Skatteutskottets betänkande2003/04:SKU24

Allmänna motioner om punktskatter

Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet ett 90-tal motioner från den allmänna
motionstiden 2003, i vilka tas upp olika punktskattefrågor.
I ett inledande avsnitt om allmänna energibeskattningsfrågor behandlas bl.
a. yrkanden om den gröna skatteväxlingen, olika förändringar av
energiskattesystemet, effektskatten på kärnkraftsel, kraftvärmebeskattningen,
naturgasens villkor, industrins elskatt, näringslivets energiskattenedsättning,
bl.a. hotell- och restaurangnäringens och övriga tjänstenäringars
energiskatter, torven i energiskattesystemet, EU-arbetet, bl.a. frågan om
gemensam europeisk miniminivå för koldioxidskatt och beslutsordningen i
fråga om miljöskatter m.m. I de följande avsnitten behandlas jordbrukets
miljö- och energiskatter, vägtrafikbeskattning (åkerinäringen, drivmedels-
och fordonsskatt, alternativa drivmedel), alkohol- och tobaksfrågor,
avfallsskatt, naturgrusskatt, spelskatt och, slutligen, båtskatt.
Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden. Till betänkandet fogas 24
reservationer och 3 särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.      Energibeskattning, allmänt
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk215, 2003/04:Sk341, 2003/04:Sk345,
2003/04:Sk385, 2003/04:Sk417, 2003/04:Sk456 yrkandena 1 och 2, 2003/04:U254
yrkande 7, 2003/04:MJ401 yrkandena 2, 3, 7, 16, 17 och 21, 2003/04:MJ472
yrkande 3, 2003/04:MJ474 yrkande 4, 2003/04:N224 yrkande 3, 2003/04:N263
yrkande 1, 2003/04:N287 yrkande 2, 2003/04:N290 yrkande 3, 2003/04:N342
yrkandena 2 och 4-6, 2003/04:N343 yrkande 2, 2003/04:N413 yrkandena 4-6
och 15-17 och 2003/04:N415 yrkande 3.
Reservation 1 (m)
Reservation 2 (fp)
Reservation 3 (kd)
Reservation 4 (c)
Reservation 5 (mp)

2.      Jordbrukets och trädgårdsnäringens miljö- och energibeskattning
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk204, 2003/04:Sk306 yrkande 2,
2003/04:Sk350 yrkande 2, 2003/04:Sk369, 2003/04:Sk392, 2003/04:Sk393,
2003/04:Sk399, 2003/04:Sk401 yrkandena 1-3, 2003/04:MJ285 yrkande 3,
2003/04:MJ333 yrkande 1, 2003/04:MJ399 yrkandena 5, 14 och 15, 2003/04:MJ406
yrkande 1, 2003/04:MJ431 yrkande 17, 2003/04:MJ473 yrkande 3, 2003/04:MJ476
yrkande 10 och 2003/04:N344 yrkande 2.
Reservation 6 (m)
Reservation 7 (fp)
Reservation 8 (kd)
Reservation 9 (c)

3.      Åkerinäringen
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Fi308 yrkande 10, 2003/04:Sk308
yrkandena 1 och 2, 2003/04:Sk323 och 2003/04:Sk390.
Reservation 10 (kd)
Reservation 11 (c)

4.      Drivmedels- och fordonsskatt
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk208, 2003/04:Sk232, 2003/04:Sk236,
2003/04:Sk319, 2003/04:Sk324, 2003/04:Sk334, 2003/04:Sk344, 2003/04:Sk374
yrkandena 1-3, 2003/04:Sk381, 2003/04:Sk402, 2003/04:T472 yrkande 2,
2003/04:T560 yrkande 5, 2003/04:T563 yrkande 6, 2003/04:T564 yrkande 22
och 2003/04:N345 yrkande 6.
Reservation 12 (m)
Reservation 13 (kd)
Reservation 14 (c)

5.      Alternativa drivmedel
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk250, 2003/04:Sk428, 2003/04:MJ407
yrkande 2, 2003/04:MJ413 yrkande 2 och 2003/04:N328 yrkande 24.
Reservation 15 (kd)

6.      Alkohol- och tobaksbeskattning
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk201, 2003/04:Sk210, 2003/04:Sk228,
2003/04:Sk261, 2003/04:Sk296, 2003/04:Sk348 yrkande 1, 2003/04:Sk349
yrkande 2, 2003/04:Sk357, 2003/04:Sk371, 2003/04:So345 yrkandena 9 i denna
del och 11, 2003/04:So411 yrkande 2, 2003/04:So422 yrkande 8, 2003/04:So576
yrkande 4, 2003/04:So577 yrkande 16 och 2003/04:So645 yrkande 2.
Reservation 16 (m)
Reservation 17 (fp)
Reservation 18 (kd)
Reservation 19 (v)
Reservation 20 (mp)

7.      Privatinförsel av alkohol och tobak
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk313, 2003/04:Sk342, 2003/04:So345
yrkande 9 i denna del, 2003/04:So577 yrkande 14 och 2003/04:So645 yrkande
3.
Reservation 21 (fp, kd)

8.      Försäljning av skattefria varor på svenska flygplatser
Riksdagen avslår motion 2003/04:Sk304.

9.      Skatt på avfall
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk337 och 2003/04:MJ472 yrkandena 27
och 28.
Reservation 22 (fp)

10.     Skatt på naturgrus
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk206 och 2003/04:Sk354.
Reservation 23 (m)
Reservation 24 (mp)

11.     Skatt på spel
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk375, 2003/04:Sk434, 2003/04:Kr360
yrkande 2 och 2003/04:MJ266 yrkande 2.

12.     Skatt på fritidsbåtar
Riksdagen avslår motion 2003/04:T467 yrkande 2.

Stockholm den 30 mars 2004
På skatteutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg
Följande ledamöter har deltagit i beslutet:      Arne Kjörnsberg (s),
Lennart Hedquist (m), Per Erik Granström (s), Ulla Wester (s), Per-Olof
Svensson (s), Ulf Sjösten (m), Lennart Axelsson (s), Gunnar Andrén (fp),
Roger Tiefensee (c), Inger Nordlander (s), Stefan Hagfeldt (m), Catharina
Bråkenhielm (s), Barbro Feltzing (mp), Anne-Marie Ekström (fp), Lars
Gustafsson (kd), Per Rosengren (v) och Britta Rådström (s).

Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
Riksdagen har under höstens behandling av statsbudgeten för år 2004 ställt
sig bakom de förslag om förändringar på skatteområdet, bl.a. avseende
punktskatter, som lagts fram i budgetpropositionen. Riksdagen beslutade
bl.a. om en grön skatteväxling som innebär att skatter och avgifter på
förvärvsinkomster sänks med 2 miljarder kronor och som finansieras genom
höjd koldioxidskatt och elskatt för hushåll och övrigsektor. Finansieringen
av skatteväxlingen sker vidare genom höjd energiskatt på dieselolja och
skatt på bekämpningsmedel samt elskatt för industrisektorn. Härvid avslogs
de förslag, bl.a. på punktskatteområdet, som Moderata samlingspartiet,
Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna och Centerpartiet lagt fram i
sina respektive budgetalternativ för 2004 (bet. 2003/04:FiU1, yttr.
2003/04:SkU1y, rskr. 2003/04:42).
I det följande behandlar utskottet återstående motionsyrkanden angående
punktskatter, dvs. främst frågor om skatt på energi, vägtrafik, alkohol,
avfall, naturgrus, spel och fritidsbåtar, som väckts under den allmänna
motionstiden hösten 2003, men för vilka genomförande inte är kopplat till
innevarande budgetår och som därför inte behandlats i anslutning till
höstens budgetberedning.
En förteckning över de motionsyrkanden som behandlas i betänkandet finns
i bilaga.

Utskottets överväganden
Energibeskattning, allmänt
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslag om den gröna skatteväxlingen, olika förändringar
av energiskattesystemet, effektskatten på kärnkraftsel, kraftvärmebeskattningen,
naturgasens villkor, industrins elskatt, näringslivets energiskattenedsättning
beträffande bl.a. hotell- och restaurangnäringens och övriga tjänstenäringars
energiskatter, EU-arbetet, bl.a. frågan om gemensam europeisk miniminivå
för koldioxidskatt samt såvitt avser beslutsordningen i fråga om miljöskatter
m.m. Jämför reservationerna 1 (m), 2 (fp), 3 (kd), 4 (c) och 5 (mp) samt
särskilt yttrande 1 (mp).
Bakgrund
Skatteväxlingskommittén  (Fi 1994:04) granskade idén om en grön skatteväxling
och redovisade i januari 1997 sina slutsatser i betänkandet (SOU 1997:11)
Skatter, miljö och sysselsättning. Kommittén presenterade bl.a. en modell
för hur energiskattesystemet kunde reformeras i syfte att göra det mer
överskådligt och stabilt samtidigt som miljörelateringen ökade.
Finansdepartementets analysarbete beträffande Skatteväxlingskommitténs
energiskattemodell presenterades i december 2000 i promemorian (Ds 2000:73)
Utvärdering av Skatteväxlingskommitténs energiskattemodell.
I budgetpropositionen för 2001 drogs riktlinjerna upp för en stegvis
reformering av energiskattestrukturen  med utgångspunkt i
Skatteväxlingskommitténs
principskiss (prop. 2000/01:1, bet. 2000/01:FiU1). Riksdagen godkände en
strategi för en successiv ökad miljörelatering av skattesystemet genom en
grön skatteväxling. Det samlade utrymmet för skatteväxling under perioden
2001 till 2010 var 30 miljarder kronor. Genom förslag i de senaste årens
budgetpropositioner har hittills en skatteväxling på 10 miljarder kronor
genomförts, varav 2 miljarder kronor för år 2004.
Ett system för elcertifikat för att främja förnybara energikällor  infördes
den 1 maj 2003 (bet. 2002/03:NU6). Elanvändarna är skyldiga att köpa
elcertifikat i relation till sin förbrukning, och inkomsterna från
försäljningen ska täcka merkostnaden för att producera förnybar el. Industrier
som behöver mycket el för sin tillverkning ska undantas från kravet att
köpa elcertifikat.
EG-direktiv
I EU finns två direktiv som rör punktskatter på energiprodukter och el.
Regler om förfarandet vid beskattningen av de harmoniserade varuslagen
finns främst i cirkulationsdirektivet (92/12/EEG). Energiskattedirektivet
(2003/96/EG) reglerar skattestrukturen och innehåller minimiskattesatser
för såväl el som energiprodukter, dvs. mineraloljor, kol och naturgas.
Av energiskattedirektivet följer att alla energiprodukter som används för
uppvärmning eller som motorbränsle skall beskattas. För motorbränslen
gäller dessutom att alla bränslen, alltså även biobränslen, som används
som drivmedel skall beskattas. Beskattningen skall i dessa fall ske i
nivå med likvärdiga energiprodukter, vanligen dieselolja eller bensin.
Energiskattedirektivet tillämpas inte på energiprodukter som används för
andra ändamål än som motorbränslen eller som bränslen för uppvärmning,
dubbelanvändning av energiprodukter, el som i huvudsak används för kemisk
reduktion och i elektrolytiska och metallurgiska processer samt mineralogiska
processer. Medlemsstaterna har således valfrihet att beskatta eller inte
beskatta energiprodukter och el som används för dessa ändamål. Vidare
gäller att medlemsstaterna inte får beskatta energiprodukter som används
för kommersiell flyg- och fartygstrafik. Tillämpningsområdet för skattefriheten
för flygbränslen kan dock begränsas till flygfotogen.
Energiskattedirektivet ger medlemsstaterna möjlighet (artikel 15 ) att
bevilja skattebefrielse i en rad olika fall, som t.ex.:
skattepliktiga produkter som används inom pilotprojekt för teknisk utveckling
av mer miljövänliga produkter eller för bränslen från förnybara energikällor,

energiprodukter som används i inlandssjöfart (ej fritidsfartyg) samt el
som framställs ombord på sådana fartyg,
energiprodukter och el som används för person- och godstrafik på järnväg,
med tunnelbana, med spårvagn eller trådbuss,
motorbränslen som används för tillverkning, utveckling, testning och
underhåll av luftfartyg och fartyg,
energiprodukter och el som används inom jordbruks-, trädgårds- och
skogsbruksnäringarna samt vid fiskodling,
motorbränslen som används i samband med muddring av farbara vattenvägar
och hamnar,
energiprodukter och el som används för framställning av el samt i
kraftvärmeverk.
Regler om skattefrihet för energiprodukter och el som används i en verksamhet
som framställer energiprodukter (främst raffinaderier och petrokemisk
verksamhet) finns i artikel 21.3 i direktivet.
Medlemsstaterna kan vidare hos rådet begära tillåtelse att tillämpa
ytterligare undantag i form av skattebefrielse eller skattenedsättning enligt
ett särskilt förfarande som fastställts i artikel 19 i direktivet.
Energiskattedirektivet trädde i kraft den 31 oktober 2003, och de nya
reglerna skulle börja tillämpas den 1 januari 2004. Olika övergångsregler
finns dock, som t.ex. att medlemsstater som har svårt att införa de nya
minimiskattenivåerna har rätt till en övergångsperiod för att göra detta
t.o.m. den 1 januari 2007 (artikel 18.2 i direktivet). Vidare har
medlemsstaterna getts möjlighet att t.o.m. den 31 december 2006 fortsätta att
tillämpa en rad olika nationella fall av nedsättning av skattenivåerna
som tidigare beviljats genom särskilda beslut av rådet.
Sverige har sex sådana undantag:
skattenedsättning på mineraloljor för industriellt bruk och energiintensiva
företag,
skattereduktion för dieselbränsle i enlighet med indelning i miljöklasser,

differentiering av skatten på blyfri bensin efter miljöklasser,
skattefrihet på bränsle för privat luftfart,
skattefrihet på biologiskt framställd metan och andra avfallsgaser
samt
sänkt skatt på alkylatbensin.
Direktivet ger medlemsstaterna betydande frihet att utforma system för
att skattemässigt gynna biodrivmedel inom ramen för EG-fördragets
statsstödsregler (artikel 16 i direktivet). Det finns möjlighet att helt eller
delvis punktskattebefria produkter som innehåller biobränslen i proportion
till andelen biobränsle i den slutliga produkten, förutsatt att
överkompensation inte sker med hänsyn till merkostnaden för framställning av
biobränslet.
Gällande bestämmelser
Den svenska lagstiftningen om beskattning av el och bränslen finns i lagen
(1994:1776) om skatt på energi. Bränslen beskattas med energiskatt,
koldioxidskatt och svavelskatt enligt skattesatser fastställda för varje
energislag.
El beskattas med energiskatt. Energiskatt på el utgår med reducerade belopp
i vissa kommuner i Värmlands, Dalarnas, Gävleborgs och Västernorrlands
län samt i samtliga kommuner i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens
län. Koldioxidskatten och svavelskatten beräknas utifrån kolinnehållet
respektive svavelinnehållet medan energiskatten utgår med bestämda belopp
per vikt eller volym. Den allmänna principen är att skatt tas ut om
bränslet används till uppvärmning eller motordrift. Energiskatt och
koldioxidskatt tas även ut på icke fossila bränslen som används som drivmedel.
Skattenivån varierar såväl mellan som inom olika sektorer i
samhället.
Näringslivets skattebas delas för närvarande upp i tre sektorer, nämligen
en industrisektor  (jordbruk, skogsbruk, vattenbruk, växthusnäring,
gruvindustri och mineralutvinning samt tillverkningsindustrin), en energisektor
(el-, gas-, värme- och vattenförsörjning) och en övrigsektor (byggverksamhet,
offentlig verksamhet, transporter och övriga tjänster).
I förhållande till övrigsektorn tillämpas en reducerad skattenivå för
energi som förbrukas för uppvärmning och drift av stationära motorer inom
tillverkningsindustrin samt inom jordbruks-, skogsbruks- och
vattenbruksnäringarna.
För tillverkningsindustrin (inklusive gruvindustrin och mineralutvinningen)
omfattar nedsättningsreglerna den energi som förbrukas vid själva
tillverkningsprocessen i industriell verksamhet. För övrig förbrukning inom
tillverkningsindustrin gäller samma beskattning som för övrigsektorn. I
huvudsak gäller följande nedsättningar:
Generell nedsättning för industrisektorn (den s.k. industriskattesatsen):
för bränslen som används för annat ändamål än drift av motordrivna fordon
betalas ingen energiskatt och endast 21 % av koldioxidskatten. För el
betalas för närvarande ingen energiskatt.
0,8-procentsregeln gäller för hela industrisektorn: nedsättning ges för
den del av koldioxidskatten som överstiger 0,8 % av försäljningsvärdet.
För den överskjutande delen betalas 24 % i skatt.
1,2-procentsregeln gäller för vissa industrier: vid tillverkning av
produkter av andra mineraliska ämnen än metaller (t.ex. cement, kalk, sten
och glas) medges ytterligare nedsättning för skatt på kol och naturgas.
Dessa företag betalar ingen koldioxidskatt för den del av skatten som
överstiger 1,2 % av försäljningsvärdet.
För energiomvandlingssektorn gäller att bränslen som används för elproduktion
är skattebefriade. Skatten tas i stället ut i konsumtionsledet genom
energiskatt på el. Full energi- och koldioxidskatt betalas för bränslen
som används för värmeproduktion i värmeverk. Kraftvärmeverkens produktion
underlättas genom att de får tillämpa industrins avdragsregler vid
värmeproduktion. Industriellt mottryck, dvs. industrins kraftvärmeproduktion,
omfattas av industriskattesatsen och ingen energiskatt, men 21 %
koldioxidskatt betalas för insatsbränslen.
Övrigsektorn belastas slutligen, liksom hushållssektorn, av full
skatt.
Skatt på termisk effekt i kärnkraftverk  tas ut månadsvis med 5 514 kr
per megawatt - motsvarande ca 181 kr per megawatt och dygn - av
kärnkraftsreaktorns högsta tillåtna termiska effekt. Om en reaktor har varit ur
drift under en sammanhängande period av mer än 90 kalenderdygn, får för
varje dygn utöver de 90 första göras avdrag med 181 kr per megawatt av
den termiska effekten. Skatten ersatte den 1 juli 2000 en tidigare skatt
på energi som producerats i kärnkraftverk.
Utredning
Skattenedsättningskommittén  (Fi 2001:09) tillsattes i april 2001 inför
arbetet med att förverkliga strategin för fortsatt grön skatteväxling med
uppgift att utreda utformningen av reglerna för nedsättning av skatt på
energi som förbrukas för uppvärmning och drift av stationära motorer inom
sektorer som är utsatta för internationell konkurrens (dir. 2001:29). I
uppdraget ingick att föreslå lämpliga kriterier för vad som bör anses
vara konkurrensutsatt verksamhet och analysera i vad mån sådan verksamhet
bör motivera energiskattelättnader. I uppdraget ingick också att utreda
andra avgränsningar av området för energiskattenedsättning för de
konkurrensutsatta sektorerna än vad som gäller i dag. Utredningen skulle även
följa utvecklingen inom EU och särskilt beakta EG:s regler om statligt
stöd.
Utredningen avlämnade i april 2003 betänkandet Svåra skatter! (SOU 2003:38).
I betänkandet föreslår utredningen bl.a. en ny energibeskattningsmodell
som omfattar all näringsverksamhet. Betänkandet bereds för närvarande i
Regeringskansliet.
Budgetpropositionen för 2004
Som en del i en grön skatteväxling har koldioxidskatten och elskatten för
hushåll och övrigsektor höjts fr.o.m. den 1 januari 2004. Koldioxidskatten
höjs med 18 % och elskatten med 1 öre per kWh. Drivmedel undantas från
koldioxidskattehöjningen eller kompenseras med sänkt energiskatt. Industrins
skattebelastning hålls oförändrad genom en höjning av skatterabatten.
Detsamma gäller jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksnäringarna. Den
prorcentuella koldioxidskattelättnaden för dessa sektorer höjs således
från 75 till 79 %. Sedan kommissionen i februari 2004 beslutat godkänna
förslaget till höjning av koldioxidskattenedsättningen avser riksdagen
(bet. 2003/04: SkU28) att fatta beslut i frågan i mitten av april 2004.
I
den gröna skatteväxlingen ingår vidare en höjning av energiskatten på
dieselolja med 10 öre per liter, en höjning av skatten på bekämpningsmedel
med 10 kr per kg och en höjning av elskatten för industrin (samt jord-,
skogs- och vattenbruk) med 0,5 öre per kWh. Den senare höjningen genomförs
den 1 juli 2004. Ett system med långsiktiga avtal med energiintensiv
industri, i förening med elskattebefrielse, beräknas komma att införas och
omfatta perioden från den 1 juli 2004. Härutöver sker en indexuppräkning
av samtliga skattesatser. Regeringen avser att inför kommande skatteväxling
se över i vilken form kompensation skall ske för höjningen av skatten på
diesel avseende jord- och skogsbrukets arbetsmaskiner.
Riksdagen har godtagit att det finns skäl att behålla den lägre
energiskattesatsen på el som gäller i vissa kommuner i norra Sverige. Regeringen
har för avsikt att ansöka hos kommissionen om undantag enligt
energiskattedirektivet.
Kalk- och cementbranschens övergångsvis gällande begränsningsregel för
koldioxidskatt (1,2-procentsregeln) förlängs ytterligare ett år. Nedsättningen
begränsas med hänsyn till minimiskattenivåerna i det nya energiskattedirektivet.

Vindkraftens miljöbonus, dvs. avdraget för energiskatt på el, trappas av
enligt en särskild plan som är föremål för överläggningar med kommissionen.

Riksdagen har godtagit att strategin för skattenedsättning för alternativa
drivmedel som lades fast i budgetpropositionen för 2002 skall börja
tillämpas så snart erforderligt statsstödsgodkännande erhållits från
kommissionen. För att de koldioxidneutrala drivmedlens konkurrenskraft skall
säkerställas bör dessa drivmedel befrias inte bara från koldioxidskatt
utan även från energiskatt. Dessa villkor skall gälla redan fr.o.m. 2004.

