Allmänna motioner om taxering och skattebetalning m.m.
Betänkande 2000/01:SkU16
Skatteutskottets betänkande
2000/01:SKU16
Allmänna motioner om taxering och skattebetalning m.m.
Innehåll
- Sammanfattning
- Motioner från allmänna
- Utskottets överväganden
- Utskottets förslag till riksdagsbeslut
- Reservationer
2000/01
SkU16
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet motioner från den allmänna motionstiden 2000 som rör taxering, skattebetalning och folkbokföring m.m. Utskottet avstyrker samtliga motioner.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut har föranlett 23 reservationer (m, v, kd, c, fp, mp) och två särskilda yttranden (m, fp).
Motioner från allmänna
motionstiden
2000/01:Sk324 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förenklat företagande, F-skattsedel, registrering och betalning av preliminär F-skatt.
21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om reformering av skattekontot.
23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avskaffad generalklausul.
2000/01:Sk601 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att statsanställda på sina lönebesked skall få uppgift om sina totala lönekostnader.
2000/01:Sk610 av Stefan Hagfeldt och Ola Sundell (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att synliggöra skatter och arbetsgivaravgifter.
2000/01:Sk611 av Eskil Erlandsson (c) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att socknen även i framtiden skall utgöra den administrativa enheten för folkbokföring.
2000/01:Sk622 av Kjell Eldensjö (kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ytterligare förenklingar i självdeklarationen.
2000/01:Sk623 av Catharina Hagen (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till utredning om möjligheterna till en redovisning av arbetsgivaravgifterna på lönebeskeden till statligt anställda i enlighet med vad som anförs i motionen.
2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till utredning om möjligheterna att få kommuner och landsting att redovisa arbetsgivar- avgifterna på lönebeskeden i enlighet med vad som anförs i motionen.
4. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till utredning av möjligheterna att via skattemyndigheterna en gång om året redovisa det totala genomsnittliga skatteuttaget i procent av "hela lönen" i enlighet med vad som anförs i motionen.
2000/01:Sk626 av Maria Larsson (kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att låta fakturadatum vara styrande för såväl avsändare som mottagare vid momsredovisning till skattemyndighet.
2000/01:Sk634 av Ola Karlsson och Lars Björkman (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ändringar av skattereglerna.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om regelverkets utformning.
2000/01:Sk643 av Elizabeth Nyström och Maud Ekendahl (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av taxeringslagen vad avser skattetillägg.
2000/01:Sk654 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen beslutar att återinföra tidigare gällande regler avseende tredjemanskontroll, revision under löpande period, underrättelse om revision, föreläggande, tredjemansföreläggande och tullagen i enlighet med vad som anförs i motionen.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skattetillägg.
3. Riksdagen beslutar att avskaffa skattetillägg när det är fråga om periodiseringsfel avseende såväl direkt som indirekt skatt.
4. Riksdagen beslutar att utreda möjligheterna till en beloppsbegränsning avseende skattetillägg med syfte att skapa proportionalitet mellan förseelse och sanktion i enlighet med vad som anförs i motionen.
5. Riksdagen beslutar att avskaffa tulltillägget.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen angående användandet av generalklausuler.
7. Riksdagen beslutar att avskaffa skatteflyktslagen.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om gemensam deklarationsdag för särskild deklaration och förenklad deklaration.
2000/01:Sk676 av Holger Gustafsson och Kenneth Lantz (kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att tillsätta en utredning med uppgift att reformera det svenska skattesystemets struktur med målsättningen att minska såväl de internationella som de nationella incitamenten till skattebrott.
2000/01:Sk683 av Kia Andreasson m.fl. (mp) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen begär att regeringen ger den pågående utredningen Översyn av reglerna om skattskyldighet i mervärdesskattelagen m.m. (dir. 1999:10) tilläggsdirektiv att utreda möjligheterna att förhindra karusellfusk med moms genom förändringar av nuvarande eller införande av ny lagstiftning.
2. Riksdagen begär att regeringen tillsätter, om det inte är möjligt att den pågående utredningen Översyn av reglerna om skattskyldighet i mervärdes- skattelagen m.m. (dir. 1999:10) tilläggsdirektiv, en ny utredning med uppgift att utreda möjligheterna att förhindra karusellfusk med moms genom föränd- ringar av nuvarande eller införande av ny lagstiftning.
2000/01:Sk695 av Anna Lilliehöök (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om F-skattsedel, förenklad deklaration för egenföretagare och avdrag för arbetsrum i hemmet.
2000/01:Sk735 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om slopad förmånsrätt för skatter vid konkurser.
19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om nystartade företags möjligheter att skjuta upp skattebetalning.
20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förenklade regler för mindre företag.
2000/01:Sk737 av Inga Berggren m.fl. (m, kd, c) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att införa en förenklad bokföring och deklaration för de mindre företagen.
2000/01:Sk752 av Magnus Jacobsson m.fl. (kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om införande av licensavgift på försök för taxi, frisörsalonger och restauranger i syfte att minska skattefusk.
2000/01:Sk794 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda möjligheten av att etablera ett system för koordinerade eller gemensamma godkännanden och kontroller för företag och deras anställda när de agerar på nordiskt plan.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att skapa en instans som kan ge tillförlitliga och bindande besked om vilka rättigheter och skyldigheter man har vid flyttning eller arbetsplatspendling mellan de nordiska länderna.
2000/01:Sk801 av Per Rosengren m.fl. (v) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag enligt vad i motionen anförs om rätt till legitimationskontroll vid revisioner.
2000/01:Sk802 av Maud Ekendahl (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att låta Tullverket i Skåneregionen erhålla medel till ett riktat projekt mot storskalighet av införsel av punktskattebelagda varor.
2000/01:Sk803 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en utvärdering av skattemyndighetens skattebrottsenheter.
2000/01:Sk804 av Kenneth Lantz (kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen begär att regeringen låter utreda huruvida ersättningslagen (1989:479) kan ändras så att ersättning för ombudskostnader kan utbetalas.
2000/01:Sk806 av Per Rosengren m.fl. (v) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av arbetsgivarens skyldighet att medverka vid betalning av kvarstående skatt enligt vad i motionen anförs.
2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av betalningstid för kvarskatt enligt vad i motionen anförs.
2000/01:Sk807 av Ingvar Eriksson och Ola Sundell (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till en ändring som gör det lättare att erhålla F- skattsedel.
2000/01:Sk808 av Anna Lilliehöök (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om individuell redovisning av statliga arbetsgivaravgifter och försäkringsmässiga socialförsäkringar.
2000/01:Sk809 av Sofia Jonsson (c) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ansökan om F-skattsedel.
2000/01:Sk810 av Cristina Husmark Pehrsson och Anne- Katrine Dunker (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av en ändring i skattelagstiftningen som underlättar för företagare inom vård, skola och omsorg att få F-skattsedel.
2000/01:Sk811 av Marie Engström och Sture Arnesson (v) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av att lägga fram konkreta förslag som underlättar gränssamarbetet mellan Sverige och Norge samt att ansvaret för dessa frågor tydliggörs inom regeringen.
2000/01:Sk812 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om anstånd med betalning av skatt i samband med omprövningar och överklaganden.
2000/01:Sk814 av Ola Karlsson och Lars Lindblad (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att avbytarverksamhet klassas som näringsverksamhet.
2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till sådan ändring av lagstiftningen att det blir enklare att erhålla F- och FA-skattsedel.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om signaler till allmänheten angående försörjningsalternativ.
2000/01:Sk815 av Kenth Skårvik m.fl. (fp, m, kd, c) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att alla skattskyldiga som så önskar, tilldelas F-skattsedel utan annan prövning än om näringsförbud föreligger.
2000/01:Sk816 av Nils-Göran Holmqvist m.fl. (s) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ändra inbetalningsdag.
2000/01:Sk817 av Mikael Odenberg (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av reglerna om skattetillägg för oredovisad moms i enlighet med vad som anförs i motionen.
2000/01:Sk818 av Sven-Erik Österberg (s) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om effektivare åtgärder för att komma till rätta med ekonomisk brottslighet.
2000/01:Sk819 av Bengt Silfverstrand och Anders Karlsson (s) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om åtgärder mot ekonomisk brottslighet.
2000/01:Sk822 av Hans Hoff och Jan Bergqvist (s) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med en samlad strategi för att motverka svartarbete.
2000/01:Sk823 av Bengt Silfverstrand och Anders Karlsson (s) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att situationen på skattekontrollens område noga bör följas.
2000/01:Sk824 av Yilmaz Kerimo (s) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förenkling av momsredovisningsregler för småföre-tagare.
2000/01:Sk825 av Henrik Westman (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om samordnandet av myndighetsbeslut.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att skattekontosystemet måste förenklas.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att tillämpa normala tidsfrister.
2000/01:Sk826 av Johan Pehrson och Karin Pilsäter (fp) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skattetillägg för momsfel.
2000/01:Sk901 av Erik Arthur Egervärn och Marianne Andersson (c) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sockennamnens bevarande.
2000/01:Sk902 av Lars Björkman och Ola Karlsson (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen beslutar att sockenbegreppet skall finnas kvar i folkbokföringen.
2000/01:Sk903 av Sofia Jonsson (c) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att socknen/församlingen även i framtiden skall finnas kvar som grund för den svenska folkbokföringen.
2000/01:Sk904 av Siw Persson (fp) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att handläggningen av sekretesskyddade personuppgifter flyttas från de lokala skattemyndigheterna.
2000/01:Sk905 av Jan Backman och Roy Hansson (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att skydda begreppet socken.
2000/01:Sk906 av Birgitta Sellén m.fl. (c) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att göra en översyn kring reglerna för folkbokföringen.
2000/01:Sk907 av Göran Magnusson (s) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att behålla de invanda församlingsnamnen.
2000/01:Sk908 av Lennart Hedquist (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att församling även i fortsättningen bör vara basenhet i folkbokföringen.
2000/01:Sk909 av Rune Berglund och Berit Andnor (s) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att se över lagen om folkbokföring.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda frågan om folkbokföringsdagen.
2000/01:Sk1022 av Sylvia Lindgren och Claes-Göran Brandin (s) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att pröva införandet av licensavgifter inom speciella branscher.
2000/01:Ju914 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att den omfattande smugglingen måste stoppas och att arbetet vid EU:s yttre gränser måste fungera väl.
2000/01:Ju920 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att intensifierade åtgärder vidtas så att inte skyddad identitet röjs.
2000/01:U705 av Elver Jonsson och Runar Patriksson (fp) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att verka för en ekonomisk och demokratisk utveckling i enklaven Kaliningrad.
2000/01:Sf617 av Ana Maria Narti m.fl. (fp) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om lättnader för småföretagare och enkla regler för F-skattsedel.
2000/01:So548 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om F-skattsedel för vårdpersonalen.
2000/01:Kr289 av Birgitta Sellén m.fl. (c) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om socken eller församling som administrativ enhet.
2000/01:Kr345 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sockennamnen.
2000/01:T612 av Bertil Persson (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om anordnande av en frizon i anslutning till godsterminalerna vid Sturup.
2000/01:N324 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av krafttag mot svartjobben.
2000/01:N263 av Helena Bargholtz (fp) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sänkta inkomstskatter och arbetsgivaravgifter samt bättre och enklare skatteregler för småföretag.
2000/01:N267 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
5. Riksdagen tillkännager för regeringen vad som i motionen anförs om ansökan om F-skattsedel.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen vad som i motionen anförs om tillskjutande av medel för att införa ny teknik för redovisning och administration för företag.
2000/01:N323 av Eva Flyborg m.fl. (fp) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att införa en förenklad deklaration för företagare.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att det bör bli enklare att registrera företag.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förenklade F- skatteregler.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om lättnader i uppgiftslämnandet för företagare.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att myndigheterna bör lämna bindande löften om hur lång tid det tar att avgöra ärenden.
2000/01:N385 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utgångspunkten för tilldelande av F-skattsedel.
2000/01:N388 av Matz Hammarström m.fl. (mp) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förenklad självdeklaration för soloföretagare med en årslön motsvarande mindre än åtta basbelopp.
2000/01:A812 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att alla som vill skall få F-skattsedel.
Utskottets överväganden
Förenklingar för företagare: utfärdande av F-skattsedel och startande av företag
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionerna om förenklingar för företagare: utfärdande av F-skattsedel och startande av företag. Jämför reservationerna 1-3 (m, kd, fp).
Bakgrund m.m.
Den 1 april 1993 (prop. 1991/92:112, SkU29) infördes i förenklande syfte nya regler för skatteavdrag och betalning av socialavgifter vid utbetalning av ersättning för arbete. Ändringen innebar att skyldigheten att göra skatteavdrag och betala socialavgifter knöts till vilken typ av skattsedel på preliminär skatt mottagaren har. En ny skattsedel på preliminär skatt för företagare - en F-skattsedel - infördes. Den som för ett arbete anlitar någon som har en F-skattsedel är inte skyldig att göra skatteavdrag eller att betala arbetsgivaravgifter. Skattsedeln avgör däremot inte vilket inkomstslag en viss ersättning skall hänföras till vid taxeringen. Skattsedeln avgör heller inte det arbetsrättsliga förhållandet.
Enligt 4 kap. 7 § skattebetalningslagen gäller sedan den 1 januari 1998 att en F-skattsedel efter ansökan skall utfärdas för den som uppger sig bedriva eller ha för avsikt att bedriva näringsverksamhet här i landet, såvida det inte finns skälig anledning att anta att näringsverksamhet varken bedrivs eller kommer att bedrivas. Näringsverksamhet definieras i 13 kap. 1 § inkomst-skattelagen som "förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt".
Motionerna
Ett antal motioner berör frågan om förenklingar för den som vill starta företag. Motionärerna anser att det måste bli enklare att registrera och driva ett nystartat företag. Reglerna för tilldelning av F- skattsedel måste enligt motionärerna ändras, alternativt måste skattemyndigheternas bedömningar av vad som anses som näringsverksamhet bli generösare. I något fall påtalas att skattemyndigheternas handläggningstider i F- skatteärenden är för lång.
I Folkpartiets kommittémotion Sk324 yrkande 20 delvis av Lars Leijonborg m.fl. påtalas betydelsen för nyföretagare av en brett tillämpbar förenklad företagardeklaration samt ett enkelt och tydligt system för inbetalning av moms, sociala avgifter och preliminärskatt. Motionärerna föreslår vidare förenklingar i registreringsförfarandet så att det inte skall behövas så många olika myndighetskontakter som i dag. Registreringen föreslås ske på en enkel blankett för registrering som sänds till Patent- och registreringsverket (PRV) och som skall kunna kombineras med ansökan om F- skatt och momsregistrering etc. Slutligen föreslås i motionen att alla som vill skall kunna få en F- skattsedel för att kunna bedriva verksamhet i egen regi, under förutsättning att det inte föreligger näringsförbud eller skatteskulder.
I motion Sk695 delvis av Anna Lilliehöök (m) anförs att det bör vara en rättighet att arbeta oberoende och självständigt och att alla medborgare bör kunna välja att få F-skattsedel. Enligt motionären är det i dag svårt att få F-skattsedel och starta ett företag under tiden man är anställd och eventuellt bara har en uppdragsgivare.
I motion Sk807 av Ingvar Eriksson och Ola Sundell (m) efterlyses förslag från regeringen som gör det lättare att få F-skattsedel. Motionärerna framhåller att bedömningen av att näringsverksamhet föreligger bygger på ett självständighetskriterium som innebär att t.ex. den som endast har uppdrag från sin före detta arbetsgivare inte anses bedriva näringsverksamhet.
I motion Sk809 av Sofia Jonsson (c) föreslås att alla som önskar skall få F-skattsedel, om inte synnerliga skäl talar emot. Motionären vill också komma åt den krångliga och tidskrävande byråkratin kring företagsstarten och föreslår ökad samordning mellan myndigheter och bättre utnyttjande av ny teknik. I motionen påtalas också de onödiga hinder för den som vill starta företag inom t.ex. skogsvårdsnäringen genom bl.a. krav på redskap av inte obetydligt värde.
I motion Sk810 av Cristina Husmark Pehrsson och Anne-Katrine Dunker (m) anförs vikten av att det blir lättare att få F-skattsedel för företagare inom vård, skola och omsorg. Motionärerna pekar på problemen för nya företagare på dessa områden att uppfylla självständighetskriteriet. Sjuksköterskor hindras härigenom att starta eget eftersom man ofta bara har en uppdragsgivare - den tidigare arbetsgivaren.
I motion Sk814 yrkandena 1-3 av Ola Karlsson och Lars Lindblad (m) begärs ett tillkännagivande till regeringen om sådana förändringar att avbytarverksamhet klassas som näringsverksamhet och att F- och FA-skattsedel blir enklare att erhålla. Motionärerna önskar slutligen ett tillkännagivande till regeringen om att skattemyndigheternas hantering av personer som försöker klara sin försörjning genom egen verksamhet lätt kan ge allmänheten en signal om att a-kassa och arbetslöshet är en bättre verksamhet än eget företagande.
I flerpartimotionen Sk815 av Kenth Skårvik m.fl. (fp, m, kd, c) föreslås att alla skattskyldiga som så önskar skall tilldelas F-skattsedel utan annan prövning än om näringsförbud föreligger. Härigenom anser motionärerna att den enskilde kan välja mellan att ömsom vara anställd, ömsom driva företag, vilket skulle öka flexibiliteten på arbetsmarknaden. Företag som tvekar att anställa skulle våga lägga ut uppdrag till intresserade individer. Deltidsanställda skulle kunna fylla upp sin resterande tid med egen verksamhet.
