande mindre än åtta basbelopp, bör deklarationen kunna göras enklare. Målet bör vara att sådana soloföretagare skall kunna ges en förenklad självdeklaration som bygger på att skattemyndigheten i förväg använder och lagrar uppgifter från andra myndigheter, banker och ränteinstitut. Regeringen bör se till att en sådan deklaration för de mindre företagen tas fram. Den speciella regeln om att den månatliga skattedeklarationen absolut måste vara bokförd på skattemyndighetens konto senast på förfallodagen med risk för förseningsavgift med 1 000 kr och dessutom kostnadsränta ställer också till problem för framför allt de små företagen och även andra företag med dålig likviditet. Regeln innebär att företagaren varje månad måste räkna och planera bankdagar för att vara säker på att betalningen kommer in i rätt tid. Brister och senfärdighet i postens och bankernas betalningsförmedling bör inte drabba företagaren. Det bör räcka att betalningen av företagets skatter görs på förfallodagen. Reglerna bör ändras. Precis som yrkas i motion N396 yrkandena 8, 27 och 29 anser jag att de nu nämnda förbättringarna för särskilt småföretagen bör granskas positivt av en ny utredning om småföretagens villkor och att förslag bör läggas fram senast den 1 mars 2004. På grund av Miljöpartiets överenskommelse med regeringen om att samarbeta om den ekonomiska politiken avstår jag emellertid från att ställa något yrkande nu. Jag avser dock att även i fortsättningen bevaka frågorna i riksdagen. 2. Sockennamn som administrativ enhet för folkbokföringen (punkt 19) - kd av Per Landgren (kd). Syftet med motionerna Kr369 (kd) och Sk271 (c) får anses väsentligen tillgodosett genom regeringens utfästelse i budgetpropositionen för 2002 att folkbokföringen även i fortsättningen skall ske i territoriell församling inom Svenska kyrkan. Härigenom åstadkoms ett bevarande av många sockennamn - som ofta överensstämmer med församlingsnamnen - och andra ortnamn, vilket är bra för det svenska kulturarvet och för människors anknytning till hembygden. I dessa sammanhang krävs kontinuitet i regelsystemet, och jag förutsätter att församlingssambandet inom folkbokföringen nu blir bestående under överskådlig tid. Bilaga Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2002/03:K241 av Maud Olofsson m.fl. (c): 4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om möjligheten att vara mantalsskriven på sin hemort vid studier på annan ort. 2002/03:K379 av Bo Lundgren m.fl. (m): 11. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om ändring av systemet med skattetillägg i enlighet med vad som anförs i motionen. 2002/03:Fi256 av Alf Svensson m.fl. (kd): 25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förenklade regler för skatteinbetalningar. 2002/03:Sk211 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att statsanställda på sina lönebesked skall få uppgift om sina totala löne- kostnader. 2002/03:Sk217 av Håkan Larsson (c): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om kvartalsvis eller månadsvis folkbokföring. 2002/03:Sk229 av Inger René (m): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att arbetsgivaravgiften skall redovisas på slutskattsedeln för statligt anställda. 2002/03:Sk238 av Yilmaz Kerimo och Tommy Waidelich (s): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av momsredovisningsreglerna för småföretagare. 2002/03:Sk240 av Kenneth Lantz (kd): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda huruvida lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. kan ändras så att ersättning för ombudskostnader kan utbetalas. 2002/03:Sk243 av Håkan Larsson och Birgitta Sellén (c): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om handläggningstider hos skattemyndigheten. 2002/03:Sk251 av Cristina Husmark Pehrsson och Anne Marie Brodén (m): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att underlätta för sjuksköterskor att erhålla F-skattsedel genom att definitionen av näringsverksamhet ändras i inkomstskattelagen. 2002/03:Sk271 av Birgitta Carlsson och Kenneth Johansson (c): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att återinföra sockennamnet som administrativ enhet för folkbokföringen. 2002/03:Sk274 av Ana Maria Narti (fp): 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motion anförs om principerna för befolkningsstatistiken. 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motion anförs om rätten att frivilligt identifiera sig som tillhörande en etnisk minoritet. 2002/03:Sk276 av Ola Sundell (m): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att synliggöra skatter och arbetsgivaravgifter i lönebeskedet. 2002/03:Sk277 av Anita Sidén och Elizabeth Nyström (m): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att rätten till skydd av personuppgifter inte bör beviljas personer som avtjänar fängelsestraff för våldsbrott och som bedöms utgöra en risk för andra personers säkerhet eller som av andra skäl kan antas ägna sig åt sådan omfattande kriminell verksamhet som underlättas av detta skydd. 2002/03:Sk292 av Per Rosengren m.fl. (v): Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till lagändring om rätt till legitimationskontroll vid revisioner i enlighet med vad i motionen anförs. 2002/03:Sk305 av Ann-Marie Fagerström (s): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utländska byggentreprenörer. 2002/03:Sk309 av Marie Engström m.fl. (v): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en utvärdering av nya regler för inbetalning av kvarskatt. 2002/03:Sk312 av Jörgen Johansson (c): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ge de studerande möjlighet att själva välja folkbokföringsort. 