Kraftvärmeverkens energieffektiva produktion underlättas genom att de får
möjlighet att göra avdrag efter samma regler som industrin. Samtidigt
avskaffas avdraget för el som används i egen verksamhet och det fria valet
mellan insatta bränslen vid fördelningen mellan el- och värmeproduktion.
När det gäller frågan om att avskaffa det fria valet även vid fördelning
av insatta bränslen mellan värmeleveranser till industrin och annan
produktion har frågan skjutits upp för att man skall få tid att klargöra om
förslaget kan ge upphov till negativa effekter för fjärrvärmeverken.
Motionerna
Claes-Göran Brandin m.fl. (s) anför i motion Sk417 att det erfordras
långsiktigt stabila villkor för att åstadkomma en önskvärd satsning på
kraftvärme.
Carl-Axel Johansson (m) anför i motion Sk215 att hotell- och restaurangnäringens
energibeskattning innebär konkurrensnackdelar gentemot övriga EU. Ett
sätt att öka konkurrenskraften är att sänka beskattningen till nivån för
motsvarande energikrävande industriell verksamhet i Sverige.
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) framhåller i motion Sk341 att villkoren
för tjänstenäringen i Sverige behöver förbättras. Skatten på el har 2004
höjts med över 50 % och koldioxidskatten har mer än fördubblats de senaste
10 åren. Fastighetsskatten på kommersiella fastigheter är högre än för
industrilokaler. Motionären anser vidare att Skattenedsättningskommitténs
förslag om en generell näringslivsnivå för energibeskattning skulle
innebära väsentligt lägre energiskatt för tjänstesektorn. Enligt motionären
bör regeringen skyndsamt komma med konkreta förslag.
Anna Ibrisagic (m) anser i motion Sk345 att elskatten för industrin bör
sänkas för att stimulera företag att utvecklas.
Lars Lindblad m.fl. (m) föreslår i motion N290 yrkande 3 att effektskatten
på kärnkraft skall avvecklas. Enligt motionen leder effektskatten till
uteblivna långsiktiga investeringar i befintliga reaktorer, vilket drabbar
den lokala sysselsättningen i kärnkraftskommunerna.
Mikael Odenberg m.fl. (m) anser i motion N342 yrkandena 2 och 4 att
energibeskattningen måste göras om i grunden. Skatter som skall generera
intäkter för staten skall tas ut i konsumentledet, medan styrande skatter
- miljöskatter - skall tas ut i producentledet. Enligt motionären bör
miljöskatter tas ut så nära föroreningskällan som möjligt. I den mån det
är möjligt att använda utsläppsskatter är detta att föredra. De särskilda
produktionsskatterna och subventionerna, som utan miljöskäl försämrar
energimarknadens funktionssätt, bör tas bort. Enligt motionären avvisar
moderaterna vidare tanken om skatteväxling. Miljöskatter är motiverade
för att minska miljöbelastningen från energiproduktionen, och det finns
också fiskala skäl att beskatta energi. Det finns inte skäl att utan
närmare analys lägga en ytterligare skattebörda på energisektorn. Nivån på
beskattning av energi, utöver de rena miljöskatterna, bör fastställas
genom en sedvanlig avvägning mellan beskattning av olika skattebaser, för
att minimera de samlade snedvridande effekterna av skattesystemet, anser
motionären.
I samma motion sägs vidare (yrkande 5) att om den gemensamma nordiska
elmarknaden skall fungera är det av stor vikt att bl.a. beskattningen är
likartad. Skillnader i skatte- och avgiftssystem mellan länderna leder
till en rad snedvridningseffekter och orättvisa konkurrensförhållanden
mellan kraftproducenterna.
I motionen betonas slutligen ( yrkande 6) att den särskilda, effektskatten
på kärnkraftsel är djupt skadlig och successivt bör reduceras. I ett allra
första steg bör skatteuttaget sänkas samtidigt som effektskatten omvandlas
till energiskatt. Det enda skatteuttag som är motiverat är, enligt motionen,
det som skulle motsvara en tänkt, kommersiell försäkringspremie för
kärnkraftens riskkostnader.
Lars Leijonborg m.fl. (fp) anför i motion MJ472 yrkande 3 att EU måste få
ökad makt över den nationella klimatpolitiken. En europeisk miniminivå
för koldioxidskatt är ett första steg. Trots att samtliga partier säger
sig förespråka en sådan är Sverige i realiteten en bromskloss. Skälet är
att socialdemokrater och moderater vägrar låta EU:s beslutsregler ändras
så att beslut om miljöskatter kan fattas med majoritet. Det medlemsland
som har lägst miljöambition kan därmed stoppa en rationell klimatpolitik.
Problemen kan enligt motionen komma att öka i samband med att nya
medlemsländer med stor kolproduktion får vetorätt.
Axel Darvik och Nyamko Sabuni (fp) föreslår i motion N287 yrkande 2 att
effektskatten på kärnkraft snarast skall avvecklas. Enligt motionärerna
har skatten flera negativa effekter på sysselsättning, miljö och konkurrens.
Den är i praktiken en investeringsskatt och motverkar långsiktiga
investeringar i befintliga reaktorer. De ökade skattekostnaderna överförs
till hushåll och industri.
Chatrine Pålsson och Mikael Oscarsson (kd) förordar i motion Sk385 att
regeringen skall ta fram en avvecklingsplan för effektskatten på el
producerad i kärnkraftverk eftersom skatten är konkurrenssnedvridande.
Rosita Runegrund m.fl. (kd) föreslår i motion U254 yrkande 7 att Sverige
skall agera för en fördjupad fortsatt diskussion mellan EG-kommissionen
och ICAO om införande av koldioxidavgifter på flygbränsle.
Sven Brus och Yvonne Andersson (kd) framhåller i motion N224 yrkande 3
att naturgas som har lägre miljöbelastning än kol och olja med fördel kan
användas inom industrin och för att tillgodose behovet av lokalt producerad
el. Även inom fordonssektorn kommer naturgas att spela en allt större
roll. Det är viktigt, framhåller motionärerna vidare, att naturgasen ges
stabila och långsiktiga förutsättningar, inte minst skattemässigt, för
att kunna vara konkurrenskraftig.
Kenneth Lantz m.fl. (kd) framhåller i motion N263 yrkande 1 att naturgas
har egenskaper som gör den särskilt intressant som bränsle i kraftvärmeverk.
Enligt motionen har hittills den svenska beskattningen av kraftvärme
lett till bristande lönsamhet. Regeringen har äntligen föreslagit en
tillfällig lösning på detta beskattningsproblem, säger motionären, men
regeringen måste ge besked om kraftvärmens långsiktiga förutsättningar om
kolkraften skall kunna ersättas på elmarknaden.
Yvonne Andersson och Anna Lindgren (kd, m) påpekar i motion N343 yrkande
2 att det behövs en översyn av hur effektskatten på kärnkraft kan avvecklas
för att säkerställa en fortsatt säker och miljövänlig elproduktion.
Maria Larsson m.fl. (kd) anser i motion N413 att en avtrappning av
effektskatten på kärnkraft snarast bör påbörjas. En möjlig finansieringsväg
är att skattebortfallet kompenseras genom en övergång till
konsumtionsbeskattning
(yrkande 4).
Motionärerna anser vidare att förhandlingar bör upptas med bl.a. Danmark
om att belägga kolkraftsel med miljöavgift vid import till Sverige. Danmark
lägger för närvarande en koldioxidavgift och svavelavgift i konsumtionsledet
på den vattenkrafts- och kärnkraftsel som importeras från Sverige. Dansk
kolkraft kan däremot försäljas till Sverige utan motsvarande avgifter,
vilket ger den ett mycket förmånligt pris, framhåller motionärerna (yrkande
5).
Motionärerna anser vidare att utredningen om energiskatter bör arbeta med
inriktning på ett uthålligt skattesystem där goda miljöegenskaper, hög
energieffektivitet och hög elproduktion premieras (yrkande 6).
Motionärerna anser också att EU bör bli mer handlingskraftigt på miljöområdet.
Beslut om miljöavgifter bör kunna tas med kvalificerad majoritet (yrkande
15).
Motionärerna föreslår att riksdagen skall avslå regeringens förslag i
budgetpropositionen om att vid beräkning av skattenedsättning vid
kraftvärmeproduktion införa en proportioneringsregel för insatta bränslen vid
värmeleveranser till industrin (yrkande 16).
Slutligen anser motionärerna att eftersom det inte är möjligt att i EU
fatta beslut om miljöavgifter med kvalificerad majoritet har det hittills
inte gått att driva igenom t.ex. en gemensam miniminivå för koldioxidavgifter
(yrkande 17).
Maud Olofsson m.fl. (c) anför i motion MJ474 yrkande 4 att skatteväxlingen
måste utformas så att en framtida handel med utsläppsrättigheter underlättas.
Detta har regeringen och samarbetspartierna inte klarat av, anser
motionärerna. Den skattenedsättning för industrin som i dag finns måste därför
successivt minska. Den nuvarande skatteväxlingen inriktas enbart på att
höja miljöskatter för hushållen och i motsvarande grad sänka inkomstskatter.
Detta, menar motionärerna, innebär att man förstärker den befintliga
skillnaden i miljöbeskattning mellan hushåll och industri. Inga ansatser
görs för att successivt fasa ut de nedsättningar som finns för att förbereda
Sverige för ett handelssystem med utsläppsrättigheter.
Åsa Domeij m.fl. (mp) föreslår i motion Sk456 att frågan om hur en
gränsjusterad koldioxidskatt kan utformas för att vara förenlig med EU:s och
WTO:s regler skall utredas. Det är fråga om en skatt som kan lyftas av
vid export och läggas på vid import (yrkande 1).
Motionärerna föreslår vidare att förutsättningarna för en generell
koldioxidskatt på all el som distribueras i det svenska nätet och som utgår
från att elen producerats med den minst effektiva kolkondenstekniken skall
utredas. Skatten skall kunna återföras om distributören kan lämna certifikat
som visar att elen producerats med teknik och bränslen som medför lägre
koldioxidutsläpp (yrkande 2).
Maria Wetterstrand m.fl. (mp) föreslår i motion MJ401 att koldioxidskatten
bör höjas och breddas (yrkande 2). Miljöpartiet vill skatteväxla 100
miljarder kronor på 10 år och därvid höja koldioxidskatten med 15 öre per
år. Höjningarna måste få slå igenom på drivmedel och för den lätta industrin.
Elproduktionen bör också beläggas med koldioxidskatt.
Motionärerna anser vidare att energiintensiva industrins undantag från
och nedsättningar av koldioxidskatten skulle kunna villkoras av att de
tecknar långsiktiga avtal med staten om att vidta alla ekonomiskt rimliga
åtgärder för att minska utsläpp (yrkande 3).
Det finns, enligt motionen, ingen anledning att den icke energiintensiva
industrin skall betala lägre koldioxidskatt än hushållen. Utgiftsposten
är en mycket liten del av omsättningen och kan lätt åtgärdas genom
energieffektivisering och bränslebyte. För den energiintensiva industrin är
bilden komplicerad (yrkande 7).
Motionärerna anser vidare att frågan om att inkludera dikväveoxid, lustgas,
i Nox-avgiftssystemet skall utredas (yrkande 16).
Enligt motionen bör striktare föreskrifter för gödselhantering utfärdas
för att minska lustgasutsläppen (yrkande 17).
Motionärerna anser slutligen att torv skattemässigt bör behandlas som ett
fossilt bränsle, då det i rapporteringen till klimatkonventionen räknas
så (yrkande 21).
Ingegerd Saarinen (mp) anser i motion N415 yrkande 3
slutligen att effektskatten på kärnkraft i framtiden bör höjas successivt
så att avvecklingen kommer i gång.
Utskottets ställningstagande
Riksdagen (bet. 2000/01:FiU1) har ställt sig bakom den strategi för en
successivt ökad miljörelatering av skattesystemet genom grön skatteväxling
som presenterades i budgetpropositionen för 2001. Grunden för strategin
är att höjda skatter på energi- och miljöområdet växlas mot sänkta skatter
på arbete. Det främsta syftet med skatteväxlingen är att bidra till att
fastställda miljömål uppnås genom en ökad miljöstyrning via skattesystemet.
Genom miljöskatter sätter man ett pris på miljön, och det blir dyrare
att släppa ut föroreningar. Hushållen får härigenom ekonomiska motiv att
välja en mer miljövänlig och resurssnål livsstil medan företagen stimuleras
att utveckla en mer miljövänlig teknik. En grön skatteväxling innebär
inte en höjning av det totala skatteuttaget då höjningar av de miljörelaterade
skatterna balanseras av sänkningar av skatterna på arbete.
Skatteväxlingsstrategin beräknas under en tioårsperiod omfatta sammanlagt
30 miljarder kronor. Under åren 2001-2003 har en skatteväxling på sammanlagt
8 miljarder kronor genomförts. Inriktningen 2001 var att ge koldioxidskatten
en ökad tyngd i förhållande till energiskatten. Skattehöjningarna på
energiområdet koncentrerades till fossila bränslen för uppvärmning, till
elförbrukning och till dieselolja. Dessa höjningar växlades mot höjda
grundavdrag för löntagare och pensionärer och sänkta arbetsgivaravgifter
och egenavgifter för egenföretagare. Skatteväxlingen 2002 bestod av höjda
grundavdrag i inkomstskatten, höjd koldioxidskatt på bränslen för uppvärmning,
höjd energiskatt på el samt höjd avfallsskatt. Skatteväxlingen 2003 bestod
av en sänkt inkomstskatt för låg- och medelinkomsttagare finansierad med
höjningar av kodioxidskatten, elskatten, avfallsskatten och naturgrusskatten.

Riksdagen har, som redovisats ovan, i samband med den gångna höstens
budgetbehandling godtagit en skatteväxling som för 2004 omfattar 2 miljarder
kronor. Skatter och avgifter på förvärvsinkomster sänks i utbyte mot höjd
koldioxidskatt och elskatt för hushåll och övrig sektor. Dessutom höjs
energiskatten på dieselolja och skatten på bekämpningsmedel samt elskatten
för industrisektorn med 0,5 öre per kWh. Den senare höjningen genomförs
den 1 juli 2004. En samordning mellan elskattens införande och ett system
med långsiktiga avtal med energiintensiv industri bör ske, genom att
perioden för sådana avtal kan omfatta tiden fr.o.m. den 1 juli 2004, även
om själva regelverket i denna del inte väntas vara i kraft förrän mot
slutet av året efter godkännnande av kommissionen och riksdagen.
En reformering av energiskattesystemet utgör en central del av en grön
skatteväxling. Vid den senaste budgetbehandlingen uttalade utskottet att
en ökad miljörelatering av skattesystemen förutsätter en rationell
energiskattestruktur med långsiktigt hållbara energiskatter som också svarar
mot de krav som EG-rätten ställer. Utskottet anförde vidare att en
reformering av den svenska energibeskattningen är angelägen för att öka
miljöstyrningen inom näringslivet samtidigt som de svenska företagens
internationella konkurrenskraft värnas. Systemet skall utformas så att det
underlättar möjligheten för framtida skatteväxling som också omfattar
näringslivet. Utskottet ansåg slutligen att en målsättning bör vara att
ett nytt energiskattesystem skall kunna antas av riksdagen. Ett viktigt
inslag är en samordning mellan energibeskattningen och alternativa styrmedel,
som handel med elcertifikat och utsläppsrätter samt ingåendet av långsiktiga
avtal. Utskottets ställningstagande är fortfarande giltigt.
De motioner som behandlas i avsnittet rör bl.a. den gröna skatteväxlingen,
olika förändringar av energiskattesystemet, effektskatten på kärnkraftsel,
kraftvärmebeskattningen, naturgasens villkor, elskatt för industrin,
näringslivets energiskattenedsättning, bl.a. frågan om hotell- och
restaurangnäringens och övriga tjänstenäringars energiskatter, EU-arbetet
såvitt avser bl.a. frågan om en gemensam miniminivå för koldioxidskatt
och beslutsordningen i fråga om miljöskatter m.m. Utskottet anser att
ifrågavarande motioner i allt väsentligt rör frågor som riksdagen redan
tagit ställning till eller som nyligen utretts och som är föremål för
överväganden i Regeringskansliet, och utskottet anser inte att det i något
fall finns anledning för riksdagen att rikta ett tillkännagivande till
regeringen. Utskottet begränsar sig därför till följande kommentarer.
Enligt den inriktning för den gröna skatteväxlingen  som regeringen
presenterade i samband med 2000 års vårproposition återstår att under
mandatperioden genomföra en skatteväxling som omfattar 6 miljarder kronor.
Utskottet anser att genomförandet och inriktningen på den fortsatta gröna
skatteväxlingen är en fråga för regeringen som riksdagen inte nu bör
föregripa. Utskottet har i övrigt inga kommentarer med anledning av de
förslag om den gröna skatteväxlingen som lämnas i motion MJ401 yrkande 2.

I motion N342 yrkandena 2, 4 och 6 talas bl.a. om att ta bort
produktionsskatterna i energiskattesystemet och en reducering av effektskatten
på
kärnkraftsel. Utskottet har under flera år framhållit att den svenska
energibeskattningen i huvudsak är utformad som konsumtionsskatt men att
kvarvarande rester av en produktionsskatt på el endast finns i form av
den effektskatt som tas ut på kärnkraftverk. Frågan om kärnkraftverkens
effektskatt berörs förutom i nyssnämnda motion även i motionerna N290
yrkande 3, N287 yrkande 2, Sk385, N343 yrkande 2, N413 yrkande 4 och N415
yrkande 3. Riksdagen har i samband med den gångna höstens budgetberedning
avslagit förslag om en sänkning av skatten på kärnkraftsproducerad el och
en övergång till skatt på producerad energi. Utskottet anser inte att
riksdagen nu skall ompröva ställningstagandet. När det gäller valet av
beskattningsmetod för kärnkraftverk genomfördes en omläggning från en
produktionsskatt till nuvarande effektskatt under år 2000 för att på det
sättet minska risken för snedvridningar inom elproduktionssystemet.
I fråga om motion Sk345 och frågan om en sänkning av elskatten för industrin
vill utskottet erinra om att kommissionen inte anser att den tillämpade
nollskattesatsen för energiskatt på el som förbrukas inom industrin är
förenlig med EG-fördraget om statligt stöd och att ett granskningsförfarande
inletts. Riksdagen har av det skälet vid den senaste budgetbehandlingen
godtagit att nollskattesatsen för el som förbrukas bl.a. i
tillverkningsindustrin
slopas och fr.o.m. den 1 juli 2004 ersätts av en skattesats på 0,5 öre
per kWh. Utskottet vill dock tillägga att det nya energiskattedirektivet
gör det möjligt att underskrida minimiskattenivån under vissa förutsättningar
och att det inom Regeringskansliet pågår ett arbete med ett system där
företag som åtar sig att främja energieffektivisering kan få utnyttja
denna möjlighet.
Kraftvärmebeskattningen  tas upp i motionerna Sk417, N263 yrkande 1 och
N413 yrkande 16. Enligt motionerna bör långsiktigt stabila villkor skapas
för kraftvärmeproduktionen. I motion N263 berörs särskilt förhållandena
för den naturgaseldade kraftvärmen. Naturgasens skattemässiga förutsättningar
i allmänhet tas vidare upp i motion N224 yrkande 3.
Riksdagen beslutade vid senaste budgetbehandlingen om en omläggning av
kraftvärmebeskattningen fr.o.m. den 1 januari 2004 som bl.a. innebär att
kraftvärmeverken får tillämpa industrins avdragsregler vid värmeproduktionen.
Bränslen som förbrukas för värmeproduktion skall således berättiga till
avdrag för hela energiskatten och, så snart riksdagens beslut föreligger,
79 % av koldioxidskatten.
Naturgasen är med dagens skattesystem det konkurrenskraftigaste fossila
bränslet i värmeproduktionen. Detta förklaras av att framför allt
energiskatten är låg, men även av ett relativt lågt kolinnehåll, dvs. låg
koldioxidskatt. I elproduktionen beskattas i dag inte fossila bränslen,
vilket innebär att både bränslekostnaden för kol och eldningsolja är lägre
än för naturgas. Naturgas som drivmedel undantogs från koldioxidskattehöjningen
vid den senaste skatteväxlingen.
Förslaget i motion N413 yrkande 5 om att belägga dansk kolkraftel med
miljöavgift vid import till Sverige anser utskottet knappast vara
genomförbart. Utskottet är övertygat om att elproduktion som inte är miljövänlig
kommer att bli dyrare och därmed mindre konkurrenskraftig i samband med
att staterna skall minska utsläppen av koldioxid för att säkerställa
åtagandena under Kyotoprotokollet. Danmark skall inom ramen för EU:s interna
bördefördelning minska sina utsläpp av drivhusgaser med 21 % jämfört med
1990 års nivå. Enligt den danska genomförandeplanen kommer danska
kolkraftverk att kunna exportera el endast om de köper kvoter som uppväger
utsläppen.
Motionerna MJ401 yrkandena 3 och 7, MJ474 yrkande 4, Sk215 och Sk341 tar
upp frågan om näringslivets energiskattenedsättning. Förslagen gäller den
icke energiintensiva industrins, hotell- och restaurangnäringens och övriga
tjänstesektorns energiskatter. Utskottet konstaterar att frågan om industrins
skattenedsättning och avgränsningen av det nuvarande området för
energiskattenedsättning mot andra sektorer för närvarande bereds i
Regeringskansliet
med anledning av Skattenedsättningskommitténs betänkande. Utskottet anser
att resultatet av beredningen bör avvaktas.
Frågan om torvens skattemässiga behandling  berörs i motion MJ401 yrkande
21. Förslaget i motionen är att torv skattemässigt bör behandlas som ett
fossilt bränsle. Utskottet konstaterar att meningarna har varit delade om
torv är ett förnybart eller ett icke-förnybart bränsle. Torven är i dag
undantagen från koldioxidbeskattning, dock utan att klassas som biobränsle.
Torvutredningen (N2000:10) anser i sitt betänkande (SOU 2002:100) Uthållig
användning av torv att energitorv i nationella sammanhang inte bör inordnas
i något klassificeringssystem eller någon viss kategori. Riksdagen har
nyligen (bet. 2003/04:NU8) beslutat att elproduktion som sker med användning
av torv i godkända kraftvärmeverk skall vara elcertifikatsberättigande.
Utskottet
övergår härefter till de motioner som rör EU-samarbetet  och frågor om bl.
a. en gemensam europeisk miniminivå för koldioxidskatt, att miljöskatter
skall kunna beslutas med kvalificerad majoritet i rådet  och om en
internationell överenskommelse om minimiavgifter på kodioxidutsläpp som
inkluderar flygbränsle. Dessa frågor tas upp i motionerna N413 yrkandena
15 och 17, MJ472 yrkande 3 och U254 yrkande 7. Som utskottet de senaste
åren har redovisat har Sverige i EU under flera år verkat för att gemensamma
minimiskatter skall införas också på naturgas och kol. Dessa ansträngningar
har lett till att ett nytt energiskattedirektiv antagits den 27 oktober
2003 och att positiva minimiskattenivåer för el och samtliga energiprodukter,
dvs. såväl mineraloljor som kol och naturgas, därigenom gäller fr.o.m.
den 1 januari 2004. Direktivet innebär höjda minimiskattesatser, på
mineraloljor men samtidigt ökad flexibilitet för medlemsstaterna, bl.a. vad
gäller möjligheten till differentiering utifrån bränslets miljöegenskaper.
Enligt direktivet skall kommersiellt flygbränsle undantas från beskattning.
Undantaget kan begränsas till flygfotogen. En lämplig strategi enligt
rådet och kommissionen är att fortsätta diskussionen i frågan med
International Civil Aviation Organization (ICAO) och att rådet när beskattning
av flygbränsle blir tillåten internationellt skall besluta om undantaget
i energiskattedirektivet skall upphävas.
Frågan om utvidgad användning av kvalificerad majoritet i rådet var aktuell
vid regeringskonferensen i Nice i december 2000. Konferensen beslöt att
enhällighet även i fortsättningen skall gälla alla bestämmelser i fördraget
som rör beskattning. Beslutet överensstämmer med den svenska inställningen.
Även utskottet anser att den nuvarande ordningen för att fatta beslut i
skattefrågor i EU är den som långsiktigt gynnar svenska intressen. Det
kan i detta sammanhang framhållas att Amsterdamfördraget innebar att
miljöfrågorna fick en ökad tyngd inom EU:s målformuleringar och att formerna
för beslut om åtgärder för att uppnå miljömålen ändrades. Europaparlamentet
har fått en större roll i lagstiftningsarbetet. Fördraget innebar också
att området för beslut med kvalificerad majoritet utsträcktes till nya
områden.
Utskottet avstyrker med det ovan anförda samtliga i avsnittet behandlade
motioner i motsvarande delar.
Jordbrukets och trädgårdsnäringens miljö- och energibeskattning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslag om sänkta skatter på bränslen, sänkt elskatt,
yrkanden med olika inriktning om skatten på handelsgödsel och bekämpningsmedel,
en avveckling av 0,8-procentsregeln, slopad beloppsgräns för att få
tillbaka skatt på el och eldningsolja samt förslag om det administrativa
förfarandet för växthusodlingens energiskattenedsättning. Jämför
reservationerna 6 (m), 7 (fp), 8 (kd) och 9 (c) samt särskilt yttrande 2 (mp).