I motion Sf617 yrkande 2 av Ana Maria Narti m.fl. (fp) anförs bl.a. att lättnader för småföretagare och enkla regler om tilldelning av F-skattsedel har en särskild betydelse för att komma åt den höga arbetslösheten bland invandrare.
I Folkpartiets partimotion So548 yrkande 4 av Lars Leijonborg m.fl. föreslås ändringar i regelverket så att vårdpersonal inte hindras att få F-skattsedel. Motionärerna påtalar att vid bedömningen tar man i dag hänsyn till hur många uppdragsgivare den blivande företagaren har. Inom vården finns det som regel bara två uppdragsgivare, nämligen landstinget och kommunen.
I Centerns partimotion N267 yrkande 5 av Lennart Daléus m.fl. sägs att det måste bli lättare att starta företag. Motionärerna pekar på att genom en ökad samordning mellan myndigheter och bättre nyttjande av den nya tekniken kan mycket byråkratiskt arbete undanröjas. Andra nödvändiga åtgärder är enligt motionen att korta handläggningstiderna vid startande av företag och att alla som önskar bör få F-skattsedel om inte synnerliga skäl talar emot detta.
I motion N323 yrkandena 3 och 4 av Eva Flyborg m.fl. (fp) anförs att det måste bli enklare att registrera företag. En myndighetskontakt bör räcka i normalfallet. Enligt motionärerna bör alla som vill få en F-skattsedel.
I Moderaternas partimotion N385 yrkande 4 av Bo Lundgren m.fl. sägs att på landsbygden är en stor del av befolkningen beroende av företagande och särskilt småföretagande för sin försörjning. Eftersom F-skattsedeln är företagandets skattemässiga grund måste, enligt motionen, utgångspunkten vara att alla som begär det skall tilldelas en sådan skattsedel, om inte företagssyftet är uppenbart oseriöst.
I Folkpartiets partimotion A812 yrkande 8 av Lars Leijonborg m.fl. anförs att reglerna för utfärdande av F-skattsedel är för krångliga och utgör ett hinder för den som vill bli företagare i tjänstesektorn. De regelförändringar som skett är inte tillräckliga och motionärerna anser att alla som vill skall få F-skattsedel.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill till att börja med framhålla att förutsättningarna för att starta nya företag i Sverige på det hela taget är mycket goda. Frågor om regelförenklingar och om insatser för information till nya företagare är som utskottet redogjort för vid åtskilliga tillfällen (se bet. 1999/2000:SkU18) väl uppmärksammade inom Regeringskansliet och inom skatteförvaltningen. Utskottet lämnar i nästa avsnitt en redogörelse för det pågående regelförenklingsarbetet för småföretag.
Den ändring i skattebetalningslagens regler om utfärdande av F-skattsedel som gjordes 1998 syftade till att underlätta för egenföretagare i ett inledningsskede. Reglerna om tilldelning av F- skattsedel har genom ändringen utvidgats så att det räcker att en skattskyldig uppger sig ha för avsikt att bedriva näringsverksamhet för att han skall ha rätt att få en F-skattsedel - såvida det inte finns skälig anledning att anta att näringsverksamhet varken bedrivs eller kommer att bedrivas. Bevisbördan ligger genom lagändringen på skattemyndigheten. Om skattemyndigheten överväger att avslå en ansökan på den grunden att näringsverksamhet inte föreligger, ankommer det på myndigheten att visa detta.
År 2000 var totalt drygt 400 000 personer registrerade för F-skatt i landet. Antalet nyregistrerade till F-skatt var detta år drygt 38 000. Totalt avslog skattemyndigheten samma år 873 ansökningar på den grunden att närings-verksamhet inte ansågs bedrivas. Behovet som framförs i motionerna om ytterligare utvidgningar av de aktuella reglerna förefaller mot den bakgrunden överdrivet.
Enligt utskottets uppfattning bör prövningen av om näringsverksamhet bedrivs inte vara så summarisk att syftet med F-skattsedeln går förlorad. Det skulle föra för långt om alla som begär det automatiskt skulle tilldelas en F-skattsedel. Redan med de sedan 1998 gällande reglerna för tilldelning av F- skattsedlar kan man räkna med att ett ökande antal skattskyldiga kommer att få F-skattsedel trots att inkomsten av verksamheten vid taxeringen befinns vara inkomst av tjänst. Detta kan få negativa konsekvenser vid beskattningen som de berörda F- skattsedelinnehavarna inte har räknat med. En ytterligare uppluckring av systemet skulle öka problemet. Risken för missbruk talar också starkt för att prövningen om den som söker en F-skattsedel är näringsidkare inte får bli alltför summarisk. I det sammanhanget vill utskottet också erinra om att Branschsaneringsutredningen i sitt huvudbetänkande (SOU 1997:111) Branschsanering och andra metoder mot ekobrott föreslagit en skärpning när det gäller F- skattsedel för den som bedriver verksamhet i vissa branscher samt att skatteavdrag alltid skall göras från ersättningar till underentreprenörer vid vissa arbeten, dvs. även om mottagaren har en F- skattsedel.
Det är givetvis viktigt att skattemyndigheternas handläggning av ärenden om F-skattsedlar inte i onödan drar ut på tiden. Enligt en redovisning från RSV förefaller handläggningstiderna av de aktuella ärendena i allmänhet vara rimliga. Det ankommer på myndigheterna att följa denna typ av frågor, och något uttalande av riksdagen behövs därför inte.
Utskottet vill avslutningsvis peka på att både PRV och RSV, för att förenkla registreringen av företag, arbetar med att ta fram en gemensam Internetbaserad lösning för företagsregistrering hos de bägge myndigheterna som kommer att förkorta handläggningstiderna och ge ökad information till företagen.
Såväl i IT-propositionen som i den förvaltningspolitiska propositionen understryks vikten av att myndigheterna utnyttjar de möjligheter som informationstekniken ger till att öka servicen gentemot medborgare och företag.
Utskottet avstyrker med det anförda samtliga nu berörda motioner i motsvarande delar.
Förenklingar för företagare: bokföring, deklaration och andra skatteregler
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionerna om förenklingar för företagare: bokföring, deklaration och andra skatteregler.
Jämför reservationerna 4 och 5 (m, kd, fp, mp).
Motionerna
I flera motioner berörs behovet av att förenkla det skattemässiga regelverket kring företagandet främst för små och medelstora företag.
I motion Sk634 yrkandena 1 och 2 av Ola Karlsson och Lars Björkman (m) framhålls att den krångliga lagstiftningen och den osmidiga hanteringen från myndigheternas sida försämrar företagsklimatet. Motionärerna vill att skattelagarna och myndigheternas arbete utformas mer från ett före- tagarperspektiv.
I motion Sk695 delvis av Anna Lilliehöök (m) föreslås att en förenklad företagardeklaration utformas så att en okomplicerad verksamhet kan deklareras lika enkelt som en löntagare kan fylla i en förenklad deklaration. Motionären anser också att det skall gå att göra avdrag för arbetsrum i hemmet.
I Moderaternas kommittémotion Sk735 yrkandena 19 och 20 av Carl Fredrik Graf m.fl. anförs att nystartade företag ofta har ett begränsat eget kapital, vilket kan skapa likviditetsproblem när skatten skall betalas. Motionärerna föreslår att regeringen skall utreda hur nystartade företag skulle kunna få möjlighet att skjuta upp skattebetalningen. I motionen påtalas också att skatte- och redovisningsreglerna i princip är desamma för stora och små företag. Motionärerna ifrågasätter detta förhållande och menar att regeringen bör lägga fram förslag till förenklade regler för mindre företag.
I flerpartimotionen Sk737 av Inga Berggren m.fl. (m, kd, c) skisseras hur en förenklad bokföring och deklaration för de mindre företagen kan utformas.
I motion Sk825 yrkandena 1-3 av Henrik Westman (m) beskrivs problem när det uppstått underskott på skattekontot och skulden överlämnats till kronofogden. I motionen beskrivs vilket arbete en småföretagare måste lägga ned för att rätta till saken. Motionären efterlyser förenklingar och en samordning av myndighetsbeslut så att det inte fordras beslut från flera håll för att rätta till fel. Motionären föreslår slutligen också att normala tidsfrister (30 dagar) tillämpas för att skapa tillräckligt rådrum att rätta till fel.
I motion N263 yrkande 4 av Helena Bargholtz (fp) ges bl.a. förslag till åtgärder i syfte att underlätta för turistnäringen. I motionen föreslås sänkta inkomstskatter och arbetsgivaravgifter samt bättre och enklare skatteregler för småföretag.
I Centerns partimotion N267 yrkande 8 av Lennart Daléus m.fl. anförs att den nya tekniken bör utnyttjas effektivare när det gäller redovisning och administration. Genom att ge Riksskatteverket i uppdrag att ta fram en lösning för redovisning av företagsbeskattningen över Internet till halvårsskiftet 2001 och ha ett system för detta i drift vid årsskiftet 2001/2002 kan, enligt motionen, stora administrativa och ekonomiska besparingar göras. Extra resurser motsvarande 20 miljoner kronor föreslår motionärerna att verket tillförs för detta ändamål.
I Folkpartiets kommittémotion N323 yrkandena 2, 5 och 9 av Eva Flyborg m.fl. föreslås införande av en förenklad deklaration för företagare och lättnader i uppgiftslämnandet till olika myndigheter. Motionärerna föreslår vidare att regeringen uppdrar åt myndigheterna att lämna bindande löften om hur lång tid det tar att avgöra ett ärende.
I Miljöpartiets partimotion N388 yrkande 4 av Matz Hammarström m.fl. slutligen anförs att företagsredovisningen visserligen blivit enklare men att den fortfarande är så komplicerad att småföretagare måste ta hjälp för att klara den. När andra inkomsttagare kan kryssa i en förenklad självdeklaration måste företagare, framhåller motionärerna, fortfarande anlita kostsam hjälp för att deklarera. Enligt motionen bör en förenklad självdeklaration införas för soloföretagare med en årslön som är lägre än åtta basbelopp.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har under en följd av år kunnat notera ett stort engagemang i riksdagen för regelförenklingar på skatteområdet, särskilt för småföretagare. Utskottet har samtidigt konstaterat att frågan är väl uppmärksammad inom Regeringskansliet och hos Riksskatteverket (RSV).
Riksdagen har uppdragit åt regeringen (se bet. 1998/99:NU6) att lämna en årlig redogörelse om regelförenklingsarbetet samt att formulera ett mål för arbetet. Regeringen har också fått i uppdrag att göra en avstämning mot Småföretagsdelegationens samtliga förslag. En redogörelse har lämnats senast i budgetpropositionen (prop. 2000/01:1 utg.omr. 24, s. 23-25).
Regeringen inrättade 1998 en statssekreterargrupp med särskilt ansvar för arbetet med regelförenklingar. Gruppen, som består av statssekreterare från Justitie-, Finans- och Näringsdepartementen, utfärdade 1999 riktlinjer för Regeringskansliet avseende arbetet med särskild konsekvensanalys av reglers effekt för små företags villkor. Sedan den 1 maj 2000 samordnas regelförenklingsarbetet med särskild inriktning på små företag inom den s.k. Simplexenheten på Näringsdepartementet.
Bland utredningarna på skatteområdet, vars arbete syftar till att åstadkomma regelförenklingar för små företag, kan följande utredningar nämnas.
Förenklingsutredningen (Fi 1996:14) som tillkallades i oktober 1996 har ett allmänt uppdrag att se över regelsystemet för enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag i syfte att finna möjligheter till förenklingar (dir. 1996:78). Utredningen lämnade i december 1997 delbetänkandet Enskilda näringsidkare - översyn av skattereglerna (SOU 1997:178). I delbetänkandet redovisas utredningens bedömningar och förslag vad gäller skattereglerna för enskilda näringsidkare.
Utredningen har därefter i januari 1998 erhållit tilläggsdirektiv. Enligt tilläggsdirektiven (dir. 1998:4) skall utredningen redovisa hur en alternativ möjlighet till kontantredovisning skulle kunna utformas för tjänsteföretag med mindre omsättning och utan tillgångar av betydelse och som bedrivs som enskild näringsverksamhet. Uppdraget omfattar både skattereglerna och redovisningslagstiftningen. Utredningen har avlämnat betänkande (SOU 1999:28) Kontantmetod för småföretagare. Förslagen bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Utredningen beräknas avsluta sitt arbete den 30 juni 2001.
Skattekontrollutredningen (Fi 1995:05) har i sitt slutbetänkande (SOU 1998:12) Självdeklaration och kontrolluppgifter - förenklade förfaranden lämnat ett förslag till en ny lag om självdeklarationer och kontrolluppgifter. Finansdepartementet har med utgångspunkt från Skattekontrollutredningens betänkande upprättat promemorian (Ds 2000:70) En ny lag om självdeklaration och kontrolluppgifter. I promemorian föreslås bl.a. en utökad förtryckning av uppgifter i självdeklarationsblanketten beträffande bl.a. fysiska personer som i dag redovisar inkomst i särskild självdeklaration, dvs. den som är näringsidkare eller den som redovisar moms m.fl. En proposition i ämnet har aviserats till maj månad 2001.
Slutligen kan nämnas Utredningen om reglerna för beskattning av ägare i fåmansföretag m.m. (dir. 1996:78 och 1998:4 respektive 1999:12).
RSV har under de senaste åren offensivt bedrivit förenklingsarbetet avseende mindre företag. I verkets riktlinjer har verksamheten lyfts fram som ett prioriterat område. Resultatet av arbetet har redovisats i RSV Rapport 1995:10 Förslag till förenklingar i skattelagstiftningen. Många av dessa förslag har genomförts medan andra har tagits upp av offentliga utredningar etc. RSV har vidare under slutet av 1999 beslutat (dnr 10407-99/830) genomföra en förstudie och ta fram underlag för beslut om en omfattande utredning kring möjligheten att starkt schablonisera företagsbeskattningen för mindre företag. Förstudien redovisas i RSV Rapport 2000:12 Schablon-beskattning?. RSV har därefter beslutat att gå vidare med frågan.
För att göra det lättare för de minsta företagen att deklarera har RSV vidare på sin hemsida www.rsv.se lagt ut interaktiva deklarationsblanketter, där småföretag som inte behöver göra årsbokslut får hjälp att fylla i vissa blanketter. RSV kommer att bedriva en försöksverksamhet och erbjuda ett stort antal företag en möjlighet att gratis lämna in sin månatliga skattedeklaration via Internet. RSV har med anledning av försöksverk-samheten slutit avtal med Posten om inköp av certifikattjänster och programvara för elektronisk signering av företagarnas skattedeklarationer.
Inom RSV pågår slutligen en utvärdering av skattekontoreformen. Målet är att på sikt tillhandahålla ett fullgott stöd för redovisning och betalning av de skatter och avgifter som hanteras i skattekontosystemet. I utvärderingen ingår en större enkätundersökning där företag m.fl. får ge sin syn på skattekontot.
Utskottet anser att det inte behövs något tillkännagivande från riksdagen i dessa frågor och avstyrker samtliga motioner i berörda delar.
Beräkning av F-skatt
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionen om beräkning av F- skatt.
Jämför reservation 6 (fp).
Bakgrund
En schablonmetod för debitering av F-skatt (tidigare B-skatt), som innebär att sådana skatter skall debiteras med utgångspunkt från den senast debiterade slutliga skatten, infördes redan år 1954. För närvarande gäller enligt skattebetalningslagen att preliminär F-skatt skall tas ut med ett belopp motsvarande 110 % av den slutliga skatt som påförts den skattskyldige året före inkomståret. Understiger den slutliga skatten den ursprungligen debiterade F- skatten skall preliminär skatt i stället tas ut med 105 %.
Skattebetalningslagen medger även andra metoder för att beräkna F-skatt. Reglerna syftar till att uppnå så god överensstämmelse som möjligt mellan den preliminära skatten och den slutliga skatten.
Motionen
I Folkpartiets partimotion Sk324 yrkande 20 delvis av Lars Leijonborg m.fl. framhålls att den som har F-skatt skall beräkna sin årsinkomst i förväg och sedan månadsvis betala in beräknad F-skatt, oavsett om inkomsterna uppgår till de beräknade beloppen eller om inkomsterna kommer mer oregelbundet. I motionen föreslås att företagen i stället skall betala in preliminärskatt i förhållande till den faktiskt intjänade inkomsten för månaden som gått.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har även i andra sammanhang (se bet. 1999/2000:SkU18 och bet. 1998/99:SkU9) framhållit att schablonuppräkningen vid debiteringen av F-skatt innebär en förenklad och arbetsbesparande hantering. Utskottet gör vidare bedömningen att den förväntade ekonomiska utvecklingen inte är sådan att det finns anledning att ändra procentsatserna för uttaget. Utskottet avstyrker därför motion Sk324 i motsvarande del.
Nordiskt gränssamarbete
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionerna om nordiskt gränssamarbete.
Jämför reservation 7 (v).
Bakgrund
Genom EU-medlemskapet har de nationella reglerna för medgivande av temporär tullfrihet upphört, och det är numera gemenskapens bestämmelser om temporär tullfrihet för vägfordon för privat bruk som gäller i Sverige. EU:s tullregler innehåller generösa regler för pendlare som kan åberopas av personer som är bosatta i Norge och arbetar i Sverige. När en person har sin bostad i Sverige men arbetar i Norge skall bilen enligt huvudregeln vara registrerad och skattad i Sverige. Problem kan uppstå om norska nationella regler inte medger temporär tullfrihet eller om enighet inte kan nås mellan myndigheterna i Sverige och Norge om var en person skall anses bosatt i skatte- och tullhänseende. För att försöka lösa den senare frågan har de nordiska finansministrarna år 1991 beslutat att införa en konsultationsprocedur. Lösningar i enskilda ärenden som gäller förhållanden i Sverige måste dock rymmas inom ramen för EU:s lagstiftning på området.