2002/03:Sk317 av Anna Lilliehöök (m): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om individuell redovisning av statliga arbetsgivaravgifter. 2002/03:Sk320 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av åtgärder för att inte enskilda löntagare skall drabbas av orätt- färdiga skattekrav. 2002/03:Sk322 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m): Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om att debiterade sociala avgifter skall redovisas i enlighet med vad som anförs i motionen. 2002/03:Sk327 av Jeppe Johnsson m.fl. (m, fp, kd, c): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om subjektivt rekvisit, befrielse, handläggningstider och anstånd när det gäller skattetillägg. 2002/03:Sk328 av Bo Könberg m.fl. (fp): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om redovisningen från skattemyndighet till skattebetalare av uttagna skatter, pensionsavgifter och medlemsavgifter. 2002/03:Sk333 av Birgitta Carlsson och Annika Qarlsson (c): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att det skall vara enkelt att erhålla F-skattsedel. 2002/03:Sk354 av Jan-Olof Larsson (s): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om införande av entreprenadkonton för underentreprenörer i hela näringslivet. 2002/03:Sk361 av Jeppe Johnsson m.fl. (m, fp, kd, c): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att i skattebetalningslagen införa möjlighet att låta ombud underteckna skattedeklarationen. 2002/03:Sk367 av Lennart Hedquist m.fl. (m): 1. Riksdagen beslutar att återinföra tidigare gällande regler avseende tredjemanskontroll, revision under löpande period, underrättelse om revision, föreläggande, tredjemansföreläggande och tullagen i enlighet med vad som anförs i motionen. 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om införande av nya regler för skattetillägg. 3. Riksdagen beslutar att avskaffa tulltillägg när det är fråga om periodiseringsfel avseende såväl direkt som indirekt skatt. 4. Riksdagen begär att regeringen låter utreda möjligheterna till en beloppsbegränsning avseende skattetillägg med syfte att skapa proportionalitet mellan förseelse och sanktion i enlighet med vad som anförs i motionen. 5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om användandet av generalklausuler. 6. Riksdagen beslutar att avskaffa skatteflyktslagen. 7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om anstånd med betalning av skatt i samband med omprövningar och överklaganden. 8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att enskilda ej skall tvingas medverka i fällande dom mot sig själva. 9. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en parlamentarisk utredning med uppdrag att lägga fram förslag som förbättrar rättssäkerheten i beskattningen. 2002/03:Sk374 av Anders Karlsson m.fl. (s): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ekonomisk brottslighet inom kontantbranschen. 2002/03:Sk382 av Lars Leijonborg m.fl. (fp): 15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förenklat företagande. 16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om F-skattsedel. 17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om preliminär F- skatt. 18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skattekonto. 19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om enskilda näringsidkares registreringsnummer. 20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om borttagande av generalklausul mot skatteflykt. 2002/03:Sk387 av Elizabeth Nyström och Lars Lindblad (m): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om åtgärder för att integritetsskydda personer som genomgått könsbyte. 2002/03:Sk391 av Sylvia Lindgren (s): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att reglerna för utlämnandet av F-skattsedel till medborgare i tredje land ses över och skärps för att försvåra ekonomisk brottslighet, lönedumpning och illojal konkurrens. 2002/03:Sk417 av Lennart Hedquist m.fl. (m): 22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förenklade regler för mindre företag. 2002/03:Kr369 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd): 6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sockennamnen. 2002/03:N212 av Tobias Krantz (fp): 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att näringsförbudet för kvinnor inom välfärdssektorn måste upphävas, exempelvis genom att det blir enklare att skaffa F-skattsedel. 2002/03:N227 av Bo Lundgren m.fl. (m): 6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ökad rättssäkerhet på skatteområdet. 2002/03:N306 av Maud Olofsson m.fl. (c): 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om rätten att erhålla F-skattsedel. 11. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till sådan ändring av skattelagstiftningen att inbetalning av skattetillägg skall göras först då en tvist är avgjord. 12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förbättrade möjligheter att anlita allmän experthjälp vid skattemål. 13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vilket datum företagaren skall anses ha uppfyllt sin skyldighet att betala in skatt, arbetsgivaravgifter och moms. 2002/03:N396 av Ingegerd Saarinen (mp): 8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om den månatliga skattedeklarationen. 27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om företagets månatliga skatteinbetalning på förfallodagen. 29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att förenkla den årliga deklarationen för företagare. 2002/03:A224 av Annelie Enochson m.fl. (kd): 5. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om förenklade regler för att erhålla F- skattsedel.