Bakgrund
Sedan den 1 juli 2000 omfattas jordbrukssektorn av samma skattelättnader
som tillverkningsindustrin vid förbrukning av el och bränslen. En beskrivning
av energibeskattningen har lämnats ovan.
Skatterna på bekämpningsmedel och gödselmedel infördes båda 1984.
Gödselmedelsskatten är 1:80 kr för varje helt kilo kväve, förutsatt att andelen
kväve i medlet är minst 2 %, och 30 kr för varje helt gram kadmium i
gödselmedel, till den del kadmiuminnehållet överstiger 5 gram per ton fosfor.
Bekämpningsmedelsskatten är 30 kr för varje helt kilo verksam beståndsdel
i bekämpningsmedlet.
Riksdagen har efter förslag i budgetpropositionen för 2002 beslutat om en
återföring av skatten på bekämpningsmedel och handelsgödsel till
jordbruksnäringen (vilken inbegriper växthusnäringen). Uppburen skatt på
bekämpningsmedel och kväve i handelsgödsel återförs till jordbruket via ett
särskilt anslag. Huvuddelen av den återförda skatten används till åtgärder
för att minska växtnäringsförluster från jordbruket och minska miljöriskerna
inom växtskyddsområdet. En mindre del av beloppet återförs kollektivt
till jordbruksnäringen för bl.a. informations-, utbildnings-, rådgivnings-
och utvecklingsinsatser med syfte att främja hållbara produktionsmetoder.
Skatten på bekämpningsmedel återförs kollektivt för forsknings- och
utvecklingsinsatser med syfte att främja en hållbar utveckling inom jordbruket
och trädgårdsnäringen.
Motionerna
Rolf Gunnarsson (m) anför i motion Sk204 att uppgörelsen mellan
Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet om höjningar av
dieselskatten,
skatten på bekämpningsmedel och elskatten har en negativ påverkan på
jord- och skogsbrukets villkor.
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) framhåller i motion Sk393 att Sveriges
jordbrukare redan i dag har en synnerligen ogynnsam konkurrenssituation
gentemot övriga EU. Motionären anser att det är nödvändigt att sänka
dieselskatten för att säkerställa jordbrukets konkurrenskraft.
Ulla Löfgren och Jan-Evert Rådhström (m) påpekar i motion Sk350 yrkande
2 att skatten på handelsgödsel måste sänkas för att förbättra böndernas
konkurrenskraft.
Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m) påpekar i motion MJ476 yrkande 10 att
tvärt emot alla löften höjs i budgeten både dieselskatt och energiskatt
vilket ökar "ryggsäcken" för landets bönder - liksom konkurrensnackdelarna
jämfört med övriga Europa.
Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m) framhåller i motion N344 yrkande 2 att
svenska jordbrukare har produktionsskatter som ger betydande konkurrensnackdelar
gentemot övriga EU. Motionärerna anser att skatten på diesel för jord-
och skogsbruket bör sänkas till 53 öre per liter och att skatten på
växtnäring och växtskyddsmedel skall slopas.
Anita Brodén m.fl. (fp) föreslår i motion MJ431 yrkande 17 att en ny metod
bör prövas för avgifter på kväve från jordbruket som innebär att man
beskattar läckaget från åkrarna och inte kvävepåförseln. Motionärerna anser
att frågan om hur en sådan utsläppsavgift skulle kunna utformas bör utredas.

Lars Gustafsson (kd) yrkar i motion Sk306 yrkande 2 att regeringen skall
återkomma till riksdagen med förslag om sänkt skatt på diesel för jord-
och skogsbruket.
Mikael Oscarsson (kd) framhåller i motion Sk369 att svenska bönder inte
konkurrerar på samma villkor som bönder i grannländerna. Trots löften om
att sänka dieselskatten till europeisk nivå väljer regeringen att i stället
höja skatten, anför motionären.
Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) anser i motion Sk401 att koldioxidskatten
skall avvecklas för växthusodlingen eller reduceras i nivå med
konkurrentländernas beskattning i avvaktan på att ett nivåmässigt enhetligt
beskattningssystem införs inom hela EU. Motionärerna vill vidare avskaffa
0,8-procentsregeln eftersom effekten av regeln kan bli att företag som
genomför energibesparingar eller utnyttjar alternativ till fossila
energikällor straffas för detta (yrkande 1).
Enligt motionen bör även bestämmelserna ändras så att preliminär
skattenedsättning görs direkt på fakturan vid bränsleleveranser till
växthusföretag
för all  bränsleanvändning som är berättigad till skattenedsättning och
inte bara för den värme som utnyttjas för växthusuppvärmning (yrkande 2).

Slutligen föreslås i motionen att växthusnäringens elanvändning skall
undantas från minimiskatten på el enligt EU:s kommande
energibeskattningsdirektiv
(yrkande 3).
Holger Gustafsson (kd) anför i motion MJ333 yrkande 1 att en harmonisering
av avgifter/skatter på jordbruksområdet måste tillhöra den gemensamma
jordbrukspolitiken inom EU för att bl.a. svenska jordbrukare skall kunna
konkurrera på lika villkor.
Alf Svensson m.fl. (kd) förordar i motion MJ399 att Sverige inom EU hårt
driver frågan om harmonisering av jordbrukets skatter och avgifter.
Böndernas extra skatteryggsäck, bl.a. i form av hög dieselskatt, måste lyftas
av så att lantbruksföretagaren kan konkurrera på lika villkor (yrkande 5).

Enligt motionen motsätter sig Kristdemokraterna regeringens förslag om
höjd skatt på bekämpningsmedel. Man anser att regeringen borde avvakta
remissomgången beträffande SOU 2003:9 och därefter återkomma med förslag
på en differentierad skatt där det totala skatteuttaget inte höjs (yrkande
14).
Motionärerna framhåller slutligen att det är angeläget att skatten på
bekämpningsmedel och handelsgödsel återförs till jordbruksnäringen. Man
anser att det är beklagligt att regeringen frångått överenskommelsen med
näringen och att pengarna nu inte återförs till lantbruksforskningen i
den omfattning som tidigare utlovats. Kristdemokraterna anslår 150 miljoner
kronor mer än regeringen till utgiftsområde 44:6 Återföring av skatt på
handelsgödsel och bekämpningsmedel (yrkande 15).
Birgitta Carlsson och Holger Gustafsson (c, kd) yrkar i motion Sk392 att
dieselskatten skall sänkas med 2:50 kr per liter för jord- och skogsbrukets
arbetsmaskiner.
Birgitta Sellén och Håkan Larsson (c) påpekar i motion MJ285 yrkande 3
att höjningen av skatten på eldningsolja och el slår extra hårt mot norra
Sverige, som har ett strängare klimat och längre vinter. Enligt motionen
bör jordbrukets särskatter därför avvisas.
Birgitta Carlsson (c) vill i motion MJ406 yrkande 1 att lantbrukare skall
få samma konkurrensvillkor som i övriga EU. Det innebär bl.a. sänkt
dieselskatt för jord- och skogsbrukets maskiner och slopad kväveskatt på
handelsgödsel. Motionären vill också slopa gränsen på 1 000 kr för att få
tillbaka skatten på el- och eldningsolja.
Jan Andersson m.fl. (c) vill likaledes i motion MJ473 yrkande 3 att svenskt
lantbruk skall ges samma konkurrensvillkor som övriga EU genom att den s.
k. ryggsäcken lyfts av.
Åsa Domeij (mp) föreslår i motion Sk399 att behovet och utformningen av
en kväveskatt på inköpt kväve i foder skall utredas.
Utskottets ställningstagande
Motionärerna framför krav på sänkta skatter på bränslen, sänkt elskatt
och yrkanden med olika inriktning om skatten på handelsgödsel och
bekämpningsmedel i jord- och skogsbruk samt trädgårdsnäringen. Härutöver
framställs yrkanden om att avveckla 0,8-procentsregeln, om slopad gräns på
1 000 kr för att få tillbaka skatt på el och eldningsolja och om det
administrativa förfarandet för växthusodlingens energiskattenedsättning.
Riksdagen
har, som framgått ovan, vid budgetbehandlingen för 2004 godtagit regeringens
förslag om en fortsatt grön skatteväxling som innebär höjda skatter på
bränslen, el och bekämpningsmedel. Jordbruks-, skogsbruks- och
vattenbruksnäringarna kompenseras genom en höjning av koldioxidskattelättnaden.
Regeringen har vidare aviserat sin avsikt att inför kommande skatteväxlingar
se över i vilken form kompensation skall ske för höjningen av skatten på
diesel avseende jord- och skogsbrukets arbetsmaskiner. Riksdagen avslog
i samband med budgetbehandlingen oppositionens krav på bl.a. sänkta skatter
på bränslen, el och slopade skatter på handelsgödsel och bekämpningsmedel.
Utskottet ser inga skäl att nu ompröva ställningstagandet på det sätt
motionärerna föreslår.
Flertalet av de frågor som tas upp i motionerna omfattas av pågående eller
just avslutade utredningar.
Skattenedsättningskommittén (Fi 2001:09) har som framgått ovan sett över
utformningen av nedsättningssystemet för bl.a. jordbruks-, skogsbruks-
och vattenbruksnäringarna. Översynen har omfattat beskattningen av såväl
bränslen som el. Konsekvenserna för de berörda verksamheterna när det
gäller bl.a. deras konkurrenskraft har analyserats. Utredningen avlämnade
i april 2003 betänkandet Svåra skatter! (SOU 2003:38). Betänkandet bereds
för närvarande i Regeringskansliet.
Beskattningen av dieselolja för jordbrukets arbetsmaskiner har med förtur
setts över av Vägtrafikskatteutredningen (Fi 2001:08). Utredningen har i
en promemoria i februari 2002 i ett preliminärt ställningstagande ansett
att om dieseloljebeskattningen för arbetsmaskiner skall sänkas bör det
ske till den s.k. uppvärmningsnivån, vilket skulle motsvara sänkt skatt
med 62 öre per liter. Det slutliga ställningstagandet i frågan tas när
utredningen utrett de grundläggande principerna för trafikbeskattningen.
Utredningen beräknas avsluta sitt arbete den 31 maj 2004.
Den s.k. HOBS-utredningen  (Fi 2001:12) har utvärderat skatterna på
handelsgödsel och bekämpningsmedel. I betänkandet Skatt på handelsgödsel
och bekämpningsmedel? (SOU 2003:9) föreslår utredningen att skatten på
handelsgödsel skall vara kvar och att skattesatserna behålls oförändrade.
För att minska riskerna med användningen av bekämpningsmedel föreslås
att uttaget av en skatt differentieras efter medlets farlighet för hälsa
och miljö. I avvaktan på ett sådant system föreslås en höjning av skatten
med 5 kr till 25 kr. I samband med budgetpropositionen för 2004 beslutade
riksdagen att skatten på bekämpningsmedel skulle höjas till 30 kr fr.o.m.
den 1 januari 2004. I övriga delar bereds betänkandet vidare i
Regeringskansliet.
Riksdagen har, som framgått ovan, beslutat om en återföring av skatten på
bekämpningsmedel och handelsgödsel till jordbruksnäringen. Uppburen skatt
på bekämpningsmedel och kväve i handelsgödsel återförs till jordbruket
via ett särskilt anslag.
För skatten på el gäller som huvudregel att återbetalningen sker på
årsbasis, med möjlighet för företag med förbrukning i större omfattning att
få återbetalning kvartalsvis. Vad gäller återbetalning av elskatt finns
det en administrativ gräns som innebär att endast den del av skattebeloppet
som överstiger 1 000 kr per år betalas tillbaka. Enligt utskottets mening
har de regler som nu gäller för nedsättning av skatterna på eldningsolja
och el utformats med industrin som förebild, och återbetalningsreglerna
har med de anpassningar som krävs på grund av de annorlunda förutsättningarna
en liknande utformning. Utskottet är inte berett att tillstyrka att dessa
regler nu ändras.
Frågan om det administrativa förfarandet vid bränsleleveranser till
växthusodlingen bör kunna ingå i en översyn av energibeskattningen.
Av den lämnade redovisningen framgår att de frågor som aktualiserats i
motionerna är föremål för utredning i olika sammanhang eller nyligen har
prövats i riksdagen. Innan resultatet av utredningarna föreligger är det
inte aktuellt med några sådana ändringar som motionärerna föreslår. Med
det anförda avstyrker utskottet samtliga i avsnittet behandlade motioner
i motsvarande delar.
Vägtrafikbeskattning
Utredning
Vägtrafikskatteutredningen (Fi 2001:08) tillsattes i april 2001 för översyn
av vägtrafikbeskattningens utformning. Översynen (dir. 2001:12, dir.
2002:26 och dir. 2004:7) skall framför allt beakta miljö-, trafiksäkerhets-
och konkurrensaspekter med utgångspunkt i ett fiskalt perspektiv och med
hänsynstagande till trafikskatternas påverkan på transportsystemets
effektivitet. I uppdraget ingår att analysera för- och nackdelar med en
kilometerskatt. De delar av uppdraget som påverkar åkerinäringens
konkurrenssituation skall redovisas med förtur. Utredaren skall även se över
uttaget av fordonsskatt. En särskild uppgift är att klarlägga om det är
möjligt att införa ekonomiska incitament för fordon med låga utsläpp.
Vidare skall beskattningen av dieselolja för privatbilism, yrkesmässig
trafik och arbetsmaskiner utredas.
En allmän översyn skall göras av fordonsskattelagen och
fordonsskatteförordningen
i syfte att förenkla och anpassa regelverkens terminologi. Slutligen skall
följderna av ett upphävande av lagen om saluvagnsskatt och förordningen
om uppbörd av saluvagnsskatt m.m. analyseras och möjligheten att föra in
dessa bestämmelser i fordonsskattelagen eller dess förordning prövas.
Arbetet beräknas vara avslutat den 31 maj 2004.
Vägtrafikskatteutredningen avlämnade i juni 2002 delbetänkandet Vissa
vägtrafikskattefrågor (SOU 2002:64). I syfte att förbättra åkerinäringens
konkurrenssituation och öka miljöstyrningen för tunga motorfordon, föreslår
utredningen en särskild fordonsskatteskala som är differentierad efter de
miljöklasser som finns för fordon.
Utredningen föreslår vidare bl.a. en höjning av fordonsskatten för bensin-
och dieseldrivna lätta lastbilar och bussar för att skatteuttaget skall
närma sig nivån för fordonsskatt på personbilar. Delbetänkandet bereds
för närvarande i Regeringskansliet.
Åkerinäringen
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslag om en åtgärdsplan för åkerinäringen, sänkt skatt
på diesel, vägavgifter och tillgängligheten på mätare för
vägtull/kilometerskatt.
Jämför reservationerna 10 (kd) och 11 (c).
EG-direktiv m.m.
Bindande minimiskattesatser för motorfordon finns i direktiv 1999/62/EG
om avgifter på tunga godsfordon för användning av vissa infrastrukturer.

Kommissionen har nyligen lämnat förslag till direktiv avseende
införande av och driftskompatibilitet mellan elektroniska vägtullssystem
i gemenskapen, KOM(2003)132 slutlig,
avgifter på tunga godsfordon för användning av vissa infrastrukturer, KOM
(2003) 448 slutlig, eurovinjettdirektivet.
Kommissionen anser att intäkterna skall gå tillbaka till användarna av
vägarna i form av bättre underhåll av vägnätet. Framför allt skall avgifterna
användas till att förverkliga de infrastrukturer som saknas i det
transeuropeiska vägnätet (TEN-nätet). Enligt förslaget skall en obligatorisk
infrastrukturavgift tas ut för alla lastbilar eller lastbilskombinationer
med en bruttovikt över 3,5 ton när de kör på motorvägar i TEN-nätet.
Avgiften föreslås kunna differentieras med avseende på fordonstyp (vägslitage,
emissioner och olyckor), trängsel samt vägförhållanden. Avgiftsuttaget
skall kunna kompenseras genom sänkt fordonsskatt.
Bakgrund
Sverige deltar sedan den 1 januari 1998 i det gemensamma vägavgiftssystem
som Belgien, Danmark, Luxemburg, Nederländerna och Tyskland tidigare infört,
det  s.k. eurovinjettsystemet  (prop. 1997/98:12, bet. 1997/98:SkU7).
Avgiften tas ut för tunga lastbilar eller lastbilskombinationer med en
totalvikt på minst 12 ton och gäller för en viss tidsperiod. Betald
vägavgift ger rätt att trafikera vägarna i anslutna länder. För dessa fordon
har fordonsskatten sänkts. Riksdagen beslöt hösten 2000 (bet. 2000/01:SkU11
och 2000/01: SkU13) att vägavgiften i enlighet med rådets direktiv 1999/62/EG
skall differentieras efter vilka krav på utsläpp av föroreningar som ett
fordons motor uppfyller.
Tyskland har den 31 augusti 2003 upphört med att ta ut vägavgift. Avsikten
var att fr.o.m. detta datum i stället införa en kilometeravgift, men med
hänvisning till tekniska problem har man valt att inte uppbära avgiften.
Någon tidpunkt när avgiften skall börja tas ut har inte lämnats. Övriga
samarbetsländer fortsätter att ta ut vägavgift med Nederländerna som
ansvarig för den centrala administrationen.
En samlad handlingsplan för åkerinäringen redovisades för riksdagen våren
2000 (prop. 1999/2000:78, bet. 1999/2000:TU11). Regeringen konstaterade
bl.a. att det är nödvändigt att intensifiera arbetet med att skapa goda
förutsättningar för en konkurrenskraftig svensk åkerinäring. I en debatt
den 25 januari 2001 med anledning av interpellation 2000/01:170 uppgav
näringsministern att arbetet med de olika åtgärderna i denna plan pågår
i samarbete med företrädare för branschen.
Motionerna
Per Landgren m.fl. (kd) anför i motion Fi308 yrkande 10 att regeringen
bör återkomma med en åtgärdsplan för att skapa lika villkor mellan svensk
och utländsk åkerinäring.
Kenneth Lantz (kd) yrkar i motion Sk308 yrkande 1 att regeringen bör se
över skattekonsekvenserna för svensk åkerinäring och för jordbrukarna.
Motionären vill också att regeringen skyndsamt ser över rutinerna för och
tillgängligheten på mätare för vägtullar i Europa (yrkande 2).
Birgitta Carlsson och Jörgen Johansson (c) föreslår i motion Sk323 att
det skall införas vägavgift på utländska tunga transporter som belastar
det svenska vägnätet, antingen efter det antal kilometer man kör eller en
avgift efter den tid man vistas i landet.
Claes Västerteg och Agne Hansson (c) framhåller i motion Sk390 slutligen
att reglerna om vägavgift måste vara konkurrensneutrala mellan svenska
och utländska åkerier för att inte driva över transporterna till de mindre
vägarna.
Utskottets ställningstagande
Vägtrafikbeskattningen är för närvarande under utredning. Utredningen
skall se över drivmedels- och fordonssbeskattningen och analysera frågan
om införande av en kilometerskatt. Utskottet anser att de olika
motionsförslagen rörande åkerinäringen omfattas av utredningens arbete, och
resultatet av utredningens arbete bör därför avvaktas innan ställning tas
till eventuella åtgärder.
Utskottet vidhåller att åkerinäringens konkurrensproblem säkert inte
ensidigt kan knytas till skatten på diesel. Den svenska dieselskatten är
i nivå med skatten i Danmark och Nederländerna men betydligt lägre än
skatten i Tyskland. Även Vägtrafikskatteutredningens bedömning i ovannämnda
delbetänkande är att den svenska skattenivån för dieselolja ligger lågt
i mellanskiktet bland jämförbara länder.
Inom EU pågår ett arbete vad gäller mätare för vägtull/kilometerskatt,
och frågan handläggs i Regeringskansliet på Näringsdepartementets
transportpolitiska enhet. Ett tillkännagivande från riksdagen behövs alltså
inte.
Med det anförda avstyrker utskottet samtliga i avsnittet behandlade
motioner i motsvarande delar.
Drivmedels- och fordonsskatt
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslag om sänkta skatter på drivmedel och om förändringar
av drivmedels- och fordonsbeskattningssystemet. Jämför reservationerna 12
(m), 13 (kd) och 14 (c).
Gällande bestämmelser m.m.
För år 2004 är skatten på bensin (miljöklass 1) 4:79 kr per liter
(energiskatt 2:68 kr och koldioxidskatt 2:11 kr) och på diesel (omärkt
miljöklass 1) 3 331 kr per kbm (energiskatt 733 kr och koldioxidskatt 2 598
kr).
Fordonsskatt, eller skatt på innehav av fordon, tas ut med visst belopp
för en viss tidsperiod oavsett i vilken utsträckning fordonet faktiskt
används. Fordonsskatt tas ut för motorcyklar, personbilar, lastbilar,
bussar, traktorer, tunga terrängvagnar, motorredskap och släpvagnar som
är eller bör vara registrerade i bilregistret och som inte är avställda.
Fordonsskattens storlek varierar bl.a. med fordonsslag, skattevikt,
drivmedel och fordonets konstruktion.
Som exempel är fordonsskatten för personbil (bensin) med skattevikt över
900 kg 734 kr + 149 kr för varje hundratal kg över lägsta skattevikt (900
kg). Fordonsskatten för motsvarande personbil (diesel) är 2 814 kr + 569
kr för varje hundratal kg över lägsta skattevikt. Den högre fordonsskatten
för dieselbilar har motiverats med att dieselolja beskattas lägre än bensin
och att den sammanlagda beskattningen för motoralternativen bör vara
ungefär lika. Vid en årlig körsträcka om 1 500-1 700 mil är den sammanlagda
skattebelastningen ungefär lika stor för en dieselbil som för en bensinbil.