Skattefrågorna regleras bl.a. i det nordiska dubbelbeskattningsavtalet (1996:1512) och lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands- bosatta (SINK). Dubbelbeskattningsavtalet syftar till att inkomster endast skall beskattas i ett av de nordiska länderna beroende på hemvist och arbets- förhållanden. Enligt SINK gäller att fysiska personer som är bosatta utomlands är skattskyldiga i Sverige för vissa inkomster som uppburits här.
Det nordiska dubbelbeskattningsavtalet reglerar särskilt beskattningen av s.k. gränsgångare, dvs. de människor som bor och arbetar i gränskommunerna. Ett alltför högt preliminärskatteavdrag, under tiden som myndigheterna på ömse sidor prövar vilka skattavdrag som skall göras, regleras när den slutliga skatten beräknas.
För att tillgodose importörers behov av förvaring och viss bearbetning av importerade varor innan de övergår i fri omsättning eller blir föremål för annan tullmässig bestämmelse eller användning finns inom EU en möjlighet att inrätta bl.a. frizoner. Regeringen kan ge tillstånd att inrätta frizon eller frilager med stöd av artikel 167 i förordningen (EG) nr 2913/92 (EG:s tullkodex) och 46 § tullagen (1994:1550). I sådana frizoner får enligt 50 § tullagen industriell verksamhet bedrivas med de begränsningar och på de villkor som regeringen föreskriver. Enligt EU:s tullkodex skall frizoner vara inhägnade.
Motionerna
I motion Sk794 yrkandena 1 och 2 av Åke Gustavsson m.fl. (s) påtalas bl.a. problem som finns, inte minst för mindre företag, att bedriva verksamhet i flera nordiska länder. Exempelvis medför ofta regler om beskattning, kontroll och behörighet svårigheter att genomföra entreprenadarbeten utanför hemlandet. Motionärerna föreslår att en utredning ser över möjligheten att etablera ett system för koordinerade eller gemensamma godkännanden och kontroller för företag och anställda när de agerar på nordiskt plan. Motionärerna efterlyser också en instans som kan ge tillförlitliga och bindande besked om rättigheter och skyldigheter vid flyttning eller arbetspendling i Norden.
I motion Sk811 av Marie Engström och Sture Arnesson (v) behandlas betydelsen av en effektiv arbetsmarknad över gränsen till Norge. Motionärerna berör tillhandahållandet av skattekort och personnummer, förbättrat skydd vid sjukdom samt en översyn av regelverket för användande av bil i det andra landet och hur informationen kring frågor om att arbeta i ett annat land kan förbättras. Motionärerna efterlyser konkreta åtgärder bl.a. med utgångspunkt från rapporten Handlingsplan för en fördjupad integration mellan Norge och Sverige. Enligt motionen bör också ansvaret inom regeringen för dessa frågor tydliggöras.
I motion U705 yrkande 3 av Elver Jonsson och Runar Patriksson (fp) berörs likaledes problem för dem som bor i gränsregionen mot Norge. Enligt motionen har problemen varit aktuella i Nordiska rådet i många år. Motionärerna vill anmoda regeringen att åstadkomma lösningar på de kvarstående problem som försvårar för nordbor att bosätta sig och arbeta i ett annat nordiskt land.
I motion T612 yrkande 2 av Bertil Persson (m) föreslås åtgärder för att utveckla Öresundsregionen. Motionären föreslår bl.a. att det anordnas en frizon i anslutning till godsterminalen vid Sturup.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att problem av den typ motionärerna tar upp bör lösas i lämpligt internationellt sammanhang. Arbetet med att förbättra förhållandena för utbytet av varor och tjänster och stimulera till ökad rörlighet generellt inom Norden har intensifierats under senare år. De norska och svenska regeringarna beslöt i september 1999 att närmare granska de gränshinder som finns mellan länderna. Regeringen gav därefter Kommerskollegium i uppdrag att göra en inventering av förekommande hinder. En norsk-svensk arbetsgrupp för ökad integration tillsattes för ändamålet. Arbetsgruppen redovisade den 12 maj 2000 Handlingsplan för en fördjupad integration mellan Norge och Sverige. Motsvarande handlingsplaner finns också för Öresundsregionen och i förhållande till Finland. Utskottet räknar med att handlingsplanerna successivt kommer att omsättas i konkreta åtgärder.
Inom Nordiska ministerrådet pågår också ett omfattande utredningsarbete för att bearbeta och försöka lösa hinder av det aktuella slaget inom Norden.
Näringsministern anförde i riksdagsdebatten i maj 1999 (Interpellation 1998/99:321, prot. 1998/99:103) att enligt hans bedömning skulle en hel del av problemen i gränspendlingen komma att lösas av Nordiska ministerrådet och inom ramen för de diskussioner som förs på annat sätt mellan de nor- diska länderna. Utskottet instämmer i detta och förutsätter att regeringen återkommer till riksdagen i frågan i lämpligt sammanhang. Med detta avstyrker utskottet motionerna Sk794 yrkandena 1 och 2, Sk811 och U705 yrkande 3.
Med anledning av motion T612 vill utskottet framhålla att regeringen i juni 1998 beviljade en ansökan från ett bolag om att inrätta en frizon i anslutning till Sturups flygplats. Syftet var att stärka Sturup som flygplats och erbjuda ett heltäckande flygplatskoncept och en förstärkt inriktning på fraktflyg, vilket kunde ge möjligheter till samarbete med Kastrup. Såvitt utskottet erfarit har inte någon frizon tagits i drift och det aktuella tillståndet har numera förfallit. Som framgått kan regeringen efter ansökan ge tillstånd att inrätta en frizon, och utskottet anser därför att det inte behövs något särskilt uttalande från riksdagen i frågan. Motion T612 yrkande 2 avstyrks med detta.
Skattemyndigheternas kontrollverksamhet, skattebrottsenheterna
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionerna om skattemyndigheternas kontroll-verksamhet och skattebrottsenheterna.
Jämför reservation 8 (v).
Motioner
I motion Sk801 av Per Rosengren (v) anförs att en av orsakerna till att myndigheterna inte kommer åt skatteundandragandet bl.a. är att de saknar tillräckliga befogenheter i samband med revisioner. I motionen föreslås att skatterevisorerna skall ha rätt att utföra legitimationskontroller vid revisioner.
I motion Sk803 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) ifrågasätts om det är ändamålsenligt att samma typ av brott utreds av två myndigheter, skattebrottsenheterna respektive Ekobrottsmyndigheten. Motionären anser att det nu är lämpligt att utvärdera om skattebrottsenheterna effektiviserat kampen mot den ekonomiska brottsligheten.
I motion Sk818 Sven-Erik Österberg (s) framhålls att samhället varje år förlorar åtskilliga tiotals miljarder kronor i uteblivna skatteintäkter till följd av svartarbete, momsbedrägerier och försäljning av obeskattade varor etc. Enligt motionären är utvecklingen densamma i många andra länder. I flera länder inom EU kontrollerar myndigheterna olika verksamheter direkt på fältet. Enligt motionären är tiden mogen att myndigheterna även i Sverige får effektivare metoder mot ekonomisk brottslighet.
I motion Sk823 av Bengt Silfverstrand och Anders Karlsson (s) uppmärksammas skattemyndigheternas kontrollverksamhet. Mot bakgrund av tidigare besparingar och faktiska behov är det nyligen beslutade resurs-tillskottet otillräckligt. Situationen är prekär hos flera skattemyndigheter och situationen på skattekontrollens område bör följas noga, menar motionärerna.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har i budgetsammanhang ofta understrukit vikten av att skatte-myndigheterna har tillräckliga resurser för kontrollverksamheten. Riksdagen har vid den senaste budgetbehandlingen (bet. 2000/01:SkU1), efter utskottets hemställan, beslutat att fr.o.m. 2001 tilldela skatteförvaltningen ett varaktigt resurstillskott på 125 miljoner kronor som skall användas bl.a. för att höja kontrollnivån i riktning mot 1997 års nivå. Utskottet som instämmer med slutsatsen i motion Sk823 utgår från att regeringen, även utan tillkännagivande från riksdagen, noga följer utvecklingen på skattekontrollens område och i lämpligt sammanhang redovisar för riksdagen hur verksamheten utvecklas.
Vid sidan av de ekonomiska resurserna är det, som även påpekas i motionerna Sk801 och Sk818, givetvis utomordentligt viktigt att skattemyndigheterna har tillräckliga befogenheter vid revisioner och att myndigheterna tillämpar effektiva metoder för att bekämpa skattebrottslighet. Utskottet kan inte finna annat än att arbete pågår i dessa frågor sedan länge inom Regeringskansliet och på myndighetsnivå, bl.a. inom ramen för den av regeringen 1995 beslutade samlade strategin mot den ekonomiska brottsligheten.
Skatteflyktskommittén (Fi 1995:04) föreslog att skattemyndigheten i samband med skattekontroll i verksamhetslokaler skulle få befogenhet att begära legitimation av personer på platsen. Förslaget mötte invändningar från vissa remissinstanser. Regeringen (prop. 1997/98:100) ansåg att förslaget inte skulle genomföras bl.a. med hänvisning till att skattemyndigheten i detta avseende skulle få väsentligt mer långtgående befogenheter än polisen. Utskottet (bet. 1997/98:SkU28 s. 48) avslog motsvarande motionsyrkande (se även bet. 1998/99:JuU9) med hänvisning till att förslaget var alltför långtgående. Utskottet vidhåller sin uppfattning i denna fråga.
När det gäller frågan om en utvärdering av skattebrottsenheterna och motion Sk803 vill utskottet framhålla att det för närvarande pågår tre utvärderingar med inriktning mot ekonomisk brottslighet. Riksdagens revisorer har gjort en förstudie (1999/2000:19) där man granskar effektiviteten i myndigheters och andra statliga organs samverkan i arbetet med att bekämpa den ekonomiska brottsligheten. Revisorerna arbetar nu med en rapport i ämnet. Riksrevisionsverket utvärderar för närvarande Ekobrottsmyndigheten och slutligen har regeringen i regleringsbrevet för 2001 givit Riksskatteverket i uppdrag att utvärdera skattebrottsenheterna.
Utskottet avstyrker här behandlade motioner i den mån de inte kan anses tillgodosedda med vad utskottet anfört.
Åtgärder mot skattebrottslighet och annan ekonomisk brottslighet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionerna om åtgärder mot skattebrottslighet och annan ekonomisk brottslighet.
Jämför reservation 9 (kd, fp).
Motioner
I motion Sk676 av Holger Gustafsson och Kenneth Lantz (kd) anförs bl.a. att Sverige behöver en ny skattestruktur som tar sikte på att minska de problem för skattesystemet som följer med modern IT- teknik, ökande interna-tionalisering och den benägenhet till brott som det svenska skattesystemet inbjuder till. Motionärerna begär att en utredning ser över skattesystemets struktur för att komma till rätta med problemen.
I motion Sk683 av Kia Andreasson m.fl. (mp) framhålls bl.a. att det s.k. karusellfusket med moms ökat inom EU och förekommer frekvent i alla medlemsländer. Motionärerna begär att regeringens skall ge den pågående Momsutredningen (dir. 1999:10) tilläggsdirektiv att se över möjligheterna att förhindra karusellfusk med moms (yrkande 1). I annat fall anser motionärerna att en ny utredning skall tillsättas i detta syfte (yrkande 2).
I motion Sk752 av Magnus Jacobsson m.fl. (kd) anförs att det allvarligaste med den svarta sektorn är den urholkning av samhällsmoralen som skattefusk och svart arbete innebär samt att konkurrensen snedvrids mellan de företag som följer reglerna och de som struntar i dem. Motionärerna föreslår att licensavgifter införs på försök på några orter för taxi, frisersalonger och restauranger.
I motion Sk819 av Bengt Silfverstrand och Anders Karlsson (s) beskriver motionärerna att den ekonomiska brottsligheten fått en sådan omfattning och karaktär att den utgör ett hot mot samhällssolidariteten. Motionärerna lyfter fram några områden där åtgärder är nödvändiga och möjliga att snabbt genomföra. Det gäller handel med skalbolag, momsbedrägerier, cigarettsmuggling och krogsanering. Enligt motionen bör riksdagen påskynda arbetet i Regeringskansliet.
I motion Sk822 av Hans Hoff och Jan Bergqvist (båda s) beskrivs svartarbetets omfattning, och motionärerna vill att regeringen återkommer till riksdagen med en samlad strategi för att motverka svartarbete. Strategin skall beakta påföljderna vid köp av svart arbetskraft samt möjligheterna att påverka attityderna mot att arbeta svart.
I motion Sk1022 av Sylvia Lindgren och Claes-Göran Brandin (s) anförs att det är allmänt känt att skattebrott förekommer oftare inom vissa branscher och att samhället har ett ansvar för att göra dessa branscher oattraktiva för skojare och ekobrottslingar. Motionärerna föreslår att licensavgifter, enligt Branschsaneringsutredningens modell, prövas inom speciella branscher.
I Kristdemokraternas partimotion N324 yrkande 10 av Alf Svensson m.fl. påtalas behovet av att samhället tar krafttag mot svartjobben. Motionärerna framhåller att den ekonomiska brottsligheten och den svarta sektorns utbredning är ett mycket allvarligt strukturproblem som leder till ett stort skattebortfall för den svenska ekonomin. Genom en omformning av skattesystemet kan en stor mängd "vita jobb" uppstå i olika sektorer, t.ex. hushållssektorn. I motionen påtalas att Kristdemokraterna föreslagit en skattereduktion för hushållstjänster samt att en sådan åtgärd bör kompletteras med en sänkning av förmånsvärdet av sådana tjänster.
Utskottets ställningstagande
Som utskottet med instämmande av riksdagen i olika sammanhang anfört är skattebrottslighet ett stort, och måhända växande, problem som undergräver solidariteten i samhället och som måste bekämpas med stor kraft. Utskottet har således samma grundinställning som motionärerna. Bekämpningen av skattefusk är en prioriterad uppgift inom skatteförvaltningen och - som framgått av föregående avsnitt - riksdagen har vid den senaste budget- behandlingen, efter utskottets hemställan (bet. 2000/01:SkU1), tillfört skattemyndigheterna ökade resurser till kontrollverksamheten.
Skattefusk är en del av en större ekonomisk brottslighet som måste bekämpas på bred front. Det finns säkert skäl att, som föreslås i bl.a. motionerna Sk819, Sk822 och N324, överväga olika förändringar i regelsystemen för att förebygga, upptäcka, utreda och lagföra ekonomisk brottslighet. Utskottet instämmer med motionärerna om att brottsligheten har en sådan omfattning att det finns anledning att driva på förändringsarbetet.
Frågan om att bekämpa den ekonomiska brottsligheten har hög prioritet, och regeringen beslutade med hörande av riksdagen i april 1995 om en samlad strategi på området. I strategin slås fast som ett övergripande mål att påtagligt minska den ekonomiska brottsligheten genom åtgärder som innebär en kraftig förstärkning av samhällets samlade insatser mot sådan kriminalitet. För att genomföra dessa mål redovisades ett brett åtgärdsprogram som omfattade bl.a. förstärkt skattekontroll och förenklad skattelagstiftning och en rad andra åtgärder. För att underlätta arbetet inrättades en arbetsgrupp inom Regeringskansliet (regeringens ekobrottsberedning) bestående av tjänstemän från flera departement. Regeringen redovisar varje år läget beträffande den ekonomiska brottsligheten i en skrivelse till riksdagen - senast i skrivelse 2000/01:25 som beretts av justitieutskottet (se bet. 2000/01:JuU6).
Sveriges inträde i EU och en ökande internationalisering har medfört en ökad rörlighet av arbetskraft, varor och tjänster, vilket ställer krav på en analys av om och hur en anpassning av den svenska skattestrukturen skall göras, bl.a. för att förhindra ekonomisk brottslighet. Regeringen tillsatte år 2000 en utredning (Dir. 2000:5) Internationaliseringens betydelse för svenska skattebaser och framtida skattestruktur. Utskottet har för sin del nyligen vid en utfrågning med företrädare för Riksskatteverket, Industriförbundet och den särskilda utredaren belyst hur den ökande internationaliseringen påverkar bl.a. sådana frågor som skattebasernas rörlighet, myndigheternas kontroll-möjligheter och skattekonkurrens mellan länderna. För att komma till rätta med s.k. karusellbedrägerier med moms har, enligt vad utskottet erfarit, ett omfattande samarbete inletts mellan skattemyndigheterna, Ekobrotts-myndigheten och andra myndigheter inom och utom landet. De frågor som tas upp i motionerna Sk676 och Sk683 är således föremål för en intensiv uppmärksamhet och något tillkännagivande från riksdagens sida behövs knappast.
Beträffande motionerna Sk752 och Sk1022 med krav på ett tillkännagivande av riksdagen om licensavgifter på försök i vissa branscher vill utskottet framhålla följande. Remissinstanserna var övervägande negativa till Branschsaneringsutredningens (Ju 1995:11) förslag om licensavgifter. Kritiken avser bl.a. att förslaget inte får någon egentlig effekt på skatteundandragandet eftersom man kan förvänta sig en anpassning i de branscher där fusk förekommer så att miniminivån också blir ett tak för skatteinbetalningarna. Systemet anses vidare krångligt eftersom det skall fungera parallellt med det ordinarie skattesystemet och förutsätter ett avräkningsförfarande. Slutligen har kritik riktats mot att hela branscher pekas ut som skattefuskare, vilket naturligtvis drabbar även seriösa företagare inom branschen. Utskottet är mot den bakgrunden inte berett att ställa sig bakom motionerna.