El- och elhybridbilar med en skattevikt av högst 3 500 kg är befriade
från fordonsskatt i fem år.
Fordonsskatten på personbilar som ägs av boende i vissa glesbygdskommuner
är nedsatt sedan 1980. Fordonsskatten tas i dessa områden ut till den del
skatten överstiger 384 kr.
Fordonsskatten på jordbrukstraktorer slopades den 1 januari 2002.
Enligt kommissionens uppfattning i meddelandet KOM(2002)431  rörande lätta
fordon bör dieselskatten höjas i nivå med bensinskatten samtidigt som den
årliga vägtrafikskatten för dieselbilar anpassas till den nivå som gäller
för bensindrivna bilar. Kommissionen anser vidare att registreringsskatter
och årliga vägtrafikskatter skall omvandlas till helt koldioxidbaserade
skatter.
Motionerna
Rolf Gunnarsson (m) anser i motion Sk208 att bensinskatten bör sänkas
eftersom den höga skatten på bensin slår hårt mot alla som bor där allmänna
kommunikationer inte kan användas för nödvändiga transporter.
Stefan Hagfeldt (m) föreslår i motion Sk236 likaledes att bensinskatten
bör sänkas eftersom bensinskatten slår hårt mot alla som är beroende av
bil och speciellt de som bor i glesbygd.
Anna Ibrisagic (m) förordar i motion Sk344 att bensinskatten och fordonsskatten
på dieselbilar skall sänkas. Det är enligt motionen nödvändigt för att
människor skall kunna bo och arbeta i glesbygdsområden.
Runar Patriksson (fp) begär i motion Sk374 yrkandena 1-3 att straffbeskattningen
av dieseldrivna personbilar avskaffas eftersom moderna dieselmotorer inte
är mer miljöfarliga än många bensinmotorer. Motionären vill också låta
utreda eventuella skillnader i miljöpåverkan mellan dieseldrivna och
bensindrivna personbilar. Motionären vill slutligen att skattesystemet på
bensin och diesel omgående harmoniseras så att lika miljöpåverkan får
samma skatt.
Christer Winbäck (fp) anser i motion Sk402 att fordonsskatten bör ersättas
av en avgift på drivmedel. Fördelarna är att körsträckan påverkar
skatteuttaget, en stor nedsmutsare betalar mer än en liten. Dessutom beskattas
utländska fordon när de tankar i Sverige, framhåller motionären.
Hans Backman (fp) anser i motion T472 yrkande 2 att systemet för
bensinbeskattning måste ändras så att höjningar av världsmarknadspriset inte
automatiskt slår igenom på bensinskatten.
Ulrik Lindgren (kd) begär i motion Sk319 att frågan om differentierad
drivmedelsskatt till förmån för människor i glesbygd skall utredas. Samma
yrkande framförs i motion Sk334 av Erling Wälivaara och Gunilla Tjernberg
(kd).
Mikael Oscarsson (kd) förordar i motion Sk381 en utredning om förutsättningarna
för en sänkning av bensinskatten.
Lars Lindén m.fl. (kd) anför i motion N345 yrkande 6 att glesbygdsbor bör
kompenseras för sina merkostnader. Kristdemokraterna föreslår enligt
motionen en generell sänkning av skatten på diesel med 1 kr litern. För
att jämställa diesel och bensin inom stödområde A bör skatten på bensin
sänkas med 25 öre inom detta område.
Johnny Gylling m.fl. (kd) föreslår i motion T560 yrkande 5 en skyndsam
utredning om förutsättningarna för att omvandla delar av drivmedelsskatten
till en väghållningsavgift för att bekosta vägunderhållet.
Lars Gustafsson m.fl. (kd) anför i motion T563 yrkande 6 att regeringen
bör lägga fram förslag till ny beskattningsmodell för personbilar i
enlighet med Kristdemokraternas förslag. Det innebär en minskning av
energiskatten på bränslen och beskattning av de utsläpp förbränningen ger
upphov till med koldioxidskatt. Det innebär också en differentiering av
energiskatten på bränslet med hänsyn till skadliga utsläpp.
Fordonsbeskattningen,
slutligen, bör utgå från olika fordons miljöpåverkan.
Kenneth Johansson och Eskil Erlandsson (c) begär i motion Sk232 en utredning
av differentierad fordonsskatt. En differentierad skatt, menar motionärerna,
underlättar ekonomiskt för landsortsbor och stimulerar till att begränsa
bilåkandet i större städer där kollektivtrafiken är väl utbyggd.
Birgitta Carlsson och Kenneth Johansson (c) anför i motion Sk324 att
Centerpartiet har som mål att inga fossildrivna bilar skall få säljas i
Sverige efter år 2015. Det gäller därför att i tid skapa incitament för
en övergång till miljövänliga alternativ. Enligt motionärerna bör el- och
hybridbilar helt befrias från fordonsskatt.
Maud Olofsson m.fl. (c) föreslår i motion T564 yrkande 22 att en utredning
bör se över skillnaden i beskattning mellan diesel- och bensinfordon.
Översynen bör syfta till att skattemässigt gynna fordon med låg
bränsleförbrukning och låg miljöbelastning samt främja miljöanpassade drivmedel.

Utskottets ställningstagande
Riksdagen har tagit ställning till skattenivån på drivmedel genom
budgetbeslutet för 2004 (bet. 2003/04:FiU1) och i det sammanhanget avslagit
oppositionens krav på bl.a. sänkt skatt på bensin och diesel. Utskottet
ser inga skäl att sänka skatten på bensin och diesel eller att i övrigt
förändra drivmedels- och fordonsbeskattningen på det sätt motionärerna
föreslår. Hela vägtrafikbeskattningen är föremål för översyn i
Vägtrafikskatteutredningen (Fi 2001:08) och utskottet anser att resultatet av
utredningen bör avvaktas.
Med det anförda avstyrker utskottet samtliga i avsnittet behandlade
motioner i motsvarande delar.
Alternativa drivmedel
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslag om stimulanser till miljövänliga bränslen och
miljöanpassade fordon samt förslag om utredningar på området. Jämför
reservation 15 (kd) och särskilt yttrande 3 (mp).
Bakgrund
I budgetpropositionen för 2002 lades inriktningen för en skattestrategi
för alternativa drivmedel fast. Enligt strategin kan skattenedsättning
ske antingen via pilotprojekt, för vilka medges befrielse från både energi-
och koldioxidskatt, eller genom generell koldioxidskattebefrielse för
koldioxidneutrala drivmedel.
I budgetpropositionen för 2004 anför regeringen bl.a. att det är angeläget
att den strategi för skattenedsättning för alternativa drivmedel som lades
fast i budgetpropositionen för 2002 kan börja tillämpas så snart erforderligt
statsstödsgodkännande erhållits från kommissionen. För att de koldioxidneutrala
drivmedlens konkurrenskraft skall säkerställas bör dessa drivmedel befrias
inte bara från koldioxidskatt utan även från energiskatt. Dessa villkor
bör gälla redan fr.o.m. 2004. Skattestrategin har anmälts till kommissionen
i juli 2002 för godkännande enligt statsstödsreglerna. Ett delbeslut har
redan erhållits. Regeringen avvaktar energiskattedirektivets antagande
innan ärendet rörande skattestrategin slutförs. Regeringen avser att
återkomma till riksdagen med förslag till de lagändringar som fordras för
att skattestrategin skall kunna tillämpas. Intill dess beslutar regeringen
om skattenedsättning i särskild ordning.
Motionerna
Carin Lundberg och Britta Rådström (s) framhåller i motion Sk428 att staten
satsar mångmiljonbelopp tillsammans med fordonsindustrin för att finna
bra lösningar i fråga om nya bilmotorer. Dessutom utgår betydande belopp
till stöd för miljövänliga bränslen. En översyn av subventionerna bör
genomföras för att staten skall fortsätta sin satsning på miljövänliga
bränslen.
Erling Wälivaara (kd) anser i motion Sk250 att användandet av miljövänligare
bränslen borde vara ett bättre alternativ till att av miljöskäl höja
skatten på drivmedel. Det är enligt motionären hög tid att regeringen tar
vara på möjligheterna och stimulerar användande av alternativa drivmedel.

Sven Gunnar Persson (kd) påpekar i motion MJ407 yrkande 2 att det krävs
ett heltäckande nät av tankställen om fordonsgas skall bli attraktivt som
alternativbränsle. Det är viktigt att statsmakterna ger rätt signaler så
att pågående utveckling kan accelerera. Enligt motionen gäller det såväl
stimulanser till fordonstillverkare som att ge skattemässigt rimliga
villkor.
Maud Olofsson m.fl. (c) anför i motion N328 yrkande 24 att det krävs stora
mängder biobränsle och etanol för att ersätta fossila bränslen i energi-
och transportsystemen. Råvarorna är produkter från svenskt jord- och
skogsbruk och förädlingen kan ge upphov till nya industrier och näringsgrenar.
Enligt motionen bör utvecklingen stimuleras genom att biodrivmedel
skattebefrias långsiktigt, vilket underlättar investeringar i produktion.
Centerpartiet vill förbjuda försäljning av fossilbränsledrivna bilar
2015-2020. Det behövs ett samlat program för produktionen, anför motionärerna.

Barbro Feltzing (mp) anser i motion MJ413 yrkande 2 att en utredning bör
tillsättas för att se över frågan om stimulansbidrag eller skatteregler
som gynnar framtagning av alternativt drivmedel, såsom vätgas.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att motionerna Sk250, MJ407 yrkande 2, N328 yrkande 24
och MJ413 yrkande 2 där det efterfrågas stimulanser av miljövänliga
drivmedel och fordon får anses väl tillgodosedda genom de satsningar som
staten i dag gör på miljövänliga drivmedel och miljöanpassade fordon.
Satsningarna sker bl.a. genom samverkansprogram med bilindustrin och genom
skattesubventioner av alternativa drivmedel. Biobränslen beskattas i dag
endast när de används för drift av motordrivna fordon. Genom s.k.
pilotprojektdispenser sedan 1995 har emellertid all användning av biodrivmedel
(inklusive biogas) varit helt eller, såvitt gäller etanol i blandning med
mineraloljeprodukt, i vart fall delvis skattebefriad. Skattebefrielse har
också beviljats vätgas som används i försöksverksamhet för drivmedel.
Genom den av riksdagen godtagna skattestrategin för alternativa drivmedel
är målsättningen att koldioxidneutrala bränslen även de kommande åren
skall ha de skattevillkor som krävs för att underlätta en bred introduktion
av sådana bränslen på marknaden.
Utredningen om introduktion av förnybara fordonsbränslen (M 2003:02) skall
föreslå nationella mål och strategier för en fortsatt introduktion av
förnybara fordonsbränslen mot bakgrund av den referensnivå på 2 % för
2005 och 5,75 % för 2010 som antagits genom biodrivmedelsdirektivet. I
uppdraget (dir. 2003:89) ingår att med förtur utreda frågan om skyldighet
för bensinstationer att tillhandahålla minst ett förnybart fordonsbränsle
2005. Utredaren skall även analysera möjligheten att införa någon form av
drivmedelscertifikat (s.k. gröna certifikat). Utredningen skall vara
avslutad senast den 31 december 2004.
Naturvårdsverket fick i mars 2002 regeringens uppdrag att bl.a. se om det
går att anpassa reglerna så att alternativa bränslen med lika goda egenskaper
som de befintliga bränslena i miljöklass 1 inte missgynnas skattemässigt.
Naturvårdsverket överlämnade sin rapport till regeringen i april 2003.
Rapporten bereds för närvarande i Regeringskansliet.
Med det ovan anförda avstyrker utskottet samtliga i avsnittet behandlade
motioner i motsvarande delar.
Alkohol och tobaksfrågor
Alkohol- och tobaksbeskattning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslag om sänkt skatt på alkoholdrycker, om höjda
minimiskatter på alkoholdrycker och en positiv minimiskatt på vin i EU, om
införande av alkoholskadeavgift samt om höjd minimiskatt på lågpriscigaretter.
Jämför reservationerna 16 (m), 17 (fp), 18 (kd), 19 (v) och 20 (mp).
Motionerna
Hillevi Larsson och Christina Axelsson (s) anser i motion Sk296 att Sverige
bör driva frågan om minimiskatt på alkohol och tobak i EU. Motionärerna
menar att det inte är rimligt att ett EU-land skaffar sig fördelar och
ökade intäkter på grannländers bekostnad genom att sänka alkohol- och
tobaksskatterna.
Raimo Pärssinen (s) framhåller i motion Sk357 att Sverige via riksdag och
regering bör verka för en minimiskatt på alkohol i alla EU-länder där
målsättningen är att skattesatsen bidrar till en måttligare konsumtion.
Anders
Bengtsson m.fl. (s) anför i motion So576 yrkande 4 att det är viktigt med
en diskussion om alkoholbeskattningen i Sverige inom ramen för EU-samarbetet.

Rolf Gunnarsson (m) begär i motion Sk201 att skatten på öl skall sänkas
för att inte ytterligare jobb inom bryggeriindustrin skall försvinna.
Tobias Billström (m) förordar i motion Sk210 att skattesatserna på alkohol
skall harmoniseras med övriga Europa, främst Danmark.
Nils Fredrik Aurelius och Anna Lindgren (m) anser i motion Sk228 att
skatten på öl med en alkoholhalt över 2,8 % behöver sänkas kraftigt för
att svensk bryggeriindustri skall få bättre konkurrensvillkor.
Per Bill (m) anför i motion Sk348 yrkande 1 att den svenska alkoholskatten
måste sänkas till dansk eller finsk nivå om inte de svenska öl-, vin- och
spritproducenterna samt Systembolaget skall lida stor skada.
Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m) framhåller i motion So422 yrkande 8
att en ny alkoholpolitik kräver en kombination av samverkande åtgärder bl.
a. en sänkning av alkoholbeskattningen.
Kerstin Heinemann m.fl. (fp) anför i motion So345 yrkande 9 delvis att
gränshandeln utövar ett marknadstryck som försvårar för Sverige att ha de
alkoholskatter som är motiverade från folkhälsosynpunkt. Det är därför
ett svenskt intresse att verka för att miniminivåerna för alkoholbeskattningen
inom EU höjs, säger motionären.
Motionärerna anför vidare att alkoläsk bör beskattas på ett enhetligt
sätt. En tydlig definition på vad som är alkoläsk bör utarbetas så att
all alkoläsk beskattas enligt gemensam skattesats (yrkande 11).
Annelie Enochson (kd) föreslår i motion Sk261 att en särskild alkoholskadeavgift
bör tas ut och placeras i en fond. Fondens medel skall bidra till att
finansiera samhällets alkoholrelaterade kostnader.
Kenneth Lantz och Ragnwi Marcelind (kd) föreslår i motion Sk371 att
lågpriscigaretter bör beläggas med full minimiskatt, 100 %, i stället för
som i dag 90 %. Prisskillnaden försvinner inte helt men gör lågpriscigaretterna
mindre attraktiva.
Ulrik Lindgren m.fl. (kd) anför i motion So577 yrkande 16 att Kristdemokraterna
anser att Sverige skall hålla fast vid en restriktiv alkoholpolitik och
verka för att skattenivån inom EU höjs.
Agneta Lundberg m.fl. (s, fp, kd, v, c, mp) begär i motion So645 yrkande
2 att riksdagen skall uttala dels att Sverige bör göra en framställan
till EU om en positiv minimiskatt på vin, dels att punktskatterna skall
höjas för samtliga slag av alkoholdrycker och vara relaterade till
alkoholstyrkan.
Gunilla Wahlén m.fl. (v) förordar i motion Sk349 yrkande 2 att Sverige
tillsammans med de övriga nordiska EU-medlemmarna skall verka för att de
nationella alkoholskatterna inte urholkas och att EU:s alkoholpolitik får
en restriktiv, solidarisk och folkhälsopolitisk linje.
Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp) anser i motion So411 yrkande 2 slutligen
att Sverige inte bör sänka skatten på alkohol.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att Sverige bör hålla fast vid en restriktiv alkoholpolitik
som syftar till att begränsa alkoholens skadeverkningar.
Bland motionsförslagen finns yrkanden om en generell sänkning av alkoholskatten
och yrkanden med krav på skattesänkningar endast vad gäller öl. I en motion
föreslås att alkoholskatten inte alls skall sänkas.
Riksdagen har nyligen i samband med behandlingen av budgeten för 2004
(bet. 2003/04:FiU1) avvisat förslag om skattesänkningar på alkoholdrycker.
Utskottet anförde vid det tillfället bl.a. att det enligt utskottets
mening är viktigt att utvecklingen på alkoholområdet noga följs och att
regeringen vid behov återkommer till riksdagen i frågan om de skattejusteringar
som kan behövas på alkoholområdet. Den beslutade skattesänkningen i Danmark
och ett beslut om skattesänkning i Finland får, liksom andra förändringar
i vårt närområde, tas med i bedömningen av behovet av skattejusteringar.
Eftersom Systembolaget har en central alkoholpolitisk funktion är det
angeläget att denna inte försvagas med anledning av de ändrade förhållandena
beträffande privatinförsel av alkohol. Om den svenska alkoholskatten
skiljer sig för mycket från alkoholskatterna i de närmaste medlemsstaterna
finns det dock en risk för att Systembolagets alkoholpolitiska funktion
försvagas. Detta förhållande måste särskilt beaktas vid regeringens
bedömning av behovet av skattejusteringar. Utskottets ställningstagande
gäller fortfarande.
När det gäller skatten på öl erinrar utskottet om att riksdagen (bet.
2001/02:SkU2) den 1 december 2001 sänkte skatten på vin för att tillgodose
krav från kommissionen om en viss utjämning av skatten på öl och skatten
på vin. Skattesänkningar på enbart öl är alltså mindre lämpliga av EU-skäl
eftersom balansen i förhållande till skatten på vin skulle rubbas.
Mot bakgrund av att förutsättningarna för den svenska alkoholpolitiken
förändrats genom EU-medlemskapet och den ökande internationella rörligheten
framstår förslaget i motion So576 yrkande 4 om en diskussion om
alkoholbeskattningen inom ramen för EU-samarbetet som mycket rimligt. I likhet
med motionärerna i motionerna Sk296, Sk357, So645 yrkande 2 anser utskottet
att det för svenskt vidkommande vore en fördel med höjda minimiskattesatser
på alkoholdrycker i EU. Det är bra att regeringen driver denna fråga i EU
och även fortsättningsvis hävdar att det inte bör tillåtas för medlemsstaterna
att ha nollskattesats på vin.
På svenskt initiativ antog EU:s hälsoministrar under det svenska
ordförandeskapet en rådsresolution om behovet av en gemensam strategi inom EU
för att minska alkoholens skadeverkningar. I resolutionen understryker
hälsorådet att en hög hälsoskyddsnivå måste tillförsäkras inom de
politikområden som är viktiga för folkhälsan. I detta sammanhang nämns särskilt
punktskatter på alkohol. Kommissionen förbereder en rapport angående
funktionen av gällande skattestrukturer och skattesatser på alkoholområdet.
Rapporten beräknas vara klar inom kort.
När det gäller yrkandet i motion Sk261 om en särskild avgift på alkoholdrycker
för att finansiera bl.a. hälso- och sjukvårdens kostnader för alkoholrelaterade
skador skall erinras om att utskottet tidigare i olika sammanhang tagit
avstånd från specialdestinerade skatter med motiveringen att de verksamheter
som motionärerna vill gynna bör underställas en normal budgetprövning.
Utskottet finner inte skäl att göra någon annan bedömning med anledning
av nu aktuellt yrkande.
I motion Sk371 föreslås en höjning av minimiskattesatsen på lågpriscigaretter
från 90 % till 100 %. Riksdagen har nyligen (bet. 2003/04:FiU1) tagit
ställning till frågan och ansett att en skatt som uppgår till 90 % av den
punktskatt som tas ut på cigaretter i den mest efterfrågade kategorin är
lämplig. Skälet är att skattenivån bör ta hänsyn både till behovet av att
dämpa efterfrågan och till risken för smuggling om skattesatsen skulle
sättas för högt. Utskottet instämmer i denna bedömning.
Utskottet avstyrker slutligen förslaget i motion So345 yrkande 11 om en
definition av alkoläsk i syfte att åstadkomma en enhetlig beskattning.
EU-harmoniserade regler gäller för det skattepliktiga alkoholområdet.
Beskattning skall ske enligt gällande EG-direktiv. En definition av vad
som är alkoläsk och hur beskattning skall ske av en sådan alkoläsk kan
inte beslutas av en enskild medlemsstat utan måste beslutas på gemenskapsnivå.

Med det ovan anförda avstyrker utskottet samtliga i avsnittet behandlade
motioner i motsvarande delar.
Privatinförsel av alkohol och tobak
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslag om en sänkning av de indikativa nivåerna för
privatinförsel av alkoholdrycker respektive en höjning av de tillåtna
kvoterna vid import från tredje land. Jämför reservation 21 (fp, kd).
Bakgrund
Sveriges undantag från de allmänna EG-reglerna för privatinförsel av
alkoholdrycker och tobaksvaror löpte ut den 31 december 2003 (prop. 2003/04:1,
bet. 2003/04:FiU1). Även Danmarks och Finlands undantag upphörde samtidigt.