Utskottet avstyrker med det anförda samtliga motioner i berörda delar i den mån de inte tillgodoses med vad utskottet anfört.
Tullens insatser mot smuggling
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionerna om tullens insatser mot smuggling.
Jämför reservation 10 (kd).
Motionerna
I motion Sk802 av Maud Ekendahl (m) föreslås att tullen i Skåne tilldelas medel för ett riktat projekt mot storskalig införsel av punktskattebelagda varor. Den storskaliga införseln av punktskattebelagda varor började, enligt motionen, för fem år sedan och verksamheten har därefter bara vuxit i omfattning. Enligt motionären sker införsel främst på tre sätt: via lastbilar, genom de populära endagarsbussarna till Tyskland och genom hämtning i Helsingör av varor som inhandlats i Tyskland.
I motion Ju914 yrkande 2 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd) anförs bl.a. att kampen mot den organiserade brottsligheten är en av EU:s stora utmaningar. Motionärerna för fram flera förslag, bl.a. om ökade resurser till tullen, och föreslår ett tillkännagivande från riksdagen om vikten av att den omfattande smugglingen stoppas och arbetet vid EU:s yttre gräns fungerar väl.
Utskottets ställningstagande
Utskottet fäster mycket stor vikt vid att bekämpningen av smuggling ges högsta prioritet av tullen. Riksdagen har nyligen (prop. 2000/01:1, bet. 2000/01:SkU1) beslutat tillföra tullen ökade resurser som ytterligare kan effektivisera myndighetens arbete på området.
Utskottet anser att mycket talar för att tullens kontrollverksamhet vid såväl yttre som inre gräns är effektiv och att effektiviteten har ökat efter EU- inträdet. Tullen redovisar fortsatt höga beslagsmängder av narkotika, alkohol och tobak. Tullen upprätthåller kontrollerna även i EU-trafiken med stöd av den s.k. inregränslagen från 1996 som bl.a. är tillämplig på alkohol och tobak som beskattas enligt privatinförsellagen. Genom punktskattekontrollagen har tullen sedan 1998 fått ökade kontrollbefogenheter beträffande yrkesmässig hantering av bl.a. alkoholvaror, distansförsäljning av sådana varor och kommersiella eller privata postförsändelser. Tullen har efter EU-medlemskapet även fått tillgång till transportföretagens bokningslistor för att lättare kunna spåra brottslighet i samband med transporter, och man får nu även använda datoriserade register för underrättelseverksamhet och analyser om man misstänker allvarlig brottslighet. Tullen arbetar aktivt med att ytterligare effektivisera sin underrättelse- och analysverksamhet. Det pågår inom EU ett intensivt arbete med att ta fram effektiva medel mot bl.a. smugglingsbrott. Arbetet innefattar en översyn av transiteringssystemet, krav på säkerhet vid transporter av högbeskattade varor och skärpt tullkontroll. För närvarande pågår vidare ett arbete med att skapa ett gemensamt datoriserat system för administration och kontroll av transiteringar. Slutligen utarbetas för närvarande inom EU ett system för informationsutbyte beträf- fande påbörjade transporter samtidigt som utvecklingen av tullinformationssystemet CIS fortskrider.
Till detta kan tilläggas att riksdagen (prop. 1999/2000:122, bet. 2000/01:SkU2) dels godkänt den s.k. tullsamarbetskonventionen och vissa förklaringar i anslutning till den, dels antagit en lag om internationellt tullsamarbete. Härigenom ökar tullens möjligheter att ytterligare skärpa kampen mot den organiserade och grova gränsöverskridande brottsligheten. Riksdagen har även antagit en ny smugglingslag (prop. 1999/2000:124, bet. 2000/01:JuU2) som markerar en skärpt hållning till den gränsöverskridande brottsligheten.
Utskottet anser att det inte behövs sådana tillkännagivanden som motionärerna föreslår och avstyrker de aktuella motionerna i motsvarande delar.
Skatteflyktslagens generalklausul
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionerna om skatteflyktslagens generalklausul.
Jämför reservation 11 (m, kd, fp).
Bakgrund m.m.
År 1980 infördes en lag mot skatteflykt. Lagen var av tillfällig karaktär och skärptes 1982 och förlängdes i olika omgångar tills den upphävdes hösten 1992. Den 1 juli 1995 återinfördes lagen (prop. 1994/95:209, bet. 1994/95: SkU30). Generalklausulen i 2 § fick en ny utformning den 1 januari 1998 (prop. 1996/97:170, bet. 1997/98:SkU3). I det sammanhanget avslog riksdagen motioner om lagens upphävande.
Lagen (1995:575) om skatteflykt gäller vid taxering till kommunal och statlig inkomstskatt och statlig förmögenhetsskatt. Enligt 2 § skall vid taxeringen hänsyn ej tas till rättshandling, om
1. rättshandlingen, ensam eller tillsammans med annan rättshandling, ingår i ett förfarande som medför en väsentlig skatteförmån för den skattskyldige,
2. den skattskyldige direkt eller indirekt medverkat i rättshandlingen eller rättshandlingarna,
3. skatteförmånen med hänsyn till omständigheterna kan antas ha utgjort det övervägande skälet för förfarandet, och en taxering på grundval av förfarandet skulle strida mot lagstiftningens syfte som det framgår av skattebestämmelsernas allmänna utformning och de bestämmelser som är direkt tillämpliga eller har kringgåtts genom förfarandet.
Motionerna
I Folkpartiets partimotion Sk324 yrkande 23 av Lars Leijonborg m.fl. föreslås att generalklausulen avskaffas. Enligt motionen står bestämmelsen i strid med fundamentala principer som syftar till att förhindra godtycklig maktutövning. Bestämmelsens tillämpning, menar motionärerna, är svårbegriplig och helt oförutsägbar för de skattskyldiga.
I Moderaternas kommittémotion Sk654 yrkandena 6 och 7 av Carl Fredrik Graf m.fl. anförs att generalklausulen inte hör hemma i ett rättssamhälle och därför bör avskaffas. Bestämmelsen stärker det allmännas ställning gentemot den enskilde på ett orimligt sätt. Den enskilde kan, enligt motionen, inte bedöma skattekonsekvenserna av olika rättshandlingar eftersom bestämmel-sens tillämpning inte är förutsebar.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att möjligheterna till förfaranden och handlingar som är att betrakta som skatteflykt på viktiga områden minskat genom 1991 års skattereform. Fortfarande finns det emellertid utrymme för sådana förfaranden som är att betrakta som skatteflykt genom skillnader i beskattningen av arbetsinkomster och kapitalinkomster och genom andra asymmetrier i beskattningssystemet. De lagtolkningsmetoder som finns har visat sig otillräckliga när det gäller att förhindra och motverka skatteflyktsförfaranden. Det finns ett starkt behov av en lagstadgad tolkningsanvisning som ger möjlighet att under vissa förutsättningar angripa förfaranden som inte kan förhindras eller motverkas med annan lagstiftning. Lagens främsta betydelse ligger dock i att den är ett avhållande medel mot skatteflyktstransaktioner. Utskottet anser mot denna bakgrund att skatteflyktslagen med den s.k. generalklausulen inte bör upphävas. Utskottet avstyrker de berörda motionerna i motsvarande delar.
Revisionsregler, skattetillägg m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionerna om revisionsregler, skattetillägg m.m.
Jämför reservation 12 och 13 (m, kd, fp).
Bakgrund
Den 1 november 1997 (prop. 1996/97:100, bet. 1996/97:SkU23) ändrades revisionsreglerna för att effektivisera skattekontrollen. Ändringen, som grundade sig på Skatteflyktskommitténs betänkande (SOU 1996:79) Översyn av revisionsreglerna, innebar att revision kan ske för löpande period och hos tredje man. Vidare får kassakontroll, lagerinventering och liknande fysisk kontroll företas i form av s.k. överraskningsrevisioner. Reglerna för tull-revision ändrades på motsvarande sätt.
Motionerna
I motion Sk643 av Elizabeth Nyström och Maud Ekendahl (m) begärs en översyn av skattetillägget. I motionen anförs att skattetillägget kan bli väldigt stort och för mindre företag oerhört kännbart. Medvetet lämnande av oriktiga uppgifter i en deklaration bör givetvis beivras, framhåller motionärerna, men ifrågasätter om sanktionen står i rimlig proportion till begångna fel.
I Moderaternas kommittémotion Sk654 yrkande 1 av Carl Fredrik Graf m.fl. föreslås av integritets- och rättssäkerhetsskäl att riksdagen skall besluta återinföra de regler om skatterevision som gällde före lagändringen 1997. Det gäller reglerna om tredjemanskontroll, revision under löpande period, underrättelse om revision, föreläggande och tredjemansföreläggande.
Enligt motionen skall reglerna för tullrevision utformas på samma sätt som reglerna om skatterevision. Det innebär att tredjemansrevision, revision under löpande år samt överraskningsrevisioner inte skall få förekomma vid tullrevision.
Motionärerna föreslår vidare (yrkandena 2 och 3) att skattetillägg avskaffas vid periodiseringsfel beträffande både direkt och indirekt skatt. Enligt motionen (yrkande 4) bör Skattetilläggsutredningen få tilläggsdirektiv om att utreda en beloppsbegränsning för skattetillägg i syfte att skapa proportionalitet mellan förseelse och sanktion.
Motionärerna vill slutligen (yrkande 5) helt avskaffa tulltillägg. Man anser att tillägget drabbar företag på ett sätt som inte står i rimlig proportion till förseelsen. Dessutom handlar det, enligt motionärerna, nästan uteslutande om icke uppsåtliga fel.
I motion Sk817 av Mikael Odenberg (m) framhålls att skattetillägg påförs vid felperiodiseringar som inte innebär någon nämnvärd skada för det allmänna samt vid felredovisningar där den skattskyldige betalar för mycket skatt. Motionären föreslår att reglerna om skattetillägg ändras.
I Folkpartiets kommittémotion Sk826 yrkande 1 av Johan Pehrson och Karin Pilsäter föreslås att skattetillägg slopas när periodiseringsfel i momsredovisning inte innebär någon förlust för staten eller när förlusten är försumbar.
Utskottets ställningstagande
I samband med behandlingen av det förslag som ledde till att den nu gällande ordningen för skatterevision antogs betonade skatteutskottet både den skattskyldiges rimliga krav på rättssäkerhet och integritet och att skatte-myndigheterna fick lämpliga resurser, befogenheter och kontrollinstrument till sitt förfogande. Utskottet ansåg vidare att av effektivitetsskäl möjligheten till tredjemansrevision borde återinföras. Vid misstanke om skalbolags-transaktioner och bolagsplundringar borde enligt utskottet skattemyndig-heterna kunna säkra uppgifter ur räkenskaperna innan bolaget töms eller säljs till en s.k. målvakt. Skattemyndigheterna borde också kunna göra iakttagelser av aktuella förhållanden i svårkontrollerad affärsverk-samhet som riktar sig till enskilda konsumenter och där kvitto inte efterfrågas. Dessa omständig-heter talade enligt utskottet för att skattemyndigheterna även borde få en möjlighet att företa revision av löpande period. Slutligen ansåg utskottet att s.k. över- raskningsrevisioner måste kunna tillgripas i vissa särskilda fall, t.ex. för kassakontroll, lagerinventering och liknande. Utskottets bedömningar står sig alltjämt och utskottet avstyrker motion Sk654 i motsvarande del.
Skattetilläggsutredningen (Fi 1998:07) som för närvarande ser över skattetilläggsinstitutet beräknas slutföra sitt arbete under mars 2001. Utskottet anser inte att det är lämpligt att föregripa utredningens arbete och avstyrker motionerna Sk643, Sk654 i motsvarande delar, Sk817 och Sk826 i mot-svarande del.
Uppgifter om skatt m.m. på lönebesked och redovisning av det totala skatteuttaget
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionerna om uppgifter om skatt m.m. på lönebesked och redovisning av det totala skatteuttaget.
Jämför reservation 14 (m).
Motionerna
I motion Sk601 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) anförs att det i Sverige, med världens högsta skattetryck, är särskilt viktigt att synliggöra det totala skattetrycket. I motionen föreslås att staten som arbetsgivare föregår med gott exempel och på lönebesked lämnar uppgift om de totala lönekostnaderna.
I motion Sk610 av Stefan Hagfeldt och Ola Sundell (m) anförs att alltför många människor inte känner till vilka skatter de betalar. Kännedomen om arbetsgivaravgifterna är allra sämst. Motionärerna framhåller att det i andra sammanhang anses viktigt att den enskilde får uppgift om exempelvis jämförelsepriser. Självklart skall en löntagare ha rätt att få alla skatter öppet redovisade på lönebesked och inkomstuppgifter, menar motionärerna.
I motion Sk623 yrkandena 1 och 2 av Catharina Hagen (m) framhålls att behovet är stort av generell skatteinformation till medborgarna och väljarna. En viktig del av denna information är att anställda får reda på hur mycket arbetsgivaren betalar i löneskatter. Enligt motionen bör regeringen utreda möjligheten att staten, kommuner och landsting redovisar arbetsgivaravgifter på lönebesked.
Motionären anser vidare att bilden av det totala skatteuttaget från arbetsinkomster bör kompletteras med uppgifter om, förutom löneskatter, inkomstskatter och egenavgifter, moms, punktskatter och vissa andra skatter. Enligt motionen bör regeringen utreda möjligheten att skattemyndigheterna en gång om året redovisar det totala genomsnittliga skatteuttaget i procent av "hela lönen" (yrkande 4).
I motion Sk808 av Anna Lilliehöök (m) påtalas att den anställde inte får någon uppgift om hur stor bruttolönen eller lönekostnaden är. Den anställde kan heller inte se vilka avgifter som betalats in och vilka förmåner i form av pensioner och försäkringar man egentligen tjänat ihop till. Motionären föreslår en individuell redovisning av statliga arbetsgivaravgifter och försäkringsmässiga socialförsäkringar.
Utskottets ställningstagande
Det står givetvis arbetsgivare fritt att som en frivillig serviceåtgärd till de anställda lämna information av ifrågavarande slag på lönebeskeden eller på annat sätt. Enligt vad utskottet känner till är en sådan ordning också vanligt förekommande. Utskottet vidhåller (se bet. 1999/2000:SkU18) dock uppfattningen att det inte finns någon anledning att införa ett obligatoriskt uppgiftslämnande för arbetsgivarna, vare sig de är offentliga eller privata, och belasta dem med det merarbete och kostnader ett sådant uppgiftslämnande medför. Strävandena bör tvärtom vara att så långt möjligt begränsa arbetsgivarnas uppgiftsskyldighet. Utskottet avstyrker följaktligen motionerna Sk601, Sk610, Sk623 i motsvarande del och motion Sk808.
Förenklad självdeklaration, deklarationstidpunkt
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionerna om förenklad självdeklaration och deklarationstidpunkt.
Jämför reservation 15 (m).
Gällande bestämmelser
Enligt 2 kap. 28 § lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter skall förenklad självdeklaration lämnas senast den 2 maj under taxeringsåret, och särskild självdeklaration skall normalt lämnas senast den 31 mars under taxeringsåret.
Skattekontrollutredningen (Fi 1995:05) har i sitt slutbetänkande (SOU 1998:12) Självdeklaration och kontrolluppgifter - förenklade förfaranden lämnat ett förslag till en ny lag om självdeklarationer och kontrolluppgifter. Utredningen har bl.a. föreslagit att den 2 maj blir en gemensam deklara-tionsdag för alla deklarationsskyldiga. Inom Finansdepartementet har med utgångspunkt i Skattekontrollutredningens betänkande upprättats prome-morian (Ds 2000:70) En ny lag om självdeklaration och kontrolluppgifter. En proposition i ämnet har aviserats till maj månad 2001.
Motionerna
I motion Sk622 av Kjell Eldensjö (kd) anförs att staten går miste om flera tiotals miljarder kronor i skatteintäkter på grund av felaktiga deklarationer. Med ytterligare förenklingar i självdeklarationsproceduren genom utnyttjande av dagens tekniska möjligheter skulle skattemyndigheterna kunna ägna mer tid åt själva granskningen. Motionären ifrågasätter om den förenklade deklarationen skall behöva undertecknas och returneras till skatte-myndigheten. Mycket arbetstid skulle också sparas om registrering och arkivering av icke ändrade förenklade deklarationer inte var nödvändiga. Småändringar av förtryckta deklarationsuppgifter borde, framhåller motionären slutligen, kunna ske via knapptelefon.
I Moderaternas kommittémotion Sk654 yrkande 8 av Carl Fredrik Graf m.fl. anförs bl.a. att överblickbarheten minskar i en familj där familje- medlemmarna vid olika tidpunkter skall fylla i en särskild deklaration respektive en förenklad deklaration. Enligt motionen bör en gemensam sista dag för deklarationsinlämningen införas.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att det finns anledning att avvakta och se vad den aviserade propositionen med nya bestämmelser på deklarationsområdet innehåller. Utskottet avstyrker därmed motionerna Sk622 och Sk654 i motsvarande del.
Skatteredovisnings- och skatteinbetalningstidpunkt
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionerna om skatteredovisnings- och skatteinbetalningstidpunkt.
Jämför reservation 16 (fp).
Gällande bestämmelser
En skattedeklaration skall ha kommit in till skattemyndigheten på fastställt formulär senast den dag som angivits i skattebetalningslagen. (En skattedeklaration får efter särskilt medgivande från Riksskatteverket eller skattemyndighet lämnas i form av ett elektroniskt dokument.) Skatten är betald den dag då betalningen har bokförts på skattemyndighetens konto. (Före skattekontoreformen gällde att skatten ansågs betald då inbetalning skett till post eller bank.)
Den 1 januari 1996 höjdes beloppsgränsen för att redovisa moms i självdeklaration i stället för i en skattedeklaration från ett beskattnings-underlag på 200 000 kr till en miljon kronor. Redovisningsperioden för skattedeklarationen kortades ned från två månader till en månad. (Redovisningsperioden för moms i självdeklaration utgörs av det beskatt-ningsår som självdeklarationen avser.) Handelsbolag skall som regel inte lämna självdeklaration och har undantagits från ovannämnda beloppsgräns. De skall således alltid redovisa moms i en skattedeklaration. Skattemyndig-heten får beträffande den som inte är skyldig att lämna självdeklaration och beträffande handelsbolag besluta att redovisningsperioden skall vara ett helt beskattningsår, dock endast om beskattningsunderlaget beräknas uppgå till högst 200 000 kr.
Motionerna
I Folkpartiets partimotion Sk324 yrkande 21 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) anförs att företagare med dagens regler är skyldiga att se till att deklaration och skattebetalning har kommit skattemyndigheten till handa ett visst datum. Eftersom det inte finns några garantier för att postgången fungerar, innebär det en osäkerhet om deklarationen respektive inbetalningen verkligen kommit in i rätt tid. Motionärerna vill därför ändra reglerna för skattekontot så att redovisning och betalning av skatt skall ha sänts in senast det i lagen angivna datumet.
I motion Sk626 yrkande 2 av Maria Larsson (kd) anförs att momsredovis-ningen vållar företag stora problem eftersom förskottsfakturor är vanliga och moms då skall redovisas annan månad än fakturadatum. Motionären framhåller att den skattskyldige kan påföras skattetillägg vid fel i momsredovisningen även om inbetalningen gjorts i förtid och om beloppet är rätt men tidpunkten fel. I motionen föreslås att reglerna skyndsamt ändras och att fakturadatum blir styrande för både avsändare och mottagare vid momsredovisning till skattemyndigheten.
I motion Sk824 av Yilmaz Kerimo (s) efterlyses en översyn i förenklande syfte av momsredovisningsreglerna för småföretagare. Motionären föreslår att vid enskild firma gränsen för att redovisa moms i självdeklaration i stället för i en skattedeklaration höjs och får gälla även handelsbolag.
Utskottets ställningstagande
Frågan om vid vilken tidpunkt en skattebetalning eller en skatteredovisning skall anses ha skett har behandlats av utskottet under en följd av år, senast i det av riksdagen godkända betänkandet 1999/2000:SkU18. Enligt den gällande ordningen skall deklarationen ha kommit in till skattemyndigheten viss dag, och skatten är betald den dag betalningen bokförts på skattemyndighetens konto. Utskottet vidhåller uppfattningen att det är en fördel att ha en ordning på skatteområdet som stämmer överens med civilrättsliga principer om hur betalning och redovisning görs i andra sammanhang. Till saken hör att det numera finns möjligheter som inte fanns tidigare att betala skatten genom bankgiro. Härigenom har tidsåtgången minskat för den som föredrar denna betalningsform. Därmed avstyrks motion Sk324 i motsvarande del.
När det gäller motion Sk626 instämmer utskottet i att de nuvarande reglerna i momslagen om redovisning av utgående och ingående moms är svåra att tillämpa för både skattskyldiga och myndigheter. Moms skall redovisas vid yrkesmässig omsättning av varor och tjänster, vid import och vid gemenskapsinterna förvärv samt vid uttag av varor och tjänster. Huvudregeln för redovisning innebär att skatten skall redovisas när en omsättning respektive ett förvärv "enligt god redovisningssed bokförts eller borde ha bokförts". Problemet är att nämnda regel inte entydigt anger vid vilken tidpunkt redo- visningsskyldighet för utgående skatt respektive avdragsrätt för ingående skatt uppkommer. Svårigheterna beror på att det finns olika regler i bokföringslagen som anger när en faktura skall grundbokföras under löpande räkenskapsår. Detta kan ske per verifikationsdatum (när en faktura utfärdats eller mottagits) eller alternativt per affärshändelsedatum. Det finns dessutom regler i momslagen som anger vid vilken tidpunkt en faktura eller jämförlig handling skall finnas för att styrka avdragsrätt till ingående moms. Slutligen regleras frågan av den redovisningspraxis för bokföring av moms vid bokslut som uppkommit och som t.ex. medger en möjlighet till s.k. brytdagsredovisning. Nuvarande rättspraxis ger företagen möjlighet att redovisa skatten efter antingen fakturadatum eller efter leveransdatum, dvs. oberoende av när fakturan är daterad. Även brytdagsredovisning med möjlighet för företagen att individuellt välja brytdag medför att utgående och ingående skatt ofta inte redovisas i samma period av säljare och köpare. De olika redovisningssätten leder till betydande tillämpnings- och kontrollproblem och ställer stora krav på både företag och myndigheter. Systemet kan också missbrukas av företag i intressegemenskap.
En arbetsgrupp inom RSV har i en rapport, 1999:13 Sambandet mellan redovisning och indirekt beskattning, utarbetat ett förslag för att komma till rätta med de ovan beskrivna svårigheterna. Förslaget syftar till en precisering i momslagen av tidpunkten för redovisning av moms. Skattereglerna föreslås bli fristående i förhållande till redovisningsreglerna men redovisningen skall även fortsättningsvis ske med ledning av företagets löpande bokföring. Fakturadatum föreslås i de allra flesta fall bli avgörande för tidpunkten för redovisning av utgående moms och därmed i praktiken huvudmetod. Rapporten remissbehandlades under våren 2000, och en skrivelse lämnades till Finansdepartementet i september 2000. Förslaget i skrivelsen bereds för närvarande i departementet.
Den fråga som tas upp i motion Sk626 är således uppmärksammad genom Riksskatteverkets översyn, och ett tillkännagivande från riksdagens sida är därför obehövligt. Utskottet avstyrker därmed motion Sk626 i motsvarande del.
När det slutligen gäller förslaget i motion Sk824 om att höja gränsen för att redovisa moms i en självdeklaration i stället för i en skattedeklaration erinrar utskottet om att Förenklingsutredningen (Fi 1996:14) överväger ett förenklat deklarations- och redovisningsförfarande för de allra minsta företagen i fråga om bl.a. moms (se dir. 1996:78 och 1998:4). Utskottet anser inte att utred-ningens arbete bör föregripas och avstyrker motion Sk824.
Inbetalning av kvarskatt
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionerna om inbetalning av kvarskatt.
Jämför reservation 17 (v).
Gällande bestämmelser
Enligt 16 kap. 6 § första stycket skattebetalningslagen skall obetald slutlig skatt betalas efter en betalningsfrist på 90 dagar efter ett grundläggande beslut om slutlig skatt. Enligt andra stycket i samma paragraf är motsvarande frist beträffande skatt som har bestäms genom omprövningsbeslut 30 dagar. Enligt 11 kap. 15 § samma lag skall ett besked om den slutliga skatten skickas till den skattskyldige senast den 15 december taxeringsåret.
Det ankommer på den skattskyldige själv att betala in obetald slutlig skatt. Arbetsgivarens tidigare medverkan i betalningen slopades i samband med införandet av den nya skattebetalningslagen (prop. 1996/97:100, bet. SkU23).
För skattskyldiga med förenklad deklaration finns en preliminär uppgift om eventuell kvarskatt redan på den förtryckta deklarationsblanketten.
Motionerna
I kommittémotion Sk806 yrkande 1 av Per Rosengren m.fl. (v) föreslås att arbetsgivarens skyldighet att medverka vid betalningen av kvarskatt skall återinföras. Enligt motionen var det gamla systemet effektivt och gav en större garanti för att skatten betalades in.
I motionen anförs vidare att de nya reglerna innebär att skattskyldiga med förenklade deklarationer som får slutskattebesked i slutet av augusti skall betala in kvarstående skatt senast den sista november samma år. Detta leder, enligt motionen, till problem för många, särskilt barnfamiljer, då familjeekonomin ofta är ansträngd vid slutet av året. Motionärerna föreslår att den tidigare betalningstiden för kvarskatt skall återinföras (yrkande 2).
I motion Sk816 av Nils-Göran Holmqvist m.fl. (s) föreslås att inbetalningstidpunkten för kvarstående skatt skall flyttas till en tidpunkt i anslutning till löneutbetalningen, som för flertalet infaller mellan den 25 och 30 i varje månad.
Utskottets ställningstagande
Mot bakgrund av att kvarskatterna under 1990-talet fortlöpande minskat och att de skattskyldiga med förenklad deklaration numera redan på den förtryckta deklarationsblanketten får tydliga besked om sina skatteförhållanden förefaller det inte finnas något skäl att ånyo pålägga arbetsgivarna skyldigheten att betala in de anställdas kvarskatter. Ett återinförande av denna skyldighet skulle dessutom passa dåligt in i skattekontosystemet och ge upphov till administrativt merarbete. Utskottet ser heller ingen anledning att ändra den gällande betalningsfristen.
Utskottet utgår från att regeringen utvärderar det nya systemet för inbetalning av kvarskatt för att utröna vilka konsekvenser detta fått för såväl myndigheter som skattskyldiga. Utskottet avstyrker därmed motionerna Sk806 i berörd del och Sk816.
Anstånd med betalning av skatt
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionen om anstånd med betalning av skatt.
Jämför reservation 18 (m).
Gällande bestämmelser
Ett taxeringsbeslut är verkställbart även om det inte har vunnit laga kraft. Den skattskyldige kan alltså inte genom att överklaga beslutet påverka skyldigheten att i föreskriven tid och ordning betala den skatt som debiterats på grund av taxeringen. Under vissa förutsättningar kan emellertid den skattskyldige enligt regler i skattebetalningslagen få anstånd med att betala in skatten.
Enligt 17 kap. 2 § skattebetalningslagen får skattemyndigheten i samband med omprövning eller överklagande bevilja anstånd med inbetalning av skatt:
1. om det kan antas att den skattskyldige kommer att få befrielse helt eller delvis från skatten,
2. om den skattskyldige begärt omprövning av eller överklagat ett beskattningsbeslut och det är tveksamt om den skattskyldige kommer att bli skyldig att betala skatten, eller
3. om den skattskyldige begärt omprövning av ett beskattningsbeslut eller ett sådant beslut överklagats och det skulle medföra betydande skadeverkningar för den skattskyldige eller annars framstå som oskäligt att betala skatten.
Motionen
I kommittémotion Sk812 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) anförs att praxis på området är splittrad och oförutsebar och att tiden nu är mogen för att stärka de skattskyldigas rättssäkerhet. Enligt motionen bör anstånd med betalning av skatt generellt medges om den skattskyldige begärt omprövning respektive överklagat taxeringen eller annat skattebeslut. Undantag bör endast göras om begäran om omprövning eller överklagandet är uppenbart ogrundat.
Utskottets ställningstagande
Anståndsreglerna har varit föremål för översyn av Skattebetalnings-utredningen. Utredningen avlämnande i juni 1996 slutbetänkandet Ett nytt system för skattebetalning (SOU 1996:100). Utredningen konstaterade, en åsikt som regeringen delade (prop. 1996/97:100), att anståndsbestämmelserna inte vållade några nämnvärda problem och att det inte fanns skäl att ändra förutsättningarna för anstånd i samband med omprövning och överklagande. Riksdagen hade heller inget att erinra mot reglernas utformning (bet. 1996/97:SkU23).
Utskottet anser att det skulle föra alldeles för långt att, som föreslås i motionen, en skattskyldig i princip automatiskt skulle få en kredittid genom att begära omprövning eller överklaga ett beskattningsbeslut. Att införa en sådan generell rätt till anstånd med betalning av skatten skulle, enligt utskottets uppfattning, urholka betalningsmoralen och på ett oacceptabelt sätt öka belastningen på myndigheter och domstolar. Utskottet avstyrker därmed den aktuella motionen i motsvarande del.
Ersättning för ombudskostnader i skattemål
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionen om ersättning för ombudskostnader i skattemål.
Jämför reservation 19 (m, kd).
Gällande bestämmelser
En skattskyldig som i ett mål haft kostnader i domstol eller andra myndigheter för ombud eller biträde, utredning eller annat som skäligen behövts för att ta till vara hans rätt skall beviljas ersättning om
1. han helt eller delvis vinner bifall till sina yrkanden i ärendet eller målet,
2. målet avser en fråga som är av betydelse för rättstillämpningen, eller
3. det finns synnerliga skäl för ersättning.
Vissa kostnader får inte ersättas, t.ex. för deklaration och för eget arbete.
Motionen
I motion Sk804 av Kenneth Lantz (kd) anförs att det för en skattskyldig fortfarande är alltför svårt att få ersättning för kostnader i samband med en prövning hos skattemyndighet eller domstol. Motionären föreslår att ersättningslagen skall ses över så att en skattskyldig skall kunna få ersättning för ombudskostnader i samma utsträckning som gäller för tvistemål i de fall vederbörande vinner bifall till sin talan hos skattemyndighet eller i domstol.
Utskottets ställningstagande
De nuvarande bestämmelserna om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt infördes den 1 juli 1994 (prop. 1993/94:151, bet. 1993/94:SkU31, SFS 1994:470). De nya reglerna innebar för den enskilde en utvidgning av ersättningsmöjligheterna. Utskottet anser att principen bör vara att ersättning skall beviljas en skattskyldig som verkligen har behov av juridisk sakkunskap för att på ett effektivt sätt kunna föra sin talan. Det bör beaktas att förvaltningsmyndigheter och förvaltningsdomstolar är skyldiga att självmant införskaffa den utredning som krävs och att behovet av ombud därför normalt sett är betydligt mindre i ett skattemål än i t.ex. ett tvistemål vid allmän domstol. Utskottet anser att de nuvarande ersättningsbestämmelserna är lämpligt utformade och avstyrker motion Sk804.
Förmånsrätt för skattefordringar
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionen om förmånsrätt för skattefordringar.
Jämför reservation 20 (m).
Motionen
I kommittémotion Sk735 yrkande 8 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) förslås att förmånsrätten vid konkurs för skattefordringar skall slopas. Enligt motionen är denna förmånsrätt en väsentlig omständighet om ett företag skall rekonstrueras. Ett mer jämbördigt system för samtliga fordringsägare, inklusive staten, skulle enligt motionen vara till fördel för alla parter.
Utskottets ställningstagande
Förmånsrättskommittén (Ju 1996:02) föreslår i betänkandet Nya förmåns-rättsregler (SOU 1999:1) att statens förmånsrätt för skatter och allmänna avgifter avskaffas. Enligt vad utskottet erfarit arbetar Justitiedepartementet med en lagrådsremiss som man beräknar vara klar under hösten 2001. Utskottet finner ingen anledning att föregripa beredningsarbetet och avstyrker bifall till motion Sk735 i motsvarande del.
Församlingen och socknen i folkbokföringen m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionerna om församling och socknen i folkbokföringen.
Jämför reservation 21 (m, kd, c).
Bakgrund
Enligt 6 § folkbokföringslagen skall en person folkbokföras på den fastighet, i vissa fall även lägenhet, och i den territoriella församling där vederbörande är att anse som bosatt. Sverige är indelat i territoriella församlingar, som i dag är kyrkliga kommuner.
Församlingsindelningen är en inomkyrklig angelägenhet sedan kyrkan skilts från staten. Frågan om folkbokföring i en territoriell församling och konsekvenserna av att bibehålla eller avskaffa nuvarande ordning har analyserats av en utredare (dir. 1998:75). Utredaren har i betänkandet Folkbokföring efter stat-kyrkareformen m.m. (SOU 2000:17) föreslagit att folkbokföring inte längre skall ske i territoriell församling inom Svenska kyrkan. En person skall, enligt förslaget, i stället folkbokföras på den fastighet och i den kommun där han eller hon är att anse som bosatt.
Motionerna
I motion Sk611 av Eskil Erlandsson (c) begärs ett tillkännagivande om att socknen även i framtiden skall utgöra den administrativa enheten för folkbokföring.
I motion Sk901 av Erik Egervärn och Marianne Andersson (c) anförs att församlingsbegreppet inte enbart är en kyrklig angelägenhet och att en mängd samhällsorgan använder församlingsbegreppet som minsta basenhet. Församlingen eller socknen är, enligt motionen, också bärare av ett stort kulturhistoriskt värde. Mot den bakgrunden är det, enligt motionen, motiverat att församlings- eller sockennamnet får ett lagligt skydd och att församlings-begreppet även i fortsättningen skall vara basenhet för samhällets insamling, bearbetning och redovisning av statistik.
I motion Sk902 av Lars Björkman och Ola Karlsson (m) anförs att riksdagen bör besluta att sockenbegreppet skall finnas kvar i folkbokföringen. Motionärerna framhåller att utredningsförslaget om att utmönstra för-samlingstillhörigheten ur folkbokföringen äventyrar en viktig del av kultur- arvet. Dessutom blir, enligt motionen, den historiska forskningen lidande.
I motion Sk903 av Sofia Jonsson (c) betonas att socken- eller församlings-indelningen är en viktig sorteringsmekanism för vårt geografiska namn-system. Ett ortnamn går att åtskilja så länge man vet vilken socken eller församling som avses. Negativa konsekvenser uppstår, enligt motionen, om dessa begrepp försvinner från den officiella hanteringen. Motionären anser att socknen eller församlingen även i framtiden skall finnas kvar som grund för folkbokföringen.
I motion Sk905 av Jan Backman och Roy Hansson (m) anförs att sockenbegreppet bör skyddas och regeringen bör ta initiativ till att socken-namnen skyddas genom att tas in i 4 § kulturminneslagen.