Enligt de regler som allmänt gäller inom EU skall privata inköp av alkohol
och tobak beskattas i inköpslandet. Kommersiell handel med dessa varor
skall beskattas i den medlemsstat där varorna slutligen konsumeras. En
privatperson har således rätt att ta med sig alkoholdrycker och tobaksvaror,
avsedda för eget bruk inköpta i en annan medlemsstat utan att någon
ytterligare punktskatt tas ut i hemlandet. Om varorna tas in för kommersiella
ändamål i hemlandet skall däremot punktskatt alltid betalas där.
För att avgöra om det är fråga om införsel för kommersiella ändamål skall
enligt EG:s regler bl.a. mängden varor beaktas. Medlemsstaterna får använda
sig av indikativa nivåer uteslutande till ledning för bedömning av om
varorna är avsedda för kommersiella ändamål. De indikativa nivåerna får
då inte sättas lägre än 10 liter sprit, 20 liter starkvin, 90 liter vin,
110 liter öl samt 800 cigaretter, 400 cigariller, 200 cigarrer och 1
kilo röktobak.
Skattefria alkoholdrycker och tobaksvaror kan, även sedan taxfreeförsäljningen
1999 upphörde inom EU, fortfarande säljas till resenärer som reser till
tredjeland samt föras in från sådant land till Sverige. Införseln grundar
sig på EG:s regler om tull- och skattefri import från tredjeland. EG-reglerna
innebär kvantitativa begränsningar för tobak, sprit, starkvin och vin.
För varor som inte omfattas av en kvantitativ restriktion, t.ex. öl, gäller
i stället att importen är tull- och skattefri om varornas sammanlagda
värde inte överstiger 175 euro. De svenska reglerna beträffande import
från tredjeland finns i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import
m.m. Flygresenärer från tredjeland kan skattefritt bl.a. föra in 1 liter
spritdryck eller 2 liter starkvin, 2 liter vin samt 200 cigaretter eller
100 cigariller eller 50 cigarrer eller 250 gram röktobak eller en
proportionell blandning av dessa tobaksvaror. Öl kan föras in till ett värde
av 175 euro.
Motionerna
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) anser i motion Sk342 att den skattefria
införselmängden bör vara lika stor oavsett från vilket land man reser.
Den tillåtna införselkvoten av sprit, vin och öl från icke-EU-land behöver
därför öka.
Kerstin Heinemann m.fl. (fp) anför i motion So345 yrkande 9 delvis att
Sverige och andra länder bör verka för ändrade införselregler så att
tillåtna kvoter återspeglar måttlighetskonsumenters normala inköp vid
semester och tjänsteresor.
Kenneth Lantz (kd) framhåller i motion Sk313 att man måste råda bot på
rådande öl- och vintransporter över Öresund. Enligt motionen kan en
minskning ske genom hårdare gränskontroll eller genom lägre skatter.
Ulrik Lindgren m.fl. (kd) förordar i motion So577 yrkande 14 att Sverige
i EU måste verka för lägre införselkvoter av alkohol. Kvoterna är långt
större än vad som anses vara en rimlig genomsnittskonsumtion och driver
fram en skatteharmonisering som i sin tur stimulerar konsumtionen, anför
motionärerna.
Agneta Lundberg m.fl. (s, fp, kd, v, c, mp) begär i motion So645 yrkande
3 likaledes att Sverige bör verka för sänkta införselkvoter av alkohol
inom EU. Enligt motionen omöjliggör de nuvarande kvoterna enskilda länders
folkhälsobaserade prispolitik.
Utskottets ställningstagande
När det gäller förslaget i motion Sk342 om att höja importkvoterna för
resande från tredjeland till samma nivå som gäller för resande inom EU
erinrar utskottet om att EU:s regler om tull- och skattefri import från
tredjeland innebär kvantitativa restriktioner för tobak, sprit, starkvin
och vin, vilka Sverige inte ensidigt kan ändra. Förutom de formella hindren
mot att höja kvoterna för privatimport av tobak, sprit, starkvin och vin
från tredjeland anser utskottet att alkoholpolitiska överväganden starkt
talar mot en sådan åtgärd.
Vad därefter gäller motionerna So345 yrkande 9, So577 yrkande 14 och So645
yrkande 3 med förslag om att Sverige skall verka för sänkta privatinförselkvoter
för bl.a. alkohol instämmer utskottet i att de numera gällande indikativa
nivåerna är höga för en svensk genomsnittskonsument. Utskottet finner det
dock föga troligt att Sverige skulle kunna få ett nytt undantag från
gällande EU-regler om privatinförsel av alkohol, vilket kräver ett enhälligt
beslut av medlemsstaterna. Utskottet vill framhålla att de indikativa
nivåerna inte är tillåtna kvoter för privatinförsel utan ett hjälpmedel
till ledning för att avgöra om införseln är privat eller kommersiell och
därmed i vilken medlemsstat beskattningen skall ske. Det innebär att om
en tullmyndighet fastställer att införseln av mindre kvantiteter är avsedd
för kommersiella ändamål skall beskattning ske i införsellandet.
När det slutligen gäller motion Sk313 rörande alkoholhandeln över Öresund
hänvisar utskottet till att Utredningen om utvecklingen när det gäller
införsel och försäljning av alkohol (S 2004:01) skall följa utvecklingen
när det gäller införsel och försäljning av alkohol i framför allt södra
Sverige och senast den 15 augusti 2004 föreslå åtgärder för att minska de
problem som ökad införsel och vidareförsäljning av alkohol skapar.
Utskottet avstyrker alla i avsnittet behandlade motioner i motsvarande
delar.
Försäljning av skattefria varor på svenska flygplatser
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett förslag om att tillåta skattefri försäljning till
flygpassagerare vid ankomstplatsen i stället för på utreseplatsen.
Motionen
Bengt-Anders Johansson (m) föreslår i motion Sk304 att det skall bli
möjligt att göra inköp av skattefria varor på ankomstplatsen i stället för
på utreseplatsen. Enligt motionen transporteras i dag onödig vikt i luften
på ett kostsamt sätt med negativa miljökonsekvenser. Det innebär också
onödiga risker i händelse av brand ombord.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har tidigare anfört (se senast bet. 2000/01:SkU17) som sin
uppfattning att det skulle strida mot grundläggande principer för en
konsumtionsskatt att tillåta skattefri försäljning vid resenärens ankomst
till landet och att utskottet inte kan se några avgörande fördelar med
ett avsteg från denna princip för flygpassagerare. Utskottet vidhåller
sin uppfattning och avstyrker motion Sk304.
Skatt på avfall
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslag rörande avdragsmöjligheten för gjuterisand,
införande av förbränningsskatt på avfall respektive en utredning om en
differentierad avfallsskatt. Jämför reservation 22 (fp).
Bakgrund m.m.
Lagen (1999:673) om skatt på avfall trädde i kraft den 1 januari 2000.
Dess syfte är att i enlighet med EU:s avfallshierarki styra mot minskad
avfallsdeponering för att främja avfallsminskning, återanvändning och
återvinning.
BRAS-utredningen  (Fi 2003:06) som skall slutredovisa sitt uppdrag senast
den 31 december 2004, har i uppdrag att bl.a. granska och utvärdera
avfallsskattelagen och föreslå en utformning av lagen som på mest ändamålsenliga
sätt stämmer överens med EG-fördragets regler om statligt stöd. Utredningen
skall senast den 30 juni 2004 i ett delbetänkande lämna förslag till hur
en skatt på avfall som förbränns lagtekniskt kan utformas och bedöma
lämpligheten av att införa en sådan skatt eller om andra ekonomiska styrmedel
i stället bör förordas (dir. 2003:96).
Riksdagen har nyligen (2003/04:FiU1) avslagit förslag (c) om att det införs
en skatt på förbränning av osorterat avfall, med hänvisning till att
resultatet av det pågående utredningsarbetet bör avvaktas.
Motionerna
Agneta Ringman och Göte Wahlström (s) anför i motion Sk337 att vissa
materialslag hittills har undantagits från avfallsskatt. Avdrag har kunnat
göras för 165 000 ton gjuterisand och slagg, material som i huvudsak
används för att täcka andra avfall på deponierna. Motionärerna påpekar att
undantagen eller avdragen från avfallsskatten nu skall anmälas och förhandlas
med EU-kommissionen och att det är av vital betydelse för branschen att
förhandlingarna lyckas eller att lagstiftningen revideras.
Lars Leijonborg m.fl. (fp) anser i motion MJ472 yrkande 27 att en
differentierad skatt på förbränning av avfall bör införas. Skatten bör vara
lägre än deponiskatten för att styra mot återanvändning och materialåtervinning
och den bör inte omfatta förbränning av biobränsle. Enligt motionen anser
Folkpartiet vidare att det finns skäl att utreda möjligheterna till en
differentiering av deponiskatten beroende på avfallets innehåll av miljö-
och hälsoskadliga ämnen (yrkande 28).
Utskottets ställningstagande
Utskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna i motion Sk337 om
avdragsmöjligheterna för gjuterisand men eftersom ett statsstödsärende i
frågan handläggs av Regeringskansliet anser utskottet att det inte behövs
något tillkännagivande till regeringen om saken. Förslaget i motion MJ472
om skatt på avfall som förbränns är som framgått redan föremål för utredning
och utskottet anser att resultatet av översynen bör avvaktas. Utskottet
avstyrker båda de berörda motionerna.
Skatt på naturgrus
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslag om en sänkning av skatten på naturgrus och om
införande av en forskningsavgift utöver naturgrusskatten. Jämför
reservationerna 23 (m) och 24 (mp).
Bakgrund
Naturgrus är en icke förnybar resurs och en skatt infördes den 1 juli
1996 (prop. 1995/96:87, bet. 1995/96:SkU18) i syfte att öka hushållningen
med naturligt förekommande grus och sand. Lagstiftningen bygger på betänkande
(SOU1995:67) Naturgrusskatt m.m. Efter förslag i budgetpropositionen för
2003 höjdes skatten på naturgrus från 5 till 10 kr per ton den 1 januari
2003.
Riksdagen har i samband med budgetbehandlingen för 2004 (bet. 2003/04:
FiU1) godtagit regeringens bedömning att skatten på naturgrus bör bibehållas
på nuvarande nivå och avslagit förslag (m) om en sänkning av skatten med
5 kr per ton.
Motionerna
Rolf Gunnarsson (m) anser i motion Sk206 att den höjda naturgrusskatten
är ett hot mot åkare i norra Dalarna eftersom jobben tas över av norska
åkare. Motionären föreslår att skatten skall halveras till tidigare nivå.

Claes Roxbergh m.fl. (mp) förordar i motion Sk354 att det införs en
forskningsavgift på 2 kr per ton utöver naturgrusskatten som återförs till
branschen för kunskapsuppbyggnad om användning av ersättningsmaterial.
Motionärerna framhåller att det är svårast att ersätta naturgruset inom
betongtillverkningen och särskilt 0-8-mm-fraktionen och att det här krävs
forskning och utveckling.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ser ingen anledning att riksdagen omprövar nivån på naturgrusskatten.
Den forskning om ersättningsmaterial som efterlyses i motion Sk354 pågår
såvitt utskottet erfarit inom ramen för det s.k. Minbas-programmet (Minera,
ballast och stenindustri), som till hälften finansieras av staten och
till hälften av industrin. Arbetet sker i ett projekt benämnt "Framtida
betong: Utnyttjande av alternativa typer av ballast". Utskottet avstyrker
med det anförda motionerna Sk206 och Sk354.
Skatt på spel
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslag om en översyn respektive sänkning av lotteriskatten.

Bakgrund m.m.
Lotterilagstiftningen bygger på att lotterier är tillståndpliktiga och
att alla tillstånd står under statlig kontroll. Inkomster från lotterier
är förbehållna det allmänna eller allmännyttiga ändamål. Endast i
undantagsfall kan kommersiella intressen tillåtas. Privata aktörer kan utöva
s.k. restaurangkasinospel (roulett-, tärnings- och kortspel) och spel på
varuautomater. Spelmarknaden är uppdelad på tre huvudaktörer: AB Svenska
Spel, AB Trav och galopp (ATG) samt folkrörelserna. Under 2002 omsatte
spelmarknaden 36 miljarder kronor, en ökning med 7 % från år 2001.
ATG bildades år 1973 och ansvarar för totalisatorspel på trav- och
galopptävlingar efter tillstånd av regeringen som utfärdas med stöd av ett
bemyndigande i 45 § lotterilagen. Bolaget ägs gemensamt av Svenska
Travsportens Centralförbund och Svenska Galoppförbundet. Staten tillsätter
sex av de elva styrelseledamöterna, inklusive ordföranden. Spelverksamheten
regleras dels i det s.k. totalisatorsavtalet med staten, som omförhandlas
med viss periodicitet, dels i regeringsbeslut om att bevilja ATG tillstånd
att bedriva totalisatorspel. Regeringen har den 18 juni 2003 träffat ett
fyraårigt avtal med ATG. Bolaget skall fr.o.m. den 1 januari 2004 årligen
avsätta 38 miljoner kronor för övergripande insatser av riksintresse för
hästsektorn i Sverige.
Enligt lotteriskattelagen tas skatt ut av anordnaren med 36 % av behållningen
sedan vinsterna räknats av från insatserna. Ideella föreningar som bedriver
allmännyttig verksamhet är undantagna. Detsamma gäller sedan 1996 även AB
Svenska Spel. Det är således i realiteten bara ATG som betalar lotteriskatt.
Beskattningen av roulett-, tärnings- och kortspel regleras i en annan
lag, lagen om skatt på spel.
ATG och AB Svenska Spel är enligt inkomstskattelagen frikallade från
skatteskyldighet för all annan inkomst än sådan som hänför sig till innehav
av fastighet. Den som deltar i svenska lotterier/spel betalar som regel
ingen skatt på vinsten.
På grundval av rapporten (Ds 1995:61) De statligt styrda spelbolagens
koncessioner och organisationer m.m. och ett avtal mellan staten och trav-
och galoppsporten höjde riksdagen lotteriskatten den 1 juli 1997 med en
procentenhet från 35 % till 36 % och ändrade i viss mån skatteunderlaget
(prop. 1996/97:98, bet. 1996/97:SkU18).
Finansministern har som svar på en fråga i riksdagen (fr. 2003/04:513) i
januari 2004 anfört att regeringen avser att inom kort tillsätta en
utredning som skall se över utvecklingen på spelområdet.
Motionerna
Michael Hagberg och Christin Nilsson (s) anser i motion Sk434 att det
behövs en översyn av beskattningen för att trygga trav- och galoppsporten.

Runar Patriksson (fp) begär i motion Sk375 en översyn av fördelningen av
skatt på totospel mellan staten och berörda travorganisationer.
Sven Bergström och Eskil Erlandsson (c) yrkar i motion Kr360 yrkande 2
att den s.k. totalisatorskatten skall sänkas.
I motion MJ266 yrkande 2 av Birgitta Sellén och Viviann Gerdin (c) begärs
en översyn av möjligheten att sänka totalisatorskatten som i dag är 11,2
% och mycket högre än i grannländerna.
Utskottets ställningstagande
Utgångspunkten vid bestämmandet av lotteriskattesatsen har varit att ge
staten en lämplig andel av ATG:s resultat. Utskottet ser ingen anledning
att föreslå riksdagen en sänkning av lotteriskatten eller en översyn av
beskattningen. Det får ankomma på regeringen, som på nära håll följer
utvecklingen av ATG:s spelverksamhet, att på lämpligt underlag bedöma om
förhållandena motiverar en justering av skattesatsen och i så fall återkomma
till riksdagen i frågan.
Utskottet avstyrker med det anförda de i avsnittet behandlade motionerna.

Skatt på fritidsbåtar
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett förslag om att utreda frågan om skatt på fritidsbåtar.

Bakgrund
Finansministern har i ett frågesvar (fr. 2003/04:437) i december 2003
uppgivit att Sjöfartsverket i januari 2003 fått regeringens uppdrag att
utreda förutsättningarna för ett fritidsbåtsregister samt att Sjöfartsverket
har redovisat uppdraget till regeringen i oktober samma år. Resultatet av
Sjöfartsverkets utredning bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
Först därefter är det enligt finansministern meningsfullt att pröva frågan
om båtskatt.
Motionen
Karin Svensson Smith m.fl. (v) föreslår i motion T467 yrkande 2 att
regeringen bör utreda möjligheten att ta ut skatt på fritidsbåtar.
Utskottets ställningstagande
Utskottet instämmer i finansministerns bedömning. Utskottet avstyrker
motion T467 i motsvarande del, i den mån motionen inte kan anses tillgodosedd
med vad utskottet anfört.

Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett
följande reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i
utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1.      Energibeskattning, allmänt, punkt 1 (m)
av Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om energibeskattning, allmänt. Därmed bifaller
riksdagen delvis motionerna 2003/04:Sk215, 2003/04:Sk341, 2003/04:N290
yrkande 3 och 2003/04:N342 yrkandena 2 och 4-6 och avslår motionerna
2003/04:Sk345, 2003/04:Sk385, 2003/04:Sk417, 2003/04:Sk456 yrkandena 1 och
2, 2003/04:U254 yrkande 7, 2003/04:MJ401 yrkandena 2, 3, 7, 16, 17 och 21,
2003/04:MJ472 yrkande 3, 2003/04:MJ474 yrkande 4, 2003/04:N224 yrkande
3, 2003/04:N263 yrkande 1, 2003/04:N287 yrkande 2, 2003/04:N343 yrkande
2, 2003/04:N413 yrkandena 4-6 och 15-17 och 2003/04:N415 yrkande 3.

Ställningstagande
Moderata samlingspartiets energipolitik har två övergripande mål: att
energipolitiken skall främja en säker och konkurrenskraftig el- och
energiförsörjning i hela Sverige samt att all energiproduktion skall klara
högt ställda miljö- och säkerhetskrav. Det första målet innebär att
energibeskattningen inte markant bör avvika från våra konkurrentländer och
att osäkerheten inom energipolitiken måste reduceras så att kraftföretagen
kan våga investera i ny produktionskapacitet.
För att nå dessa mål måste energibeskattningen göras om i grunden. Syftet
med olika skatter på energiområdet måste renodlas. Skatter som främst har
till syfte att generera intäkter för staten bör tas ut i konsumentledet,
medan miljöstyrande skatter tas ut i producentledet. Miljöskatter bör
tas ut så nära föroreningskällan som möjligt. I den mån det är möjligt
att använda utsläppsskatter är detta att föredra. De särskilda
produktionsskatterna och subventionerna, som utan ordentliga miljöskäl försämrar
energimarknadens funktionssätt, bör tas bort. Den särskilda effektskatten
på kärnkraftsel är djupt skadlig och minskar direkt reinvesteringsutrymmet
i kärnkraftsanläggningarna. Effektskatten bör successivt reduceras. Det
enda uttag som är motiverat är det som skulle motsvara en tänkt, kommersiell
försäkringspremie för kärnkraftens riskkostnader. I ett första steg bör
skatteuttaget sänkas samtidigt som effektskatten omvandlas till energiskatt.

Grunden för miljöskatterna bör vara den samhällsekonomiska skada som
orsakas av energiproduktionen. Det finns således ingen anledning att
särskilt gynna s.k. förnybara energikällor utöver vad som följer av dessas
miljöegenskaper. Moderaterna avvisar därmed tanken om skatteväxling.
Miljöskatter skall användas för att minska miljöbelastningen från
energiproduktionen. Det finns också fiskala skäl att beskatta energi, likaväl
som andra varor. Det finns dock inte övertygande skäl att utan närmare
analys lägga en ytterligare skattebörda på energisektorn. Nivån på
beskattning av energi, utöver de rena miljöskatterna, bör fastställas genom
en sedvanlig avvägning mellan beskattning av olika skattebaser, med syfte
att minimera de samlade snedvridande effekterna av skattesystemet.
För att den gemensamma nordiska, och snart europeiska, elmarknaden skall
fungera är det av stor vikt att beskattningen, liksom regelverket i övrigt,
är likartat i dessa länder. På denna punkt har regeringen underlåtit att
agera.
Tjänstenäringarnas förutsättningar måste radikalt förbättras. Listan kan
göras lång över den tillväxtfientliga skattepolitik som tynger den privata
tjänstesektorn. Om regeringen menar allvar med sitt tal om tillväxt är
det dags att gå från ord till handling. Skattenedsättningskommitténs
förslag om en generell näringslivsnivå för energibeskattningen skulle
innebära en väsentligt lägre energiskatt för tjänstesektorn jämfört med i
dag. Regeringen måste skyndsamt återkomma till riksdagen med konkreta
förslag för att förbättra villkoren för tjänstenäringen.
Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.



2.      Energibeskattning, allmänt, punkt 1 (fp)
av Gunnar Andrén (fp) och Anne-Marie Ekström (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om energibeskattning, allmänt. Därmed bifaller
riksdagen motion 2003/04:MJ472 yrkande 3, bifaller delvis motion 2003/04:N287
yrkande 2 och avslår motionerna 2003/04:Sk215, 2003/04:Sk341, 2003/04:Sk345,
2003/04:Sk385, 2003/04:Sk417, 2003/04:Sk456 yrkandena 1 och 2, 2003/04:U254
yrkande 7, 2003/04:MJ401 yrkandena 2, 3, 7, 16, 17 och 21, 2003/04:MJ474
yrkande 4, 2003/04:N224 yrkande 3, 2003/04:N263 yrkande 1, 2003/04:N290
yrkande 3, 2003/04:N342 yrkandena 2 och 4-6, 2003/04:N343 yrkande 2,
2003/04:N413 yrkandena 4-6 och 15-17 och 2003/04:N415 yrkande 3.