I motion Sk907 av Göran Magnusson (s) begärs ett tillkännagivande till regeringen om att de invanda församlingsnamnen skall behållas. Motionären framhåller att församlingarnas geografiska avgränsning använts för olika slags offentlig statistik. Motionären anför vidare att församlingarna, i många av de kommuner som skapades genom kommunsammanslagningen för 30 år sedan, utgör kommundelar, där de boende känner samhörighet, ibland också i formellt organiserade kommundelsnämnder.
I motion Sk908 av Lennart Hedquist (m) beskrivs utredningsförslaget som en klåfingrig förändring som tyder på bristande respekt för vår historia och som även skulle bryta ett intressant statistiskt samband bakåt i tiden. Enligt motionen bör församlingen även i fortsättningen vara basenhet i folk-bokföringen.
I kommittémotion Kr289 yrkande 15 av Birgitta Sellén m.fl. (c) sägs att utredningsförslaget hotar viktiga underlag för samhällsforskning och lokalt utvecklingsarbete. Dessutom, framhåller motionärerna, är sockennamnen en viktig del av det svenska kulturarvet och står för kulturell identitet och samarbete.
I kommittémotion Kr345 yrkande 16 av Inger Davidson m.fl. (kd) är motionärerna mycket negativa till den föreslagna förändringen och anser att socknarna utgör en omistlig del av det svenska kulturarvet. De är, enligt motionärerna, att likställa med ortnamn som nyligen fick lagstöd. Enligt motionen bör även sockennamnen omfattas av ortnamnslagen.
Utskottets ställningstagande
Förslaget om förändring vad gäller folkbokföring i territoriell församling bereds för närvarande i Regeringskansliet. Vice statsminister Lena Hjelm- Wallén har vid riksdagens frågestund den 25 januari 2001 anfört bl.a. att regeringens beredning av frågan innefattar en bedömning av vilka besparingar som kan göras om man tar bort sockennamnen och att kostnadsaspekten vägs mot de kulturvärden som ligger i ett bevarande. Enligt statsrådet är det viktigt att kulturvärdena kan bevaras. Utskottet anser inte att riksdagen bör föregripa regeringens beredning av utredningens förslag och avstyrker bifall till de aktuella motionerna i motsvarande delar.
Missbruk av folkbokföringen m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionerna om missbruk av folkbokföringen, m.m.
Gällande bestämmelser
Den 1 november var tidigare mantalsskrivningsdag. I och med den nya folkbokföringslagen avskaffades mantalsskrivningen och ersattes av begreppet folkbokföring. Folkbokföring sker löpande under året och någon viss folkbokföringsdag finns inte. Som huvudregel gäller vid flyttning den nya folkbokföringen från och med flyttningsdagen. Något skäl att ha en viss folkbokföringsdag finns inte för folkbokföringsverksamheten. I vissa lagar finns det fortfarande kvar bestämmelser som tar sikte på den enskildes folkbokföring den 1 november, så t.ex. kommunalskattelagen (rätt beskattningsort) och socialförsäkringslagen (rätt kassa för inskrivning).
Kommuner och landsting har en skyldighet att underrätta skattemyndigheten om det finns anledning att anta att någon har fel adress i folkbokföringen. Dessa uppgifter ligger till grund för bosättningskontroll.
Motionerna
I motion Sk906 av Birgitta Sellén m.fl. (c) begärs en översyn av reglerna för folkbokföringen. Enligt motionen borde det med dagens teknik gå att göra en folkbokföring minst två gånger per år.
I motion Sk909 yrkandena 1 och 2 av Rune Berglund och Berit Andnor (s) anförs att det finns anledning att utreda om det går att skapa klara folkbokföringsregler som ger kommuner och myndigheter möjligheter till övervakning och som innehåller sanktioner mot uppenbart missbruk av folkbokföringen. Enligt motionen finns det också anledning att utreda frågan om den 1 januari som folkbokföringsdag.
Utskottets ställningstagande
Utskottet erinrar om att folkbokföringen i dag sker löpande under året och att det inte finns något skäl för att åter införa en särskild folkbokföringsdag.
Med anledning av vad som sägs i motion Sk909 vill utskottet understryka vikten av att kvaliteten i folkbokföringen är hög. Det kan inte uteslutas att det behövs åtgärder för att man skall komma till rätta med felaktigheter och missbruk av folkbokföringen. Riksskatteverket har den 17 februari 1999 till regeringen redovisat resultatet av ett projektarbete rörande förbättrad bosättningskontroll samt lämnat förslag till förändringar och andra åtgärder. Regeringen har därefter den 27 januari 2000 beslutat att tilldela RSV ytterligare projektbidrag för bosättningskontroll. Det nya projektet omfattar tidsbegränsade vistelser samt samverkan med Invandrarverket. Utskottet anser att behovet av en eventuell översyn bättre kan bedömas när alla problem blivit belysta. Resultatet av projektet bör därför avvaktas. Det kan avslutningsvis påpekas att kommuner och landsting redan i dag har en skyldighet att underrätta skattemyndigheten om det finns anledning att anta att någon har fel adress i folkbokföringen. Dessa uppgifter ligger sedan till grund för bosättningskontroll.
Utskottet avstyrker med det anförda motionerna Sk906 och Sk909 i berörd del.
Fingerade personuppgifter i folkbokföringen
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionerna om fingerade personuppgifter i folkbokföringen.
Jämför reservation 22 och 23 (m, fp).
Gällande bestämmelser
Uppgifter som registreras i folkbokföringen om en persons namn, personuppgifter och adress m.m. är som huvudregel offentliga. Om det kan innebära men för personen, exempelvis risk för förföljelse om uppgifter om henne eller honom lämnas ut, kan skattemyndigheten i folkbokföringsregistret lägga till en markering om särskild sekretessprövning, s.k. sekretess-markering. Uppgifter om personer med sekretessmarkering lämnas inte ut till den som inte kan erbjuda sekretesskydd för uppgifterna. Sekretessmarkerade personuppgifter från folkbokföringen skapar automatiskt markeringar i olika register inom t.ex. socialförsäkringen.
En person som av särskilda skäl kan antas bli utsatt för brott, förföljelse eller allvarliga trakasserier på annat sätt får vidare vid flyttning medges vara folkbokförd på den gamla folkbokföringsorten, s.k. kvarskrivning.
En folkbokförd person som riskerar att bli utsatt för allvarlig brottslighet som riktar sig mot dennes liv, hälsa eller frihet kan slutligen enligt lagen (1991:483) om fingerade personuppgifter av domstol ges tillstånd att använda andra personuppgifter om sig själv än de verkliga. Den som fått sådant medgivande registreras inom folkbokföringen med de fingerade uppgifterna.
En enskild person som fått sin skyddade identitet röjd kan rikta skade-ståndsanspråk mot staten enligt förordningen (1995:1301) om handläggning av skadeståndsanspråk mot staten.
Motionerna
I motion Sk904 av Siw Persson (fp) begärs ett tillkännagivande till regeringen om att handläggningen av sekretesskyddade personuppgifter skall flyttas från de lokala skattemyndigheterna. Motionären beskriver i motionen att myndigheter och enskilda tjänstemän röjer sekretesskyddade uppgifter på ett otillbörligt sätt.
I motion Ju920 yrkande 6 av Beatrice Ask m.fl. (m) vill motionären att intensifierade åtgärder vidtas så att inte myndigheter röjer adressen till misshandlade kvinnor som lever under skyddad identitet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att det är mycket allvarligt om av samhället vidtagna åtgärder för att skydda en enskild person blir verkningslösa därför att reglerna tillämpas felaktigt, vare sig det är medvetet eller på grund av rena förbiseenden. Enligt utskottets bedömning är det inte i första hand ny lagstiftning som behövs. Det är snarare en fråga om att tillämpa befintliga regelsystem på ett korrekt sätt. Det ankommer i första hand på myndigheterna att kontinuerligt, genom information, utbildningsinsatser och liknande, verka för att anställda är förtrogna med sekretessbestämmelserna och att de är medvetna om vilka konsekvenser det kan få för enskilda människor om hemliga uppgifter röjs. Det bör också framhållas att det enligt brottsbalken är straffbart att medvetet eller oaktsamt röja uppgifter som skall hållas hemliga. Det ankommer på polis och åklagare att beivra sådan brottslighet.
Frågan om att förhindra att sekretessbelagda uppgifter röjs av myndigheter har aktualiserats inom Regeringskansliet bl.a. genom en interpellation till justitieministern i mars 2000 (se ip. 1999/2000:239, prot. 1999/2000:79). Utskottet anser inte att ett tillkännagivande av riksdagen i frågan är nödvändigt och avstyrker med det anförda bifall till motionerna Sk904 och Ju920, den senare i berörd del.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Med hänvisning till de motiveringar som framförs under Utskottets överväganden föreslår utskottet att riksdagen fattar följande beslut:
1. Förenklingar för företagare: utfärdande av F-skattsedel och startande av företag
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk324 yrkande 20 delvis, 2000/01:Sk695 delvis, 2000/01:Sk807, 2000/01:Sk809, 2000/01:Sk810, 2000/01:Sk814 yrkandena 1-3, 2000/01:Sk815, 2000/01:Sf617 yrkande 2, 2000/01:So548 yrkande 4, 2000/01:N267 yrkande 5, 2000/01:N323 yrkandena 3 och 4, 2000/01:N385 yrkande 4 och 2000/01:A812 yrkande 8.
Reservation 1 (m)
Reservation 2 (kd)
Reservation 3 (fp)
2. Förenklingar för företagare: bokföring, deklaration och andra skatteregler
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk634 yrkandena 1 och 2, 2000/01:Sk695 delvis, 2000/01:Sk735 yrkandena 19 och 20, 2000/01:Sk737, 2000/01:Sk825 yrkandena 1-3, 2000/01:N263 yrkande 4, 2000/01:N267 yrkande 8, 2000/01:N323 yrkandena 2, 5 och 9 och 2000/01:N388 yrkande 4.
Reservation 4 (m, kd, fp)
Reservation 5 (mp)
3. Beräkning av F-skatt
Riksdagen avslår motion 2000/01:Sk324 yrkande 20 delvis.
Reservation 6 (fp)
4. Nordiskt gränssamarbete
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk794 yrkandena 1 och 2, 2000/01:Sk811, 2000/01:U705 yrkande 3 och 2000/01:T612 yrkande 2.
Reservation 7 (v)
5. Skattemyndigheternas kontrollverksamhet, skattebrottsenheterna
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk801, 2000/01:Sk803, 2000/01:Sk818, 2000/01:Sk823.
Reservation 8 (v)
6. Åtgärder mot skattebrottslighet och annan ekonomisk brottslighet
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk676, 2000/01:Sk683 yrkandena 1 och 2, 2000/01:Sk752, 2000/01:Sk819, 2000/01:Sk822, 2000/01: Sk1022 och 2000/01:N324 yrkande 10.
Reservation 9 (kd, fp)
7. Tullens insatser mot smuggling
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk802 och 2000/01:Ju914 yrkande 2.
Reservation 10 (kd)
8. Skatteflyktslagens generalklausul
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk324 yrkande 23 och 2000/01: Sk654 yrkandena 6 och 7.
Reservation 11 (m, kd, fp)
9. Revisionsregler, skattetillägg m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk643, 2000/01:Sk654 yrkandena 1-5, 2000/01:Sk817 och 2000/01:Sk826 yrkande 1.
Reservation 12 (m)
Reservation 13 (kd, fp)
10. Uppgifter om skatt m.m. på lönebesked och redovisning av det totala skatteuttaget
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk601, 2000/01:Sk610, 2000/01: Sk623 yrkandena 1, 2 och 4 och 2000/01:Sk808.
Reservation 14 (m)
11. Förenklad självdeklaration, deklarationstidpunkt
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk622 och 2000/01:Sk654 yrkande 8.
Reservation 15 (m)
12. Skatteredovisnings- och skatteinbetalningstidpunkt
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk324 yrkande 21, 2000/01:Sk626 yrkande 2 och 2000/01:Sk824.
Reservation 16 (fp)
13. Inbetalning av kvarskatt
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk806 yrkandena 1 och 2 och 2000/01:Sk816.
Reservation 17 (v)
14. Anstånd med betalning av skatt
Riksdagen avslår motion 2000/01:Sk812.
Reservation 18 (m)
15. Ersättning för ombudskostnader i skattemål
Riksdagen avslår motion 2000/01:Sk804.
Reservation 19 (m, kd)
16. Förmånsrätt för skattefordringar
Riksdagen avslår motion 2000/01:Sk735 yrkande 8.
Reservation 20 (m)
17. Församlingen och socknen i folkbokföringen m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk611, 2000/01:Sk901, 2000/01:Sk902, 2000/01:Sk903, 2000/01:Sk905, 2000/01:Sk907, 2000/01:Sk908, 2000/01:Kr289 yrkande 15 och 2000/01:Kr345 yrkande 16.
Reservation 21 (m, kd, c)
18. Missbruk av folkbokföringen m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk906 och 2000/01:Sk909 yrkandena 1 och 2.
19. Fingerade personuppgifter i folkbokföringen
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk904 och 2000/01:Ju920 yrkande 6.
Reservation 22 (m)
Reservation 23 (fp)
Stockholm den 20 mars 2001
På skatteutskottets vägnar
Arne Kjörnsberg
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne Kjörnsberg (s), Carl Fredrik Graf (m), Anita Johansson (s), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Per Rosengren (v), Helena Höij (kd), Carl Erik Hedlund (m), Per Erik Granström (s), Marietta de Pourbaix- Lundin (m), Kenneth Lantz (kd), Catharina Hagen (m), Rolf Kenneryd (c), Per-Olof Svensson (s), Lennart Axelsson (s), Claes Stockhaus (v), Karin Pilsäter (fp) och Matz Hammarström (mp).
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. Förenklingar för företagare: utfärdande av F-skattsedel och startande av företag (punkt 1) - m
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen (m)
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde ha följande lydelse:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförts i reservation 1. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2000/01:Sk807, 2000/01:Sk809, 2000/01:Sk810, 2000/01:Sk814 yrkandena 1-3 och 2000/01:N385 yrkande 4 samt bifaller delvis motionerna 2000/01:Sk324 yrkande 20 delvis, 2000/01:Sf617 yrkande 2, 2000/01:So548 yrkande 4, 2000/01:N267 yrkande 5, 2000/01:N323 yrkandena 3 och 4 samt avslår motionerna 2000/01:Sk695 delvis, 2000/01:Sk815 och 2000/01:A812 yrkande 8.
Ställningstagande
Innehav av F-skattsedel är viktig för alla företagare. Det gäller att för kunder och uppdragsgivare kunna visa att man själv har ansvaret för skatter och arbetsgivaravgifter så att köparen inte behöver ansvara för betalningen av dessa. Utan F-skattsedel kommer man därför lätt till korta i konkurrensen. På landsbygden är innehavet särskilt viktigt eftersom en så stor del av befolkningen är beroende av företagande, och särskilt småföretagande.
De modifieringar av reglerna som gjordes den 1 januari 1998 var enligt vår uppfattning inte tillräckliga. Fortfarande vägrar ibland skattemyndigheterna att utfärda en F-skattsedel därför att den sökande inte kan antas komma att bedriva näringsverksamhet. Bedömningen av näringsverksamhet bygger på ett självständighetskriterium som innebär bl.a. att den som endast har uppdrag från sin tidigare arbetsgivare inte anses bedriva näringsverksamhet. Detta är inte något annat än förtäckt etableringskontroll.
Vi anser att etableringsfrihet skall råda. I princip skall alla som ansöker om en F-skattsedel också få en sådan, om inte företagssyftet är uppenbart oseriöst.
Vi anser att RSV:s förslag (RSV Rapport 1998:4) om bl.a. en utvidgning av näringsbegreppet skall genomföras.
2. Förenklingar för företagare: utfärdande av F-skattsedel och startande av företag (punkt 1) - kd
av Helena Höij och Kenneth Lantz (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde ha följande lydelse:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförts i reservation 2. Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:Sk815 samt avslår motionerna 2000/01:Sk807, 2000/01:Sk809, 2000/01:Sk810, 2000/01:Sk814 yrkandena 1-3 och 2000/01:N385 yrkande 4, 2000/01:Sk324 yrkande 20 delvis, 2000/01:Sk695 delvis, 2000/01:Sf617 yrkande 2, 2000/01:So548 yrkande 4, 2000/01:N267 yrkande 5, 2000/01:N323 yrkandena 3 och 4 och 2000/01:A812 yrkande 8.
Ställningstagande
F-skattsedel är numera i praktiken ett villkor för att man skall kunna driva en verksamhet. Alla som så önskar bör därför få en sådan utan annan prövning än om personen har näringsförbud. I gengäld bör skattemyndigheten lika snabbt återkalla F- skattsedeln om den missbrukas.
Om den enskilde kan växla mellan att vara anställd och driva företag skulle flexibiliteten på arbetsmarknaden öka. Individen skulle ges större möjlighet och uppmuntran att söka sig andra och nya vägar än anställning för sin utkomst. Företagare som tvekar att anställa skulle våga lägga ut uppdrag till intresserade personer utan att behöva anställa dem. På samma sätt skulle många deltidsanställda kunna fylla upp sin arbetstid med egen verksamhet. Särskilt viktigt är detta för kvinnor som ofrivilligt hamnat i deltidsarbete. F-skattsedeln är därmed en viktig jämställdhetsfråga.
Vi anser mot denna bakgrund att man bör slopa prövningen av om verksamheten är näringsverksamhet vid tilldelning av F-skattsedel. Så länge staten får in sina egenavgifter eller sociala avgifter borde det vara ointressant i vilken verksamhet som de genererats. Dagens definition av vad som anses vara näringsverksamhet inrymmer bl.a. krav på att omfattande materiella investeringar skett och att flera uppdragsgivare finns redan i startskedet. Prövningen blir därmed godtycklig.