Ställningstagande
Folkpartiet anser att EU har unika möjligheter att minska de gränsöverskridande
miljöproblemen. Tack vare EU:s arbete omsattes klimatkonventionen från
Rio 1992 i ett konkret åtagande från i-världens sida att reducera sina
utsläpp genom Kyotoöverenskommelsen 1997. En bidragande orsak var att EU
som block åtog sig en reduktion för hela unionen på 8 % mot att USA åtog
sig en minskning på 7 % mellan 1990 och 2010. På hemmaplan återföll EU
dock i en nationell huggsexa när utsläppsreduktionerna skulle fördelas
mellan medlemsländerna. Danmark skall minska sina utsläpp med 21 %, medan
Grekland får öka med 25 %.
För att riva hindren mot en rationell klimatpolitik måste EU få ökad makt
över den nationella klimatpolitiken. En europeisk miniminivå för
koldioxidavgift är ett första steg. Trots att samtliga partier säger sig
förespråka en sådan är Sverige i realiteten en av de värsta bromsklossarna
mot en sådan utveckling. Skälet är att socialdemokrater och moderater har
bildat en ohelig allians och vägrar låta EU:s beslutsregler förändras så
att beslut om miljöskatter kan fattas med majoritet. Eftersom enighet
krävs kommer det medlemsland som har lägst miljöambition att stoppa en
rationell klimatpolitik. Risken är stor att problemen ökar när nya medlemmar
med stor kolproduktion får vetorätt. Det är därför angeläget att regeringen
snabbt ändrar sin inställning och börjar driva frågan om ekonomiska
styrmedel i klimatpolitiken på EU-nivå.
Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

3.
Energibeskattning, allmänt, punkt 1 (kd)
av Lars Gustafsson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om energibeskattning, allmänt. Därmed bifaller
riksdagen delvis motionerna 2003/04:Sk385, 2003/04:U254 yrkande 7,
2003/04:N224 yrkande 3, 2003/04:N263 yrkande 1, 2003/04:N343 yrkande 2 och
2003/04:N413 yrkandena 4-6, 15 och 17 och avslår motionerna 2003/04:Sk215,
2003/04:Sk341, 2003/04:Sk345, 2003/04:Sk417, 2003/04:Sk456 yrkandena 1
och 2, 2003/04:MJ401 yrkandena 2, 3, 7, 16, 17 och 21, 2003/04:MJ472
yrkande 3, 2003/04:MJ474 yrkande 4, 2003/04:N287 yrkande 2, 2003/04:N290
yrkande 3, 2003/04:N342 yrkandena 2 och 4-6, 2003/04:N413 yrkande 16 och
2003/04:N415 yrkande 3.
Ställningstagande
Kristdemokraterna anser att Sverige behöver ett nytt energiskattesystem
där skatter och miljöavgifter utformas med hänsyn till förhållanden i
omvärlden i syfte att näringslivets konkurrenskraft inte skall försämras
och sysselsättningen hotas. Systemet skall vara långsiktigt och utformas
så att miljöbelastningen minimeras och tillgången till billig energi
framställd under trygga och säkra förhållanden säkerställs.
Kostnadsskillnaden mellan elproduktion baserad på förnybara energikällor
och konventionell fossilbaserad elproduktion är fortfarande betydande.
Både bioenergin, vindkraften och den småskaliga vattenkraften är beroende
av statligt stöd.
Det svenska energiskattesystemet är extremt komplext och svåröverblickbart,
och vi anser att det är dags att ta ett helhetsgrepp och presentera ett
uthålligt skattesystem där goda miljöegenskaper, hög energieffektivitet
och verkningsgrad vid elproduktionen premieras. Vi anser att
konkurrenssnedvridande
produktionsskatter bör avvecklas. En avtrappning av effektskatten på
kärnkraft bör påbörjas snarast. En övergång till konsumtionsbeskattning är
en möjlig finansieringsväg - det finns dock andra möjligheter.
Regeringen bör genom förhandlingar med Danmark och andra kraftproducerande
länder införa en miljöavgift på importerad kolkraft. Vi har länge drivit
kravet att EU skall vara mer handlingskraftigt på miljöområdet. Ett viktigt
steg i den riktningen är att beslut om miljöavgifter skall kunna tas med
kvalificerad majoritet. Hittills har det varit omöjligt att driva igenom
t.ex. en gemensam miniminivå för koldioxidavgifter. Den svenska regeringen
har konsekvent motsatt sig en förändring, med hänvisning till att
skattefrågor är en nationell angelägenhet. Vi anser att miljöfrågor är
gränsöverskridande problem som bör hanteras i ett internationellt sammanhang.

Vi anser att Sverige skall verka för en global överenskommelse om
minimiavgifter på koldioxidutsläpp. Strävan bör vara att även inkludera
flygbränsle i en sådan överenskommelse. Sverige bör agera för en fördjupad
fortsatt diskussion mellan EG-kommissionen och International Civil Aviation
Organization (ICAO) för att utreda möjligheterna till en sådan överenskommelse.

Den svenska kraftvärmebeskattningen har medfört en bristande lönsamhet,
och många energiföretag har avvaktat med sina investeringar. Utan en stark
tydlighet från regering och riksdag om kraftvärmens långsiktiga förutsättningar
skapas inte förutsättningar för att ersätta kolkraften på elmarknaden.
Naturgasen kan med fördel användas inom industrin och för att tillgodose
behovet av lokalt producerad el. Naturgas har en lägre miljöbelastning
jämfört med olja och kol och kan med fördel användas inom kraftvärmeproduktionen
men även inom fordonssektorn. Vi anser att det är viktigt att naturgasen
får stabila och långsiktiga förutsättningar för att kunna vara konkurrenskraftig
inte minst i skattehänseende.
Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

4.
Energibeskattning, allmänt, punkt 1 (c)
av Roger Tiefensee (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om energibeskattning, allmänt. Därmed bifaller
riksdagen motion 2003/04:MJ474 yrkande 4 och avslår motionerna 2003/04:Sk215,
2003/04:Sk341, 2003/04:Sk345, 2003/04:Sk385, 2003/04:Sk417, 2003/04:Sk456
yrkandena 1 och 2, 2003/04:U254 yrkande 7, 2003/04:MJ401 yrkandena 2, 3,
7, 16, 17 och 21, 2003/04:MJ472 yrkande 3, 2003/04:N224 yrkande 3,
2003/04:N263 yrkande 1, 2003/04:N287 yrkande 2, 2003/04:N290 yrkande 3,
2003/04:N342 yrkandena 2 och 4-6, 2003/04:N343 yrkande 2, 2003/04:N413
yrkandena 4-6 och 15-17 och 2003/04:N415 yrkande 3.
Ställningstagande
Centerpartiet vill se en grön skatteväxling i Sverige som har raka rör
mellan höjda miljöskatter och sänkta arbetsgivaravgifter. Förändringar av
energibeskattningen måste dessutom göras med utgångspunkt i att underlätta
ett system för handel med utsläppsrättigheter. Den nuvarande skatteväxlingen
inriktas på att höja miljöskatterna för hushållen och i motsvarande grad
sänka inkomstskatterna. Detta innebär att regeringen och samarbetspartierna
förstärker den befintliga skillnaden i miljöbeskattning mellan hushåll
och industri och att det därmed blir svårare att införa ett system med
handel med utsläppsrätter som omfattar alla klimatpåverkande koldioxidutsläpp.

Centerpartiet anser att den gröna skatteväxlingen skall utformas så att
handeln med utsläppsrättigheter underlättas genom att industrins
skattenedsättning successivt minskas. När det finns ett system för handel med
utsläppsrätter som omfattar alla branscher och även hushållen kan
koldioxidskatten slopas. För de branscher eller företag som drabbas extremt
hårt av en skatteväxling eller introduktion av handel med utsläppsrätter
anser vi att det skall finnas möjlighet att teckna långsiktiga avtal om
minskad miljöpåverkan i utbyte mot skattelättnader.
Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

5.
Energibeskattning, allmänt, punkt 1 (mp)
av Barbro Feltzing (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om energibeskattning, allmänt. Därmed bifaller
riksdagen motion 2003/04:MJ401 yrkandena 2, 3, 7, 16, 17 och 21, bifaller
delvis motion 2003/04:Sk456 yrkandena 1 och 2 och avslår motionerna
2003/04:Sk215, 2003/04:Sk341, 2003/04:Sk345, 2003/04:Sk385, 2003/04:Sk417,
2003/04:U254 yrkande 7, 2003/04:MJ472 yrkande 3, 2003/04:MJ474 yrkande
4, 2003/04:N224 yrkande 3, 2003/04:N263 yrkande 1, 2003/04:N287 yrkande
2, 2003/04:N290 yrkande 3, 2003/04:N342 yrkandena 2 och 4-6, 2003/04:N343
yrkande 2, 2003/04:N413 yrkandena 4-6 och 15-17 och 2003/04:N415 yrkande
3.
Ställningstagande
Miljöpartiet vill skatteväxla 100 miljarder på tio år och åtminstone höja
koldioxidskatten med 15 öre per år. Effekten av koldioxidskattehöjningen
bör efter några år utvärderas i relation till klimatmålet. Den fortsatta
gröna skatteväxlingen måste få slå igenom även på drivmedel, och nedsättningen
för den lätta industrin måste minska. Utgiftsposten är en mycket liten
del av företagens omsättning som lätt kan minskas genom energieffektivisering
och bränslebyte eller kompenseras genom sänkta skatter på arbete. För den
energiintensiva industrin är bilden mer komplicerad. En möjlig lösning är
att energiintensiva företag erbjuds nedsättning mot att de tecknar
långsiktiga avtal med staten.
Miljöpartiet anser vidare att elproduktion bör beläggas med koldioxidskatt.
Striktare föreskrifter för gödselhantering behövs också för att minska
lustgasutsläppen. NOx-avgiften bör breddas till att också omfatta lustgas,
N2O, i anläggningar som omfattas av systemet. Frågan bör snarast utredas,
och det bästa vore om NOx-systemet omformas till en skatt, och att även
lustgas beskattas. Det är principiellt att föredra framför det nuvarande
systemet.
Ett förslag som har diskuterats gäller möjligheterna att införa en
gränsjusterad koldioxidskatt som kan lyftas av vid export och läggas på vid
import. Det är en skatt som belastar inhemska och importerade produkter
lika, men ändå ger möjligheter att inom landet eller ländergruppen hålla
en avsevärt högre ambitionsnivå.
Miljöpartiet anser att regeringen bör utreda hur en gränsjusterad
koldioxidskatt kan utformas i enlighet med EU:s respektive WTO:s regler och,
om det visar sig nödvändigt, föreslå förändringar i EU:s respektive WTO:s
regler som skulle möjliggöra en sådan skatt. Ett särskilt lämpligt
specialfall är möjligheterna att belägga såväl inhemsk som importerad el med
koldioxidskatt. Ett förslag som har diskuterats är möjligheten att införa
en generell koldioxidskatt som utgår från att elen producerats med den
minst effektiva kolkondenstekniken. Skatten skulle omfatta all el som
distribueras i det svenska nätet och medge återföring om distributören
kan lämna certifikat som visar att elen producerats med teknik och bränslen
som medför lägre koldioxidutsläpp, oavsett i vilket land det har skett.
Miljöpartiet anser att regeringen bör utreda förutsättningarna för en
sådan koldioxidskatt på el med möjlighet till återföring.
Miljöpartiet anser slutligen att torv skattemässigt skall behandlas som
ett fossilt bränsle eftersom det i rapporteringen till klimatkonventionen
räknas så.
Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.



6.      Jordbrukets och trädgårdsnäringens miljö- och energibeskattning, punkt
2 (m)
av Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om jordbrukets och trädgårdsnäringens miljö- och
energibeskattning. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2003/04:Sk204,
2003/04:Sk350 yrkande 2, 2003/04:Sk393, 2003/04:MJ476 yrkande 10 och
2003/04:N344 yrkande 2 och avslår motionerna 2003/04:Sk306 yrkande 2,
2003/04:Sk369, 2003/04:Sk392, 2003/04:Sk399, 2003/04:Sk401 yrkandena 1-3,
2003/04:MJ285 yrkande 3, 2003/04:MJ333 yrkande 1, 2003/04:MJ399 yrkandena
5, 14 och 15, 2003/04:MJ406 yrkande 1, 2003/04:MJ431 yrkande 17 och
2003/04:MJ473 yrkande 3.
Ställningstagande
Moderata samlingspartiet anser att höstens uppgörelse mellan regeringen
och stödpartierna om höjd skatt på diesel, bekämpningsmedel och el är
mycket negativ för jord- och skogsbruket. Det finns visserligen plusposter
i uppgörelsen, men totalt sett så kan man se jord- och skogsbruket som
förlorare i uppgörelsen. Regeringen utlovar kompensation men säger inte
när och inte med hur mycket. Totalt innebär uppgörelsen höjda kostnader
för jord- och skogbruk med ca 70-80 miljoner kronor per år. De svenska
produktionsskatterna innebär betydande konkurrensnackdelar gentemot andra
EU-länder. Enligt LRF är den svenska dieselskatten för jord- och skogsbruk
tre gånger högre än genomsnittet för europeiska länder och fem respektive
tio gånger högre än i Finland och Danmark. Försämringar för jordbruksföretag
får även negativa återverkningar på andra delar av samhällsekonomin t.ex.
livsmedelsindustrin. Redan i regeringsförklaringen år 2000 fick bönderna
löftet att man skulle göra något åt de skatter som särskilt drabbar
jordbruket. Den nu genomförda höjningen går inte ihop med statsministerns
tal om tillväxt.
Vi moderater vill sänka jordbrukets skatt på diesel och ta bort den helt
på växtnäring och växtskyddsmedel. Vi föreslår att dieselskatten sänks
till 0,53 kr per liter för jordbruksmaskiner, skogsmaskiner och arbetsredskap.

Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

7.
Jordbrukets och trädgårdsnäringens miljö- och energibeskattning, punkt
2 (fp)
av Gunnar Andrén (fp) och Anne-Marie Ekström (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om jordbrukets och trädgårdsnäringens miljö- och
energibeskattning. Därmed bifaller riksdagen delvis motion 2003/04:MJ431
yrkande 17 och avslår motionerna 2003/04:Sk204, 2003/04:Sk306 yrkande 2,
2003/04:Sk350 yrkande 2, 2003/04:Sk369, 2003/04:Sk392, 2003/04:Sk393,
2003/04:Sk399, 2003/04:Sk401 yrkandena 1-3, 2003/04:MJ285 yrkande 3,
2003/04:MJ333 yrkande 1, 2003/04:MJ399 yrkandena 5, 14 och 15, 2003/04:MJ406
yrkande 1, 2003/04:MJ473 yrkande 3, 2003/04:MJ476 yrkande 10 och 2003/04:N344
yrkande 2.
Ställningstagande
Folkpartiet har länge ansett att jordbruket skall behandlas som en näring
bland andra och följaktligen beskattas därefter. Folkpartiet delar inte
regeringens uppfattning att man bör koppla miljöskatter, t.ex. skatt på
kvävegödning, med direkta återföringar av pengarna till näringen. Grön
skatteväxling bör i stället innebära att man tar bort skadliga skatter.
De åtgärder man vill göra inom landsbygdsutveckling skall i stället vägas
samman med övriga utgifter i stadsbudgeten. Vi anser vidare att man borde
pröva en ny metod för avgifter på kväve från jordbruket, nämligen att
beskatta läckaget från åkrarna och inte kvävepåförseln. I enlighet med
vår grundsyn om att förorenaren skall betala anser vi att en skatt skall
utgå utifrån vad jorden släpper ifrån sig. Vi vill därför införa en
utsläppsavgift, enligt den modell som utformats i bl.a. Danmark och Holland.
Regeringen borde tillsätta en utredning med uppdrag att utreda hur en
sådan utsläppsavgift skulle kunna utformas.
Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

8.
Jordbrukets och trädgårdsnäringens miljö- och energibeskattning, punkt
2 (kd)
av Lars Gustafsson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om jordbrukets och trädgårdsnäringens miljö- och
energibeskattning. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ399 yrkandena
5, 14 och 15, bifaller delvis motionerna 2003/04:Sk306 yrkande 2,
2003/04:Sk369, 2003/04:Sk401 yrkandena 1-3 och 2003/04:MJ333 yrkande 1 och
avslår motionerna 2003/04:Sk204, 2003/04:Sk350 yrkande 2, 2003/04:Sk392,
2003/04:Sk393, 2003/04:Sk399, 2003/04:MJ285 yrkande 3, 2003/04:MJ406
yrkande 1, 2003/04:MJ431 yrkande 17, 2003/04:MJ473 yrkande 3, 2003/04:MJ476
yrkande 10 och 2003/04:N344 yrkande 2.
Ställningstagande
Kristdemokraterna anser att Sverige inom EU skall driva frågan om
harmonisering av jordbrukets skatter och avgifter i syfte att åstadkomma
likvärdiga konkurrensförhållanden. De svenska böndernas skatteryggsäck i
form av bl.a. höga dieselskatter måste lyftas av. När det gäller
bekämpningsmedel anser vi att regeringen i samband med den senaste höjningen
i stället borde ha avvaktat remissomgången och därefter lagt fram ett
förslag om en differentierad skatt på bekämpningsmedel, med oförändrat
totalt skatteuttag. Regeringen har svikit löftet om att återföra skatten
på handelsgödsel och bekämpningsmedel till näringen. Vi anser att det
krävs ytterligare forskning, utveckling, utbildning, information och andra
insatser för att minska användningen av kemiska bekämpningsmedel. I vårt
budgetalternativ anslog vi 150 miljoner kronor mer än regeringen för
återföring av skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel.
Kristdemokraterna anser vidare att koldioxidskatten för växthusodlingen
skall avvecklas eller åtminstone reduceras till i nivå med konkurrentländernas
beskattning, i avvaktan på ett enhetligt beskattningssystem i EU. Den
nuvarande 0,8-procentsregeln bör avskaffas eftersom den har en del negativa
effekter, t.ex. kan företag som utnyttjar alternativa energikällor drabbas
av en ökad skattebelastning på den återstående fossila bränsleanvändningen.
Systemet dränerar växthusföretagen på viktigt kapital som behövs för att
stärka lönsamheten och öka förutsättningarna för energibesparande och
energieffektiviserande investeringar. I avvaktan på en acceptabel
beskattningsmodell anser vi att näringen på något sätt bör kompenseras för
denna konkurrens-nackdel, och i vårt budgetalternativ föreslog vi att 20
miljoner kronor skulle återföras till näringen genom ett nyinrättat anslag.

Vi vill även peka på brister i den nuvarande lagstiftningen när det gäller
det administrativa förfarandet för växthusodlingens energiskattenedsättning.
Genom systemet med skattebefriade förbrukare får växthusföretagen göra
en preliminär skattenedsättning direkt på fakturan vid bränsleleveranser.
Nedsättning kan bara göras för den värme som avses utnyttjas för
växthusuppvärmning men inte för andra lokaler. En ändring av reglerna behövs
på denna punkt.
Kristdemokraterna anser slutligen att växthusodlingens elanvändning bör
undantas från minimiskatten på el enligt energiskattedirektivet.
Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

9.
Jordbrukets och trädgårdsnäringens miljö- och energibeskattning, punkt
2 (c)
av Roger Tiefensee (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om jordbrukets och trädgårdsnäringens miljö- och
energibeskattning. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2003/04:Sk392,
2003/04:MJ285 yrkande 3, 2003/04:MJ406 yrkande 1 och 2003/04:MJ473 yrkande
3 och avslår motionerna 2003/04:Sk204, 2003/04:Sk306 yrkande 2, 2003/04:Sk350
yrkande 2, 2003/04:Sk369, 2003/04:Sk393, 2003/04:Sk399, 2003/04:Sk401
yrkandena 1-3, 2003/04:MJ333 yrkande 1, 2003/04:MJ399 yrkandena 5, 14 och
15, 2003/04:MJ431 yrkande 17, 2003/04:MJ476 yrkande 10 och 2003/04:N344
yrkande 2.
Ställningstagande
Centerpartiet anser att om svenska lantbrukare skall kunna producera
livsmedel till rimliga priser måste de få samma villkor som lantbrukare i
övriga EU. De nuvarande höga skatterna och avgifterna gör att det svenska
jordbruket konkurreras ut. Enligt Centern är det därför rimligt att
sänka dieselskatten för jord- och skogsbrukets arbetsmaskiner till jämförbar
EU-nivå,
ta bort kväveskatten på handelsgödsel nu,
införa enklare regler och minskad byråkrati, exempelvis genom att
återbetalningen av skatten på el- och eldningsolja kan ske i samband med
momsredovisningen,
införa lika socialförsäkringar för egenföretagare som för anställda,
betala ut EU-ersättningarna senast den 30 november,
underlätta generationsväxlingarna för företagare.
Lönsamheten i svenskt jordbruk är helt otillräcklig sett utifrån
investeringsbehov men även i förhållande till en rimlig ersättning för brukarnas
eget arbete och eget kapital. För att ge svenskt jordbruk likvärdiga
konkurrensvillkor, framtidstro och möjlighet att delta i omställningen mot
ett ekologiskt hållbart samhälle måste ovannämnda åtgärder vidtas snarast.

Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

10.
Åkerinäringen, punkt 3 (kd)
av Lars Gustafsson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om åkerinäringen. Därmed bifaller riksdagen delvis
motionerna 2003/04:Fi308 yrkande 10 och 2003/04:Sk308 yrkandena 1 och 2
och avslår motionerna 2003/04:Sk323 och 2003/04:Sk390.
Ställningstagande
Kristdemokraterna anser att svensk åkerinäring lider svårt av de
konkurrensförhållanden som gäller för svenska företag jämfört med övriga EU.
För svenskt vidkommande är det främst konkurrensen med danska och holländska
åkare som är kännbar, men även länder som Polen har andra villkor än de
som gäller i Sverige. Åkerinäringen har visat att man behöver minska den
totala kostnaden med ca 20 % för att svenska inrikesåkerier skall kunna
konkurrera med bl.a. danska åkerier. Näringen har föreslagit sänkta sociala
kostnader, sänkt energiskatt på miljöklass 1-diesel med 50 öre/liter samt
sänkt fordonsskatt till EU:s miniminivå för de fordonskombinationer som
inte har denna nivå på skatt i dag. Man vill vidare ytterligare sänka
skatten för fordon med luftfjädring eller motsvarande. Kristdemokraterna
anser att regeringen bör återkomma med en åtgärdsplan för att skapa lika
villkor mellan svensk och utländsk åkerinäring. Vi har föreslagit en
sänkning av dieselskatten med 25 öre/liter (31 öre inklusive moms) fr.o.m.
den 1 juli 2005.
Tyskland har beslutat att införa vägtullar för lastbilstrafiken men det
är i dag omöjligt att anskaffa och montera mätare för att registrera
vägtullarna. Regeringen bör skyndsamt agera för att möjliggöra installationer
av dessa mätare i Sverige och för att det införs ett enhetligt system i
hela EU.
Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.



11.     Åkerinäringen, punkt 3 (c)
av Roger Tiefensee (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om åkerinäringen. Därmed bifaller riksdagen delvis
motionerna 2003/04:Sk323 och 2003/04:Sk390 och avslår motionerna 2003/04:Fi308
yrkande 10 och 2003/04:Sk308 yrkandena 1 och 2.
Ställningstagande
Svensk åkerinäring kan inte konkurrera på samma villkor i grannländerna.
De svenska åkarna har högre vägskatt och drivmedelsskatt och skall iaktta
viktiga krav på arbets- och vilotid. De utländska lastbilstransporterna
genom landet har ökat mycket under senare år, och en hög andel belastas
inte av de svenska skatterna. Det nuvarande vägavgiftssystemet är konstruerat
så att utländska transporter ofta väljer de mindre länsvägarna för att på
så sätt komma undan vägavgift. Utvecklingen är oroande eftersom vägarna
redan i dag är eftersatta vad gäller underhåll och trafiksäkerhet.
Regelverket borde vara utformat så att det inte driver över transporter till
mindre vägar. I Tyskland har man planer på att införa en kilometerskatt
för tunga lastbilar som främst är avsedd för utländska lastbilar. De tyska
åkarna får kompensation. Centerpartiet anser att det måste finnas ett
sätt att avgiftsbelägga tunga utländska transporter även i Sverige t.ex.
genom att ta ut vägavgift efter det antal kilometer de kör i vårt land,
eller en avgift efter den tid de vistas i vårt land. Centern utgår från
att Vägtrafikskatteutredningen som för närvarande ser över frågan presenterar
en lösning på ovanstående problem.
Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

12.
Drivmedels- och fordonsskatt, punkt 4 (m)
av Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om drivmedels- och fordonsskatt. Därmed bifaller
riksdagen delvis motionerna 2003/04:Sk208, 2003/04:Sk236 och 2003/04:Sk344
och avslår motionerna 2003/04:Sk232, 2003/04:Sk319, 2003/04:Sk324,
2003/04:Sk334, 2003/04:Sk374 yrkandena 1-3, 2003/04:Sk381, 2003/04:Sk402,
2003/04:T472 yrkande 2, 2003/04:T560 yrkande 5, 2003/04:T563 yrkande 6,
2003/04:T564 yrkande 22 och 2003/04:N345 yrkande 6.
Ställningstagande
Moderata samlingspartiet anser att den höga bensinskatten slår hårt mot
alla som bor där allmänna kommunikationer inte kan användas för nödvändiga
transporter. Den drabbar inte bara barnfamiljer i glesbygd, som tvingas
ha två bilar, utan också pensionärer och många andra. Det är nödvändigt
att successivt sänka både bensinskatten och fordonsskatten på dieselbilar.
Under de senaste åren har det utvecklats nya avancerade typer av
dieselmotorer som är mycket bränslesnåla och samtidigt ger låga utsläpp av
hälso- och miljöfarliga avgaser. Kombinationen av nya dieseloljor och nya
dieselmotorer innebär ett överlägset alternativ som inte längre bör
missgynnas i fråga om beskattning. Hittills har en oförsvarligt liten del
av de samlade fordonsrelaterade skatterna och avgifterna återförts till
investeringar i vägar, annan infrastruktur och trafiksäkerhetshöjande
åtgärder.
Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.



13.     Drivmedels- och fordonsskatt, punkt 4 (kd)
av Lars Gustafsson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om drivmedels- och fordonsskatt. Därmed bifaller
riksdagen delvis motionerna 2003/04:Sk319, 2003/04:Sk334, 2003/04:Sk381,
2003/04:T560 yrkande 5, 2003/04:T563 yrkande 6 och 2003/04:N345 yrkande
6 och avslår motionerna 2003/04:Sk208, 2003/04:Sk232, 2003/04:Sk236,
2003/04:Sk324, 2003/04:Sk344, 2003/04:Sk374 yrkandena 1-3, 2003/04:Sk402,
2003/04:T472 yrkande 2 och 2003/04:T564 yrkande 22.
Ställningstagande
Kristdemokraterna anser att bensinpriset är ett stort bekymmer för hushåll
som är beroende av lång bilpendling, särskilt i glesbygd. Kristdemokraterna
föreslår en generell sänkning av skatten på diesel med 1 kr litern över
hela riket. För att jämställa diesel och bensin inom stödområde A föreslår
vi en skattesänkning med 25 öre på bensin inom detta område. Det motsvarar
31 öre lägre pris per liter inklusive moms. En differentiering av
drivmedelsskatten innebär en större rättvisa mellan glesbygden och övriga
landet. En djupstudie bör göras i syfte att hitta en modell för hur en
differentiering av drivmedelsskatten kan utformas. Regeringen bör gör
något åt de höga bensinkostnaderna. Det finns flera vägar att gå: höjda
reseavdrag, regionala skatter eller andra förändringar av skatten.
Trafiken på de statliga vägarna ökar kraftigt, inte minst den tunga
trafiken. För att närmare koppla användningen av vägnätet till kostnaderna
bör en del av energiskatten på drivmedel omvandlas till en väghållningsavgift.
På sikt bör detta innebära att vägunderhållet bättre överensstämmer med
behoven. Kristdemokraterna anser att regeringen skyndsamt bör utreda frågan.

Hela vägtrafikbeskattningen utreds för närvarande. Kristdemokraterna anser
att beskattningen i så stor utsträckning som möjligt bör läggas på de
utsläpp som faktiskt sker. Därför vill vi minska energiskatten på bränslen
och i stället beskatta de utsläpp som förbränningen av bränslena ger upphov
till. Vi vill ha en fordonsbeskattning som utgår från vilken miljöpåverkan
fordonet har och därvid inte göra någon skillnad mellan bensin- och
dieseldrivna bilar. Skrotningspremien bör höjas för att uppmuntra till en
snabb förnyelse av bilparken. Vårt förslag innebär alltså höjda punktskatter
på dieselolja och sänkt fordonsskatt på dieselbilar. Vår beskattningsmodell
förutsätter ett undantag för yrkestrafiken. Regeringen bör återkomma med
förslag till ny beskattningsmodell enligt det ovan sagda.
Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.



14.     Drivmedels- och fordonsskatt, punkt 4 (c)
av Roger Tiefensee (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om drivmedels- och fordonsskatt. Därmed bifaller
riksdagen motion 2003/04:T564 yrkande 22, bifaller delvis motionerna
2003/04:Sk232 och 2003/04:Sk324 och avslår motionerna 2003/04:Sk208,
2003/04:Sk236, 2003/04:Sk319, 2003/04:Sk334, 2003/04:Sk344, 2003/04:Sk374
yrkandena 1-3, 2003/04:Sk381, 2003/04:Sk402, 2003/04:T472 yrkande 2,
2003/04:T560 yrkande 5, 2003/04:T563 yrkande 6 och 2003/04:N345 yrkande 6.

Ställningstagande
Centerpartiet har som mål att inga fossildrivna bilar skall få säljas i
Sverige efter år 2015. Det gäller att i tid skapa incitament för en
övergång till mer miljövänliga alternativ. I dag är el- och hybridfordon
befriade från fordonsskatt under de fem första åren. Dessutom har sådana
bilar t.o.m. beskattningsåret 2005 ett 40 % lägre förmånsvärde än motsvarande
konventionella bilar. För vissa andra fordon avsedda för alternativa
drivmedel är förmånsvärdet sänkt med 20 %. Fordonsskatten bör helt avskaffas
för dessa bilar.
Centerpartiet anser vidare att tiden är mogen att göra en översyn av
skillnaden i skatteregler för diesel- och bensinfordon. Moderna dieselfordon
är bättre från miljösynpunkt än äldre fordon. I översynen bör också ingå
att formulera förslag till skatteregler som gynnar låg bränsleförbrukning,
låg miljöbelastning och miljöanpassade drivmedel.
Centerpartiet anser att bilen är ett viktigt transportmedel speciellt för
landsortsboende och strävar efter att sänka kostnaderna för användandet
samtidigt som miljömålen skall uppnås. Det kan ske med teknikförbättringar,
förändrade bränslen och skattebefrielse av miljövänliga drivmedel. För
dem som arbetspendlar är dessutom reseavdragen ett instrument. I Centerpartiets
budgetalternativ finns därför förslag om en högre skattekompensation för
arbetsresor.
Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

15.
Alternativa drivmedel, punkt 5 (kd)
av Lars Gustafsson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om alternativa drivmedel. Därmed bifaller riksdagen
delvis motionerna 2003/04:Sk250 och 2003/04:MJ407 yrkande 2 och avslår
motionerna 2003/04:Sk428, 2003/04:MJ413 yrkande 2 och 2003/04:N328 yrkande
24.
Ställningstagande
Kristdemokraterna anser att regionalpolitiken under många år åsidosatts
och att infrastruktursatsningar uteblivit. Utarmningen av landsbygden
fortsätter och krisen håller på att permanentas. Bra kommunikationer är
en förutsättning för att hela landet skall kunna leva och utvecklas. Höjda
drivmedelsskatter eller försämrat vägunderhåll slår hårt mot landsbygdsbor.
Ofta motiveras skattehöjningarna på drivmedel med att miljön kräver det.
Vi anser att användningen av miljövänligare bränslen är ett bättre
alternativ till skattehöjningar och att det är hög tid att regeringen
stimulerar användningen av alternativa drivmedel. För att fordonsgas skall
bli attraktivt som alternativbränsle krävs ett heltäckande nät av tankställen.
Det är viktigt att statsmakterna ger rätt signaler så att den utveckling
som nu är på väg kan accelerera. Det är fråga om stimulanser till
fordonstillverkare och rimliga skattevillkor. Volvo satsar nu hårt på
utvecklingen av fordonsgasdrivna fordon för såväl den nationella som den
internationella marknaden, och de måste fortsatt ges incitament att satsa
på detta.
Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.


16.     Alkohol- och tobaksbeskattning, punkt 6 (m)
av Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om alkohol- och tobaksbeskattning. Därmed bifaller
riksdagen delvis motionerna 2003/04:Sk201, 2003/04:Sk210, 2003/04:Sk228,
2003/04:Sk348 yrkande 1 och 2003/04:So422 yrkande 8 och avslår motionerna
2003/04:Sk261, 2003/04:Sk296, 2003/04:Sk349 yrkande 2, 2003/04:Sk357,
2003/04:Sk371, 2003/04:So345 yrkandena 9 i denna del och 11, 2003/04:So411
yrkande 2, 2003/04:So576 yrkande 4, 2003/04:So577 yrkande 16 och 2003/04:So645
yrkande 2.
Ställningstagande
Moderata samlingspartiets alkoholpolitik förutsätter en kombination av
samverkande åtgärder. Samhällets åtgärder för att hålla nere skadlig
alkoholkonsumtion och missbruk måste öka och finna nya, mer effektiva former
samtidigt som bl.a. den legala alkoholens tillgänglighet ökas och
alkoholskatterna sänks i syfte att minska införseln av alkohol, hindra fortsatt
export av skattebasen och bekämpa den alkoholrelaterade kriminaliteten.
Regeringens linje handlar främst om relativt verkningslösa insatser som
inte tar hänsyn till de förändrade förutsättningar som råder efter
Öresundsbrons öppnande, de kraftiga skattesänkningarna i våra grannländer,
EU-utvidgningen och efter att Sveriges undantag från EU:s privatinförselregler
upphört.
Enligt uppgifter finns ungefär hälften av all sprit som konsumeras i landet
inte med i den vanliga alkoholstatistiken. Den kan vara illegalt tillverkad,
smugglad eller lagligt införd av privatpersoner. Inte minst de sänkta
alkoholskatterna i Danmark och i Finland sätter press på Sverige. Om
prisskillnaderna i jämförelse med omvärlden ökar ytterligare från de redan
kritiska nivåerna blir innebörden att en mycket stor del av den alkohol
som konsumeras i Sverige beskattas utomlands, vilket måste bedömas orimligt
bl.a. ur statsfinansiell synpunkt. Den nuvarande utvecklingen innebär
därutöver att svenska hushåll bygger upp stora lager av alkoholprodukter
i sina hem, något som i sin tur kan öka alkoholkonsumtionen än mer. En
omprövning av den svenska politiken ter sig därför väl motiverad eftersom
regeringens folkhälsomål hotas av den ovan beskrivna alkoholinförseln och
regeringens underlåtenhet att vidta nödvändiga åtgärder. Vi anser att det
är nödvändigt att sänka alkoholskatterna för att stoppa den angivna
utvecklingen och att säkerställa att skattebasen inte exporteras.
Utvecklingen medför vidare att arbetstillfällen slås ut i bryggeribranschen.
De svenska bryggerierna arbetar under orättvisa konkurrensförhållanden.
Det märks genom att flera bryggerier har tvingats stänga eller minska
antalet anställda. Ölskatten i Sverige är avsevärt högre än i omvärlden.
Privatinförsel av öl ökar och är nu lika stor som Systembolagets försäljning
av starköl. För att komma åt missförhållandena vad gäller konkurrens och
okontrollerad införsel föreslår vi att skatten på öl med en alkoholhalt
över 2,8 % sänks kraftigt.
Sammanfattningsvis anser vi att det med hänsyn till vad som gäller i vår
omvärld inte längre går att begränsa alkoholkonsumtionen genom hög skatt
och ett högt pris på alkohol. Som vi ovan angivit är det andra, mer
offensiva åtgärder som måste till, inte minst en verkningsfull kampanj för
alkoholfria miljöer och saklig information om alkoholens olika sidor när
det gäller bruk och missbruk.
Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.



17.     Alkohol- och tobaksbeskattning, punkt 6 (fp)
av Gunnar Andrén (fp) och Anne-Marie Ekström (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om alkohol- och tobaksbeskattning. Därmed bifaller
riksdagen delvis motion 2003/04:So345 yrkandena 9 i denna del och 11 och
avslår motionerna 2003/04:Sk201, 2003/04:Sk210, 2003/04:Sk228, 2003/04:Sk261,
2003/04:Sk296, 2003/04:Sk348 yrkande 1, 2003/04:Sk349 yrkande 2,
2003/04:Sk357, 2003/04:Sk371, 2003/04:So411 yrkande 2, 2003/04:So422 yrkande
8, 2003/04:So576 yrkande 4, 2003/04:So577 yrkande 16 och 2003/04:So645
yrkande 2.
Ställningstagande
Folkpartiet anser att det viktigaste som kan göras för att begränsa
folkhälsoskadorna av alkoholkonsumtionen, vid sidan av detaljhandelsmonopolet,
är att sträva efter att upprätthålla den aktiva prispolitiken så långt
det är möjligt. Alkoholskatterna i de nordiska länderna och i Storbritannien
och Irland är högre än i flertalet andra EU-länder men motsvarar bara en
del av alkoholens belastning på samhällsekonomin. Vi är medvetna om att
regeringens misslyckande vad gäller införselreglerna kan göra det svårt
att långsiktigt ha kvar alkoholskatterna på nuvarande nivå. Stora
skattesänkningar på alkohol kommer att innebära medicinska och
samhällsekonomiska
skador.
Folkpartiet anser att EU:s regler och gränshandelns tryck gör det till
ett svenskt intresse att verka för att miniminivåerna för alkoholbeskattningen
inom EU höjs. Miniminivåerna är för närvarande från folkhälsosynpunkt
löjligt låga, och för vin är minimiskatten fortfarande noll.
Alkoläsk är sprit eller vin som spätts ut med söt läskedryck eller liknande.
Dryckerna är ofta mycket lättdruckna och försäljningen riktas framför
allt till ungdomar. Vissa typer av alkoläsk kallas för cider eftersom
skatten på cider är lägre än skatten på sprit. För att hindra att alkoläsk
beskattas lägre än den råvara drycken egentligen består av, anser vi att
ordet cider enbart bör få användas om jästa äppel- eller pärondrycker.
Folkpartiet anser att Sverige inom EU bör verka för en tydlig definition
av alkoläsk och att all alkoläsk beskattas enligt en gemensam skattesats.

Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

18.
Alkohol- och tobaksbeskattning, punkt 6 (kd)
av Lars Gustafsson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om alkohol- och tobaksbeskattning. Därmed bifaller
riksdagen delvis motionerna 2003/04:So577 yrkande 16 och 2003/04:So645
yrkande 2 och avslår motionerna 2003/04:Sk201, 2003/04:Sk210, 2003/04:Sk228,
2003/04:Sk261, 2003/04:Sk296, 2003/04:Sk348 yrkande 1, 2003/04:Sk349
yrkande 2, 2003/04:Sk357, 2003/04:Sk371, 2003/04:So345 yrkandena 9 i denna
del och 11, 2003/04:So411 yrkande 2, 2003/04:So422 yrkande 8 och 2003/04:So576
yrkande 4.
Ställningstagande
Kristdemokraterna anser den senaste tidens utveckling på alkoholområdet
är dyster och oroande. Svenskarnas alkoholkonsumtion har under de senaste
tio åren ökat kraftigt och motsvarar i dag den höga konsumtion vi hade
för 100 år sedan. Grundskoleelevers alkoholkonsumtion har också ökat under
samma tid. Ökningen av totalkonsumtionen kommer sannolikt snart att synas
i statistiken som alkoholskador bland såväl vuxna som ungdomar. Vi anser
att det är viktigt att familjens betydelse för barnets utveckling i större
utsträckning tas i beaktande när man diskuterar förebyggande arbete inom
alkoholpolitiken.
Kristdemokraterna anser att Sverige skall hålla fast vid en restriktiv
alkoholpolitik och intensifiera och förändra insatserna för att minska
totalkonsumtionen. Problemen och utmaningarna är komplexa och kräver ett
brett angreppssätt inom olika samhällsområden. Vi föreslår att det inrättas
en parlamentarisk samrådsgrupp över partigränserna för att öka möjligheterna
att minska alkoholkonsumtionen.
Kristdemokraterna vill att Sverige verkar för att skattenivån inom EU
höjs eftersom skatteharmoniseringen inom EU hotar den svenska alkoholpolitiken.
Minimiskatterna på alkohol är alltför låga, särskilt för vin och öl. Vin
behöver inte belastas med någon som helst skatt. Normalt håller öl en
lägre alkoholhalt än vin, varför minimiskattereglerna redan på den grunden
kan ifrågasättas. Det är en viktig svensk uppgift att verka för att EU
inför och tillämpar regler som minskar den alltför höga och skadliga
alkoholkonsumtionen. Sverige bör göra en framställan till EU om att det
införs en positiv minimiskatt på vin och att punktskatterna höjs för
samtliga slag av alkoholdrycker i relation till alkoholstyrkan.
Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.



19.     Alkohol- och tobaksbeskattning, punkt 6 (v)
av Per Rosengren (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om alkohol- och tobaksbeskattning. Därmed bifaller
riksdagen delvis motionerna 2003/04:Sk349 yrkande 2 och 2003/04:So645
yrkande 2 och avslår motionerna 2003/04:Sk201, 2003/04:Sk210, 2003/04:Sk228,
2003/04:Sk261, 2003/04:Sk296, 2003/04:Sk348 yrkande 1, 2003/04:Sk357,
2003/04:Sk371, 2003/04:So345 yrkandena 9 i denna del och 11, 2003/04:So411
yrkande 2, 2003/04:So422 yrkande 8, 2003/04:So576 yrkande 4 och 2003/04:So577
yrkande 16.
Ställningstagande
Vänsterpartiet anser att den svenska alkoholpolitiken sakta men säkert
håller på att malas sönder av näringspolitiska intressen i EU. Svensk
alkoholpolitik bygger på en kunskap om den förödelse alkoholen skapade i
slutet av 1800-talet då totalkonsumtionen av alkohol sköt i höjden. Det
skapade en grund för gemensamma motkrafter inom arbetarrörelsen,
nykterhetsrörelsen och frikyrkorna. Människan skulle vara fri från förtryck -
om det så var alkohol, arbetsgivare eller präster som utgjorde förtrycket.
Modellen för den sedermera så framgångsrika alkoholpolitiken bygger på
att alkoholfrågan ses som en folkhälsofråga. I jämförelse med andra länder
har Sverige haft ett lågt antal alkoholrelaterade skador och missbrukare.

Vänsterpartiet anser att EU:s inflytande på den svenska alkoholpolitiken
har varit katastrofalt. Alkoholskatterna har tvingats ned, införselkvoterna
höjts och förbudet mot alkoholreklam har begränsats. Vi menar att den
risk som det innebär att gränshandeln i vissa områden ökar inte är skäl
nog för att sänka alkoholskatterna. Det kommer snarare att leda till
ytterligare konsekvenser för folkhälsan genom en ökning av den totala
alkoholkonsumtionen.
Vänsterpartiet anser slutligen att Sverige tillsammans med övriga nordiska
länder som är medlemmar i EU bör verka för att de nationella alkoholskatterna
inte urholkas och att EU:s alkoholpolitik får en restriktiv, solidarisk
och folkhälsopolitisk linje. Sverige bör göra en framställan till EU om
att det införs en positiv minimiskatt på vin och att punktskatterna höjs
för samtliga slag av alkoholdrycker i relation till alkoholstyrkan.
Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

20.
Alkohol- och tobaksbeskattning, punkt 6 (mp)
av Barbro Feltzing (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om alkohol- och tobaksbeskattning. Därmed bifaller
riksdagen delvis motionerna 2003/04:So411 yrkande 2 och 2003/04:So645
yrkande 2 och avslår motionerna 2003/04:Sk201, 2003/04:Sk210, 2003/04:Sk228,
2003/04:Sk261, 2003/04:Sk296, 2003/04:Sk348 yrkande 1, 2003/04:Sk349
yrkande 2, 2003/04:Sk357, 2003/04:Sk371, 2003/04:So345 yrkandena 9 i denna
del och 11, 2003/04:So422 yrkande 8, 2003/04:So576 yrkande 4 och 2003/04:So577
yrkande 16.
Ställningstagande
Miljöpartiet anser att alkoholen är en tickande ohälsobomb, förödande för
människors välbefinnande, förödande för svensk ekonomi. Alkoholens
samhällsekonomiska kostnader beräknas stiga mot 150 miljarder kronor per år,
kostnader som hotar att tränga undan viktiga välfärdsreformer. Antalet
rattfulla på våra vägar ökar. Detsamma gäller de alkoholrelaterade
sjukdomarna. Nollkonsumtionen bland gravida kvinnor har övergivits och
berusningsdrickande bland unga och barn ökar katastrofalt. Cider och alkoläsk
har haft stor framgång på marknaden. En rapport visar att sju av tio
butiker säljer folköl till minderåriga. I grannländerna sänks alkoholskatterna.

Den 1 januari 2004 upphörde Sveriges undantag från EU:s privatinförselregler
och EU:s indikativa gränser började tillämpas. Den s.k. indikativa ransonen
motsvarar ungefär 23,9 liter ren alkohol. Det räcker för cirka två och
ett halvt års konsumtion för en genomsnittssvensk. Miljöpartiet anser att
Sverige inte återigen får falla till föga och sänka skatten på alkohol.
Sverige bör göra en framställan till EU om att det införs en positiv
minimiskatt på vin och att punktskatterna höjs för samtliga slag av
alkoholdrycker i relation till alkoholstyrkan.
Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.


21.     Privatinförsel av alkohol och tobak, punkt 7 (fp, kd)
av Gunnar Andrén (fp), Anne-Marie Ekström (fp) och Lars Gustafsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om privatinförsel av alkohol och tobak. Därmed
bifaller riksdagen delvis motionerna 2003/04:So345 yrkande 9 i denna del,
2003/04:So577 yrkande 14 och 2003/04:So645 yrkande 3 och avslår motionerna
2003/04:Sk313 och 2003/04:Sk342.
Ställningstagande
Den 1 januari 2004 upphörde Sveriges undantag från EU:s privatinförselregler
och Sverige måste i fortsättningen tillämpa de indikativa nivåer för vad
som skall betraktas som för "personligt bruk". Kvantiteterna är så stora
att de är meningsfulla endast vid en förbrukning som medför alkoholberoende.
Nuvarande införselmöjligheter främjar den illegala hanteringen.
Folkpartiet och Kristdemokraterna anser att införselreglerna strider mot
grundprincipen för handel i unionen och att de på intet sätt behövs för
att den inre marknaden skall fungera. Införselkvoterna av alkohol för
privatpersoner från ett EU-land till ett annat är långt större än vad som
kan anses vara en rimlig genomsnittskonsumtion. Sverige och andra länder
måste i EU verka för lägre införselkvoter.
Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.


22.     Skatt på avfall, punkt 9 (fp)
av Gunnar Andrén (fp) och Anne-Marie Ekström (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om skatt på avfall. Därmed bifaller riksdagen motion
2003/04:MJ472 yrkandena 27 och 28 och avslår motion 2003/04:Sk337.

Ställningstagande
Folkpartiet anser att avfallshierarkin skall gälla och att avfall i första
hand skall återanvändas, i andra hand materialåtervinnas, i tredje hand
energiutvinnas. I sista hand skall avfall deponeras. Man bör skilja på
förbränning av sorterat avfall, vilket kan göras med bättre miljöhänsyn,
och förbränning av osorterat avfall. Folkpartiet anser att beslut bör
tas om att införa en differentierad skatt på förbränning. Skatten bör
inte omfatta biobränsle. Skatten bör vara lägre än deponiskatten för att
styra mot återanvändning och materialåtervinning. En förbränningsskatt
gynnar fortsatt teknikutveckling inom återvinningsområdet. Samtidigt finns
det tillfällen när förbränning är det bästa alternativet både från miljö-
och samhällsekonomisk synpunkt. Det är viktigt att skatten är väl avvägd
och gynnar en miljömässigt sund materialåtervinning. Sorterat avfall bör
vara helt eller delvis befriat från förbränningsskatt. Skattereglerna får
inte gynna oljeförbränning på avfallsförbränningens bekostnad.
Folkpartiet anser slutligen att en utredning bör se över möjligheterna
att införa en differentiering av deponiskatten beroende på avfallets
innehåll av miljö- och hälsoskadliga ämnen.
Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.


23.     Skatt på naturgrus, punkt 10 (m)
av Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om skatt på naturgrus. Därmed bifaller riksdagen
delvis motion 2003/04:Sk206 och avslår motion 2003/04:Sk354.
Ställningstagande
Socialdemokraterna och Miljöpartiet genomförde i budgeten för 2003 en
kraftig höjning av den s.k. naturgrusskatten. Skatten höjdes från 5 kr
till 10 kr per ton. Höjningen kan tyckas vara en bagatell, men kraftiga
reaktioner hörs exempelvis från åkare i norra Dalarna, där man ser att
norska åkare kan jobba i området utan att beröras av naturgrusskatten.
Enligt uppgifter är det ett 60-tal lastbilar och åkare i norra delen av
Dalarna som berörs. Skatten bör halveras till tidigare nivå.
Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.


24.     Skatt på naturgrus, punkt 10 (mp)
av Barbro Feltzing (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om skatt på naturgrus. Därmed bifaller riksdagen
delvis motion 2003/04:Sk354 och avslår motion 2003/04:Sk206.
Ställningstagande
Ett av miljömålen är att minska naturgrusanvändningen i Sverige. Naturgrus
används som ballastmaterial i bl.a. betong, för sandning av vägar,
igenfyllnad av rörgravar, vägbygge m.m. Skatten på naturgrus höjdes förra
riksdagsåret från 5 kr per ton till 10 kr per ton. Miljöpartiet anser att
det behövs tydliga signaler och ekonomiska incitament för att
ersättningsmaterial
skall kunna tas fram. Naturgruset kan inom de flesta områden ersättas med
bergkross men det är svårt att ersätta naturgruset inom betongtillverkningen
och speciellt 0-8-mm-fraktionen. Här krävs forskning och utveckling.
Miljöpartiet vill införa en avgift på 2 kr per ton utöver skatten på 10 kr
per ton som återförs till branschen för forskning och kunskapsuppbyggnad
om ersättningsmaterial.
Vad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.


Särskilda yttranden

1.      Energibeskattning, allmänt, punkt 1 (mp)
Barbro Feltzing (mp) anför:
Kärnkraften skall enligt ett flertal riksdagsbeslut avvecklas. Effektskatten
bör successivt höjas så att avvecklingen kommer i gång.


2.      Jordbrukets och trädgårdsnäringens miljö- och energibeskattning, punkt
2 (mp)
Barbro Feltzing (mp) anför:

Om miljökvalitetsmålen beträffande övergödning skall kunna uppnås måste
åtgärder vidtas både internationellt och nationellt. För att minska
läckaget av näringsämnen, främst kväve, är det viktigt med ett system som
minskar kväveöverskott på åkern. Det verktyg som används i dessa sammanhang
är växtnäringsbalanser: balansen mellan utförsel av växtnäring (genom
produkter som lämnar gården och i form av läckage) och införsel (handelsgödsel,
inköpt foder, fixering av luftkväve via baljväxter, nedfall från atmosfären).
På djurgårdar är det inköpta fodret som har störst inverkan på
växtnäringsbalansens tillförselsida. Naturvårdsverket har utvärderat skatten på
handelsgödsel och ansåg att den bästa lösningen ur miljösynpunkt är att
avgiftsbelägga utgående läckande kväve. Det är praktiskt svårt att mäta;
Naturvårdsverket ansåg att det på kort sikt är enklast att lägga styrningen
på ingående kväve. Naturvårdsverket uttalade sig inte angående den viktiga
faktorn för kvävetillförsel, inköpt foder. En generell skatt på kväve som
omfattar både handelsgödsel och foder har flera fördelar när det gäller
kväveutlakning, men också beträffande andra kväverelaterade miljöproblem,
t.ex. försurning orsakad av ammoniak samt det växthuseffektbidrag som
avgång av dikväveoxid genererar. För svenskt vidkommande skulle det
innebära en minskad belastning på haven med ca 7 000 ton. Sverige har börjat
använda växtnäringsbalanser på gårdsnivå genom de växtodlingsplaner som
ingår i det svenska systemet för återföring av handelsgödselskatterna.
Den svenska modellen för hantering av skatteintäkten, med en riktad
återföring till de bönder som tillämpar växtodlingsplaner, får anses vara
mycket ändamålsenlig. Skattebasen måste dock utvidgas så att den stora
mängd kväve som hanteras kommersiellt via djurfodret också innefattas.


3.      Alternativa drivmedel, punkt 5 (mp)
Barbro Feltzing (mp) anför:

Jag anser att bilar som drivs med förnybara energislag kommer att vara en
konkurrensfördel. Svenska Kommunikationskommittén och
Alternativbränsleutredningen
och utländska utredningar ansåg att bensin och diesel stegvis måste bytas
mot förnybara bränslen. Det var en stor brist att vätgas inte var med i
Alternativbränsleutredningens uppdrag. Jag anser att vätgas som
alternativbränsle bör belysas genom en översyn av reglerna för stöd till
utveckling
av vätgasfordon inom Nutek. Syfte är att klargöra vad det är som hindrar
ett framtagande av vätgasfordon. Utredningen bör också överväga ett
stimulansbidrag eller skatteregler som gynnar vätgas som drivmedel.

Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2003
2003/04:Fi308 av Per Landgren m.fl. (kd):

10.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om åtgärdsplan för konkurrensneutralitet för åkerinäringen.

2003/04:Sk201 av Rolf Gunnarsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om sänkning av skatten på öl.
2003/04:Sk204 av Rolf Gunnarsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om villkoren för skogs- och jordbruket.
2003/04:Sk206 av Rolf Gunnarsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om skatten på naturgrus.
2003/04:Sk208 av Rolf Gunnarsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om en sänkning av skatten på bensin.
2003/04:Sk210 av Tobias Billström (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om behovet av att harmonisera skattesatserna för alkoholinköp i Sverige
med övriga Europa, främst Danmark.
2003/04:Sk215 av Carl-Axel Johansson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
motionen om energibeskattning inom hotell- och restaurangnäringen.
2003/04:Sk228 av Nils Fredrik Aurelius och Anna Lindgren (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om behovet av att kraftigt sänka skatten för öl med en alkoholhalt
överstigande 2,8 % så att bättre konkurrensvillkor för den svenska
bryggeriindustrin uppnås.
2003/04:Sk232 av Kenneth Johansson och Eskil Erlandsson (båda c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om en utredning om differentierad fordonsskatt.
2003/04:Sk236 av Stefan Hagfeldt (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om sänkning av bensinskatten.
2003/04:Sk250 av Erling Wälivaara (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om nödvändigheten av att satsa på alternativa drivmedel.
2003/04:Sk261 av Annelie Enochson (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att inrätta en alkoholskadefond.
2003/04:Sk296 av Hillevi Larsson och Christina Axelsson (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att Sverige bör driva frågan om minimiskatt på alkohol och tobak i EU.

2003/04:Sk304 av Bengt-Anders Johansson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att möjliggöra taxfreeköp på ankomstplatsen i stället för på utreseplatsen.

2003/04:Sk306 av Lars Gustafsson (kd):

2. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag om sänkning
av dieselbeskattningen för jord- och skogsbruket.
2003/04:Sk308 av Kenneth Lantz (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att se över skattekonsekvenserna för svensk åkerinäring och för
jordbrukarna.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av att skyndsamt se över rutiner för och tillgänglighet
på mätare för vägtullar i Europa.
2003/04:Sk313 av Kenneth Lantz (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om behovet av att råda bot på rådande öl- och vintransport över Öresund.

2003/04:Sk319 av Ulrik Lindgren (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att utreda frågan om en differentierad drivmedelsskatt.
2003/04:Sk323 av Birgitta Carlsson och Jörgen Johansson (båda c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om vägavgifter för utländska lastbilar.
2003/04:Sk324 av Birgitta Carlsson och Kenneth Johansson (båda c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om fordonsskattebefrielse för el- och hybridbilar.
2003/04:Sk334 av Erling Wälivaara och Gunilla Tjernberg (båda kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att utreda frågan om en differentierad drivmedelsskatt.
2003/04:Sk337 av Agneta Ringman och Göte Wahlström (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om skatt på gjuterisand.
2003/04:Sk341 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):
Riksdagen begär att regeringen skyndsamt återkommer med konkreta förslag
som förbättrar villkoren för tjänstenäringarna i Sverige i enlighet med
vad som anförs i motionen.
2003/04:Sk342 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening behovet av att öka
den tillåtna införselkvoten av sprit, vin och öl från icke-EU-land i
enlighet med vad som anförs i motionen.
2003/04:Sk344 av Anna Ibrisagic (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om sänkning av bensinskatt och fordonsskatt på dieselbilar.
2003/04:Sk345 av Anna Ibrisagic (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om sänkning av elskatt för industrin.
2003/04:Sk348 av Per Bill (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att sänka den svenska alkoholskatten till dansk eller finsk
nivå.
2003/04:Sk349 av Gunilla Wahlén m.fl. (v):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Sverige tillsammans med övriga nordiska länder som är
medlemmar i EU bör verka för att de nationella alkoholskatterna inte urholkas
och att EU:s alkoholpolitik får en restriktiv, solidarisk och folkhälsopolitisk
linje.
2003/04:Sk350 av Ulla Löfgren och Jan-Evert Rådhström (båda m):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om sänkt skatt på handelsgödsel.
2003/04:Sk354 av Claes Roxbergh m.fl. (mp):
Riksdagen begär att regeringen utreder och återkommer till riksdagen med
förslag på forskningsavgift på naturgrus.
2003/04:Sk357 av Raimo Pärssinen (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att verka för en minimiskatt på alkohol inom alla EU:s medlemsländer.

2003/04:Sk369 av Mikael Oscarsson (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att ge svenskt lantbruk konkurrensneutralitet vad gäller dieselskatten.

2003/04:Sk371 av Kenneth Lantz och Ragnwi Marcelind (båda kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att fastställa minimiskatten på lågpriscigaretter till 100 procent.
2003/04:Sk374 av Runar Patriksson (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av att avskaffa straffbeskattningen på diesel för
personbilar.
2. Riksdagen begär att regeringen låter utreda eventuella skillnader
i miljöpåverkan mellan dieseldrivna personbilar och bensindrivna personbilar.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att omgående harmonisera skattesystemen mellan dieselskatten
och bensinskatten så att lika miljöpåverkan får samma skatt.
2003/04:Sk375 av Runar Patriksson (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om en översyn av fördelningen av skatt på totospel mellan staten och
berörda travorganisationer.
2003/04:Sk381 av Mikael Oscarsson (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att utreda förutsättningarna för en sänkning av bensinskatterna.
2003/04:Sk385 av Chatrine Pålsson och Mikael Oscarsson (båda kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att straffbeskattningen av el producerad i kärnkraftverk måste avvecklas.

2003/04:Sk390 av Claes Västerteg och Agne Hansson (båda c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om konkurrensneutrala vägavgifter.
2003/04:Sk392 av Birgitta Carlsson och Holger Gustafsson (c, kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att sänka dieselskatten med 2,50 kr per liter för jord- och skogsbrukets
arbetsmaskiner.
2003/04:Sk393 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om nödvändigheten av att sänka dieselskatten för att säkerställa svenskt
jordbruks konkurrenskraft.
2003/04:Sk399 av Åsa Domeij (mp):
Riksdagen begär att regeringen utreder behovet och utformningen av en
kväveskatt på inköpt kväve i foder i enlighet med vad som anförs i motionen.

2003/04:Sk401 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en harmonisering av skattebelastningen för medlemsländernas
växthus- och trädgårdsnäringar.
2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till lagändring
som innebär att en preliminär skattenedsättning görs direkt på fakturan
vid bränsleleveranser till växthusföretag för all bränsleanvändning som
är berättigad till skattenedsättning.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om undantag från EU:s energibeskattningsdirektiv för växthusnäringens
elanvändning.
2003/04:Sk402 av Christer Winbäck (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att fordonsbeskattning ersätts med en avgift på drivmedel.
2003/04:Sk417 av Claes-Göran Brandin m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om långsiktigt stabila villkor för kraftvärme.
2003/04:Sk428 av Carin Lundberg och Britta Rådström (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om subventioner till miljövänliga bränslen.
2003/04:Sk434 av Michael Hagberg och Christin Nilsson (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs om en översyn av villkoren för trav- och galoppsporten.
2003/04:Sk456 av Åsa Domeij m.fl. (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en utredning av hur en gränsjusterad koldioxidskatt skulle kunna
utformas för att vara förenlig med EU:s och WTO:s regler.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en utredning om en koldioxidskatt på el med möjlighet till
återföring.
2003/04:U254 av Rosita Runegrund m.fl. (kd):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Sverige bör agera för en fördjupad fortsatt diskussion mellan
EU-kommissionen och International Civil Aviation Organization (ICAO) om
införandet av koldioxidavgifter på flygbränsle.
2003/04:So345 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om alkoholbeskattning och ändrade införselregler i EU.
11.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att alkoläsk skall beskattas på ett enhetligt sätt.
2003/04:So411 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att alkoholskatten inte skall sänkas.
2003/04:So422 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om sänkning av alkoholbeskattningen.
2003/04:So576 av Anders Bengtsson m.fl. (s):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om vikten av en diskussion om alkoholbeskattningen i vårt land
inom ramen för EU-samarbetet.
2003/04:So577 av Ulrik Lindgren m.fl. (kd):

14.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om sänkta införselkvoter.
16.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om höjda skatter på alkohol inom EU.
2003/04:So645 av Agneta Lundberg m.fl. (s, fp, kd, v, c, mp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om höjda minimiskatter på alkohol.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om sänkta införselkvoter.
2003/04:Kr360 av Sven Bergström och Eskil Erlandsson (båda c):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att sänka totalisatorskatten.
2003/04:T467 av Karin Svensson Smith m.fl. (v):

2. Riksdagen begär att regeringen utreder möjligheten att ta ut skatt
på fritidsbåtar.
2003/04:T472 av Hans Backman (fp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att systemet för bensinbeskattning måste ändras så att höjningar
av världsmarknadspriset inte automatiskt slår igenom i form av högre
bensinskatt.
2003/04:T560 av Johnny Gylling m.fl. (kd):

5. Riksdagen begär att regeringen utreder förutsättningarna för en
omvandling av delar av skatten på drivmedel till väghållningsavgift.
2003/04:T563 av Lars Gustafsson m.fl. (kd):

6. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till ny
beskattningsmodell för personbilar och drivmedel i enlighet med vad som
anförs i motionen.
2003/04:T564 av Maud Olofsson m.fl. (c):

22.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om en översyn av skattereglerna i syfte att gynna fordon
med låg bränsleförbrukning och låg miljöbelastning samt miljöanpassade
drivmedel.
2003/04:MJ266 av Birgitta Sellén och Viviann Gerdin (båda c):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att se över möjligheten att sänka totalisatorskatten.
2003/04:MJ285 av Birgitta Sellén och Håkan Larsson (båda c):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att en höjning av skatten på eldningsolja och el slår extra
hårt mot norra Sverige, som har ett strängare klimat och längre vinter,
och att jordbrukets särskatter därför bör avvisas.
2003/04:MJ333 av Holger Gustafsson (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att skapa tillväxt på svensk landsbygd genom att undanröja de
konkurrensnackdelar som svenskt lantbruk nu bromsas av.
2003/04:MJ399 av Alf Svensson m.fl. (kd):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att inom EU harmonisera avgifter och skatter för jordbruket.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om skatten på bekämpningsmedel.
15.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att återföra skatten på handelsgödsel och bekämpningsmedel
till jordbruksnäringen.
2003/04:MJ401 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en höjning och breddning av koldioxidskatten.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om möjligheten av att ersätta undantag från och nedsättningar av
koldioxidskatten med att sådana villkoras med långsiktiga avtal om ekonomiskt
rimliga åtgärder för att minska utsläppen.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om industrins undantag från koldioxidskatten.
16.        Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning om att
inkludera dikväveoxid, lustgas, i nox-avgiftssystemet.
17.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om föreskrifter för gödselhantering.
21.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att torv
skattemässigt skall behandlas som ett fossilt bränsle, då det i rapporteringen
till klimatkonventionen räknas så.
2003/04:MJ406 av Birgitta Carlsson (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om lika konkurrensvillkor för jord- och skogsbruket.
2003/04:MJ407 av Sven Gunnar Persson (kd):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en skattepolitik som gör fordon drivna med alternativbränslen
attraktiva för konsumenterna.
2003/04:MJ413 av Barbro Feltzing (mp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att en utredning om stimulansbidrag eller skatteregler kommer
till stånd, som gynnar framtagning av alternativa drivmedel, såsom vätgas.

2003/04:MJ431 av Anita Brodén m.fl. (fp):

17.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att beskatta kväveläckage enligt ett växtnäringsbalanssystem.

2003/04:MJ472 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en europeisk koldioxidavgift.
27.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att införa en differentierad skatt på förbränning av
avfall.
28.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om en utredning om differentierad skatt på deponering av
avfall.
2003/04:MJ473 av Jan Andersson m.fl. (c):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att ge svenskt lantbruk lika konkurrensvillkor som övriga
EU-länder genom att "ryggsäcken" lyfts av.
2003/04:MJ474 av Maud Olofsson m.fl. (c):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att en grön skatteväxling måste utformas så att handel med
utsläppsrättigheter underlättas.
2003/04:MJ476 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m):

10.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om svikna löften.
2003/04:N224 av Sven Brus och Yvonne Andersson (båda kd):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om stabila och långsiktiga skattevillkor för naturgasen.
2003/04:N263 av Kenneth Lantz m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om långsiktiga villkor för kraftvärme.
2003/04:N287 av Axel Darvik och Nyamko Sabuni (båda fp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att avveckla effektskatten på kärnkraft.
2003/04:N290 av Lars Lindblad m.fl. (m):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om effektskatten på kärnkraft.
2003/04:N328 av Maud Olofsson m.fl. (c):

24.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om ett samlat program för produktion av alternativa drivmedel
från både spannmål och skogsråvara.
2003/04:N342 av Mikael Odenberg m.fl. (m):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en reformerad energibeskattning.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om principerna för energibeskattningen.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om harmonisering av energiskatter och miljöavgifter i Norden.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om den särskilda effektskatten på kärnkraftsel.
2003/04:N343 av Yvonne Andersson och Anna Lindgren (kd, m):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en översyn av effektskatten på kärnkraft.
2003/04:N344 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen vad i motionen anförs om
sänkta produktionsmedelsskatter.
2003/04:N345 av Lars Lindén m.fl. (kd):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om differentierad drivmedelsskatt.
2003/04:N413 av Maria Larsson m.fl. (kd):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om effektskatten.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att förhandlingar bör upptas med Danmark och andra exportländer
så att kolkraftsproducerad el vid import till Sverige kan beläggas med
miljöavgift.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att utredningen om energiskatter bör arbeta med inriktning på
ett uthålligt skattesystem där goda miljöegenskaper, hög energieffektivitet
och hög elproduktion premieras.
15.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att EU skall kunna fatta beslut om miljöavgifter med
kvalificerad majoritet.
16.        Riksdagen avslår regeringens förslag att avskaffa det fria valet
av turordningen mellan fördelningen av bränslen vid beräkning av
skattenedsättning.
17.        Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om miniminivåer för koldioxidavgifter i EU.
2003/04:N415 av Ingegerd Saarinen (mp):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att effektskatten i framtiden bör höjas successivt.