Vi anser sammanfattningsvis att F-skattsedel skall tilldelas sökande som inte har näringsförbud. Härigenom förenklas reglerna avsevärt, samtidigt som ingen person riskerar att hindras i sina ambitioner som blivande företagare.
3. Förenklingar för företagare: utfärdande av F-skattsedel och startande av företag (punkt 1) - fp
av Karin Pilsäter (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde ha följande lydelse:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförts i reservation 3. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2000/01:Sk324 yrkande 20 delvis, 2000/01:Sf617 yrkande 2, 2000/01:So548 yrkande 4, 2000/01:N323 yrkandena 3 och 4 och 2000/01:A812 yrkande 8 samt avslår motionerna 2000/01:Sk695 delvis, 2000/01:Sk807, 2000/01:Sk809, 2000/01: Sk810, 2000/01:Sk814 yrkandena 1-3, 2000/01:Sk815, 2000/01:N267 yrkande 5 och 2000/01:N385 yrkande 4,
Ställningstagande
Den som vill starta ett eget företag möts i dag av en mur av blanketter, byråkrati och misstänksamhet. Lagstiftningen och myndigheternas arbete måste i större utsträckning utgå från ett företagarperspektiv. Det krävs en rejäl rensning i regelverket. En blivande företagare måste kontakta en lång rad myndigheter, och en mängd blanketter skall beställas och fyllas i. Folkpartiet anser att det skall införas en enkel blankett för registrering av företaget som sänds till, förslagsvis, Patent- och registreringsverket. Denna skall kunna kombineras med ansökan om F-skatt och momsregistrering etc.
Reglerna för utfärdande av F-skattsedel är i dag alldeles för krångliga och utgör ett hinder för dem som önskar bli småföretagare i tjänstesektorn. De förändringar som har skett är inte tillräckliga. Folkpartiet anser att alla som vill bör få F- skattsedel, givetvis under förutsättning att man inte har näringsförbud, skatteskulder sedan tidigare eller på annat sätt befinner sig i en sådan situation att F-skattsedeln omedelbart skulle återkallas.
För att få en F-skattsedel enligt dagens praxis bör företagaren inte tidigare ha varit anställd hos uppdragsgivaren, använda uppdragsgivarens utrustning, ha få kunder som anlitar företagets tjänster under långa perioder, bedriva ekonomisk verksamhet av "allmän karaktär" eller ha en låg ekonomisk risk. Särskilt kvinnor i tjänstesektorn drabbas av systemet, bl.a. sjuksköterskor hindras från att starta eget eftersom skattemyndigheterna tar hänsyn till hur många uppdragsgivare som finns för tjänsten. I regel är det bara landstinget och kommunen. Detta vill Folkpartiet ändra på.
4. Förenklingar för företagare: bokföring, deklaration och andra skatteregler (punkt 2) - m, kd, fp
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix- Lundin (m), Catharina Hagen (m), Helena Höij (kd), Kenneth Lantz (kd) och Karin Pilsäter (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde ha följande lydelse:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförts i reservation 4. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2000/01:Sk634 yrkandena 1 och 2, 2000/01:Sk695 delvis, 2000/01:Sk735 yrkandena 19 och 20, 2000/01:Sk737, 2000/01:Sk825 yrkandena 1-3, 2000/01:N263 yrkande 4, 2000/01:N267 yrkande 8, 2000/01:N323 yrkandena 2, 5 och 9 och 2000/01:N388 yrkande 4.
Ställningstagande
Regeringen tillkallade hösten 1996 Småföretagsdelegationen för att identifiera problem och föreslå åtgärder för att undanröja onödiga hinder för etablering av och tillväxt i mindre företag. Av de 80-talet förslag som delegationen avgav för drygt två år sedan har endast en tredjedel genomförts. Regeringskansliets egen förenklingsgrupp, Simplexgruppen, har i praktiken inte kommit i gång med sin verksamhet.
Vi anser att skattelagarna och myndigheternas arbete måste utformas mer ur ett företagarperspektiv. I dag är regelverket utformat så att det skall vara lätt för myndigheterna att granska företagen. Regelverket bör samtidigt som det är effektivt ur granskningssynpunkt i första hand utformas så att det är lätt att följa och förstå. Myndigheterna skall hjälpa företagen att följa reglerna, inte utforma bestämmelser med vars hjälp man stjälper dem i efterhand.
Många företagare upplever administrationen kring den egna verksamheten som alltför omfattande. Regler och förordningar och ständigt ökande krav på uppgiftslämnande ställer stora krav på kunskaper hos företagaren. Det är inte heller rimligt som sker i dag att belägga småföretagare med höga avgifter för olika typer av kontroller och inspektioner av brandsäkerhet o.d. Kommuner och länsstyrelser måste kunna utöva sådana verksamheter utan att onödigt höga kostnader vältras över på företagarna.
Nystartade företag har oftast begränsat eget kapital. När företaget börjar visa vinst skall skatt erläggas, vilket kan vara besvärligt ur likviditets- synvinkel. Vi anser att regeringen bör utreda hur nya företag skulle kunna få möjlighet att skjuta upp skattebetalningen.
En förenklad företagsdeklaration behöver utformas så att det går att redovisa och deklarera en okomplicerad verksamhet lika enkelt som i den förenklade deklarationen för löntagare. I dag är det många av landets småföretagare som inte klarar av att deklarera själva. Nuvarande redovisnings- och skatteregler för företag är i princip desamma för stor- och småföretag. Vi ifrågasätter om det skall behöva vara så. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till förenklade regler för mindre företag.
En företagare måste också kunna ordna ett arbetsrum i hemmet. De nuvarande reglerna medför att man tvingas flytta verksamheten hemifrån. Det går nämligen inte att dra av arbetsrummet om man gör om ett rum i hemmet till arbetsrum. Detta vill vi ändra på.
5. Förenklingar för företagare: bokföring, deklaration och andra skatteregler (punkt 2) - mp
av Matz Hammarström (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde ha följande lydelse:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförts i reservation 5. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2000/01:N388 yrkande 4 och 2000/01:Sk735 yrkande 19 samt avslår motionerna 2000/01:Sk634 yrkandena 1 och 2, 2000/01:Sk695 delvis, 2000/01:Sk735 yrkande 20, 2000/01:Sk737, 2000/01:Sk825 yrkandena 1-3, 2000/01:N263 yrkande 4, 2000/01:N267 yrkande 8 och 2000/01:N323 yrkandena 2, 5 och 9.
Ställningstagande
Nystartade företag har oftast begränsat eget kapital. När företaget börjar visa vinst skall skatt erläggas, vilket kan vara besvärligt ur likviditetssynvinkel. Jag anser att regeringen bör utreda hur nya företag skulle kunna få möjlighet att skjuta upp skattebetalningen.
En annan mer allmän svårighet för småföretag är periodiseringen i redovisningen. Avskrivningsmöjligheterna är starkt begränsade, och småföre-tagen i allmänhet och soloföretagen i synnerhet kan drabbas av stora svängningar i verksamhetens omsättning och lönsamhet. Därför bör dagens möjligheter att periodisera och fondera överskottet samt beviljas uppskjuten reavinstbeskattning utökas. Detta kan låta sig göras om tidsgränsen för redovisningsskyldigheten blir två år.
Redovisningsskyldigheten är ett problem för små företagare, inte minst för soloföretagare som i inledningen av sin näringsverksamhet ofta även har traditionellt lönarbete. Företagsredovisningen har förenklats på senare tid, men är fortfarande så komplicerad, att småföretagare ofta måste ta hjälp för detta ändamål. En del förbättringar har skett, och försöksprojekt genomförs. En komplicerad redovisning är ofta befogad för större företag, men för soloföretagare som inte tjänar mer än andra medelinkomsttagare bör deklarationen kunna göras enklare.
6. Beräkning av F-skatt (punkt 3) - fp
av Karin Pilsäter (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde ha följande lydelse:
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförts i reservation 6. Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:Sk324 yrkande 20 delvis.
Ställningstagande
I dag gäller att en företagare skall beräkna sin årsinkomst i förväg och sedan månadsvis betala preliminär F-skatt, oavsett om inkomsterna uppgår till beräknade belopp eller kommer mera oregelbundet. Folkpartiet anser att företagare i stället skall ha möjlighet att betala preliminär F-skatt i förhållande till faktisk intjänad inkomst för månaden som gått. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
7. Nordiskt gränssamarbete (punkt 4) - v
av Per Rosengren och Claes Stockhaus (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde ha följande lydelse:
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförts i reservation 7. Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:Sk811 samt avslår motionerna 2000/01:Sk794 yrkandena 1 och 2, 2000/01:U705 yrkande 3 och 2000/01:T612 yrkande 2.
Ställningstagande
I många delar av västra Sverige är möjligheten till en effektiv arbetsmarknad över gränsen mot Norge viktig. Sedan många år har man i både Sverige och Norge strävat efter att underlätta för medborgare att arbeta i det andra landet. Trots det finns fortfarande krångel och informationsproblem. Det är bl.a. frågor inom skatte-, tull- och socialförsäkringsområdena som vållar problem. Det gäller t.ex. tillhandahållande av skattekort och personnummer, skyddet vid sjukdom och regelverket för användandet av bil i det andra landet.
Förutom långa handläggningstider är också behandlingen och bedömningen av ärenden många gånger olika från gång till gång. Det finns en lång rad exempel på hur människor slussats runt till olika myndigheter. Detta skapar irritation och försvårar för den enskilde arbetstagaren.
Det som beskrivits bekräftas i en undersökning som gjorts på uppdrag av länsarbetsnämnden i Värmland och den norska motsvarigheten i Hedmarks fylke. I undersökningen har man ställt frågor till arbetsförmedlingar på båda sidor gränsen och till arbetstagare, främst svenskar som arbetar i Norge.
I rapporten "Handlingsplan för en fördjupad integration mellan Norge och Sverige" identifieras också en rad problemområden som till delar sammanfaller med de som nämnts. Dessutom lyfts frågor fram som är viktiga för utveckling av näringsliv och infrastruktur.
För att underlätta gränssamarbetet är det nödvändigt att konkreta förslag arbetas fram bl.a. med utgångspunkt från den nämnda handlingsplanen. Eftersom de frågor som berörts ovan griper in i en lång rad politikområden är det också viktigt att ansvaret inom regeringen görs tydligt.
8. Skattemyndigheternas kontrollverksamhet, skattebrottsenheterna (punkt 5) - v
av Per Rosengren och Claes Stockhaus (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde ha följande lydelse:
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförts i reservation 8. Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:Sk801 samt avslår motionerna 2000/01:Sk803, 2000/01:Sk818 och 2000/01:Sk823.
Ställningstagande
Det illegala skatteundandragandet är fortfarande högt. En av orsakerna till att man inte kommer åt ekobrottslingar och människor som sysslar med skatteundandragande är att skattemyndigheterna inte har tillräckliga medel för att motverka och avslöja dem. Det handlar både om ekonomiska resurser och rättigheter att genomföra olika åtgärder i samband med revisioner. Vissa branscher är överrepresenterade i det här avseendet. Det gäller t.ex. restaurang- och byggbranscherna där man också är medveten om problemet, inte minst den snedvridning av konkurrensen som uppstår till följd av ekobrott och skatteundandragande.
Vänsterpartiet har under flera år krävt att skatterevisorer skall ha rätt att utföra legitimationskontroll vid revisioner för att kunna stämma av dem som vid revisionstillfället arbetar på exempelvis en restaurang mot arbetsgivar-registret. Vad gäller restaurangnäringen skulle det vara enkelt att dra in eventuella tillstånd om kontrollen visar att det finns "svart" arbetskraft på arbetsplatsen. Vi tror att en sådan lagstiftning skulle vara ytterst effektiv i kampen mot ekonomisk brottslighet och annat skatteundandragande och begär därför att regeringen återkommer med förslag om rätt till legitimationskontroll vid revisioner.
Byggbranschen har nyligen inlett en samverkan med skattemyndigheterna för att komma till rätta med svartjobben. Ett led i denna samverkan är en skärpt identitets- och närvarokontroll på byggena. Det visar att branschen själv inte anser att Vänsterpartiets förslag om legitimationskontroller är alltför långtgående.
9. Åtgärder mot skattebrottslighet och annan ekonomisk brottslighet (punkt 6) - kd, fp
av Helena Höij och Kenneth Lantz (kd) och Karin Pilsäter (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde ha följande lydelse:
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförts i reservation 9. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2000/01:Sk676, 2000/01:Sk752 och 2000/01:N324 yrkande 10 samt avslår motionerna 2000/01:Sk683 yrkandena 1 och 2, 2000/01:Sk819, 2000/01:Sk822 och 2000/01:Sk1022.
Ställningstagande
Den ekonomiska brottsligheten och den svarta sektorns utbredning är ett mycket allvarligt strukturproblem i den svenska ekonomin. Enligt Riksrevisionsverket (RRV) omsätter den svarta sektorn mellan 50 och 60 miljarder kronor om året i Sverige. Effekterna av den svarta ekonomin innebär ett årligt skattebortfall uppemot 40 miljarder kronor. RRV:s undersökning visar också att uppemot 800 000 personer per år arbetar svart. Det finns dessutom alarmerande signaler om att den svarta sektorn ökar i omfattning.
Förutom att skattesystemet frestar många till lagbrott, leder det också till att sektorer av ekonomin där det egentligen både finns ett utbud och en efterfrågan inte kan växa. En sådan sektor är hushållstjänster. Här skulle en stor mängd vita jobb kunna uppstå om bara skattesystemet omformades. Svartarbetet med enkla hushållstjänster omsätter omkring 3 miljarder kronor varje år, enligt en utredning gjord av RSV. Lägger man till de reparationer och underhåll i hemmen som utförs svart, och svarta bilreparationer, får man totalt minst 10 miljarder kronor i svart ersättning per år för tjänster kopplade till hemmen. Därför vill vi omgående införa den modell som Kristdemokraterna, Folkpartiet, Moderaterna och Centern presenterat till-sammans.
Dagens situation riskerar att leda till en kraftigt urholkad skattemoral. Ett fungerande rättssamhälle bygger på att lagstiftningen är förankrad i människors rättsuppfattning så att man av egen kraft och vilja lyder lagarna.
Vi vill också underlätta för de arbetstagare som erbjuds hemservice som löneförmån från sina arbetsgivare. Dagens förmånsvärde är satt så högt att få har råd att ta emot löneförmånen. Om vårt förslag om en 50-procentig skattereduktion för hushållstjänster förverkligas bör också förmånsvärdet sänkas. Då skulle t.ex. många personer som i dag arbetar i överhettade branscher kunna ta emot denna förmån, och skattesystemet blir därmed effektivitetsbefrämjande samtidigt som det skapas nya arbetstillfällen. Den svarta sektorn innebär även betydande problem för de seriösa företag som redan finns och verkar på den vita marknaden. Den snedvridna konkurrensen från den svarta sektorn leder till att seriösa företagare inte har en chans om de inte också fuskar med vissa regler. I några branscher har detta blivit en ond cirkel, där företag "tvingas" fuska för att överleva på marknaden.
Dagens situation riskerar att leda till en kraftigt urholkad skattemoral. Ett fungerande rättssamhälle bygger på att lagstiftningen är förankrad i människors rättsuppfattning så att man av egen kraft och vilja lyder lagarna.
10. Tullens insatser mot smuggling (punkt 7) - kd
av Helena Höij och Kenneth Lantz (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde ha följande lydelse:
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförts i reservation 10. Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:Ju914 yrkande 2 samt avslår motion 2000/01:Sk802.
Ställningstagande
Som anförs i motion Ju914 är kampen mot organiserad brottslighet av central betydelse för att inom EU förverkliga "ett område av frihet, säkerhet och rättvisa". En fördjupad integration fordrar att medlemsstaterna har förtroende för varandras kapacitet att hantera allvarlig gränsöverskridande brottslighet. Kristdemokraterna är positiva till Schengensamarbetet. Vi anser emellertid att en avveckling av de inre gränserna kräver en förstärkning av tullen för att hejda den illegala handeln med narkotika, alkohol och tobak. Vi anser också att tullens resurser i samband med att Sverige gick in i EU begränsades för mycket och för tidigt. Smugglingen av narkotika, sprit och cigaretter har ökat mycket kraftigt under de senaste åren och leder till ökat missbruk bland allt yngre människor. Tullen måste få tillgång till adekvat utrustning för att komma till rätta med smugglingen. Den röntgenutrustning som för närvarande används av tullen är inte ändamålsenlig, samtidigt som modern utrustning finns att köpa på marknaden. Vi vill verka för att tullen får möjlighet att skaffa den utrustning som behövs för en effektiv gränskontroll och att personalen får nödvändig utbildning.
11. Skatteflyktslagens generalklausul (punkt 8) - m, kd, fp
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix- Lundin (m), Catharina Hagen (m), Helena Höij (kd), Kenneth Lantz (kd) och Karin Pilsäter (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde ha följande lydelse:
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservation 8. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2000/01:Sk324 yrkande 23 och 2000/01:Sk654 yrkandena 6 och 7.
Ställningstagande
En förutsättning för ett fungerande skattesystem är att det finns en tillfredsställande kontroll av skatteunderlaget. Det ligger i alla medborgares intresse att skattemyndigheterna har ambitioner att motverka skattefusk. För oss är det centralt att denna strävan inte kränker den enskildes integritet och rättssäkerhet.
Den s.k. generalklausulen avskaffades av den förra borgerliga regeringen. Därefter har den återinförts och skärpts av Socialdemokraterna. Vi anser att den står i strid med fundamentala principer som syftar till att förhindra godtycklig maktutövning. Dess tillämpning är svårbegriplig och helt oförutsägbar för de skattskyldiga. I rättssäkerhetens idé ligger att reglerna skall vara fasta och klara så att medborgarna därigenom kan förutse och förstå konsekvenserna av sitt handlande. Människor måste ha förutsättningar att känna till var gränsen går mellan tillåtet och förbjudet och klart veta vilka sanktionerna är om bestämmelserna överträds. Generalklausulen bör därför avskaffas.
12. Revisionsregler, skattetillägg m.m. (punkt 9) - m
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix Lundin (m) och Catharina Hagen (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde ha följande lydelse:
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförts i reservation 12. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2000/01:Sk826 yrkande 1, 2000/01:Sk643, 2000/01:Sk654 yrkandena 1-5 och 2000/01: Sk817.
Ställningstagande
Den 1 juli 1994 trädde rättssäkerhetsreformen i kraft, vilken baserades på ett enigt kommittébetänkande, Rättssäkerheten vid beskattningen (SOU 1993:62). Ett av de viktigaste kraven på politiker och beslutsfattare som fördes fram var att beslut skall präglas av långsiktighet och förutsägbarhet. Vi beklagar att den enighet som fanns 1994 inte längre föreligger. Med de revisionsregler som infördes våren 1997 (1996/97:SkU23) ändrades balansen mellan aktörerna och vi anser därför att tidigare regler bör återinföras.
När det gäller tredjemanskontroll genom revision behöver skattemyndig-heterna numera inte underrätta den reviderade om vem eller vilken rätts-handling granskningen avser. I en demokratisk rättsstat får myndigheter aldrig ges godtyckliga befogenheter, utan de måste vara väl avgränsade och framgå av lag. Vid integritetskränkande myndighetsutövning skall åtgärden vidare stå i proportion till ändamålet. Den enskilde måste normalt veta vad som söks hos honom och varför. 1994 års bestämmelser om tredjemanskontroll bör därför återställas.
1994 års regler vid föreläggande att samla in uppgifter om tredje man bör också återinföras. Enligt dessa kunde den enskilde välja att ställa handlingar till skattemyndighetens förfogande i stället för att själv samla in uppgifterna.
Genom skattemyndigheternas nuvarande möjligheter att kontrollera det löpande beskattningsårets eller den löpande redovisningsperiodens räkenskaper och andra handlingar har ändamålet med revisionerna utvidgats. Detta strider mot behovs- och proportionalitetsprinciperna. Det är helt orimligt att tillåta kontroll av bokföring och handlingar m.m. som inte har något samband med att skatt- och uppgiftsskyldigheten har fullgjorts.
Enligt nuvarande regler underrättas den enskilde om revisionen först i samband med att man knackar på hos honom eller henne för att på så sätt få till stånd en överraskningsrevision utan föregående domstolsprövning. På så sätt kringgås rättssäkerhetsgarantierna. Vi anser att en överraskningsrevision alltid måste anses innebära en tvångsåtgärd som skall omgärdas av särskilda rättssäkerhetsgarantier.
Reglerna för tullrevision bör utformas i enlighet med skatterevisionsreg-lerna. Det innebär att tredjemansrevision, revision av löpande år samt över-raskningsrevision inte skall få förekomma i samband med tullrevision.
Ett stort antal företag har under de senaste åren har fått vidkännas påförda skattetillägg som inte står i rimlig proportion till förseelsens art. För att komma till rätta med orimliga skattetilläggskrav anser vi att en belopps-begränsning bör införas. Regeringen bör överväga detta när den bereder Skattetilläggsutredningens förslag och utarbeta ett förslag i syfte att förhindra skattetillägg som inte står i rimlig proportion till förseelsen.
13. Revisionsregler, skattetillägg m.m. (punkt 9) - kd, fp
av Helena Höij (kd), Kenneth Lantz (kd) och Karin Pilsäter (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde ha följande lydelse:
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservation 13. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2000/01:Sk643, 2000/01:Sk654 yrkandena 1-5, 2000/01:Sk817 och 2000/01:Sk826 yrkande 1.
Ställningstagande
Skattetilläggen för fel i momsredovisningen bör slopas. Vi anser att det är mycket stötande och i strid med det allmänna rättsmedvetandet att en skatt-skyldig kan påföras skattetillägg även i de fall staten inte förlorar pengar eller förlusten är försumbar. Skattetillägg måste stå i rimlig proportion till statens förlust. Vi föreslår att skattetillägget slopas i de fall periodiseringsfel inte varit till statens nackdel eller rör ett försumbart belopp. Att en mildring skett av de höga avgifterna är ett steg i rätt riktning men är inte tillräckligt.
14. Uppgifter om skatt m.m. på lönebesked och redovisning av det totala skatteuttaget (punkt 10) - m
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix- Lundin (m) och Catharina Hagen (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde ha följande lydelse:
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförts i reservation 14. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2000/01:Sk601, 2000/01:Sk610, 2000/01:Sk623 yrkandena 1, 2 och 4 samt avslår motion 2000/01:Sk808.
Ställningstagande
Alltför många människor i vårt land känner inte till vilka skatter de betalar och hur höga de är. En undersökning visar att 40 % av svenska folket tror att skatterna totalt tar 35 % eller mindre av vad man tjänar ihop. Rätt svar är omkring 65 %, vilket endast 24 % visste. Detta visar att behovet är stort av generell skatteinformation till medborgarna och väljarna.
I Sverige, med världens högsta skattetryck, är det särskilt viktigt att synliggöra det totala skattetrycket i olika sammanhang. Ett lönebesked med information om bruttolön, inklusive alla skatter och avgifter för såväl arbetsgivaren som den enskilde, är ett utmärkt sätt att synliggöra det faktiska skattetrycket på arbete och arbetsinkomster. Staten kan som arbetsgivare föregå med gott exempel genom att som första punkt på lönebeskedet redovisa arbetstagarens bruttolön inklusive avgifter enligt lag och avtal. Därefter redovisas arbetsgivaravgifter, löneskatter och andra avgifter som dras från den ursprungliga totala bruttolönen. Kommuner och landsting borde rekommenderas att göra på samma sätt. Regeringen bör utreda förutsätt- ningarna för en utökad information om redovisning av skatter.
15. Förenklad självdeklaration, deklarationstidpunkt (punkt 11) - m
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix- Lundin (m) och Catharina Hagen (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde ha följande lydelse:
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförts i reservation 15. Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:Sk654 yrkande 8 samt avslår motion 2000/01:Sk622.
Ställningstagande
I dag är det olika datum för inlämnande av deklaration beroende på om det gäller en särskild deklaration eller förenklad deklaration. För en familj där familjemedlemmarna har olika tidpunkter för deklaration minskar överblick-barheten. En eventuell fyllnadsinbetalning måste, för att räntekostnader skall undvikas, betalas cirka tre månader före sista dag för deklarationsinlämning. Innebörden blir att man även måste göra själva deklarationen tre månader i förväg. En gemensam sista dag för deklarationsinlämnande bör införas oavsett deklarationstyp.
16. Skatteredovisnings- och skatteinbetalningstidpunkt (punkt 12) - fp
av Karin Pilsäter (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 12 borde ha följande lydelse:
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförts i reservation 16. Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:Sk324 yrkande 21 samt avslår motionerna 2000/01:Sk626 yrkande 2 och 2000/01:Sk824.
Ställningstagande
Grundidén med skattekontot är bra. Dock har man i vissa avseenden sett mer till myndighetens bekvämlighet än till företagarens. Den skattskyldige är med dagens regler skyldig att se till att betalningen är inne på skattekontot ett visst datum, dvs. det är inte tillräckligt att ha betalat in före en viss tidpunkt. Detsamma gäller skattedeklarationen, som dessutom skall postas separat. Eftersom det inte finns garantier för att postgången fungerar, innebär det en osäkerhet för de skattskyldiga om inbetalningen och redovisningen verkligen kommit in i tid eller ej. Har den inte det påförs den skattskyldige avgifter och ränta även om inbetalningen är större än vad som krävs. Folkpartiet vill ändra reglerna för skattekontot så att det räcker att redovisning och betalning har sänts in senast visst angivet datumet.
17. Inbetalning av kvarskatt (punkt 13) - v
av Per Rosengren och Claes Stockhaus (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 13 borde ha följande lydelse:
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförts i reservation 17. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2000/01:Sk806 yrkandena 1 och 2 och 2000/01:Sk816.
Ställningstagande
Ett problem som har uppstått fr.o.m. inkomståret 1998 är inbetalningen av kvarskatt. Enligt de gamla reglerna hade arbetsgivaren ett ansvar för att den kvarstående skatten betalades in. Det var ett effektivt system och gav en större garanti för att skatten betalades in. I det nya systemet är det helt upp till den skattskyldige själv att betala in obetald slutlig skatt. Detta har medfört ett ökat antal ärenden hos kronofogden.
Vänsterpartiet anser att arbetsgivarens skyldighet att medverka vid betalningen av kvarstående skatt skall återinföras. De nya reglerna innebär också att en skattskyldig med förenklad deklaration som får sitt slutskattsedel i slutet av augusti skall betala in den kvarstående skatten senast den sista november samma år. Detta kan leda till stora problem för många, speciellt barnfamiljer, då slutet av året oftast innebär stora påfrestningar för familjeekonomin. Vänsterpartiet föreslår därför att den tidigare betalnings-tiden för kvarstående skatt skall återinföras.
Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om ändrade regler.
18. Anstånd med betalning av skatt (punkt 14) - m
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix- Lundin (m) och Catharina Hagen (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde ha följande lydelse:
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförts i reservation 18. Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:Sk812.
Ställningstagande
Vi anser att tiden nu är mogen för att stärka de skattskyldigas rättssäkerhet. Anstånd med betalning av skatt bör kunna medges generellt om den skattskyldige begär omprövning eller överklagar sin taxering eller annat skattebeslut. Undantag bör endast få förekomma om begäran om omprövning eller överklagandet är uppenbart ogrundat. Presumtionen bör således vara att anstånd med betalning av skatt skall lämnas i förekommande fall, om inte skattemyndigheten kan bevisa att omprövningen eller överklagandet är uppenbart ogrundat.
Rättspraxis på anståndsområdet, särskilt i skattemyndigheterna, är splittrad med en besvärande brist på förutsebarhet. Konsekvenserna av den osäkerhet som råder är mycket oroande med hänsyn till bestämmelsernas ingripande karaktär för de skattskyldiga. Ett vägrat anstånd kan snabbt leda till betalningsanmärkningar och i värsta fall konkurs för företagare innan ens skattemyndighetens beslut har hunnit bli föremål för domstolsprövning i länsrätt. Effektivitetsskäl kan knappast tala mot en generösare anstånds-givning. Antalet överklagade taxeringsbeslut är försumbart. Alla överklagan-den genomgår en obligatorisk omprövning. Rättssäkerheten kan således förbättras utan några motsvarande försämringar såvitt avser det allmännas effektivitetsintresse.
19. Ersättning för ombudskostnader i skattemål (punkt 15) - m, kd
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix Lundin (m), Catharina Hagen (m), Helena Höij (kd) och Kenneth Lantz (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde ha följande lydelse:
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförts i reservation 19. Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:Sk804.
Ställningstagande
Ersättningsreglerna ändrades 1993, men fortfarande är det alltför svårt att erhålla ersättning för sina kostnader om man ifrågasätter skattemyndighetens bedömning eller överklagar ett taxeringsbeslut. I förarbetena till lagen framgår bl.a. att en skattskyldig i princip har rätt till ersättning om hans yrkande helt eller delvis bifallits, i s.k. prejudikatmål eller om det föreligger synnerliga skäl för ersättning. Ersättning betalas bara för kostnader "som skäligen behövts för att ta tillvara hans rätt", och i förarbetena anges att viss ledning bör kunna hämtas från vad som gäller i fråga om ersättning till ett rättshjälpsbiträde. Detta skrevs emellertid innan rättshjälpslagen ändrades och den allmänna rättshjälpen kraftigt reducerades och gjordes subsidiär till rättsskyddet i hemförsäkringen. Ombudskostnader i skattetvister omfattas i dag regelmässigt inte av rättsskyddet i hemförsäkringen. Skattemål är oftast mycket komplicerade och skattemyndigheten har specialister till sitt förfogande. Det är inte rimligt att den enskilde i stor utsträckning förutsätts föra sin talan utan hjälp av ett ombud.
20. Förmånsrätt för skattefordringar (punkt 16) - m
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix- Lundin (m) och Catharina Hagen (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde ha följande lydelse:
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförts i reservation 20. Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:Sk735 yrkande 8.
Ställningstagande
Vi anser att statens skattefordringar i konkurser inte skall ha den prioritet som gäller i dag. Förmånsrätten för skatter och avgifter är en väsentlig omständighet när företag skall räddas genom en rekonstruktion. Ett mer jämbördigt regelsystem för samtliga fordringsägare, inklusive staten, skulle vara till fördel för alla parter. Om staten tvingades att bevaka sina fordringar på samma villkor som andra fordringsägare, skulle dessutom oseriösa företagare kunna upptäckas snabbare än i dag. Reglerna om förmånsrätt måste därför ändras.
21. Församlingen och socknen i folkbokföringen m.m. (punkt 17) - m, kd, c
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix- Lundin (m), Catharina Hagen (m), Helena Höij (kd), Kenneth Lantz (kd) och Rolf Kenneryd (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde ha följande lydelse:
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförts i reservation 21. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2000/01:Sk611, 2000/01:Sk901, 2000/01:Sk902, 2000/01:Sk903, 2000/01:Sk905, 2000/01: Sk907, 2000/01:Sk908, 2000/01:Kr289 yrkande 15 och 2000/01:Kr345 yrkande 16.
Ställningstagande
En statlig utredare har lagt fram ett förslag om att socken- och församlings-tillhörigheten skall avskaffas. Utredaren har föreslagit att kommunerna fr.o.m. den 1 januari 2001 skall utgöra s.k. basenhet för folkbokföringen och således ersätta församlingarna eller socknarna som sedan århundraden fungerat som grundval för Sveriges internationellt sett unika folkbokföring. Vi är i likhet med flera remissinstanser mycket kritiska till förslaget och anser att det hotar viktiga underlag för samhällsforskning och lokalt utvecklingsarbete. Dess-utom är sockennamnen en viktig del av det svenska kulturarvet och står för kulturell identitet och samarbete. Vi vill därför bevara den administrativa enhet med församlingar och socknar som råder i dag. Vi anser att regeringen i sina fortsatta överväganden bör avvisa utredningsförslaget i denna del.
22. Fingerade personuppgifter i folkbokföringen (punkt 19) - m
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix- Lundin (m) och Catharina Hagen (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 19 borde ha följande lydelse:
19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförts i reservation 22. Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:Ju920 yrkande 6 och avslår motion 2000/01:Sk904.
Ställningstagande
Det finns rapporter om fall där misshandlade kvinnor fått skyddad identitet för att kunna leva sitt liv utan hot om våld från sina tidigare män. Dessvärre förekommer det alltför ofta att olika myndigheter röjt adressen för männen. Vi anser att det är ytterst angeläget att uppgifter om en person med skyddad identitet inte lämnas ut. Regeringen måste vidta åtgärder för att skyddet för dessa personer skall kunna upprätthållas.
23. Fingerade personuppgifter i folkbokföringen (punkt 19) - fp
av Karin Pilsäter (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 19 borde ha följande lydelse:
19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförts i reservation 23. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2000/01:Sk904 och 2000/01:Ju920 yrkande 6.
Ställningstagande
I dagens hårdnande samhällsklimat måste alltfler kvinnor och män begära skyddade personuppgifter hos lokala skattemyndigheten. Det är många hotade kvinnor och män som är beroende av att skattemyndigheten och dess personal inser vilken grannlaga och allvarlig uppgift de har för dessa personers liv och hälsa. Alltför många kvinnor med sekretesskyddade personuppgifter har fått sätta livet till därför att våldsverkare har fått reda på kvinnans hemliga adress. Det har förekommit att sekretesskyddade uppgifter, utan kontroll, lämnats ut enbart för att någon utgett sig för att vara myndighetsperson. Någonstans inom skattemyndigheten fungerar inte rutinerna på det sätt som vi har rätt att kräva. Jag anser att en utredning med förtur skall tillsättas med uppgift att gå igenom hur myndigheternas rutiner fungerar.
Särskilda yttranden
Utskottets beredning av ärendet har föranlett följande särskilda yttrande. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. Åtgärder mot skattebrottslighet och annan ekonomisk brottslighet (punkt 6) - m
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix- Lundin (m) och Catharina Hagen (m).
Vi anser att det är mycket viktigt att myndigheter har resurser och befogenheter att bekämpa skattebrottslighet och annan ekonomisk brotts- lighet. Utöver vad som framgår av utskottets ställningstagande är det emellertid viktigt att även lyfta fram andra aspekter än kontrollperspektivet när det gäller bekämpning av skattebrott. Det förtjänar att framhållas att skattesystemets legitimitet bland medborgarna är beroende av att skatte-satserna upplevs som rimliga. Vid ett lägre skattetryck med färre undantag och särbestämmelser minskar incitamenten att komma undan skatt samtidigt som kontrollen blir lättare att upprätthålla.
2. Tullens insatser mot smuggling (punkt 7) - m, fp
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix- Lundin (m), Catharina Hagen (m) och Karin Pilsäter (fp).
Vi anser att tullens insatser mot smuggling behöver skärpas ytterligare. Både Moderata samlingspartiet och Folkpartiet föreslog vid budgetbehandlingen för 2001 att tullen skulle få ytterligare resurser för att bekämpa illegal införsel av narkotika, alkohol och cigaretter.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag